UTBILDNING. Gratis skolmat säkrare framtid TIDNINGEN OM FN PÅ SVENSKA NR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTBILDNING. Gratis skolmat säkrare framtid TIDNINGEN OM FN PÅ SVENSKA NR 1 2007"

Transkript

1 UTBILDNING Gratis skolmat säkrare framtid TIDNINGEN OM FN PÅ SVENSKA NR

2 Maten får mer beröm än lärarna JAG TÄNKER PÅ ARBETEt på den folkhögskola som jag undervisar på då och då. Mitt ämne är journalistik och min uppgift är framför allt att lära ut hur man skriver reportage. När klockan närmar sig halv tolv och det snart är dags för lunch är det några elever som tittar på klockan så gott som varje minut. Några elever ser nästan sömndruckna ut. Så säger jag att det är dags för lunch. Alla vaknar till och några till och med springer till matsalen för att helst komma först i kön. Lunchen är uppskattad och nu har kocken, som har sitt ursprung på Sri Lanka, också bestämt sig för att laga till veganmat varje dag. Det har funnits en tid på folkhögskolan när de ekonomiska medlen började tryta, bidragen från staten skars ned och diskussionerna om naturlig avgång i lärarkåren började komma igång. Pensionärerna skulle inte ersättas med nya friska krafter. Fast det är klart, om vi lade ned köket och sparkade kökspersonalen skulle det fi nnas medel för nya lärare. Det fanns också elever som tyckte att maten på skolan var alldeles för dyr och att man skulle kunna fi xa den själv för en betydligt billigare penning. Samtidigt är det alltid maten som får mer beröm än lärarna i den årliga utvärderingen. Då var det fl era som satte ned foten, som det heter, och krävde att köket måste få fi nnas kvar. För om våra elever inte får mat i sig då orkar de inte gå en hel dag i skolan och framför allt lär de sig ingenting. Det verkar också vara så att den lagade maten på skolan är den enda näringsriktiga födan fl era av eleverna får i sig under en dag. Kopplingen mellan mat och förmågan att ta in kunskaper är väl känd. Samma sak är det med relationen mellan mat och aktivitet. När man är hungrig är det svårt att kräva förändringar, då är man bara ute efter att så snabbt som möjligt få någonting i magen. I skolan får eleverna lära sig vad demokrati och mänskliga rättigheter innebär så att de själva inser att de har rätt att föra fram sina åsikter och påverka samhället de lever i. Detta sker förstås också i Sverige. FN-förbundet genomför särskilda FN-rollspel för att elever på högstadie- och gymnasieelever ska få insyn i hur FN systemet fungerar. FN-rollspelet har nu också gått på export, bland annat till Litauen. FN-förbundets kampanj Skolmat blir kunskap går helt i linje med resonemangen på min folkhögskola även om världarna är så vitt skilda. Gratis mat i skolan gör att hungriga barn kommer till skolan. I fattiga delar av världen kan denna metod fördubbla antalet elever i grundskolan på ett enda år. Gratis mat i skolan är också en metod för att nå FN:s millenniemål som bland annat siktar på att fattigdomen och hungern ska åtminstone halveras inom de närmaste åren. Gratis mat i skolan behövs egentligen för att uppnå FN:s alla åtta millenniemål, där det andra går ut på att alla barn i världen ska gå i grundskolan år Jag tänker på mina elever som ibland klagar på att maten kostar för mycket. Tänk om de avsatte en tia varje dag, då skulle de kunna bjuda fem barn i ett fattigt land på en skollunch. Det betyder i förlängningen att barnen orkar gå i skolan. Och det i sin tur att fl ickor och pojkar får en utbildning så att de lättare kan hitta en försörjning. HOLGER NILÈN, vikarierande redaktör Världshorisont FN-förbundet Box Stockholm Tel Fax Redaktör, vik: Holger Nilén Ansvarig utgivare: Aleksander Gabelic Layout: Thomaz Grahl, Grahlstänk AB För ej beställt material ansvaras ej. Artikelförfattarna svarar själva för innehållet i respektive artikel. Prenumerationspris: 150 kr (helår, 4 nr) Postgiro: Världshorisont utges av FN-förbundet. Tryckeri: Federativ Tryckeri ab, Stockholm ISSN Världshorisont trycks på Munken Print Extra som är Svanen-godkänt. Omslag Thomaz Grahl FN-FÖRBUNDET är Sveriges största para plyorganisation och folkrörelse för globala frågor. Vår grundidé är att föra samman individer och organisationer i ett gemen samt arbete för ett starkare FN. FN-för bundet verkar genom information, kommu nikation, opinionsbild ning och globalt samarbete för fred och rättvisa i hela världen i enlighet med FN-stadgans mål och principer. 130 riks orga nisationer är idag an slutna till FN-förbundet. Vi har dessutom 7000 enskilda medlemmar i 120 föreningar och distrikt över hela landet. På ett internationellt plan ingår FN-förbundet tillsammans med över 100 andra FN-förbund i världen i WFUNA, World Fede ration of United Nations Associ ations, som är FN-förbundens kanal in i FN-systemet. Till sammans påverkar vi regeringar, EU, företags ledare och andra makthavare för att stärka stödet till FN. Utgångspunkten är FN:s millen niedeklaration. Som medlem i FN-förbundet får Du inbjudningar till kurser, seminarier och studie resor, medlemspriser på material och andra produkter samt 4 nummer per år av Världs horisont. Du får möjlighet att delta i utbild nings- och opinionsbildnings arbetet i Din FN-förening, medverka i förbundets kampanjer samt kan utbilda Dig till FNinformatör. Om Du är under 26 år får Du inbjudningar till ungdomsaktiviteter. Har Du frågor till FN-förbundet, vill du bli medlem eller prenumerera på Världs - horisont, ring eller e-posta till Världshorisont säljs i buntar till följande priser (porto tillkommer): 10 exemplar: 150 kronor 30 exemplar: 390 kronor 50 exemplar: 550 kronor 100 exemplar: 900 kronor För medlemmar i FN-förbundet gäller särskilda priser, kontakta redaktionen

3 innehåll UTBILDNING Gratis skolmat säkrare framtid världs horisont h KAMBODJA FN:S MATRANSONER GER SKOLBARNEN ORK 5 Svenska FN-förbundets nystartade kampanj Skolmat blir kunskap gäller bland annat Kambodja. Kampanjen är kopplad till FN:s livsmedelsprogram WFP. Under 2005 fi ck närmare 22 miljoner barn i 74 länder gratis skolmat genom WFP. Av HOLGER NILÉN och DAVID DAHMÉN. JORDANIEN BARNARBETE OCH INGEN SKOLA 11 Den största fl yktingvågen i Mellanöstern sedan Palestinakrisen 1948 äger rum just nu i länderna omkring Irak. Sedan den USA-ledda invasionen 2003 beräknas två miljoner irakier ha fl ytt. Många riskerar att skickas tillbaka. Att gå i skolan är ofta svårt och många unga tvingas till barnarbete för att kunna försörja familjen. Av BENGT SIGVARDSSON LIBANON SKOLORNA BYGGS UPP IGEN 12 Under de sista 36 timmarna före eldupphör i kriget mellan Israel och libanesiska Hizbollah öste Israel klusterbomber över södra Libanon. I varje bomb ingick hundratals mindre laddningar. Många vuxna och barn har skadats svårt av dessa. I kriget har också fl era hundra skolor förstörts. Mitt i allt detta sker nu återuppbyggnaden av landet. Av BENGT SIGVARDSSON FN-ROLLSPEL GER UNGDOMAR POLITISK INSIKT 14 FN-rollspel eller Model United Nations startade efter andra världskriget. Det är som ett mini-fn, där elever på högstadiet eller gymnasiet läst in sig på de länder de ska företräda. Svenska FN-förbundet arbetar för att sprida rollspelet även utomlands, exempelvis Litauen. Av MARIA DAHMÉN och HOLGER NILÉN DE FATTIGA DRABBAS MEST AV KLIMATFÖRÄNDRINGARNA 20 I samband med att FN:s klimatpanel presenterade sin rapport om klimatförändringar betonar FN:s nye generalsekreterare Ban Ki-moon att det är de fattiga länderna i Afrika som drabbas mest. Trots att det är de som är minst ansvariga för den globala uppvärmningen. SVENSKT STÖD TILL DEMOKRATIFONDEN 31 Ordföranden i Svenska FN-förbundet Aleksander Gabelic är mycket nöjd över att Sverige beslutat sig för att ge sitt stöd till FN:s demokratifond UNDEF. Jag vill gärna tro att FN-förbundets opinionsbildning har bidragit, skriver han. Av ALEKSANDER GABELIC världshorisont 4/ 06 3

4 RÄTTEN ATT GÅ I SKOLAN Alla barn i hela världen ska ha möjligheten att börja och avsluta grundskolan. Det är FN:s andra millenniemål, som ska vara uppnått Om detta blir verklighet påverkas genomförandet av alla de andra millenniemålen i positiv riktning. I Jamibani på Zanzibar går eleverna i skolan endast på förmiddagen. Där är man stolt över att man lyckats stoppa malarian det senaste året mycket tack vare undervisningen på skolan. FOTO HOLGER NILÉN Det är möjligt att uppnå millenniemål två, tror Louise Croneborg, projektledare för millenniemålskampanjen på Svenska FN-förbundet. För att alla barn ska kunna gå klart en grundskoleutbildning så måste de globala anslagen till utbildning dubblas från 3,5 till 7 miljarder dollar per år. Beräkningar visar att 20 utvecklingsländer kommer att lyckas. Latinamerika och Karibien har gjort störst framsteg sedan Där har inskrivningen i grundskolan ökat från 86 till 96 procent. Den största utmaningen finns i Afrika söder om Sahara där ungefär hälften av alla barn aldrig slutför grundskolan. Att eleverna kommer till skolan räcker inte alltid för att uppnå målet. Barnen behöver skolmat, skolan och vägen dit bör vara säker för både flickor och pojkar och avgifter för uniformer och utbildning måste avskaffas. Utbildningen av lärarna behöver också utvecklas liksom hela utbildningssystemet, framhåller Louise Croneborg. Millenniemål 2 har kopplingar till alla de andra sju millenniemålen, men kanske allra tydligast till millenniemål 1, att extrem fattigdom och hunger ska utrotas. Andelen människor som lever på mindre än en dollar om dagen och andelen hungrande människor ska halveras. Forskning bekräftar att en allmän grundutbildning är den mest effektiva investeringen för ett lands ekonomi. Utbildning ger människor större möjligheter att få jobb och därmed kunna försörja sig. Kunskaperna gör det också lättare att driva och påverka demokratin. Millenniemål 3 som bland annat innebär att könsdiskriminering i all utbildning ska avskaffas har en tydlig koppling till kravet på grundskola för alla. Utbildningen för flickor prioriteras liksom bekämpandet av hiv/ aids. Kvinnor som fullföljt sin skolutbildning föder färre och friskare barn. Utbildade föräldrar är också benägna att sända sina egna barn till skolan. Att antalet barn som dör före fem års ålder ska minska med två tredjedelar före 2015 (millenniemål 4) är också beroende av kunskap och utbildning. Kvinnor behöver exempelvis kunna läsa sig till hur de använder mediciner och tillagar sockersaltlösning när barnen drabbats av diarréer och därpå följande uttorkning. Att mödradödligheten ska minska med två tredjedelar (millenniemål 5) har också en tydlig koppling till läskunnighet. Läs- och skrivkunnigheten minskar risken för att kvinnans egna barn ska svälta, hon gifter sig senare och får färre barn. Kvinnor som gått i skolan har bättre kunskap om hälsa och familjeplanering. Sjätte millenniemålet att stoppa hiv/aids och andra sjukdomar påverkas också direkt av läs- och skrivkunnigheten. Undersökningar visar att risken att smittas av hiv/aids ökar med det dubbla för unga människor som inte går ut grundskolan. Studier visar också att läskunniga flickor var fyra gånger kunnigare i hur man undviker att drabbas av hiv/aids än de som inte kunde läsa och skriva. Att säkerställa en miljömässigt hållbar utveckling har en mindre tydlig koppling till utbildningsmålet. Men tillgång till rent vatten och fungerande toaletter, som millenniemål sju innefattar, är också nödvändigt för att utbildning ska ge unga människor möjlighet att påverka sina egna liv, säger Louise Croneborg. Det sista och åttonde millenniemålet innehåller flera delar, bland annat att livsviktiga läkemedel ska finnas till överkomliga priser i utvecklingsländerna, att anständiga och produktiva arbeten för ungdomar utvecklas samt att ny teknik inom information och kommunikation görs tillgänglig för alla. Grunden för att alla delarna är att utbildningen också fungerar. Rättigheten att lära sig läsa och skriva ingick redan i FN:s allmänna deklaration från Men flera grupper står delvis utanför utbildningssystemet som världens 600 miljoner funktionshindrade. 90 procent av barn med funktionshinder i Afrika går exempelvis inte i skolan. Uppemot 350 miljoner människor som tillhör ursprungsfolk, som talar olika språk och bor i 70 länder, har också hamnat utanför. I Vietnam exempelvis är läsoch skrivkunnigheten 87 procent men bland vissa ursprungsfolk där är siffran endast 4 procent. Holger Nilén 4 världshorisont 1/ 07

5 KAMBODJA FN:s matransoner ger skolbarnen ork Under senare år har andelen fl ickor i Kambodjas grundskolor fördubblats. Det gäller även de allra fattigaste provinserna där avhopp i tio till tolvårsåldern varit ett stort problem. Många av fl ickorna skulle inte orka med skolarbetet om de inte fi ck dagliga matransoner från FN:s livsmedelsprogram World Food Program, WFP. Överallt på landsbygden i det fattiga Prey Veng opererar traffi ckingligor. Vägen till skolan kan därför vara farlig på sina ställen. Barnen skulle ha svårt att ta till sig undervisningen på lektionerna om de inte fick någon frukost eller lagad mat mellan passen, konstaterar UNICEF:s representant Kampong Suong. Maten från WFP består av ett livsnödvändigt tillskott av näringsrik mat: ris, torkad fisk och annan proteinrik mat som barnen är vana vid. Totalt får inte mindre än kambodjanska skolbarn extra kost från WFP. Samtidigt som barnen är i skolan kämpar deras föräldrar för att få ihop till livets nödtorft. Kambodja är ett av världens fattigaste länder med en medelinkomst på cirka 300 dollar (2 100 kr) om året. Omkring en tredjedel (35 procent) av befolkningen får klara sig på mindre än en tia om dagen och 90 procent av dem lever landsbygden. Lärarna arbetar i skift Decennier av krig och väpnade konflikter har slagit sönder den sociala och ekonomiska infrastrukturen. Ett par generationer av utbildade människor har gått förlorade. Bristen på lärare är stor och många arbetar i skift för att täcka lärarbristen. I många fattiga länder runt om i världen arbetar man intensivt med att försöka infria de så kallade millenniemålen som antogs av FN år Det handlar bland annat om att till år 2015 utrota den värsta fattigdomen och hungern och se till att alla barn får möjlighet att gå i skolan. Det var mot den här bakgrunden som Kambodja valde att satsa på skolundervisning och utbildning vid sidan av landsbygdsutveckling i bred bemärkelse. Det visade sig vara ett riktigt drag. världshorisont 1 / 07 5

6 6 världshorisont 1/ 07

7 Skolan är räddningen för fl ickorna på Kambodjas landsbygd, där många kommer från mycket fattiga hem. I den synnerligen fattiga Prey Veng-provinsen i sydöstra delen av landet, där alla ansträngningar hittills gått till att skaffa mat för dagen, där skickar man nu sina döttrar till skolorna. Både eleverna och deras familjer är införstådda med vikten av att lära sig räkna och skriva. Vi valde att satsa på flickorna för att uppnå ett av de viktigaste millenniemålen, säger statssekreteraren i Planeringsministeriet, Kim Saysamden, som håller i Kambodjas arbete med millenniemålen. Kunskaper för livet En bidragande orsak till de goda resultaten kan vara satsningen på en integrerad, yrkesförberedande utbildning i skolan. Åtminstone en dag i veckan avsätts till så kallade life skills (kunskaper för livet), där flickorna får en genomgång av grunderna i yrken som sömnad och småskalig tillverkning av prydnadsföremål. Flickorna får också undervisning i hygien och hälsofrågor, inklusive förebyggande hiv/ aidsinformation. På sikt får vi också ut fler flickor i förvärvslivet och kan därmed minska fattigdomen på landsbygden, tillägger Saysamden. 13-åriga Leng Nivath är en av de många flickor som stannat kvar i skolan som ett resultat av den nya satsningen. Hon går nu på sitt femte år på Por Torngskolan efter en försenad skolstart. Tidigare har hon behövts hemma. Por Torngskolan är en av de många slitna skolor som gjorts mer attraktiva för flickorna genom upprustning av klassrum och toaletter. Lengs familj tittar med beundrande blickar på dottern, när hon lägger skolväskan över axeln och gör sig klar att gå till skolan. Men så har familjens yngsta dotter också begåvats med ett av de stipendier som tilldelats flickor från särskilt fattiga hemförhållanden. Lengs framgångar i skolan, där hon placerat sig i täten vid de flesta prov, har världshorisont 1/ 06 7

8 Tidigare har det varit få kambodjanska fl ickor förunnat att få lära sig räkna och skriva. smittat av sig på hennes familj, där pappan länge varit arbetslös och barnens bidrag till försörjningen varit ett nödvändigt ont. Nu verkar hela familjen ha fått sig en vitamininjektion, berättar Kampong Suong. Prostitutionen lurar runt hörnet Farorna är annars många för flickorna i Prey Veng och andra fattiga provinser i Kambodja. Handeln med flickor, så kallad trafficking, har vuxit explosionsartat. De skrupelfria ombuden från traffickingligorna i regionen vet att frestelsen är svår för familjer som har små eller obefintliga inkomster. Det gäller i synnerhet Prey Veng. Bristen på arbete gör att många unga kvinnor hamnar i de stora textilfabrikerna i huvudstaden Pnom Penh där prostitutionen lurar runt hörnet. Av den här anledningen får flickorna också lära sig vad de har för rättigheter som kvinnor i samhället och att vara uppmärksamma, säger Kampong Suong. På Kambodjas planeringsministerium, som arbetar med FN:s millenniemål, gläds man åt den framgångsrika satsningen på skolflickor. Framgångarna i Prey Veng kan nu visas upp i andra delar av landet. Samtidigt är den kambodjanska regeringen i högsta grad medveten om att det här bara är en del av det lyft som världens ledare hoppades på när millenniemålen antogs. David Dahmén TEXT O FOTO 8 världshorisont 1/ 07

9 Skolan lockar hungriga Skolmat blir kunskap. Det är Svenska FN-förbundets nystartade kampanj som ska få fl er barn att gå i skolan. Kampanjen är kopplad till FN:s livsmedelsprogram WFP, som arbetat med gratis skolmat i fyrtio år. FN-förbundet har valt att satsa på fem länder: Afghanistan, Demokratiska Republiken Kongo, Etiopien, Nicaragua och Kambodja Vi har försökt välja länder där verksamheten fungerar väl och där ytterligare stöd behövs. Vårt stöd fortsätter till de projekt som WFP inlett. På sikt är tanken att länderna själva ska ta över hanteringen av skolmaten genom stöd från sina regeringar, förklarar Eva Brattander, projekthandläggare på FN-förbundet. Lokala råvaror Ett av målen är att den mat som serveras ska vara gjord på lokala råvaror. Ofta får skolorna hjälp av föräldrar och kökspersonal som sedan lagar sådan mat som barnen är vana vid. Barnen får åtminstone ett mål näringsrik mat om dagen som frukost, mellanmål på förmiddagen eller som lunch. Att barnen få mat gör att de kan ta till sig kunskapen bättre och får det lätttare att koncentrera sig. I dag går omkring 350 miljoner barn i världen och lägger sig hungriga. 100 miljoner barn som skulle ha gått i lågstadiet går inte i skolan. 150 miljoner barn lämnar skolan innan de gått igenom grundskolan. Idén är enkel: gratis skolmat gör att hungriga barn kommer till skolan. En utbildning breddar deras möjligheter i livet inte minst för en framtida försörjning och så hjälper det till att ta dem ur den värsta fattigdomen. År 2005 fick 21, 7 miljoner barn i 74 länder gratis skolmat genom WFP:s stöd. WFP har som långsiktigt mål med Nicaragua är ett av de fem länder som ingår i FN-förbundets stöd till WFP:s skolmatsarbete. Nicaragua är ett av de fattigaste länderna i Centralamerika. FOTO WFP/SABRINA QUEZADA sin skolmatsverksamhet att få regeringar världen över att införa nationella skolmatsprogram som erbjuder näringsrik och näringsriktig mat till alla barn som behöver detta. Matpaket till familjen I verksamheten kan också matpaket till barnens familjer ingå. Dessa paket kan bestå av exempelvis mjöl och vegetabilisk olja och är tänkta som en form av stöd för den förlust av arbetskraft som familjen kan uppleva när barnet går i skolan. Detta är särskilt viktigt för flickorna. Av de barn som inte går i skolan är ungefär två tredjedelar flickor och av dem som slutar skolan i förtid är de flesta flickor. Undersökningar visar att gratis skolmat gör att färre flickor slutar i mellanoch högstadieåldern. De visar också att flickorna i skolan ökade med 28 procent och pojkarna med 22 procent i synnerhet under programmets första år. Gratis skolmat är viktig för speciellt utsatta barn, som är föräldralösa eller HIV-smittade. Att fattiga barn får gratis skolmat gör det lättare för dem att lära sig saker och koncentrera sig, säger Eva Brattander, projekthandläggare på FN-förbundet. FOTO: HOLGER NILÉN Men skolmat i sig är inte tillräckligt för att stödja fattiga barns skolgång. WFP har ett särskilt åtgärdspaket som dessutom innehåller rent dricksvatten, fungerande toaletter, behandling mot mask, byggande av skolträdgårdar för att kunna odla egna grönsaker och grundläggande utbildning i hälsa, hygien samt hur man undviker att drabbas av malaria och HIV. Barnens framtid Ett näringsrikt mål mat om dagen i skolan är ett relativt enkelt sätt att ge fattiga barn chansen att utbilda sig. Det har också en direkt koppling till barnens framtida möjlighet att få ett jobb. Tack vare stöd från olika givare har skolmatsarbetet kunnat fasas ut i 38 länder. Men WFP behöver mera stöd för sitt fortsatta arbete. Får WFP in mer ekonomiskt stöd så har de en plan och ett system för hur ännu fler barn ska få gratis skolmat, säger Eva Brattander. Holger Nilén Teologiska högskolan Stockholm Högskolan för dig som vill studera Mänskliga rättigheter och demokrati MR-programmet, 2 år Fristående kurser Uppdragsutbildning Välkommen till Öppet Hus på THS fredag 9 mars 2007! Programmet Mänskliga rättigheter och demokrati (MR) ges i samarbete med DemokratiAkademin och Fonden för mänskliga rättigheter. Teologiska Högskolan Stockholm Åkeshovsvägen Bromma Tel världshorisont 1 / 07 9

10 FN och millenniemålen Det handlar om människors överlevnad! Lär dig mer, ta ställning, engagera dig och påverka för att målen ska nås! FN:s millenniemål: människorna bakom siffrorna I studieboken möter du personer och familjer i Vietnam, Kenya, Sri Lanka, Afghanistan, Colombia, Sydafrika och Kambodja. Var och en av dem har en berättelse som berör och angår oss alla. Åtta millenniemål, åtta länder, varav Sverige är det åttonde. Förutom berättelserna, fi nns det fakta om varje mål och varje land. Förslag till frågor att diskutera och aktiviteter att göra ingår. Boken avslutas med ett rollspel. Boken på 112 sidor är utgiven av FN-förbundet och NBV. Pris: 75:- (medlemspris 50:-) Antal ex Världsbankens rapport: en global granskning av millenniemålen Världsbanken menar att ekonomisk tillväxt främjar mänsklig utveckling och bidrar till att millenniemålen nås. Rapporten fokuserar på bistånd, handel och samhällsstyrning. Den lyfter fram de regionala skillnaderna som fi nns när det gäller arbetet för att nå millenniemålen. FN:s generalsekreterares rapport: internationell migration och utveckling Rapporten utgör ett underlag för pågående diskussioner i FN-systemet om internationell migration, vilken betydelse den har och hur den påverkar utvecklingen lokalt, nationellt, regionalt och globalt. Den handlar bland annat om högutbildade arbetstagare som migrerar, hur mycket pengar migranter skickar hem och hur dessa används. Antal ex UNDP:s rapport om mänsklig utveckling i arabvärlden: kvinnors inflytande måste öka Rapporten publiceras av FN:s utvecklingsprogram men skrivs av oberoende forskare från den arabiska regionen. För att få till stånd mänsklig utveckling måste kvinnor få en bättre ställning i samhället och inte som hittills diskrimineras inom politik, näringsliv, hälsovård och utbildning. Kvinnors rättigheter måste respekteras såväl i samhället som i familjen. Antal ex Antal ex GEO 2006: en översikt över vår förändrade miljö Rapporten är utgiven av FN:s miljöprogram UNEP. Den beskriver världsdel för världsdel de miljömässiga förutsättningarna för att millenniemålen ska nås. Utmaningar som energibehov, luftföroreningar och klimatförändringen som bland annat leder till att åkerarealen minskar på vissa håll och ökar på andra tas upp. Antal ex Varje rapport sammanfattas på 24 sidor. Pris: 25:- (vid beställning av tio ex samtidigt av respektive rapport, 10:-/st) Läs mer om och beställ materialet på Eller kopiera och skicka in denna sida. Beställningarna levereras mot faktura. Porto/frakt tillkommer. Jag/vi är medlem i FN-förening/FN-distrikt/FN-förbundet Skola/organisation/etc FRANKERAS EJ. MOTTAGAREN BETALAR PORTOT Kontaktperson Adress Postnr Postort Tel Fakturaadress Postnr Postort Svenska FN-förbundet Svarspost Kundnummer Stockholm

11 JORDANIEN I irakiska flyktingvågens spår: Barnarbete och ingen skola 16-årige Ali har inte gått i skolan sedan maj Han tillbringar tiden med sin familj i ett rum i Jordaniens huvudstad Amman. Ali är en av uppemot en miljon irakiska fl yktingar i Jordanien. Hur ska jag kunna planera min framtid när jag inte ens kan avsluta mina högstadiestudier? frågar han sig, när vi träffas på den katolska organisationen Caritas hälsoklinik för flyktingar i Amman. Sedan den USA-ledda invasionen av Irak 2003, uppskattas två miljoner irakier ha flytt till grannländerna. Och nästan lika många är flyktingar i sitt eget land. Jag levde ett tryggt liv i Bagdad fram tills den amerikanska invasionen. Sedan har jag inte kunnat gå till skolan och mina föräldrar har inte kunnat arbeta. Därför flydde vi hit, berättar Ali. Ali heter egentligen något annat. Liksom alla andra irakier jag träffar i Jordanien är han rädd att röja sin identitet. Jordanien har inte skrivit under FN:s flyktingkonvention, därmed ses irakier som tillfälliga gäster. Alis föräldrar kan inte arbeta utan uppehålls- och arbetstillstånd och Ali får inte studera i statliga skolor. Alternativet är privatskolor med höga avgifter. Sedan 2003 har Ammans befolkning nästan fördubblats till närmare två miljoner. Trycket är hårt på skolor och sjukhus. Nu är de flesta som kommer fattiga och de jordanska myndigheterna ser inte längre mellan fingrarna om flyktingar jobbar svart. I Amman är de flesta gatuförsäljarna irakiska kvinnor och barn. Kvinnor och barn löper mindre risk att bli kollade av polisen. Därför ökar barnarbete, säger Deemah Shehadeh, chef för Caritas center för flyktingar i Amman. Caritas är en av UNHCR:s samarbetspartners som bistår irakier med hälsovård, informell undervisning och rådgivning. Rana Sweis, informatör på UNHCR menar att den irakiska flyktingkatastrofen är en osynlig tragedi som har fått lite uppmärksamhet eftersom irakierna bor utspridda i jordanska städer och inte i flyktingläger. Hon får medhåll av, Antonio Guterres, FN:s Högkommissarie för flyktingar, under en presskonferens i Amman i början av februari: Det är den största flyktingvågen i Mellanöstern sedan Palestinakrisen Fler länder måste stödja Syrien och Jordanien, som bär den tyngsta bördan. Bengt Sigvardsson Ett bortglömt utvecklingshinder Heldagskonferens Stockholm fredag 27 april. Millenniemålen ska lyfta utvecklingsländers befolkningar ur fattigdom. Trots att alkohol enligt WHO är en av top five killers och ett hinder att uppnå FN:s millenniemål, uppmärksammas sällan alkoholens roll i utvecklingssamarbetet. Föreläsare från Sydafrika, Sri Lanka, Norge och WHO. Mer info på Heldagskonferens Stockholm fredag 27 april. världshorisont 1 / 07 11

12 Skolorna byggs upp igen Kriget mellan libanesiska Hizbollah och Israel, sommaren 2006, saktade ned FN:s arbete med att nå millenniemålen i Libanon. Bland annat har fl era hundra skolor delvis förstörts. Nu mobiliserar FN, med UNDP i spetsen, det civila samhället i återuppbyggnaden av landet. I södra Libanon är många byar ett minne blott. Bråteshögarna som blev kvar av husen som bombades sönder under kriget mellan den väpnade grenen av det shiamuslimska libanesiska partiet Hizbollah och Israel, den 12 juli till 14 augusti 2006, har fraktats iväg. I andra byar ligger hela kvarter fortfarande i ruiner. Människorna är lätträknade, likaså öppna butiker och verkstäder. Södra Libanon, där Hizbollah har en stark närvaro, drabbades hårt på alla plan under kriget. I den sydlibanesiska byn Juwaya träffar vi 11-åriga Sarah Aakar i skolan. I höstas fick hon ett litet flaskliknande föremål av sin lillasyster. Plötsligt small det och allt blev mörkt. När jag vaknade låg jag i en bil på väg till sjukhuset. De fick amputera tre av mina fingrar, berättar Sarah och visar upp sin bandageklädda högerhand. En miljon laddningar Flaskan var en laddning från en klusterbomb som lillasystern hittade i en trädgård i närheten av ett utbombat hus. När en klusterbomb detonerar sprids 600 till 800 mindre laddningar ut över vidsträckta områden. Endast 60 till 70 procent av laddningarna detonerar. Under kriget, framförallt de 36 sista timmarna före eldupphör, öste Israel klusterbomber över södra Libanon. Kring en miljon odetone- 11-åriga Sarah Aakar miste tre fi ngrar på sin högerhand när en klusterladdning detonerade. 12 världshorisont 1/07

13 För tillfället råder politisk kris i Libanon Landet är delat i ett oppositionellt läger och ett regeringsvänligt. Jättelika demonstrationer har genomförts för att regeringen ska avgå. Vid fl era tillfällen har Beiruts gator förvandlats till slagfält. Bonden Ibrahim Hattab skadades i benet när en klusterladdning detonerade. rade laddningar uppskattas ligga utspridda i området och röjningsarbetet, som bland annat utförs av FN:s minröjningsorgan MACC, beräknas vara avslutat först i slutet av Ingen vågar ge sig ut Från eldupphöret till mitten av januari dödades mer än 30 libaneser av klusterladdningar. Ytterligare 181 har skadats, en av dem är bonden Ibrahim Hattab som vi träffar i byn Habboush. Han har stålskena på benet sedan olyckan inträffade i mitten av augusti. Mittemot Ibrahims hus breder hans åkrar och olivodlingar ut sig, men han har inte arbetat i dem sedan Hizbollah-Israelkriget bröt ut. Ingen ger sig ut där. Markerna är fulla av odetonerad ammunition, suckar Ibrahim. Odetonerad ammunition i odlingarna är en av anledningarna till att stora delar av försörjningsmöjligheterna i södra Libanon, där majoriteten av invånarna lever på jordbruk, har slagits ut. En annan orsak är att vattentankar, vattenledningar och kraftverk vars elektricitet driver bevattningssystemen, bombades sönder byggnader förstörda Direkt efter kriget jobbade vi med de mest grundläggande behoven i södra Libanon och levererade generatorer till vattenpumpstationerna. Sedan har vi röjt upp i resterna efter utbombade hus, säger Ziad Abdel Samad, chef för Arab NGO Network for Development, ANND, som samarbetar med UNDP i återuppbyggnaden av Libanon. I början av januari arrangerade UNDP en internationell konferens i Beirut, där cirka 275 NGOs deltog, för att mobilisera det civila samhället. Före kriget arbetade vi med utvecklingsprojekt för att nå millenniemålen. Efter kriget jobbade vi först med rent katastrofbistånd och nu gör vi studier runtom i Libanon om hur vi ska gå vidare, säger Ziad. Studierna ska summeras i en rapport som lär bli rejält omfattande. Kring byggnader, däribland bostäder, sjukhus och arbetsplatser blev totalt eller delvis förstörda, likaså 94 vägar och 84 broar. Enligt UNICEF totalförstördes 50 skolor och omkring 300 blev delvis förstörda. Nyfattigdomen ökar Krigets materiella skador uppskattas till 3,5 miljarder dollar, tiotusentals människor miste sina arbeten, utländska investerare skrämdes iväg och landets blomstrande turistindustri slogs i spillror. Libanon har 41 miljarder dollar i skulder och nyfattigdomen ökar. Vid den senaste internationella givarkonferensen för Libanons återuppbyggnad, i Paris den 25 januari, skrapades 7,6 miljarder dollar ihop. Regeringen och vissa givarländer har huvudansvaret för återuppbyggnaden av infrastruktur och hus, resten får frivilligorganisationerna ta hand om. Vi kommer att arbeta med miljö, ammunitionsröjning, vatten och sanitet, utbildning och hälsovård samt försöka skapa inkomstmöjligheter, säger Ziad. För tillfället råder politisk kris i Libanon. Landet är delat i ett Hizbollah-lett oppositionellt läger och ett regeringsvänligt. Jättelika demonstrationer har krävt att regeringen ska avgå. Vid flera tillfällen har Beiruts gator nästan förvandlats till slagfält. Det finns en stat inom staten Hizbollah som drog igång sitt eget återuppbyggnadsprojekt direkt efter kriget och som inte tillåter oss att röra oss fritt. Det försvårar ett samordnat arbete, avslutar Ziad Abdel Samad, chef för ANND. Bengt Sigvardsson TEXT OCH FOTO världshorisont 1/ 07 13

14 FN på låtsas ger ungdomar insikt Det blir som ett mini-fn. Eleverna har läst in sig på de länder de ska företräda. De måste hålla sig till ländernas ståndpunkter, även om de tycker någonting helt annat själva. Det här är ett bra sätt att lära sig internationell politik på, menar Charlotte Barvestad, gymnasielärare i Kalmar. Charlotte Barvestad har arbetat med FN-rollspel eller Model UNs (där UN står för United Nations), som de kallas internationellt, sedan Hon är lärare på Stagneliusskolan i Kalmar och har under flera år samarbetat med FN-förbundet för att sprida FN-rollspel i Sverige. I höstas ledde det samarbetet till att Model UN arrangerades för första gången i Litauen. Elever och lärare från 13 litauiska gymnasier deltog. Det blev god träning i engelska och internationell politik för alla. Och många hade lätt att komma över sin egen scenskräck när de skulle framträda på podiet. Det blir mycket lättare när de inte ska framföra sin egen åsikt, berättar Charlotte Barvestad. Det är mest ungdomar yngre än 25 år som är med i FN-rollspelen men Charlottes äldsta deltagare har faktiskt varit 57. Man anpassar sig efter situationen det kan handla om allt från ett par timmar till sex sju dagar. I Litauen pågick FNspelet i tre dagar. Pedagogiskt bra Pedagogiskt är FN-rollspelen mycket bra. De innebär ökad internationell förståelse och eleverna lär sig debattera och argumentera. Det kan röra sig om komplexa konflikter som i Mellanöstern och Darfur eller om millenniemålen, som exempelvis arbetet för att stoppa spridningen av hiv/ aids. Eleverna arbetar med att ta fram och komma överens om förslag på lösningar i form av resolutioner, precis som i det FN-rollspel är ett roligt sätt att lära sig mer om internationell politik och om FN. Charlotte Barvestad (till vänster) har arbetat med FN-rollspel på högstadie- och gymnasieskolor i 15 år. Hon samarbetar med FN-förbundets Helén Huledal. verkliga FN. Det här tar tid och eleverna lär sig att förhandla. De lär sig diplomati, internationellt samspel och får på köpet insikt i hur FN jobbar. Fattiga och rika Det är inte alla länder som är med under ett FN-rollspel, det kan röra sig om Men man försöker komma fram till en bra fördelning mellan fattiga och rika länder. Ofta är det generalförsamlingen som samlas på slutet en annan variant är att rollspelet sker i form av ett säkerhetsrådsmöte. Ibland skickar vi faktiskt vårt material till FN också och jag och flera elever har besökt FN:s högkvarter i New York och Genève, berättar Charlotte Barvestad. Satsar ännu mer Det finns FN förbund i mer än 100 länder, varav flera kommit långt med FN-rollspel. Svenska FN-förbundet samarbetar med t ex Tanzania, Uganda, Kina, Georgien och de nordiska länderna. Det här lockar många pedagoger och det är ett roligt sätt att lära mer om FN och internationell politik. Så vi har bestämt oss för att satsa ännu mer på FN-spelen, framhåller Helén Huledal, skolansvarig på FN-förbundet. Kurser i FN rollspel arrangeras för lärare i olika delar av Sverige av FN-förbundet tillsammans med Globala Skolan. Frågorna som tas upp är de som finns på FN:s agenda just för tillfället. Model UN görs också på universitetsnivå. Vi håller på att utveckla vårt samarbete med Handelshögskolan, Stockholms Uppsala och Lunds universitet samt Malmö högskola, tillägger Helén Huledal. Holger Nilén HOLGER NILÉN Fakta om FN-rollspel FN-rollspel eller Model United Nations startade efter andra världskriget och engagerar årligen över elever. I Sverige kom det igång i slutet av 1980-talet. FN-rollspelen arrangeras på högstadie- och gymnasieskolor, samt på universitet och högskolor. De kan variera från att rymma ett säkerhetsråd med 30 elever i ett klassrum till stora internationella Model UNs med 300 deltagare. I Haag anordnas en jättekonferens på gymnasienivå med delegater. 14 världshorisont 1/ 07

15 Mellanösternkonfl ikten nära sin lösning I KRISTIANSTAD Delegat för Saudiarabien är ambassadör Fredrik Segerstéen, som utnämns till bäste diplomat under årets rollspel. På podiet Jakob Haskå, före detta elev och ständigt anlitad som ordförande, samt Zeineb Mahmood, student i fjol och blivande lärare. Det är ett säkerhetsstängsel, ingen mur. Israels ambassadör avfärdar skarpt men artigt den ryske delegatens ordval. Tvisten i Mellanöstern når ända in i Söderportgymnasiets aula i Kristianstad. Här genomför spränglärda elever ett lokalt FN-rollspel. Generalförsamlingen i den skånska före detta regementsstaden är inne på rollspelets tredje och avslutande dag. Resolutionen om åtgärder för att förhindra en regional konflikt i Mellanöstern, presenterad av Ryska Federationen och stödd av en brokig samling nationer, orsakar rappa argument i salen med stora fönster. Utanför ligger snön men inne bland bänkraderna för Palestinasjalar och svarta huvuddukar tankarna till hetare breddgrader. Det svårlösta dramat speglas väl av runt 125 elever som i veckor läst in sig på detta och andra internationella ämnen. På podiet sitter ordförandena Zeineb Mahmood och Jakob Haskå. Paret leder debatten, håller reda på tiden och hutar då och då åt församlingen. Det yviga ordkriget om ett av världens oroliga hörn får presidiet att påpeka: Jag får be Norges delegat att ta på sig slips och Nordkoreas att välja en mer lämplig huvudbonad. Och inget duande. Ynglingen i kostym nickar och sätter sig bakom skylten Norge. En blond tjej, Kim Jong-Ils representant, tar av sig sin svarta basker. Ryska applåder Så blir det votering och applåder hörs från ryssar med supportrar när resolutionen antas. Hade det varit på riktigt skulle FN kräva att Israel lämnade de ockuperade områdena. Men åter till aulan och världshorisont 1/ 07 15

16 Vad skulle Hugo Chávez säga? undrar Venezuelas ambassadör Henrik Olofsson. Malin Günaydin funderar likaså. Lagom afrikanskt inspirerade Emelie Skoogh och Louise Nordkvist tillsammans med Filip Nilsson som bär slips. Emelie Giljarås (t v) företräder Sydafrika och lobbar för en ökad satsning på turism som samtidigt värnar om miljön. Fikapaus med Anna Strindberg, Sofi a Gjerstad, Sofi a Kvist och Johanna Wiklund ordförande Mahmood som trycker fram ännu en gigantisk power point-bild på jätteskärmen. Mot ljusblå bakgrund visas rubriken på en ny resolution och vilket land som lägger fram den. Frankrikes delegat böjer sig över mikrofonen: Högt ärade ordförande, högt ärade församling, mina damer och herrar, mesdames et messieurs. Under dagen rundas den återkommande frasen av med både merhaba, ladies and gentlemen, buon giorno och annat mer exotiskt. Tilltal, klädsel och allmänt uppförande följer diplomatins regler. Men otaliga anföranden tröttar. Då lättar humorn upp. Vi kan ta ut svängarna litet mer än i verkligheten, säger erfarne Martin Nilsson, Kina, som förgyller ett inlägg med orden: Vi är många. Spottar vi så drunknar ni! Via rollspelet lär sig gymnasisterna hur FN:s olika ståndpunkter i dagsaktuella frågor växer fram. Grovjobbet görs under lobbyarbetet den första dagen samt kompromissandet i tre utskott dagen därpå. Årets utskottsämnen är fred och säkerhet, miljö och hälsa samt ekonomisk och hållbar utveckling. Tretton resolutioner snickras ihop, alla författade efter den specifika mall som finns i de autentiska FN-dokumenten: först ett antal meningar som beskriver ett förhållande som behöver åtgärdas, följt av en räcka meningar som radar upp vad som bör göras. Göra Afrikas röst hörd Sara Wibrandt, Maria Lasson och Freddie Karlsson har alltsedan jullovet letat fakta om Senegal. I lobbysamtal om t ex flyktingsströmmen från den afrikanska kontinenten till Europa har de insett hur svårt det är att göra Afrikas röst hörd. Det är också en utmaning att vara de- 16 världshorisont 1/ 07

17 Religionen spelar roll i många konfl ikter. Här är det Linn Ahlman-Dahlqvist som höjer koranen. Saudiarabiens ambassadör Fredrik Segerstéen legat för ett litet land. Vi har läst på i böcker och på internet. Utrikespolitiska institutet är en av flera källor. Fördelen med rollspelet är att man tvingas agera, tänka och tala. En nackdel kan vara att vissa elever är dåligt insatta och röstar på ett sätt som inte är realistiskt, säger de välklädda ungdomarna. Emelie Jeppsson, delegat för Israel, gillar särskilt jobbet i utskotten: Det svåra är att snabbt hitta argument och kunna framföra dem. Du måste verkligen förbereda dig. Till spelet i Söderportgymnasiet kommer även inbjudna observatörer och åhörare. Så här tycker tre tjejer i publiken: Fel med slöja och kort kjol Roligare än att lyssna på gubbar som snackar politik. Här känner vi ju de flesta delegater. Det mesta är bra men en del pratar för tyst och andra överdriver klädseln. Slöja och kort kjol är fel. Och att läsa ur koranen på arabiska fast man inte kan språket är att förlöjliga islam. Den finns på svenska, påpekar Dunya Mahdi, Jessika Sayan och Jumana Jasem. Viktig för skolans globala glöd är läraren Ing-Britt Pettersson-Nyholm. Aktiv i stadens FN-förening jobbar hon också med det årliga regionala FN-rollspel som i höstas inbegrep åtta gymnasier i södra Sverige. Det finns rollspel även för grundskolan tar en dag, har färre frågor och är mindre formellt. Min dröm är att våra delegater och andra jämnåriga om 20 år är makthavare. Vid en konflikt lyfter de bara luren och snackar med motparten istället för att förespråka våld, säger Ing-Britt Pettersson-Nyholm. Maria Dahmén TEXT OCH FOTO världshorisont 1/ 07 17

18 läst och sett Fredspriset i bilder av minskad fattigdom SMÅ MEDEL STORA DRÖMMAR En utställning om fi nansiella tjänster för världens fattiga Anders Gunnartz, fotograf Glädjen över att kunna försörja sig själv strålar ut från varje bild i utställningen Små medel stora drömmar. Det må vara tiggaren Laili Bergum i Bangladesh som lånat 23 kronor för att kunna köpa grönsaker till försäljning eller bosniskan Snezana Boros, som lånat för att komma igång med sin äggproduktion. Alla berättar om sina liv på texter intill fotografi erna. Där fi nns fyra kontinenter representerade: Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Men det var i Bangladesh det började för 30 år sedan. Det var där Nobels fredspristagare professor Muhammad Yunus och hans studenter lade grunden till Grameen Bank, som också fi ck del av fjolårets fredspris. Grameen Bank ger lån till fattiga som inte får låna i andra banker och den ägs av sina låntagare de allra fl esta kvinnor. Idag har banken mer än fyra miljoner medlemmar. Grameen Bank har fått mängder av efterföljare, det fi nns uppemot mikrobanker i världen. Det känns som om man kommer nära inpå människorna i deras vardag i bilderna i Små mede l - stora drömmar, möjligen skulle man vilja se någon bild med en allvarlig min där en person berättar om svårigheterna att betala tillbaka lånet eller en berättelse om problem med mikrofi nanser som senare fått en lösning. I samband med utställningen genomförs ibland också djupare presentationer av bilderna av fotografen Anders Gunnartz och ibland deltar också specialister på mikrofi - nanser. Arbetet med mikrofi nanser påminner mycket om hur vi byggde upp vårt Sverige med kooperationen och jordbrukskassor, berättar Anders Gunnartz vid ett presentationstillfälle. Utställningen gjordes och visades första gången under FN:s mikrokreditår 2005 och tillkom med stöd från Sida. I samband med Nobels fredspris blev bilderna ytterst aktuella igen och visas på olika ställen runt om i landet, bland annat i Malmö och tidigare på Etnografi ska museet i Stockholm. Holger Nilén Biståndets drygt 40-åriga historia BISTÅNDETS IDÉHISTORIA Från Marshallhjälp till millenniemål Bertil Odén: Studentlitteratur I sin bok Biståndets idéhistoria ger Bertil Odéns en översikt över u-landsbiståndets historia under efterkrigstiden. Eftersom det huvudsakligen handlar om ren faktahistoria är bokens titel något missvisande. Odén tar sin utgångspunkt i den Marshallhjälp, som USA erbjöd för att bygga upp Västeuropas industri och infrastruktur efter andra världskriget. Denna blev synnerligen lyckad, vilket ledde till orealistiska förväntningar att man med hjälp av bistånd också skulle kunna industrialisera fattiga länder. Den första svenska u-hjälpspropositionen lades 1962 och redan från början har Sverige betonat vikten av demokratisk och social utveckling. Men liksom andra länder har det svenska biståndet också följt olika modetrender. På 1960-talet hade man stora förhoppningar att det skulle räcka med ekonomisk tillväxt för att få igång en önskvärd industrialisering. På 1970-talet var perspektivet mer vänsterinriktat och det betonades då att bistånd skulle ges på mottagarländernas villkor. Samtidigt var man i debatten kritisk till Världsbanken och Internationella Valutafonden (IMF). På 1980-talet började man i stället att samarbeta med dessa organisationer. Tyngdpunkten låg nu dels på skuldsanering, dels på skapandet av fungerande marknadsekonomier. Vid Kyrkornas Världsråds konferens 1958 väcktes tanken att i-länderna borde ge en procent av bruttonationalinkomsten som bistånd. Detta mål antogs sedan offi ciellt av UNCTAD 1964 och i mitten av 70-talet nådde Sverige under en tid upp till denna nivå. Många anser idag att FN:s millenniemål är mycket högt satta och att det skulle krävas en fördubbling av biståndet för att förverkliga dem. Men då ska vi komma ihåg att den hårt kritiserade Världsbanken redan 1973 satte som mål att ingen människa skulle leva i absolut fattigdom år Detta har vi som bekant inte lyckats uppnå. Ingemar Andersson Svenskt Afrikastöd noga dokumenterat UNDER ISAKS PARAPLY Karl-Gunnar Norén DEN STILLSAMMA VREDEN Anja Björk Nielsen & Norén förlag Även om befrielsen i huvudsak var det sydafrikanska folkets eget verk, var det stora delar av Sverige som hjälpte till. Mer var det inte. Men stort ändå, skriver Karl-Gunnar Norén ISAK:s dåvarande kampanjsekreterare i Under ISAKs paraply. Utgångspunkten för de svenska protesterna blev massakern i Sharpeville Men det var 1976 när svarta skolelever i Soweto demonstrerade och polisen sköt över 300 barn till döds som det internationella samfundet verkligen vaknade. Då uteslöts Sydafrika också ur FN. 18 världshorisont 1 / 07

19 När Isolera Sydafrikakommittén ISAK bildades 1979 var 21 organisationer med. På en dryg månad hade nio organisationer kommit till. ISAK växte snabbt, verkade i sexton år och förverkligade sitt mål: ett fritt och demokratiskt Sydafrika. Det känns viktigt att dokumentera hur kampen mot apartheid gick till i Sverige, så att den inte faller i glömska. Kampen visar att det är möjligt att förena skilda värderingar i en gemensam aktion, formulerar sig en i bokprojektgruppen. Här fi nns allt från glögg mot apartheid i Dala Floda till möten med ANC-företrädare och framträdanden av Monika Zetterlund och Allan Edvall. I boken dyker också upp personer som har andra uppgifter idag, men där arbetet mot apartheid varit ett viktigt engagemang och en viktig erfarenhet. Barnombudsmannen Lena Nyberg är ett sådant exempel. Den stillsamma vreden handlar om riksorganisationen Praktisk Solidaritet, där Emmaus spelade en stor roll. Det är intressant att följa utvecklingen från lumpinsamling till en allt större dominans av användbara kläder och klädkriget mot kommersiella insamlingsföretag. Idag fortsätter Emmaus sitt klädstöd till Västsahara som ockuperats av Marocko sedan 1975, trots ett stort antal FNresolutioner som fördömer detta. Redan 1978 inleddes stödet av Emmaus Björkå till västsaharierna i fl yktinglägren i Algeriet, där det fortfarande fi nns fl yktingar. Förhoppningen är att boken skall vara ett stöd och en inspirationskälla för nya initiativ där återbruk av samhällets överskottsvaror blir till ett solidaritetsstöd, skriver författaren Anja Björk som varit aktiv i Emmausrörelsen sedan Under ISAKs paraply och Den stillsamma vreden ingår i en serie om totalt fem i projektet Folkrörelsernas solidaritetsarbete med södra Afrika. De tre kommande dokumenterar Arbetarrörelsens, Afrikagruppernas och Kyrkornas arbete. En sammanfattande volym kommer till höstens Bokmässa och en avslutande volym på engelska ges ut i Sydafrika. Holger Nilén Så gott som allt om Kuba KUBA Thomas Gustafsson Carlssons Bokförlag Varje år diskuterar FN:s generalförsamling USA handelsblockad av Kuba. Enligt Kubas utrikesminister Felipe Pérez Roque hade blockaden fram till 2004 kostat Kuba mer än 600 miljarder kronor. Varje år stödjer också generalförsamlingen Kubas resolution som kräver ett omedelbart upphörande av USA:s ekonomiska sanktioner mot landet röstade 182 länder för Kuba medan fyra röstade emot: USA, Israel, Marshallöarna och Palau. Guantanamo är också en bricka i det politiska spelet om Kuba. Fånglägret med krigsfångar från kriget i Afghanistan och Irak och misstänkta terrorister är bara den senaste delen av den amerikanska basens historia, som började redan 1898 när den amerikanska marinkåren landsteg för att slåss mot spanjorerna. Efter revolutionen 1959 har USA:s president varje år skrivit ut en check på dollar för hyran av basen och varje år river Fidel Castro checken. Dessa två ingredienser i Kubas historia delar plats med hundratals andra i den 706 sidor tjocka Kuba. Boken är en blandning av uppslagsbok, tidningsreportage och intervjuer som gjorts under de mer än tjugo år som Thomas Gustafsson bevakat landet inte minst som journalist på Aftonbladet. I Kuba verkar det fi nnas så gott som all information om Kuba, men det är klart att det fi nns ännu mer stoff till minst lika många sidor till. Därför känns minikapitlet Information till Kubaresenärer nästan längst bak i boken så viktigt. Där framför författaren sin förhoppning att läsarna själva åker till Kuba för att där på egen hand med öppna ögon och kritiskt sinnelag lära känna landet. Det är som om han vill uppmana fl er att skriva om Kuba. Men ska man verkligen resa till Kuba? Ja, svarar Gustafsson otvetydigt och bygger sitt svar på intervjuer han gjort med kubanska regimkritiker, varav fl era nu är fängslade. Alla har tveklöst svarat ja på frågan om man verkligen bör åka till Kuba. Samtidigt tycker inte Gustafsson att man ska ta en charter till Kuba om det bara är sol och bad man är ute efter. Som passiv resenär ger man Castroregimen sitt okritiska stöd och dessutom är det billigare att åka till Kanarieöarna. Holger Nilén Stöd kampanjen för småbönders och ursprungsfolks rättigheter i Latinamerika Plusgirokonto: världshorisont 1/ 07 19

20 De fattiga drabbas mest av klimatförändringarna Det är de fattiga länderna i Afrika och små utvecklingsstater i övärlden som drabbas mest av klimatförändringarna trots att det är de som är minst ansvariga för den globala uppvärmningen. Det sa FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon dagarna efter att FN: s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) presenterat sin rapport Climate Change Koncentrationen av växthusgaser har aldrig varit så hög som nu och den kommer att öka. Och det finns ingen som helst tvekan om att människan bär skulden, sa Susan Soloman, vice ordförande i den grupp som publicerat rapporten. Rapporten som är resultatet av ett samarbete mellan FN:s meteorologiska organisation WMO och FN:s miljöprogram UNEP visar att mycket tyder på att jorden kan komma att värmas upp med uppemot 4,5 grader under de närmaste hundra åren. Under samma tid räknar man med att havet stiger med uppemot 58 centimeter. Världen måste lära sig av Vietnam, Bangladesh och Karibien där man överlevt översvämningar och tropiska stormar. Vi måste bygga hus, skolor och sjukhus långt ifrån riskområden för jordskred och använda motståndskraftigt material, sa Sálvano Briceño, direktör för FN:s katastrofhanteringsorgan ISDR. Klimatpanelen ska ge ut ytterligare tre rapporter i anslutning till den första. Nästa som beräknas bli publicerad i april handlar om anpassning och sårbarhet och en tredje i maj om hur man ska kunna mildra effekterna av klimatets förändringar Medicinsk könsstympning lika farlig som ickemedicinsk Allt fler föräldrar använder sig av sjukvårdspersonal för att genomföra kvinnlig omskärelse i tron att medicinska problem kan minskas. Denna medicinska trend med könsstympning måste stoppas, menar Thoraya Ahmed Obiad, direktör för FN:s befolkningsfond UNFPA. Ungefär tre miljoner flickor befinner sig under hotet att könsstympas varje år. Uppemot 140 miljoner kvinnor har redan blivit utsatta för detta, som innebär livslånga fysiska och psykiska bestående men och ökar risken för problem under graviditeten. I vissa fall är risken för att barn ska dö under födseln eller strax därefter mer än 50 procent högre. UNFPA stödjer initiativ i exempelvis Det fi nns ingen som helst tvekan om att det är människan som bär skulden till att koncentrationen av växthusgaser ökar med klimatförändringar som följd. Det har FN:s klimatpanel slagit fast i den första av fyra rapporter som presenteras. Bilden visar på ett exempel på förändringar genom översvämning på Haiti. FOTO WFP/ANNE POULSEN Uganda och Kenya som erbjuder alternativa riter för att föra in flickor i vuxenlivet. I Burkina Faso, Senegal, Etiopien och Egypten arbetar befolkningsfonden med religiösa och lokala ledare. UNFPA ger också stöd till människorättsaktivister som arbetar för att göra alla former av könsstympning brottslig. Framtidsplan för Kosovo först i slutet av mars FN-sändebudet Martti Ahtisaari använder varken orden självständighet eller serbisk överhet i sitt förslag om Kosovos framtida status. I stället talas om ett multietniskt Kosovo med egen författning. Kosovo ska ha rätt att ingå internationella överenskommelser, inklusive rätt att söka medlemskap i internationella organisationer. Det slutgiltiga förslaget presenteras enligt Ahtisaari i slutet av mars. Både albanska och serbiska ska vara officiella språk. Kosovo får också ha sin egen nationalsång och flagga, som dock måste se annorlunda ut än Albaniens. Det ska finnas en fortsatt internationell närvaro i Kosovo både civilt och militärt. En internationell civil representant ska ha mandat att stoppa beslut och lagar. Den polismission som EU planerar blir den största och dyraste som EU hittills tagit på sig poliser, domare och åklagare ska vara med och bygga upp rättsväsendet för en kostnad av cirka 100 miljoner euro om året. Kosovo ska också få ha en egen säkerhetsstyrka på man och en reservstyrka på flydde tusentals albaner. Många återvände efter NATO:s intervention när 20 världshorisont 1 / 07

Fira FN-dagen med dina elever

Fira FN-dagen med dina elever EN BÄTTRE VÄRLD Fira FN-dagen med dina elever 24 oktober Ett material för grundskolan från Svenska FN-förbundet. Fira FN-dagen med Svenska FN-förbundet och projektet Skolmat blir kunskap. Inför FN-dagen

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Skolmaterial FN-DAGEN 2015. Fira FN-dagen och FN 70 år med Svenska FN-förbundet

EN BÄTTRE VÄRLD. Skolmaterial FN-DAGEN 2015. Fira FN-dagen och FN 70 år med Svenska FN-förbundet EN BÄTTRE VÄRLD Skolmaterial FN-DAGEN 2015 Fira FN-dagen och FN 70 år med Svenska FN-förbundet FN 70 ÅR Fira med Svenska FN-förbundet År 2015 fyller FN 70 år! Det är också året då FN:s nya utvecklingsmål

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005 Hiv/Aids 2005 Antalet hivsmittade i världen är nu 40,3 miljoner. Endast under 2005 har 4,9 miljoner vuxna och barn smittats med viruset. Trots att andelen hivsmittade har minskat i vissa länder, så fortsätter

Läs mer

En mer barnvänlig värld. Om barnens förbättrade situation i världen och i Sverige

En mer barnvänlig värld. Om barnens förbättrade situation i världen och i Sverige En mer barnvänlig värld Om barnens förbättrade situation i världen och i Sverige Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Forskning och utveckling Kartläggningar och utvärderingar Böcker,

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Introduktionstext till tipspromenaden

Introduktionstext till tipspromenaden Introduktionstext till tipspromenaden 1,2 miljarder människor lever i dag i extrem fattigdom. Världens ledare i FN har beslutat om en handlingsplan för att utrota fattigdomen. Denna handlingsplan består

Läs mer

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år.

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år. HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat våra

Läs mer

Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN

Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Centralafrikanska republiken är ett av de fattigaste länderna i världen. 63 procent av befolkningen lever på

Läs mer

Välkomna att söka bidrag från Svenska FN förbundet 2012

Välkomna att söka bidrag från Svenska FN förbundet 2012 Välkomna att söka bidrag från Svenska FN förbundet 2012 Kära FN vänner, Glädjande kom det förra året in fler ansökningar om projektbidrag från FN föreningar och FN distrikt än någonsin tidigare. Det visar

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Material för årskurs 4-6

Material för årskurs 4-6 Material för årskurs 4-6 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

FN skolor. Släpp in världen i skolan och skapa engagerade elever

FN skolor. Släpp in världen i skolan och skapa engagerade elever FN skolor Släpp in världen i skolan och skapa engagerade elever Globala framsteg behöver lokalt engagemang. Oavsett var vi lever och bor påverkas vi av frågor som berör oss alla. Svenska FN-förbundet verkar

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i. Afghanistan

Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i. Afghanistan Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 1. Förväntade resultat Resultatstrategin styr

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Släpp in världen i skolan och engagera era elever

Släpp in världen i skolan och engagera era elever EN BÄTTRE VÄRLD a l o k s FN Släpp in världen i skolan och engagera era elever Globala framsteg behöver lokalt engagemang. Oavsett var vi lever och bor påverkas vi av frågor som berör oss alla. Svenska

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning EN BÄTTRE VÄRLD Lärarhandledning 2 3 DET HÄR ÄR VÄRLDSKOLL Undersökningar som gjorts de senaste åren visar att vi svenskar har en pessimistisk syn på utvecklingen i världen. Vi känner inte till all utveckling

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning EN BÄTTRE VÄRLD Lärarhandledning 2 VÄRLDSKOLL Lärarhandledning DET HÄR ÄR VÄRLDSKOLL Undersökningar som gjorts de senaste åren visar att vi svenskar har en pessimistisk syn på utvecklingen i världen. Vi

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

. I. ,~Lw-~ \\i. .) i; ~ r vt.,j ~ _ l ~uj µ...,~! J LÚ ,?.

. I. ,~Lw-~ \\i. .) i; ~ r vt.,j ~ _ l ~uj µ...,~! J LÚ ,?. \\i,lw-,?. 1.,..-1\., '-\. li. '-.) i; r vt.,j _ l uj µ...,! J LÚ Hur skulle det kännas am allt du ägde rymdes i en kundvagn? Fattigdom kan betyda många saker. nte bara att man inte har pengar eller mat

Läs mer

SCOUT PACK Det handlar om flyktingar

SCOUT PACK Det handlar om flyktingar SCOUT PACK Det handlar om flyktingar Idag är 22 miljoner människor är på flykt. De är på flykt undan krig, förföljelse, oroligheter och naturkatastrofer. Av dessa är omkring 5,5 miljoner flyktingar i sina

Läs mer

Material för Förskolan - årskurs 3

Material för Förskolan - årskurs 3 Material för Förskolan - årskurs 3 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

HANDBOK. för ungdomsansvariga i FN-föreningar

HANDBOK. för ungdomsansvariga i FN-föreningar HANDBOK för ungdomsansvariga i FN-föreningar Svenska FN-förbundet Box 151 15 104 65 Stockholm Tel: 08-462 25 40 Fax: 08-641 88 76 E-post: info@fn.se webb: www.fn.se Svenska FN-förbundet, september 2011

Läs mer

Judendom - lektionsuppgift

Judendom - lektionsuppgift GUC Religionskunskap 1 Lärare: Kattis Lindberg Judendom - lektionsuppgift Läs i NE om antisemitism och lös följande uppgifter tillsammans i gruppen: 1. Beskriv kort antisemitism och vad antisemitism är.

Läs mer

Anslag från Sight First

Anslag från Sight First Anslag från Sight First Sedan början av 1990 talet har Sight First anslag delats ut till ett värde av 211 miljoner US dollar. Nu börjar pengarna ta slut, därav insamlingskampanjen Sight First II. Ett exempel,

Läs mer

Fair Trade. ett värdefullt bidrag till att nå millenniemålen

Fair Trade. ett värdefullt bidrag till att nå millenniemålen Fair Trade ett värdefullt bidrag till att nå millenniemålen Denna folder är framtagen av Organisationen Fair Trade Återförsäljarna, som är medlemsorganisationen för återförsäljare av rättvist handlade

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Material för gymnasiet

Material för gymnasiet Material för ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi. Med detta skolmaterial

Läs mer

UNHCR: THE UN Refugee Agency SYRIAN REFUGEES Annika Sandlund, Snr. Protection Officer UNHCR, Ankara EASO MEETING

UNHCR: THE UN Refugee Agency SYRIAN REFUGEES Annika Sandlund, Snr. Protection Officer UNHCR, Ankara EASO MEETING UNHCR: THE UN Refugee Agency SYRIAN REFUGEES Annika Sandlund, Snr. Protection Officer UNHCR, Ankara EASO MEETING Flyktingsiffrorna i världen Totalt finns det 27.8 miljoner flyktingar, internflyktingar

Läs mer

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

DITT TESTAMENTE Hur du kan förändra världen med oss.

DITT TESTAMENTE Hur du kan förändra världen med oss. FOTO: ActionAid DITT TESTAMENTE Hur du kan förändra världen med oss. Nya läromedel i San Carlos Alzatate, Guatemala. Du kan ge fler flickor en framtid Majoriteten av världens fattiga är kvinnor eller flickor.

Läs mer

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

Hur ser vi på världen och andra människor? Foto Shahab Salehi, Jennie Dielemans Välkommen till Paradiset

Hur ser vi på världen och andra människor? Foto Shahab Salehi, Jennie Dielemans Välkommen till Paradiset 99,85% Hur ser vi på världen och andra människor? Foto Shahab Salehi, Jennie Dielemans Välkommen till Paradiset Den svenska modellen? Jonas Gardell på twitter 1 okt: Vi på Ikea tycker att kvinnor är

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. Månadens PRIO-lektion Oktober Nyhetsrapporterningen har under höstterminens hittills handlat mycket om människor på flykt, framför allt från krigets Syrien. Nu har du chans att testa en provlektion med

Läs mer

av Christina Rogala, RFSU MÖDRADÖDLIGHET UR ETT SVENSKT HISTORISKT PERSPEKTIV OCH NUTIDENS GLOBALA

av Christina Rogala, RFSU MÖDRADÖDLIGHET UR ETT SVENSKT HISTORISKT PERSPEKTIV OCH NUTIDENS GLOBALA MÖDRADÖDLIGHET UR ETT SVENSKT HISTORISKT PERSPEKTIV OCH NUTIDENS GLOBALA 1 MÖDRADÖDLIGHET UR ETT SVENSKT HISTORISKT PERSPEKTIV OCH NUTIDENS GLOBALA Vid mitten av 1700-talet när folkbokföringen infördes

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

`ÉÅáäá~=táÖëíê ãë=~åñ ê~åçé=îáç== ìíêáâéëéçäáíáëâ~=çéä~ííéå=á=êáâëç~öéå=ommsjmojnr=

`ÉÅáäá~=táÖëíê ãë=~åñ ê~åçé=îáç== ìíêáâéëéçäáíáëâ~=çéä~ííéå=á=êáâëç~öéå=ommsjmojnr= DET TALADE ORDET GÄLLER! `ÉÅáäá~=táÖëíê ãë=~åñ ê~åçé=îáç== ìíêáâéëéçäáíáëâ~=çéä~ííéå=á=êáâëç~öéå=ommsjmojnr= Herr talman, ärade åhörare här på läktaren och du som sitter där hemma och lyssnar framför radio

Läs mer

Jordens Vänners paket

Jordens Vänners paket Foto: Shutteerstock.com Jordens Vänners paket VI ERBJUDER WORKSHOPS med utgångspunkten klimaträttvisa för gymnasieskolor, folkhögskolor och organisationer. Vår workshop-form har under åren utvecklats till

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år

Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år Ung i Kongo Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år 1 Upplägg s. 3 Tipsfrågor s. 4 14 Tipsfrågefomulär s. 15 Svar på tipsfrågor s. 16 Manus till bildspel s. 17 19 Diskussionsfrågor s. 20 Avslutning s.

Läs mer

Flyktingar i Bergs kommun. www.berg.se

Flyktingar i Bergs kommun. www.berg.se Flyktingar i Bergs kommun www.berg.se Innehåll Hur och varför man invandrar Kvotflykting Asylflykting Ensamkommande 18+, Asylboende, Introduktionstiden, Boende Afghanistan, Eritrea, Irak, Somalia, Syrien

Läs mer

JAKT PÅ MILJONTALS MINOR

JAKT PÅ MILJONTALS MINOR ETC JAKT PÅ MILJONTALS MINOR ETC Den nytillverkade vita Nissan-jeepen, som är en donation från Japan, kör fram på den dammiga vägen och sanden lägger sig som en dimma över framrutan. Här i Banteay Meancheyprovinsen,

Läs mer

Svenska FN-förbundets millenniemålsambassadörer 2013-2014

Svenska FN-förbundets millenniemålsambassadörer 2013-2014 Svenska FN-förbundets millenniemålsambassadörer 2013-2014 Svenska FN-förbundet rekryterar och utbildar ett antal ungdomar från FN-rörelsen i Sverige varje år till att bli FN-förbundets millenniemålsambassadörer.

Läs mer

SUDAN. Gänget ska få ett nytt uppdrag av FN-chefen. Ni ska resa till Sudan, träffa Machiek och göra hans röst hörd över världen! Ta inga risker!

SUDAN. Gänget ska få ett nytt uppdrag av FN-chefen. Ni ska resa till Sudan, träffa Machiek och göra hans röst hörd över världen! Ta inga risker! globens gäng av Magnus Bergmar & Karin Södergren Gänget ska få ett nytt uppdrag av FN-chefen. Globens Gäng reser jorden runt för att samla in jämnåriga kompisars berättelser om kränkningar av barnets rättigheter

Läs mer

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte Boken om SO 1-3 Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Provlektion: Om grundläggande mänskliga rättigheter, alla människors lika värde

Läs mer

Rätten att återvända hem

Rätten att återvända hem Texter till Del 3 Vägen till försoning Rätten att återvända hem I juni 1996, ett år efter krigsslutet, reste Kaj Gennebäck med kort varsel till Bosnien-Hercegovina. Hans uppdrag var att hjälpa bosniakerna

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

Klimatrollspel. Pressmeddelanden

Klimatrollspel. Pressmeddelanden Pressmeddelanden Under pågående förhandlingar kan delegationerna utsättas för särskilda utmaningar genom att de via ett pressmeddelande får ta del av ett krisscenario som till exempel en svår livsmedelskris.

Läs mer

de Satsar stort för att nå ut

de Satsar stort för att nå ut Santusa är aymaraindian i Bolivia och en av kvinnorna som Maja Suslin kommer att följa under 50 år. Men sedan Maja fotograferade henne för åtta år sedan har Santusa skilt sig och försvunnit. Det ska bli

Läs mer

The power of pictures

The power of pictures The power of pictures En bild lär kunna säga mer än tusen ord. I avsnittet The power of pictures får vi möta bland andra Nick Ut som tog det berömda fotografiet på en napalmskadad flicka under Vietnamkriget

Läs mer

Stoppa hunger. Köp en tröja.

Stoppa hunger. Köp en tröja. Stoppa hunger. Köp en tröja. Resultat - Style It Forward Stockholm 2014 I samarbete med: Inledning Med denna rapport vill vi på Hungerprojektet tacka alla individer och företag som genom Style it Forward

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

HUNGERPROJEKTET JUla REsUlTaT 2014

HUNGERPROJEKTET JUla REsUlTaT 2014 HUNGERPROJEKTET Jula Resultat 2014 Inledning Varmt tack till Jula AB - ledningen och medarbetarna - som under det som under det gångna året har investerat i en framtid fri från hunger och fattigdom i Bangladesh.

Läs mer

Internationellt program

Internationellt program Internationellt program 2011 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 21-21 maj 2011, Örebro. Programmet redogör för Centerstudenters syn på vad som skapar en globalt hållbar värld

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

KEA FIRAR LIVET D et var en spänd stämning i skolan den där dagen när resgruppen skulle utses. De hade jobbat så länge med projektet, och nu skulle till slut resan bli av. Fyra elever i fyran och två lärare,

Läs mer

HUNGERPROJEKTET NäRiNG OcH Hälsa RaPPORT 2014

HUNGERPROJEKTET NäRiNG OcH Hälsa RaPPORT 2014 HUNGERPROJEKTET Näring och Hälsa RAPPORT 2014 Inledning Näring och hälsa är ett av de områden som prioriteras högt på den kommande universella hållbarhetsagendan. Tillgång till rent vatten, sanitet och

Läs mer

Aktivitetstips. Drömlandet

Aktivitetstips. Drömlandet Aktivitetstips Drömlandet Drömlandet är ett rollspel. Deltagarna får en uppgift men förutsättningarna förändrar sig efter vägen och övningen blir en annan. Övningen inleder med att ta upp svårigheten med

Läs mer

Hjälp till föräldralösa barn och deras familjer i södra Afrika (08403)

Hjälp till föräldralösa barn och deras familjer i södra Afrika (08403) Stöd till föräldralösa barn i Malawi, vars föräldrar drabbats av hiv och aids. Foto: Malin Barnö/Röda Korset Hjälp till föräldralösa barn och deras familjer i södra Afrika (08403) 2 Bakgrund Projektet

Läs mer

HUNGERPROJEKTET GHaNa 2013

HUNGERPROJEKTET GHaNa 2013 HUNGERPROJEKTET Ghana 2013 Inledning Hungerprojektet tackar alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat vårt arbete i Ghana. Med rapporten vill vi ge er kunskap,

Läs mer

Rådet för Mänskliga Rättigheter

Rådet för Mänskliga Rättigheter Rådet för Mänskliga Rättigheter I. Säkerställa alla barns rätt till utbildning, utan diskriminering Bakgrund FN:s Deklaration om de mänskliga rättigheterna Artikel 26 Var och en har rätt till utbildning.

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

diskussionsunderlag CITIZEN OKETCH

diskussionsunderlag CITIZEN OKETCH diskussionsunderlag CITIZEN OKETCH Vad tänker du på när du hör ordet Afrika? Bilder av Afrika I filmen Citizen Oketch får vi följa med George och Esther Oketch och deras fyra barn i vardagen i ett slumområde

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

Landskort. Industriländer (I-länder): Sverige (och USA) Utvecklingsländer (U-länder): Etiopien, Eritrea, Tanzania, Malawi, Sudan, Indien

Landskort. Industriländer (I-länder): Sverige (och USA) Utvecklingsländer (U-länder): Etiopien, Eritrea, Tanzania, Malawi, Sudan, Indien VÄRLDSSPELET LÄNDER SOM INGÅR I SPELET Industriländer (I-länder): Sverige (och USA) Utvecklingsländer (U-länder): Etiopien, Eritrea, Tanzania, Malawi, Sudan, Indien Landskort I-LAND ELLER U-LAND? Human

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Från boken "Vägen till Palestina" av Evert Svensson. Alhambra Förlag

Från boken Vägen till Palestina av Evert Svensson. Alhambra Förlag Fredagsbön i Jerusalem. Hösten 2000, efter att det palestinska upproret - Intifadan - brutit ut, förbjöd den israeliska militären alla palestinska män under 45 år tillträde till Gamla stan och Al Aksamoskén.

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

HUNGERPROJEKTET MiKROfiNaNsPROGRaM RaPPORT 2013

HUNGERPROJEKTET MiKROfiNaNsPROGRaM RaPPORT 2013 HUNGERPROJEKTET Mikrofinansprogram RAPPORT 2013 Inledning Ett stort tack till alla de företag och individer som under 2013 valde att rikta sina investeringar till Hungerprojektets mikrofinansprogram. I

Läs mer

Några tips om du man kan jobba med media och PR

Några tips om du man kan jobba med media och PR Några tips om du man kan jobba med media och PR 1. Höras och synas i media Idag är konkurrensen om medias utrymme stenhård. Den som vill synas och höras måste själv vara aktiv. Hur man lyckas beror mindre

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

Värderingsövningar. Avdelningsmöte. Innehåll. Material. Lek- Antingen eller

Värderingsövningar. Avdelningsmöte. Innehåll. Material. Lek- Antingen eller Avdelningsmöte Värderingsövningar Under detta möte får scouterna möjlighet att sätta sig in i andra människors situationer från olika delar av världen och möta sin fördomar och tankar om hur vi lever.

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

NUMMER 1 2009 EN TIDNING FRÅN»SRI LANKAS BARNS VÄNNER« utblick

NUMMER 1 2009 EN TIDNING FRÅN»SRI LANKAS BARNS VÄNNER« utblick NUMMER 1 2009 EN TIDNING FRÅN»SRI LANKAS BARNS VÄNNER«utblick SRI LANKA Startskott för Star for Life Carema Orkidén bidrar till Suhada Home Araliya förskola är på frammarsch Terminsavslut med blandade

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer