PLANERING OCH FINANSIERING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PLANERING OCH FINANSIERING"

Transkript

1 Serien för skötsel av vårdbitper: SKÖTSEL AV VÅRDBIOTOPER - HÄFTE 3 PLANERING OCH FINANSIERING Serien för skötsel av vårdbitper 2003 Redaktin Elina Jääskeläinen Illustratiner Vappu Ormi Översättning Jhanna Franzén

2 1 SKÖTSEL AV VÅRDBIOTOPER - HÄFTE 3 PLANERING OCH FINANSIERING Innehåll: 1. Målsättning ch val av skötselbjekt 2. Planering av skötseln 3. Skötselplan ch -dagbk 4. Samarbetspartner ch finansiering 1. Målsättning ch val av skötselbjekt Vårdbitperna har uppstått av kntinuerlig, traditinell slåtter- ch beteshushållning, ch de bevaras inte utan frtlöpande skötsel. Antalet vårdbitper har tydligt sjunkit i Finland till under en prcent av vad det var vid 1800-talets slut. En så str minskning i antalet livsmiljöer märks genm att många rganismer minskat eller är utrtningshtade. Det riksmfattande inventeringsprjektet för vårdbitper i Finland förverkligades under 1990-talet ch hade sm målsättning att hitta bilgiskt mångfrmiga vårdbitper samt de kulturhistriskt ch landskapsmässigt viktigaste mrådena. Avsikten var ckså att utreda vårdbitpernas tillstånd i Finland samt deras skötselbehv ch målsättningen med skötseln. Resultaten publicerades i reginala rapprter för vårdbitperna samt i prjektets riksmfattande slutrapprt. I inventeringarna hittades endast hektar vårdbitper sm klassificerades sm värdefulla på 3694 bjekt. Målsättningen för skötseln av vårdbitperna är att bevara ch förstärka de bilgiska, kulturhistriska, landskapsmässiga ch av jrdbrukets kntinuitet berende särdragen hs miljöer sm skapats av traditinellt jrdbruk. Målsättningen med skötseln av vårdbitperna hänför sig ckså till frskning ch undervisning. Därtill har välskötta vårdbitper betydelse med tanke på landsbygdens trivsel ch dragningskraft. I skötseln av vårdbitperna är den bilgiska målsättningen att bevara betade ch slåttrade vårdbitper i hela den reginala ch eklgiska variatinen samt att bevara den naturliga ch sällsynta artsammansättningen hs vissa vårdbitper. Målsättningen för skötseln är ckså att bevara livskraftiga ppulatiner av rganismer på vårdbitperna i Finland. Finland har ckså ett internatinellt ansvar för att bevara vårdbitper, bl.a. de i Finland förekmmande naturtyperna på vårdbitper i bilaga I i EU:s habitatdirektiv. Indelningen av naturtyper i direktivet kan visserligen inte direkt jämföras med den finska vårdbitpklassificeringen. Att bevara särdragen hs hagmarker ch skgsbeten sm uppstått på svedjemark utgör ett speciellt ansvarsmråde för Finland. I habitatdirektivets bilaga II finns ckså listade arter på 18 vårdbitper sm Finland har speciellt ansvar för att bevara. Vid val av Natura-mråden är habitatdirektivet riktgivande. I Finland förekmmande naturtyper på vårdbitper i EU:s habitatdirektiv, bilaga I. De speciellt viktiga är utmärkta med en stjärna (*). (Salminen ja Kekäläinen 2000) Havsstrandängar av Östersjötyp * Trra hedar Kalkgräsmarker (viktiga rkidéväxtplatser *) Artrika stagg-gräsmarker på silikatsubstrat Artrika trra-friska låglandsgräsmarker av fennskandisk typ * Nrdiskt alvar ch prekambriska kalkhällmarker * Fuktängar med blåtåtel eller starr Högörtängar Nrdliga breala alluviala ängar Slåtterängar i låglandet Höglänta slåtterängar Lövängar av fennskandisk typ * Trädklädda betesmarker av fennskandisk typ Serien för skötsel av vårdbitper:

3 2 Arter på vårdbitper sm Finland har ansvar för internatinellt. Htgradsklass: CR = akut htad, EN = starkt htad, VU = sårbar, NT = missgynnad, LC = livskraftig. (Salminen ch Kekäläinen 2000) Fjärilar Klöversbermal, Anacampsis fuscella, NT Strandsikelvecklare, Ancylis kenneli, VU Sibirisk stvecklare, Aterpia chalybeia, EN Silvertecknad ögnlappmal, Bucculatrix argentisignella, CR Karelsk snedbandvecklare, Clepsis lindebergi, EN Karelsk rölleksäckmal, Clephra carelica, CR Medusas svartgräsfjäril, Erebia medusa ssp. plaris, NT Tvärbandad gnidmal, Prchreutis slaris, VU Apllfjäril, Parnassius apll, NT (htgradsklassificering i världen VU) Kärlväxter Nrdlåsbräken, Btrychium breale, VU Tpplåsbräken, Btrychium lancelatum, VU Höstlåsbräken, Btrychium multifidum, NT Dvärglåsbräken, Btrychium simplex, EN Strandögntröst, Euphrasia bttnica, LC Str ögntröst, Euphrasia rstkviana subsp. fennica, VU Strandviva, Primula nutans var. jkelae, EN Nrdlig tiggarranunkel, Ranunculus reptabundus, VU Skötseln brde i första hand inriktas på de mest värdefulla mrådena. För att bevara naturens mångfald räcker inte detta sm enda åtgärd utan därtill brde redan igenvuxna mråden röjas upp. Det har bedömts att det behövs två gånger så mycket nya mråden sm röjs upp sm de sm hittades i inventeringarna. Speciellt mråden sm finns i samband med värdefulla vårdbitper eller i deras närhet lämpar sig för återuppröjning, mråden sm ännu har skapligt med ängsarter kvar. Exempelvis gamla ängar sm beskgats är mera lämpade för restaurering än f.d. åkrar vars förändring till äng är mycket svårare ch långsammare. De skötselbjekt sm väljs ut skall ha traditinell markanvändningshistria i bakgrunden för att skötseln skall lyckas. För att bevara naturens mångfald brde man skapa större vårdbitpshelheter ch ett tätare vårdbitpsnätverk. Det skulle vara viktigt att utveckla skötsel till sådana mråden där det förekmmer många vårdbitper nära varandra. Sådana nätverk har speciellt str betydelse för arter sm lever i s.k. metappulatiner, sm många fjärilar. Samtidigt skall man fästa uppmärksamhet vid att man i lika delar av landet bevarar tillräckligt med lika typer av vårdbitper. Arealerna för vårdbitper sm klassificerats sm värdefulla (ha, siffrrna ungefärliga), areal (ha) sm är uppställd sm mål samt specialansvar för vårdbitptyperna mrådesvis. (Salminen ch Kekäläinen 2000) Sydvästra Finland Nyland Sydöstra Finland Tavastland Birkaland Mellersta Finland Sydsavlax Nrdsavlax Nrra Karelen Västra Finland Nrra Österbtten Kainuu Lappland Ttalt Värdefulla vårdbitper Skötselmål Specialansvar Trrängar, friska ängar, strandängar, hedar, lövängar Trrängar, friska ängar, strandängar Ängar Trrängar, friska ängar, sjöstrandängar Friska ängar, sjöstrandängar, hagmarker Hagmarker, skgsbeten Hagmarker, skgsbeten, svedjeskgar Hagmarker, skgsbeten Ängar, svedjeängar, svedjeskgar, hagmarker Havssrandängar, kärrängar Havssrandängar, kärrängar, översvämningsängar, hedar Hagmarker ch skgsbeten i fjällandskapet Översvämningsängar, trrängar, kärrängar, öppna fält i byar Serien för skötsel av vårdbitper:

4 3 När skötseln planeras ch målen ställs upp skall det beaktas m vårdbitpen förekmmer på ett värdefullt landskapsmråde, kulturhistriskt värdefullt mråde eller skyddsmråde ch m det finns andra vårdbitper i närmgivningen. Dessa fakrer är ytterligare rsaker till att sköta mrådet. Därtill skall skötselns påverkan på landskapet, vegetatinen ch andra rganismer beaktas. Speciellt skall effekten på htade arter uppmärksammas, m sådana förekmmer. Områdets skötsel skall grunda sig på den befintliga naturen samt upprätthållande ch förbättrande av naturens värde. Återuppröjningen av en före detta äng bevuxen med gamla lövträd till äng förstör naturvärdena hs den gamla ängen ch antagligen går det inte ens med flitigt slåtter att få en lika betydelsefull äng sm lövskg. Skötseln skall kncentreras till mråden sm i sitt nuvarande tillstånd har betydande naturvärden ur vårdbitpsynvinkel. Det lönar sig inte alltid att börja sköta vilket igenväxande mråde sm helst, utan successinens frtgång kan i vissa fall vara viktigare för naturens mångfald. När man restaurerar genm röjning, slåtter ch bete syns de psitiva effekterna redan efter några år. Förändringen av vegetatinen till en äkta äng tar dck längre, t..m. årtinden. Det är lättare att restaurera på mråden där det finns mindre växtmassa. Ju mera mrådet har gödslats, dest svårare är det att återskapa en äng av det. Genm att ändra på betesgången kan brtförseln av närinsämnena från ett övergött mråde effektiveras. Restaureringen går snabbare m man förutm bete ckså har slåtter. Det är av största betydelse att näringsämnena i jrdmånen minskar, det minskar ckså på bimassan, men detta garanterar inte att skötseln lyckas. En lyckad restaurering påverkas av många saker, jrmånstyp, jrdmånens struktur ch jrdlager samt närmgivningens egenskaper. Summa summarum är en restaurering mycket mera krävande ch dyrare samt ger sämre resultat än en upprätthållande skötsel. Bilgisk kvalitet sm målsättning för lika vårdbitper Den bilgiska målsättning med skötseln är att bevara eller återställa arterna på vårdbitperna. Grundprincipen för skötseln är att upprätthålla den negativa näringshushållningen. I samband med de årliga skötselåtgärderna skall åtminstne lika mycket näringsämnen sm tillkmmer i samband med växternas prduktin, betesdjurens kreatursgödsel ch kvävenedfallet föras brt. Viktigast är att fsfr- ch kvävemängden inte ökar på det skötta mrådet utan hålls på samma nivå eller minskar. En vårdbitp skyddas inte autmatiskt av att den alltid betats ch ännu betas. Betsegången får inte vara sådan att näringsämnen ansamlas på skötselbjektet. Skötseln grundar sig ckså på att vegetatinen bevaras öppen samt att gödsling av jrdmånen, insådd, dikning, bekämpningsmedel ch tilläggsnäring undviks. På en välskött äng dminerar lågvuxna ängsarter. På de bästa friska ängarna kan det förekmma t..m. 40 kärlväxter på en kvadratmeter. Vegetatin bildar en enhetlig ch tät växtmatta, ch ingen växtart dminerar tydligt över de andra. Om strvuxna, kvävegynnade örter ch gräs sm tyder på igenväxning dminerar har skötseln misslyckats. Också unga träd ch trädplantr tyder på en hållbar skötselsituatin. Eftersm ängsarterna är ljusberende påverkar trädens antal strukturen hs ängens vegetatin tydligt. Ängsarterna kncentreras till ängsöppningarna ch under träden dminerar skuggarter. Under träden ch buskarna är vegetati- Serien för skötsel av vårdbitper:

5 4 nen glesare ckså p.g.a. skuggningen. Förutm enstaka träd ch buskar skall riktiga ängar vanligtvis vara trädlösa. Träd ch buskar gör att skötsel med slåtter försvåras. Vid skötseln av hedarna är målsättningen att bevara eller återställa den msaikartade hed- ch trrängsvegetatinen. Förutm risväxter hör de karga trrängarnas arter till heden. Enen får inte erövra för mycket mark. Spridningen av en, ris ch trädplantr hindras genm att heden tidvis sveds. På strand- ch översvämningsängar, med undantag av mycket smala sådana, skall vegetatinen vara tydligt znerad i längdriktning med stranden. Vegetatinen får inte bestå av enbart högvuxna gräs sm vass ch rörflen. Inte heller buskar får sprida sig till ängen. De översta znerna på välskötta strand- ch översvämningsängar är lågvuxna ch artrika. Om dessa zner har slyat igen ch förskgats skall de röjas till en del av mrådet sm sköts. Genm att sköta kärrängar försöker man bevara kärrnaturen ch de arter på myrarna sm gynnas av slåtter. I samband med skötseln, isynnerhet angående uppdämning eller översilning, skall man vara försiktig så att inte krävande ch htade arter samtidigt utplånas. Skötselåtgärderna skall planeras nggrant ch det kan vara bra att prva deras effekt på vegetatinen på ett mindre värdefullt ställe. På hagmarkerna skall trädbeståndet ch buskarna vara tillräckligt glestväxande ch det skall finnas gläntr för att utvecklingen av ängsvegetatinen inte skall begränsas av mängden ljus. Lämplig krntäckning är mellan %. Buskar kan lämpligen sparas i grupper invid träden. På skgsbeten är krntäckningen högre, över 35 %. Trts det hör ckså små gläntr till skgsbetena, från dessa får betesdjuren en str del av sin föda. Om ängsgläntrna håller på att växa igen skall de röjas för att återställa ängsvegetatinen. På trädbevuxna vårdbitper skall det finnas träd av lika ålder ch art. På en del hagmarker kan gynnande av någn viss dminerande trädart vara mtiverat, m den lkala traditinen föreskriver det (björkhagar, ekhagar sv.). Gamla ch murkna träd är mycket viktiga för rganismer på den trädbevuxna vårdbitpen. På lövängar förekmmer både lövbrutna träd ch trädlösa ängsytr. Ängsytrnas artmångfald är rik ch består av både ängs- ch lundarter. Bevarandet av lövängen förutsätter att alla arbetsmment under årets lpp utförs, vårstädning (fagning), slåtter, eventuellt efterbete samt lövbrytning. Ifall slåttern ch lövbrytningen uteblir, ch betet ökar, utvecklas lövängen så småningm till hagmark. 2. Planering av skötseln Bedömning av skötselbehvet Planeringen av skötseln börjar med att mrådets restaurerings- ch skötselbehv bedöms, samt att målen för skötseln definieras. Man tar reda på hur länge mrådet varit skött ch vad sm eftersträvas med skötseln sm inleds. Det är inte alltid helt entydigt att fastställa målen för kvaliteten för skötseln, var ch en kan ha sin uppfattning m hur en vårdbitp skall se ut. Vid definieringen av målsättningen behövs infrmatin m vårdbitpens naturvärden, arter ch faktrer sm påverkar arternas framgång. Också tillgängliga resurser, t. ex. betesdjur, Serien för skötsel av vårdbitper:

6 Serien för skötsel av vårdbitper: 5 maskiner ch arbetskraft, bör beaktas när man definierar målsättningen. För att få en bild av den frna markanvändningen är intervjuer med människr från trakten, i synnerhet med de sm minns hur det var förr, viktiga. Gamla kartr ch flygftgrafier kan ckså vara till hjälp. Syftet med naturutredningen är att ge infmatin m vårdbitpens nuvarande tillstånd. Det lönar sig att dela in mrådet sm undersöks i naturtyper: bergsknalle, strandäng sv. Trädch buskarter samt deras förekmst, trädbeståndets åldersstruktur ch förekmsten av eventuellt dött trädmaterial, sm döda granar, högstubbar ch lågr, antecknas. Av fältskiktets arter fäster man uppmärksamhet vid de dminerande arterna ch därtill vid sällsynta ch htade arter. Iaktagelser av fåglar, däggdjur ch andra rganismer antecknas. Knstruktiner ch andra tecken på mänsklig aktivitet, t.ex. byggnader ch frnlämningar, ritas in på kartan. Uppröjningen, sm inleder vårdbitpens restaurering, vänder vegetatinens igenväxning i den mtsatta riktningen. Växtmassan sm uppstått under en säsng ch de näringsämnen sm är bundna till den brde till största delen fås brt genm bete eller slåtter, för att ett nöjaktigt resultat skall nås. Då ansamlas näringsämnena sm är bund na till vegetatinen inte i jrdmånen ch den lågvuxna vegetatinen kvävs inte av gammalt gräs ch annan förna. Om näringsmängden i marken ökar p.g.a. bristfällig eller felaktig skötsel är tillväxten kraftig ch vissa kvävegynnade arter ökar i antal på bekstnad av andra. Växter sm ökar på igenväxande ställen är strvuxna ch frdiga, ch på betesmarker sm håller på att bli övergödda förhå l- landevis lågvuxna ch typiskt förekmmande på näringsrika platser. De vanligaste rsakerna till att betesmarker blir övergödda är att tilläggsfder hämtas till vårdbitpen, betet är ingärdat med betesvall eller att betesmrådet enbart används sm nattbete. Att växtmassan lämnas kvar på slåttermarken eller slås för sent leder till att näringsämnen ansamlas. Också kvävenedfallet via luften ch övergödda vattendrag vid strandängar höjer på vårdbitpens närinsmängd. För att uppfylla kraven för kvalitet på skötseln definieras målsättningen för skötseln för varje mråde i planeringsskedet. De årliga skötselåtgärderna styrs av knkreta ch entydiga mål sm underlättar bedömningen av resultaten. Ett typiskt exempel på ett viktigt mål för skötseln är att betesmarken är slutbetad vid slutet av betesperiden. Detta mål kan ännu preciseras, så inga klarheter uppstår. Ett exempel på knkret skötsel på trädbevuxna vårdbitper är röjning av träd ch buskar med någn prcentenhet på en bestämd tid. Kulturhistria, frnlämningar Också på histriska eller förhistriska grunder kan det vara mtiverat att sköta vårdbitperna för att bevara byggnader eller andra kulturhistriska värden i det traditinella jrdbrukslandskapet. Exempelvis bevarandet av ladr, bdar ch fiskestugr samt stenmurar ch gärdsgå r- dar sm en del av kulturlandskapet är viktigt för landsbygden ch för mångfrmen i landsbygdsmiljön. Också mhuldande av vissa arbetssätt ch metder hör till skötseln av vårdbitperna. För frnlämningar på kulturmarker gäller, förutm några begränsningar, samma regler sm på andra kulturmarker. Frnlämningar är skyddade enligt lagen m frnminnen, ch skadande av dem förbjudet. Detta innebär att deras yta inte får skadas ch man får inte heller bygga på dem. Bränning av gräsmark eller röjningsavfall får inte heller göras på ett frnlämningsmråde eftersm det på frnlämningarna inte får bildas nya skikt. Det behövs alltid lv från Museiverket för att sköta frnlämningar. Redan då man gör skötselplan kan det vara skäl att vara i kntakt med experterna vid Museiverket eller landskapsmuseet. Under ett gemensamt fältbesök kan det beslutas m åtgärder på mrådet.

7 6 Val av skötselmetder Det finns två huvudfaser i skötseln av vårdbitperna: engångs restaureringsröjning ch kntinuerlig, årlig skötsel. Innan röjningen inleds bör man försäkra sig m att en frtsatt skötsel är säkrad, helst för långt in i framtiden. De årligen återkmmande skötselåtgärderna på en återskapad äng eller betesmark är slåtter, bete eller en kmbinatin av båda. På lövängarna har man därtill vårstädning ch lövbrytning. På hagmarker, skgsbeten, trrängar ch hedar räcker ftast enbart bete ch att man försiktigt röjer i trädbeståndet. Också på betesängar ch hedar måste trädplantrna ibland tas brt, eftersm en del förblir ätna av djuren. Olika skötselmetder samt deras förverkling, behövliga redskap ch kstnader beskrivs närmare i Skötsel av vårdbitper häfte 4 Skötselmetder ch skötselkstnader. Den tidigare markanvändningen på mrådet påverkar val av skötselmetd. Om det är möjligt skall man försöka mhulda gamla traditiner ch bevara lkala särdrag. I praktiken måste man fta avvika från de gamla metderna, t.ex. maskinslåtter är på många ställen lättare än slåtter med lie. Tidigare tjänade skötseln av ängarna djurhållningen ch man fäste mindre uppmärksamhet vid djur- ch växtarter. Också naturskyddsåtgärder kan avvika från det ursprungliga markanvändningssättet då man skräddarsyr skötseln för att trygga någn sällsynt eller htad växt- eller djurart. Så väljs ckså skötselmetden enligt dagens naturvärden, tillgängliga resurser ch målen för skötseln. Bete ch slåtter påverkar ängsvegetatinen på lika sätt. På slåtterängen förekmmer det flera blmmr än på betesängen. Bl.a. ängs- ch rödklint, prästkrage, kråkvicker, ängsvial, tjärblmster ch åkervädd innehåller mycket nektar för vuxna fjärilar ch är bra födväxter för larver. De flesta av dessa växter gynnas mera av slåtter än bete. För en del av ängsfjärilarna kan avlägsnande av all vegetatin på en gång vara förödande eftersm den specifika, lkala livsmiljö sm de är berende av kan försvinna i samband med slåttern. På ängar där dessa fjärilar förekmmer kan bete vara en mera lämplig skötselmetd, eller slåtter på delmråden ch det mråde sm lämnas slaget varieras från år till år. Dagfjärilarna förekmmer rikligast i början av igenväxningen ( 1-5 år efter skötselns upphörande), varefter de börjar minska i antal. Ett centralt prblem för bevarande av naturens mångfald är hur man skall kunna bevara tillräckligt med ängar i början av igenväxningsfasen, eftersm dessa är viktiga för många insekter. Rätt tidpunkt för inledningen av betesgången ch rätt betestryck är viktigt. Om vegetatinen betas ner väldigt nggrant försvinner många fjärilar. Rtatinsbete rekmmenderas på fjärilsängar, då betas endast en del av fjärilarnas livsmiljö på en gång. Å andra sidan klarar sig många insekter bra endast på lågvuxna, nggrant betade ängar. För en del av insekterna är små fläckar av bar jrd på ängarna viktiga. Med slåtter en gång m året kan man vanligtvis förhindra förbuskning medan betet vanligen inte räcker till för att förhindra trädplantr från att växa upp. En central del i skötseln av ängarna är att då ch då röja brt trädplantr ch buskanlag. Bete kan vara en tillräcklig skötselmetd för restaurering av igenvuxna ängar. Här ger slåtter eller en kmbinatin av slåtter + bete ett bättre resultat. På igenvuxna ängar sm restaureras får man ett snabbare resultat m man åtminstne i början slår ängarna två gånger per säsng. Målsättningen är att minska på näringsmängden ch minska på livskraften hs hävdsarter. Å andra sidan är det ur insekternas synvinkel rekmmendabelt att lämna en del av ängen slagen. Slåttern kan ckså utföras selektivt, så att önskvärda, blmmande växter sparas (fast överdriven selektivitet hör inte till saken). Resultatet av skötseln är berende av ursprungsläget. Om många arter har bevarats på ängen trts igenväxningen, kan man väcka till liv försvinnande ppulatiner ch ängsvegeta- Serien för skötsel av vårdbitper:

8 Serien för skötsel av vårdbitper: 7 tin typisk för mrådet. När skötseln inletts återkmmer fta arter sm trddes vara försvunna till ängen. Naturens mångfald upprätthålls bäst med mångfrmiga skötselmetder. Alla ängar skall inte skötas på exakt samma sätt. T.ex. kan slåttertidpunkten variera på lika ängar berende på målsättningen med skötseln ch i vilken fas skötseln är. Slåtter ch / eller bete utgör den grundläggande vården, sm utökas med andra skötselmetder vid behv. Vårstädning av ängen, d.v.s. ihpsamling ch brtförsel av löv, kvistar ch annan förna är att rekmmendera. På lövängar utgör vårstädningen en väsentlig del av den årliga skötseln. Bränning av gräset lä m- par sig på både ängar ch betesmarker, ch speciellt på ställen sm skall restaureras. På dessa har gammalt gräs ch förna ansamlats. Bränning av det gamla gräset underlättar slåttern av ängen ch förbättrar betesegenskaperna. De brända mrådena skall ckså alltid slås eller betas. Lövängarna används inte längre inm jrdbruket. För att bevara de htade rganismerna på lövängen brde alla lövträd spraras, de igenväxande lövängarna restaureras ch ny lövbrytning av unga träd inledas. Lövbrytning kunde ckså i viss mån användas sm en skötselmetd i hagen. Lövhagarna kunde delvis kmplettera de fåtaliga lövängarna. Om det behövs betesdjur till betesmarken, skall man redan i förväg definiera spelreglerna, helst skriftligt. Viktiga frågr är vem sm har ansvar över djuren, byggande, underhåll ch nedmntering av stängsel, transprt av djuren, övervakning ch vård. Försäkringarna skall vara i skick. Det samma gäller ersättningsfrågr i fall av skadeersättningar. Uppföljning Med uppföljning av skötseln försäkrar man sig m att skötseln verkar på rätt sätt. Uppföljningen kan kncentreras på vegetatinen, flran eller faunan. Med uppföljning av vegetatinen får man bäst resultat. En uppföljning av flran ch förutbestämda indikatrväxter stöder vegetatinsuppföljningen. Uppföljning av faunan är svårare att genmföra ch tlkningen av dess resultat svårare ch inte lika pålitlig. Uppföljningen skall påbörjas innan de första restaureringsarbetena. Ftgrafier stöder uppföljningen ch åskådliggör förändringar i vegetatin ch landskap på skötselmrådet. Vilka platser man ftgraferar på ch vädersträcken skall antecknas. Många metder, sm prvytr eller mindre arbetsdryga uppskattningar, ha r utvecklats för uppföljning av vegetatinen. Även vegetatinens täthet ch mängd kan bedömas, ch man kan mäta vegetatinens höjd eller bedöma graden av dess slutenhet. Observatiner angående effekten av skötseln görs i samband med lika vardagliga sysslr, bservatinerna skall bara göras rege l- bundet ch antecknas. T.ex. genm att följa med förekmsten av vissa plus- ch minusväxter fås uppgifter m förändringar i vegetatinen. Betestrycket uppskattas i fält. Om det vid betesperidens slut finns äten växtlighet på andra ställen än Minusväxter sm ökar i antal då naturens mångfald minskar. (Pykälä 2001) Kirskål Ängskavle Hundflka Vägtistel Hundäxing Tuvtåtel Kvickrt Duntrav Ängssvingel Älggräs Ängsgröe Trampgräs Revranunkel Halln Gårdsskräppa Natagräs Maskrs (gräs-) Vitklöver Brännässla på betesratr ch under buskar, har betestrycket varit för lågt. Vid vegetatinsperidens slut bedöms resultatet av skötseln ch görs nödvändiga förändringar i planerna för nästa år.

9 8 Indikatrväxter för fina ängar ("plusväxter"). E = artens livsmiljö, L = förhållande till traditinellt bete (nöt), N = förhållande till traditinell slåtter. Livsmiljö: T = trräng, F = frisk äng, S = fuktäng ch strandäng. Förhållande till bete ch slåtter: +++ = gynnas mycket tydligt eller t..m. berende, ++ = gynnas vanligen tydligt, + = gynnas vanligen. (Salminen ch Kekäläinen 2000.) E L N Luddhavre T, (F) + ++ Ormrt F, (S), (T) Låsbräken T, F Höstlåsbräken F, (T) Hirsstarr S, F Fårsvingel T Brudbröd T Gulmåra T, (F) Brusprre F, T Slåtterfibbla T, F Smmarfibbla F, T Tjärblmster T, (F) Stagg F, S, T Slåtterblmma S, F Vårfingerört T, F Gullviva F, (T) Backsmörblmma T Ängsvädd F, S Backtimjan T Bullerblmster S, F Resultatet av en lyckad skötsel är ett lågvuxet fältskikt med mångsidig ört- ch gräsflra. Fältskiktet bör vara slutet, d.v.s. bevuxna markfläckar får inte förekmma. Förna av dött gräs, löv ch kvistar förekmmer sparsamt eller inte alls. Artsammansättningen är mångsidig, vilket innebär att talet sm anger t.ex. artmängd per kvadratmeter, är str. Dminerande arter saknas. Flran består av krävande växter anpassade för näringsfattiga förhållanden. Strvuxna näringspprtunister sm brännässla, hundflka, älggräs ch halln saknas. Arter sm är känsliga för igenväxning förekmmer rikligt. Skötseln av vårdbitperna håller hög standard då den är flexibel ch skräddarsydd. Om den knkreta målsättningen för skötseln, sm uppställdes i planeringsstadiet, inte förverkligas eller m arterna på vårdbitpen inte reagerar på skötseln sm man önskat måste åtgärderna, metderna eller tidpunkten förändras. All avvikelse från den ursprungliga skötselplanen skall antecknas eftersm det underlättar både uppföljning ch rdnande av skötseln i frtsättningen. 3. Skötselplan ch -dagbk I skötselplanen presenteras vårdbitpernas skötsel. Skötselplanen är nödvändig på alla vårdbitper sm hävdas ch bligatrisk då man söker jrdbrukets miljöspecialstöd för skötsel av vårdbitpen. I planen skall ingå en beskrivning av mrådet, tidigare markanvändning ch nuläge samt målsättningen med skötseln. I skötselplanen införs allmänna beskrivningar över mrådets naturförhållanden ch arter, tidigare markanvändning, skötselåtgärder samt vilka möjligheter det finns att sköta mrådet i framtiden.viktigast är att beskriva skötselåtgärderna så detaljerat sm möjligt. Restaureringsåtgärderna ch de årliga skötselåtgärderna skrivs i Serien för skötsel av vårdbitper:

10 9 planen. Träd ch buskar sm röjs, hur mycket röjningar sm görs ch tidpunkten för röjningen utreds för det mråde sm restaureras. Därtill beskrivs hur röjningsresterna skall behandlas. Det är bra att skillt nämna hävdsarter ch hur de avlägsnas. Gällande bete beskrivs betesgången ch -tiden, betesdjuren ch deras antal. Behvet att förnya eller reparera stängsel beskrivs ckså. Slåtterredskap, slåttertidpunkt samt behandlingen av slåtteravfallet beskrivs gällande slåttern. Planerna görs alltid en ch en, med beaktande av den enskilda vårdbitpens specialdrag. Skötselåtgärderna beskrivs så att skötselns kvalitet kan bedömas både under arbetets gång ch efter dess slutförande. Skiftena med åtgärder ritas in på plankartan, vars grund kan vara en färdig basskifteskarta eller en förstring av grundkartan. På kartan utmärks stängsel sm behövs för betet. Mindre åtgärdsbeskrivningar kan göras vid behv. Alla restaurerings- ch skötselåtgärder samt deras tidpunkt skivs ner för att kunna bedöma de årliga skötselåtgärdernas lämpligheten ch riktighet. De årliga skötselåtgärderna kan vid behv granskas med hjälp av dagbken ch m den är tillräckligt detaljerad är den en str hjälp vid uppföljningen av skötseln. Jrdbrukets miljöspecialstödsavtal förutsätter att man uppgör en dagbk över utförda åtgärder på avtalsmrådena. Dagbken mtsvarar i str utsträckning skiftesbkföring. Den kan vara fritt frmulerad, men i den skall åtminstne skiftets namn, signum, areal samt utförda åtgärder ingå. Dagbken är ckså en naturlig del av själva uppföljningen när man förutm skötselåtgärderna antecknar bservatiner m utvecklingen ch effekten av åtgärderna på vårdbitpen. På vårdbitper sm betas skall bl.a. betesperidens inlednings- ch avslutningsdatum, betesdjurens ras ch antal, datum ch beskrivning av förändringar i djurantal under betesperiden samt möjliga andra åtgärder sm slåtter samt slåttertidpunkt ch brtförsel av slåttervafall antecknas. På vårdbitper sm sköts med slåtter skall bl.a. slåttertidpunkt ch redskap, tidpunkt för bärgning av höet, tidpunkt för eventuellt efterbete, djurantal ch ras, förändringar i bete samt avslutningsdatum för betet antecknas. Därtill beskrivs eventuella förändringar i fö r- hållande till den ursprungliga skötselplanen samt rsaker till dem ch deras effekt på mgivningen. På TE-centralens lantbruksavdelning finns färdiga mdeller för skötseldagbk tillgängliga. 4. Samarbetspartner ch finansiering All skötsel av vårdbitper kstar, mest i restaureringsfasen. Genm jrdbrukets miljöspecialstöd stöds jrdbrukarens skötsel av vårdbitper samt av utveckling av landskapet ch bevarande av naturens mångfald. Även för landskaps- ch naturvårdare sm inte är berättigade till miljöspecialstöden finns alternativ till finaniering av skötselarbetet. Betydande hjälp, samarbetspartners ch talkdeltagare för skötsel av vårdbitperna kan hittas via t.ex. medbrga r- rganisatiner (WWF, Finlands Naturskyddsförbund), lkala naturvårdsföreningar, byalag, sklr, 4H-föreningar, scuterna.s.v. Landskapsrådgivare vid Pr Agria hjälper jrdbrukaren vid ansökningen av miljöspecialstöden ch gör skötselplaner sm är nödvändiga för ansökan. Också då man uppgör skgsvårdsplaner lönar det sig att be den sm gör planen att uppmärksamma eventuella trädbevuxna vårdbitper ch utreda finansieringsmöjligheter för deras skötsel. Serien för skötsel av vårdbitper:

11 10 Jrdbrukets miljöspecialstöd Miljöstödet för jrdbruk indelas i bas- ch tilläggsåtgärder sm riktar sig till alla jrdbrukare, samt i lika frivilliga specialstödfrmer sm förutsätter effektivare åtgärder. Med specialstödet för skötsel av vårdbitper får jrdbrukaren ersättning för skötselkstnader ch inkms t- brtfall. Stödets maximibelpp är 420,47 per hektar per år ( uppgifter från år 2003). Specialstödet söks från landsbygdsavdelningen vid TE-centralen. Ansökan ch bilagr lämnas hit. Bilagr till ansökan är lägeskarta, plankarta ch skötselplan samt kstnadskalkyl. Restaureringskstnaderna ch de årliga skötselkstnaderna skall anges var för sig. För restaureringskstnaderna skall arbetsåtgången åtgärdsvis specificeras, räknade sm enhetskstnader ch kstnader per arealenhet ( /ha). Rimliga planeringskstnader kan räknas till restaureringskstnaderna. De årliga skötselkstnaderna skall antecknas på mtsvarande sätt. Exempel på kstnader för restaurering. (Partanen m.fl. 2003) Planering Röjning av träd ch buskar samt brtförande av röjningsavfall Anskaffning av stängselaggregat Dricksvattenanrdningar Byggande av stängsel, anskaffning av stängselmaterial Anskaffning av slåtterutrustning Anskaffning av höstörar Med specialstödavtalen för skötsel av vårdbitp ch främjande av naturens mångfald befrämjas mångfalden i jrdbrukslandskapet. För skötsel av vårdbitp kan ett femårigt avtal göras. Avtalen för främjande av naturens mångfald kan vara 5- eller 10-åriga, enligt jrdbrukarens önskemål. En förutsättning för ingående av specialstödsavtal är att jrdbrukaren har förbundit sig att följa basåtgärderna i miljöstödssystemet, att han dlar minst 3 hektar stödberättigande åker eller 0,5 hektar trädgårdsdling samt att avtalsmrådet är minst 15 ar (kan bestå av flera mindre mråden på minst 5 Exempel på årliga kstnader. (Partanen m.fl. 2003) ar). Specialstöd kan sökas även för arrendemark förutsatt att ett skriftligt arrendekntrakt är i kraft under hela avtalsperiden. Vårdbitper sm klassificerats sm värdefulla eller hör till Natura-nätverket är i förtur när specialstödsavtal görs. Även sådana mråden sm haft m t- svarande specialstödsavtal under förra prgramperiden är i förtur. Skötsel av mråden sm kan restaureras i anslutning till värdefulla vårdbitper anses ckså viktig. När man ansöker m frtsatt avtal för ett tidigare specialstödsmråde är det viktigt att kmma ihåg att bifga en uppdaterad skötselplan med kstnadskalkyl. I den nya planen är det befgat att granska effekten av åtgärderna sm gjrdes under förra prgramperiden, granska förverkligade ch fö r- verkligade målsättningar samt sätta nya mål eller mellanetapper för skötseln. Innan avtalsbeslutet fattas skickas ansökan till den reginala miljöcentralen för utlåtande. Ett fältbesök görs tillsammans med markägaren. Den reginala miljöcentralens representant bekantar sig då med mrådet ch kan kmma med råd angående skötseln. I utlåtande bedömer miljöcentralen mrådets lämplighet sm avtalsmråde ch huruvida skötselplanen är tillbörlig för restaurering ch skötsel av ifrågavarande mrådet. Vid behv kan miljöcentralen ge skötselrekmmendatiner eller kmma med villkr för inrättande av avtal. När utlåtande givits återbördas ansökan till TE-centralen, sm fattar ett beslut m skötsel. Röjning av träd ch buskar samt brttransprt av röjningsavfall Slåtter, brttransprt av slåtteravfall Granskning, reparatin ch förnyande av stängslet Försörjning av dricksvatten Övervakning av betesdjur Transprt av betesdjur Hyrning av betesdjur Upprätthållande av skötseldagbk Serien för skötsel av vårdbitper:

12 Serien för skötsel av vårdbitper: 11 Enligt avtalsvillkren får mrådet inte bearbetas, gödslas, behandlas med bekämpningsmedel, dikas eller beskgas. Den växtlighet sm slagits skall föras brt ch betesgången skall ske så att den inte medför skadlig gödning eller ersin. Betstrycket ch betessystemet skall vara sådant att djuren i huvudsak klarar sig på betet utan tillskttsfder. En vårdbitp sm betas skall avskiljas med stängsel från andra betesvallar, ch den skall inte användas sm betesmark endast nattetid. Specialstödsavtalet förutsätter att skötseldagbk förs skiftesvis. Tilläggsinfrmatin m miljöspecialstödsavtalen fås från infrmatinshäften ch från TE-centralernas landsbygdsavdelningar. Skgsbrukets miljöstöd Trädbevuxna vårdbitper är inte alltid jrdbruksmark enligt markanvändningsklassificeringen vilket innebär att man inte kan få jrdbrukets miljöspecialstöd. Markägaren kan begära att eventuella hagmarker ch skgsbeten sm duger för restaurering beaktas då den reginala skgscentralen gör gårdsvis skgsbruksplanering. Enligt lagen m finansiering av hållbart skgsbruk (1094/1996, ändrad 1286/1997) kan finansiering för bl.a. bevarande av skgarnas bilgiska mångfald ch skötsel av skgsnaturen beviljas mt ansökan åt privata skgsägare. Skgsbrukets miljöstöd är främst tänkt för kstnader ch förluster i anslutning till bevarande ch skötsel av de speciellt viktiga livsmiljöer sm nämns i skgslagens 10. Stöd kan även beviljas för finansiering av vård av trädbevuxna vårdbitper. De reginala skgscentralerna fattar besluten m skgsbrukets miljöstöd. Natinell prjektfinansiering Miljöförvaltningens finansiering av skötsel av vårdbitper, finansiering för htade arter ch YTY- (miljöarbete) finansiering är tänkt för mindre, knkreta skötselprjekt ch för uppgörande av planer. Miljövårdsbidrag för skärgården delas ut av de reginala miljöcentralerna. Grunden för utdelning ch priritering varierar reginalt ch det lönar sig att kntrllera dessa med den egna miljöcentralen. Till exempel har YTY- (miljöarbete) finansieringen varit kncentrerad till nrra, mellersta ch östra Finland där de förverkligade prjekten sedan början av 1990-talet haft betydelse ckså för sysselsättningen på landsbygden ch för att hålla landsbygden bebdd. Med miljövårdsbidrag för skärgården stöds miljövårdsarbete, ckså restaurering ch skötsel av vårdbitper, enligt lagen m främjande av skärgårdens utveckling (494/1981) i de skärgårdskmmuner sm definierats. Bidraget förutsätter att stöd för finansiering av prjektet inte rganiserats via annan lagstiftning, t.ex. med jrdbrukets miljöspecia l- stöd ch att annan ffentlig finansiering inte samtidigt beviljats åt samma bjekt. Från TE-centralerna kan man söka stöd för bevarande av den traditinella miljön i frm av s.k. finansieringsstöd för lantbruket. Stödet utgör 20 % av de gdtagbara kstnaderna för investeringar för skötsel av kulturlandskapet under det första året. Ttalkstnaderna för prjekt sm får bidrag bör vara minst POMO+ -prgrammet sm förverkligas med natinella medel gäller årena Med prgrammet utvidgas EU:s LEADER förfaringssätt med natinella medel. Av finansieringen fås 80 % av staten ch 20 % av kmmunerna inm gruppernas verksamhetsmråde. Med POMO-finansiering har bl.a. en trräng återställts i Pemar i Egentliga Finland, ch i lika prjekt runtm i landet på annat sätt skött landskapet. Exempelvis anknöts sysselsättning av unga persner till ett landskapsvårdsprjekt i södra Karelen. Den lkala föreningen för land s- bygdsutveckling, d.v.s. aktinsgruppen besluter m finansiering av prjekt enligt den lkala utvecklingsplanen. I Finland är 58 aktinsgrupper verksamma (uppgifter från år 2003) ch

13 dessa får finansiering av LEADER+, ALMA- ch mål 1 prgram delfinansierade av EU samt av det natinella POMO+ - prgrammet. Tilläggsinfrmatin m aktinsgrupperna fås från bl.a. Sumen Kylätiminta ry. EU prjektfinansiering Serien för skötsel av vårdbitper: 12 Förhållandevis krtvariga skötsel- ch restaureringsprjekt för vårdbitper kan finansieras med medel från EU:s strukturfnder ch Life-prjekt. LIFE är den Eurpeiska uninens finansieringsinstrument för naturvårds- ch miljöprjekt. Life- prgrammets tredje fas (Life III- förrdningen) gäller för årena LIFEfinansieringsinstrumentet består av flera delmråden, med tanke på vårdbitper är LIFE- Natur (Life Nature) det viktigaste. I vissa fall är ckså LIFE-Miljö (Life Envirnment) ändamålsenligt. Med LIFE-Miljö har t.ex. prjekthelheten Vihreä laks ( Den gröna dalen) i Saltrakten, sm ckså gett rådgivning m kulturlandskapsvård, finansierats. Life-prjekten är samarbetsprjekt mellan EU ch den sökande. EU finansierar varje prjekt med sm mest 50 %, i specialfall med 75 %. Den övriga delen av finansieringen är natinell ch den bör även vara klarlagd då Life-understödet söks. Sm prjekttid rekmmenderas 2-4 år ch prjektens uppskattade ttalkstnader bör vara mera än eur. LIFE-Natur finansiering beviljas främst åt bjekt på Natura 2000 mråden. Om prjektet gäller skydd av en primär art kan finansiering beviljas ckså till andra än Natura mråden. Vård av kulturlandskapet ch vårdbitper har ingått i Life-prjekt i t.ex. Liminganlahti, Skärgårdshavet, Yyteri, Vik - Gammelstadsviken, Kli ch Hangö udd. LIFE-Natur finansiering kan sökas av medbrgare eller sammanslutningar i medlemsländerna i EU, finansieringen söks av EU-kmissinen. En central del av EU:s strukturfndsprgram är natur- ch miljövård samt hållbar utveckling. Strukturfnder sm hör hit är Eurpeiska reginala utvecklingsfnden (ERUF), Eurpeiska scialfnden (ESF) ch Eurpeiska utvecklings- ch garantifnden för jrdbruket (EUGF). Strukturfndsprgrammen förverkligas i medlemsländerna enligt de natinella målprgrammen. Under prgramperiden är Finland indelat i målmrådena 1 ch 2, vilka båda fått egna prgram. Både nrra ch östra Finlands mål 1-prgram ch södra ch västra Finlands mål 2-prgram innehåller åtgärdshelheter för bevarande av natur, landsbygdsmiljö, kulturarv ch lkal identitet. Finansieringen av de enskilda, förverkligande prjekten sköts av de reginala miljöcentralerna. Det reginala landsbygdsprgrammet (ALMA) genmförs på mråden utanför mål I prgrammet. Sm administrativ ch utbetalande myndighet för ALMA-prgrammet fungerar jrd- ch skgsbruksministeriet. Landsbygdsavdelningen vid TE-centralen svarar för det praktiska förverkligande på sina mråden. Från dessa kan stöd sökas året m. Urvalskriterie r- na för vilka prjekt sm förverkligas varierar enligt reginal betning ch betning enligt verksamhetsmråde. Utvecklingsprjekten är mångåriga, men högst 3-åriga, ch förverkligas enligt uppgjrd prjektplan. Sm ansvarig sökande ch förverkligande av utvecklingsprjektet kan privat persn, kmmun, kmmunalt utvecklingssamfund eller registrerad förening fungera. Prjektet skall ha en utsedd prjektledare, sm leder förverkligande av prjektet ch svarar för kntakten till finansiärerna. T.ex. utveckling av byar ch miljön, utveckling av service inm turismen samt utveckling av lika rutter ch leder är mråden sm får stöd ch hänför sig till vårdbitper. Målsättningen för det ALMA-finansierade Maisemajunaprjektet vid Sydvästra Finlands miljöcentral är att restaurera 300 ha vårdbitper, i första hand friskängar ch hagmarker, i Sal trakten. Prjektet testar samtidigt förhållandet mellan inkmsterna från det brtröjda trädbeståndet (bl.a. sm träflis för energiprduktin)

14 13 ch arbetskstnader. Arbetet köps av Egentliga Finlands naturvårdsdistrikt. Prjektet har många samarbetspartner vars finansieringsandel tillsammans med de privata finansiärerna uppgår till 20 % av prjektets ttalkstnader. Tilläggsinfrmatin ges vid Sydvästra Finlands miljöcentral. Förutm målprgrammen ch ALMA-prgrammet finansierar EU s.k. gemenskapsinitiativ, t.ex. landsbygdsutvecklingsprgrammet LEADER+ samt Interreg III prgrammet, sm skall befrämja samarbete mellan stater ch reginer. LEADER+ -prgrammet finansierar under åren lkala utvecklingsprjekt på landsbygden. Prgrammet förverkligas av lkala aktinsgrupper, sm i det natinella POMO prgrammet, vilket innebär att vem sm helst sm är intresserad har möjlighet att delta. Till exempel Ylöjärvi kmmun i Birkaland har inventerat vårdbitper ch rganiserat skötsel med LEADER-finansiering. Gemenskapsinitiativet Interreg III A Södra Finlands kustregin förverkligas under åren gemensamt med Estland. Tidigare ( ) har bl.a. "Vårdbitper i Egentliga Finland ch Estland" prjektet förverkligats med Interreg-finansiering. Sökande part var Sydvästra Finlands miljöcentral i samarbete med kulturmarksföreningen i Estland (Virn perinnemaisemayhdistys). Prjektet gjrde bl.a. många översiktsplaner för landskapsvård. Serien för skötsel av vårdbitper:

15 14 Mera att läsa Brg, P. 1983: Lunnn- ja maisemanhidn pas. WSOY. Brg, P. ym. 1996: Ketjen ja niittyjen hit-pas. Sumen lunnnsujeluliitt ry. Ekstam, U. ja Frshed, N. 1992: Om hävden upphör. Kärlväxter sm indikatrarter i ängs- ch hagmarker. Naturvårdsverket förlag. Ekstam, U. ja Frshed, N. 1996: Äldre fdermarker. Naturvårdsverket förlag. Hagelberg, E. 2003: Työtä perinnemaisemien parhaaksi. Varsinais -Sumen lunnnsujelupiiri ry. Hæggström, C.-A. ym. 1995: Tukhärkä ja kultasiipi niityt ja niiden hit. Otava. Lindgren, L. 2000: Skärgårdens betesmarker. Frststyrelsen ch Oy Edita Ab. Partanen, H. m.fl. 2002: Landskapet ch naturens mångfald Vårdbitper. Jrdbrukets miljöspecialstöd år Jrd- ch skgsbruksministeriet. Pykälä, J. 2001: Perinteinen karjatalus lunnn mnimutisuuden ylläpitäjänä. Sumen ympäristö 495. (Den traditinella bskapsskötselns betydelse för den bilgiska mångfalden. Sumen ympäristö 495.) Ruuhijärvi, R. ym. (tim.) 2000: Metsien sujelun tarve Etelä-Sumessa ja Phjanmaalla. Etelä-Sumen ja Phjanmaan metsien sujelun tarve työryhmän mietintö. Sumen ympäristö 437. Salminen, P. ja Kekäläinen, H. (tim.) 2000: Perinnebitppien hit Sumessa. Perinnemaisemien hittyöryhmän mietintö. Sumen ympäristö 443. (Skötseln av vårdbitper-ängar, hagmarker ch skgsbeten- i Finland. Betänkande av arbetsgruppen för skötsel av vårdbitper. Sumen ympäristö 443.) Vaini, M., Kekäläinen, H., Alanen, A. ja Pykälä, J. 2001: Sumen perinnebitpit. Perinnemaisemaprjektin valtakunnallinen lppuraprtti. Sumen ympäristö 527. (Ängar, hagmarker ch skgsbeten i Finland. Slutrapprt av riksmfattande inventeringsprjekt. Sumen y mpäristö 527.) Serien för skötsel av vårdbitper:

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen Revisinsrapprt 2010 Genmförd på uppdrag av revisrerna i Jönköpings kmmun Jönköpings kmmun Granskning av användaradministratinen Innehåll 1. Bakgrund ch syfte... 3 2. Metd ch avgränsning... 3 3. Begreppsförklaringar...

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER GfNA-II-B-Erasmus+_Annex III_mnbeneficiary_Versin 30-07-2014_sv.dc BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Prgrammråde 1 allmänbildande utbildning I. INLEDNING Denna bilaga kmpletterar reglerna

Läs mer

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun 2014 04 17 Till samtliga partier representerade med kmmunalråd i Uppsala kmmun I Uppsala finns ett starkt engagemang för natur ch miljö. Naturskyddsföreningen Uppsala har över 6000 medlemmar ch vill bidra

Läs mer

Att tänka på inför ekonomiredovisning

Att tänka på inför ekonomiredovisning Att tänka på inför eknmiredvisning Leader Terra et Mare Fregatten 2 444 30 Stenungsund http://www.terraetmare.se Eknmiredvisning görs i samband med varje ansökan m utbetalning (rekvirering av pengar) i

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

Diarienummer 003-2012-2073

Diarienummer 003-2012-2073 1(14) ANKOM Datum 2013 01 02 Diarienummer 003-2012-2073 2013-01- O 3... TILLVÄXT VERKET- 1ft! 31/1 Dnr ;? fl!; fr REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPING r / b Att: Britt Wennerström Bx 255 55114 Jönköping II 1/ tf

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER I. INLEDNING BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Denna bilaga kmpletterar reglerna för bidragets användning inm de lika budgetpsterna sm tillämpas på prjektet enligt avtalet. Dessa regler förtydligas

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

1. Anteckna era produktionsinriktningar och bruttoinkomsterna från dem för 2011.

1. Anteckna era produktionsinriktningar och bruttoinkomsterna från dem för 2011. Basuppgifter m företaget 1. Anteckna era prduktinsinriktningar ch bruttinkmsterna från dem för 2011. 1. 2. 3. 4. 2. Om ni bedriver växtdling eller vattendling, ange vilka växt- eller djurarter det rör

Läs mer

Mötesanteckningar tredje mötet med Bredbandsforums Mandatgrupp

Mötesanteckningar tredje mötet med Bredbandsforums Mandatgrupp Datum: 2013-06-16 Rev: 2014-06-25 Mötesanteckningar tredje mötet med Bredbandsfrums Mandatgrupp Deltagare: Eva-Marie Marklund Christel Gustafssn Jakim Hlback Gabriella Uhrdin Mikael Sleman Åsa Möller Helena

Läs mer

Fortums miljöarbete i Nedre Dalälven

Fortums miljöarbete i Nedre Dalälven Frtums miljöarbete i Nedre Dalälven Öppet vattenrådsmöte 4 ktber 2013 Falun Birgitta Adell, Frtum Vattenkraften Har en lång hitria Vandringshinder Eldfrsen 2011 Tryck på miljöanpassning 2 En annan typ

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun SLUTRAPPORT Datum 2010-05-10 Länsstyrelsen i Uppsala län 751 86 Uppsala Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun Ur förordningen

Läs mer

Lokala miljömål 2014. Antagna av Kommunfullmäktige den 29 januari 2014. Vellinge.se

Lokala miljömål 2014. Antagna av Kommunfullmäktige den 29 januari 2014. Vellinge.se Lkala miljömål 2014 Antagna av Kmmunfullmäktige den 29 januari 2014 Vellinge.se Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 1. Begränsad klimatpåverkan... 6 2. Frisk luft... 8 3. Bara

Läs mer

~'& .,~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Den första ingenjören (DFI) Swerea SWECAST 2014-12 2016-1 2 Nytt. Förstudie

~'& .,~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Den första ingenjören (DFI) Swerea SWECAST 2014-12 2016-1 2 Nytt. Förstudie Referens Ola Olssn ~'&.,~, Datum Beteckning R 13014 1 (4) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut: Status: Den första ingenjören (DFI)

Läs mer

Nordiskt Forum Malmö 2014

Nordiskt Forum Malmö 2014 Nrdiskt Frum Malmö 2014 - New actin n wmen s rights Den nrdiska kvinnrörelsen bjuder in till Nrdiskt Frum Malmö 2014 new actin n wmen s rights. Knferensen är en frtsättning på de nrdiska knferenser sm

Läs mer

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i Föredragen av Nurttila Annika Sida/sidr 1 / 7 Prducenter: anvisning m hur checklistan för kntrll av planen för egenkntrll ch hur denna Syftet med kntrllen är att utreda m prducenten i sin plan för egenkntrll

Läs mer

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 30.09.2013 INNEHÅLL BAKGRUND... 2 SYFTE OCH MÅLSÄTTNINGAR... 3 Syfte... 3 Visin... 3 Övergripande mål... 3 Utvecklingsmråden... 3 TYNGDPUNKTSOMRÅDEN...

Läs mer

TILLVÄXT. Underlag för projektbeslut- WBS Women Business School

TILLVÄXT. Underlag för projektbeslut- WBS Women Business School ~'& " ~ JÖNKÖPINGS LÄN 2014-02-14 STÄRKER (J z r;~ " ;~~~~;, l} r; nr &al sidr ~--. e_ ---1-- --1(3)- Underlag för prjektbeslut- WBS Wmen Business Schl l. Förslag till beslut Reginfrbundets arbetsutsktt

Läs mer

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...

Läs mer

tf'& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Finansieringslots Jönköpings län Science Park Jönköpings län 20 15-01 2016-12 Nytt 100 000 kr

tf'& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Finansieringslots Jönköpings län Science Park Jönköpings län 20 15-01 2016-12 Nytt 100 000 kr Referens Mikael Gustafssn tf'& ~, /jt( 6/!1 tr ;Jt-1. 20141027 Beteckning R12514 Antal sidr 1 (3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut:

Läs mer

Del 5: Rekommendationer och projektrapport

Del 5: Rekommendationer och projektrapport Arkiveringsrekmmendatiner Del 5: Rekmmendatiner ch prjektrapprt fi2 förvaltningsinfrmatin infrmatinsleveranser Prjektet Arkiveringsrekmmendatiner syftar till att ge en genmlysning av knsekvenser för dagens

Läs mer

Riktlinjer för externfinansierade forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde

Riktlinjer för externfinansierade forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde Rektr BESLUT 2015-03-17 Dnr HS Riktlinjer för externfinansierade frskningsprjekt vid Högsklan i Skövde Eknmiavdelningen vid Högsklan i Skövde har riktlinjer för externfinansierade frskningsprjekt. Dkumentet

Läs mer

.. ;~ REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Gnosjöregionens Näringslivsråd Gislaveds Näringsliv AB 2014-03 2016-02 Nytt

.. ;~ REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Gnosjöregionens Näringslivsråd Gislaveds Näringsliv AB 2014-03 2016-02 Nytt Referens Mikael Gustafssn.... ~,.. ;~ REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Beteckning R18713 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut:

Läs mer

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus Riktlinje Radnhantering inm kademiska Hus INNEHÅLLSFÖRTECKNINGINNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1 SMMNFTTNING OCH REKOMMENDTION... 3 2 INLEDNING... 3 2.1 SYFTE... 3 2.2 BKGRUND... 3 3 PROBLEMBESKRIVNING... 4 3.1

Läs mer

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring 1 (8) PM Dk.bet. 2015-06-08 Analysavdelningen Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring i krthet: Fördelar: Möjlighet

Läs mer

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för. Enskild förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för. Enskild förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg 1 (5) Riktlinjer för gdkännande ch rätt till bidrag för enskild förskla, fritidshem ch pedaggisk msrg Dkumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Barn ch utbildningsnämnden (2009 10 06 62) Gäller för: Enskild förskla,

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande Yttrande Diarienummer: 12KS/0303 Datum: 2012-11-14 Lars Fladvad, utvecklingschef Landstingsstyrelsens förvaltning Bx 22550 104 22 Stckhlm, Yttrande över regeringens bstadsuppdrag till landstinget Bakgrund

Läs mer

Verksamhetsplan Personalenheten 2014-2015

Verksamhetsplan Personalenheten 2014-2015 2014-02-06 Verksamhetsplan Persnalenheten 2014-2015 Yvnne Anderssn Persnalenheten Innehåll 1 Sammanfattning av verksamhetsplanering... 3 2 Persnalenheten... 3 2.1 Uppdrag ch verksamhetsidé... 4 2.2 Hur

Läs mer

Forskningsstrategi 2015 och framåt

Forskningsstrategi 2015 och framåt Bilaga, 24 Sammanträdesdatum: 2015-03-17 Dnr: 2015/86-1.1 Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Frskningsstrategi 2015 ch framåt Bakgrund Frskningsstrategin för 2015 ch framåt består av tre delar: Inför

Läs mer

ÖPPNA VÅRDBIOTOPER ÄNGAR OCH HEDAR

ÖPPNA VÅRDBIOTOPER ÄNGAR OCH HEDAR SKÖTSEL AV VÅRDBIOTOPER - HÄFTE 1 ÖPPNA VÅRDBIOTOPER ÄNGAR OCH HEDAR Serien för skötsel av vårdbiotoper 2003 Redaktion Elina Jääskeläinen Illustrationer Vappu Ormio Översättning Johanna Franzén SKÖTSEL

Läs mer

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO 13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna

Läs mer

Vindbruksplan Kils kommun

Vindbruksplan Kils kommun Vindbruksplan Kils kmmun Henric Ernstsn Knsult Versin 1.10 Utställningshandling 2011-10-13 Sammanfattning Det ökade intresset för vindkraft i Sverige har medfört att Kils kmmun har beslutat m att ta fram

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185)

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Svar på mtin från Emil Brberg (V) m.fl Städning av vårdlkaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Mtinärerna berör en viktig fråga. Städning av vårdlkaler utgör en viktig del för att skapa en gd inmhusmiljö för

Läs mer

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten Guide för hur bildar man en kaninhppningsklubb ansluten till SKHRF Även innehållande kunskap m hur man håller möten 1 2012-12-27 Hur man bildar en kaninhppningsklubb ch sedan ansluter den till förbundet

Läs mer

DETALJERAT PROGRAM FÖR UNDERVISNINGEN

DETALJERAT PROGRAM FÖR UNDERVISNINGEN DETALJERAT PROGRAM FÖR UNDERVISNINGEN Uppbyggnad av undervisningen 6 dagar närundervisning, varje dag utgör en mdul Deltagaren kan välja valfritt antal mduler dck minst 2 grundmduler ch 1 specificeringsmdul

Läs mer

Instruktioner för mappning av individer till NY-läge

Instruktioner för mappning av individer till NY-läge PM 01-0-5 Genmförandekmmittén för nya Plismyndigheten Ju 01:16 ORG-1 Instruktiner NY-läge Instruktiner för mappning av individer till NY-läge Intrduktin Inm ramen för prjekt ORG-1 har ett förslag till

Läs mer

Ledning för kvalitet i vård och omsorg

Ledning för kvalitet i vård och omsorg Ledning för kvalitet i vård ch msrg Förrd Denna skrift riktar sig till förtrendevalda, vårdgivare ch chefer med ansvar för vård ch msrg. Syftet är att stimulera till att utvecklingen av kvalitetssystem

Läs mer

Miljöavdelningen informerar om: Egenkontroll. på förskolor och skolor enligt Miljöbalken 2011-01-25

Miljöavdelningen informerar om: Egenkontroll. på förskolor och skolor enligt Miljöbalken 2011-01-25 Miljöavdelningen infrmerar m: Egenkntrll på försklr ch sklr enligt Miljöbalken 2011-01-25 Varför ska en egenkntrll finnas? Eftersm lkaler för sklr, försklr ch fritidshem är anmälningspliktiga enligt miljöbalken

Läs mer

Effektivare inomgårdstransporter genom övergång till elmaskiner förstudie

Effektivare inomgårdstransporter genom övergång till elmaskiner förstudie Effektivare inmgårdstransprter genm övergång till elmaskiner förstudie Sökande: JTI Institutet för jrdbruks- ch miljöteknik SP Sveriges Tekniska Frskningsinstitut Partner Wacker Neusn AB Sammanfattning

Läs mer

LPP åk 2 v 35-43 HT 2011

LPP åk 2 v 35-43 HT 2011 LPP åk 2 v 35-43 HT 2011 Svenska Förankring i kursplanens syfte: frmulera sig ch kmmunicera i tal ch skrift, läsa ch analysera skönlitteratur ch andra texter för lika syften, anpassa språket efter lika

Läs mer

Gemensam upphandling Slutrapport. Hannele Johansson Energikontor Sydost AB

Gemensam upphandling Slutrapport. Hannele Johansson Energikontor Sydost AB Gemensam upphandling Slutrapprt Hannele Jhanssn Energikntr Sydst AB Sammanfattning I mars 2006 startade prjektet Gemensam upphandling på uppdrag av Reginförbundet i Kalmar län. Syftet med prjektet var

Läs mer

LYSA-projektet. Sammandrag av utvärdering. Juni 2008 juli 2010. Empiricus utvärdering ab Juni 2010

LYSA-projektet. Sammandrag av utvärdering. Juni 2008 juli 2010. Empiricus utvärdering ab Juni 2010 Empiricus utvärdering ab Juni 2010 Sammandrag av utvärdering LYSA-prjektet Livskmpetens ch Yrkesutbildning i Samverkan för Arbete Juni 2008 juli 2010 Livskmpetens ch Yrkesutbildning I Samverkan för Arbete

Läs mer

Kravställ IT system på rätt sätt

Kravställ IT system på rätt sätt Kravställ IT system på rätt sätt Upphandling IT system petter.ulander@adviceu.se 070 2125800 Upphandling IT system Vad behöver vi? En mdern sprtbil? Upphandling IT system En rejäl lastbil? Upphandling

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Handikappersättningen

Handikappersättningen Hur mycket får man i Handikappersättningen är 36, 53 eller 69 prcent av prisbasbelppet~( berende på vilket behv du har av hjälp ch hur stra dina merkstnader är på grund av funktinsnedsättningen. Handikappersättning

Läs mer

Sammanställning av diskussionskarusellen

Sammanställning av diskussionskarusellen Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga

Läs mer

Utanför upptrampade stigar

Utanför upptrampade stigar FU rapprt 2010:6 FU Välfärd Arbetsrapprt 2010:4 Utanför upptrampade stigar Utvärdering av prjektet En studie av förebyggande hembesök hs äldre i Gävlebrg Anhörigstödjare på sjukhuset i Gävle ett samarbete

Läs mer

1. Handlingsplanen enligt bilaga b) godkänns

1. Handlingsplanen enligt bilaga b) godkänns I ~ landstinget II DAlARNA Häls- ch sjukvård Dalarna Psykiatri Utveckling BESLUTSUNDERLAG Landstingsfullmäktige Datum 2014-09-22 Sida 1 (2) Dnr LD 14/00893 Uppdnr 854 000300 2014-09-08 Landstingsstyrelsen

Läs mer

VA-plan. Åtgärdsplan 2013-2021 Utbyggnadsplan 2014-2024. Karlshamns kommun

VA-plan. Åtgärdsplan 2013-2021 Utbyggnadsplan 2014-2024. Karlshamns kommun VA-plan Åtgärdsplan 2013-2021 Utbyggnadsplan 2014-2024 Karlshamns kmmun Bakgrund VA-planen i Karlshamns kmmun är den tredje delen av VA-plansarbetet innan den fjärde ch sista delen, implementering ch uppföljning

Läs mer

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16 2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid

Läs mer

AppGate och Krisberedskapsmyndighetens basnivå för informationssäkerhet, BITS

AppGate och Krisberedskapsmyndighetens basnivå för informationssäkerhet, BITS AppGate ch Krisberedskapsmyndighetens basnivå för infrmatinssäkerhet, BITS En intrduktin i säkerhet. AppGate AppGate är ett svenskt säkerhetsföretag med sina rötter inm försvarsindustrin. AppGates teknik

Läs mer

ACD Accelerated Competitive Dialogue

ACD Accelerated Competitive Dialogue 1(6) ACD Accelerated Cmpetitive Dialgue Bertil Danared Accelerated Cmpetitive Dialgue ( ACD ) är en wrkhpbaserad ch interaktiv upphandlingsfrm, där utvalda anbudsgivare bjuds in att på ett strukturerat

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14 Likabehandlingsplan ch årlig plan mt kränkande behandling för Kunskapssklan Brås läsåret 13 14 1. Syftet med likabehandlingsarbetet på sklan: Att främja elevernas rättigheter ch att mtverka diskriminering

Läs mer

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge Råd ch riktlinjer för mbil försäljning av mat i Mjölby, Mantrp ch Skänninge Beslutade av kmmunstyrelsen Framtagna av Tekniska kntret, Miljökntret, Byggnadskntret, Näringslivskntret ch Medbrgarservice Namn:

Läs mer

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014 Likabehandlingsplan Kvännarsklan inklusive fritidshem läsåret 2013/2014 Intrduktin Det här är Kvännarsklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling. Den beskriver vårt övergripande arbete, hur vi

Läs mer

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen Prjektet Tbaksfri ungdm i Västra Götalandsreginen Sammanfattning Syfte ch metd Syftet med prjektet har varit att ge medarbetarna i Flktandvården Västra Götaland bättre förutsättningar att på ett effektivt

Läs mer

Fastställd av Ålands landskapsregering

Fastställd av Ålands landskapsregering RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER I UNDERVISNINGEN Fastställd av Ålands landskapsregering Beslut nr 5 U2, 8.1.2013 Innehåll Bakgrund ch syfte... 3 Definitin... 3 Fördelar... 3 Syfte ch målsättningar...

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos barn och unga i Norrbotten

Främjande av psykisk hälsa hos barn och unga i Norrbotten Främjande av psykisk hälsa hs barn ch unga i Nrrbtten Bakgrund Ungdmarnas psykiska hälsa har lyfts fram alltmer de senaste åren, eftersm det har blivit allt mer vanligt att unga känner sig nedstämda, rliga,

Läs mer

Leverantörsbetalningar

Leverantörsbetalningar Varje år betalar Sveriges 290 kmmuner felaktigt ut hundratals miljner krnr i egentliga eller felaktiga transaktiner. Med några enkla åtgärder skulle en str del av dessa kunna undvikas! Dkumentet avser

Läs mer

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden Underlag inför mål ch budget 2015-2017 för Miljönämnden Miljö- ch samhällsbyggnadsförvaltningen/ APRIL 2014 Innehåll Visin ch mål... 3 Nöjda invånare... 4 Hållbar samhällsutveckling... 5 Attraktiv arbetsgivare...

Läs mer

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser KmBas-prjektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 27 inm ramen för Miltnprjektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnser Ll Lebedinski 21-4-8 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material...

Läs mer

Hanteringen av förorenade områden ett mycket kostsamt samhällsproblem

Hanteringen av förorenade områden ett mycket kostsamt samhällsproblem Undersökning Åtgärd Risk Eknmi FRIST Frum fr Risk Investigatin and Sil Treatment Juridik Omvärldsbevakning & utvärdering Frskning & utveckling BLI MEDLEM I KOMPETENSCENTRET FRIST JUNI 2007 Hanteringen

Läs mer

... REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Kunskapsspridning, inom konst, design och innovation stiftelsen Vandalarum 2014-03 2015-12 Nytt

... REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Kunskapsspridning, inom konst, design och innovation stiftelsen Vandalarum 2014-03 2015-12 Nytt Referens Britt Wennerström, 036-102013 0706-384158..... ~, ~ REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Beteckning R27613 Antal sidr 1 (3) --~3-?vt/1-- Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: ch månad

Läs mer

Installation av fiber och IPTV i Seraljen

Installation av fiber och IPTV i Seraljen Frågr ch svar Frågr ch svar Installatin av fiber ch IPTV i Seraljen Kmmer COM hem att helt försvinna eller kan man ha det i en övergångsperid? Svar: Vi kmmer att ha tillgång till CmHem under 2016 ch 2017

Läs mer

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014 KMMUNLEDNINGSKNTRET Handläggare Ditz Catrin Nilssn Maria Datum 2015-02-03 Diarienummer KSN-2014-1679 Kmmunstyrelsen Kmmunrevisinen: granskning av generella IT-kntrller 2014 Förslag till beslut Kmmunstyrelsen

Läs mer

Naturbetesmarker och slåtterängar i Jämtland/ Härjedalen

Naturbetesmarker och slåtterängar i Jämtland/ Härjedalen Naturbetesmarker och slåtterängar i Jämtland/ Härjedalen sammanfattning av LIFE-projektet 2003-2008 Skötselseminarium på Lillåsens fäbod i västra Härjedalen Informationsskyltar har satts upp i alla områden

Läs mer

Företagsinkubatorn ÅTC Växthuset (I kraft t.o.m. 2012)

Företagsinkubatorn ÅTC Växthuset (I kraft t.o.m. 2012) Företagsinkubatrn ÅTC Växthuset (I kraft t..m. 2012) Verksamhetens utfrmning Inkubatrn är ett verktyg, en prcess för att utveckla idéer. Företagsinkubatrn på Åland kallas Växthuset. Utgångspunkten är alltid

Läs mer

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna Att bli en kmpetent kravställare av kmpetens ch öka anställningsbarhet hs medarbetarna Hur kan vi i praktiken agera för att underlätta att strategi ch perativ förmåga ska kunna gå hand i hand inm ramen

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23 150210 Verksamhetsplan 2015 Reginservice, Regin Halland Samverkad med arbetstagarrganisatinerna 2015-02-23 1. Inledning Varje medarbetare inm Reginservice är en representant för de värderingar sm gäller

Läs mer

Inkomstdeklarera för lokalavdelning

Inkomstdeklarera för lokalavdelning Versin: 2012-05-03 Inkmstdeklarera för lkalavdelning En lkalavdelning sm registrerat sig hs Skatteverket ch fått ett rganisatinsnummer är skyldiga att inkmstdeklarera, avsett art ch strlek på intäkterna

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

~'& 9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPING$ LÄN. Nytt

~'& 9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPING$ LÄN. Nytt Referens Mikael Gustafssn ~'& 9~, JÖNKÖPING$ LÄN Beteckning R26113 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Gröna näringars kluster Etapp l Pr j ektägare: Lantbrukarnas Eknmi AB År ch månad

Läs mer

Investerings prospekt

Investerings prospekt Investerings prspekt En intrduktin Net Sales pr merg Tel. +46 70 369 82 22 Isafjrdsgatan 22, B5tr. Fax:+ 46 8 755 03 98 inf@netsales.se När mer eget kapital behövs I många skeden i ett företags utveckling

Läs mer

Rapport rörande det statliga stödet till Skapande skola 2008 inom Stockholm län

Rapport rörande det statliga stödet till Skapande skola 2008 inom Stockholm län KUN 2009-01-22, p 9 Enheten för kultur- ch föreningsstöd Handläggare: Margaretha Häggrth Rapprt rörande det statliga stödet till Skapande skla 2008 inm Stckhlm län 1 Ärendet Landstingets kulturnämnd har

Läs mer

Verksamhetsplan för NyföretagarCentrum Kalmarsund 2011/12

Verksamhetsplan för NyföretagarCentrum Kalmarsund 2011/12 1 Ulrik Brandén Verksamhetsplan för NyföretagarCentrum Kalmarsund 2011/12 Bakgrund NyföretagarCentrum är Sveriges ledande skapare av nya livskraftiga företag. NyföretagarCentrum Sverige är en stiftelse

Läs mer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer Delmarknad 4: Privatmarknaden - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innvatörer N E W S Innehåll Bakgrund... 3 Delmarknad 4: Privatmarknaden... 4 Intrduktin... 4 Struktur ch rganisatin... 4 Användarnas

Läs mer

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29 Riktlinjer för infrmatinssäkerhet ver 1.0 Antagen av Kmmunstyrelsen 2013-05-29 sid 2 (7) 1. Inledning Tanums kmmuns övergripande styrdkument inm IT-mrådet är IT-plicy för Tanums kmmun. Plicyn är antagen

Läs mer

Verksamhetsplan 2011-2014 med verksamhetsåret 2014 HÅLLBAR TILLVÄXT

Verksamhetsplan 2011-2014 med verksamhetsåret 2014 HÅLLBAR TILLVÄXT Verksamhetsplan 2011-2014 med verksamhetsåret 2014 HÅLLBAR TILLVÄXT Verksamhetsplan Del 1 Inriktning 2011-2014 Den här verksamhetsplanen är vårt interna styrdkument för denna mandatperid. Inledningsvis

Läs mer

Anvisningar: Hur fyller man i formuläret till åtgärdsplan för hållbar energi?

Anvisningar: Hur fyller man i formuläret till åtgärdsplan för hållbar energi? Anvisningar: Hur fyller man i frmuläret till åtgärdsplan för hållbar energi? Intrduktin Alla kmmuner sm skriver under Brgmästaravtalet förbinder sig att lämna in sina åtgärdsplan för hållbar energi (SEAP),

Läs mer

ÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010

ÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010 ÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010 SAMORDNINGSFÖRBUNDET MÖLNDAL PARTILLE HÄRRYDA LERUM ALINGSÅS Finansiell samrdning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Sida 1 av 13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Verksamhetsplan för Stckhlmsreginens Eurpaförening 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 UPPDRAG OCH ORGANISATION... 3 VERKSAMHET 2014... 5 Pririterade frågr 2014... 6 Tillväxt... 6 Inre marknad ch

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter

Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter Den extremt hotade strandärtmotten på ett Strandvialblad i Sandö. Sandstränderna i området är insekternas habitat I Skärgårdshavet bl.a. på Sandö

Läs mer

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI HISTORIK Cradle Net grundades 2009 med syfte att tillämpa ch sprida infrmatin m cirkulär eknmi i Sverige. Nätverket har sedan starten fått mycket uppmärksamhet i media

Läs mer

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin Upplägg Syftet med knferensen Vad är föräldrastöd Frågan m evidens Natinella föräldrastödsstrategin Några exempel från prjekt sm fått stimulansmedel.ch så ska vi se en film 1 Föräldrar spelar rll En varm

Läs mer

Vårdbiotoperna såsom olika slags ängar, Avkastning genom skötsel av vårdbiotoper. Skötselkort för vårdbiotoper 10

Vårdbiotoperna såsom olika slags ängar, Avkastning genom skötsel av vårdbiotoper. Skötselkort för vårdbiotoper 10 Skötselkort för vårdbiotoper 10 Avkastning genom skötsel av vårdbiotoper Maija Knuutila Vårdbiotoperna såsom olika slags ängar, skogsbeten och hagar, samt deras många växt-, djur- och svamparter, håller

Läs mer

Rekommendation att publicera datamängder som öppna data

Rekommendation att publicera datamängder som öppna data Tjänsteutlåtande Oöstei 4 ( Kmmunstyrelsens kntr Till Kmmunstyrelsen Datum 2015-04-27 Dnr KS 2015/0178 Rekmmendatin att publicera datamängder sm öppna data Beslutsförslag Kmmunstyrelsen föreslås besluta

Läs mer

Utvärdering av Pilotprojektet Bärkraft intensiv

Utvärdering av Pilotprojektet Bärkraft intensiv Utvärdering av Piltprjektet Bärkraft intensiv Sammanfattning Piltprjektet Bärkraft intensiv har genmförts inm ramen för prjektet Förnybar energi från de gröna näringarna för att testa hur LRF genm ett

Läs mer

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Ett delprjekt inm Partnersamverkan för en fördubblad kllektivtrafik [Rapprt från en branschgemensam expertgrupp inm Partnersamverkan för en fördubblad

Läs mer

EFTER VALET Liten PM om trängsel-/framkomlighetsavgifter 2002-09-12/mn

EFTER VALET Liten PM om trängsel-/framkomlighetsavgifter 2002-09-12/mn EFTER VALET Liten PM m trängsel-/framkmlighetsavgifter 2002-09-12/mn UTGÅNGSPUNKTER FÖR POLITISKA UPPGÖRELSER EFTER VALET 2002 OM ATT SNABBT INFÖRA TRÄNGSEL-/FRAMKOMLIGHETSAVGIFTER I STOCKHOLMSREGIONEN

Läs mer

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009 KORSHOLMS KOMMUN Gda arbetsplatser Rätt dimensinerad persnal Rätt kmpetens Mtiverad ch engagerad persnal med vilja att utvecklas i sitt arbete Ledarskap Hälssamma arbets- platser Med-arbetarskap Lön ch

Läs mer