PLANERING OCH FINANSIERING

Transkript

1 Serien för skötsel av vårdbitper: SKÖTSEL AV VÅRDBIOTOPER - HÄFTE 3 PLANERING OCH FINANSIERING Serien för skötsel av vårdbitper 2003 Redaktin Elina Jääskeläinen Illustratiner Vappu Ormi Översättning Jhanna Franzén

2 1 SKÖTSEL AV VÅRDBIOTOPER - HÄFTE 3 PLANERING OCH FINANSIERING Innehåll: 1. Målsättning ch val av skötselbjekt 2. Planering av skötseln 3. Skötselplan ch -dagbk 4. Samarbetspartner ch finansiering 1. Målsättning ch val av skötselbjekt Vårdbitperna har uppstått av kntinuerlig, traditinell slåtter- ch beteshushållning, ch de bevaras inte utan frtlöpande skötsel. Antalet vårdbitper har tydligt sjunkit i Finland till under en prcent av vad det var vid 1800-talets slut. En så str minskning i antalet livsmiljöer märks genm att många rganismer minskat eller är utrtningshtade. Det riksmfattande inventeringsprjektet för vårdbitper i Finland förverkligades under 1990-talet ch hade sm målsättning att hitta bilgiskt mångfrmiga vårdbitper samt de kulturhistriskt ch landskapsmässigt viktigaste mrådena. Avsikten var ckså att utreda vårdbitpernas tillstånd i Finland samt deras skötselbehv ch målsättningen med skötseln. Resultaten publicerades i reginala rapprter för vårdbitperna samt i prjektets riksmfattande slutrapprt. I inventeringarna hittades endast hektar vårdbitper sm klassificerades sm värdefulla på 3694 bjekt. Målsättningen för skötseln av vårdbitperna är att bevara ch förstärka de bilgiska, kulturhistriska, landskapsmässiga ch av jrdbrukets kntinuitet berende särdragen hs miljöer sm skapats av traditinellt jrdbruk. Målsättningen med skötseln av vårdbitperna hänför sig ckså till frskning ch undervisning. Därtill har välskötta vårdbitper betydelse med tanke på landsbygdens trivsel ch dragningskraft. I skötseln av vårdbitperna är den bilgiska målsättningen att bevara betade ch slåttrade vårdbitper i hela den reginala ch eklgiska variatinen samt att bevara den naturliga ch sällsynta artsammansättningen hs vissa vårdbitper. Målsättningen för skötseln är ckså att bevara livskraftiga ppulatiner av rganismer på vårdbitperna i Finland. Finland har ckså ett internatinellt ansvar för att bevara vårdbitper, bl.a. de i Finland förekmmande naturtyperna på vårdbitper i bilaga I i EU:s habitatdirektiv. Indelningen av naturtyper i direktivet kan visserligen inte direkt jämföras med den finska vårdbitpklassificeringen. Att bevara särdragen hs hagmarker ch skgsbeten sm uppstått på svedjemark utgör ett speciellt ansvarsmråde för Finland. I habitatdirektivets bilaga II finns ckså listade arter på 18 vårdbitper sm Finland har speciellt ansvar för att bevara. Vid val av Natura-mråden är habitatdirektivet riktgivande. I Finland förekmmande naturtyper på vårdbitper i EU:s habitatdirektiv, bilaga I. De speciellt viktiga är utmärkta med en stjärna (*). (Salminen ja Kekäläinen 2000) Havsstrandängar av Östersjötyp * Trra hedar Kalkgräsmarker (viktiga rkidéväxtplatser *) Artrika stagg-gräsmarker på silikatsubstrat Artrika trra-friska låglandsgräsmarker av fennskandisk typ * Nrdiskt alvar ch prekambriska kalkhällmarker * Fuktängar med blåtåtel eller starr Högörtängar Nrdliga breala alluviala ängar Slåtterängar i låglandet Höglänta slåtterängar Lövängar av fennskandisk typ * Trädklädda betesmarker av fennskandisk typ Serien för skötsel av vårdbitper:

3 2 Arter på vårdbitper sm Finland har ansvar för internatinellt. Htgradsklass: CR = akut htad, EN = starkt htad, VU = sårbar, NT = missgynnad, LC = livskraftig. (Salminen ch Kekäläinen 2000) Fjärilar Klöversbermal, Anacampsis fuscella, NT Strandsikelvecklare, Ancylis kenneli, VU Sibirisk stvecklare, Aterpia chalybeia, EN Silvertecknad ögnlappmal, Bucculatrix argentisignella, CR Karelsk snedbandvecklare, Clepsis lindebergi, EN Karelsk rölleksäckmal, Clephra carelica, CR Medusas svartgräsfjäril, Erebia medusa ssp. plaris, NT Tvärbandad gnidmal, Prchreutis slaris, VU Apllfjäril, Parnassius apll, NT (htgradsklassificering i världen VU) Kärlväxter Nrdlåsbräken, Btrychium breale, VU Tpplåsbräken, Btrychium lancelatum, VU Höstlåsbräken, Btrychium multifidum, NT Dvärglåsbräken, Btrychium simplex, EN Strandögntröst, Euphrasia bttnica, LC Str ögntröst, Euphrasia rstkviana subsp. fennica, VU Strandviva, Primula nutans var. jkelae, EN Nrdlig tiggarranunkel, Ranunculus reptabundus, VU Skötseln brde i första hand inriktas på de mest värdefulla mrådena. För att bevara naturens mångfald räcker inte detta sm enda åtgärd utan därtill brde redan igenvuxna mråden röjas upp. Det har bedömts att det behövs två gånger så mycket nya mråden sm röjs upp sm de sm hittades i inventeringarna. Speciellt mråden sm finns i samband med värdefulla vårdbitper eller i deras närhet lämpar sig för återuppröjning, mråden sm ännu har skapligt med ängsarter kvar. Exempelvis gamla ängar sm beskgats är mera lämpade för restaurering än f.d. åkrar vars förändring till äng är mycket svårare ch långsammare. De skötselbjekt sm väljs ut skall ha traditinell markanvändningshistria i bakgrunden för att skötseln skall lyckas. För att bevara naturens mångfald brde man skapa större vårdbitpshelheter ch ett tätare vårdbitpsnätverk. Det skulle vara viktigt att utveckla skötsel till sådana mråden där det förekmmer många vårdbitper nära varandra. Sådana nätverk har speciellt str betydelse för arter sm lever i s.k. metappulatiner, sm många fjärilar. Samtidigt skall man fästa uppmärksamhet vid att man i lika delar av landet bevarar tillräckligt med lika typer av vårdbitper. Arealerna för vårdbitper sm klassificerats sm värdefulla (ha, siffrrna ungefärliga), areal (ha) sm är uppställd sm mål samt specialansvar för vårdbitptyperna mrådesvis. (Salminen ch Kekäläinen 2000) Sydvästra Finland Nyland Sydöstra Finland Tavastland Birkaland Mellersta Finland Sydsavlax Nrdsavlax Nrra Karelen Västra Finland Nrra Österbtten Kainuu Lappland Ttalt Värdefulla vårdbitper Skötselmål Specialansvar Trrängar, friska ängar, strandängar, hedar, lövängar Trrängar, friska ängar, strandängar Ängar Trrängar, friska ängar, sjöstrandängar Friska ängar, sjöstrandängar, hagmarker Hagmarker, skgsbeten Hagmarker, skgsbeten, svedjeskgar Hagmarker, skgsbeten Ängar, svedjeängar, svedjeskgar, hagmarker Havssrandängar, kärrängar Havssrandängar, kärrängar, översvämningsängar, hedar Hagmarker ch skgsbeten i fjällandskapet Översvämningsängar, trrängar, kärrängar, öppna fält i byar Serien för skötsel av vårdbitper:

4 3 När skötseln planeras ch målen ställs upp skall det beaktas m vårdbitpen förekmmer på ett värdefullt landskapsmråde, kulturhistriskt värdefullt mråde eller skyddsmråde ch m det finns andra vårdbitper i närmgivningen. Dessa fakrer är ytterligare rsaker till att sköta mrådet. Därtill skall skötselns påverkan på landskapet, vegetatinen ch andra rganismer beaktas. Speciellt skall effekten på htade arter uppmärksammas, m sådana förekmmer. Områdets skötsel skall grunda sig på den befintliga naturen samt upprätthållande ch förbättrande av naturens värde. Återuppröjningen av en före detta äng bevuxen med gamla lövträd till äng förstör naturvärdena hs den gamla ängen ch antagligen går det inte ens med flitigt slåtter att få en lika betydelsefull äng sm lövskg. Skötseln skall kncentreras till mråden sm i sitt nuvarande tillstånd har betydande naturvärden ur vårdbitpsynvinkel. Det lönar sig inte alltid att börja sköta vilket igenväxande mråde sm helst, utan successinens frtgång kan i vissa fall vara viktigare för naturens mångfald. När man restaurerar genm röjning, slåtter ch bete syns de psitiva effekterna redan efter några år. Förändringen av vegetatinen till en äkta äng tar dck längre, t..m. årtinden. Det är lättare att restaurera på mråden där det finns mindre växtmassa. Ju mera mrådet har gödslats, dest svårare är det att återskapa en äng av det. Genm att ändra på betesgången kan brtförseln av närinsämnena från ett övergött mråde effektiveras. Restaureringen går snabbare m man förutm bete ckså har slåtter. Det är av största betydelse att näringsämnena i jrdmånen minskar, det minskar ckså på bimassan, men detta garanterar inte att skötseln lyckas. En lyckad restaurering påverkas av många saker, jrmånstyp, jrdmånens struktur ch jrdlager samt närmgivningens egenskaper. Summa summarum är en restaurering mycket mera krävande ch dyrare samt ger sämre resultat än en upprätthållande skötsel. Bilgisk kvalitet sm målsättning för lika vårdbitper Den bilgiska målsättning med skötseln är att bevara eller återställa arterna på vårdbitperna. Grundprincipen för skötseln är att upprätthålla den negativa näringshushållningen. I samband med de årliga skötselåtgärderna skall åtminstne lika mycket näringsämnen sm tillkmmer i samband med växternas prduktin, betesdjurens kreatursgödsel ch kvävenedfallet föras brt. Viktigast är att fsfr- ch kvävemängden inte ökar på det skötta mrådet utan hålls på samma nivå eller minskar. En vårdbitp skyddas inte autmatiskt av att den alltid betats ch ännu betas. Betsegången får inte vara sådan att näringsämnen ansamlas på skötselbjektet. Skötseln grundar sig ckså på att vegetatinen bevaras öppen samt att gödsling av jrdmånen, insådd, dikning, bekämpningsmedel ch tilläggsnäring undviks. På en välskött äng dminerar lågvuxna ängsarter. På de bästa friska ängarna kan det förekmma t..m. 40 kärlväxter på en kvadratmeter. Vegetatin bildar en enhetlig ch tät växtmatta, ch ingen växtart dminerar tydligt över de andra. Om strvuxna, kvävegynnade örter ch gräs sm tyder på igenväxning dminerar har skötseln misslyckats. Också unga träd ch trädplantr tyder på en hållbar skötselsituatin. Eftersm ängsarterna är ljusberende påverkar trädens antal strukturen hs ängens vegetatin tydligt. Ängsarterna kncentreras till ängsöppningarna ch under träden dminerar skuggarter. Under träden ch buskarna är vegetati- Serien för skötsel av vårdbitper:

5 4 nen glesare ckså p.g.a. skuggningen. Förutm enstaka träd ch buskar skall riktiga ängar vanligtvis vara trädlösa. Träd ch buskar gör att skötsel med slåtter försvåras. Vid skötseln av hedarna är målsättningen att bevara eller återställa den msaikartade hed- ch trrängsvegetatinen. Förutm risväxter hör de karga trrängarnas arter till heden. Enen får inte erövra för mycket mark. Spridningen av en, ris ch trädplantr hindras genm att heden tidvis sveds. På strand- ch översvämningsängar, med undantag av mycket smala sådana, skall vegetatinen vara tydligt znerad i längdriktning med stranden. Vegetatinen får inte bestå av enbart högvuxna gräs sm vass ch rörflen. Inte heller buskar får sprida sig till ängen. De översta znerna på välskötta strand- ch översvämningsängar är lågvuxna ch artrika. Om dessa zner har slyat igen ch förskgats skall de röjas till en del av mrådet sm sköts. Genm att sköta kärrängar försöker man bevara kärrnaturen ch de arter på myrarna sm gynnas av slåtter. I samband med skötseln, isynnerhet angående uppdämning eller översilning, skall man vara försiktig så att inte krävande ch htade arter samtidigt utplånas. Skötselåtgärderna skall planeras nggrant ch det kan vara bra att prva deras effekt på vegetatinen på ett mindre värdefullt ställe. På hagmarkerna skall trädbeståndet ch buskarna vara tillräckligt glestväxande ch det skall finnas gläntr för att utvecklingen av ängsvegetatinen inte skall begränsas av mängden ljus. Lämplig krntäckning är mellan %. Buskar kan lämpligen sparas i grupper invid träden. På skgsbeten är krntäckningen högre, över 35 %. Trts det hör ckså små gläntr till skgsbetena, från dessa får betesdjuren en str del av sin föda. Om ängsgläntrna håller på att växa igen skall de röjas för att återställa ängsvegetatinen. På trädbevuxna vårdbitper skall det finnas träd av lika ålder ch art. På en del hagmarker kan gynnande av någn viss dminerande trädart vara mtiverat, m den lkala traditinen föreskriver det (björkhagar, ekhagar sv.). Gamla ch murkna träd är mycket viktiga för rganismer på den trädbevuxna vårdbitpen. På lövängar förekmmer både lövbrutna träd ch trädlösa ängsytr. Ängsytrnas artmångfald är rik ch består av både ängs- ch lundarter. Bevarandet av lövängen förutsätter att alla arbetsmment under årets lpp utförs, vårstädning (fagning), slåtter, eventuellt efterbete samt lövbrytning. Ifall slåttern ch lövbrytningen uteblir, ch betet ökar, utvecklas lövängen så småningm till hagmark. 2. Planering av skötseln Bedömning av skötselbehvet Planeringen av skötseln börjar med att mrådets restaurerings- ch skötselbehv bedöms, samt att målen för skötseln definieras. Man tar reda på hur länge mrådet varit skött ch vad sm eftersträvas med skötseln sm inleds. Det är inte alltid helt entydigt att fastställa målen för kvaliteten för skötseln, var ch en kan ha sin uppfattning m hur en vårdbitp skall se ut. Vid definieringen av målsättningen behövs infrmatin m vårdbitpens naturvärden, arter ch faktrer sm påverkar arternas framgång. Också tillgängliga resurser, t. ex. betesdjur, Serien för skötsel av vårdbitper:

6 Serien för skötsel av vårdbitper: 5 maskiner ch arbetskraft, bör beaktas när man definierar målsättningen. För att få en bild av den frna markanvändningen är intervjuer med människr från trakten, i synnerhet med de sm minns hur det var förr, viktiga. Gamla kartr ch flygftgrafier kan ckså vara till hjälp. Syftet med naturutredningen är att ge infmatin m vårdbitpens nuvarande tillstånd. Det lönar sig att dela in mrådet sm undersöks i naturtyper: bergsknalle, strandäng sv. Trädch buskarter samt deras förekmst, trädbeståndets åldersstruktur ch förekmsten av eventuellt dött trädmaterial, sm döda granar, högstubbar ch lågr, antecknas. Av fältskiktets arter fäster man uppmärksamhet vid de dminerande arterna ch därtill vid sällsynta ch htade arter. Iaktagelser av fåglar, däggdjur ch andra rganismer antecknas. Knstruktiner ch andra tecken på mänsklig aktivitet, t.ex. byggnader ch frnlämningar, ritas in på kartan. Uppröjningen, sm inleder vårdbitpens restaurering, vänder vegetatinens igenväxning i den mtsatta riktningen. Växtmassan sm uppstått under en säsng ch de näringsämnen sm är bundna till den brde till största delen fås brt genm bete eller slåtter, för att ett nöjaktigt resultat skall nås. Då ansamlas näringsämnena sm är bund na till vegetatinen inte i jrdmånen ch den lågvuxna vegetatinen kvävs inte av gammalt gräs ch annan förna. Om näringsmängden i marken ökar p.g.a. bristfällig eller felaktig skötsel är tillväxten kraftig ch vissa kvävegynnade arter ökar i antal på bekstnad av andra. Växter sm ökar på igenväxande ställen är strvuxna ch frdiga, ch på betesmarker sm håller på att bli övergödda förhå l- landevis lågvuxna ch typiskt förekmmande på näringsrika platser. De vanligaste rsakerna till att betesmarker blir övergödda är att tilläggsfder hämtas till vårdbitpen, betet är ingärdat med betesvall eller att betesmrådet enbart används sm nattbete. Att växtmassan lämnas kvar på slåttermarken eller slås för sent leder till att näringsämnen ansamlas. Också kvävenedfallet via luften ch övergödda vattendrag vid strandängar höjer på vårdbitpens närinsmängd. För att uppfylla kraven för kvalitet på skötseln definieras målsättningen för skötseln för varje mråde i planeringsskedet. De årliga skötselåtgärderna styrs av knkreta ch entydiga mål sm underlättar bedömningen av resultaten. Ett typiskt exempel på ett viktigt mål för skötseln är att betesmarken är slutbetad vid slutet av betesperiden. Detta mål kan ännu preciseras, så inga klarheter uppstår. Ett exempel på knkret skötsel på trädbevuxna vårdbitper är röjning av träd ch buskar med någn prcentenhet på en bestämd tid. Kulturhistria, frnlämningar Också på histriska eller förhistriska grunder kan det vara mtiverat att sköta vårdbitperna för att bevara byggnader eller andra kulturhistriska värden i det traditinella jrdbrukslandskapet. Exempelvis bevarandet av ladr, bdar ch fiskestugr samt stenmurar ch gärdsgå r- dar sm en del av kulturlandskapet är viktigt för landsbygden ch för mångfrmen i landsbygdsmiljön. Också mhuldande av vissa arbetssätt ch metder hör till skötseln av vårdbitperna. För frnlämningar på kulturmarker gäller, förutm några begränsningar, samma regler sm på andra kulturmarker. Frnlämningar är skyddade enligt lagen m frnminnen, ch skadande av dem förbjudet. Detta innebär att deras yta inte får skadas ch man får inte heller bygga på dem. Bränning av gräsmark eller röjningsavfall får inte heller göras på ett frnlämningsmråde eftersm det på frnlämningarna inte får bildas nya skikt. Det behövs alltid lv från Museiverket för att sköta frnlämningar. Redan då man gör skötselplan kan det vara skäl att vara i kntakt med experterna vid Museiverket eller landskapsmuseet. Under ett gemensamt fältbesök kan det beslutas m åtgärder på mrådet.

7 6 Val av skötselmetder Det finns två huvudfaser i skötseln av vårdbitperna: engångs restaureringsröjning ch kntinuerlig, årlig skötsel. Innan röjningen inleds bör man försäkra sig m att en frtsatt skötsel är säkrad, helst för långt in i framtiden. De årligen återkmmande skötselåtgärderna på en återskapad äng eller betesmark är slåtter, bete eller en kmbinatin av båda. På lövängarna har man därtill vårstädning ch lövbrytning. På hagmarker, skgsbeten, trrängar ch hedar räcker ftast enbart bete ch att man försiktigt röjer i trädbeståndet. Också på betesängar ch hedar måste trädplantrna ibland tas brt, eftersm en del förblir ätna av djuren. Olika skötselmetder samt deras förverkling, behövliga redskap ch kstnader beskrivs närmare i Skötsel av vårdbitper häfte 4 Skötselmetder ch skötselkstnader. Den tidigare markanvändningen på mrådet påverkar val av skötselmetd. Om det är möjligt skall man försöka mhulda gamla traditiner ch bevara lkala särdrag. I praktiken måste man fta avvika från de gamla metderna, t.ex. maskinslåtter är på många ställen lättare än slåtter med lie. Tidigare tjänade skötseln av ängarna djurhållningen ch man fäste mindre uppmärksamhet vid djur- ch växtarter. Också naturskyddsåtgärder kan avvika från det ursprungliga markanvändningssättet då man skräddarsyr skötseln för att trygga någn sällsynt eller htad växt- eller djurart. Så väljs ckså skötselmetden enligt dagens naturvärden, tillgängliga resurser ch målen för skötseln. Bete ch slåtter påverkar ängsvegetatinen på lika sätt. På slåtterängen förekmmer det flera blmmr än på betesängen. Bl.a. ängs- ch rödklint, prästkrage, kråkvicker, ängsvial, tjärblmster ch åkervädd innehåller mycket nektar för vuxna fjärilar ch är bra födväxter för larver. De flesta av dessa växter gynnas mera av slåtter än bete. För en del av ängsfjärilarna kan avlägsnande av all vegetatin på en gång vara förödande eftersm den specifika, lkala livsmiljö sm de är berende av kan försvinna i samband med slåttern. På ängar där dessa fjärilar förekmmer kan bete vara en mera lämplig skötselmetd, eller slåtter på delmråden ch det mråde sm lämnas slaget varieras från år till år. Dagfjärilarna förekmmer rikligast i början av igenväxningen ( 1-5 år efter skötselns upphörande), varefter de börjar minska i antal. Ett centralt prblem för bevarande av naturens mångfald är hur man skall kunna bevara tillräckligt med ängar i början av igenväxningsfasen, eftersm dessa är viktiga för många insekter. Rätt tidpunkt för inledningen av betesgången ch rätt betestryck är viktigt. Om vegetatinen betas ner väldigt nggrant försvinner många fjärilar. Rtatinsbete rekmmenderas på fjärilsängar, då betas endast en del av fjärilarnas livsmiljö på en gång. Å andra sidan klarar sig många insekter bra endast på lågvuxna, nggrant betade ängar. För en del av insekterna är små fläckar av bar jrd på ängarna viktiga. Med slåtter en gång m året kan man vanligtvis förhindra förbuskning medan betet vanligen inte räcker till för att förhindra trädplantr från att växa upp. En central del i skötseln av ängarna är att då ch då röja brt trädplantr ch buskanlag. Bete kan vara en tillräcklig skötselmetd för restaurering av igenvuxna ängar. Här ger slåtter eller en kmbinatin av slåtter + bete ett bättre resultat. På igenvuxna ängar sm restaureras får man ett snabbare resultat m man åtminstne i början slår ängarna två gånger per säsng. Målsättningen är att minska på näringsmängden ch minska på livskraften hs hävdsarter. Å andra sidan är det ur insekternas synvinkel rekmmendabelt att lämna en del av ängen slagen. Slåttern kan ckså utföras selektivt, så att önskvärda, blmmande växter sparas (fast överdriven selektivitet hör inte till saken). Resultatet av skötseln är berende av ursprungsläget. Om många arter har bevarats på ängen trts igenväxningen, kan man väcka till liv försvinnande ppulatiner ch ängsvegeta- Serien för skötsel av vårdbitper:

8 Serien för skötsel av vårdbitper: 7 tin typisk för mrådet. När skötseln inletts återkmmer fta arter sm trddes vara försvunna till ängen. Naturens mångfald upprätthålls bäst med mångfrmiga skötselmetder. Alla ängar skall inte skötas på exakt samma sätt. T.ex. kan slåttertidpunkten variera på lika ängar berende på målsättningen med skötseln ch i vilken fas skötseln är. Slåtter ch / eller bete utgör den grundläggande vården, sm utökas med andra skötselmetder vid behv. Vårstädning av ängen, d.v.s. ihpsamling ch brtförsel av löv, kvistar ch annan förna är att rekmmendera. På lövängar utgör vårstädningen en väsentlig del av den årliga skötseln. Bränning av gräset lä m- par sig på både ängar ch betesmarker, ch speciellt på ställen sm skall restaureras. På dessa har gammalt gräs ch förna ansamlats. Bränning av det gamla gräset underlättar slåttern av ängen ch förbättrar betesegenskaperna. De brända mrådena skall ckså alltid slås eller betas. Lövängarna används inte längre inm jrdbruket. För att bevara de htade rganismerna på lövängen brde alla lövträd spraras, de igenväxande lövängarna restaureras ch ny lövbrytning av unga träd inledas. Lövbrytning kunde ckså i viss mån användas sm en skötselmetd i hagen. Lövhagarna kunde delvis kmplettera de fåtaliga lövängarna. Om det behövs betesdjur till betesmarken, skall man redan i förväg definiera spelreglerna, helst skriftligt. Viktiga frågr är vem sm har ansvar över djuren, byggande, underhåll ch nedmntering av stängsel, transprt av djuren, övervakning ch vård. Försäkringarna skall vara i skick. Det samma gäller ersättningsfrågr i fall av skadeersättningar. Uppföljning Med uppföljning av skötseln försäkrar man sig m att skötseln verkar på rätt sätt. Uppföljningen kan kncentreras på vegetatinen, flran eller faunan. Med uppföljning av vegetatinen får man bäst resultat. En uppföljning av flran ch förutbestämda indikatrväxter stöder vegetatinsuppföljningen. Uppföljning av faunan är svårare att genmföra ch tlkningen av dess resultat svårare ch inte lika pålitlig. Uppföljningen skall påbörjas innan de första restaureringsarbetena. Ftgrafier stöder uppföljningen ch åskådliggör förändringar i vegetatin ch landskap på skötselmrådet. Vilka platser man ftgraferar på ch vädersträcken skall antecknas. Många metder, sm prvytr eller mindre arbetsdryga uppskattningar, ha r utvecklats för uppföljning av vegetatinen. Även vegetatinens täthet ch mängd kan bedömas, ch man kan mäta vegetatinens höjd eller bedöma graden av dess slutenhet. Observatiner angående effekten av skötseln görs i samband med lika vardagliga sysslr, bservatinerna skall bara göras rege l- bundet ch antecknas. T.ex. genm att följa med förekmsten av vissa plus- ch minusväxter fås uppgifter m förändringar i vegetatinen. Betestrycket uppskattas i fält. Om det vid betesperidens slut finns äten växtlighet på andra ställen än Minusväxter sm ökar i antal då naturens mångfald minskar. (Pykälä 2001) Kirskål Ängskavle Hundflka Vägtistel Hundäxing Tuvtåtel Kvickrt Duntrav Ängssvingel Älggräs Ängsgröe Trampgräs Revranunkel Halln Gårdsskräppa Natagräs Maskrs (gräs-) Vitklöver Brännässla på betesratr ch under buskar, har betestrycket varit för lågt. Vid vegetatinsperidens slut bedöms resultatet av skötseln ch görs nödvändiga förändringar i planerna för nästa år.

9 8 Indikatrväxter för fina ängar ("plusväxter"). E = artens livsmiljö, L = förhållande till traditinellt bete (nöt), N = förhållande till traditinell slåtter. Livsmiljö: T = trräng, F = frisk äng, S = fuktäng ch strandäng. Förhållande till bete ch slåtter: +++ = gynnas mycket tydligt eller t..m. berende, ++ = gynnas vanligen tydligt, + = gynnas vanligen. (Salminen ch Kekäläinen 2000.) E L N Luddhavre T, (F) + ++ Ormrt F, (S), (T) Låsbräken T, F Höstlåsbräken F, (T) Hirsstarr S, F Fårsvingel T Brudbröd T Gulmåra T, (F) Brusprre F, T Slåtterfibbla T, F Smmarfibbla F, T Tjärblmster T, (F) Stagg F, S, T Slåtterblmma S, F Vårfingerört T, F Gullviva F, (T) Backsmörblmma T Ängsvädd F, S Backtimjan T Bullerblmster S, F Resultatet av en lyckad skötsel är ett lågvuxet fältskikt med mångsidig ört- ch gräsflra. Fältskiktet bör vara slutet, d.v.s. bevuxna markfläckar får inte förekmma. Förna av dött gräs, löv ch kvistar förekmmer sparsamt eller inte alls. Artsammansättningen är mångsidig, vilket innebär att talet sm anger t.ex. artmängd per kvadratmeter, är str. Dminerande arter saknas. Flran består av krävande växter anpassade för näringsfattiga förhållanden. Strvuxna näringspprtunister sm brännässla, hundflka, älggräs ch halln saknas. Arter sm är känsliga för igenväxning förekmmer rikligt. Skötseln av vårdbitperna håller hög standard då den är flexibel ch skräddarsydd. Om den knkreta målsättningen för skötseln, sm uppställdes i planeringsstadiet, inte förverkligas eller m arterna på vårdbitpen inte reagerar på skötseln sm man önskat måste åtgärderna, metderna eller tidpunkten förändras. All avvikelse från den ursprungliga skötselplanen skall antecknas eftersm det underlättar både uppföljning ch rdnande av skötseln i frtsättningen. 3. Skötselplan ch -dagbk I skötselplanen presenteras vårdbitpernas skötsel. Skötselplanen är nödvändig på alla vårdbitper sm hävdas ch bligatrisk då man söker jrdbrukets miljöspecialstöd för skötsel av vårdbitpen. I planen skall ingå en beskrivning av mrådet, tidigare markanvändning ch nuläge samt målsättningen med skötseln. I skötselplanen införs allmänna beskrivningar över mrådets naturförhållanden ch arter, tidigare markanvändning, skötselåtgärder samt vilka möjligheter det finns att sköta mrådet i framtiden.viktigast är att beskriva skötselåtgärderna så detaljerat sm möjligt. Restaureringsåtgärderna ch de årliga skötselåtgärderna skrivs i Serien för skötsel av vårdbitper:

10 9 planen. Träd ch buskar sm röjs, hur mycket röjningar sm görs ch tidpunkten för röjningen utreds för det mråde sm restaureras. Därtill beskrivs hur röjningsresterna skall behandlas. Det är bra att skillt nämna hävdsarter ch hur de avlägsnas. Gällande bete beskrivs betesgången ch -tiden, betesdjuren ch deras antal. Behvet att förnya eller reparera stängsel beskrivs ckså. Slåtterredskap, slåttertidpunkt samt behandlingen av slåtteravfallet beskrivs gällande slåttern. Planerna görs alltid en ch en, med beaktande av den enskilda vårdbitpens specialdrag. Skötselåtgärderna beskrivs så att skötselns kvalitet kan bedömas både under arbetets gång ch efter dess slutförande. Skiftena med åtgärder ritas in på plankartan, vars grund kan vara en färdig basskifteskarta eller en förstring av grundkartan. På kartan utmärks stängsel sm behövs för betet. Mindre åtgärdsbeskrivningar kan göras vid behv. Alla restaurerings- ch skötselåtgärder samt deras tidpunkt skivs ner för att kunna bedöma de årliga skötselåtgärdernas lämpligheten ch riktighet. De årliga skötselåtgärderna kan vid behv granskas med hjälp av dagbken ch m den är tillräckligt detaljerad är den en str hjälp vid uppföljningen av skötseln. Jrdbrukets miljöspecialstödsavtal förutsätter att man uppgör en dagbk över utförda åtgärder på avtalsmrådena. Dagbken mtsvarar i str utsträckning skiftesbkföring. Den kan vara fritt frmulerad, men i den skall åtminstne skiftets namn, signum, areal samt utförda åtgärder ingå. Dagbken är ckså en naturlig del av själva uppföljningen när man förutm skötselåtgärderna antecknar bservatiner m utvecklingen ch effekten av åtgärderna på vårdbitpen. På vårdbitper sm betas skall bl.a. betesperidens inlednings- ch avslutningsdatum, betesdjurens ras ch antal, datum ch beskrivning av förändringar i djurantal under betesperiden samt möjliga andra åtgärder sm slåtter samt slåttertidpunkt ch brtförsel av slåttervafall antecknas. På vårdbitper sm sköts med slåtter skall bl.a. slåttertidpunkt ch redskap, tidpunkt för bärgning av höet, tidpunkt för eventuellt efterbete, djurantal ch ras, förändringar i bete samt avslutningsdatum för betet antecknas. Därtill beskrivs eventuella förändringar i fö r- hållande till den ursprungliga skötselplanen samt rsaker till dem ch deras effekt på mgivningen. På TE-centralens lantbruksavdelning finns färdiga mdeller för skötseldagbk tillgängliga. 4. Samarbetspartner ch finansiering All skötsel av vårdbitper kstar, mest i restaureringsfasen. Genm jrdbrukets miljöspecialstöd stöds jrdbrukarens skötsel av vårdbitper samt av utveckling av landskapet ch bevarande av naturens mångfald. Även för landskaps- ch naturvårdare sm inte är berättigade till miljöspecialstöden finns alternativ till finaniering av skötselarbetet. Betydande hjälp, samarbetspartners ch talkdeltagare för skötsel av vårdbitperna kan hittas via t.ex. medbrga r- rganisatiner (WWF, Finlands Naturskyddsförbund), lkala naturvårdsföreningar, byalag, sklr, 4H-föreningar, scuterna.s.v. Landskapsrådgivare vid Pr Agria hjälper jrdbrukaren vid ansökningen av miljöspecialstöden ch gör skötselplaner sm är nödvändiga för ansökan. Också då man uppgör skgsvårdsplaner lönar det sig att be den sm gör planen att uppmärksamma eventuella trädbevuxna vårdbitper ch utreda finansieringsmöjligheter för deras skötsel. Serien för skötsel av vårdbitper:

11 10 Jrdbrukets miljöspecialstöd Miljöstödet för jrdbruk indelas i bas- ch tilläggsåtgärder sm riktar sig till alla jrdbrukare, samt i lika frivilliga specialstödfrmer sm förutsätter effektivare åtgärder. Med specialstödet för skötsel av vårdbitper får jrdbrukaren ersättning för skötselkstnader ch inkms t- brtfall. Stödets maximibelpp är 420,47 per hektar per år ( uppgifter från år 2003). Specialstödet söks från landsbygdsavdelningen vid TE-centralen. Ansökan ch bilagr lämnas hit. Bilagr till ansökan är lägeskarta, plankarta ch skötselplan samt kstnadskalkyl. Restaureringskstnaderna ch de årliga skötselkstnaderna skall anges var för sig. För restaureringskstnaderna skall arbetsåtgången åtgärdsvis specificeras, räknade sm enhetskstnader ch kstnader per arealenhet ( /ha). Rimliga planeringskstnader kan räknas till restaureringskstnaderna. De årliga skötselkstnaderna skall antecknas på mtsvarande sätt. Exempel på kstnader för restaurering. (Partanen m.fl. 2003) Planering Röjning av träd ch buskar samt brtförande av röjningsavfall Anskaffning av stängselaggregat Dricksvattenanrdningar Byggande av stängsel, anskaffning av stängselmaterial Anskaffning av slåtterutrustning Anskaffning av höstörar Med specialstödavtalen för skötsel av vårdbitp ch främjande av naturens mångfald befrämjas mångfalden i jrdbrukslandskapet. För skötsel av vårdbitp kan ett femårigt avtal göras. Avtalen för främjande av naturens mångfald kan vara 5- eller 10-åriga, enligt jrdbrukarens önskemål. En förutsättning för ingående av specialstödsavtal är att jrdbrukaren har förbundit sig att följa basåtgärderna i miljöstödssystemet, att han dlar minst 3 hektar stödberättigande åker eller 0,5 hektar trädgårdsdling samt att avtalsmrådet är minst 15 ar (kan bestå av flera mindre mråden på minst 5 Exempel på årliga kstnader. (Partanen m.fl. 2003) ar). Specialstöd kan sökas även för arrendemark förutsatt att ett skriftligt arrendekntrakt är i kraft under hela avtalsperiden. Vårdbitper sm klassificerats sm värdefulla eller hör till Natura-nätverket är i förtur när specialstödsavtal görs. Även sådana mråden sm haft m t- svarande specialstödsavtal under förra prgramperiden är i förtur. Skötsel av mråden sm kan restaureras i anslutning till värdefulla vårdbitper anses ckså viktig. När man ansöker m frtsatt avtal för ett tidigare specialstödsmråde är det viktigt att kmma ihåg att bifga en uppdaterad skötselplan med kstnadskalkyl. I den nya planen är det befgat att granska effekten av åtgärderna sm gjrdes under förra prgramperiden, granska förverkligade ch fö r- verkligade målsättningar samt sätta nya mål eller mellanetapper för skötseln. Innan avtalsbeslutet fattas skickas ansökan till den reginala miljöcentralen för utlåtande. Ett fältbesök görs tillsammans med markägaren. Den reginala miljöcentralens representant bekantar sig då med mrådet ch kan kmma med råd angående skötseln. I utlåtande bedömer miljöcentralen mrådets lämplighet sm avtalsmråde ch huruvida skötselplanen är tillbörlig för restaurering ch skötsel av ifrågavarande mrådet. Vid behv kan miljöcentralen ge skötselrekmmendatiner eller kmma med villkr för inrättande av avtal. När utlåtande givits återbördas ansökan till TE-centralen, sm fattar ett beslut m skötsel. Röjning av träd ch buskar samt brttransprt av röjningsavfall Slåtter, brttransprt av slåtteravfall Granskning, reparatin ch förnyande av stängslet Försörjning av dricksvatten Övervakning av betesdjur Transprt av betesdjur Hyrning av betesdjur Upprätthållande av skötseldagbk Serien för skötsel av vårdbitper:

12 Serien för skötsel av vårdbitper: 11 Enligt avtalsvillkren får mrådet inte bearbetas, gödslas, behandlas med bekämpningsmedel, dikas eller beskgas. Den växtlighet sm slagits skall föras brt ch betesgången skall ske så att den inte medför skadlig gödning eller ersin. Betstrycket ch betessystemet skall vara sådant att djuren i huvudsak klarar sig på betet utan tillskttsfder. En vårdbitp sm betas skall avskiljas med stängsel från andra betesvallar, ch den skall inte användas sm betesmark endast nattetid. Specialstödsavtalet förutsätter att skötseldagbk förs skiftesvis. Tilläggsinfrmatin m miljöspecialstödsavtalen fås från infrmatinshäften ch från TE-centralernas landsbygdsavdelningar. Skgsbrukets miljöstöd Trädbevuxna vårdbitper är inte alltid jrdbruksmark enligt markanvändningsklassificeringen vilket innebär att man inte kan få jrdbrukets miljöspecialstöd. Markägaren kan begära att eventuella hagmarker ch skgsbeten sm duger för restaurering beaktas då den reginala skgscentralen gör gårdsvis skgsbruksplanering. Enligt lagen m finansiering av hållbart skgsbruk (1094/1996, ändrad 1286/1997) kan finansiering för bl.a. bevarande av skgarnas bilgiska mångfald ch skötsel av skgsnaturen beviljas mt ansökan åt privata skgsägare. Skgsbrukets miljöstöd är främst tänkt för kstnader ch förluster i anslutning till bevarande ch skötsel av de speciellt viktiga livsmiljöer sm nämns i skgslagens 10. Stöd kan även beviljas för finansiering av vård av trädbevuxna vårdbitper. De reginala skgscentralerna fattar besluten m skgsbrukets miljöstöd. Natinell prjektfinansiering Miljöförvaltningens finansiering av skötsel av vårdbitper, finansiering för htade arter ch YTY- (miljöarbete) finansiering är tänkt för mindre, knkreta skötselprjekt ch för uppgörande av planer. Miljövårdsbidrag för skärgården delas ut av de reginala miljöcentralerna. Grunden för utdelning ch priritering varierar reginalt ch det lönar sig att kntrllera dessa med den egna miljöcentralen. Till exempel har YTY- (miljöarbete) finansieringen varit kncentrerad till nrra, mellersta ch östra Finland där de förverkligade prjekten sedan början av 1990-talet haft betydelse ckså för sysselsättningen på landsbygden ch för att hålla landsbygden bebdd. Med miljövårdsbidrag för skärgården stöds miljövårdsarbete, ckså restaurering ch skötsel av vårdbitper, enligt lagen m främjande av skärgårdens utveckling (494/1981) i de skärgårdskmmuner sm definierats. Bidraget förutsätter att stöd för finansiering av prjektet inte rganiserats via annan lagstiftning, t.ex. med jrdbrukets miljöspecia l- stöd ch att annan ffentlig finansiering inte samtidigt beviljats åt samma bjekt. Från TE-centralerna kan man söka stöd för bevarande av den traditinella miljön i frm av s.k. finansieringsstöd för lantbruket. Stödet utgör 20 % av de gdtagbara kstnaderna för investeringar för skötsel av kulturlandskapet under det första året. Ttalkstnaderna för prjekt sm får bidrag bör vara minst POMO+ -prgrammet sm förverkligas med natinella medel gäller årena Med prgrammet utvidgas EU:s LEADER förfaringssätt med natinella medel. Av finansieringen fås 80 % av staten ch 20 % av kmmunerna inm gruppernas verksamhetsmråde. Med POMO-finansiering har bl.a. en trräng återställts i Pemar i Egentliga Finland, ch i lika prjekt runtm i landet på annat sätt skött landskapet. Exempelvis anknöts sysselsättning av unga persner till ett landskapsvårdsprjekt i södra Karelen. Den lkala föreningen för land s- bygdsutveckling, d.v.s. aktinsgruppen besluter m finansiering av prjekt enligt den lkala utvecklingsplanen. I Finland är 58 aktinsgrupper verksamma (uppgifter från år 2003) ch

13 dessa får finansiering av LEADER+, ALMA- ch mål 1 prgram delfinansierade av EU samt av det natinella POMO+ - prgrammet. Tilläggsinfrmatin m aktinsgrupperna fås från bl.a. Sumen Kylätiminta ry. EU prjektfinansiering Serien för skötsel av vårdbitper: 12 Förhållandevis krtvariga skötsel- ch restaureringsprjekt för vårdbitper kan finansieras med medel från EU:s strukturfnder ch Life-prjekt. LIFE är den Eurpeiska uninens finansieringsinstrument för naturvårds- ch miljöprjekt. Life- prgrammets tredje fas (Life III- förrdningen) gäller för årena LIFEfinansieringsinstrumentet består av flera delmråden, med tanke på vårdbitper är LIFE- Natur (Life Nature) det viktigaste. I vissa fall är ckså LIFE-Miljö (Life Envirnment) ändamålsenligt. Med LIFE-Miljö har t.ex. prjekthelheten Vihreä laks ( Den gröna dalen) i Saltrakten, sm ckså gett rådgivning m kulturlandskapsvård, finansierats. Life-prjekten är samarbetsprjekt mellan EU ch den sökande. EU finansierar varje prjekt med sm mest 50 %, i specialfall med 75 %. Den övriga delen av finansieringen är natinell ch den bör även vara klarlagd då Life-understödet söks. Sm prjekttid rekmmenderas 2-4 år ch prjektens uppskattade ttalkstnader bör vara mera än eur. LIFE-Natur finansiering beviljas främst åt bjekt på Natura 2000 mråden. Om prjektet gäller skydd av en primär art kan finansiering beviljas ckså till andra än Natura mråden. Vård av kulturlandskapet ch vårdbitper har ingått i Life-prjekt i t.ex. Liminganlahti, Skärgårdshavet, Yyteri, Vik - Gammelstadsviken, Kli ch Hangö udd. LIFE-Natur finansiering kan sökas av medbrgare eller sammanslutningar i medlemsländerna i EU, finansieringen söks av EU-kmissinen. En central del av EU:s strukturfndsprgram är natur- ch miljövård samt hållbar utveckling. Strukturfnder sm hör hit är Eurpeiska reginala utvecklingsfnden (ERUF), Eurpeiska scialfnden (ESF) ch Eurpeiska utvecklings- ch garantifnden för jrdbruket (EUGF). Strukturfndsprgrammen förverkligas i medlemsländerna enligt de natinella målprgrammen. Under prgramperiden är Finland indelat i målmrådena 1 ch 2, vilka båda fått egna prgram. Både nrra ch östra Finlands mål 1-prgram ch södra ch västra Finlands mål 2-prgram innehåller åtgärdshelheter för bevarande av natur, landsbygdsmiljö, kulturarv ch lkal identitet. Finansieringen av de enskilda, förverkligande prjekten sköts av de reginala miljöcentralerna. Det reginala landsbygdsprgrammet (ALMA) genmförs på mråden utanför mål I prgrammet. Sm administrativ ch utbetalande myndighet för ALMA-prgrammet fungerar jrd- ch skgsbruksministeriet. Landsbygdsavdelningen vid TE-centralen svarar för det praktiska förverkligande på sina mråden. Från dessa kan stöd sökas året m. Urvalskriterie r- na för vilka prjekt sm förverkligas varierar enligt reginal betning ch betning enligt verksamhetsmråde. Utvecklingsprjekten är mångåriga, men högst 3-åriga, ch förverkligas enligt uppgjrd prjektplan. Sm ansvarig sökande ch förverkligande av utvecklingsprjektet kan privat persn, kmmun, kmmunalt utvecklingssamfund eller registrerad förening fungera. Prjektet skall ha en utsedd prjektledare, sm leder förverkligande av prjektet ch svarar för kntakten till finansiärerna. T.ex. utveckling av byar ch miljön, utveckling av service inm turismen samt utveckling av lika rutter ch leder är mråden sm får stöd ch hänför sig till vårdbitper. Målsättningen för det ALMA-finansierade Maisemajunaprjektet vid Sydvästra Finlands miljöcentral är att restaurera 300 ha vårdbitper, i första hand friskängar ch hagmarker, i Sal trakten. Prjektet testar samtidigt förhållandet mellan inkmsterna från det brtröjda trädbeståndet (bl.a. sm träflis för energiprduktin)

14 13 ch arbetskstnader. Arbetet köps av Egentliga Finlands naturvårdsdistrikt. Prjektet har många samarbetspartner vars finansieringsandel tillsammans med de privata finansiärerna uppgår till 20 % av prjektets ttalkstnader. Tilläggsinfrmatin ges vid Sydvästra Finlands miljöcentral. Förutm målprgrammen ch ALMA-prgrammet finansierar EU s.k. gemenskapsinitiativ, t.ex. landsbygdsutvecklingsprgrammet LEADER+ samt Interreg III prgrammet, sm skall befrämja samarbete mellan stater ch reginer. LEADER+ -prgrammet finansierar under åren lkala utvecklingsprjekt på landsbygden. Prgrammet förverkligas av lkala aktinsgrupper, sm i det natinella POMO prgrammet, vilket innebär att vem sm helst sm är intresserad har möjlighet att delta. Till exempel Ylöjärvi kmmun i Birkaland har inventerat vårdbitper ch rganiserat skötsel med LEADER-finansiering. Gemenskapsinitiativet Interreg III A Södra Finlands kustregin förverkligas under åren gemensamt med Estland. Tidigare ( ) har bl.a. "Vårdbitper i Egentliga Finland ch Estland" prjektet förverkligats med Interreg-finansiering. Sökande part var Sydvästra Finlands miljöcentral i samarbete med kulturmarksföreningen i Estland (Virn perinnemaisemayhdistys). Prjektet gjrde bl.a. många översiktsplaner för landskapsvård. Serien för skötsel av vårdbitper:

15 14 Mera att läsa Brg, P. 1983: Lunnn- ja maisemanhidn pas. WSOY. Brg, P. ym. 1996: Ketjen ja niittyjen hit-pas. Sumen lunnnsujeluliitt ry. Ekstam, U. ja Frshed, N. 1992: Om hävden upphör. Kärlväxter sm indikatrarter i ängs- ch hagmarker. Naturvårdsverket förlag. Ekstam, U. ja Frshed, N. 1996: Äldre fdermarker. Naturvårdsverket förlag. Hagelberg, E. 2003: Työtä perinnemaisemien parhaaksi. Varsinais -Sumen lunnnsujelupiiri ry. Hæggström, C.-A. ym. 1995: Tukhärkä ja kultasiipi niityt ja niiden hit. Otava. Lindgren, L. 2000: Skärgårdens betesmarker. Frststyrelsen ch Oy Edita Ab. Partanen, H. m.fl. 2002: Landskapet ch naturens mångfald Vårdbitper. Jrdbrukets miljöspecialstöd år Jrd- ch skgsbruksministeriet. Pykälä, J. 2001: Perinteinen karjatalus lunnn mnimutisuuden ylläpitäjänä. Sumen ympäristö 495. (Den traditinella bskapsskötselns betydelse för den bilgiska mångfalden. Sumen ympäristö 495.) Ruuhijärvi, R. ym. (tim.) 2000: Metsien sujelun tarve Etelä-Sumessa ja Phjanmaalla. Etelä-Sumen ja Phjanmaan metsien sujelun tarve työryhmän mietintö. Sumen ympäristö 437. Salminen, P. ja Kekäläinen, H. (tim.) 2000: Perinnebitppien hit Sumessa. Perinnemaisemien hittyöryhmän mietintö. Sumen ympäristö 443. (Skötseln av vårdbitper-ängar, hagmarker ch skgsbeten- i Finland. Betänkande av arbetsgruppen för skötsel av vårdbitper. Sumen ympäristö 443.) Vaini, M., Kekäläinen, H., Alanen, A. ja Pykälä, J. 2001: Sumen perinnebitpit. Perinnemaisemaprjektin valtakunnallinen lppuraprtti. Sumen ympäristö 527. (Ängar, hagmarker ch skgsbeten i Finland. Slutrapprt av riksmfattande inventeringsprjekt. Sumen y mpäristö 527.) Serien för skötsel av vårdbitper: