Nämnaren i en lärares vardag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nämnaren i en lärares vardag"

Transkript

1 25 Nämnaren i en lärares vardag Görel Sterner De tidiga årens matematik är full av upplevelser och upptäckter för små barn. Här beskrivs vilken roll Nämnaren kan spela i en aktiv lärares vardag. Görel Sterner är förskollärare och lågstadielärare och arbetar på Käpplundaskolan i Skövde med barn i åldrarna 6-11 år. Hon har under många år ägnat sig åt studier och utvecklingsarbeten för att förebygga läs- och skrivsvårigheter och för att underlätta för de barn som utvecklar sådana svårigheter. Sedan några år tillbaka arbetar hon med att utveckla matematikundervisningen i skolan och tillsammans med förskolan skapa en kontinuitet i förskolans och skolans lokala planer. Jag var hos mormor på landet. Det åskade Som förskollärare och lågstadielärare har jag haft ett starkt intresse för barns språk och hur barn tillägnar sig skriftspråket på olika sätt. Sedan mitten av 80-talet har jag under olika perioder drivit utvecklingsarbeten tillsammans med förskollärare och lärare i syfte att försöka förebygga läs- och skrivsvårigheter. I min egen undervisning bland nybörjarna i skolan har jag låtit barnen närma sig symbolerna, bokstäverna utifrån sitt eget talade språk. När barnen ritar och skriver berättelser finns det inga krav på att det från början ska se ut på ett visst sätt. Många av mina elever skriver sig in i skriftspråket. När vi gjort gemensamma dikteringar, eller då barnen med sina egna bilder och symboler har skrivit berättelser, är det deras egna tankar och idéer som fästs på papperet. Barnen har kontroll över sitt skrivande då det ingår i för dem konkreta sammanhang som de väljer att skriva om. I bilden ovan har en elev berättat om vad han gjort i helgen. Vad har detta med matematik att göra? För några år sedan arbetade jag med en elev som under sina tre år på lågstadiet utvecklades till en mycket god läsare och skrivare. I det första mötet med bokstäverna var han visserligen avvaktande och lite misstänksam, men detta släppte snart då han upptäckte att han kunde arbeta med språk och bilder på det sätt han själv föredrog. Vi letade upp bilder och texter kring skriftspråkets historiska utveckling och det var en aha-upplevelse för många elever att vårt gemensamma skriftspråk inte alltid sett ut som det gör idag. Vi tolkade bilder och hieroglyfer och hittade på egna symboler. Anders, som vi kan kalla honom var mycket road av att rita, måla bilder, hitta på egna symboler för att kommunicera med skriftspråk och så småningom lärde han sig också vårt alfabetssystem. Han uttryckte sig ofta med ett rikt och målande språk och hade ett för sin ålder mycket gott ordförråd. Hans inställning till matematikämnet var positiv och förväntansfull då han började skolan. Men någonstans på vägen gick det snett. Undan för undan märkte jag hur han allt mer fjärmade sig från undervisningen. Han deltog inte i gemensamma diskussioner, matteboken blev en plåga och själv blev han så småningom övertygad om att han hade matematiksvårigheter. Själv 72 Nämnaren nr 4, 1999

2 var jag övertygad om att han skulle kunna vara lika framgångsrik inom matematiken som inom läsandet och skrivandet och att problemet istället måste sökas i själva undervisningen. Jag började vid den här tiden att studera matematikdidaktik vid Lärarhögskolan i Jönköping och där kom jag också i kontakt med tidskriften Nämnaren, som har kommit att bli ett stöd i min egen fortbildning i matematikdidaktik. Här ges erfarenhetsutbyte mellan lärare, goda pedagogiska idéer kommuniceras, aktuell forskning presenteras och inte minst viktigt, kopplingen mellan teori och praktik synliggörs på olika sätt. Göran Emanuelsson (1999) citerar Dan Andersson Allt är av Herren utom matematiken den är av djävulen. För mig har Nämnaren blivit ett redskap för att utveckla matematikundervisningen, visserligen inte till att vara av Herren, men inte heller till att vara av djävulen. Språk och lärande En av de första artiklar jag läste var Bengt Bratts och Jan Wyndhamns Språket vår mentala tumme (1983) och då ställde jag mig frågan: Varför har jag inte långt tidigare förstått språkets betydelse för barnens matematikutveckling? Den forskning jag tagit del av i min lärargärning har behandlat frågor hur barn lär sig läsa och skriva och varför vissa barn utvecklar läs- och skrivsvårigheter, men parallellerna med matematikinlärningen har jag inte förstått. I Bratts och Wyndhamns samtal om språkets betydelse för lärande sägs att det språk man äger, dess omfång och vidd, anger basen för den intellektuella kapaciteten. Den utgör plattformen för nya erövringar i fråga om språkförmåga och inlärning. Vidare resonerar författarna om att liksom tummen gör det möjligt att gripa t ex en skiftnyckel och använda den för att dra åt en mutter, hjälper språket barnen att förstå och utnyttja t ex matematiken med dess begrepp, samband och operationer som ett verktyg för att undersöka och bemästra sin verklighet. Den allmänna undervisningsmetodiken blir enligt artikeln läran om hur kommunikation och språkhandlingar kan Nämnaren nr 4, 1999 utnyttjas för att utveckla kunskaper och språk. Språkets fem viktigaste uttryck är enligt artikeln att tala, att lyssna, att tänka, att läsa och att skriva. Jan Wyndhamn presenterar också förslag till arbetsuppgifter där barnen ska ta ställning till olika utsagor kring en bild. Jag hade nu börjat fundera allvarligt på hur jag skulle kunna frigöra mig från läromedlen i min undervisning eftersom jag insåg att Anders och mina övriga elevers erfarenheter, deras språk och tankar samt läroplaner och aktuell forskning, istället borde vara det som bestämde arbetssätt och undervisningsinnehåll. Det var osäker mark, så jag beslutade att i alla fall en gång 73

3 i veckan lämna matteboken därhän och istället arbeta med problemlösning, språk och kommunikation. Två artiklar som haft särskilt stor betydelse för mina försök att utveckla matematikundervisningen är Gudrun Malmers beskrivning (1983) av hur hon tillsammans med några lärare på lågstadiet prövade ett undersökande och laborativt arbetssätt som grund för barnens begreppsbildning och matematik. Hon framhåller den språkliga utvecklingens stora betydelse och pekar på de stora likheter som finns mellan nybörjarundervisningen i svenska och matematik. Hennes synsätt på undervisningen i matematik sammanfaller i stort med Ulrica Leimars syn på skriftspråksinlärningen, att den måste ske med barnens talade språk som grund (LTG, läsning på talets grund). Gudrun Malmer beskriver hur hon tillsammans med lärarna försökte tillämpa följande strategier i undervisningen. 1 Tanke - utnyttja barnens erfarenhet. 2 Handling - låta barnen arbeta med material av olika slag. 3 Vardagliga ord. Utöka barnens ordförråd. Successivt införa terminologiska uttryck. 4 Symboler. Införes först sedan begreppen blivit förankrade. Öva att läsa och tyda matematiska utsagor. Huvudräkning. Överslagsräkning. 5 Algoritmer. Automatik inom de olika räknesätten. Den andra artikeln är Ann Ahlbergs (1995) Att synliggöra matematikens språkliga och sociala karaktär. Hon beskriver där utgångspunkter för ett erfarenhetsbaserat lärande och problemlösning där barnen genom att skriva, rita och tala får upptäcka att detta är betydelsefulla verktyg vid problemlösning. Barnen får ett gemensamt problem vid varje tillfälle som var och en på egen hand arbetar fram en lösning på. Sedan samtalar de med sina kamrater i mindre grupper om sina problemlösningsförsök. Slutligen presenterar varje grupp en lösning som diskuteras i hela klassen. Uttryck för matematik En gång i veckan lät jag alltså min grupp i åk 2-3 arbeta med gemensam problemlösning genom att rita bilder, skriva, samtala och reflektera över egna och andras förslag till problemlösning. Det var ett lyft! Anders tyckte plötsligt att det var roligt! Han sa inte att matematik i allmänhet var roligt, men han sa att problemlösning var roligt. Som lärare upptäckte jag ganska snart att det inte alltid var de duktiga räknarna som hade de mest kreativa eller logiska idéerna till lösningar. Anders framstod i dessa situationer som idérik, smart och flexibel. En annan sak som vi fick på köpet, var att barnen utvecklade sin förmåga att samarbeta. Att lyssna på varandra och försöka förstå någon annans idé är utvecklande för ett flexibelt tänkande. Jag hade inte modet att släppa läroboken helt, men jag bestämde mig för att när nästa hösttermin började och jag skulle få jobba med två 6-7 årsgrupper i matematik då skulle vi inte ha några läroböcker! Vid mitt första mattemöte med de nya sexåringarna leker vi några namnlekar och gör en fingerramsa. Var och en får sedan berätta lite om sig själv, var de bor, hur gamla de är, saker som de tycker om, om de har några syskon, husdjur osv. Barnen får fundera lite på vad matematik är och varför man ska lära sig det. Så att man vet hur man ska skriva i boken sen. Så att man kan det och kan räcka upp handen. Om man ska handla något, eller betala räkningar och skatt. Det ska bli spännande att se, tänker jag för mig själv, på vilka sätt barnens föreställningar om vad som är matematik kommer att utvecklas. Min förhoppning är naturligtvis att de skall upptäcka matematiken i vår omvärld, som en del av vår kultur och inte någonting som vi stängt in i en mattebok. Eftersom jag vill att barn ska arbeta med sitt eget språk och uttryckssätt och med sådant som är välkänt för dem ber jag dem rita sitt hus eller sin lägenhet och dem som bor där, samt rita eller skriva hur många det är 74 Nämnaren nr 4, 1999

4 när alla är hemma. Att det inte var bråttom att införa symbolerna i undervisningen, utan istället låta barnen arbeta med egna bilder och symboler som uttryck för sina tankar var nytt och spännande. Jag märkte snart att det bar. Barnen arbetade med liv och lust med att muntligt och skriftligt berätta om sina familjer. De arbetade ibland på egen hand men oftast i par eller i små grupper. När barnen ritar förmedlar de något till omgivningen och till sig själva. När sex- och sjuåringarna i mina grupper har samtalat och reflekterat över olika barns förslag på lösning av ett gemensamt problem har det ibland varit en aha-upplevelse för vissa av dem att man kan beskriva och lösa ett och samma problem på så många olika sätt. Det är stor skillnad att själv få visualisera ett innehåll jämfört med att tolka färdiga bilder producerade av en vuxen. Till att börja med ritar barnen föremålen eller personerna. I det fortsatta arbetet samlade vi barnens teckningar över sina familjer i en pärm. Undan för undan hittade vi på uppgifter om vars och ens familj utifrån barnens bilder. Vi läste tillsammans uppgifterna muntligt och barnen ritar och skriver sina förslag till lösningar. Exempel: Detta är Daniels hus. Här bor det fyra personer. Visa på så många sätt du kan hur många det är... Det finns stora skillnader mellan barnen. Några har väldigt många bilder och symboler för talet fyra, andra har några få. När barnen visar och samtalar om sina bilder kan de få många föreställningar om hur olika tal kan representeras visuellt. En annan uppgift kunde se ut så här: Detta är Tomas hus. Här bor det tre personer och två djur. Visa på så många sätt du kan hur många det är. Nu går en person på promenad med ett djur. Visa på så många sätt du kan hur många som är kvar hemma. Vad är problemet? Efter hand som barnen utvecklades och blev äldre utvecklades också undervisningen. I Nämnaren nr 1 (1994) ger Jan Unenge några axplock från Jan Wyndhamns avhandling om problemlösning och skolan som problemmiljö. I skolan löser eleverna ofta som-omproblem. Eleverna skall t ex räkna ut portokostnaderna för ett brev som om brevet skulle avsändas, vilket inte görs. Detta bidrar till att eleverna uppfattar skolan som något utanför det verkliga livet. Inte så märkligt då, att många elever ser matematik som något som främst existerar i en mattebok. Wyndhamn visar enligt Unenge hur man under 70- talet talade om undervisning för problemlösning. Lgr 80 lyfte fram undervisning om problemlösning och i linje med konstruktivismen pekar den nya kursplanen (Lpo-94), på undervisning via problemlösning. Genom att lösa problem blir eleven en god problemlösare. Istället för att utbilda härmare ska skolan utbilda tänkare. Under åren som gått har jag funnit många goda idéer i Nämnaren till problemlösning som varit meningsfulla och intressanta för eleverna att lösa och där barnen får utveckla sitt tänkande. En sådan är Berit Bergius (1994), beskrivning under rubriken Burkar, flaskor och droppar av hur Nämnaren nr 4,

5 hon och hennes elever arbetat i grupper med miniräknare och löst problem i ett meningsfullt sammanhang. Berit och hennes klass deltog i Radiohjälpens insamling för friskt vatten till Nepal. Eleverna samlade in burkar och PET-flaskor, för att kunna skicka pengar till brunnsborrning Detta gav många tillfällen till meningsfull problemlösning. Exempel Klass 2 M satte in 267,50 kr. till Droppenprojektet. Det var resultatet av panten på 360 burkar och flaskor. Hur hade 2 M fått just den summan. Barnen arbetade i grupper. De ritade bilder och tabeller, gjorde hypoteser och prövade. När talen blev för stora tog de fram miniräknaren. Exempel på elevernas beräkningar. Beskrivningen av barnens engagerade arbete gav mig idén till en undersökning som mina elever i åk. 2-3 genomförde i samband med miljöundervisningen. Under fyra veckor samlade vi alla tomma mjölkpaket vi kunde på skolan. Vi förde statistik över hur mycket mjölk som dracks, räknade ut inköpskostnader, återvinningskostnader etc. Barnen tog med sig miniräknare hemifrån eftersom vi hade för få i skolan och de var mycket engagerade och intresserade av sitt arbete. De fördjupade sina kunskaper i matematik men också om miljövård. Och matematiklektionerna var så spännande! Mina erfarenheter av samarbetet med förskolan kring barnens skriftspråksutveckling ledde så småningom in på frågan om hur vi skulle kunna utveckla vårt samarbete också kring barnens matematikinlärning startade vi ett sådant utvecklingsarbete mellan två förskolor och den skola jag arbetar på. Utgångspunkterna vårt arbete var att: 1 Skapa ett samarbete för att utveckla innehållet i matematikundervisningen i förskola och skola. 2 Utveckla arbetssätt i förskola och skola som bygger på barnens erfarenheter, språk och tänkande. 3 Skapa kontinuitet i arbetet med förskolans och skolans styrdokument. Nämnaren i studiecirkel Vi beslutade oss för att starta en gemensam fortbildning i studiecirkelform. Skolan abonnerade på Nämnaren sedan slutet av 70-talet och vi började där söka referenslitteratur, artiklar osv som vi skulle kunna använda i våra studier. Eftersom vi ville att barnens språk, erfarenheter och tänkande skulle vara grunden i vårt gemensamma arbete och att barnen skulle lösa problem i vardagliga situationer och i temainriktade arbeten utgick vi från sådana sökord när vi letade intressanta artiklar i biblioteket och i Nämnarens artikeldatabas. Naturligtvis blev det också viktigt att ingående studera och diskutera våra styrdokument. En artikel som vi diskuterade i början av våra studier och som förskollärarna kände väl igen sig i, var Elisabet Doverborgs, Förskolebarns uppfattningar av matematikbegrepp (1986). Artikeln bygger på ett forskningsprojekt där 275 barn i åldrarna 3-7 år intervjuats innan de fått någon formell skolundervisning. Doverborg presenterar i samma artikel också resultat av en intervjustudie om förskollärares uppfattningar av matematiska begrepp. I slutordet skriver hon: Förskolans tradition har aldrig inrymt de traditionella skolämnena, utan det har varit barnens lek som varit det dominerande inslaget. Detta skapar en konflikt hos lärarna så till vida att de tar avstånd från ett förskoleinnehåll där matematiska 76 Nämnaren nr 4, 1999

6 begrepp medvetet fokuseras, men samtidigt säger de att matematiska begrepp naturligt kommer in i allt. Matematiska begrepp finns där bara. Men detta räcker inte, utan som lärare måste man se till att de lyfts fram och görs synliga för alla barn. Genom att arbeta med dem i vardagssituationer, i lek och inom temat kan de bearbetas inom förskolans tradition och behöver inte ses som enbart tillhörande den traditionella skolundervisningen. Vad som framkommit i min studie är att lärarnas och barnens uppfattningar inte stämmer överens. För att kunna utveckla barnens matematiska begrepp måste lärarna själva göra sig medvetna både om sina egna uppfattningar och om barnets. Att matematiska begrepp inte medvetet bearbetas i förskolan idag råder det enighet om. Att detta borde ske, och då med utgångspunkt i barnets föreställning, råder det inte någon tvekan om. (s 32) Matematikdidaktisk fortbildning blev viktig för oss. Vi ville att barnen skulle upptäcka och reflektera över matematiken i sin vardag. Men om förskollärarna skulle stimulera barnen att reflektera på ett sådant sätt, krävs också en reflekterande lärare, vilket i sin tur kräver kunskap om barns lärande och matematik. Vi träffades en gång i månaden och diskuterade artiklar och böcker vi läst. Vi planerade också olika aktiviteter som förskollärarna skulle genomföra i sina barngrupper för att delge varandra nästa träff. Jag hade förmånen att en gång i veckan få delta i arbetet tillsammans med en av barngrupperna och kunde på så sätt följa arbetet direkt i den praktiska vardagen. Vi arbetade dels med sagoteman, t ex Emil i Lönneberga. I temat arbetade vi med högläsning, muntligt återberättande, diktamen och låtsasskrivning. Vi problematiserade och lyfte fram matematik i situationer och aktiviteter. Efter hand som arbetet fortskred blev det uppenbart för oss att dessa skriftspråkliga aktiviteter verkligen har nära samband med barnens utveckling och förståelse för det matematiska språket som bl a Gudrun Malmer så tydligt har beskrivet i olika sammanhang. I Nämnaren skriver hon (1980): Nämnaren nr 4, 1999 Att ett tungt ansvar vilar på de lärare som tar hand om den elementära undervisningen är väl alla eniga om, även om alla inte förstår, hur kvalificerat detta arbete egentligen är, eller borde vara. Det krävs mycket kunskaper såväl i själva ämnet som om barnens sätt att tänka och reagera. Att förmedla någonting på ett klart och enkelt sätt är som bekant det svåraste som finns. Och att försöka förmedla begrepp uteslutande med hjälp av ord är dessutom i många fall helt verkningslöst av det enkla skälet att barnen inte förstår vad läraren säger. Språket blir därigenom en barriär som utestänger många från begreppsbildning. (s 14) För oss var detta viktiga ord att reflektera över. Vi lärare måste öka vår medvetenhet om hur vi använder språket. Vi måste bli goda lyssnare och försöka förstå barnen utifrån deras föreställningar om olika fenomen och samtidigt låta barnen arbeta konkret genom handlingar av olika slag, genom kommunikation och genom att rita bilder. Fler exempel än de som presenteras finns i NämnarenTEMA, Matematik från början. Utnyttja situationen I många olika sammanhang har barnen i förskolan anledning att räkna antal och gruppera. Att gruppera föremål efter färg, form storlek osv är viktigt för att utveckla förmåga att klassificera. Att gruppera efter antal hjälper barnen att lättare uppfatta hur många det finns i mängden som ska räknas. Fruktstunden är en situation i förskolan där barnen räknar antal. Varje vecka har några barn ansvar för att dela ut frukten. Barnen talar om vilken frukt de vill ha och hur många bitar. De yngsta barnen visar ofta med sina fingrar 77

7 och använder uttryck som mera, när de vill ha fler bitar. De äldsta barnen förstår så småningom uttryck som tredjedelar och fjärdedelar i samband med fruktdelningen. Det innebär förstås inte att de förstår ordens innebörd i alla möjliga situationer. Det ska de lära sig med tiden och med fler erfarenheter. En annan naturlig situation där barnen får räkna och jämföra antal är dukningen. Också här har några barn det som sitt ansvarsområde under en vecka. Porslin, bestick mm. Är placerat så att barnen själva kan hämta det. Här finns rika möjligheter till parbildning (Malmer, 1992). Lika många knivar som gafflar, lika många tallrikar som glas. Om några barn är sjuka och vi samtidigt har föräldrabesök. Räcker stolarna då? Taluppfattning I temat om Emil i Lönneberga har barnen just fått höra att Emil täljt sin 1084:e trägubbe. Hur många är det? undrar någon nyfiket. Barnen diskuterar olika förslag på hur de ska visa hur många 1084 är och bestämmer sig för att låta kaplastavarna föreställa Emils trägubbar. Barn och lärare hjälps åt att räkna1084 st. Oj! Vilken hög det blev. Men undrar en pojke hur långt är talet 1084? De bestämmer sig för att undersöka det också. terar barnen med egna symboler hur många hästar de tror att det fanns. Malin ritar bara svansarna som symboler. Alexander ritar en häst och prickar som symboler. Mönster Matematikbegrepp är en del av vår kultur. De används flitigt för att kommunicera informellt och formellt i flera representationsformer - i rörelse, musik, dans, bild, talat och skrivet språk. I en härlig artikel i Nämnaren beskriver Berit Bergius och Lillemor Emanuelsson (1996) hur de arbetat med mönster bland yngre barn i skolan. Artikeln har inspirerat oss att arbeta med mönster både i förskolan och skolan. Vi söker mönster i omgivningen omkring oss, i våra kläder, i musiken, i klapplekar, i naturen osv. I skolan söker vi så småningom talmönster. 2, 4, 6, 8 vilket tal följer sedan? Men här är några exempel från förskolan. Vi söker mönster inomhus och utomhus Emil i Lönneberga hade ju en häst som hette Lukas. När barnen en dag gör besök på en bondgård får de i uppgift att ta reda på hur många hästar det finns där. Hemkomna igen till förskolan dokumen- 78 Nämnaren nr 4, 1999

8 Barnen ritar mönster som de överför till pärlplattor. Slutord Vid våra studiecirkelträffar har vi diskuterat hur viktig övergången från förskola till skola är. De erfarenheter, det språk och den begreppsliga förståelse som barnen har med sig när de kommer till skolan, måste vara utgångspunkten för den fortsatta matematikundervisningen. Läromedlen har ofta väldigt bråttom att presentera formell skolmatematik för barnen, vilket vi tror gör att många utvecklar matematiksvårigheter och tappar tilltron till den egna förmågan, liksom Anders gjorde. Målet, att eleven ska utveckla formellt matematiskt tänkande får inte innebära att vi skapar en undervisning som skapar svårigheter för eleverna att nå ett sådant mål - den ska istället underlätta och bana väg för utvecklingen av formellt tänkande. Vi har fortsatt vårt samarbete mellan förskola - skola och matematik. Bengt Johansson (1984) refererar och kommenterar Hans Freudenthals biennalanförande i Jönköping, Meaningful learning in a meaningful context. Enligt Freudenthal är det första tecknet på matematiskt sinne i människosläktets utveckling och hos individen inte tal utan form. Ett härligt exempel beskrivs på ett litet barns förmåga att uppfatta proportionalitet. Artikeln har inspirerat oss till ännu ett utvecklingsarbete kring temat Geometri och mönster. I detta arbete deltar lärare som arbetar med barn i åldrarna 0-20 år. Rapportering om detta arbete hoppas vi så småningom återkomma till i Nämnaren. Vi har en stark förhoppning att Nämnaren i framtiden skall bidra till att utveckla arbetet med matematik i förskola och skola. Vi som har genomfört det arbete jag beskrivit är övertygade om att det inom Förskolan finns en oerhörd kraft när det gäller barns språk- och matematikutveckling och inte minst när det gäller att skapa den jämlika skolan. Men lärare på olika nivåer inom utbildningssystemet behöver fortbildning och möjlighet att utbyta idéer och erfarenheter. Fler erfarenheter behöver beskrivas av förskollärare som arbetar med barnen mellan ett och sex år och fler erfarenheter behöver beskrivas av förskollärare, fritidspedagoger och lärare i skolan om samarbete som syftar till att underlätta barnens lärande och matematik. Var finns ett forum för en sådan miljö? I Nämnaren! Till dig som läser detta och är intresserad av att bidra till denna miljö. Fatta pennan och skriv! Referenser Ahlberg, A. (1995). Att synliggöra matematikens språkliga och sociala karaktär. Nämnaren 22(4), 3-7. Bergius, B. (1994). Burkar, flaskor och droppar. Nämnaren 21(1), Bergius, B. och Emanuelsson, L. Mönster. Nämnaren 23(2), Bratt, B. och Wyndhamn, J. (1983). Språket vår mentala tumme. Nämnaren 10(1), Doverborg, E. (1986). Forskning om tidig räkning och matematiksvårigheter. Nämnaren 12(4), Emanuelsson, G. (1999). Allt är av Herren utom matematiken - den är av djävulen. Nämnaren, 26(2), Johansson, B. (1984). Meningsfull inlärning i meningsfulla sammanhang. Nämnaren 11(1), Malmer, G. (1983). Varför och Hur startade GUMA-projektet? Nämnaren 10(2), Malmer, G. (1980). Hur ska vi förhindra utslagning i matematik? Nämnaren 6(4), Nämnaren nr 4,

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Innehållsförteckning En kort presentation av mig som gjort denna verksamhetsplan.. 3 Varför arbeta med äventyrspedagogik?... 3 Koppling till styrdokument

Läs mer

Paper från lärgruppen i matematik. S:t Olofsskolan vt 13

Paper från lärgruppen i matematik. S:t Olofsskolan vt 13 Paper från lärgruppen i matematik S:t Olofsskolan vt 13 Agneta Sillman Karlsson Carolina Strömberg Katrin Lingensjö Ulla Sjöstedt Bakgrund: Många elever tycker matte är att enbart räkna i en mattebok.

Läs mer

Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor

Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor Förord Detta matematikutvecklingsprogram vänder sig till alla pedagoger i Vingåkers kommuns förskolor. Matematikutvecklingsprogrammet ska ses som

Läs mer

Genom att vi befinner oss i samma lokal hela dagarna och är samma pedagoger under för och eftermiddagarna så skapar vi en trygg miljö för barnen.

Genom att vi befinner oss i samma lokal hela dagarna och är samma pedagoger under för och eftermiddagarna så skapar vi en trygg miljö för barnen. I förskoleklassens verksamhet tar vi tillvara på barnens nyfikenhet och lust att lära genom att låta leken vara ett av de viktigaste verktygen för barnens kunskapsutveckling. Den sociala träningen och

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Matematikdidaktik hur förbättrar vi resultaten? I olika undersökningar de senaste 25 åren visar det sig att de

Läs mer

Fjäderns Bokslut 2015

Fjäderns Bokslut 2015 Fjäderns Bokslut 2015 Utforska vär(l)den genom böcker. Fokus under året På Fjädern har vi i år lyft det språkliga, det etiska och det demokratiska lärandet i förskolan. Förskolan ska sträva efter att varje

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och

Läs mer

Under min praktik som lärarstuderande

Under min praktik som lärarstuderande tomoko helmertz Problemlösning i Japan och Sverige Japansk matematikundervisning skiljer sig på många sätt från svensk. Vilka konsekvenser får det för hur elever i respektive länder löser problem? Tomoko

Läs mer

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Uteförskolan Totte

Verksamhetsplan 2015. Uteförskolan Totte Verksamhetsplan 2015 Uteförskolan Totte Den viktiga vardagen Alla barn ska få erfara den tillfredställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen

Läs mer

2014/07/31. Kvalitetsrapport Verksamhetsåret 2013/14. Djurmo förskola och Kyrkbyns förskola

2014/07/31. Kvalitetsrapport Verksamhetsåret 2013/14. Djurmo förskola och Kyrkbyns förskola 2014/07/31 Kvalitetsrapport Verksamhetsåret 2013/14 Djurmo förskola och Kyrkbyns förskola 1 Innehåll 1. Presentation av förskolorna...3 2. Beskrivning av årets verksamhet.3 3. Underlag och rutiner för

Läs mer

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014 Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns

Läs mer

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Arbetsplan för Bokhultets förskola Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013 Arbetsplan 2012-2013 Normer och värden Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Barn- och utbildningförvaltningen Steninge förskolor Raketen/Orion/Saturnus LOKAL ARBETSPLAN. för. Orion. Saturnus

Barn- och utbildningförvaltningen Steninge förskolor Raketen/Orion/Saturnus LOKAL ARBETSPLAN. för. Orion. Saturnus Barn- och utbildningförvaltningen Steninge förskolor Raketen/Orion/Saturnus LOKAL ARBETSPLAN för Orion Raketen förskolor Saturnus 2009 FÖRUTSÄTTNINGAR Organisation Steninge förskolor består av tre förskolor;

Läs mer

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011. Förskolan Solrosen ALINGSÅS

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011. Förskolan Solrosen ALINGSÅS LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011 Förskolan Solrosen ALINGSÅS Telefon: 0322-61 63 50 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdomalingsas.se Beskrivning av verksamheten Telefon: 0322-61 63 50 Fax: 0322-61 63

Läs mer

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Verksamhetsplan för Årikets förskola Verksamhetsplan för Årikets förskola Läsåret 2015 2016 2 (11) Innehåll Inledning... 2 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens

Läs mer

Verksamhetsplanering, läsåret 2015-2016. Trappgränds montessoriförskola

Verksamhetsplanering, läsåret 2015-2016. Trappgränds montessoriförskola Verksamhetsplanering, läsåret 2015-2016. Trappgränds montessoriförskola Solgläntan Solgläntan är en småbarnsavdelning med 16 barn ht-15 i åldrarna ett - tre år. Personalen består from okt 2014 av en förskollärare/

Läs mer

Verksamhetsplan. Höglandskolans Förskoleklass. www.hoglandsskolan.stockholm.se

Verksamhetsplan. Höglandskolans Förskoleklass. www.hoglandsskolan.stockholm.se Verksamhetsplan Höglandskolans Förskoleklass www.hoglandsskolan.stockholm.se 1 Förskoleklassen Tiden i förskoleklassen ska vara lustfylld, med fokus på gemenskap och glädje. En tid där barnen i lugn och

Läs mer

Åtgärdsprogram och lärares synsätt

Åtgärdsprogram och lärares synsätt SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Åtgärdsprogram och lärares synsätt En kartläggning av problem och möjligheter i arbetet med att upprätta åtgärdsprogram i en högstadieskola

Läs mer

Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14 20140910 1 (9) Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Alla som arbetar i förskola och förskoleklass

Alla som arbetar i förskola och förskoleklass LILLEMOR EMANUELSSON Kompetensutveckling Inför Lpfö 98 önskade förskollärare i Stadsdelen Älvsborg i Göteborg kompetensutveckling i matematik. Här beskrivs dess uppläggning samt några arbeten med barn

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget

Läs mer

LÄRARLYFTET - MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH TEKNIK HT 2010

LÄRARLYFTET - MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH TEKNIK HT 2010 LÄRARLYFTET - MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH TEKNIK HT 2010 Det finns fortfarande många poäng att söka för tidigarelärare! För att underlätta valet i lärarlyftet har vi gjort ett urval av de kurser som

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida 5-6

Läs mer

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Arbetsplan Förskolan Blåsippan Arbetsplan Förskolan Blåsippan Vår vision: Barnen och deras föräldrar skall tycka att de är på världens bästa förskola och när barnen lämnar vår förskola skall de vara väl rustade för framtiden. 1. Inledning

Läs mer

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle 2016 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och

Läs mer

Borgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15

Borgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15 Borgens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION

Läs mer

Arbetsplan/Beskrivning

Arbetsplan/Beskrivning VRENA FRISKOLA Arbetsplan/Beskrivning Läsåret 2013/2014 ARBETSPLAN VRENA FRISKOLA LÄSÅRET 13/14 Under läsåret är våra prioriterade utvecklingsområden: - Få fler elever att känna sig trygga och trivas på

Läs mer

Ett gränslöst arbete. Kerstin Weschke. Ett mångkulturellt område

Ett gränslöst arbete. Kerstin Weschke. Ett mångkulturellt område Ett gränslöst arbete Kerstin Weschke Här presenteras ett arbete som vid Matematikbiennalen belönades med Nämnarens stipendium. Juryns motivering: Utställningen visar hur lärarna lyckats utgå från ett mångkulturellt

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr sidan 1 Författare: Morten Dürr Vad handlar boken om? Boken handlar om Amir som är 9 år och går i andra klass. Amir vill göra saker på sitt eget sätt. I skolan ska de skriva om sitt sommarlov och Amir

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2013-14. Laxå kommuns Förskoleverksamhet

Kvalitetsredovisning Läsåret 2013-14. Laxå kommuns Förskoleverksamhet Kvalitetsredovisning Läsåret 2013-14 Laxå kommuns Förskoleverksamhet Barn- och utbildningsnämnden 2014-09-29, 93, dnr BUN 2014058 611 1 Innehållsförteckning Utbildningens syfte: Sidan 3 Beskrivning av

Läs mer

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin. 2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen

Läs mer

Vad händer sen? en lärarhandledning

Vad händer sen? en lärarhandledning Vad händer sen? en lärarhandledning Syfte och avsändare Den här lärarhandledningen är ett komplement till häftet Vad händer sen?, ett häfte från Returpack som sammanfattar hur återvinningen av burkar och

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN - KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN LÄSÅRET 2014-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...3 Underlag och rutiner...3 Organisation och förutsättningar...3

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan verksamhetsåret 2013/2014 Förskoleverksamhet i Skäggetorp Stiglötsgatan 33 Linköpings kommun linkoping.se Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan ska systematiskt

Läs mer

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009 Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:29 Får vi vara trygga? En undersökande studie om elevers uppfattning om kränkande handlingar under lektioner i idrott och hälsa Jonas Bergdahl

Läs mer

VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING

VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING Monica Nylund Torghandeln Göteborg 2014 AKTION= EN MEDVETEN FÖRÄNDRING FORSKNING= FÖLJA VAD SOM HÄNDER SOM KONSEKVENS AV FÖRÄNDRINGEN LÄRANDE= NYA

Läs mer

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 1 LPFÖ98 Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 Arbetsgruppen bestod av följande personer: Emelie Furubom, Philip Walsh, Irina Andreeva,

Läs mer

Elevernas lust att lära matematik

Elevernas lust att lära matematik Lärarutbildningen Natur, miljö, samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Elevernas lust att lära matematik Fem lärares syn på undervisningsutformning och elevdelaktighet i denna utformning Students

Läs mer

På jakt med geocaching

På jakt med geocaching På jakt med geocaching Text: Lena Lithén & Kamilla Aspgren-Kvarnström (Publicerad i Förskoletidningen, 2014) På förskolan Uppfinnaren i Gävle geocachar barnen tillsammans med trollet Trulle. Detta efter

Läs mer

Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson

Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson Kvalitetsarbete Kungshöjdens förskola 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen...

Läs mer

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan

Läs mer

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN 1. CENTRALA PRINCIPER 1.1 VÄRDEGRUND Vi vårdar och uppfostrar barnen, i samarbete med föräldrarna i en trygg och stödjande miljö. Vi värdesätter barnens

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010

Kvalitetsredovisning 2010 Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013

Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 1(8) Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Enhet: Uteförskolan Vinden Ansvarig: AnnCharlotte Olai 2(8) LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2012-13 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar

Läs mer

HÄR BOR JAG Skogstrollen vt 2013

HÄR BOR JAG Skogstrollen vt 2013 HÄR BOR JAG Skogstrollen vt 2013 Fruktstunden (när det startade) Fyra barn och en pedagog satt och åt frukt en förmiddag. Fruktstunden Ett av barnen (Teo 2:10 år) funderar över att pedagogen har sagt att

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen 1(7) Lokal arbetsplan Bäckängen 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 3 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och hem 4 Målsättning

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med

Läs mer

Verksamhetsplan. Läsåret 2015-2016. Förskolan Lillåsen

Verksamhetsplan. Läsåret 2015-2016. Förskolan Lillåsen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan Läsåret 2015-2016 Förskolan Lillåsen 1 Inledning Förskolan Lillåsen består av två avdelningar, en grupp med barn i ålder ca 1-2,5 år med tre personal och en grupp med

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) Norum/Westerman- Annerborn 2012-12-04 Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013 1. Organisation - Förskolechef delas med förskolan Pinnhagen

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Sätra Familjedaghem Kvalitetsdokument 2012/2013

Sätra Familjedaghem Kvalitetsdokument 2012/2013 Sätra Familjedaghem Kvalitetsdokument 2012/2013 Föreståndare Joline Bergqvist Grundfakta om familjedaghemmet Sätra Familjedaghem drivs som enskild firma av en person, Joline Bergqvist. Barngruppen består

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola 2014-2015 Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2014-2015 Algutsrums förskola 5 avdelningar 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Att skapa

Läs mer

Tomaslundsskolans Läroplansplanering

Tomaslundsskolans Läroplansplanering Vetlanda kommun Tomaslundsskolan 130822 Tomaslundsskolans Läroplansplanering Vision: På vår skola får jag vara den jag är och växa som människa i ett gemensamt lärande 2013-14 Tomaslundsskolans vision

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Välkommen Till Fredriksdals Förskola Avdelning Trollstjärnan Fredriksdals Förskola Trollstjärnan Innehållsförteckning Välkomna till Fredriksdals Trollstjärnans profil Förskolans Grund-idé Lek & Skapande

Läs mer

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

Arbetsplan Snäckans förskola 2008 Arbetsplan Snäckans förskola 2008 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand

Läs mer

Elevledda utvecklingssamtal

Elevledda utvecklingssamtal SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Elevledda utvecklingssamtal Författare Johanna Brolin Juhlin, Karin Eliasson Skarstedt, Marie Öhman Nilsson Artikel nummer 4/2012 Skolportens

Läs mer

NORRBACKA FÖRSKOLOR HEMVIST LJUS SPRÅKPEDAGOGISK ARBETSPLAN 2010

NORRBACKA FÖRSKOLOR HEMVIST LJUS SPRÅKPEDAGOGISK ARBETSPLAN 2010 NORRBACKA FÖRSKOLOR HEMVIST LJUS SPRÅKPEDAGOGISK ARBETSPLAN 2010 Skutansförskola ~ 1 ~ Övergripande tema Arlanda - närmiljön Under läsåret 2010/2011 kommer vi att arbeta med tema Arlanda, det kommer genomsyra

Läs mer

Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...

Läs mer

Bakgrund och förutsättningar

Bakgrund och förutsättningar Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013/2014 Förskoleområde Östra 1 Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... s. 3 Förskolans

Läs mer

Marie Sjöholm och Kerstin Johansson är förskollärare vid Nolängens förskola med

Marie Sjöholm och Kerstin Johansson är förskollärare vid Nolängens förskola med 181 Matematikinspiration för förskolan Marie Sjöholm och Kerstin Johansson är förskollärare vid Nolängens förskola med matematikprofil i Alingsås kommun. Båda har erfarenhet av praktiskt matematikarbete,

Läs mer

Välkommen till Grodan, våren 2009

Välkommen till Grodan, våren 2009 Välkommen till Grodan, våren 2009 Ett nytt år och en ny termin står framför oss med massor av nya utmaningar och spännande lärande. Vi planerar för fullt vad våren ska innehålla men vi tänker också ta

Läs mer

Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6

Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6 Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM En lärarhandledning Rekommenderad från åk. 3-6 1 TILL DIG SOM LÄRARE En historia kan berättas på många sätt. Ja, ibland berättas samma historia på flera olika vis.

Läs mer

Arbetsplan för Sollidens förskola. Läsåret -11/12

Arbetsplan för Sollidens förskola. Läsåret -11/12 Arbetsplan för Sollidens förskola Läsåret -11/12 FÖRUTSÄTTNINGAR Framtid Vid starten av läsåret 2011/12 öppnas en ny förkola. Sollidens-, Solbergs- och Strandgatans förskolor slås samman i nya lokaler.

Läs mer

Gefle Montessoriskola F-9. Kvalitetsredovisning 2008/2009. Ledningsgrupp: Elisabet Enmark, Monica Hylén, Karin Lindqvist, Sofie Söderlund

Gefle Montessoriskola F-9. Kvalitetsredovisning 2008/2009. Ledningsgrupp: Elisabet Enmark, Monica Hylén, Karin Lindqvist, Sofie Söderlund Gefle Montessoriskola F-9 Kvalitetsredovisning 2008/2009 Ledningsgrupp: Elisabet Enmark, Monica Hylén, Karin Lindqvist, Sofie Söderlund 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning, s.3 2. Stolta över, s.4 3.

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD. till TUMMEN UPP! matte inför betygssättningen i årskurs 6

BEDÖMNINGSSTÖD. till TUMMEN UPP! matte inför betygssättningen i årskurs 6 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! matte inför betygssättningen i årskurs 6 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper inför betygssättningen i årskurs

Läs mer

Utgiven höstterminen 2010/ Västra Ingelstad skola

Utgiven höstterminen 2010/ Västra Ingelstad skola Västra Ingelstads skola - här finns framtiden - Verksamhetsplan Förskoleklass 2010/2011 Utgiven höstterminen 2010/ Västra Ingelstad skola Vision Här finns framtiden Vi menar att våra barn är vår framtid!

Läs mer

Många elever som studerar på Barn- och Fritidsprogrammet kommer så

Många elever som studerar på Barn- och Fritidsprogrammet kommer så Linda Jarlskog Ma A på förskolan Små barn behöver uppleva att de kan förankra tidiga möten med matematik i sin egen värld. Även gymnasieelever behöver uppleva att undervisningen känns relevant för dem.

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2008/2009

Kvalitetsredovisning 2008/2009 Kvalitetsredovisning 2008/2009 Föräldrakooperativet vid Testeboå ekonomiska förening 1 Innehållsförteckning: sid. 1. Inledning..2 2. Grundfakta..2 3. System för kvalitetsarbete..4 4. Föreg. års åtgärder

Läs mer

Arbetsplan för Molnet 2015/2016

Arbetsplan för Molnet 2015/2016 Arbetsplan för Molnet 2015/2016 Gruppens sammansättning Vi har 20 barn 3 barn är födda 14 6 barn födda 13 6 barn födda 12 4 barn födda 11 1 barn fött 10 Personal Carina Addén - förskollärare Susanne Evergren

Läs mer

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015 18/6 2014 Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015 förskolechef: Pernilla Nillson 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Verksamhetside 4. Tallängens års-hjul (under arbete) 5. Mål för Tallängens förskola

Läs mer

GRUNDVERKSAMHET - Östertull Montessoriförskola

GRUNDVERKSAMHET - Östertull Montessoriförskola GRUNDVERKSAMHET - Östertull Montessoriförskola Östertull Montessoriförskola är Lunds första och enda kommunala montessoriförskola. Förskolan öppnades augusti 2002. Förskolan är auktoriserad. Det betyder

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016 Innehåll: 1. Inledning 2. Vision 3. Syfte 4. Definiering av begreppen diskriminering, kränkning och trakasserier

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost Ärendenummer Sso 221/2011 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 Välkommen till Eklunda förskola 3 Vision 3 Organisation 3 2. Sammanfattning

Läs mer

Ämnesplan i Engelska

Ämnesplan i Engelska Ämnesplan i Engelska Mål kriterier för engelska årskurs 9 vad eleven ska nå sina mål. Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven: använda engelska för att kommunicera i tal skrift

Läs mer

Bedömningsunderlag förskola

Bedömningsunderlag förskola 1 (7) Version 2.1.2 Bedömningsunderlag förskola 1 Förskolornas arbete mot målen Utbildningen inom förskolan syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Johanna Nilsson Vad handlar boken om? Johan är en fotbollstokig kille som, mer än allt annat i världen, vill bli fotbollsproffs. Han måste dock kämpa mycket med svenskan,

Läs mer

Ringens förskola. Verksamhetsplan 2014-15

Ringens förskola. Verksamhetsplan 2014-15 Ringens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING 2007

KVALITETSREDOVISNING 2007 KVALITETSREDOVISNING 2007 Klockarbacken Föreståndare Jenny Bengtsson Ordförande Madeleine Andersson Adress Axénsv 11 Postadress 591 97 Motala Telefon 0141-220410 Fax 0141-220411 E-post info@klockarbacken.se

Läs mer

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö 2012/2013 Umeå Kommunfullmäktige mål för För- och Grundskola 2011-2013: En skola för alla där barns och ungdomars rätt: - att känna sig trygga, respekterade,

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 2 2. Mål och riktlinjer sida 3 2.1 Normer och värden sida 3 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011 SIG300, v2.0, 2010-02-26 ÄRLINGHEDENS FÖRSKOLA Idrottsvägen 19 b 195 32 Märsta 591 264 19, 6423, 6424 och 64 33 ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 2 (10) Vision På Tingvalla

Läs mer

Brukarenkät inom Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Gustavsbergs förskola

Brukarenkät inom Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Gustavsbergs förskola Brukarenkät inom Barn- och ungdomsnämndens verksamheter Gustavsbergs förskola 2/24 Gustavsbergs förskola Brukarenkät inom Barn- och ungdomsnämndens verksamheter Antal som besvarat hela enkäten 18 2 0 Trivsel

Läs mer

Lärande & utveckling. www.karlskoga.se

Lärande & utveckling. www.karlskoga.se Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Sandtorpet Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning)

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013/2014

Kvalitetsdokument 2013/2014 Kvalitetsdokument 2013/2014 Förskolans pedagogiska idè På Grindstugan har vi påbörjat processen i att arbetar vi Reggio Emilia inspirerat Vi erbjuder en rolig, lustfylld och lärande verksamhet utifrån

Läs mer

Ett övningssystem för att nå automatik

Ett övningssystem för att nå automatik Ett övningssystem för att nå automatik EDVIN FERNER Det är klart att man blir bättre om man övar! Det är inget märkvärdigt med det. Men hur länge ska man ta upp tiden för denna övning? Och framför allt

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER

Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER I ETT SAMARBETE MED FÖRSAMLINGSPROGRAMMET I EVANGELISKA FRIKYRKAN, HYLLIE PARKS FOLKHÖGSKOLA OCH STUDIEFÖRBUNDET BILDA 2 Nära smågrupp

Läs mer

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling I samband med att jag coachade en verksamhetschef för ett gruppboende fick jag vara med om en märkbar utveckling. Chefens överordnade ringde mig och berättade att chefen

Läs mer

Lokala arbetsplan 2014-2015

Lokala arbetsplan 2014-2015 Lokala arbetsplan 2014-2015 Regnbågens förskola Avdelning Röd Lokala arbetsplan 26 september 2014 Presentation av Röda Regnbågen Regnbågens förskola rymmer 3 avdelningar och avd. Röd finns i mitten av

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016

Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer