Personlighetspsykologi och intelligens (kap 15 och 10) Föreläsningens disposition. Vad menas med personlighet?

Transkript

1 Personlighetspsykologi och intelligens (kap 15 och 10) Martin Wolgast leg. psykolog Fil Dr Föreläsningens disposition Vad menas med personlighet? Allmänna modeller för personlighet Studiet av individuella skillnader i psykologiskt fungerande relaterat till personlighet Hur är personer olika? Varför är personer olika? Vad menas med personlighet? 1

2 Vad menas med personlighet? Stabila mönster i en individs sätt att interagera med världen; särskilt andra människor. Beteenden Emotioner Drivkrafter Tankemönster och kognitiva processer Allmänna modeller för personlighet Breda starkt teoretiskt präglade modeller för hur de komponenter som utgör personlighet utvecklas och hänger ihop Ofta med koppling till någon av de stora traditionerna inom klinisk psykologi Psykodynamisk: Det, jag, överjag; sexualdrift och aggressionsdrift; försvar; affekter, objektrelationer; självbild Behavioristisk: inlärning, förstärkningskontingenser, miljöpåverkan Socialkognitiv: modellinlärning, attributioner, inre och yttre locus of control, self-efficacy, copingstil Psykodynamiska perspektiv på personlighet Freud: Tre separata men interagerande strukturer: Det, Jag och Överjag Detet är källan till psykisk energi och drifter och styrs av lustprincipen. Undermedvetet. Jaget fungerar primärt på ett medvetet stadium och styrs av realitetsprincipen. Överaget (från 4-5 års ålder). Representerar internaliserade normer och regler inlärda i relation till föräldrar och omgivande samhälle. Konflikter mellan instinkter och drifter i detet och jaget eller överjagets kontrollmekanismer. Ångest och försvarsmekanismer 2

3 Psykodynamiska perspektiv på personlighet Objektrelationsteori och anknytningsteori: Fokuserar på våra tidiga interaktioner med föräldrar och viktiga andra samt hur våra mentala representationer av dessa relationer formar vårt fortsatta sätt att relatera till oss själva och omgivningen. Behavioristiska och socialkognitiva perspektiv på personlighet I klassiska behavioristiska teorier är personlighet ett vetenskapligt överflödigt begrepp (explanatorisk fiktion ). Orsaken till stabilitet i beteendemönster står att finna i inlärningshistoria och aktuell kontext. Social-kognitiva modeller har utökat den behavioristiska modellen med andra mekanismer för inlärning samt intrapsykiska begrepp som t ex : Modellinlärning (Bandura) Locus of control (Rotter): Generaliserad förväntan angående vilken grad av kontroll vi har över våra liv (Inre yttre) Self-efficacy (Bandura): vår tilltro till vår förmåga att utföra det beteenden som krävs för att uppnå ett specifikt mål. Scheman och grundantaganden (Young, Beck m fl) Individuella skillnader Mycket av psykologin handlar om att finna allmänna mönster eller principer för mänskligt fungerande (kognition, minne, emotion, motivation, social påverkan etc). En lika intressant fråga är hur och varför människor är olika detta har varit ett centralt område för personlighetspsykologin. 3

4 Individuella skillnader Beskriv följande karaktärer med tre adjektiv: Ord relaterade till personlighetsdrag och intelligens tenderar att prägla våra spontana beskrivningar Individuella skillnader personlighetsdrag Personlighetsdrag Trait : En relativt stabil predisposition att reagera och bete sig på ett visst sätt Stabilitet över tid Stabilitet över olika situationer Som all annan vetenskap är psykologin beroende av goda beskrivningar och mätningar av de fenomen vi önskar studera Hur kan vi systematiskt mäta och beskriva personlighetsdrag? Individuella skillnader kort om psykologisk testning/mätning Vad är mätningens/skalans referens? Två viktiga kriterier för ett bra mått/test: Reliabilitet: Hur bra testet mäter det testet mäter Validitet: Hur bra testet mäter det testet säger sig mäta 4

5 Individuella skillnader personlighetsdrag I alla språk finns en mycket stor mängd ord som beskriver personlighetsdrag. Gordon Allport (1937) identifierade sådana ord i engelskt lexikon Många ord är olika sätt att beskriva en övergripande egenskap eller dimension. Hur många basala dimensioner behöver vi för att beskriva någons personlighet eller uttrycka relevanta skillnaderna mellan personer? Individuella skillnader personlighetsdrag Raymond B. Catell: Via faktoranalys identifierades 16 basala personlighetsfaktorer: Kritik: Vissa av faktorerna överlappar och korrelerar med varandra Catells 16 faktorer: Utåtriktad / reserverad Intelligent / ointelligent Stabil / emotionell Självhävdande / ödmjuk Sorglös / allvarsam Samvetsgrann / opålitlig Djärv / skygg eller blyg (eng. timid ) Känslig / okänslig (Mjuk / hård) (eng. sensitive ) Misstänksam / tillitsfull Fantasirik / praktisk Tillbakadragen / rättfram Ängslig / lugn Experimenterande / konservativ Självständig / gruppberoende Kontrollerad / otvungen Spänd / avspänd Individuella skillnader personlighetsdrag Hans Eysenck: Två grundläggande dimensioner: Extraversion - introversion Neuroticism - stabilitet Eysenck betraktade dessa dimensioner som biologiskt förankrade: Neuroticism stabilitet har visat sig vara relaterad till hur reaktivt det autonoma nervsystemet är Extraversion introversion har visat sig vara relaterad till grundnivå på emotionell aktivering (arousal) Eysenck lade senare till en tredje dimension: psykoticism (hur aggressiv kontra empatisk man är) 5

6 Individuella skillnader personlighetsdrag Robert McCrae och Paul Costa: 5 dimensioner: Hög poäng Faktor Låg poäng Nyfiken, allmänintresserad, kreativ, fantasifull, okonventionell Välorganiserad, pålitlig, arbetssam, disciplinerad, noggrann, ambitiös, uthållig Sällskaplig, aktiv, pratsam, människointresserad, optimistisk, varm Mjuk, godhjärtad, vänlig, hjälpsam, förlåtande, öppenhjärtig Orolig, nervös, osäker, känslosam, instabil, hypokondrisk Öppenhet (Openness) Samvetsgrannhet (Conscientiousness) Utåtriktning (Extraversion) Vänlighet (Agreableness) Känslomässig instabilitet (Neuroticism) Konventionell, jordnära, begränsade intressen Opålitlig, lat, vårdslös, försumlig, livsnjutare, utan målinriktning Reserverad, distanserad, uppgiftsorienterad, tyst, tillbakadragen Cynisk, oartig, misstänksam, icke samarbetsvillig, samvetslös, lättretad, manipulativ Lugn, avspänd, robust, icke känslosam, tillfreds Hur bra är modellen på att identifiera stabilitet över tid och hur väl relaterar dimensionerna till relevanta beteenden? Validitet: Personer med höga poäng på neuroticism: Har lättare för att uppmärksamma och minnas hot eller obehaglig information/stimuli (Mathews et al., 2000) Upplever mindre tillfredsställelse i äktenskap och har högre skilsmässofrekvens (Roberts et al., 2007) Löper större risk att drabbas av psykiska problem som t ex ångest- och depresionstillstånd (Hettema et al., 2004) Personer med höga poäng på Extraversion: Går på fler fester och skattas som populärare av omgivningen (Paunonen, 2003) Betraktas oftare som ledare och uppnår ledande positioner (Anderson et al., 2001; Roberts et al., 2007) Lever och umgås med fler personer (Diener et al., 1992) Störs mindre av plötsliga höga ljud eller andra intensiva stimuli (Eysenck, 1990, Stelmack, 1990) Personer med höga poäng på Öppenhet: Byter oftare karriär mitt i livet (McCrae & Costa, 1985) Spelar i större utsträckning musikinstrument (Paunonen, 2003) Uppvisar mindre fördomar (Flynn, 2005) 6

7 Personer med höga poäng på Vänlighet: Är mer villiga att låna ut pengar (Paunonen & Ashton, 2001) Har färre beteendeproblem under barndomen (Laursen et al., 2002) Är mer tillfreds med sina äktenskap och lägre skilsmässofrekvens (Roberts et al., 2007) Lägre grad av alkoholism och brottslighet (Laursen et al., 2002) Personer med höga poäng på Samvetsgrannhet: Är mer sexuellt trogna sina partners (Buss, 1996) Får bättre omdömen för sina yrkesprestationer och högre skolbetyg (Ozer et al., 2006) Röker mindre, dricker mindre, kör försiktigare, äter bättre och lever längre (Friedman et al. 1995, Roberts, et al., 2007) Stabilitet över tid De grundläggande personlighetsgraden uppvisar tämligen hög stabilitet under livet Stabiliteten ökar ju äldre man blir fram till cirka 50 års ålder, därefter konstant (Caspi et al. 2005) Test retest korrelationer vid mätningar med 7 års mellanrum (Roberts & DelVecchio, 2000): 0,31 under barndomen 0,54 under tidiga vuxenår 0,64 i trettioårsåldern 0,74 mellan 50 och 70 år Förändring över tid: Under vuxenåren tenderar Neuroticism och Öppenhet att minska i takt med att man blir äldre medan Samvetsgrannhet och Vänlighet tenderar att öka (Caspi et al., 2003; Srivastava et al., 2003) En del studier visar att personlighetsdragen kan förändras av större livsförändringar som t ex nytt jobb, skilsmässa, kronisk sjukdom (Helson & Stewart, 1994; Roberts & Mroczek, 2008) Andra studier indikerar att vi tenderar att fatta beslut i livet som ytterligare förstärker redan existerande personlighetstendenser t ex extraverta väljer arbeten som medför många sociala kontakter (Caspi et al., 2005; Roberts & Robins, 2004) 7

8 Könskillnader: Små till måttliga skillnader mellan könen har visat sig i många studier och i olika kulturer, bl a: Kvinnor har i genomsnitt högre grad av Vänlighet samt något högre på Neuroticism och Samvetsgrannhet (Costa et al., 2001; Schmit et al., 2008) Vad gäller övriga faktorer är bilden mer blandad: Kvinnor ligger högre på de aspekter av extraversion som rör sällskaplighet och värme medan män ligger högre på de aspekter som rör spänningssökande (McCrae & Terracciano, 2005). Forts könskillnader: Dessa observerade skillnader säger inget om orsaken till skillnaderna En del studier (t ex Twenge, 2001) har funnit att könsskillnader i självhävdande (aspekt av extraversion) varierar över tid i USA: Små skillnader under andra världskriget Ökande skillnader under 50- och 60-talet (kvinnor minskade, mäns poäng stabila) Minskande skillnader från slutet av 60-talet och framåt Intelligens 8

9 Intelligens En av de mest centrala aspekterna av individuella skillnader mellan personer Samtidigt svårt att definiera Det som mäts med intelligenstest Slutledningsförmåga; hantera språkliga, rumsliga (spatiala) och numeriska begrepp; minne; mental snabbhet Charles Spearman Faktoranalys på en rad uppgifter relaterade till intelligens Övergripande faktor ( G general intelligence) som kommer till uttryck i alla delförmågor Intelligens Raymond Catell: Delade upp G i två huvudfaktorer: Flytande intelligens (Gf): grundläggande slutledningsförmåga med neurologisk grund Kristalliserad intelligens (Gc): intellektuella färdigheter grundade i erfarenhet Intelligens Vad spelar intelligens för roll? Korrelerar positivt med framgång i studier (r = 0,3-0,7) Korrelerar positivt med prestation på arbetet skattad av chefer, kollegor och observationer (Schmidt & Hunter, 2004) Sambandet var starkar för intellektuellt komplexa arbeten (0,5-0,6) än enklare (0,2) Predicerar längre livslängd (15 poängs skillnad var förknippad med 21% högre överlevnad vid 76) även om man kontrollerar för socioekonomisk status (Deary, 2008) Korrelerar positivt med god fysisk form, laglydighet och goda matvanor samt negativt med alkoholism, rökning, fetma och trafikolyckor (Gottfredson & Deary, 2004) 9

10 Varför är vi olika? Arv och miljö Beteendegenetik Hereditet och förklarad varians Man förklarar alltså hur stor del av spridningen avseende en viss egenskap inte hur stor del av egenskapen i sig - som beror på genetiska faktorer och miljöfaktorer Genetik Shared environment Non shared environment Studier på enäggstvillingar, tvåäggstvillingar, syskon, adoptionsstudier etc allt för att klarlägga bidragen från de tre faktorerna Varför är vi olika? Stor ärftlig komponent Personlighetsdrag: % heritabilitet Intelligens: % heritabilitet för barn och unga Intelligens: >50 % heritabilitet för vuxna Mellangruppsskillnader: Varför är vi olika? Kontroversiella fynd: 12 poängs skillnad mellan vita och svarta i USA Innebär hög heritiabilitet vid studier på individer inom en grupp även att skillnader mellan grupper beror på ärftlighet Svar: Nej 10

11 Varför är vi olika? Miljöpåverkan Philip Larkin: MEN They fuck you up, your mum and dad They may not mean to, but they do They fill you with the faults they had And add some extra just for you Shared environment visar sig bidra med mycket lite förklarad varians avseende personlighet och intelligens, särskilt i vuxen ålder. Korrelation i IQ poäng för adoptivsyskon 0,25 som barn och 0 som vuxna Nästan allt miljöinflytande tycks vara relaterat till non-shared environment (åtminstone utanför extremgrupper) Varför är vi olika? Philip Larkin: They fuck you up, your mum and dad They may not mean to, but they do They fill you with the faults they had And add some extra just for you Svar från Judith R Harris: How sharper than a serpent's tooth To hear your child make such a fuss. It isn't fair it's not the truth He's fucked up, yes, but not by us Litteraturseminarium Personlighetspsykologi (Litteratursem. 3) Arbetet sker i smågrupperna (A-F) Varje grupp väljer en karaktär, det kan vara en person ur en film, serie eller bok eller en kändis. Denna karaktär skall beskrivas utifrån två av de perspektiv på personlighet som förekommit i kurslitteraturen och/eller föreläsningen På seminariet skall varje grupp redovisa sin analys av karaktären under minuter. Tänk på att koppla redovisningen till konkreta exempel på beteenden eller reaktionsmönster hos karaktären och åskådliggör gärna exemplen i redovisningen I redovisningen skall ni också redogöra för varför ni valde just de två perspektiv som ni valt samt för och nackdelar med att beskriva den valda karaktären med dessa perspektiv 11