KVARTERET KORPEN OCH andra mästerverk av bo WideRbeRg

Transkript

1 GÖTEBORG PROGRAMTIDNING HösteN 2011 KVARTERET KORPEN OCH andra mästerverk av bo WideRbeRg Nyrestaurerade nypremiärer: taxi driver och bron över floden kwai! Göteborgskravaller, manusskrivande och finanskris på våra cinekvällar! I FOKUS: SATYAJIT RAY, DOUGLAS SIRK, LUCRECIA MARTEL, F. W. MURNAU, ALIEN x 3 Förälska dig i världens bästa fi lmer på bio Capitol och bio Roy

2 Sweden s museum of fashion, design & decorative arts. From The Collection of Röhsska museet; Wedding dress: from Chaos Point by Vivienne Westwood, A/W Koaff: Patrik Selling, Porcelain sculpture for shoulders: Eva Jonson, The Baroque Chamber from Gamlestaden, Göteborg Styling and photo: SEEK, 2010 Vasagatan 37 39, Göteborg

3 BIOPREMIÄR 2 SEPTEMBER

4 4 Inledning HÖSTEN 2011 Välkomna till höstens visningar på Cinemateket! Jag heter Danial Brännström och har fått den stora äran att vikariera som programchef under Lova Hagerfors föräldraledighet. Cinemateket är dock inget nytt för mig, jag har under de senaste sex åren suttit med i redaktionen och varit med och utformat programmet. Det ska nu bli kul att under en tid få ta ett helhetsgrepp på verksamheten. Under våren startade vi programpunkten Cinekväll tillsammans med Bio Roy, ABF, Göteborg International Film Festival och Filmhögskolan, ett koncept vi fortsätter med i höst. Där har ni inte bara möjlighet att se film, utan också att få ta del av samtal om film och själva diskutera. Höstens teman är Göteborgskravallerna, att göra film av en bok, finanskrisen och manusskrivande. Samtalet om manusskrivande utgår från Bo Widerbergs film Barnvagnen, och är även en del av vår satsning på Widerbergs filmer i höst, i samband med utgivningen av Mårten Blomkvists biografi över en av svensk films stora förgrundsgestalter och förnyare. En annan regissör vi uppmärksammar är Douglas Sirk, som av sin samtid ansågs vara en dussinregissör men i efterhand har omvärderats och inspirerat Rainer Werner Fassbinder, Lars von Trier och Todd Haynes. En ny programpunkt är Klassikern, en restaurerad storfilm som visas vid två tillfällen. Första filmen ut är Taxi Driver, som fyller 35 år i år, och senare under hösten visar vi mastodontfilmen Bron över floden Kwai. Ta chansen att se dessa fantastiska klassiker såsom de var tänkta att ses! F. W. Murnau dog 1931, bara 42 år gammal, men hann skapa flera av filmhistoriens mest fantastiska verk, som Nosferatu och Soluppgång. Vi visar fem av hans filmer. Vi visar också fem filmer av Satyajit Ray, den indiske regissören Gunnar Bergdahl skriver så fint om i denna tidning. Andra höjdpunkter under hösten är våra filmer i det magnifika Scope-formatet, där ni får se bevis på att film verkligen är bäst på bio, och den argentinska regissören Lucrecia Martel, vars filmer har vunnit priser jorden runt, men inte uppmärksammats i Sverige. För att inte nämna thailändaren Apichatpong Weerasethakul, Alien-helg och samarbetet mellan Josef von Sternberg och Marlene Dietrich. Jag hoppas att ni får en fantastisk filmhöst och känner mig övertygad om att ni också kommer att förälska er i Douglas Sirks melodramer, hänföras av Murnaus tidlösa filmer, bli smått förvirrade av Apichatpong Weerasethakul och beundra Satyayit Rays mästerverk. Danial Brännström Cinematekets programchef Cinematekets redaktion Danial Brännström, programchef Anders Annikas, programredaktör Nina Widerberg, programredaktör Pia Strandberg, administration Kim Fahlstedt, assistent Programtidningen Cinemateket ANsvarig utgivare Danial Brännström Redaktör Anders Annikas Skribenter i detta nummer Cinematekets redaktion Gunnar Bergdahl Mårten Blomkvist Göran Everdahl Arash Kermanshahani Hynek Pallas Formgivare Kicki Ajax, Fräulein Design Tryck Norra Skåne Offset AB Papperet miljöcertifierat enligt SS-EN ISO Annonser Jonna Fischer Matz Fischer Matz Kommunikation cinemateket@fmkommunikation.se bilder Svenska Filminstitutets bildarkiv Kontakt cinemateket@sfi.se Postadress: Cinemateket Svenska Filminstitutet Box Stockholm Besöksadress: Filmhuset, Borgvägen 1 Tack till: ABF, Academy Film Archive, Antirasistiska filmdagar, Bio Capitol, Bio Roy, Nina Bondeson, The British Film Institute, Charles Burnett, Cinematekets vänner, Cinemateket USF, Classic Films, Mikael Fellenius, Filmhögskolan, Göteborg International Film Festival, Lova Hagerfors, Hollywood Classics, Murnau Stiftung, NBC Universal, Belinda Olsson, Par k Ci rcus, San dr ews, Scan box E nte rtai n m e nt, Sve nsk Fi lm i n dustr i, Tr iart Fi lm, Jan Troe ll, UCLA Fi lm & Television Archive, Stefan Wingefors Omslagsbild: Thommy Berggren i Kvarteret Korpen, FOTO: MIA CARLSSON: Danial Brännström

5 HÖSTEN INNEHÅll MISSA INTE VÅRA CINEKVÄLLAR! LÄS MER PÅ SIDA 13 OCH 18! INNEHÅLL 4 inledning 6 7 Det här är Cinemateket! Biografer, biljetter och lite fakta. 8 9 Klassikern vi visar nyrestaurerade kopior av Taxi Driver och Bron över floden Kwai. 12 Göteborgsprofiler Antirasistiska filmdagar, Belinda Olsson, Mikael Fellenius och Nina Bondeson har valt varsin film ur arkivet. 13 Cinekvällar vi fortsätter konceptet från i våras, med samtalsoch evenemangskvällar på Bio roy. I höst handlar det om manusarbete, Göteborgskravallerna och finanskrisen! Satyajit Ray vi visar den monumentala Apu-trilogin och två ytterligare filmer av Indiens Ingmar Bergman Bo Widerberg Åtta filmer av den svenska filmnaturalismens fader, från debuten Barnvagnen till Ormens väg på hälleberget. Visningsschema hösten lucrecia Martel Tre filmer av argentinska auteuren lucrecia Martel, för första gången i Sverige. 22 alien-helg vi visar de tre första Alien-filmerna under en och samma helg. 23 apichatpong Weerasethakul Thailändske Guldpalmsvinnaren från 2010 har gjort fler filmer än Farbror Boonmee som minns sina tidigare liv vi ger en introduktion! F. W. Murnau Fem filmer av tyske geniet F. W. Murnau Douglas Sirk Fem filmer av melodrammästaren Douglas Sirk, bland annat en ny kopia av praktverket Den stora lögnen. 28 Scope mer än bara Cinemascope Fyra filmer i tre olika vidfilmformat, från Truman Capote till Jesus, från Sovscope till Panavision Josef von Sternberg och Marlene Dietrich vi visar Blå ängeln och de sex andra filmerna von Sternberg gjorde tillsammans med Marlene Dietrich Nyrestaurerat, redaktionens favorit, publikens val och förhandsvisning Från Dracula och Nils Holgersson till Bill Murray och Chantal Akerman.

6 6 DET Här är CINEMATEKET! HÖSTEN 2011 Det här är Cinemateket! Glöm inte bort att följa Cinemateket på Facebook! Vi finns på cinemateketgbg Cinemateket är den självklara mötesplatsen för alla filmentusiaster både cineaster och filmskapare som vill se de bästa och mest intressanta filmerna ur hela filmhistorien och från hela världen, på stor duk. Cinemateket startade 1964 i Stockholm och 1967 i Göteborg. Svenska Filminstitutet och Cinemateket har från regeringen uppdraget att göra filmhistorien levande för allmänheten genom visningar på biograf, framför allt av filmer som inte är tillgängliga på den ordinarie repertoaren. Programmet ska innehålla något för alla filmentusiaster, både de som har sett det mesta och vill fördjupa sig och de som just upptäckt den rika filmhistorien. Cinematekets PODCaST varför börjar allt fler stora filmregissörer jobba inom tv? vilka dog i slutet av lukas Moodyssons första manus till Fucking Åmål? vad har Jean Genet gemensamt med Judd Apatow? Svar på dessa frågor finner du i Cinematekets podcast, den perfekta följeslagaren till våra fi lmer. På bussen, innan du somnar på natten eller i bilkön på morgonen. Nu kan du ta med dig Cinemateket och våra gäster var du än går. läs mer på Bio Capitol välkommen till Capitol! Kassan öppnar tisdag 17.30, övriga vardagar 18.00, lördag och söndag Förköp en månad framåt. inget insläpp efter fi lmens början. antal platser: 206 adress: skanstorget 1 tel: , Bio Roy välkommen till Roy! Fyra kvällar under hösten har vi Cinekvällar, filmkvällar med samtal och evenemang, på Roy. Kassan öppnar en timme före dagens första föreställning. antal platser: 286 adress: Kungsportsavenyn 45 tel: Webbsida: FOTO: magnus JaNsON: BIO roy, KataRiNa lorentzon: BIO CAPITOl

7 HÖSTEN 2011 det här är cinemateket! 7 Biljetter och medlemskap På Cinemateket blir du medlem när du köper din första biljett. Det finns tre olika kort att välja på: Biljetterna köps på plats på vår biograf Capitol. Inget återköp av biljetter eller medlemskort. Medlemskortet ingår i första biobiljetten! Kortet ger dig tillgång till hela Cinematekets fantastiska utbud till ordinarie biljettpris, 65 kronor.* Perfekt för dig som vill prova på eller ta med vänner som är nyfikna! * Vissa specialvisningar kan kosta mer. Se aktuellt program för mer information. S T O C K H O L M / G Ö T E B O R G / M A L M Ö Årskortet kostar 80 kronor,* och med det betalar du bara 45 kronor för ett filmbesök. Med Årskortet får du Cinematekets programtidning direkt i brevlådan utan kostnad. Perfekt för dig som vill ha mer mer film, fler upplevelser och mer inspiration! S T O C K H O L M / G Ö T E B O R G / M A L M Ö årskort VIP-kortet är ett halvårskort som kostar 700 kronor. VIP-kortet ger dig fri entré* till hela Cinematekets program! Vårt sommaruppehåll räknas bort, så att du får sex månader fullmatade med filmupplevelser. Som VIP-medlem får du programtidningen hemskickad utan kostnad. Perfekt för dig som ofta vill berikas av sköna filmupplevelser och det finaste kort du kan ge bort i present! vip-kort S T O C K H O L M / G Ö T E B O R G / M A L M Ö medlemskort Om Svenska Filminstitutet Svenska Filminstitutets uppdrag är att stärka den svenska filmen i alla led att stödja produktion av ny film samt distribution och visning av värdefull film, att bevara och tillgängliggöra det svenska filmarvet och att representera svensk film internationellt. I ett litet land som Sverige är de flesta inhemska filmer som går upp på bio beroende av offentligt stöd. Läs mer om Svenska Filminstitutet på

8 8 KlASSIKErN HÖSTEN 2011 Klassikern Från och med i höst presenterar Cinemateket två gånger per termin en nypremiär av en odödlig filmklassiker. vi visar en nyrestaurerad kopia av filmen, vid två tillfällen. Taxi Driver En ensam vietnamveteran tar jobb som taxichaffis, eftersom han ändå ägnar nätterna åt att köra omkring i sin bil. Skift efter skift av möten med New Yorks skuggsidor får honom till sist att bestämma sig för att städa upp. Manuset till Taxi Driver skrevs av vapenfetischisten Paul Schrader, som blandade sina egna mörka upplevelser med Fjodor Dostojevskijs Anteckningar från ett källarhål. Martin Scorsese hade från början tänkt sig Harvey Keitel i huvudrollen, men producenterna ville ha De Niro, efter att ha sett honom briljera i Mean Streets. Och nog fick de rätt, rollen som Travis Bickle är den som definierar Robert De Niros karriär. Filmen blev också Jodie Fosters genombrott, när hon som 14-åring gestaltade den prostituerade Iris, som Travis bestämmer sig för att rädda. Att nu få se och höra filmen (med musik av Bernard Herrmann) nyrestaurerad på stor duk, är en ynnest. 35 år efter premiären har den inte minskat i styrka varken som filmhistorisk referenspunkt eller som studie av en psykopat som tar lagen i egna händer. REGi: MaRTiN SCORSESE, skådespelare: RObeRt de NiRO, JOdie FOsteR, Cybill shepherd, HaRvey Keitel, 1976, usa, 35 mm, 1 TiM 53 MiN, UTaN TEXT TiS 20 SEPT 18.00, bio Capitol, SÖN 25 SEPT 14.00, bio Capitol specialevenemang! gratis för dig med vip-kort, 45 kr för dig med årskort och 80 kr för dig med medlemskort. NYRES- TaURE- RaD! GUlD- PalMS- ViNNaRE! FOTO: NamN efternamn/bildbyrå, N A M N E F T E r N A M N / B I l D B y r Å,

9 HÖSTEN 2011 KlASSIKErN 9 Bron över floden Kwai // the bridge ON the RiveR KWai // NYRES- TaURE- RaD! Brittiska soldater i japanskt fångläger under andra världskriget får i uppgift att bygga en järnvägsbro. Det är den enkla premissen för Bron över floden Kwai. Filmens handling må utspela sig på en och samma plats, men det storslagna berättandet är typiskt för den sortens film som regissören David Lean idag förknippas med. Med det nya formatet Cinemascope kunde han måla handlingen över en jätteduk, vilket han verkligen gjorde. Samtidigt är Kwai framför allt en komplex närstudie av människans psyke. Alec Guinness stolte överste vägrar rucka på principer och arbetsmoral trots fångenskapen, och framstår som en hjälte eller en fåne, beroende på synvinkel. En del minns visslandet av den muntra signaturen Colonel Bogey March, andra tortyrscenen där fångarna tvingas stå i givakt tills de svimmar. Oavsett vilket är den sjufaldigt Oscarbelönade Bron över floden Kwai en klassiker som ska ses på bio. A powerful rendition of the unbidden, psychological damage of war a towering work. Ian Nathan, Empire REGi: DaViD lean, skådespe lar e: Wi lliam HOlde N, alec g u i N N ess, JaCK HaWKi Ns, sessu e HayaKaWa, 1957, storbritannien, usa, 35 mm, 2 TiM 41 MiN, UTaN TEXT TiS 15 NOV 18.00, bio Capitol, lör 19 NOV 14.00, bio Capitol specialevenemang! gratis för dig med vip-kort, 45 kr för dig med årskort och 80 kr för dig med medlemskort. FOTO: NamN efternamn/bildbyrå, N A M N E F T E r N A M N / B I l D B y r Å,

10 ZENTROPA Happy End En film av Björn runge (Om jag vänder mig om) Efter manus av Kim Fupz Aakeson ann petrén / malin BuSKa / gustaf SKarSgÅrd johan WidErBErg / peter andersson / david dencik / mariah KanninEn / Hanna malmberg fredrik gildea BioprEmiär 23 SEpTEmBEr

11 Nya aktuella filmbiografier utkommer juli Jan Troell - De eviga ögonblickens regissör Utvandrarna, Invandrarna, Nybyggarna och Maria Larssons eviga ögonblick är några oförglömliga filmer av denne dubbelt Oscarnominerade regissör. Det här är den första biografin över denne stora filmskapare. Jan Troell är för mig ett alldeles äkta, stort lysande geni... Han är oerhört märkvärdig, fullkomligt originell och en djupt inspirerande regissör. Ingmar Bergman utkommer september Bo Widerberg - Äkthet till varje pris Heter en biografi Höggradigt jävla excentrisk och utspelar sig i svensk filmmiljö kan den bara handla om Bo Widerberg. Med filmerna Kvarteret Korpen, Elvira Madigan, Mannen på taket och Lust och fägring stor är Bo Widerberg en av Sveriges absolut största regissörer. Han förändrade filmhistorien och vann priser både här och utomlands. Tre av hans filmer Oscarnominerades. läs mer på

12 12 GöTEBOrGSPrOFIlEr HÖSTEN 2011 göteborgsprofiler varje termin låter vi några intressanta och aktuella personer eller organisationer med anknytning till göteborg välja varsin fi lm till vårt program. de inleder också visningarna. Antirasistiska filmdagar väljer: Medan vi faller // la HaiNe // Rasmotsättningar och utanförskap i pyrande Parisförort där tre unga killar slåss mot sina villkor. Myten om Paris får en kalldusch i en film som är mer Boyz n the Hood än Bande à part. Antirasistiska filmdagar vill väcka debatt kring rasism, främlingsfientlighet och demokrati genom filmvisningar, samtal, workshops, nätverk och kulturevenemang. REGi: MaTHiEU KaSSOViTZ, skådespelare: vincent Cassel, HubeRt KOuNdÉ, saïd taghmaoui, 1995, FRaNKRiKe, 35 mm, 1 TiM 38 MiN, SVENSK TEXT SÖN 13 NOV 14.00, bio Capitol Belinda Olsson väljer: Pretty in Pink Finstämt bratpack-drama om kärlek över klassgränserna, med manus av John Hughes och Molly Ringwald i huvudrollen. Belinda Olsson är journalist, författare och programledare för Debatt i SVT. Hon har en bakgrund på bland annat Aftonbladet och var redaktör för den uppmärksammade antologin Fittstim. REGi: HOWaRD DEUTCH, skådespe lar e: molly R i NgWald, an dr ew mccarthy, JON CRyeR, HaRRy dean stanton, 1986, usa, 35 mm, 1 TiM 37 MiN, SVENSK TEXT lör 10 SEPT 14.00, bio Capitol Mikael Fellenius väljer: Il postino postiljonen // il POstiNO // Oväntad vänskap uppstår när obildad italiensk brevbärare levererar post till exilpoeten Pablo Neruda. Nominerad till fem Oscar, däribland bästa film. Mikael Fellenius är nytillträdd vd för Göteborg International Film Festival, med en bakgrund inom ekonomi och musik, bland annat som slagverksmusiker. REGi: MiCHaEl RaDFORD, skådespe lar e: PH i li PPe NOi R et, massi mo troisi, mar ia g Raz ia CuCiNOtta, 1994, italien, FRaNKRiKe, belgien, 35 mm, 1 TiM 48 MiN, SVENSK TEXT lör 8 OKT 14.00, bio Capitol Nina Bondeson väljer: Stormy Monday Jazz, sex, bistra miner och snyggt sjaskiga 80-talskostymer i drama där amerikansk gangster pressar brittisk klubbägare. Foto av bröderna Coens husfotograf Roger Deakins. Nina Bondeson är konstnär och gestaltar fiktiva karaktärer som iscensätter våra eviga försök att få till det; med varandra, med tingen, med tillvaron, språket, sanningssökandet och meningen med allt. REGi: MiKE FiGGiS, skådespe lar e: sti Ng, tom my le e JON es, m e lan i e g R i FFitH, sean bean, storbritannien, usa, 1988, 35 mm, 1 TiM 32 MiN, SVENSK TEXT TiS 4 OKT 18.00, bio Capitol FOTO: sofia sabel: BElINDA OlSSON

13 HÖSTEN 2011 CINEKvällAr 13 Fyra gånger under hösten anordnar vi särskilda samtals- och evenemangskvällar på Bio roy. Bakom dessa CINEKVÄLLAR står Cinemateket, Bio roy, ABF, Filmhögskolan och Göteborg International Film Festival. Simon och ekarna från bok till film i samband med bok- och biblioteksmässan tar göteborg international Film Festival ett grepp på hur en bok blir film. marianne Fredrikssons roman Simon och ekarna har lästs av mängder av människor och nyfikenheten kring filmatiseringen är stor. Hur gör man när man tar sig an något så känt och uppskattat? vilka har svårigheterna varit under processen? Och, framför allt, hur blev det? Regissören lisa Ohlin besöker Cinemateket för att presentera förhandsvisningen av sin nya fi lm och berätta om arbetet med adaptionen. Cinekvällen arrangeras i samarbete med göteborg international Film Festival. FÖR- HANDS- VISNING! simon och ekarna Uppväxtskildring om göteborgske arbetarsonen Simon som blir vän med förmögne Isak, medan andra världskriget rasar i bakgrunden. Fantasi och realism blandas i tjusigt fotad filmatisering av Marianne Fredrikssons roman. Visningen sker i samarbete med Nordisk Film som bjuder på fri entré! REGi: lisa OHliN, skådespelare: bill skarsgård, KaRl linnertorp, HeleN sjöholm, JaN JOseF liefers, 2011, sverige, NORge, danmark, tyskland, NedeRlÄNdeRNa, 35 mm, 2 TiM SÖN 25 SEPT 17.30, Bio roy REGi: CHaRlES FERGUSON, berättar- RÖst: matt damon, 2010, usa, 35 m m, 1 TiM 43 MiN, SVENSK TEXT MANUS- FÖRFATTAREN BO WIDERBERG. LÄS MER OM DENNA CINEKVÄLL PÅ S. 18. FOTO: dan laustsen/göta Film: SIMON OCH EKArNA inside Job finanskrisen på film Finanskrisen 2008 kostade miljontals människor jobb, hem och besparingar och resulterade nära nog i en global finansiell kollaps. Oscarbelönade dokumentären Inside Job berättar historien om hur det kunde ske. Efter filmen samtalar en panel om de frågor filmen tar upp. Cinekvällen arrangeras i samarbete med ABF och Bio Roy. ONS 26 OKT 18.00, bio Roy specialevenemang! 50 för dig med vip-kort, 50 kr för dig med årskort och 80 kr för dig med medlemskort. 10 år sedan skotten på Vasaplatsen Göran du Rées film Skotten på Vasaplatsen Sex kriterier kring bilden i det digitala årtusendet fokuserar på händelserna på Vasaplatsen under EU-toppmötet 2001, då polis öppnade eld mot demonstranter, och hur åklagarens bevisfilm kom att användas i rättegången mot den skottskadade Hannes Westberg. Filmen är det första större konstnärliga forskningsarbete som har genomförts i Sverige inom ämnet filmisk gestaltning. Arbetet behandlar bildens berättelse och verklighetens problematik och utgår från Filmhögskolans professor Göran du Rées egen konstnärliga erfarenhet som filmskapare. Forskningsarbetet har bland annat resulterat i att Rikspolisstyrelsen idag använder de riktlinjer som Göran du Rées har formulerat kring hur bilden kan användas i rättsprocesser. Cinekvällen arrangeras i samarbete med Filmhögskolan. REGi: GÖRaN DU RÉES, berättare: göran du RÉes, 2011, sverige, dvd, 1 Ti M 45 M i N ONS 30 NOV 18.00, bio Roy specialevenemang! 50 för dig med vip-kort, 50 kr för dig med årskort och 80 kr för dig med medlemskort.

14 14 SATyAJIT ray HÖSTEN 2011 Satyajit Ray De där stora filmupplevelserna har alltid en ram som gör dem möjliga. En tid, en plats, en längtan. När jag en gång på 1980-talet var utsänd av Folkets Bio för att på filmfestivalen i Pesaro i Italien betitta indisk kvalitetsfilm var det en blandad upplevelse som gradvis förvandlades till ett moraliskt imperativ. Efter överambitiösa 50 filmer på en knapp vecka befann jag mig i en fullständig supersizeme-känsla. Kvar på programmet stod dock att åka till rom och gå på en retrospektiv serie. Så en tidig sommarkväll i Fellinis roma, som jag befann mig i för allra första gången, fick jag där och då en av mina genombrytande filmupplevelser. Just en sådan som förändrade perspektiven, vidgade världen, som så att säga ställde in skärpan efter veckans oändliga filmremsa av likartade bilder och berättelser. Filmen som skakade om mig var Satyajit rays Apu-trilogi, visad i en enda svindlande föreställning medan nattmörkret föll mjukt i andhämtningspauserna utanför biografen i den gamla stadens hemlighetsfulla centrum. Det var en upplevelse där filmhistorien hann ikapp mig. ray var nämligen på 80-talet sedan länge redan betraktad som en av världens stora filmskapare. Den första delen av Apu-trilogin, Sången om vägen, var hans debutfilm och den prisades i Cannes redan ray kom från en välbärgad familj i Calcutta, hade rest i Europa, sett Cykeltjuven i london tillsammans med andra neorealistiska mästerverk och dessutom filmer av fransmannen Jean renoir. ray var egentligen grafiker och tecknare men blev en sann cineast som till Indiens filmiska nöjesproduktion förde intryck från efterkrigstidens europeiska film. 1947, tillbaka i Indien, startade han i hemstaden den allra första indiska filmklubben en tidig avlägsen släkting till Cinemateket! och när Jean renoir kom till Indien 1951 för att spela in en film blev ray dennes regiassistent. Men vägen var ändå lång till att han skulle få möjlighet att slutföra sin första egna film. Inspelningarna påbörjades 1952 och enligt berättelserna tvingades den unge ray till och med panta en del av familjens smycken för att kunna fortsätta inspelningarna som drog ut på tiden med över tre år. Det är en slags förtätad vardagsrealism, fylld av poesi, som gör Apu-trilogin till en milstolpe i filmhistorien. I Sången om vägen befinner vi oss långt ut på den bengaliska landsbygden där den lille pojken Apu lever med sin familj och sin syster. Men livets förutsättning är alltid döden. även om moderniteten anas bortom byn där järnvägen går och framtiden tuffar fram. Filmen blev ett formidabelt genombrott och etablerade Satyajit ray som en brobyggare mellan europeisk realism och indisk poesi. I del två, Den obesegrade (1956), har Apu och hans föräldrar flyttat till den myllrande storstaden varanasi och med Apus värld (1959) fullbordade han trilogin, nu med Apu som vuxen. Berättelsen slår sin bro över tiden på ett universellt vis och bropelarna består av en igenkännbar humanism. Den betvingar exotismens distansering och färdas rakt in i våra europeiska hjärtan. Nu som då. Satyajit ray kom därefter att under många år vara Indiens store filmregissör. Hans betydelse som konstnärlig inspiratör kan knappas överskattas för den generation av indiska filmare som följde. På hemmaplan hamnade han i en korseld mellan krav på att inte exportera fattigdom och att vara mer marxistisk likt generationskamraten Mrinal Sen. Parallellerna till en viss Ingmar Bergman och det svenska filmlivet är uppenbara. Sammanlagt gjorde Satyajit ray 32 långfilmer. Jag har långt ifrån sett alla. I samband med filmatiseringen av en av Nobelpristagaren rabindranath Tagores romaner fick ray 1983 en allvarlig hjärtattack. Men han återkom med några mer teaterstiliserade filmer som vi förstås visade på filmfestivalen i Göteborg, precis som filmer av hans son Sandip ray. I mars 1992 fick Satyajit ray en heders-oscar för sin betydelsefulla gärning. Hollywood stod upp för en filmskapare fjärran från Hollywood. Bara några veckor senare dog han, 70 år gammal. även om inget av allt det andra som ray gjorde för mig någonsin nådde den där totalupplevelsen i rom av Aputrilogin möjligen skulle det vara hans 70-talsfilm Åska över slätterna är hans andra filmer en ömsint påminnelse om en av mina största bioupplevelser. Det är mer än gott så. text: gunnar bergdahl K u ltu r C H E F PÅ H E ls I N G B O r G DAG B lad, TI D I GAr E ve r KSAM INOM FOlKETS BIO OCH SOM CHEF För GöTEBOrGS FIlMFESTIvAl

15 HÖSTEN 2011 SATyAJIT ray 15 APU-TRILOGIN Sången om vägen // PatHeR PaNCHali // Första delen av Rays tidlösa trilogi handlar om pojken Apu och hans familjs liv i en västbengalisk by. Filmen var en sensationell debut, har musik av Ravi Shankar och blev den första indiska film som uppmärksammades i väst. Jag kommer aldrig att glömma den upphetsning jag kände när jag hade sett Sången om vägen för första gången Den flyter fram som en väldig flod. Akira Kurosawa REGi: SaTYaJiT RaY, skådespe lar e: su b i R ban N e RJ e e, KaN u ban N e RJ e e, KaR u Na ban N e RJ e e, u ma das g u Pta, 1955, i N di e N, 35 mm, 2 TiM 2 MiN, ENGElSK TEXT lör 27 aug 14.00, bio Capitol Den obesegrade // aparajito // I den andra delen av Apu-trilogin flyttar familjen från sin by till ett ruckel i Varanasi. Apu får ett stipendium och erbjuds en plats i en skola i Calcutta, men hans mor vill inte att han ska lämna henne Filmen vann Guldlejonet i Venedig. REGi: SaTYaJiT RaY, skådespe lar e: smaran g HOsal, KaN u ban N e RJ e e, KaR u Na ban N e RJ e e, Pi NaKi se Ng u Pta, 1956, indien, 35 mm, 1 Ti M 50 M i N, ENGElSK TEXT TiS 6 SEPT 20.00, bio Capitol Apus värld // apur sansar // I den avslutande delen av Rays trilogi beslutar Apu att försöka slå sig fram som författare i Calcutta. På ett bröllop där brudgummen får ett nervöst sammanbrott övertalar brudens släktingar Apu att gifta sig med den unga bruden i hans ställe, för att rädda hennes heder. REGi: SaTYaJiT RaY, skådespe lar e: sou m itra CHatte RJ e e, shar m i la tag OR e, alok CHaKRavaRty, swapan m u KH e RJ e e, 1959, indien, 35 mm, 1 Ti M 45 M i N, ENGElSK TEXT lör 10 SEPT 16.00, bio Capitol Musikrummet // JalsagHaR // Åldrande överhuvud för utblottad aristokratisk familj säljer sin frus smycken för att bekosta musikaftnar i sitt söndervittrande palats. Efter en familjtragedi isolerar han sig, men när hans nyrike granne bygger ett eget modernt musikrum, offrar han allt för en sista grandios konsert. A remarkable experience. Tom Milne, Time Out REGi: SaTYaJiT RaY, skådespe lar e: CH Hab i b iswas, Padma devi, PiNaKi sengupta, gangapada basu, 1959, i N di e N, 35 mm, 1 TiM 40 MiN, ENG. TEXT TiS 13 SEPT 18.00, bio Capitol Charulata Tidningsredaktör ber släktingar flytta in för att förströ hans ensamma fru, som tillbringar sina långa dagar med att brodera och läsa romaner. En kusin uppmanas att få henne att skriva själv, och de dras allt mer till varandra. Filmen bygger på en novell av Radindranath Tagore, och var Rays egen favorit. REGi: SaTYaJiT RaY, skådespe lar e: sou m itra CHatte RJ e e, madhab i m u KH e RJ e e, shai le N m u KH e RJ e e, shyamal g HOsHal, 1964, indien, 35 mm, 1 Ti M 57 M i N, ENG. TEXT TiS 20 SEPT 20.00, bio Capitol Filmerna är restaurerade av The Satyajit ray Preservation Project vid The Academy Film Archive med finansiering från The Film Foundation. Filmkopiorna är lånade av The Academy Film Archive.

16 16 BO WIDErBErG HÖSTEN 2011 BO WIDERBERG FOTO: NamN efternamn/bildbyrå, N A M N E F T E r N A M N / B I l D B y r Å,

17 HÖSTEN 2011 BO widerberg 17 Bo Widerberg föddes i Malmö 1930 i en familj med knappa resurser. Han var inte planerad, föräldrarna gifte sig bara några månader före födelsen. Efter förlossningen fick hans far låna pengar till att lösa ut sonen och hustrun från sjukhuset. Det var inte en sådan bakgrund svenska filmregissörer brukade ha och till en början hade Widerberg inga tankar på att gå den banan. Han tog realexamen, det vill säga han gick de nio år som nu motsvarar grundskolan, fick goda betyg, men var för rastlös för att studera vidare. Istället blev han efter diverse påhugg författare vid 22. Första romanen vann pris i en tävling om bästa ungdomsroman, och från 1952 till 1962 var Widerberg verksam som författare och journalist. Skälet till att han lyckades som författare var att han kompenserat sin klena skolgång med en glupande aptit på kultur. Han tog till sig allt han kunde av litteratur, konst, musik, teater och film. Det var framför allt fransk kultur han beundrade, till att börja med författare som Albert Camus, de impressionistiska konstnärerna och filmregissörer som Jean Renoir och Claude Autant-Lara. I slutet av 1950-talet blev den franska nya vågen en stor upplevelse, med François Truffaut och Jacques Demy som favoriter. När han såg hur de, och en amerikan som John Cassavetes, tog kamerorna ut ur ateljéerna, ut till verkligheten och gatorna, blev för Bo Widerberg anblicken av den inkrökta svenska filmen nästan outhärdlig kom hans debattbok Visionen i svensk film, ett rop efter mer verkligt liv på biodukarna, istället för antingen stereotyper som varit sig lika sedan 1930-talet, eller Ingmar Bergmans grubblare. Då Widerberg tillsammans med Jan Troell gjorde en kortfilm för tv, Pojken och draken, fick han lust att själv göra film. Han insåg att han kunde betrakta inspelningen som en insamlingsprocess. Vid klippbordet skulle han sedan forma stoffet. Debutfilmen Barnvagnen kom i mars 1963, och togs av kritiker och av andra unga filmintresserade emot som ett tecken på att något äntligen började hända i film-sverige. Redan i december samma år kom andra filmen, Kvarteret Korpen. Med den stod det klart att Sverige hade fått en ny stor regissör, en konkurrent till Bergman. Korpen hade ett mer gediget manus än Barnvagnen, dessutom briljant spel av särskilt Thommy Berggren och Keve Hjelm i rollerna som son och far. Det var den första Widerberg-filmen att bli Oscarnominerad. I bägge de första filmerna fanns en äkthet, en närhet till människorna, som man tidigare inte känt i svensk film. Denna naturalism i spel och bilder skulle bli Bo Widerbergs kännemärke. Han bortsåg alltid från teknisk perfektion för att få in liv, han kunde smyga igång tagningar för att skådespelarna inte skulle vara medvetna om att de filmades. Det fanns ett klassperspektiv i hans filmer. I Oscarnominerade Ådalen 31 skildrade han dramat då svensk militär 1931 sköt mot demonstrerande arbetare, Joe Hill berättade om den svenske arbetarkämpen som avrättades i USA. Men Widerberg ville också att hans filmer skulle vara en sinnlig njutning. Människorna, särskilt de som inte var bildad överklass, skulle uppmärksammas på hur konst, musik och mat kunde förljuva livet. Widerbergs vackra Elvira Madigan revolutionerade färgfotot, och med den ville han få publiken att känna doften av brödet som kärleksparet delade under ett träd. Han satsade högt när han filmade. Med sin första polisfilm, Mannen på taket, ville han tävla med amerikanerna. Det blev den första övertygande svenska thrillern. Bo Widerberg var svår att arbeta med. Han var oberäknelig, ändrade planer med kort varsel, och spräckte ständigt tidsscheman. Han behövde kaoset, det välplanerade fick honom att känna sig kvävd. Hans arbetssätt skrämde svenska producenter. Fastän Mannen på taket 1976 blev en succé, gjorde han under de drygt 20 åren fram till sin död 1997 endast ytterligare fyra filmer. Hans sista film, Lust och fägring stor (1995), gjordes med en dansk producent. Efter att ha varit borta från filmen i nästan tio år fick Bo Widerberg med den sin tredje och sista Oscarnominering. Text: Mårten Blomkvist filmkritiker

18 18 BO WIDErBErG HÖSTEN 2011 CINEKVÄLL genom att låta björn säga: Får jag visa dig mina platser du vet, det fi nns somliga platser man fäster sig vid, skulle man kunna visa paret dialoglöst på tre olika platser. Och vivaldimusiken, som skulle komma först här åskådaren skulle alltså inte själv få lyssna till den musik ungdomarna hör skulle färga miljöerna: fl ickan skulle se mera efter musikscenen, se in i honom genom att se hans platser. bo Widerberg i expressen, 1963 Kalle boman, professor på Filmhögskolan, och marcus Carlsson, student på Filmhögskolans kandidatprogram i fi lmisk gestaltning, berättar om bo Widerbergs sätt att skriva manus, om varför hans manus såg ut som de gjorde. efter samtalet visar vi bo Widerbergs långfi lmsdebut barnvagnen (1963). Barnvagnen Fotomodellen Inger Taube spelar en ung arbetarflicka som flirtar med både överklasslyngel och arbetargrabb med rockstjärneambitioner. När hon blir gravid bestämmer hon sig dock för att klara sig själv. Under den halvimproviserade tagningen på Malmö stadsbibliotek fann Widerberg sin egen metod. Till formen inspirerad av Cassavetes Skuggor på Manhattan, originalmusik av Jan Johanssson, foto av Jan Troell. REGi: BO WiDERBERG, skådespelare: inger taube, thommy berggren, lars PassgåRd, ulla akselson, 1963, sverige, 35 mm, 1 TiM 35 MiN ONS 12 OKT 18.00, bio Roy specialevenemang! 50 för dig med vip-kort, 50 kr för dig med årskort och 80 kr för dig med medlemskort. Kvarteret Korpen 1936, i fattigkvarteret Korpen i Malmö. Thommy Berggren spelar författarämnet Anders som slits mellan ambitioner, familj och flickvän. Widerbergs kanske mest älskade film Oscarnominerades och kom på första plats när Nöjesguiden 1995 lät ett antal filmkännare utse Sveriges bästa filmer genom tiderna. REGi: BO WiDERBERG, skådespe lar e: thom my b e Rgg R e N, Keve HJ e lm, emy storm, ingvar HiRdWall, 1963, sverige, 35 mm, 1 Ti M 40 M i N. TiS 23 aug 20.00, bio Capitol Elvira Madigan Pia Degermark fick skådespelarpriset i Cannes för gestaltningen av lindanserskan Elvira Madigan, som inleder en dödsdömd kärlekshistoria med löjtnant Sixten Sparre. Berömt färgfoto av Jörgen Persson i denna den andra filmatiseringen av det verklighetsbaserade skillingtrycket från Almost every frame would make a painting, and yet the film is alive and cinematic, not simply photographs of pretty pictures. Rogert Ebert, Chicago Sun-Times REGi: BO WiDERBERG, skådespelare: Pia degermark, thommy berggren, lennart malmer, CleO JeNseN, 1967, sverige, 35 mm, 1 TiM 31 MiN lör 29 OKT 16.00, bio Capitol Kärlek 65 Keve Hjelm filmregissör som håller ensemblen i ovisshet medan han försöker improvisera fram en film, och inleder kärleksaffär som spräcker hans äktenskap. Filmen uppfattades som Widerbergs 8 1/2. Hjelm citerar Godard och John Cassavetes- aktören Ben Carruthers spelar sig själv. Innan filmen visar vi Widerbergs och Jan Troells Pojken och draken. REGi: BO WiDERBERG, skådespe lar e: Keve HJ e lm, i Ng e R tau b e, björ N gustafson, evabritt strandberg, 1965, sverige, 35 mm, 1 TiM 36 MiN POJKEN OCH DRaKEN: REGi: BO WiDERBERG, JaN TROEll, skådespe lar e: arild möller, RuNe turesson, 1962, sverige, 16 mm, 30 MiN lör 17 SEPT 14.00, bio Capitol FÖR- FILM!

19 HÖSTEN 2011 BO widerberg 19 Joe Hill Paramount skulle producera Widerbergs amerikanska debut, om den svenske arbetarkämpen som avrättades i USA, men efter en problematisk start fick whiskyproducenten Seagrams produktionsbolag ta över. Helgjuten trots svåra inspelningsförhållanden, Södra Teatern fick vara Metropolitan, fängelset på Långholmen fick hysa dödscellen. Sista filmsamarbetet med Thommy Berggren, som är lysande i huvudrollen. Innan filmen visar vi intervjufilmen Tvåbarnsmor, väntande sitt tredje. Regi: Bo Widerberg, Skådespelare: Thommy Berggren, Anja Schmidt, Kelvin Malave, Evert Anderson, 1971, Sverige, USA, 35 mm, 1 tim 55 min tvåbar n s mor, väntan de s itt tr e dj e: Regi: Bo Widerberg, M e dve r kan de: Van essa R e dg rave, B o Wi de r b e rg, 1970, Sve r ig e, 35 mm, 7 min LÖR 25 NOV 14.00, Bio Capitol FÖR- FILM! Ådalen dog fem när militären sköt mot ett demonstrationståg i Ådalen. Erfarenheter från dokumentären Den vita sporten, där en kontroversiell tennismatch lett till konfrontation mellan demonstranter och polis, kom till användning då Widerberg gjorde film om detta nationella trauma. Debattörer anklagade honom för att idyllisera miljöerna men han fick också sin andra Oscarnominering. Regi: Bo Widerberg, Skådespelare: Peter Schildt, Kerstin Tidelius, Roland Hedlund, Marie De Geer, Anita Björk, 1969, Sverige, 35 mm, 1 tim 54 min LÖR 1 OKT 14.00, Bio Capitol Mannen på taket Carl-Gustaf Lindstedt som Martin Beck i filmatisering av Sjöwall/Wahlöös Den vedervärdige mannen från Säffle. Hyllad klassiker som har mer gemensamt med amerikanska 70-tals-thrillers än raden av Beck-filmer från senare år. Ohyggligt svensk och fruktansvärt underhållande. Jonas Sima, Expressen Regi: Bo Widerberg, Skådespe lar e: Car l-g ustaf Li n dste dt, Sve n Wollte r, Thomas Hellberg, Håkan Serner, 1976, Sverige, 35 mm, 1 tim 50 min SÖN 4 DEC 14.00, Bio Capitol Ormens väg på hälleberget Västerbotten, 1800-tal. Teas far begår självmord och det visar sig att stugan de bor i är pantsatt. Fordringsägaren föreslår att skulden ska betalas in natura och när han dör går fordringen i arv. Filmatiseringen av Torgny Lindgrens roman är en konsekvent allegori över patriarkatets obarmhärtighet, som gav en briljant Stina Ekblad en Guldbagge. Regi: Bo Widerberg, Skådespe lar e: Sti na E kb lad, Ste llan Skar sgår d, Reine Brynolfsson, PERNILLA WAHLGREN, 1986, Sverige, 35 mm, 1 tim 52 min SÖN 20 NOV 14.00, Bio Capitol

20 20 Lucrecia martel HÖSTEN 2011 Lucrecia Martel Lucrecia Martels långfilmsdebut The Swamp (2001) inleds med ljudet av isbitar som slår i drinkglas och poolstolar som dras över stengolv. Bilder av blekfeta kroppar i för tajta badbyxor och hård belysning; som om Lars Tunbjörk fotograferat romarrikets sista dagar vid en poolkant i Argentina. Emellanåt bryts bilderna av mot vinjettens svarta tablå där ljudmattan klink, rrrrrrr, klink, rrrrrrr ligger kvar. Obehaget som ljudet väcker, tänk naglar på griffeltavla, följer med in i filmen som en del av dess klibbiga rötmånadsatmosfär. Scenen, fortfarande Martels bästa, sammanfattar den argentinska regissörens formspråk. Ljud utanför bild har en stark betydelse i hennes berättelser, och Martel har i intervjuer sagt att hon tänker i ljud när hon skriver manus, eftersom det skapar rytm i scenerna. Fast berättelser filmerna utspelar sig i mellanrum: de saknar konventionella etablerings- och övergångsbilder och de tycks sträva efter att beskriva en känsla inte sällan obehag mer än ett dramatiskt skeende. Scener kapas mitt i: en gyttjebrottning mellan syskon, halvt på skoj, avbryts av ett skott, och i samma ögonblick klipps det till en fågel i skyn och sedan vidare fem minuter eller fem timmar senare. Oviljan att etablera rollfigurerna och deras relationer gör dessutom att vi under långa stunder famlar efter vem som är make, syster, älskare, dotter, mamma. Tills vi inser att det antingen inte är relevant, eller att osäkerhetsgreppet skärper våra sinnen för andra saker än de vi skulle ha förväntat oss. Det har sagts att många filmer i det som kallas den nya argentinska filmen med början i Buenos Aires-ungdomar på glid i 1998 års Pizza, birra, faso har stark lokal förankring. Det är en svepande generalisering, men Martel passar bra in i den. Regissören föddes 1966 i den konservativa Saltaprovinsen i nordvästra Argentina, och även om hon sedan länge lever i Buenos Aires (där hon inledde och, när skolan fick slut på pengar, avbröt sina filmstudier; hon kallar sig autodidakt) så är det i Salta filmerna utspelar sig. Regionens natur är också en viktig pusselbit i filmerna (förutom i Cannesprisade The Holy Girl från 2004, som utspelar sig i en stad). Den tryckande hettan innan monsunen och kossan som fastnar i djungelträsket säger allt om rollfigurernas villkor i debuten. Liksom det uttorkade landskapet som den ensamma femtiopluskvinnan kör igenom med sitt fåfängt färgade hår i The Headless Woman (2008) så tydligt speglar hennes liv. Nu är Martel långt ifrån en formexperimenterande regissör hos vilken man får anstränga sig för att hitta teman. Även om intrigerna till synes utspelar sig under ytan så är mycket tydligt vid en första anblick: filmernas nav är till exempel storfamiljen, och i dess centrum står alltid en kvinna. Och Martels kvinnoskildringar är unika inte bara för den argentinska filmen, utan överhuvudtaget. Hon sätter kvinnor i centrala roller och utforskar relationen mellan generationer. Det patriarkala machosamhälle som omger kvinnorna syns dock ändå, eller just därför, tydligt: männen må befinna sig i berättelsens periferi men vi förstår att det är de doktorerna, advokaterna, de intellektuella som styr och ställer utanför familjedomänen. Som mest bitsk och samhällskritisk blir Martel i den återkommande skildringen av relationen mellan vit medelklass och indianerna i underklassen som är deras tjänstefolk. Det går från invektiven som haglar över indianerna i The Swamp, till mer subtila antydningar av en annan värld när huvudpersonen i The Headless Woman hamnar i indianernas sjabbiga skjulkvarter som vi bara får ana genom ljuden och bilrutans suddiga dis. Och så det här med poolen i The Swamp. Det är ingen slump att Martel iscensätter människans förfall just vid poolkanten: swimmingpooler återkommer i alla hennes filmer men är antingen igenväxta, nedgrävda eller belägrade av aggressiva sköldpaddor. Lucrecia Martel avskyr nämligen privata swimmingpooler hon menar att de i ett land med så få offentliga badanläggningar som Argentina kan liknas vid att äga en slav. Text: Hynek Pallas filmjournalist och kritiker