Eric Ruuth Kulturhus i Höganäs

Transkript

1 Eric Ruuth Kulturhus i Höganäs Granskning genomförd i oktober 2012 Siri Sjögren och Tom Piha Q-Steps Kvalitetssäkring AB

2 Eric Ruuth Kulturhus Sammanfattning Eric Ruuth Kulturhus som ligger i Höganäs kommun invigdes i oktober Året innan hade kommunfullmäktige beslutat att dåvarande musikskolan och Rydströmska fritidsgården skulle flytta in i huset som tidigare varit Eric Ruuthskolan. Efter vissa renoveringar invigdes huset och bytte samtidigt namn till Eric Ruuth Kulturhus. Verksamheten är alltså kommunal och 2002 ändrades musikskolan till att bli kulturskola med även drama och dans på schemat. Samtidigt utökades fritidsgårdens omfattning med att man fick resurser till att hålla öppet även på helger. Förutom att bedriva kulturskola och fritidsgård spelar Kulturhuset en betydande roll i arbetet med att ge de unga innevånarna i Höganäs kommun en kulturgaranti, vilket innebär att alla barn och unga får möta minst en kulturupplevelse per år. ER Kulturhus ansvarar för organisation och fördelning av inköpta föreställningar. Även i arbetet med skapande skolverksamhet spelar man en viktig roll då ER Kulturhus i samråd med skolor och förskolor ansvarar för ansökan till Kulturrådet. Kulturskolan har 525 elever fördelade på instrument och sång, dans och drama. Fritidsgården har en besöksstatistik på 50 besök på eftermiddag och 80 besök på kväll. Fritidsgården har öppet 36 timmar per vecka utom de 25 veckor då man också har helgöppet. Då ökar öppettiderna till 48 timmar per vecka. Personalgruppen består av 15 pedagoger i Kulturskolan fördelat på 12,28 tjänster och sju medarbetare på fritidsgården fördelat på 4,9 tjänster. Dessutom tillkommer vaktmästare och lokalvårdare. Vi vill betona att Eric Ruuth Kulturhus har en mycket tydlig struktur med bra organisation och tydligt ledarskap vilket har genererat en spännande kombination av kulturskola och fritidsgård. Eftersom man arbetat mycket med värdegrund, gemensamt förhållningssätt och måldokument för verksamheten, når man också högt på kvalitetsområden som Delaktighet och inflytande, Arbetssätt och lärarroll samt Utveckling och lärande/utveckling av självkänsla och identitet. Eric Ruuth Kulturhus har med gott resultat kvalificerat sig för att bli certifierad enligt Qualis kvalitetssäkringssystem. En presentation av Eric Ruuth Kulturhus I dagligt sammanhang benämns Eric Ruuth Kulturhus som ER Kulturhus, ett namn som vi också kommer att använda oss av i texten nedan. Fritidsgården går under namnet ER Ungdom och kulturskolan heter ER Kulturskola. ER Kulturhus ligger centralt beläget i Höganäs och kommunen, som är en gammal bruksort ligger i nordvästra Skåne med Helsingborg och Ängelholm som nära grannar. ER Kulturhus invigdes 1999 och huset är en fin äldre skolbyggnad med rymliga lokaler som rymmer såväl undervisningsrum som bokningsbara övningslokaler. Kulturhuset har en stor orkestersal där såväl Kulturhusets egna som externa körer och orkestrar från Höganäs repeterar

3 och där man även kan hålla konserter. Det finns också en liten filmsalong, inspelningsstudio och en lokal där man kan bjuda publiken på föreställningar som till exempel musikaler och dansshower. Mitt i huset ligger husets hjärta, det vill säga caféet där ungdomarna kan köpa sig något att äta. ER Ungdom bedriver den öppna verksamheten från caféet och lokalen runt omkring den. Lokalerna är dekorerade med målningar och affischer från tidigare föreställningar vilket ger en atmosfär som känns kreativ och skapande. Genomförande av granskningen ER Kulturhus påbörjade sitt kvalitetsarbete med Qualis kvalitetssäkringssystem under Eftersom man ser sig som en helhet slog man ihop kriterierna för både fritidsgårdar och kulturskolor och jobbade med dem tillsammans både i tvärgrupper och separata arbetslag. Självvärderingarna som ligger som underlag till rapporten är gjorda av ett arbetslag bestående av personal från ER Ungdom och fyra arbetslag från ER Kulturskola. Kulturskolans arbetslag heter Blåsorkester, Stråkorkester, Piano/gitarr och Dans/drama/sång. Ledningen har gjort två olika självvärderingar, en för ER Ungdom och en för ER Kulturhus. Qualisenkäter gjordes med ungdomar, elever och föräldrarunder våren Man uppnådde en svarsfrekvens på 60 procent för Kulturskolans elever, vilket innebar 290 svar av skolans dåvarande 480 elever och 53 procent för föräldrarna vilket får ses som ett gott och användbart resultat. För fritidsgårdens del svarade 37 ungdomar. Personalenkäterna gjordes under hösten 2012 och har 100 procent svarsfrekvens. Ledningen har lämnat en skriftlig redovisning av hur arbetet bedrivs inom områdena samt vilka utvärderings- och förbättringsmetoder skolan använder sig av. Ledningen har även kompletterat med planer och rapporter som den funnit relevanta för att belysa skolans kvalitet. Därtill har vissa kvantitativa tal redovisats avseende organisation, kompetens och resursutnyttjande. Granskningen har skett i form av att undertecknade externa granskare har tillbringat två dagar i verksamheten. Ovan nämnda material från Eric Ruuth kulturhus har kunnat studeras i god tid innan besöket. Under de två dagarna har vi besökt 11 lektioner/arbetspass och intervjuat 9 grupper av ledning, personal, elever och föräldrar. Nedan redovisas resultatet av arbetslagens och ledningens självvärdering. Längst till höger i tabellen redovisas den bedömning som vi granskare har gjort.

4 Tabell 1: Självvärdering och extern värdering ER Ungdom Självvärdering arbetslag Piano/ gitarr Dans/ drama/ sång Kvalitetsområde Självvärdering ledning Ungdom/ Kultur Extern värdering Granskare Blåsorkester Stråkorkester Trygghet och trivsel / 5 5 Delaktighet och inflytande / 5 6 Arbetssätt och lärarroll / 6 6 Utveckling och lärande/ Utveckling av / 6 6 självkänsla och identitet En attraktiv mötesplats / 4 Organisation / 6 6 Styrning och ledarskap / 6 7 Kommunikation / 6 6 Kompetens / 4 4 Resursutnyttjande / 4 6 Image / 6 6 Kvantitativa tal fritidsgård Antal besökare eftermiddag 50 Antal besökare kväll 80 Andel tjejer respektive killar 30 % 70 % Antal besök per personal eftermiddag 15 Antal besök per personal kväll 40 Antal ungdomar i närområdet Uppgift saknas Antal öppet timmar för verksamheten 48 Procentuell andel anställda med fritidsledarutbildning 35 % eller annan likvärdig pedagogisk utbildning Genomsnittlig sjukfrånvaro per år i procent 0,48 Antal långtidssjukskrivna personer. (Mer än 90 dagar.) 0 Antal dagar för kompetensutveckling per år och 4 medarbetare Nettoresultat enligt senaste bokslut Total årsbudget för verksamheten 2,8 miljoner Total kostnad för personal Totalkostnad för verksamheten (s.k. verksamhetspengar) 1,7 miljoner kr

5 Kvantitativa tal musik- och kulturskola Kvalitetsområde Område Värde Utveckling och lärande Antal publikarrangemang St 85 per år Organisation Antal elever (definition: St 525 antal avgifter) Antal elevbesök per vecka St 800 Antal lärartjänster per 100 St 2,4 elever Antal heltidstjänster St 12,28 Andel pojkar per antal % 37,4 elever Antal publikarrangemang St 85 per år Andel ordinarie lärare med 80 % pedagogisk högskoleutbildning eller annan pedagogisk utbildning Kompetens Andel ordinarie lärare med 80 % pedagogisk högskoleutbildning eller annan pedagogisk utbildning Genomsnittlig % 0,48 sjukfrånvaro per år i % Totalt antal kronor per år kr för kompetensutveckling (jämfört med totala tjänstegraden) Resursutnyttjande Avgift per elev och ämneskurs kr Ämneskurs instrumental 700kr/termin Instrumental (Suzuki) 800kr /termin Dans och teater 750kr /termin Syskonrabatt: barn 2 50 % barn 3 25 % därefter ingen ytterligare avgift Totalkostnad per elev kr kr Totalkostnad per elev för kr kr undervisning Nettoresultat senaste bokslut kr kr

6 Verksamhetens kvalitet inom elva områden Trygghet och trivsel ER Kulturhus ligger centralt beläget i Höganäs. Det är ett funktionellt hus i flera våningsplan med ett café på första våningen som central samlingsplats. Genast när man kommer in i huset slås man av ett det är ett hus där kreativiteten flödar. I de gemensamma utrymmena hänger affischer om kommande föreställningar men även material från tidigare projekt. Väggarna är dekorerade med målningar som har sin uppkomst i tidigare projekt. Förutom undervisningsrum finns en sal för teater-, musikal- eller dansföreställningar, en stor sal för kör och orkesterrepetitioner eller konserter och en studio för inspelning. Det råder ingen tvekan om att eleverna trivs på kulturhuset. I elevenkäten för Kulturskolan har 97.9 procent av eleverna på frågan om de trivs svarat att de instämmer helt eller till stor del. Föräldrarna bekräftar också detta med motsvarande enkätsvar på 95,8 procent. I ungdomsenkäten för Er Ungdom svarar 89procent av de tillfrågade att de trivs och känner sig trygga på fritidsgården. Den bilden bekräftas även under intervjun med ungdomsgruppen. I intervjugrupperna påpekar föräldrarna att det finns många vuxna i huset som gör att det känns som en trygg miljö för ungdomarna att vistas i. Ungdomarna bekräftar också att det är en bra stämning i huset och att man ordnar många aktiviteter för alla. Lärarna har ett utvecklingssamtal med eleverna varje termin som dokumenteras. Förutom den vanliga undervisningen anordnas ca 85 publikarrangemang per år. Under 2011 var kulturhusets elever och ungdomar totalt inblandade i 152 evenemang i och utanför kommunen. Vartannat år arbetar man med ett större projekt där alla i huset samverkar, alltså både kulturskolan och fritidsgården. Utflykter och resor görs med de olika grupperna och det anordnas utbildningsdagar för eleverna på helger där det ingår andra aktiviteter än de normala, såsom pingis, biljard mm. Att förhållandet mellan lärare och elever kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt står helt klart, då 96,6 procent av kulturskolans elever helt eller till stor del tycker att lärarna är bra, och 93,5 procent har förtroende för sina lärare enligt elevenkäten. I ungdomsenkäten för ER Ungdom bekräftas att det finns ett stort förtroende mellan ungdomar och personal där 86 procent instämmer helt eller till stor del. Kulturhuset har likabehandlingsplan och handlingsplan gällande alkohol och droger. För ER Ungdom finns handlingsplan vid våld och hot samt gårdsavtal. 73 procent av de tillfrågade i ungdomsenkäten anser att det finns tydliga regler på fritidsgården men endast 51 procent anser att reglerna på fritidsgården följs. Lokalerna i kulturhuset upplevs mycket ändamålseniga och har en bra utrustning. Man anpassar lokalerna efter behov och medarbetarna har huspysseldagar i syfte att skapa trivsel i huset och välkomnande lokaler. När eleverna kommer första gången får de en presentation av vad som finns i huset och information om utrymningsvägar. En del av undervisningen (cirka 30 procent) bedrivs ute på grundskolor i kommunen. Där är lokalerna också ändamålsenliga, men kanske inte alltid så stimulerande för verksamheten som lokalerna i ER Kulturhuset är. De flesta eleverna i kulturskolan (87,3 procent väljer de positiva svarsalternativen) svarar i sin elevenkät att man helt eller till stor del tycker att lokalerna är bra.

7 Kulturhusets medarbetare har tillsammans arbetat fram ett värdegrundsdokument vars innehåll fortlöpande diskuteras på medarbetarkonferenser. Dokumentet heter Med glädje, frihet och struktur skapar vi tillsammans god kultur och behandlar de värden man vill betona i kulturhuset. Att det finns ett gemensamt förhållningssätt som präglar allt arbete framgår klart med något undantag av personalenkäten. Man har på Kulturhuset en systematisk mötesstruktur med all personal samlad varannan vecka. Punkten arbetsmiljö finns alltid med på dagordningen. Den andra veckan träffas medarbetarna på ER Kulturskola där man bland annat har en arbetsplatsträff (APT). Dessa möten protokollförs, man bestämmer vem som har ansvar för de olika frågorna och de återkommer på agendan för redovisning nästkommande möte. Vi ser att Kulturskolan utan tvekan uppfyller kraven för de grundläggande kriterierna som gäller steg 1-3, det vill säga att skolan har en tydlig struktur, eleverna trivs i skolan och man erbjuder trivselskapande aktiviteter. Enkätsvaren från eleverna visar tydligt att förhållandet mellan lärare och elev kännetecknas av ömsesidig respekt och lokalerna är ändamålsenliga (steg 4). Kulturskolans kriterier för steg 5 innebär att lokalerna ska upplevas stimulerande för verksamheten och att det finns förankrade metoder för att skapa trygghet och trivsel. I självvärderingen har lärararbetslagen lagt sig på steg 6,5, 5,4 och ledningen på steg 5. En viss tvekan från ett arbetslag om hur stimulerande lokalerna är för verksamheten uttrycks eftersom inte all undervisning sker på Kulturhuset. Eftersom eleverna i sin enkät till över 87 procent sagt att lokalerna är bra bedömer vi att man uppfyller kraven även för steg 5. Vi tycker att man genom sitt värdedokument Med god struktur skapar vi tillsammans god kultur visar att man har ett gemensamt förhållningssätt hos personalen som präglar allt arbete. Det bekräftades av lärarna i intervjun och man uttryckte stolthet över dokumentet. Det systematiska arbetet som krävs för steg 7 har Kulturskolan skapat genom sin mötesstruktur med dokumenterade möten och systematisk uppföljning. Vi anser att ER Ungdom uppfyller de grundläggande kriterierna som gäller steg 1-3, det finns dokumenterade regler som är tydliga och accepteras av besökarna, fritidsgården upplevs som välkomnade och trygg. Det finns en dokumenterad handlingsplan mot mobbning, alkohol och narkotika som är förankrad och efterföljs. Enkäterna visar även att både besökare och personal trivs på fritidsgården. Även steg 4 och 5 uppfylls av ER Ungdom. Det finns förankrade metoder för att skapa trygghet och trivsel. Att fritidsledarna är trygga förebilder framgår tydligt under besöket hos ER Ungdom, i intervjuerna med besökarna samt i ungdomsenkäten. På steg 6 ska fritidsgården ha en jämn könsfördelning (40-60) vilket man inte når upp till. I den senaste besöksmätningen var andelen flickor respektive pojkar procent. Totalt sett placerar vi ER Kulturhus på steg 5 inom detta område. Delaktighet och inflytande ER Kulturskola erbjuder undervisning på stråk- och blåsinstrument, piano, gitarr, sång, dans och drama. Eleverna gör ett förstahandsval och ett andrahandsval. Det förekommer köer på vissa instrument. I de fall eleverna inte kommer in på en gång på grund av kö erbjuds andra alternativ. Föräldrarna påpekar i föräldraintervjun att det är frustrerande att det är kö på vissa instrument men

8 de har förståelse för problemet. När eleven har kommit in har eleven möjlighet att välja inriktning hos läraren. I stråkundervisningen är föräldrarna aktiva i en separat förening. Motsvarande har funnits för blåsundervisningen men är för tillfället vilande. Information till föräldrarna sker muntligt om föräldrarna är med på lektionen, vilket är vanligast på stråkundervisningen. Annars sker information via infoblad, hemsidan, sms eller via e-post. Alla lärare har arbetstelefon för att underlätta kontakten med elever och föräldrar. Varje termin genomför lärarna utvecklingssamtal med eleverna. Man har arbetat fram olika blanketter för detta beroende på elevernas skiftande ålder och mognad. Undervisningen på instrument sker till största delen individuellt men lärarna betonar att det finns utrymme för flexibilitet. Man har som mål att erbjuda alla elever ensemblespel i någon form. Om en elev exempelvis gärna vill spela med en kompis försöker man ordna det. Eleverna ges möjlighet att i dialog med läraren påverka lektionerna. Även dans- och dramaelever som arbetar i grupp betonar i elevintervjun att de har goda möjligheter att påverka innehållet och formen i undervisningen. I enkäten säger 78,3 procent av eleverna att de får vara med och planera undervisningen och 87,3 procent säger att de får utvecklas i den takt man önskar. Enligt lärarna är det inte alla elever som aktivt vill vara med och planera sin undervisning, utan man är nöjd med det lärarna presenterar. Vid utvecklingssamtalet med eleven sätter eleven och läraren mål för terminens arbete. Genom att öva för uppträdanden får eleven vara med att ta ansvar för sin utveckling. Eleverna uppmanas också av lärarna att aktivt själv söka tillfällen till uppträdanden. De har också möjlighet att vara med och välja repertoar. Även genom de större produktionerna som många elever deltar i utvecklas förmågan att ta ansvar för sin utveckling. Nyligen har det på Kulturskolan startats ett elevråd som också har medlemskap i RUM (Riksförbundet för unga musikanter). Att eleverna tar ansvar för sin utveckling finns dokumenterat dels genom den skriftliga mallen man har vid utvecklingssamtalen, dels genom att man filmar alla produktioner och spelar in skivor med musikaliska framträdanden. En del elever anmäler sig till ett system med examination vid namn ABRSM som står för Associated Board of the Royal Schools of Music. Där blir man bedömd med skriftlig redovisning av en extern examinator. Genom enkäter utvärderar man kontinuerligt elevers och föräldrars delaktighet. ER Ungdom erbjuder sina besökare att vara med att påverka och utforma sin fritidsgård. Detta sker bland annat genom så kallade speedmöten som hålls en gång i veckan där alla får vara med och bestämma aktiviteter och inköp. Ungdomarna berättar i intervjuerna hur de varit med och handlat på Ikea och målat om på gården. De upplever att deras delaktighet och inflytande ständigt efterfrågas och tillgodoses. 84 procent av de tillfrågade i ungdomsenkäten uppger att de har möjlighet att påverka vad som händer på fritidsgården. Personalen strävar efter att kunna stödja ungdomarna så att de kan förverkliga sina idéer som till exempel konserter.

9 För ER Kulturskolans del bedömer vi att steg 1 som gäller elevernas val av aktivitet och påverkan av innehållet är tillgodosett. På steg 2 ska det finnas rutiner för att inbjuda elever och föräldrar till samtal och det styrks av föräldraintervjun. Elevenkäten styrker att eleverna ges möjlighet att påverka formen för undervisningen (steg 3) och genom utvecklingssamtal och medverkan vid konserter och föreställningar tränas eleven i att ta ansvar för sin egen utveckling (steg 4). Genom elevrådet har skolan ett system för att ge eleverna inflytande över verksamheten (steg 5) och att eleverna tar ansvar för sin egen utveckling finns dokumenterat på ett flertal sett enligt beskrivningen ovan (steg 6). Vi kan inte se att man når upp till steg 7 som handlar om att Kulturskolan kontinuerligt utvärderar elevers och föräldrars delaktighet. ER Ungdom erbjuder aktiviteter, ungdomarnas delaktighet eftersträvas och ungdomarna får lära sig att förstå vad inflytande och delaktighet på fritidsgården innebär. Detta gör att man enkelt klarar de första tre stegen. Då vi ser tydliga exempel på projekt och önskemål som framförts samt genomförts av ungdomarna själva i kombination med det som framkommer under intervjuerna och i ungdomsenkäten kan vi konstatera att delaktighet och inflytande är något som genomsyrar hela ER Ungdoms verksamhet och idé. Fritidsgården uppfyller alla kriterier steg 1-7. Den gemensamma bedömningen av ER Kulturskola och ER Ungdom placerar ER Kulturhus på steg 6 inom Delaktighet och inflytande. Arbetssätt och lärarroll (enbart ER Kulturhus) Det råder inget tvivel om att ER Kulturhus har arbetsformer som skapar lust och kreativitet. I elevenkäten för Kulturskolan svarar 96,5 procent att man är helt eller till stor del nöjd med sin skola och 87,9 procent kan till stor del eller helt rekommendera sina kompisar att börja i Kulturskolan. Anmärkningsvärt är att 8,2 procent av eleverna inte vet eller har valt att ta ställning i sistnämnda fråga. På frågan om man är nöjd med de antal tillfällen man får uppträda inför publik svarar 11 procent att man inte alls eller endast till viss del är nöjd. Där kan man fundera på om det finns en koppling med att en del elever valt att inte ta ställning. Påpekas bör att 68,2 procent, vilket är klart övervägande, är helt eller till stor del nöjda med antal uppträdanden. Eleverna ges tillfälle att samarbeta med varandra dels genom de övergripande produktioner som ordnas i huset och dels genom projekt inom den egna instrument-, dans-, eller dramagruppen. Samarbete mellan ämnen och konstformer är regelbundet förekommande inslag i de övergripande produktionerna. Eleverna säger i elevintervjun att lärarna är engagerade och gör allt de kan för att det ska bli bra genom att utnyttja alla möjligheter. På frågan om barnet blir inspirerat av lärarna instämmer 90,6 procent av föräldrarna helt eller till stor del. Detta följs upp genom utvecklingssamtalen varje termin. Rektor gör också besök i verksamheten och är delaktig vid föreställningar för att få så bra bild av verksamheten som möjligt. På enkätfrågor rörande positivt bemötande av lärarna och om undervisningen är bra ligger de positiva svarsalternativen från både elever och föräldrar på över 90 procent.

10 Det står klart att Kulturskolan har former för samarbete med andra aktörer i samhället. ER Kulturhus deltog under 2011 i 152 evenemang i och utom kommunen. Man utgör en viktig del i det kulturutbud som erbjuds kommunens innevånare. I det stora hela kan man se att eleverna uppmuntras till en mångfald av uttrycksformer genom det breda utbudet man har och genom sina projekt där de olika konstformerna samverkar. Dock har ett av de fyra arbetslagen valt att stanna på kriteriet 4, vilket vi tolkade som att man i det arbetslaget mer fokuserar på de instrumentala uttrycksformerna inom ämnesområdet än att uppmuntra eleverna att söka andra uttrycksformer. När vi sedan gick närmare in på den frågan visade det sig att man visst uppmuntrar till att söka andra uttrycksformer även i det arbetslaget och hänvisade till projekt man jobbat med. Varför man stannat på kriteriet på steg 4 kunde man inte längre förklara. Ledningen menar att man erbjuder eleverna samarbeten mellan olika konstformer genom att eleverna får möjligheter att komma med på föreställningar och konserter med andra uttrycksformer. Genom sina stora övergripande projekt och genom att de får besöka konserter och föreställningar förbereder man eleverna för ett framtida kulturutövande och stimulerar deras nyfikenhet för andra konstformer. Lärarna har en gemensam värdegrund/kunskapssyn som handlar om att kulturhuset ska vara en öppen mötesplats med vi-känsla och där eleven står i centrum. Man talar om omvärlden, som handlar om gränsöverskridande och mångfald, förnyelse med ständig utveckling och nyfikenhet, organisation med ansvarsområden och helhetssyn. Till sist kommer känslan, som handlar om glädje, lust, förståelse och vikten av gemensamma mål. Vi tycker att enkätsvar och intervjuer klart styrker att kriterierna på steg 1-4 är uppfyllda. Gällande kriterierna på steg 5 och 6 som handlar om elevernas uppmuntran till en mångfald av uttrycksformer, samarbete med övriga aktörer i samhället, elevernas möjligheter till att ta del av professionella kulturyttringar och att lärarna stimulerar elevernas nyfikenhet och intresse för andra konstformer så bedömer vi att dessa är väl tillgodosedda genom att vi tagit del av den dokumentation som finns kring samarbete med andra aktörer och genom det arbete man regelbundet gör med de gemensamma projekten på Kulturhuset. För att nå kriteriet på steg 7 ska lärarna ha en gemensam värdegrund/kunskapssyn som präglar all undervisning. Det har man inte ännu lyckats med helt genomgående vilket gör att vi för Kulturskolan stannar på steg 6. Utveckling och lärande/utveckling av självkänsla och identitet Enligt Kulturskolans kriterier för detta område ska undervisningen ske på elevens villkor och i elevens takt. I elevenkäten instämmer 87,3 procent till stor del eller helt i att man får utvecklas i sin egen takt. Motsvarande siffra i föräldraenkäten på den frågan är 91,6 procent. Av eleverna har 7,3 procent valt att inte ta ställning/vet ej och 5,2 procent instämmer till viss del. I elevintervjun diskuterade vi hur det är för drama- och danseleverna som jobbar i större grupper där det kan vara svårare att få utvecklas i sin egen takt. Eleverna menade att lärarna är bra på att se vilka olika behov och utvecklingsmöjligheter det finns hos eleverna i grupperna, och att man kan utvecklas utifrån sin egen ambitionsnivå och förutsättning. Lärarna samtalar kontinuerligt om elevens/gruppens mål för undervisningen genom sina utvecklingssamtal man har varje termin och som även dokumenteras. Här instämmer 52,1 procent

11 av eleverna helt eller till stor del i att man samtalar om målen, medan 11,7 procent instämmer till viss del. Så mycket som 28,3 procent tar inte ställning/vet ej och det tycker vi är en anmärkningsvärt hög siffra. När vi tittar närmare på hur blanketterna är utformade som eleven tillsammans med läraren fyller i, står där ingenstans på blanketten för de yngre eleverna som är tio år och yngre att det handlar om målen för undervisningen, utan man talar om vilka drömmar man har, vad man vill lära sig det här året och liknande. Här finns en risk att de yngre eleverna inte har förstått att det är mål för undervisningen man pratar om såvida inte läraren uttryckligen berättat det. Det kan vara en förklaring till den relativt höga svarsfrekvensen på vet ej/tar ej ställning. I kriteriet på steg 4 står att eleverna efter hand stärker sitt självförtroende och sin självkänsla. I enkäten har 69,7 procent instämt i det helt eller till stor del medan 22,4 procent inte tar ställning eller inte vet. Då vi tycker detta är en svår fråga för de yngre eleverna att ta ställning till, anser vi att 69,7 procent instämmande elever är ett högt betyg på det kriteriet. Enligt kriteriet ska man också ha metoder för att följa upp målen för undervisningen. Detta sker enligt ledningen genom utvärdering av olika projekt, konserter, ABRSM-examen för vissa elever, enkäter och kontinuerlig dialog, diskussion och iakttagelse enskilt eller i grupp. Genom de dokument vi tagit del av tycker vi detta är väl styrkt. Genom gemensamma projekt/produktioner är de elever som deltar i dans, teater och kör delaktiga i skapandet av projektet och utvecklar därmed sin förmåga att ta egna initiativ. Även i ensembleverksamheten ges eleverna möjlighet att ta egna initiativ genom att lärarna uppmuntrar dem att vara delaktiga, komma med förslag som berör undervisningen och genom samspel med andra. De elever som önskar förberedelse för högre studier får det genom att respektive lärare hjälper till med det. Dock menade lärarna själva på lärarintervjun att man skulle kunna utarbeta en bättre plan för hur det ska gå till framöver. De många arrangemang som ER Kulturskolan och ER Ungdoms besökare deltar i visar att eleverna och ungdomarna kan använda sina inhämtade kunskaper i olika dagliga sammanhang och att man har förmåga att tillsammans med andra skapa gemensamma produktioner. På ER Ungdom arbetar personalen med utveckling av självkänsla och identitet genom att få besökarna att bli delaktiga i planeringen och genomförandet av arrangemang. I ungdomsenkäten anser 69 procent av de tillfrågade att de lärt sig nya saker på fritidsgården. Personalen på ER Ungdom värderar sig själva till steg 4 och ledningen till steg 5. Sammanfattningsvis ser vi att enkäterna och elevintervjuerna styrker att kriterierna på steg 1-3 är uppfyllda. Enkätresultaten styrker också att eleverna efter hand stärker sitt självförtroende och sin självkänsla och genom dokument styrks att Kulturskolan har metoder för att följa upp målen för undervisningen (steg 4). Att kriterierna på steg 5 och 6 nås styrks av elev- och lärarintervjuer och av de avtryck som syns i huset, t ex i form av minnen från produktioner såsom väggmålningar och annat. Vi kan inte se att man utvecklat systematik för att utveckla arbetsformer och uppföljningsmetoder och placerar därmed verksamheten på steg 6 vilket också samtliga arbetslag i Kulturskolan och ledningen gör.

12 Attraktiv mötesplats (enbart ER Ungdom) ER Ungdom är inte en vanlig fritidsgård. Den ser annorlunda ut eftersom lokalerna flyter ihop med ER Kulturskola. Hjärtat av ER Ungdom och för resten av huset är cafédelen. Det är där den öppna verksamheten bedrivs. Lokalen är inredd av besökarna och ser trevlig och välkomnande ut. Att ER Ungdom också har tillgång till resten av huset betyder att utbudet blir varierat och erbjuder besökarna stora valmöjligheter. ER Ungdom har också tillgång till en gympasal inomhus där ungdomar spelar fotboll. Intervjun med besökarna hålls till exempel i en biosalong där ungdomarna ofta ser på filmer. De intervjuade besökarna upplever att lokalerna räcker till och erbjuder många aktiviteter. 74 procent av de tillfrågade i ungdomsenkäten uppger att de är nöjda med utbudet av aktiviteter på ER Ungdom och cirka 90 procent uppger att lokalerna är trivsamma och passar bra för ungdomsverksamhet. Personalen på ER Ungdom har i självvärderingen placerats sig på steg 4 och ledningen på steg 5. På steg 3 efterfrågas en definierad målgrupp samt att fritidsgården satt mål för sin besöksfrekvens. Detta finns inte i ER Ungdoms uppdrag. ER Ungdom klarar kriterierna på steg 1-3. Lokalerna erbjuder stora valmöjligheter (steg 3) och dessa utnyttjas på ett bra sätt. ER Ungdom har en bra besöksfrekvens med i genomsnitt 50 besökare eftermiddagstid och 80 besökare kvällstid. Man följer också upp öppettiderna (steg 4). Vi gör en helhetsbedömning och placerar ER Ungdom på steg 4. Däremot har ER Ungdom inte redovisat metoder för att göra fritidsgården till en attraktiv mötesplats, vilket krävs på steg 5. Dessutom bör ER Ungdom sätta besöksmål specifikt för ER Ungdom. Organisation Eric Ruuth Kulturhus består av ER Kulturskola och ER Ungdom. Båda delarna har ett uppdrag från kommunen och man har slagit samman dem till en organisation: Eric Ruuth Kulturhus. Det gemensamma visionen för kommunen lyder Från kol till diamant och Utbildningsförvaltningens vision lyder Hela barnet hela vägen och har ledord som utveckling, framtidstro, helhetssyn och image. Eric Ruuth Kulturhus har sin egen vision: Med glädje och struktur skapar vi tillsammans god kultur och har ledorden: en öppen mötesplats, omvärlden, förnyelse, organisation och känslan. Organisationen är tydlig avseende ansvar och befogenheter och består av en kulturhuschef som är ensam ledare och som till sin hjälp har en stab bestående av medarbetare från ER Kulturskola och Er Ungdom. Detta bekräftas av personalens intervjusvar. Regelbundna personalmöten sker med återkoppling till all personal. På mötena diskuteras investeringar och prioriteringar och man fattar gemensamt beslut om större investeringar. Det finns ett samverkansavtal med de fackliga organisationerna. När det gäller ekonomi har kulturhuschefen ensam ansvaret. Uppdraget är väl förankrat hos all personal och det bekräftades mycket tydligt vid våra personalintervjuer. I personalintervjuerna har 100 procent av personalen från ER ungdom till stor del eller helt instämt i att man har en bra organisation med tydlig ansvarsfördelning (steg 2) och personalen från ER Kulturskola instämmer till 93,4 procent helt eller till stor del i att man har en väl fungerande organisation. Samma siffror kommer igen i frågan om ett väl fungerande

13 beslutssystem (steg 3). Ansvarsfördelningen är tydlig och Kulturskolan har fyra olika arbetslag som bedriver utvecklingsarbete. Det finns en tydlig teamkänsla (steg 5) som visar att personalen är delaktiga i kulturhusets utveckling och all personal har god kunskap om uppdraget och utformar verksamheten därefter (steg 6). På steg 7 i kriterieskalan lyder texten att Kulturskolan respektive Fritidsgården har en organisation som stödjer utveckling och som utvecklas med sitt uppdrag. Denna utveckling tycker vi inte är bekräftad från kommunens sida då köerna till att få delta i Kulturskolan under senaste tioårsperioden har ökat från 120 elever år 2002 till 500 elever Under denna tid har befolkningen i kommunen ökat från till över personer. Samtidigt har årsarbetstiden på Kulturskolan minskat från 12,57 till 12,28 årsarbetare. Att Höganäs kommun har skäl att vara stolta över och stödja sin verksamhet råder inget tvivel om eftersom man under denna period två gånger varit nominerad som en av de tre bästa kulturskolorna i Sverige. Av Kulturhusets arbetslag har fyra placerat sig på steg 7 i självvärderingen medan ett arbetslag och ledningen placerat sig på steg 6. Vår bedömning är att man inte helt lyckats uppfylla kraven på steg 7, så den slutgiltiga bedömningen på organisation blir steg 6. Styrning och ledarskap ER Kulturhus har en mycket klar och tydlig ledning. Man har dokumenterade verksamhetsmål från kommunnivå ner till verksamhetsnivå. I Kulturhusets måldokument Med glädje och struktur skapar vi tillsammans god kultur har man specificerat mål inom fem olika områden: En öppen mötesplats, omvärlden, förnyelse, organisation och känslan. Till exempel kan man läsa: Vi värnar om vi-känslan som skapar ett klart välkomnande till alla besökare eller Vi arbetar gränsöverskridande. Dokumentet tyder på att man lagt ner ett gediget arbete för att få fram den gemensamma visionen. Förutom det egna kulturhusets vision driver också ER Ungdom ett visionsarbete med fritidsgårdarna ute på skolorna. Det står helt klart att ledarskapet skapar delaktighet och förtroende (steg 3). I personalenkäterna har 93,4 procent respektive 100 procent instämt helt eller till stor del vilket är så nära total enstämmighet som det går att komma. I intervjuerna bekräftas att ledarskapet är tydligt och strategiskt och att det finns fungerande mål och utvärdering på alla nivåer. Det är också bekräftat att ledarskapet stimulerar till individuell utveckling för varje medarbetare och att det hålls regelbundna medarbetarsamtal (steg 5). Lönekriterierna är tydligt dokumenterade. Enligt steg 6 i kriterieområdet ska ledningen skapa en gemensam syn på uppdraget och stärka ledarskapet hos varje medarbetare vilket vi också uppfattat i våra intervjuer med personalen att så sker. Det finns en klar systematik i arbetet med mål och utvärdering och systematiska förbättringar sker kontinuerligt. Alla arbetslag har här lagt sig på steg 7 och vi instämmer i den bedömningen. Kommunikation Den interna kommunikationen på ER Kulturhus sker via e-post, telefon, sms, sociala medier, konferenser och personliga möten. Det finns en uppdaterad hemsida där relevant information för elever och föräldrar finns utlagd. Varje lärare ansvarar för en egen sida på hemsidan och vid större

14 arrangemang görs utskick från expeditionen. På personalmötena bestäms oftast vem som bär ansvar för att informationen kommer ut på hemsidan. Av föräldrarna i ER Kulturhus instämmer 78,6 procent helt eller till stor del i att man har en god kommunikation med skolans personal, och på frågan om man har tillgång till relevant information om de delar av verksamheten man är berörd av är motsvarande siffra 75,9 procent. När det gäller god och kontinuerlig information om vad som händer på kulturskolan är motsvarande siffra lite lägre. Den hamnar här på 55,5 procent. Förklaringen till det skulle kunna vara att informationen till stor del läggs ut på hemsidan, och att endast 21,5 procent av föräldrarna har angett att man till stor del eller helt använder hemsidan. Så mycket som 66,5 procent av föräldrarna svarar att man inte alls eller endast till viss del använder hemsidan. För att främja ett gott samtalsklimat (steg 5) på arbetsplatsen arbetar man förutom i sina arbetslag ibland i tvärgrupper för att öka förståelsen och få samsyn. Man ändrar ofta gruppkonstellationer och på personalmötena har man alltid en öppen punkt där en av medarbetarna bestämmer innehållet. Man har bra kontakt med lokalpressen och skickar alltid information till dem inför evenemang. Vid större evenemang bjuder man in till presskonferens. Alla evenemang läggs ut på kulturhusets hemsida, Facebook, kommunens intranät, kommunens hemsida, affischer och flyers. Man gör en broschyr varje termin alternativt läsår. ER Kulturhus har en levande och ömsesidig kommunikation med andra kulturutövare genom att man sköter alla inköp av föreställningar till skolorna. Man har också tagit på sig uppgiften att sköta allt som rör skapande skola -verksamheten. På det viset har man god kontakt med såväl lokala som andra externa kulturutövare. Man anordnar också workshops med olika kulturutövare. På steg 7 är kriteriet att man har en kommunikationsstrategi som stödjer skolans organisation och utveckling och att man systematiskt förbättrar sina informationskanaler. Vi ser att man försöker förbättra sig efterhand men kan inte se att det för närvarande sker systematiskt. Man är medveten om att man behöver förbättra sin kommunikation med föräldrarna och man önskar bättre verktyg för information från kommunens IT-avdelning och kommunikationsavdelning. Vår bedömning blir en placering på steg 6. Kompetens Den gemensamma kompetensutvecklingen för Kulturhusets medarbetare läggs ut terminsvis med gemensamma dagar för alla. Därutöver ordnas gemensam utbildning för alla kulturskollärare i Skåne en dag om året och för fritidsgårdens personal finns utbildningar arrangerade av Fritidsforum. Varje år genomförs också en utbildningsdag med hela utbildningsförvaltningen. Därutöver sker individuell kompetensutveckling vid behov. Det behovet diskuteras och följs upp på medarbetarsamtalen samt fortlöpande. De gemensamma kompetensutvecklings-insatserna följs upp på de gemensamma konferenserna. Inom verksamheten ordnas också utbildning där man

15 använder medarbetarnas specialkompetenser såsom exempelvis Photoshop, notskrivningsprogram och inspelningsprogram. Kompetensutvecklingsplanerna prövas och uppdateras årligen genom medarbetarsamtalen och uppföljning på konferenser (steg 4). Lönekriterier finns. I personalenkäten instämmer 86,7 procent av Kulturskolans personal helt eller till stor del i att kompetensutvecklingen har hög prioritet och 80 procent tycker att den utgår ifrån skolans, arbetslagens och individens behov (steg 5). Man klarar också delar av kriteriet på steg 6 gällande metoder för att sprida medarbetares specialkompetenser genom interna utbildningar. En tredjedel av fritidsgårdens personal har fritidsledarutbildning eller annan likvärdig pedagogisk utbildning och 80 procent av Kulturskolans personal har pedagogisk högskoleutbildning eller motsvarande annan likvärdig pedagogisk utbildning vilket motsvarar steg 1 respektive 2 i kriterierna. Man genomför introduktioner för nyanställda och har rutiner för återkoppling (steg 4). I självvärderingarna spretar det en del. Fritidsgårdens personal har lagt sig på steg tre då man inte uppfyller kraven för steg 4 där minst 50 procent ska ha högre utbildning och för Kulturskolans arbetslag varierar det mellan steg 3 5. Ledningen har här lagt sig på steg 4 gällande Kulturskolan och på steg 3 gällande Fritidsgården. Vi väljer att göra en samlad bedömning på steg 4 eftersom större delen av ER Kulturhusets personal har högre utbildning och man både på Kulturskolans och Fritidsgårdens sida delvis uppfyller kraven både på steg 5 och 6. Resursutnyttjande Under två av de tre senaste åren har kulturhusets verksamhet haft ett underskott på respektive kronor. Detta beroende på ett åtagande att delta i kommunövergripande evenemang såsom kulturnatt, nationaldag invigningar m.m. ökat, och att de inte varit budgeterade. Detta har tydligt redovisats för nämnden som godkänt detta. Från och med 2013 får man troligtvis utökning för detsamma. Det tredje året låg man under budget vilket berodde på krav från förvaltningen att hålla igen på grund av det kärva ekonomiska läget. Med hänsyn till allt detta kan man ändå säga att ekonomin är i balans. Man har ekonomisk uppföljning minst en gång i månaden och gör halv- och helårsbokslut som redovisas i Utbildnings-nämnden. Det ekonomiska läget redovisas för all personal några gånger om året. Inköp under 1000 kronor kan personalen själv göra och större investeringar diskuterar man tillsammans igenom. Mot slutet av året görs en önskelista där man gemensamt prioriterar vad som skall köpas in. Vid inköp av instrument strävar man efter hög kvalitet för att de ska hålla över tid. Man delger varandra tips om bra inköpskanaler och försöker disponera utrustningen och lokalerna på bästa sätt för att undvika onödiga inköp. All personal har god kännedom om det ekonomiska läget och vet att resurserna är begränsade. Att verksamheten har hög kvalitet i förhållande till insatta resurser (steg 5) tycker man bevisas av att man både 2006 och 2010 var nominerade som en av tre till att bli Årets kulturskola i Sverige.

16 För en opartisk jury redovisades kvalitetsutveckling och ekonomi bland annat och där gavs många positiva omdömen. I Kulturskolans föräldraenkät instämmer 88,5 procent av föräldrarna helt eller till stor del i påståendet att man rekommenderar sina vänner att placera sina barn i Kulturskolan, vilket man också kan se som ett betyg för verksamheten. Samtliga lärarlag har på detta kriterieområde lagt sig på steg 5 7 medan ledningen för Fritidsgården lagt sig på steg 6 men på Kulturskolan endast på steg 4. Den lägre siffran från ledningens sida avseende kulturskolan har vi uppfattat beror på att man tycker att balansen mellan de insatta resurserna och den kvalitet man utvecklat bland annat genom de kommunövergripande arrangemangen som kostat mycket pengar inte är tillfredställande. Eftersom detta dock lösts i efterhand med förvaltningens godkännande och ledningen vid intervjutillfället berättade att det nu var på gång utökade resurser anser vi att problemet håller på att lösas och anser därmed att vi kan lägga bedömningen på steg 6. Image ER Kulturhus har en mycket stor utåtriktad verksamhet. Man är med i många kommungemensamma sammanhang såsom kulturnatt, nationaldagsfirande, invigningar och andra publikarrangemang. Vartannat år sätter man själv upp en stor föreställning där många ungdomar från både fritidsgården och kulturskolan deltar. År 2011 var man delaktig i totalt 152 evenemang. Man säger själv att aktiviteter och evenemang är den viktigaste kanalen för att informera om sin verksamhet. I övrigt använder man sig av den egna hemsidan, Facebook, annonser i lokalpressen, sprider broschyrer och affischer, har en prova på-dag och gör besök och turnéer på skolorna. De senaste åren har intresset för att delta i verksamheten vuxit markant. Man har i nuläget 525 elever i verksamheten och 450 elever i kö, vilket man påpekar blir ett problem eftersom kön är för lång i förhållande till det antal elever man har möjlighet att ta emot. Man värnar om att hemsidan ska vara dagsaktuell och alla evenemang läggs ut på Facebook. Huvuddelen av medarbetarna har arbetstelefon och man använder sig i kommunikationen av e- post, sms och telefon. Varje år genomför man Qualisenkäter och man utvärderar större arrangemang tillsammans med elever i huset. Genom att man två gånger under de senaste åren ansökt om att bli Sveriges bästa Kulturskola har kulturskoleverksamheten blivit bedömd av omvärlden, men det är ju inte en metod man kan säga används kontinuerligt. Däremot tar ER Kulturhus numera varje år emot tre-fyra studiebesök från andra kommuner. Det faktum att detta sker kontinuerligt bedömer vi som en metod för att utvärdera omvärldens syn på verksamheten. Detta visar också att man förbättrat sin image över tid på ER Kulturhus och marknadsför sig själv (steg 5 och 6). Vi kan dock inte se att man arbetar systematiskt med imagen (steg 7). Vi placerar Eric Ruuths Kulturhus på steg 6 inom området Image.

17 Slutomdöme ER Kulturhus har skapat en spännande verksamhet genom att man lyckats kombinera de två verksamheterna kulturskola och fritidsgård på ett kreativt sätt. Både personal och lokaler utnyttjas optimalt och det ger en mångsidig och betydelsefull verksamhet för Höganäs kommun. Både eleverna och föräldrarna vittnar i intervjuerna om att man är mycket stolta över Kulturhusets betydelse. Det har varit en god uppslutning kring enkäterna från föräldrar, elever och ungdomar vilket har underättat arbetet för oss granskare. Resultatet från enkäterna har belyst den goda stämning som finns på ER Kulturhus och den vi-känsla man talar om genomsyrar verkligen verksamheten. Överlag har Kulturhuset ett välutvecklat kvalitets- och förbättringsarbete och det är oftast bara det sista steget, där man efterlyser ett systematiskt förbättringsarbete som saknas för att man ska nå full pott på kvalitetsområdet. Inom kvalitetsområdena En attraktiv mötesplats och Kompetens har man inte nått lika högt. Fritidsgården behöver påvisa att man har metoder för att göra fritidsgården till en attraktiv mötesplats och andelen högre utbildad personal behöver där också ökas genom kompetensutveckling. Sammantaget vill vi betona att den stora utåtriktade verksamheten och det sätt huset används på är något som man ska vara mycket stolt över. Som besökare känner man att här finns alla möjligheter för ungdomar att utvecklas både kreativt och socialt. Det har varit mycket givande och roligt att få granska ER Kulturhus och vi har nöjet att bekräfta att kulturhuset klarat alla kvalitetsområden med marginal och uppnått 94 poäng av 119 möjliga* 1. Detta resulterar i en kvalitetscertifiering enligt Qualis kvalitetssäkringssystem. Styrkor Överlag har Kulturhuset ett välutvecklat kvalitets- och förbättringsarbete och det är oftast bara kriteriet på steg 7, där man efterlyser ett systematiskt förbättringsarbete som saknas för att verksamheten ska nå hela vägen inom kvalitetsområdet. Den tydliga vi-känsla och teamkänsla man har på ER Kulturhus tycker vi är en mycket betydelsefull styrka för verksamheten. Den är förankrad i det tydliga och strategiska ledarskapet. Som besökare känner man att det hos personalen finns en stark energi och lust till att fortsätta utveckla verksamheten. Delaktighet och inflytande är ER Ungdoms stora styrka. Besökarna vi pratade med kunde ge exempel på aktiviteter, inköp och inredningsdetaljer som helt och hållet varit på besökarnas initiativ. Alla känner till konceptet speedmöten som är ett inflytandemöte som sker på fritidsgården varje vecka där ungdomarna får chansen att önska sig nya aktiviteter, inköp och så *) För Qualis i musik- och kulturskolor och fritidsgårdar är den förekommande maxpoängen 105 och gränsen för certifiering är 48 poäng samt minst steg 3 inom samtliga tio kvalitetsområden. Eftersom ER Kulturhus har blivit granskade med elva kvalitetsområden så ökar maxpoängen till 119. Gränsen för certifiering är satt till 55 poäng och minst steg 3 inom samtliga elva kvalitetsområden.

18 vidare. Med tanke på att ER Ungdom och ER Kulturskola delar lokaler är utbudet för ungdomarna som besöker den öppna verksamheten fantastiska. Att som besökare få möjligheter att upptäcka dans, musik och teater är en stor styrka för fritidsgården. Förbättringsmöjligheter Ett förbättringsområde är att få ut tydligare information till föräldrarna. Om man vill informera föräldrar genom hemsidan behöver man arbeta mot att få fler föräldrar att använda sig av den. Det räcker inte med att endast uppdatera hemsidan med aktuell information. En relativt stor del av Kulturskolans elever instämde inte i att man samtalar om målen. Vi föreslår att man analyserar vad detta beror på så att man kan göra en plan för hur man kan tydliggöra målsamtalen med eleverna i framtiden. Vid vår intervju med lärarna på ER Kulturskola föreslog de själva att man borde utarbeta en bättre och tydligare plan för elevernas möjligheter till förberedelse för högre studier, vilket vi instämmer i vore en bra förbättringsåtgärd. När det gäller ER Ungdom skulle det behövas mätbara mål för besöksfrekvensen. Tydliga mål skulle förenkla för personalens gemensamma visioner för verksamheten och synliggöra låga besökssiffror i ett tidigt skede. En annan åtgärd för att nå gemensamma mål för verksamheten är att tydligt definiera verksamhetens målgrupp/er. Detta är även något personalen ger uttryck för under intervjuerna. Uppdraget upplevs inte tillräckligt tydligt från beställaren. Vilka når vi idag? Vilka ungdomar saknar vi i verksamheten? Med en målgruppsbeskrivning förenklas arbetet med den gemensamma verksamhetsplaneringen. I ungdomsenkäten för ER Ungdom svarade endast 51 procent att de anser att reglerna i verksamheten efterföljs. Detta är något som behöver förbättras genom att mer aktivt arbeta in och diskutera de befintliga reglerna med ungdomarna för att skapa en miljö där reglerna på fritidsgården efterföljs. ER Ungdom behöver också tydliggöra sina egna metoder för att göra fritidsgården till en attraktiv mötesplats. Andelen högre utbildad personal behöver där också ökas genom kompetensutveckling. Vi kände oss välkomna av alla i Eric Ruuth Kulturhus. Det var mycket stimulerande att besöka verksamheten och vi tackar för förtroendet som ledning, personal, ungdomar, elever och föräldrar visade oss. Vi vill också passa på att önska Eric Ruuth Kulturhus varmt lycka till i deras fortsatta förbättringsarbete. Svalöv och Nacka den 8 februari 2013 Siri Sjögren Tom Piha Bilaga: Sammanställning av poäng

19 Qualis poängmatris skola Musik- och Kulturskola Eric Ruuth Kulturhus Kvalitetsområde Faktor Steg Poäng Trygghet och trivsel 2 x 10 Delaktighet i lärprocessen 2 x 12 Arbetssätt och pedagogroll 2 x 12 Utveckling och lärande/utveckling av självkänsla och 2 12 identitet x En attraktiv mötesplats 2 x 6 Organisation 1 x 6 Styrning och ledarskap 2 x 14 Kommunikation 1 x 6 Kompetens 1 x 4 Resursutnyttjande 1 x 6 Image 1 x 6 Poängsammanställning Villkor Eric Ruuth Kulturhus 94 Certifiering - lägst 55 Alla delkriterium steg 3 eller högre Maxpoäng 119