Samrådshandling Dnr: Ks/2015:204. Kommunledningsförvaltningen Planeringsavdelningen. Planbeskrivning för.

Transkript

1

2

3 Samrådshandling Dnr: Ks/2015:204 Kommunledningsförvaltningen Planeringsavdelningen Planbeskrivning för Gästhamnsområdet Version av PBL: 1987:10 ÄPBL

4 Planbeskrivning Gästhamnsområdet - Samrådshandling VAD ÄR EN DETALJPLAN OCH HUR TAS DEN FRAM? En detaljplan reglerar hur mark och vatten får användas inom ett visst område. Den kan även reglera var byggnader får placeras och hur dessa ska utformas. Olika detaljplaner har olika syften och reglerar därför olika saker. Kravet att upprätta en detaljplan uppstår alltid när det behöver göras större förändringar i befintlig bebyggelsestruktur och när tidigare oexploaterade mark- och vattenområden ska tas i anspråk för ny bebyggelse. Det är kommunen som avgör när och var en detaljplan ska upprättas. Detaljplanen består av flera handlingar, men det är plankartan med bestämmelser som är det juridiskt bindande dokument som Kommunfullmäktige antar. Utöver plankartan tas även en planbeskrivning fram som förklarar syftet med planen och olika förutsättningar för det planerade området. I planbeskrivningen finns även en genomförandedel som beskriver hur planen ska verkställas. Till planen hör även en grundkarta och en fastighetsförteckning. Berörda kan påverka detaljplanen: Under processen med att arbeta fram en detaljplan ges berörda (sakägare) möjlighet att påverka genom att lämna skriftliga synpunkter på föreslagen plan. Första tillfället för detta kallas samråd. Det är i detta skede som denna detaljplan är nu. Efter detta skede bearbetas planförslaget efter inkomna synpunkter som också redovisas i en s.k. samrådsredogörelse. Därefter beslutar Kommunstyrelsen om att ställa ut planen för granskning. Nu får berörda ytterligare en chans att skriftligen lämna synpunkter och därmed kunna påverka planen. Det kan komma att ske mindre ändringar i planförslaget ända fram tills upprättandet av den slutliga antagandehandlingen görs. Detaljplanen vinner laga kraft tre veckor efter antagande om ingen överklagar eller Länsstyrelsen inte överprövar planen. Överklaganderätt har de berörda som senast under utställningsskedet lämnat in skriftliga synpunkter som inte har blivit tillgodosedda. Detaljplanen ligger sedan till grund för bygglovsprövning inom planområdet. Planen upprättas med normalt planförfarande enligt ÄPBL 1987:10 Planbeskrivningen är framtagen av planeringsavdelningen vid Kristinehamns kommun. Medverkande tjänsteman har i huvudsak varit: Petra Okanovic Petra.okanovic@kristinehamn.se 2

5 Planbeskrivning Gästhamnsområdet - Samrådshandling INNEHÅLL Version av PBL: 1987:10 ÄPBL... 1 Berörda kan påverka detaljplanen:... 2 INLEDNING... 5 PLANHANDLINGAR... 5 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG... 5 PLANDATA... 6 Lägesbestämning... 6 Areal... 6 Markägoförhållanden... 6 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN... 6 Uppdrag... 6 Översiktsplanen... 6 Detaljplaner och fastighetsbestämmelser... 8 Kulturmiljöprogram... 8 Program för planområdet... 8 Behovsbedömning och miljökonsekvensbeskrivning (MKB)... 8 AVVÄGNING ENLIGT MILJÖBALKEN (MB)... 9 Markens lämplighet... 9 Värdefulla områden... 9 Riksintressen... 9 Miljökvalitetsnormer... 9 Strandskydd FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur och markförhållanden Bebyggelse Friytor Service och verksamheter Gator och trafik Störningar Risk och säkerhet Teknisk försörjning Sociala frågor GENOMFÖRANDE

6 Planbeskrivning Gästhamnsområdet - Samrådshandling Organisatoriska frågor Fastighetsrättsliga frågor och konsekvenser Ekonomiska frågor Tekniska frågor KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE REVIDERING BILAGOR

7 Planbeskrivning Gästhamnsområdet - Samrådshandling INLEDNING Vid kommunstyrelsens sammanträde beslutades att kommunen skulle genomföra en planändring för Hamnmagasinet. Målsättningen var att möjliggöra annan användning. Planeringsavdelningen har fått i uppdrag att upprätta en ny detaljplan för området. I denna plan ska markanvändningen anpassas för att bättre motsvara fastighetsägarnas önskemål och områdets faktiska användning samt öka allmänhetens tillgång till området genom att anlägga en gång- och cykelbana. Detaljplanen upprättas i enlighet med ÄPBL 1987:10 och med normalt planförfarande. PLANHANDLINGAR o Planbeskrivning med genomförandebeskrivning o Behovsbedömning o Plankarta med bestämmelser och grundkarta o Fastighetsförteckning PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Planens syfte är att legalisera befintlig användning av gästhamnen samt att utöka möjligheterna för nyttjandet av omkringliggande fastigheter. I gällande plan är markanvändningen för området i huvudsak hamntrafik- och industriändamål. Genom att ändra markanvändningen till hamn, handel, lager och kontor ger man en större flexibilitet åt ett område med utvecklingspotential. En ny gång- och cykelväg genom planområdet ökar tillgängligheten och knyter samman området med Svinvallen och centrum på ett tydligare sätt. Det skapas också en länk till Järnleden som i området startar vid Bojortens angörande och fortsätter nordöst mot Marieberg. 5

8 Planbeskrivning Gästhamnsområdet - Samrådshandling PLANDATA Lägesbestämning Karta: Planområdet (blå linje) i förhållande till centrala Kristinehamn (gult). Planområdet är beläget vid Varnans utlopp i Varnumsviken, omkring en kilometer väster om stadens centrum. Planområdet omfattar hela fastigheterna Delfinen 1, Hunden 1, Katten 1, Katten 2, Broängen 1:17, Broängen 1:28, Broängen 1:35 och delar av Broängen 1:2 och Broängen 1:1. Areal Planområdet utgör ca m 2. Markägoförhållanden Området som används för gästhamnsverksamhet ägs av kommunen. Fastigheterna Hunden 1 samt Delfinen 1 ägs av kommunen och upplåts med tomträtt. Övriga fastigheter inom planområdet ägs av enskilda eller företag. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Uppdrag Kommunstyrelsen beslutade vid sammanträde att genomföra en planändring för området i anslutning till hamnmagasinet vid Hamnvägen för att möjliggöra annan användning. Översiktsplanen I Översiktsplan för Kristinehamn 2004 antagen av kommunfullmäktige anges området i omedelbar anslutning till Västra Ringvägen som område för handel, området på båda sidor av 6

9 Planbeskrivning Gästhamnsområdet - Samrådshandling Hamnvägen anges som industri, den nordvästra delen som kommunikation samt slutligen grönområde i området beläget närmast vattnet. Utdrag ur Översiktsplan Markanvändningen inom planområdet är i översiktsplanen markerad som industri, handel, kommunikation och grönområde. I planförslaget ges de olika fastigheterna en mer flexibel användning eller en användning som bättre stämmer överens med översiktsplanen. Område Användning gällande detaljplaner Markanvändning ÖP 2004 Användning enligt planförslag 1. Området i omedelbar anslutning till Västra Ringvägen Område för bensinförsäljning Handel Camping, parkering och park 2. Området norr om Hamnvägen Industriändamål Industri och handel Kontor 3. Området söder om Hamnvägen Hamntrafikändamål och handel Grönområde och industri Hamn, gästhamn, handel, lager och kontor. 4. Område i planområdets nordvästra del Hamntrafikändamål och järnvägstrafikändamål Kommunikation Trafik, handel, lager och kontor. 5. Område i anslutning till Varnan och Västra Ringvägen Område för bensinförsäljning Grönområde Grönområde, parkering och camping. 7

10 Planbeskrivning Gästhamnsområdet - Samrådshandling Föreliggande detaljplan bedöms delvis att vara förenlig med kommunens översiktsplan. På de sätt som den skiljer sig från översiktsplanen stämmer den dock överens med kommunens målsättning och planering för att koppla samman gästhamnsområdet med Svinvallen och att förlänga människors rörelsemönster öster ut. Detaljplaner och fastighetsbestämmelser Planområdet berör gällande detaljplaner: 76 Industriområde vid Norra Hamnen (1781K-501/1951), laga kraft Kv Noshörningen (1781K-506/1954), laga kraft Kv Flodhästen och Katten (1781K-501/1959), laga kraft Kv Delfinen och Flodhästen (1781K-502/1972), laga kraft Kv Flodhästen (1781K-515/1974), laga kraft Detaljplan för del av Gästhamnen (1781K-P12/3), laga kraft Fastighetsbestämmelse för Kv. Hunden (1781K-1016/1952) Fastighetsbestämmelse Kv. Katten (1781K-1001/1952) Planområdet angränsar till följande detaljplaner: 263 Sanna industriområde m.m (1781K-509/1971), laga kraft Kv Noshörningen m fl (1781K-504/1985), laga kraft Genomförandetiden för 490 Detaljplan för del av Gästhamnen gäller till , resterande planers genomförandetid har gått ut. Kulturmiljöprogram I Kristinehamns kommuns kulturmiljöprogram Sevärt värt att vårda så benämns Tullhuset som en del av en intressant bebyggelse i Broängen. Program för planområdet Ett planprogram togs fram för planområdet 2008 och var på samråd under perioden till Efter det togs en detaljplan fram för del av gästhamnsområdet, Detaljplan för del av Gästhamnen (1781K-P12/3), planen vann laga kraft Behovsbedömning och miljökonsekvensbeskrivning (MKB) I samband med den nu aktuella planläggningen har en behovsbedömning gjorts. Detaljplanen bedöms inte kunna medföra någon sådan betydande miljöpåverkan som avses i 4 kap. 34 PBL, 6 kap. 11 MB eller i 4 i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar varför ingen MKB behöver upprättas. 8

11 Planbeskrivning Gästhamnsområdet - Samrådshandling AVVÄGNING ENLIGT MILJÖBALKEN (MB) Markens lämplighet Den föreslagna användningen i detaljplanen bedöms vara förenlig med 3 kap MB, som anger bestämmelser för hushållning med mark och vattenområden. Värdefulla områden Planområdet omfattas av bestämmelserna i miljöbalken 4 kap 2, Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet. Inga intresseområden vad gäller flora, fauna, nyckelbiotoper eller hotade arter är kända inom området. Planområdet omfattas inte av skydd enligt 7 kap MB. Riksintressen Planområdet ligger inom område som är av riksintresse för rörligt friluftsliv och skyddas därmed av 4 kap 2 MB. Planområdet utgör en del av det geografiska området Vänern med öar och strandområden, och är uppmärksammat med hänsyn till de samlade natur- och kulturvärdena som finns inom området. Ett genomförande av den aktuella detaljplanen bedöms inte inkräkta på riksintressena. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt bindande styrmedel som regleras med stöd av MB 5 kap. Idag finns MKN för utomhusluft, vattenförekomster, fisk- och musselvatten samt omgivningsbuller. Utomhusluft Idag finns MKN för utomhusluft vad gäller partiklar, kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, bly, bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. När det gäller utomhusluft brukar det vara minst skillnad mellan normer och uppmätta halter av luftföroreningar, i miljöer likt denna, för partiklar, bensen och kvävedioxid. Dimensionerande är oftast normerna för partiklar och bensen och i andra hand för kvävedioxid. Av de faktorer som är lättast att påverka har trafikmängden störst betydelse. Den enskilt mest effektiva åtgärden för att reducera halten partiklar torde, enligt olika försök, vara att minska dubbdäcksanvändningen. Fisk- och musselvatten Ett plangenomförande bedöms inte medföra någon risk för att gällande miljökvalitetsnormer för fiskoch musselvatten kommer att överskridas. Omgivningsbuller Miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller, så som de idag är formulerade, gäller egentligen bara skyldigheten att kartlägga och upprätta åtgärdsprogram för kommuner med fler än invånare. Vattenförvaltning Inom ramen för det så kallade vattendirektivet behandlas alla yt- och grundvatten. Inom vattenförvaltningen har en klassning av alla vattens kemiska och ekologiska status gjorts, miljökvalitetsnormer har antagits. 9

12 Planbeskrivning Gästhamnsområdet - Samrådshandling Varnan bedömdes vid senaste klassningen (2009) ha god kemisk status exklusive kvicksilver. I Sverige överstigs idag EU:s gränsvärde för kvicksilver i alla ytvattenförekomster. Den främsta anledningen till det är internationella luftnedfall. Vid samma klassning bedömdes Varnans ekologiska status vara god. Planens genomförande bedöms inte påverka Varnans status. Spillvatten kommer att anslutnas till de kommunala ledningsnäten och omhändertas och renas på ett betryggande sätt innan det når recipient. Dagvatten från hårdgjorda ytor kommer att omhändertas via dagvattennätet. Sammantaget bedöms inte ett genomförande av planen påverka möjligheterna att uppnå MKN för Varnan vilka är god kemisk ytvattenstatus 2015 och god ekologisk status Dagvattnet från hårdgjorda ytor kommer att omhändertas via dagvattennätet och ledas ut i Varnan som rinner inom planområdet. Strandskydd I och med upprättandet av denna detaljplan och upphävandet av i dag gällande detaljplan för området återinträder strandskyddet för hela planområdet. Enligt miljöbalken 7 kap.18 får länsstyrelsen upphäva strandskyddet i ett område om det finns särskilda skäl och skäl som ligger till grund för att häva strandskyddet i gästhamnen är: Området är redan i dag taget i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syfte. (Befintlig bebyggelse, småbåtshamn, kajkant m.m.) Därmed bedöms inte upphävandet av strandskyddet inom aktuellt planområde påverka djur- och växtliv på ett oacceptabelt sätt, inte heller försämra allmänhetens tillgång till strandområdet. Det snarare förbättrar tillgången till området då en gång- och cykelbana i vattennära läge planeras. Gästhamn är en funktion som är beroende av att ligga i anslutning till vatten. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur och markförhållanden Mark, vegetation och djurliv Området är i plant med undantaget för den sydöstra delen som är något kuperad. Parkliknande yta i områdets sydöstra del. Älvkanten i områdets sydöstra del. 10

13 Planbeskrivning Gästhamnsområdet - Samrådshandling Mindre ansamling av buskar och lövträd. Ett bevuxet stickspår som löper igenom området. Geotekniska förhållanden Marken på planområdet består delvis av fyllnadsmassor på jordtäcke som vilar på berg. Fornlämningar Det finns inga kända fornlämningar inom området idag. Om fornlämningar påträffas under gräv- eller schaktarbete ska länsstyrelsen underrättas enligt kulturminneslagen. Förorenad mark Områdets historiska användning har främst rört hamnverksamhet och olika former av industri. En rad olika utredningar angående förorenad mark har gjorts i området. Ett sätt att göra riskbedömningar i förorenade områden är genom att använda Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark. De anger föroreningshalter i marken under vilka risken för negativa effekter på människor, miljö eller naturresurser normalt är acceptabel. Riktvärdena som man får beräknas efter två typer av markanvändning (NV 2009, Kemakta 2013): Känslig markanvändning, där markkvaliteten inte begränsar val av markanvändning. Alla grupper av människor kan vistas permanent inom området under en livstid. Mindre känslig markanvändning, där markkvaliteten begränsar valet av markanvändning till exempelvis kontor, industrier eller vägar. Människor bör vistas i området tillfälligt och inte permanent. Delfinen 1 - Här låg tidigare en bensinstation. Provtagningar som utfördes 2011 visade att jordproverna underskrider riktvärdena både för känslig användning och för mindre känslig markanvändning. Föroreningsnivåerna anses därmed vara acceptabla. Katten 1 - Det kan eventuellt misstänkas ett visst spill av drivmedel, oljor, lösningsmedel, fett och färg från tidigare verksamheter. Katten 2 - Det kan eventuellt misstänkas ett visst spill vid påfyllnad av eldningsolja vid kontorslokal från tidigare verksamheter. Broängen 1:17 - Det kan eventuellt misstänkas läckage från oljeavskiljare och ledningar anslutna till denna. Främst oljor, färg, glykos och lösningsmedel. Spill och läckage vid två identifierade dieseltankar kan ha förekommit. Broängen 1:2 På två ställen av den delen av fastigheten som ligger inom planområdet finns potentiellt förorenade men ej riskklassade områden. Områdena är identifierade och klassificerade av länsstyrelsen på uppdrag av Naturvårdsverket. 11

14 Planbeskrivning Gästhamnsområdet - Samrådshandling Skulle markföroreningar påträffas under gräv- eller schaktarbete ska tillsynsmyndigheten (kommunens miljö- och hälsoskyddsenhet) kontaktas enligt Miljöbalken 10 kap 11. Radon Planområdet ligger inom ett så kallat lågriskområde för radon. Byggnader inom lågriskområde kan normalt utföras utan särskilda skyddsåtgärder utan att högsta tillåtna radonhalt kommer att överskridas i byggnaden. Ansvaret för att bedöma den faktiska radonrisken på varje byggplats och vidta tillräckliga skyddsåtgärder åligger dock den som ska bygga. Bebyggelse Nuvarande bebyggelse På planområdet finns idag ett antal byggnader som inhyser varierande verksamheter i form av kontor, lager, tullhus, restaurang och före detta hamnmagasin. Byggnaderna är uppförda från tidigt 1900-tal och framåt och har haft olika användningar genom åren. Karta: Nuvarande bebyggelse 12

15 Planbeskrivning Gästhamnsområdet - Samrådshandling Karta: Nuvarande markanvändning. Planförslaget Planförslaget vill göra det möjligt att använda området på ett flexiblare sätt. I planförslaget ändras användningen på fastigheterna (se karta) för att ge planstöd till nuvarande verksamheter och för att möta fastighetsägarnas önskemål. En gång- och cykelväg föreslås för att öka tillgängligheten och att sammanlänka området med Svinvallen och därmed förlänga invånarnas rörelsestråk till och från stadskärnan. Tullhuset på Broängen 1:28 ges skyddsbestämmelser i form av rivningsförbud och varsamhetsbestämmelser i form av bestämmelser om att underhåll ska ske med ursprungliga material och arbetstekniker. Järnvägsspåret sydväst om Broängen 1:28 plockas bort för frigöra mer plats för gästhamnens verksamhet och den nya gång- och cykelbanan. Byggnadshöjden på fastigheterna justeras något. Den ursprungliga byggnadshöjdsbegränsningen på 7.5 meter kvarstår men kompletteras med en högsta nockhöjd på 14 meter. Trafikområdet på planområdets nordvästra sida ges en byggnadshöjdsbegränsning på 3 meter. 13

16 Planbeskrivning Gästhamnsområdet - Samrådshandling Antalet u-områden utökas för att skydda genomgående ledningar. För fastigheterna närmast industrispåret som fortfarande är i bruk införs skyddsbestämmelser. Ny bebyggelse ska ha obrännbara fasader mot spåret. Fönster och glaspartier mot spåret ska vara brandglas. Lägst brandteknisk klass EI 30. Fönster får ej vara öppningsbara. Det ska finnas utrymningsvägar och dessa ska mynna mot en trygg sida. Friskluft ska tas från tak eller motsatt sida och därmed ej från spårsida. Det ska finnas möjlighet till nödavstängning av ventilationen. Ett säkerhetsavstånd på 5 meter från industrispåret hålls fritt från bebyggelse. Detta med hänsyn till risken för urspårning. Trafiksäkerhetsföreskrifterna 1 för industrispåret ändras så att hastigheten sänks till 10 km/h. Vid farligt godstransporter går en flaggvakt vid sidan av tåget och uppmärksammar trafiken vid korsningar och övergångar. Karta: Markanvändning enligt planförslaget. 1 Trafiksäkerhetsinstruktion (TRI) för sidospår, Tekniska förvaltningen Kristinehamns kommun. 14

17 Planbeskrivning Gästhamnsområdet - Samrådshandling Utöver dessa kvartersmarksbeteckningar ingår även allmän platsmark i form av lokalgata, gång- och cykelväg och parkmark. Byggnadskultur och gestaltning Foto: Före detta hamnmagasinet. Det före detta hamnmagasinet är uppfört Det är en röd plåtbyggnad med portar på långsidorna och taket är ett plåttak med nockfackverk med uppbyggda ljusinsläpp. 15

18 Planbeskrivning Gästhamnsområdet - Samrådshandling Foto: Byggnaden på fastigheten Katten 1 Byggnaden på Katten 1 är uppförd i början på 1950-talet och ombyggd med ändring av entrétrappor och minskade fönsterytor Röd tegelfasad i två våningsplan med garage i botten. Det är en före detta personalbyggnad för Kristinehamns stuveriförening med matsal, omklädningsrum och kontor. Foto: Byggnaden på fastigheten Katten 2. 16

19 Planbeskrivning Gästhamnsområdet - Samrådshandling Katten 2 är en kontorsbyggnad i rött tegel som är uppförd i mitten på 1950-talet som förr var ett kontor och personalbyggnad för Ahlmarks rederi. Den har tidstypiskt förenklat, rena drag och indragna balkonger. På fastigheten står också ett förrådtält. Foto: Byggnaden på fastigheten Broängen 1:17. Byggnaden på Broängen 1:17 uppfördes i mitten på 1980-talet av Kristinehamns stuveriförening och är ett truckgarage i röd plåt med vikportar. Vissa ombyggnader har gjorts

20 Planbeskrivning Gästhamnsområdet - Samrådshandling Foto: Tullhyset på fastigheten Broängen 1:28 Tullhuset är en byggnad i nationalromantisk stil från Det är en tvåvåningsbyggnad i rött tegel. Den är av Kristinehamns Kulturresursprogram utpekad som Kulturhistoriskt värdefull byggnad. Kristinehamn stad erhöll stapelstadsrättigheter, rättigheter att bedriva import och export, år 1916 under villkoret att man byggde ett tullhus där utländska fartyg kunde tullklarera sin last. Tullhuset skulle förses med nödvändiga inventarier och hamnmagasin. Tullhuset är en viktig del av Kristinehamns historia och ges skydds- och varsamhetsbestämmelser i planbestämmelserna. 18

21 Planbeskrivning Gästhamnsområdet - Samrådshandling Illustrationer: Originalritning av tullhuset från

22 Planbeskrivning Gästhamnsområdet - Samrådshandling Foto: Byggnaden på fastigheten Hunden 1. Restaurangbyggnaden från början på 1950-talet är en gul tegelbyggnad med flackt sadeltak i två våningar. En garagebyggnad i en våning med pulpettak är tillbyggd på den östra sidan. Byggnadsstilen är enkel med räta linjer och lådform. Tidigare har det varit lager och distributionscentral för Sveriges grossistförbund. 20

23 Planbeskrivning Gästhamnsområdet - Samrådshandling Foto: Servicebyggnad på fastigheten Broängen 1:2. Inom planområdet finns några mindre servicebyggnader, uppförda i ett plan och klädda med faluröd träpanel och tegeltak. Friytor Lek och rekreation På planområdet ligger en minigolfbana och en lekplats. I närheten ligger Sannahedens idrottsområde där fotbollsplaner, ett badhus och en inomhusarena finns. Park och naturmiljö Ett mindre antal björkar i form av sly växer utmed planområdets norra gräns. I övrigt saknas vegetation i området annat än enstaka planteringar av perenner och buskar av trädgårdskaraktär. Service och verksamheter Offentlig service Planområdet ligger i centrala Kristinehamn med god tillgång till offentlig service. Kommersiell service Planområdet ligger i direkt anslutning till Broängens handelsområde och cirka 600 meter från Kristinehamns centrum varför tillgången är god även till kommersiell service. 21

24 Planbeskrivning Gästhamnsområdet - Samrådshandling Gator och trafik Gatunät, gång-, cykel- och mopedtrafik Genom gästhamnsområdet löper Hamnvägen och delar av 3:e Industrigatan och Hamnbrogatan. Öster om planområdet ligger huvudleden Västra Ringvägen som har en cykelväg i sin anslutning både norr och söder om planområdet. Planområdet är tillgängligt för gående och cyklande via den gångoch cykelväg som förbinder Sannakajen med Västra Ringvägen. Ytterligare en gång- och cykelväg förbinder området med Svinvallen, belägen på andra sidan Ringvägen. Kollektivtrafik Det går ingen kollektivtrafik till området. Kristinehamns stadsbuss linje 61 trafikerar Coop Forum vars hållplats är den närmast benägna ca 500 meter nordost om planområdet. Parkering, varumottagning, utfarter Utfarter till verksamheterna utefter Hamnvägen sker mot gatan. Husbilarna tar sig till sina uppställningsplatser via Hamnvägen och vidare in på gästhamnsområdet emellan fastigheterna Hunden 1 och Broängen 1:35. Parkeringsbehovet för befintliga verksamheter löses idag inom respektive fastighet. Så kommer att ske även med kommande eventuella verksamheter. Störningar Buller De användningar som finns inom planområdet inhyser olika former av arbetslokaler och en restauranglokal. En husbilscamping finns också på området. I anslutning till planområdet på den nordvästra sidan bedriver Vänerhamn hamnverksamhet Denna verksamhet bedöms inte störa föreslagen markanvändning. Det finns ett åtgärdsprogram för att på sikt minska trafikbullerstörningar i befintlig bebyggelse. Programmet beskrivs i Infrastrukturinriktning för framtida transporter", 1996/97:53. Nedan följer riktvärden för befintlig bebyggelse. 65 dba ekvivalentnivå utomhus avseende vägtrafikbuller 55 dba maximalnivå inomhus nattetid avseende buller från järnvägstrafik. Riktvärdena gäller för den bebyggelsen som finns på planområdet idag. För undervisnings- och arbetslokaler föreslog Naturvårdsverket 1991 (Buller från vägtrafik, Allmänna råd remissutgåva) följande riktvärden för buller från vägtrafik: 55 dba ekvivalentnivå utomhus vid undervisningslokaler 65 dba ekvivalentnivå utomhus vid arbetslokaler 30 dba ekvivalentnivå inomhus i undervisningslokaler 40 dba ekvivalentnivå inomhus i arbetslokaler 22

25 Planbeskrivning Gästhamnsområdet - Samrådshandling Karta: 2007 års bullervärden för väg- och tågtrafik ekvivalentnivå dba, planområdet är markerat i blått och byggnadsfasaderna i rött. Som bullerkartan nedan visar så ligger nuvarande bebyggelse inom riktvärdena för arbetslokaler. Sammanfattningsvis bedömer kommunen att uppmätta bullernivåer inte överskrider regeringens rekommendationer. Risk och säkerhet Trafik Säkerhetsrisker brukar delas i individrisker (risker för enskilda individer) och samhällsrisker (risker för ett stort antal människor). De främsta säkerhetsriskerna inom planområdet är individrisker relaterade till bil- och järnvägstrafiken. Industrispåret som löper genom planområdet korsar Hamnvägen via en obevakad järnvägsövergång utan bommar. Hastigheten är dock låg och godsvagnarna är bemannade med personal även utanför vagnen för ökad översikt. Lokalgatorna inom planområdet har till viss del gång- och cykelbanor och inga tunga trafikflöden varför inga onormala individrisker anses förekomma. Vatten Inom planområdet ligger Kristinehamns gästhamn och därmed en del av Varnans vatten. I anslutning till gästhamnen finns räddningsutrustning. 23

26 Planbeskrivning Gästhamnsområdet - Samrådshandling Farligt gods En samhällsrisk som finns inom området utgörs av det farliga godset som transporteras genom planområdet ett antal gånger per år. En riskanalys utfördes av Brandskyddslaget för att undersöka möjligheten att uppföra olika typer av verksamheter inom planområdet. Detta för att på så sätt utvärdera vilka risker som individer inom det studerade området kan komma att utsättas för. Analysen pekar också på sätt att hantera risker så att en acceptabel säkerhet uppnås. På det industrispår som passerar igenom planområdet går tågtransporter med gods till och från Akzo Nobels anläggning. Cirka tre gånger per år erhålls leveranser av epiklorhydrin som är klassat som farligt gods. Dagens hastighetsbegränsning på spåret är 30 km/h. Verksamheten ser inte några förändringar av tågtransporterna varken till eller från området i framtiden. Dock så vill man ha möjlighet att öka antalet farligt godstransporter till högst tolv gånger per år. De risker som närheten till industrispåret medför är: - Urspårning. Detta kan skada människor eller byggnader som befinner sig i direkt närhet till spåret. Tågets hastighet spelar stor roll i hur stort avstånd från spåret som påverkan sker. - Tågbrand. En brand kan innebära brandspridning till byggnader inom ca 25 meter från spåret. - Läckage av farligt gods. Det kan innebära spridning av farligt ämne upp till ca 15 meter från spåret. I riskanalysen har man räknat ut en risknivå i form av individrisk. Metodiken som man har använt för att räkna ut möjliga olycksrisker består av en sammanvägd bedömning utifrån sannolikhet för att en olycka skulle inträffa och konsekvenser som det i så fall får. Följande åtgärder föreslås för att kunna tillåta beteckningarna H Handel, U - Lager och K Kontor inom fastigheterna närmast spåret: Ett säkerhetsavstånd på 5 meter till spåret hålls fritt från bebyggelse. Detta med hänsyn till risken för urspårning. En hastighet på 10 km/h ger ett urspårningsavstånd på ca 5 meter. Obrännbara fasader mot spåret. I fönster och glaspartier mot spåret ska det vara brandglas. Lägst brandteknisk klass EI 30. Fönster får ej vara öppningsbara. Det ska finnas utrymningsvägar och dessa ska mynna mot en trygg sida. Friskluft tas från tak eller motsatt sida och därmed ej från spårsida. Det ska finnas möjlighet till nödavstängning av ventilationen. Vid farligt godstransporter går en flaggvakt vid sidan av tåget och uppmärksammar trafiken vid korsningar och övergångar. Västra Ringvägen är inte utpekad utav Trafikverket som en rekommenderad primär väg eller en rekommenderad sekundär väg för farligt gods. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Området är anslutet till det kommunala VA-nätet. Både spill- dricks- och dagvattenledningar med anslutningspunkter och serviser finns inom planområdet. 2 Riskanalys, Gästhamnsområdet Kristinehamn

27 Planbeskrivning Gästhamnsområdet - Samrådshandling Dagvatten Dagvattenledningsnätet är utbyggt på planområdet. Dagvattenledningarna mynnar ut i Varnan. Fjärrvärme Byggnaderna inom planområdet värms idag upp genom fjärrvärme via Kristinehamns Fjärrvärme AB. Kristinehamns Fjärrvärme AB har också genomgående huvudledningar i kvartersmark. För dessa finns ledningsrätt. Avfall Kristinehamns kommun tillhandahåller tjänster för hantering av hushållsavfall och debiterar enligt kommunens taxa. Avfallshantering sker enligt kommunens renhållningsordning och avfallsplan. Vid gästhamnen finns kärl avsedda för besökande båtar och husbilar, samt möjligheter till tömning av latrin. Vid säsong finns fullsortering, även för farligt avfall. El Kristinehamns Elnät AB tillhandahåller anslutning till distributionsnätet för el inom Kristinehamn. Nuvarande byggnader inom området är anslutna till Kristinehamns Elnäts nät. Gatu- och parkbelysningen inom området är också ansluten till Kristinehamns Elnäts nät. Tele Skanova äger teleledningarna inom planområdet. Skanova har genomgående distributionsledningar över kvartersmark. IT IP-Only har fiber i området. Denna ligger i samma schakt som Kristinehamns Fjärrvärmes ledningar. Allmänna genomgående ledningar I dagsläget finns som nämnts ovan ett flertal allmänna genomgående ledningar på kvartersmark. Med allmänna ledningar menas här även genomgående ledningar ägda av privata intressen. Ledningarna redovisas på nedanstående karta. 25

28 Planbeskrivning Gästhamnsområdet - Samrådshandling Karta: Markförlagda ledningar inom planområdet. Ej i skala. Ljusblå-Kristinehamns energi fjärrvärme och IP-only fiber, Blått-Kristinehamns energi el, orange-skanovas teledningar och Grönt, Blå och Röd-kommunens VA-ledningar. Det är bara fjärrvärmeledningarna som har ledningsrätt. Sociala frågor Tillgänglighet Området tillgängliggörs i och med det nya planförslaget. En ny gång- och cykelväg planeras som sammankopplar gästhamnsområdet med Svinvallen och skapar en länk mot Järnleden. Trädäcket som löper längs med Varnans strand har ramper som skapar god tillgänglighet. Barnperspektivet Barns generella behov av utemiljö tillgodoses inom planområdet då det finns tillgång till lekplats, gräsmatta och minigolf. 26

29 Planbeskrivning Gästhamnsområdet - Samrådshandling GENOMFÖRANDE Organisatoriska frågor Tidplan Samråd Februari 2015 Granskning Maj 2016 Antagande Juni 2016 Laga kraft Juli 2016 Genomförandetid Planens genomförandetid är satt till 10 (tio) år från det datum planen vinner laga kraft. Ansvarsfördelning Kommunen ansvarar för drift, underhåll och investeringsåtgärder på allmän platsmark. Respektive fastighetsägare ansvarar för drift, underhåll och investeringsåtgärder på kvartersmark. Kommunen ansvarar för att initiera erforderliga lantmäteriförrättningar som berör allmän platsmark och VA-ledningar vid genomförandet. Respektive fastighetsägare ansvarar för att initiera erforderliga lantmäteriförrättningar som berör egen fastighet på kvartersmark. Huvudmannaskap Kristinehamns kommun är huvudman för all allmän platsmark inom planområdet. Kristinehamns kommun är också huvudman för vatten och avlopp i och med att planområdet är del av kommunens verksamhetsområde för allmän VA-anläggning. Fastighetsrättsliga frågor och konsekvenser Rättigheter inom planområdet Rättighet /41 Ledningsrätt, fjärrvärme 4 m bredd Till last/förmån Till förmån för: - Kristinehamns energi AB Till last för: - DELFINEN 1 - BROÄNGEN 1:28 - KATTEN 1 - KATTEN 2 Konsekvenser för enskilda fastigheter Fastighet Konsekvenser 27

30 Planbeskrivning Gästhamnsområdet - Samrådshandling Fastighet Konsekvenser Delfinen 1 Användningen ändras från område för bensinförsäljning till parkering, camping och park. U-område införs för att skydda genomgående ledningar. Ett 5 meter brett område på kvartersmarken längs Västra Ringvägen får inte bebyggas. Hunden 1 Användningen handel ges tillägget lager och kontor. Den ursprungliga byggnadshöjdsbegränsningen på 7.5 meter kvarstår men kompletteras med en högsta nockhöjd på 14 meter. Ny bebyggelse ska ha obrännbara fasader mot spåret. Fönster och glaspartier mot spåret ska vara brandglas. Lägst brandteknisk klass EI 30. Fönster får ej vara öppningsbara. Det ska finnas utrymningsvägar och dessa ska mynna mot en trygg sida. Friskluft ska tas från tak eller motsatt sida och därmed ej från spårsida. Det ska finnas möjlighet till nödavstängning av ventilationen. U-områden införs för att skydda genomgående ledningar. Broängen 1:35 Användning ändras från hamntrafikändamål till handel, lager och kontor. Den ursprungliga byggnadshöjdsbegränsningen på 7.5 meter kvarstår men kompletteras med en högsta nockhöjd på 14 meter. Ny bebyggelse ska ha obrännbara fasader mot spåret. Fönster och glaspartier mot spåret ska vara brandglas. Lägst brandteknisk klass EI 30. Fönster får ej vara öppningsbara. Det ska finnas utrymningsvägar och dessa ska mynna mot en trygg sida. Friskluft ska tas från tak eller motsatt sida och därmed ej från spårsida. Det ska finnas möjlighet till nödavstängning av ventilationen. U-område införs för att skydda genomgående ledningar. Broängen 1:28 Användning ändras från hamntrafikändamål till handel, lager och kontor. Tullhuset på Broängen 1:28 ges skyddsbestämmelser i form av rivningsförbud och varsamhetsbestämmelser i form av bestämmelser om att underhåll ska ske med ursprungliga material och arbetstekniker. Den ursprungliga byggnadshöjdsbegränsningen på 7.5 meter kvarstår men kompletteras med en högsta nockhöjd på 14 meter. U-område införs för att skydda genomgående ledningar. Broängen 1:17 Användning ändras från hamntrafikändamål till handel, lager och kontor. Den ursprungliga byggnadshöjdsbegränsningen på 7.5 meter kvarstår men kompletteras med en högsta nockhöjd på 14 meter. U-områden införs för att skydda genomgående ledningar. 28

31 Planbeskrivning Gästhamnsområdet - Samrådshandling Fastighet Konsekvenser Katten 1 Användning ändras från industriändamål till kontor och lager. Den ursprungliga byggnadshöjdsbegränsningen på 7.5 meter kvarstår men kompletteras med en högsta nockhöjd på 14 meter. Ny bebyggelse ska ha obrännbara fasader mot spåret. Fönster och glaspartier mot spåret ska vara brandglas. Lägst brandteknisk klass EI 30. Fönster får ej vara öppningsbara. Det ska finnas utrymningsvägar och dessa ska mynna mot en trygg sida. Friskluft ska tas från tak eller motsatt sida och därmed ej från spårsida. Det ska finnas möjlighet till nödavstängning av ventilationen. U-områden införs för att skydda genomgående ledningar. Katten 2 Användning ändras från industriändamål till kontor och lager. Den ursprungliga byggnadshöjdsbegränsningen på 7.5 meter kvarstår men kompletteras med en högsta nockhöjd på 14 meter. Ny bebyggelse ska ha obrännbara fasader mot spåret. Fönster och glaspartier mot spåret ska vara brandglas. Lägst brandteknisk klass EI 30. Fönster får ej vara öppningsbara. Det ska finnas utrymningsvägar och dessa ska mynna mot en trygg sida. Friskluft ska tas från tak eller motsatt sida och därmed ej från spårsida. Det ska finnas möjlighet till nödavstängning av ventilationen. U-områden införs för att skydda genomgående ledningar. Broängen 1:2 Användning ändras från område för järnvägsändamål till trafik, handel, lager, kontor, hamn, gästhamn. En gångväg anläggs genom planområdet och dras längsmed kajen, upp emellan fastigheterna Broängen 1:28 och Broängen 1:17, via Hamnvägen och ansluter till 3:e Industrigatan. U-områden införs för att skydda genomgående ledningar. Broängen 1:1 Användning ändras från område för järnvägsändamål till trafik. Ekonomiska frågor Planekonomi Kristinehamns kommun bekostar framtagande och genomförande av detaljplanen. Med ledningsrätt bekostas eventuell flytt av ledningar av den som initierar åtgärden om ej annat anges. Flytt av ledningar utan ledningsrätt kommer att belasta respektive ledningsägare. Flytt av servisledningar bekostas av den som initierar åtgärden. Tekniska frågor Dokumentation och kontroll Miljö- och byggnadsnämnden är den kommunala instans som beslutar i frågor som berör bygglov. Länsstyrelsen är statens representant i länet och har ansvaret för översynen. 29

32 Planbeskrivning Gästhamnsområdet - Samrådshandling KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE Planförslaget innebär att markanvändningen på området görs mer flexibel och att den befintliga användningen legaliseras. Allmänhetens tillgång till området förbättras med en ny gång- och cykelväg som anläggs genom planområdet. Tullhuset på Broängen 1:28 ges skyddsbestämmelser i form av rivningsförbud och varsamhetsbestämmelser. Inom en del av vattenområdet inom planområdet tillåts restaurangbåt och bostäder i husbåt. För en grundligare redovisning av konsekvenser för respektive fastighet se avsnittet Fastighetsrättsliga frågor och konsekvenser på sid REVIDERING - 30

33 Planbeskrivning Gästhamnsområdet - Samrådshandling BILAGOR Riskanalys, Brandskyddslaget 2015 Trafiksäkerhetsinstruktion (TRI) för sidospår. 31

34 Kommunledningsförvaltningen Petra Okanovic Samrådshandling Datum Sida 1(7) Behovsbedömning för Gästhamnen Kristinehamns kommun, Värmlands län E-post Organisationsnr KRISTINEHAMNS KOMMUN Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro PlusGiro 1. Planeringsavdelningen Uroxen vx Kristinehamn Kungsgatan 30

35 2 BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Gästhamnen Fastighetsbeteckning Delfinen 1, Hunden 1, Broängen 1:35, Broängen 1:28, Broängen 1:17, Katten 1 och Katten 2 och del av Broängen 1:1 och Broängen 1:2. Planens syfte Planens syfte är att legalisera befintlig användning av gästhamnen samt att utöka möjligheterna för nyttjandet av omkringliggande fastigheter. Handläggare Petra Okanovic Planområdet idag: Kort beskrivning av befintlig miljö/naturmiljö: Infrastruktur: Geotekniska förhållanden: Föroreningar: Radon: Ett mindre antal björkar i form av sly växer utmed planområdets norra gräns och i mitten av planområdet. I övrigt saknas vegetation i området annat än enstaka planteringar av perenner och buskar av trädgårdskaraktär. Planområdet angränsar Västra Ringvägen genom utfart från Hamnvägen. Området är anslutet till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Samma som för större delen av Kristinehamns innerstad, dvs. torrskorpelera (hård, torkad lera) En utredning avseende markföroreningar i anslutning till gästhamnskajen togs fram i samband med att kajen renoverades Den visade på mindre känslig markanvändning vilket innebär att människor bör vistas tillfälligt i området, inte permanent i form av t.ex. bostäder. Planområdet ligger inom lågriskområde för radon. Berör planen gällande regleringar och skyddsvärden: Förordnanden/Skydd Vet ej Ja Nej Kommentar 3-4 kap MB Särskilda hushållningsbestämmelser, riksintresse för natur-, kulturminnesvård och rörligt friluftsliv. Området utgör en del av området Vänern med öar och strandområden och skyddas av 4 kap 2 MB. Det omfattas också av riksintresset Rörligt friluftsliv som skyddas av 4 kap 2 MB. Ett genomförande av planen anses inte

36 3 inkräkta på riksintresset för det rörliga friluftslivet. 7 kap MB Område med lagenligt skyddad natur (t.ex. naturreservat, strandskydd, biotopskyddsområde). Strandskyddet för hela området återinträder i samband med ny detaljplan. I planförslaget ingår dock ett upphävande. Kulturreservat, byggnadsminne eller fornminne En kulturhistoriskt intressant byggnad finns på en fastighet inom planområdet. (gamla tullhuset, uppfört 1917). Inga begränsningar finns ur kultursynpunkt genom miljöbalken och kulturminneslagen. Byggnaden ges skydds- och varsamhetsbestämmelser i planförslaget. Vattenskyddsområde Planområdet berörs ej av något vattenskyddsområde. Riksintressen Naturvärden Vet ej Ja Nej Kommentar Kulturmiljövärden Rörliga friluftslivet Ett genomförande av planen anses inte inkräkta på riksintresset för den rörliga friluftslivet. Planen syftar till att främja och möjliggöra turism och främst båtturism inom området, något som utpekas som ett av målen med riksintresset. Natura 2000 Övriga riksintressen Högt naturvärde Område med högt regionalt naturvärde (länsstyrelsens naturvårdsplan) Vet ej Ja Nej Kommentar Område utpekat i naturvårdsprogram eller nyckelbiotop. Ekologiskt känsligt/andra restriktioner Enligt översiktsplan, t.ex. förorenad mark Vet ej Ja Nej Kommentar Särskilda värden ur boendesynpunkt (oexploaterat, närrekreationsområde, mm) Riktvärden för skyddsavstånd till närliggande verksamheter och miljöer. På det industrijärnvägsspår som passerar genom planområdet transporteras farligt gods till Cascos anläggning. Detta medför

37 4 Störningar och effekter på hälsan med ny detaljplan: att ett skyddsavstånd behövs mellan industrispåret och markanvändning som innebär stadigvarande vistelse och/eller personintensiv verksamhet. En riskutredning togs fram i februari 2015 fram i samband med planläggningen. Störningar/Effekter Ökning av nuvarande ljudnivå så att de överstiger gränsvärden. Vet ej Ja Nej Kommentar Vibrationer. Ljus som kan vara bländande eller stora och rörliga skuggor. Innebära risker (explosion, brand, strålning, utsläpp, transporter av farligt gods, mm). Transport av farligt gods sker på industrispåret. Förändringar och effekter på miljön med ny detaljplan: Mark/Vatten Negativ inverkan på marken (Instabilitet, sättningar, erosion, rasrisk, skredrisk, förändrade sedimentationsförhållanden, mm) Vet ej Ja Nej Kommentar Förändringar för yt- eller grundvattnets kvalitet, mängd, infiltration, avrinning, dräneringsmönster eller flödesriktningar. Förändringar i ytvattenkvalitén (bakteriologiskt eller kemiskt, temperatur och omblandning) Negativ påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten, i eller i anslutning till planområdet Inom planområdet, i gästhamnen, finns servicebyggnader med dusch, kök och toalett samt latrintömning för gästande båtar och husbilar. Således tas avlopp och spillvatten omhand via det kommunala ledningsnätet och påverkar inte vattenkvalitén i angränsande vatten (Varnan). Förändrat flöde, riktning eller strömförhållanden i vattendrag eller sjö. Luft/Klimat Försämrad luftkvalité, lukt, förändringar i Vet ej Ja Nej Kommentar

38 5 luftfuktighet temperaturvind, mm. Vegetation/Djurliv Vet ej Ja Nej Kommentar Betydande förändringar i antalet, sammansättning växtarter eller växtsamhällen. Ingen vegetation eller djurliv av betydelse finns inom planområdet. Påverka någon hotad/rödlistad växtart eller växtsamhälle. Införandet av någon ny växtart. Betydande förändringar av antalet eller sammansättningen av djurarter i området. Påverka någon hotad djurart. Införandet av någon ny djurart eller verka som gräns för djurens förflyttningar och rörelser. Försämring av fiskevatten eller jaktmarker. Landskapsbild/Stadsbild Vet ej Ja Nej Kommentar Negativ inverkan på landskaps- och stadsbilden (utsikter, landmärken, mm). Landskapsbilden kommer främst att påverkas från Inre Hamnen på andra sidan Varnan. Utgångspunkten för planeringen är att en vackrare vy skall skapas. Negativ inverkan på omgivningen i övrigt (grannar, verksamheter, mm). Effekter på hushållning med ny detaljplan: Mark/Vatten/Andra resurser Innebär planen att en långsiktigt hållbar resursanvändning inte främjas (uttömmande av ej förnyelsebara resurser såsom dricksvatten, grus-, och bergstäkter, mm)? Vet ej Ja Nej Kommentar Ger planen negativ inverkan för rekreation, och rörligt friluftsliv (närströvområden, parker, grönstråk, utflyktsmål, vandringsleder, frilufts- och idrottsanläggningar, mm)? Snarare påverkas det rörliga friluftslivet i positiv bemärkelse eftersom gästhamnen inom planområdet redan har upprustats och planen möjliggör en tydligare koppling till centrum och tydliga stråk upp mot Broängen. Ger planen negativ påverkan på kulturhistoriska värden (arkeologi,

39 6 fornlämningar, mm). Innebära risker (explosion, brand, strålning, utsläpp, transporter av farligt gods, mm). Risk från järnväg med farligt gods. En riskutredning utfördes i februari 2015 som redogjorde för risker med farligt godstransporterna. De är beaktade i planen. Förändringar i samband med ny detaljplan: Förändring Vet ej Ja Nej Kommentar Förändrad markanvändning. Befintlig markanvändning bekräftas i planen och nya camping- och parkeringsytor möjliggörs där det tidigare varit bensinändamål och industriändamål. Ökad exploateringsgrad. Planen medger ökade byggrätter inom gästhamnsområdet. Behov av efterinvesteringar (infrastruktur, energi, service, mm). Gång- och cykelväg, flytt av lyktstolpe, iordningställande av parkmark, borttagning av järnvägsspår. Kräver föreslagna verksamheter eller planens genomförande anmälan eller tillstånd enligt MB? Upphävande av strandskydd. Kan ett genomförande av planen medföra negativa effekter av den grad att förebyggande åtgärder eller kompensationsåtgärder behöver vidtas? Strider planen mot uppsatta miljömål nationellt, regionalt och lokalt? Utvärdering: Störningar/Effekter Innebär förslaget tydliga motsättningar mellan olika intressen? Vet ej Ja Nej Kommentar Är det sannolikt att allvarliga negativa effekter uppkommer? Är osäkerheten av bedömningen av effekter stor? Kan ett genomförande av planen innebära negativ effekt inom enskilda områden på

40 7 miljön, hälsan eller hushållningen med mark, vatten eller andra naturresurser? Ger ett genomförande av planen som helhet negativ effekt på miljön, hälsan eller hushållningen med mark, vatten och andra resurser? Behovsbedömning och avgränsning: Ja Nej Kommentar Ett genomförande av planen kan innebära en betydande påverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark, vatten och andra resurser. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 5 kap, 18 PBL erfordras. Ett genomförande av planen bedöms inte innebära betydande påverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark, vatten och andra resurser. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 5 kap, 18 PBL erfordras således ej. En MKB eller en konsekvensbeskrivning till planen skall särskilt behandla följande aspekter: - Följande aspekter kommer att belysas i den fortsatta planprocessen, men är inte av den omfattningen att en miljökonsekvensbeskrivning behöver upprättas. Risker för industrispåret, genomförandeprocessen, förändringen av landskapsbild från Västra Ringvägen och från andra sidan Varnan.

41 Dokumenttyp BILAGA A FREKVENSBERÄKNINGAR Gästhamnen Kristinehamn Datum Status Granskningshandling Handläggare Rosie Kvål Tel: E-post: rosie.kval@brandskyddslaget.se Internkontroll Erik Hall Midholm Uppdragsledare Rosie Kvål Uppdragsgivare Kristinehamns kommun Uppdragsnummer Stockholm Karlstad Falun Gävle Örebro Malmö Brandskyddslaget AB Box 9196 Långholmsgatan 27, 10 tr Stockholm Telefon/Fax Internet info@brandskyddslaget.se Organisationsnummer Innehar F-skattebevis

42 1 INLEDNING I denna bilaga beräknas frekvensen för de olycksrisker (skadescenarier) som bedömts kunna påverka risknivån för ny bebyggelse inom planområdet. Beräkningarna beaktar följande olycksrisker, vilka alla förknippas med det angränsande industrispåret: Olycka med farligt gods - Läckage av epiklorhydrin Tågbrand Urspårning 2 INDATA 2.1 ALLMÄNT - INDUSTRISPÅR Genom planområdet går ett industrispår som leder från stambanan till Casco och Akzo Nobel. Längden på spåret genom planområdet är ca 500 meter. Industrispåret är ett enkelspår. Tillåten maxhastighet på spåren är 30 km/h. Det finns inga växlar utmed den aktuella sträckan Tågtrafik På det aktuella spåret passerar enbart godståg till och från Casco Adhesive och Akzo Nobel. Varje vecka passerar ca 30 vagnar på spåret vilket innebär en daglig passage av ca 1-2 tåg. Transporterna utgörs huvudsakligen av produkter från verksamheten Transport av farligt gods Tre gånger per år kommer en vagn lastad med epiklorhydrin. Inget annat ämne eller produkt som är klassad som farligt gods körs på det aktuella spåret. 3 BERÄKNINGAR JÄRNVÄGSOLYCKA I detta avsnitt beräknas frekvensen för olycka på aktuell sträcka av. Avsnittet behandlar först skadescenariot urspårning, där resultatet sedan nyttjas för frekvensberäkningar för scenarier förknippade med transporter av farligt gods. Frekvensberäkningarna utförs utifrån den metodik som presenteras i Trafikverkets rapport Modell för skattning av sannolikheten för järnvägsolyckor som drabbar omgivningen /1/. Beräkningarna utgår från den indata som redovisas i avsnitt 2.1 avseende faktorerna: Antal spårkm aktuell sträcka x antal spår Antal tågkm aktuell sträcka x antal tåg Antal vagnaxelkm aktuell sträcka x antal vagnar x antal vagnaxlar per vagn /1/ Modell för skattning av sannolikheten för järnvägsolyckor som drabbar omgivningen, Sven Fredén, Banverket Borlänge, 2001 Uppdragsnamn: Gästhamnen Uppdragsnr: Datum: Sida: 2 av 7

43 3.1 JÄRNVÄGSOLYCKA ALLMÄNT Frekvensen för urspårning beräknas utifrån följande sannolikheter för urspårning förknippade med olika typer av felfaktorer, vilka finns redovisade i Trafikverkets rapport /1/: Rälsbrott 5, / vagnaxelkm Lastförskjutning 4, / v.a.km godståg Solkurvor 1, / spårkm Annan orsak 5, / tågkm Spårlägesfel 4, / v.a.km Okänd orsak 1, / tågkm Vagnfel 5, / v.a.km (persontåg) 3, / v.a.km (godståg) Vid en urspårning spårar i genomsnitt 3,5 vagnar ur. Ytterligare järnvägsolyckor som kan medföra efterföljande olycksscenarier är kollisioner, antingen mellan spårfordon eller i plankorsningsolyckor. Sannolikheten för detta bedöms dock vara låg på aktuell sträcka pga. låg trafikering och låg hastighet. Därför beaktas skadescenariot inte vidare i de fortsatta beräkningarna. Frekvensen för urspårning har beräknats utifrån ovanstående indata för det aktuella industrispåret och sammanställs i tabell A.1Tabell A.. Frekvensen beräknas för en 1 km järnvägssträcka. Tabell A.1. Beräknad frekvens för järnvägsolycka till följd av felfaktorer förknippade med spårfel, tågfel eller övrigt. Orsak Urspårning godståg Rälsbrott Solkurvor Spårlägesfel Växel sliten, trasig Växel ur kontroll Vagnfel Lastförsjuktning Annan orsak Okänd orsak Totalt Olycksfrekvens ,1E-07 1,0E-05 2,5E-06 0,0E+00 0,0E+00 1,9E-05 2,5E-06 3,0E-05 7,3E-05 1,4E-04 Antal urspårade vagnar 4,8E JÄRNVÄGSOLYCKA MED FARLIGT GODS Utifrån den sammanlagda olycksfrekvensen för godståg som redovisas i tabell A.1 beräknas frekvensen för farligt godsolycka utifrån den andel av vagnarna som rymmer farligt gods. Vid frekvensberäkningen antas det att sannolikheten för järnvägsolycka med godsvagn är oberoende av vilken last som ryms i vagnarna, d.v.s. sannolikheten för att en farligt godsvagn är inblandad är direkt kopplad till hur stor andel av det totala antalet godsvagnar som rymmer farligt gods. Fördelningen av olyckor mellan de olika klasserna antas vara densamma som andelen av respektive klass. I förhållande till dagens transportsiffror innebär ovanstående antagande att farligt godsvagnarna utgör 0,2 % av det totala antalet godsvagnar på järnvägen. Uppdragsnamn: Gästhamnen Uppdragsnr: Datum: Sida: 3 av 7

44 I tabell A.2 redovisas den förväntade frekvensen för järnvägsolycka med farligt gods. Tabell A.2. Beräknad olycksfrekvens per farligt godsklass på studerad järnvägssträcka. Procentsats i raden totalt utgör andelen farligt godsvagnar i förhållande till totalt antal godsvagnar. Procentsats i övriga rader utgör andelen av respektive klass i förhållande till totalt antal farligt godsvagnar. Scenario Järnvägsolycka med fago-vagn [per år] 2015 Andel Frekvens klass 6 100,0% 9,2E-07 Övriga klasser 0,0% 0,0E Klass 6. Giftigt ämne Giftiga ämnen (klass 6) transporteras normalt i tunnväggiga tankar. Detta medför en något högre sannolikhet för läckage till följd av en järnvägsolycka jämfört med vid en olycka med exempelvis gastransporter som transporteras i tjockväggiga vagnar. Sannolikheten för ett litet läckage (punktering) respektive stort läckage vid urspårning är för tunnväggig vagn 25 % och 5 % /1/. Figur A.1 redovisar ett händelseträd över följdscenarier vid en olycka med transport av giftigt ämne. Frekvensen för olika utsläppsscenarier har beräknats för respektive indata och redovisas i tabell A.3. Punktering 25% Litet läckage Olycka med brandfarlig vätska Stort utsläpp 5% Stort läckage Inget utsläpp 70% Figur A.1. Händelseträd olycka med transport av giftigt ämne (klass 6). Tabell A.3. Beräknade frekvenser för skadescenarier vid transport av giftigt ämne. Scenario Järnvägsolycka med giftigt ämne (klass 6) Litet läckage Stort läckage Frekvens [per år] År ,2E-07 2,3E-07 4,6E-08 Uppdragsnamn: Gästhamnen Uppdragsnr: Datum: Sida: 4 av 7

45 3.3 URSPÅRNING En urspårning kan medföra att de urspårade järnvägsvagnarna hamnar en bit från spåret. Urspårningen kan då leda till skador inom planområdet även om tåget inte rymmer farligt gods. Huruvida personer i planområdet skadas eller ej beror på hur långt ifrån rälsen en vagn hamnar efter urspårning. Sannolikheten för kollision med byggnad kan beräknas som funktion av avståndet från spåret enligt den metodik som redovisas i Structures built over railway lines Construction requirements in the track zone /2/: b a 2 c P2 ( ) 0, 5 där: b d d = b = a = c = den längsta sträcka som den urspårade vagnen kan gå längs med spåret, vilket beräknas som V 2 /80, där V är tågets hastighet (km/h) vid urspårningstillfället det maximala vinkelräta avståndet (m) från spåret som vagnen kan hamna, vilket beräknas som V 0,55 vinkelrätt avstånd (m) mellan spårmitt och byggnad det, längs spåret, parallella avståndet inom vilket byggnad löper risk att träffas av urspårad vagn på ett avstånd a, vilket beräknas med ekvationen: d c ( b a) om b > a. Är b < a blir c = 0. b I tabell A.4 redovisas resultaten av sannolikhetsberäkningar med avseende på urspårning på den aktuella järnvägssträckan. Sannolikheten har multiplicerats med den totala urspårningsfrekvensen som redovisas i tabell A.1 ovan. /2/ Structures built over railway lines Construction requirements in the track zone (UIC Code R), International Union of Railways, 2nd edition September 2002 Uppdragsnamn: Gästhamnen Uppdragsnr: Datum: Sida: 5 av 7

46 Tabell A.4. Resultat av frekvens- och sannolikhetsberäkningar för urspårningsscenarier på aktuell järnvägssträcka. a (meter) c t P 2 Frekvens ,00 50,00% 2,4E ,33 30,27% 1,5E ,67 16,57% 7,9E ,00 7,78% 3,7E ,33 2,83% 1,4E ,67 0,61% 2,9E ,00 0,02% 1,0E ,33 0,00% 0,0E ,67 0,00% 0,0E ,00 0,00% 0,0E ,33 0,00% 0,0E ,67 0,00% 0,0E ,00 0,00% 0,0E ,33 0,00% 0,0E ,67 0,00% 0,0E ,00 0,00% 0,0E ,33 0,00% 0,0E ,67 0,00% 0,0E ,00 0,00% 0,0E ,33 0,00% 0,0E ,67 0,00% 0,0E TÅGBRAND I underredet till en järnvägsvagn sitter ett flertal olika komponenter och system som kan orsaka rökutveckling eller brand. Orsakerna till bränder i tåg är bland annat tekniska fel som t ex el-, motor- eller bromsfel. Tågbränder kan också starta inne i järnvägsvagnen, till följd av t ex elfel. Inne i vagnen kan även anlagda bränder vara en möjlig brandorsak. Enligt statistik från Trafikverket var den genomsnittliga olyckskvoten för brand i järnvägsfordon mellan ca 1,1 per 10 miljoner tågkilometer (kvoten varierar mellan 0,6-1,6 per 10 miljoner tågkm under de studerade åren) /3/. Detta ger en frekvens på 5,88x10-05 per år för brand i godståg på den aktuella järnvägssträckan: Utifrån en jämförelse av olyckskvoten för tågbrand med den beräknade olyckskvoten för järnvägsolycka med godståg uppskattas sannolikheten för tågbrand till följd av en järnvägsolycka vara ca 12 %. Det är dock en relativt begränsad andel av tågbränderna som blir så omfattande att de påverkar kringliggande områden. Olyckskvoten ovan bygger på alla anmälda tågbränder, vilket även inkluderar rökutveckling. Givet brand enligt dessa förutsättningar bedöms sannolikheten för en utvecklad brand som sprids till lasten vara mycket låg, uppskattningsvis mindre än 20 %. Sannolikheten för att förhållandena är sådana att branden leder till en mycket omfattande godsbrand bedöms vara ännu lägre, uppskattat ca 5 %. /3/ Statistik över olyckor på statens spåranläggningar år 2006, Banverket 2006 Uppdragsnamn: Gästhamnen Uppdragsnr: Datum: Sida: 6 av 7

47 I tabell A.5 redovisas resultaten av sannolikhetsberäkningar med avseende på tågbrand på den aktuella järnvägssträckan. Tabell A. 51. Resultat av frekvens- och sannolikhetsberäkningar för brand i godståg på aktuell järnvägssträcka. Scenario Brand i godståg Liten tågbrand (inkl. rökutveckling) Frekvens [per år] ,9E-05 4,4E-05 Stor tågbrand (spridning till gods) 1,2E-05 Mycket stor tågbrand 2,9E-06 Uppdragsnamn: Gästhamnen Uppdragsnr: Datum: Sida: 7 av 7

48 Dokumenttyp BILAGA B KONSEKVENSBERÄKNINGAR Gästhamnen Kristinehamn Datum Status Granskningshandling Handläggare Rosie Kvål Tel: E-post: rosie.kval@brandskyddslaget.se Internkontroll Erik Hall Midholm Uppdragsledare Rosie Kvål Uppdragsgivare Kristinehamns kommun Uppdragsnummer Stockholm Karlstad Falun Gävle Örebro Malmö Brandskyddslaget AB Box 9196 Långholmsgatan 27, 10 tr Stockholm Telefon/Fax Internet info@brandskyddslaget.se Organisationsnummer Innehar F-skattebevis

49 1 INLEDNING I denna bilaga beräknas konsekvenserna av de olycksrisker (skadescenarier) som bedömts kunna påverka risknivån för ny bebyggelse inom planområdet. Beräkningarna beaktar följande olycksrisker, vilka alla förknippas med det angränsande industrispåret: Olycka med farligt gods - Läckage av epiklorhydrin Tågbrand Urspårning Konsekvenserna för skadescenarierna beräknas alternativt bedöms med simuleringsprogram, handberäkningar samt litteraturstudier. I riskanalysen används riskmåttet individrisk. Risknivån avseende samhällsrisken har inte beräknats eftersom utformningen av det aktuella området inte är bestämd. Med hänsyn till detta består konsekvensberäkningarna endast av beräkning av skadeavstånd/-område samt en bedömning av hur stor sannolikheten är att omkomma inom respektive skadeområde. 1.1 FÖRUTSÄTTNINGAR Vid en olycka kan även områden utanför aktuellt område påverkas. Studerat område inklusive den närmaste omgivningen visas i figur B.1. Persontätheten inom studerat område är okänd. I omgivningen är persontätheten normalt relativt låg men kan vara hög vid vissa tidpunkter när antalet besökare till livsmedelsaffär och bygghandel är stort som exempelvis på kvällar och helger. Eftersom inga konsekvenser kommer att beräknas görs heller ingen uppskattning av antalet personer i området. Figur B. 1 utgör en översiktsbild som visar det studerade området efter planerad exploatering av programområdet. Figur B. 1. Idéskiss från programmet lagd ovanpå flygbild över området. Uppdragsnamn: Gästhamnen Uppdragsnr: Datum: Sida: 2 av 12

50 2 OLYCKA MED FARLIGT GODS 2.1 LÄCKAGE AV EPIKLORHYDRIN (KLASS 6. GIFTIGT ÄMNE) Metodik För denna farligt godsklass utgörs skadescenarierna av att tanken skadas så allvarligt att giftig vätska läcker ut som sedan förångas. Beroende på utsläppstorleken antas olika stora läckage uppstå. Konsekvensberäkningar utförs för följande scenarier: Litet läckage (packningsläckage) Stort läckage (stort hål på tank) För ovanstående skadescenarier har utsläppssimuleringar gjorts med simuleringsprogrammet Spridning i luft för att avgöra storleken på de områden inom vilka personer kan förväntas omkomma. Utsläppssimuleringarna har utförts för järnvägsvagn (ca 30 ton ämne). I tabell B.1 redovisas den indata som anges i Spridning i luft med avseende på tankutformning, väder etc. Tabell B. 1. Indata till Spridning i luft för simulering av skadeområden vid läckage av epiklorhydrin. Faktor Litet läckage Järnvägsvagn Stort läckage Läckage Packning Stort hål på tank Läckagets area 0,2 cm 2 50,3 cm 2 Lagringstryck 0,01 bar 0,01 bar Utsläppets källstyrka 0,015 kg/s 0,024 kg/s Utsläppets varaktighet min min Lastvikt Vind Väder Omgivning 30 ton 5 m/s på 10 meters höjd 10 C, vinter, barmark, dag och klart Många träd, häckar och enstaka hus (tätortsförhållanden) Bedömningskriterier Det finns ingen uppgift i Spridning i Luft om dödlighet när det gäller olika koncentrationer av epiklorhydrin. Nivågränsvärdet anges vara 0,5 ppm och korttidsvärdet (KTV) anges vara 1 ppm. I en olycksrapport från Trelleborgs rangerbangård anges att dödlig koncentration av epiklorhydrin uppnås vid 250 ppm /1/. I /2/ anges gränsvärdena ERPG-3 till 100 ppm och IDHL till 75 ppm. Grovt antas därför att 50 % av personer utomhus som utsätts för 100 ppm eller mer omkommer samt 5 % av de som vistas inomhus. /1/ Rapport Kembefäl, olycka med epiklorhydrin Trelleborg , finns att hämta på rib.msb.se/filer/pdf\18597.pdf /2/ Miljörapport 2011 AstraZeneca Södertälje, AstraZeneca, 2011 Uppdragsnamn: Gästhamnen Uppdragsnr: Datum: Sida: 3 av 12

51 2.1.3 Resultat Utifrån genomförda beräkningar och ovanstående antagande om dödlighet fås ett skadeområde vid ett litet läckage på ca 5x10 meter. Giftigt ämne kan spridas över ett större område på ca 30x100 meter. Spridningen i höjdled redovisas i figur B.2. Figur B.2. Spridning i höjdled. Litet läckage. Vid ett stort läckage fås ett skadeområde där dödliga skador kan uppstå på ca 10x15 meters avstånd (se figur B.3). Läckaget kan spridas över ett område på ca 40x120 meter. Figur B.3. Spridning i höjdled. Stort läckage. I tabell B.2 redovisas beräknade skadeavstånd som indata till riskberäkningarna. Konservativt har samtliga inom det maximala skadeområdet antagits omkomma, både inomhus och utomhus. Tabell B. 2. Beräknade skadeområden, för skadescenarier vid läckage av epiklorhydrin. Skadescenario Sannolikhet att omkomma Skadeavstånd (meter) Litet läckage 100 % inomhus % utomhus 100 Stort läckage 100 % inomhus % utomhus 120 Uppdragsnamn: Gästhamnen Uppdragsnr: Datum: Sida: 4 av 12

52 3 URSPÅRNING 3.1 METODIK I bilaga A redovisas beräkningar av urspårningsfrekvens samt sannolikheten för att en järnvägsvagn kolliderar med kringliggande bebyggelse med sådan kraft att byggnaden rasar. Skadefrekvensen reduceras som funktion av avståndet från industrispåret och är beroende av tågets hastighet vid urspårningstillfället. Konsekvensberäkningarna omfattar följande skadescenarier: Urspårning godståg (maximalt skadeavstånd 11,3 m vid 30 km/h) 3.2 BEDÖMNINGSKRITERIER Det antas mycket grovt att personer utomhus omkommer om de vistas inom det avstånd från industrispåret som den urspårade vagnen hamnar. Sannolikheten för att omkomma till följd av byggnadskollaps eller att av byggnadsdelar rasar bedöms däremot vara beroende av byggnadens våningsantal. Desto lägre våningsantal desto lägre sannolikhet att omkomma. För personer som vistas inomhus antas det grovt att 50 % omkommer av de som vistas i byggnader med fasad inom det avstånd från järnvägen som den urspårade vagnen hamnar. 3.3 RESULTAT Enligt genomförda beräkningar kan ett tåg som framförs i skyltad hastighet (30 km/tim) hamna 11,3 meter från spåret vid en urspårning. Skadeområdet uppskattas därför till 11,3 meter för personer utomhus. Genomförda beräkningar för sannolikhet att ett urspårat tåg ska kollidera med byggnad visar att detta endast kan ske inom ca 6 meter från spåret. Byggnader inom detta avstånd kan skadas. Omfattningen av skador beror på byggnadens konstruktion, tågets hastighet, träffvinkel m m. Hur stor andel som skadas av personer som vistas inne i en byggnad som körs på är osäkert. En mycket grov uppskattning är att 5 % av de som vistas i byggnaden skadas. Byggnader längre bort än 6 meter bedöms inte påverkas. I tabell B.3 redovisas beräknade skadeavstånd. Tabell B. 3. Beräknade skadeområden, för skadescenarier vid urspårning. Skadescenario Sannolikhet att omkomma Skadeavstånd (meter) Urspårning 5 % inomhus % utomhus 11,3 Uppdragsnamn: Gästhamnen Uppdragsnr: Datum: Sida: 5 av 12

53 4 TÅGBRAND 4.1 METODIK Konsekvenserna av en tågbrand med avseende på påverkan på kringliggande bebyggelse m m är beroende av tågtyp och brandens omfattning. I bilaga A redovisas beräkningar för tre olika skadescenarier, varav två bedöms vara så omfattande att de innebär skadeområden som överskrider närområdet (stor respektive mycket stor brand). En brand i godståg kan innebära brandeffekter som når över 100 MW. Stor godsbrand respektive mycket stor godsbrand bedöms därför kunna jämföras med liten pölbrand (ca 100 MW) respektive medelstor pölbrand (ca 200 MW) i brännbar vätska. Beräkningarna av den infallande värmestrålning som analyserade området utsätts för i händelse av olycka med påföljande brand genomförs med handberäkningar: Brandeffekt (Q) Brandeffekten beräknas utifrån brandarean och ansätts till att 1 MW genereras per kvadratmeter brandarea /3/. Flamhöjd (H F ) Flamhöjden (m) kan beräknas som funktion av brandeffekten och 5 branddiametern (D) enligt följande ekvation /4/: H f 0.23 Q 2 / 1, 02D Ovanstående förhållande mellan brandeffekt och brandarea innebär att flamhöjden grovt kan uppskattas till H F = D /3/. Utfallande strålning (I 0 ) Den utfallande strålningen (kw/m 2 ) är beroende av brandens diameter. Upp till en viss storlek ökar strålningen från flamman, men efter en viss nivå minskar effektiviteten i förbränningen med påföljd att rökutvecklingen tilltar och temperaturen i flamzonen sjunker. En del av värmestrålningen absorberas därmed i omgivande rök, vilket innebär att den utfallande strålningen sjunker med ökande värde på brandareans storlek. Den 0,00823 D utfallande strålningen kan beräknas med följande ekvation /5/: I Synfaktor (F) Synfaktorn ( ) anger hur stor andel av den utfallande strålningen som når en mottagande punkt eller yta (se Figur B. 2). Vid beräkningen av synfaktorn antas att branden är rektangulär så att flammans diameter är lika stor i toppen som i botten. Detta är ett konservativt antagande då branden i själva verket normalt smalnar av väsentligt upptill. /3/ Brandskyddshandboken, Rapport 3134, Brandteknik, Lunds tekniska högskola, Lund, 2005 /4/ Enclosure Fire Dynamics, Karlsson & Quintiere, 2000 /5/ Radiation from large pool fires, Journal of Fire Protection Engineering, 1 (4), pp , Shokri & Beyler, 1989 Uppdragsnamn: Gästhamnen Uppdragsnr: Datum: Sida: 6 av 12

54 Synfaktorn F 1,2 mellan flamman och den mottagande punkten är en geometrisk konstruktion som beräknas enligt /6/: F1,2 FA 1,2 FB 1,2 FC 1,2 FD 1, 2 där F A1,2, F B1,2, F C1,2 och F D1,2 beräknas enligt följande: F A1,2 A 1 cos 1 cos 2 d 0 2 da 1 där 1 = 2 = infallande vinkel (d.v.s. 0) och A 1 = L 1 x L 2 enligt Figur B. 2. Figur B. 2. Synfaktor. Ovanstående ekvation kan omvandlas till följande ekvation för beräkning av respektive ytas (A, B, C och D) synfaktor /7/: 1 1 Y Y 1 F A 12 tan tan där Y 1 Y L d 1 och L enligt Figur B. 2. d Y 2 /6/ An Introduction to Fire Dynamics second edition, Drysdale, University of Edinburgh, UK 1999 /7/ Thermal Radiation Heat Transfer, 3rd ed., Seigel & Howell, USA 1992 Uppdragsnamn: Gästhamnen Uppdragsnr: Datum: Sida: 7 av 12

55 Infallande strålning (I) Den från branden infallande värmestrålningen (kw/m 2 ) som når omgivningen minskar med avståndet från branden och beräknas genom: I F I0 Med hjälp av ovanstående samband och förutsättningar har brandeffekten, brandens diameter och flamhöjden för de olika brandscenarierna (se tabell B.4). Tabell B. 4. Tabell med beräknade värden på effektutveckling, brandens diameter och flamhöjd samt utfallande värmestrålning. Scenario Brinnande yta AF (m 2 ) Utvecklad effekt Q (kw) Brandens diameter Df (m) Flamhöjd Hf (m) Utfallande strålning I0 (kw/m 2 ) Liten godsbrand ,3 11,3 46,8 Mycket stor godsbrand ,0 16,0 43,0 Beräkningarna av den infallande strålningen redovisas i tabell B.5. Strålningen har beräknats på halva flammans höjd. I strålningsberäkningarna används konservativt ett värde på den utfallande strålningen på 60 kw/m 2 för samtliga brandscenarier. Tabell B. 5. Beräkning av strålning och synfaktor på halva flammans höjd för olika avstånd från branden. Avstånd (m) Liten godsbrand Mycket stor godsbrand F1,2 q F1,2 r q r 5 0,61 36, ,29 17, ,15 9, ,09 5, ,06 3, ,04 2, ,03 1, ,02 1, ,02 1, ,02 0,96 0,76 45,5 0,44 26,6 0,26 15,8 0,17 10,0 0,11 6,9 0,08 4,9 0,06 3,7 0,05 2,9 0,04 2,3 0,03 1,9 I Figur B. 3 redovisas den infallande strålningen som funktion av avståndet från branden. Uppdragsnamn: Gästhamnen Uppdragsnr: Datum: Sida: 8 av 12

56 Figur B. 3. Infallande strålning som funktion av avståndet från en brand i godståg. 4.2 BEDÖMNINGSKRITERIER Hur hög värmestrålning en person klarar utan att erhålla skador beror bl.a. på dess varaktighet. Detsamma gäller med avseende på hur hög strålning som krävs för att antända olika byggnadsmaterial. Ju längre strålningspåverkan, ju högre sannolikhet för skada. I tabell B.6 Uppdragsnamn: Gästhamnen Uppdragsnr: Datum: Sida: 9 av 12

57 Tabell B. 6 redovisas exempel på strålningsnivåer och vilka skador dessa kan medföra avseende personskada respektive brandspridning. Enligt /8/ är sannolikheten att omkomma vid 2:a gradens brännskador ca 15 %. Det uppskattas grovt att motsvarande för de som får 2a-3:e gradens brännskada är ca 50 %. Uppdragsnamn: Gästhamnen Uppdragsnr: Datum: Sida: 10 av 12

58 Tabell B. 6. Effekter av olika strålningsnivåer /3, 8/. Konsekvens Strålningsintensitet [kw m -2 ] Ingen smärta vid långvarig bestrålning av bar hud < 1 2:a gradens brännskada vid bestrålning under 1 minut % sannolikhet % sannolikhet 7,5 Ingen smärta vid bestrålning av bar hud under 1 minut < 2,5 2:a gradens brännskada vid bestrålning under 20 sekunder % sannolikhet % sannolikhet 17 Outhärdlig smärta vid bestrålning av bar hud under 2 sekunder 20 Antändning av lättantändliga material, t.ex. gardiner med sticklåga 10 vid långvarig bestrålning 20 Antändning av obehandlat trä med sticklåga eller vid bestrålning under 5 minuter 15 vid långvarig bestrålning 30 En person som befinner sig utomhus och upptäcker en större brand försöker med stor sannolikhet sätta sig i säkerhet. Tiden för varseblivning samt beslut och reaktion innebär dock att personen kan utsättas för värmestrålning under en kortare stund innan hen reagerar. De strålningsnivåer och effekter som anges i tabell B.6 har i tabell B.7 omvandlats till en uppskattad andel omkomna beroende på strålningsnivå för personer som befinner sig utomhus. Tabell B. 7. Uppskattad sannolikhet för oskyddad person utomhus att omkomma som funktion av strålningsnivån vid brand. Strålningsnivå Andel omkomna 10 kw/m 2 1 % 60 kw/m 2 50 % 80 kw/m % /8/ Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor metoder för bedömning av risker, FOA, september 1997 Uppdragsnamn: Gästhamnen Uppdragsnr: Datum: Sida: 11 av 12

59 Sannolikheten för att personer som befinner sig inomhus omkommer bedöms utifrån den strålningsnivå som uppskattas vara kritisk med avseende på brandspridning in i byggnaden. Utifrån tabell B.6 så uppskattas den kritiska värmestrålningen vara 15 kw/m 2 om inga byggnadstekniska åtgärder beaktas. Dock bedöms det inte vara troligt att samtliga personer som befinner sig i en utsatt byggnad omkommer till följd av att en utvändig brand sprids in i byggnaden. Mycket grovt uppskattas det att 5-10 % av de personer som befinner sig inomhus inom det område kring branden där strålningsnivån överstiger 15 kw/m 2 omkommer. 4.3 RESULTAT I tabell B.8 redovisas skadeavstånden för respektive skadescenario. Tabell B. 8. Beräknade skadeområden, för skadescenarier vid tågbrand. Skadescenario Sannolikhet att omkomma Skadeavstånd (meter) 10 % inomhus 12 Stor tågbrand (100 MW) 100 % utomhus 1 50 % utomhus 2 1 % utomhus % inomhus 16 Mycket stor tågbrand (200 MW) 100 % utomhus 1 50 % utomhus 4 1 % utomhus 20 Uppdragsnamn: Gästhamnen Uppdragsnr: Datum: Sida: 12 av 12

60

61 Dokumenttyp RISKANALYS Gästhamnsområdet Kristinehamn Datum Status Granskningshandling Handläggare Rosie Kvål Tel: E-post: Internkontroll Erik Hall Midholm Uppdragsledare Rosie Kvål Uppdragsgivare Kristinehamns kommun Uppdragsnummer Stockholm Karlstad Falun Gävle Örebro Malmö Brandskyddslaget AB Box 9196 Långholmsgatan 27, 10 tr Stockholm Telefon/Fax Internet Organisationsnummer Innehar F-skattebevis

62 SAMMANFATTNING Kristinehamns kommun har utarbetat ett planprogram för Gästhamnsområdet, väster om de centrala delarna av Kristinehamn. Syftet med detaljplanen är att reglera områdets markanvändning och bebyggelse i ett större sammanhang. Genom området går ett industrispår till bland annat Casco och Akzo Nobel som ligger ca 1 km söder om området. På spåret transporteras bland annat farligt gods. Enligt riktlinjer från Länsstyrelsen i Värmlands län ska risker analyseras vid ny bebyggelse inom 150 meter från en farligt godsled, vilket även inkluderar järnväg. Med anledning av detta har Brandskyddslaget fått i uppdrag att utföra en riskanalys av möjliga risker som kan påverka det aktuella området. Syftet med riskanalysen är att undersöka möjligheten att uppföra olika typer av verksamheter inom det studerade området. Detta görs genom att utvärdera vilka risker som människor inom det aktuella området kan komma att utsättas för samt i förekommande fall föreslå hur risker ska hanteras så att en acceptabel säkerhet uppnås. Utvecklingen av området är i ett tidigt skede och placering av ny bebyggelse och verksamheter är inte fastställd. I analysen har inga andra riskkällor identifierats som kan påverka utvecklingen av det aktuella området. Det industrispår som går genom den norra och östra delen av området trafikeras av ca 1-2 tåg per dag, med totalt 30 vagnar per vecka. Den absolut största andelen av vagnarna är till för de produkter som levereras ut från anläggningen. Tre gånger per år erhålls leveranser av epiklorhydrin som är ett mycket giftigt ämne. Närheten till industrispåret har bedömts kunna medföra följande risker: - Urspårning: kan skada människor eller byggnader i direkt närhet (10-15 meter) till spåret - Tågbrand: kan innebära brandspridning till byggnader inom ca 25 meter från spåret - Läckage av giftigt ämne: kan innebära spridning av giftiga gaser i akut hälsofarlig koncentration upp till ca 15 meter från spåret Risknivån har beräknats i form av individrisk. Den beräknade risknivån är hög närmast spåret till följd av risken för urspårning. För avstånd över 11 meter (områden utomhus) respektive 3 meter (områden inomhus) är risknivån acceptabel, vilket beror på den begränsade trafikeringen samt den låga hastigheten på spåret. Med hänsyn till identifierade risker har ett förslag till placering av olika verksamheter och bebyggelse gjorts. Förslag på åtgärder redovisas också eftersom förslagen innebär att avsteg görs från Länsstyrelsens rekommenderade skyddsavstånd. I tabellen nedan redovisas föreslagna avstånd samt behovet av åtgärder för ny bebyggelse. Uppdragsnamn: Gästhamnsområdet Uppdragsnr: Datum: Sida: 2 av 24

63 Verksamhet Sovande (husbilsuppställning, bostäder) Publika lokaler (restaurang, handel) Avstånd till spår (m) 40 Behov av åtgärder Ja, om permanenta bostäder. 40 Ja Kontor 15 Ja Hamnservice 25 Nej Industri (lättare, begränsad hantering av farliga ämnen) 15 Ja Markparkering 5 Nej Parkområden 0 Ja Kommentar Åtgärder i permanenta bostadsbyggnader rör utrymning och ventilation. Åtgärder omfattar utrymning och ventilation. Åtgärder omfattar utrymning, brand och ventilation. Verksamheten kan ses som ett kontor men med en stor andel personer som inte känner till lokalerna eller omgivningen. Därav ett större skyddsavstånd jämfört med kontor. Viktigt att tänka på att ev verksamheter inte själva medför risk mot omgivningen. Åtgärder omfattar utrymning, brand och ventilation. Inga parkbänkar, lekplatser m m inom 25 meter från spåret. Uppdragsnamn: Gästhamnsområdet Uppdragsnr: Datum: Sida: 3 av 24

64 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Bakgrund Syfte Omfattning Underlag Egenkontroll och Internkontroll Revideringar Förutsättningar ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV OMRÅDET Områdesbeskrivning Planerad förändring RISKINVENTERING Allmänt Identifiering av riskkällor INLEDANDE RISKANALYS Metodik Identifiering av olycksrisker Kvalitativ uppskattning av risk Slutsats inledande riskanalys FÖRDJUPAD RISKANALYS Metodik Resultat riskberäkningar Värdering av risk Hantering av osäkerheter SÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER Allmänt Placering av verksamheter Utformning av obebyggda ytor Utformning av byggnader Åtgärdernas riskreducerande effekt BILAGOR REFERENSER Uppdragsnamn: Gästhamnsområdet Uppdragsnr: Datum: Sida: 4 av 24

65 1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND Kristinehamns kommun har utarbetat ett planprogram för Gästhamnsområdet, väster om de centrala delarna av Kristinehamn. Syftet med detaljplanen är att reglera områdets markanvändning och bebyggelse i ett större sammanhang. Genom området går ett industrispår till bland annat Casco och Akzo Nobel som ligger ca 1 km söder om området. Industrispåret är ett stickspår till stambanan. På spåret transporteras bland annat farligt gods som vid en olycka kan innebär att omgivningen påverkas. Enligt riktlinjer från Länsstyrelsen ska risker analyseras vid ny bebyggelse inom 150 meter från en farligt godsled. Detta gäller både för vägar som utgör rekommenderade transportleder för farligt gods samt järnvägar. Med anledning av detta har Brandskyddslaget fått i uppdrag att utföra en riskanalys av möjliga risker som kan påverka det aktuella området. 1.2 SYFTE Syftet med riskanalysen är att undersöka möjligheten att uppföra olika typer av verksamheter inom det studerade området. Detta görs genom att utvärdera vilka risker som människor inom det aktuella området kan komma att utsättas för samt föreslå hur risker ska hanteras så att en acceptabel säkerhet uppnås. 1.3 OMFATTNING Analysen omfattar endast plötsliga och oväntade händelser med akuta konsekvenser för liv och hälsa för människor som vistas inom det studerade området. I analysen har hänsyn inte tagits till långsiktiga effekter av hälsofarliga ämnen, buller eller miljöfarliga utsläpp. Det område som studeras redovisas i figur UNDERLAG Information har inhämtats från flertalet underlag, däribland: - Planprogram för Gästhamnsområdet /1/ - Muntlig information från berörda verksamheter Övrigt underlag hänvisas till löpande samt finns sammanställt i avsnitt 8 Referenser. 1.5 EGENKONTROLL OCH INTERNKONTROLL Riskanalysen omfattas av Brandskyddslagets kvalitetsledningssystem som innebär att en annan konsult i företaget har genomfört en övergripande granskning av rimligheten i de bedömningar som gjorts och de slutsatser som dragits (internkontroll). Egenkontroll har genomförts löpande av handläggaren. Datum Version Egenkontroll Internkontroll Granskningshandling RKL, EMM, REVIDERINGAR Denna version av handlingen utgör en första version av riskanalysen. Uppdragsnamn: Gästhamnsområdet Uppdragsnr: Datum: Sida: 5 av 24

66 1.7 FÖRUTSÄTTNINGAR Riskhänsyn vid ny bebyggelse Ett flertal olika lagar reglerar när riskanalyser skall utföras. Enligt Plan- och bygglagen /2/ skall bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till boendes och övrigas hälsa. Sammanhållen bebyggelse skall utformas med hänsyn till behovet av skydd mot uppkomst av olika olyckor. Översiktsplaner skall redovisa riskfaktorer och till detaljplaner ska vid behov en miljökonsekvensbeskrivning tas fram som redovisar påverkan på bland annat hälsa. Utförande av miljökonsekvensbeskrivning regleras i Miljöbalken /3/. När det gäller riskhänsyn hänvisar Länsstyrelsen i Värmlands län till de riktlinjer som Länsstyrelsen i Dalarnas län tagit fram som vägledning för planläggning intill transportleder för farligt gods. Enligt dessa riktlinjer ska möjliga risker studeras vid exploatering närmare än 150 meter från en riskkälla /4/. I vägledningen redovisas dessutom rekommenderade skyddsavstånd mellan farligt godsled och olika typer av markanvändning. Riktlinjerna gäller både för väg som utgör rekommenderad transportled för farligt gods och järnväg. Närmare än 30 meter meter meter Över 150 meter Odlingar Trafikytor Ytparkering Friluftsområden Bilservice Industrier Mindre handel Tekniska anläggningar Övrig parkering Lager Bostäder i högst 2 plan Mindre samlingslokaler Handel Mindre kontor (inte hotell) Kultur- och idrottsanläggningar utan betydande åskådarplats Bostäder i mer än 2 plan Vård Kontor i flera plan Hotell Skolor Större samlingslokaler Kultur- och idrottsanläggningar med betydande åskådarplats Figur 1.1. Sammanfattning av Länsstyrelsen i Dalarnas läns rekommendationer avseende markanvändning till farligt godsled från respektive kvartersmark /4/. Avstånden gäller från väg- och rälskant. De rekommenderade skyddsavstånden anger det minsta avstånd som bör hållas mellan bebyggelse och riskobjekt. Om skyddsavstånden uppnås behöver normalt inga skyddsåtgärder vidtas. Skyddsavstånden avser markområden som ej är skymda av topografi eller annan bebyggelse. Dessa parametrar kan påverka, både öka och minska, behovet av skyddsavstånd. Avsteg kan göras om risknivån bedöms som låg eller om man genom att tillämpa säkerhetshöjande åtgärder kan sänka risknivån. Skälen till föreslagen användning av området närmast vägen är bland annat att inom 30 meter finns risk för mekanisk påverkan om ett fordon kör av vägen /4/. Uppdragsnamn: Gästhamnsområdet Uppdragsnr: Datum: Sida: 6 av 24

67 1.7.2 Övrig lagstiftning Förutom ovanstående lagar och riktlinjer förekommer ytterligare ett antal lagar och föreskrifter avseende risk och säkerhet som kan vara relevanta i planärenden. Dessa berör i första hand hantering och rutiner för olika typer av riskkällor som kan vara värda att beakta: Lag om skydd mot olyckor (LSO) /5/ syftar bl.a. till att bereda människors liv och hälsa ett tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Lagen reglerar olika verksamheters ansvar för att upprätthålla ett tillfredsställande skydd mot olyckor. En konsekvens av LSO som kan vara av särskilt intresse i planärenden är om det i anslutning till planområdet finns anläggningar vilka klassas som farliga verksamheter enligt kap 2:4 i denna lag. Definitionen av en farlig verksamhet är en anläggning där verksamheten innebär fara för att olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljön. Sådana verksamheter är ålagda att vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa olyckor och de är även skyldiga att analysera risker och påverkan på närområdet. Lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE) /6/ syftar till att hindra, förebygga och begränsa olyckor och skador på liv, hälsa, miljö, eller egendom som kan uppkomma genom brand eller explosion orsakad av brandfarliga eller explosiva varor. I LBE sägs att byggnader och andra anläggningar där brandfarliga eller explosiva varor hanteras skall vara inrättade så att de är betryggande ur brand- och explosionssynpunkt och förlagda på sådant avstånd ifrån omgivningen som behövs med hänsyn till hanteringen. Den som bedriver verksamhet, i vilken ingår yrkesmässig hantering av brandfarliga varor, skall se till att det finns tillfredsställande utredning om riskerna för brand eller explosion i verksamheten och om de skador som därvid kan uppkomma. För att uppfylla LBE har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) upprättat föreskrifter som ska uppfyllas vid hantering av brandfarliga varor. Föreskrifterna anger bl.a. krav på utformning av förvaringsplatser för brandfarliga vätskor och gaser, restriktioner för öppen hantering samt att avstånden mellan anläggningar för brandfarliga varor och kringliggande skyddsobjekt ska vara så stora att betryggande skydd erhålls. Avstånden skall bl.a. begränsa risken för antändning av de brandfarliga varorna och begränsa risken för brandspridning till skyddsobjekt vid en brand i anläggningen. Exempel på föreskrifter som kommer att beaktas i denna analys är SÄIFS 1998:7 /7/ och SÄIFS 2000:4 /8/ om brandfarlig gas i lös behållare respektive cisterner och rörledningar m.m. samt SÄIFS 2000:2 /9/ om hantering av brandfarliga vätskor. Lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (SEVESO-lagstiftningen) /10/ syftar till att förebygga allvarliga kemikalieolyckor samt att begränsa följderna av sådana olyckor för människors hälsa och miljön. SEVESO-lagen ålägger verksamheter med hantering av vissa mängder farliga ämnen att bland annat identifiera och analysera de olycksrisker som föreligger och presentera detta i en säkerhetsrapport eller i ett handlingsprogram. Som exempel omfattas anläggningar med hantering av mer än 50 ton. Uppdragsnamn: Gästhamnsområdet Uppdragsnr: Datum: Sida: 7 av 24

68 2 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV OMRÅDET 2.1 OMRÅDESBESKRIVNING Det aktuella området ligger i ett industriområde i stadsdelen Broängen mellan Vänern och centrala delar av Kristinehamn (se figur 2.1). Figur 2.1. Översikt över det aktuella området. Området upptas idag av gästhamn med tillhörande funktioner samt diverse andra verksamheter. Inom närområdet finns en blandning av verksamheter som exempelvis mataffär, byggvaruhus, industrihamn, mindre industriverksamheter etc. 2.2 PLANERAD FÖRÄNDRING I och med flytt av infarten till hamnen flyttades även hamnmagasinsfunktionen till ny byggnad vid den nya infarten. Önskemål finns om att nyttja det gamla hamnmagasinet till andra ändamål, vilket kräver en ändring av gällande detaljplan. Detta tillsammans med att gästhamnsområdet upplevs oordnat gjorde att Kristinehamns kommun 2008 tog fram ett planprogram för området /1/. Syftet med detaljplanen är att reglera områdets markanvändning och bebyggelse i ett större sammanhang än varje byggnad/fastighet för sig. Det innebär bland annat: - Ny användning och eventuellt annan utformning för hamnmagasinet - Utveckling av gästhamnen och göra den mer trivsam - Antalet båt- och husbilsplatser utökas - Hamnvägen stängs av - Lösa trafik- och parkeringsbehovet i området - I områdets norra del möjliggörs för ett verksamhetsområde med kontor, handel och industri. Tanken är att Gästhamnsområdet ska utgöra ett pittoreskt inslag i närmiljön och tillsammans med nytt bostadsområde på andra sidan om Varnan skapa en trivsam stadsmiljö och samtidigt integreras mer med de centrala delarna av staden. Tidigare fanns en obemannad tankstation i den södra delen av området. Denna har lagts ner. Uppdragsnamn: Gästhamnsområdet Uppdragsnr: Datum: Sida: 8 av 24

69 Något detaljerat utformningsförslag för området finns inte framtaget än. Ett förslag som redovisas i planprogrammet visas i figur 2.2. Figur 2.2. Aktuellt område norr om Varnan samt nytt bostadsområde söder om Varnan. Uppdragsnamn: Gästhamnsområdet Uppdragsnr: Datum: Sida: 9 av 24

70 3 RISKINVENTERING 3.1 ALLMÄNT Inledningsvis görs en inventering av riskkällor i anslutning till det studerade området. Riskinventeringen omfattar de riskkällor (transportleder för farligt gods, järnvägar, verksamheter som hanterar farligt gods) som kan innebära plötsliga och oväntade olyckshändelser med konsekvens för det aktuella området. Utifrån gällande riktlinjer (se avsnitt 1.7.1) avgränsas inventeringen till riskkällor inom 150 meter från planområdet. Riskkällorna beskrivs och förekommande hantering/transport av farliga ämnen kartläggs och redovisas. Inventeringen utgör grunden för den fortsatta analysen Farligt gods Ämnen klassade som farligt gods är det som till stor del kan ge upphov till oväntade och plötsliga olyckshändelser och kunskap om dessa är därför viktigt i en riskanalys. Farligt gods är en vara eller ett ämne med sådana kemiska eller fysikaliska egenskaper att de i sig själv eller kontakt med andra ämnen, t.ex. luft eller vatten, kan orsaka skada på människor, djur och miljö eller påverka transportmedlets säkra framförande. Farligt gods delas in i klasser (riskkategorier) utefter de egenskaper ämnet har. De olika ämnesklasserna delas i sin tur in i underklasser. I Tabell 3.1 redovisas de olika klasserna samt typ av ämnen. Tabell 3.1. Farligt gods indelat i olika klasser enligt ADR/RID Klass Ämne Beskrivning 1 Explosiva ämnen Sprängämnen, tändmedel, ammunition, krut, fyrverkerier etc. 2 Gaser 3 Brandfarliga vätskor 2.1. Brandfarliga gaser (acetylen, gasol etc.) 2.2- Icke brandfarliga, icke giftiga gaser (kväve, argon etc.) 2.3. Giftiga gaser (klor, ammoniak, svaveldioxid etc.) Bensin, etanol, diesel- och eldningsoljor, lösningsmedel och industrikemikalier etc. 4 Brandfarliga fasta ämnen m.m. Kiseljärn (metallpulver), karbid, vit fosfor etc. 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider Natriumklorat, väteperoxider, kaliumklorat etc. 6 Giftiga ämnen Arsenik, bly- och kvicksilversalter, cyanider, bekämpningsmedel etc. 7 Radioaktiva ämnen Medicinska preparat. Transporteras vanligen i mycket små mängder. 8 Frätande ämnen Saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, natrium, kaliumhydroxid (lut) etc. 9 Magnetiska material och övriga farliga ämnen Gödningsämnen, asbest, magnetiska material etc. 3.2 IDENTIFIERING AV RISKKÄLLOR Inom och i anslutning till det aktuella området har följande riskkällor identifierats: - Industrispår som går genom området - Övriga verksamheter Uppdragsnamn: Gästhamnsområdet Uppdragsnr: Datum: Sida: 10 av 24

71 3.2.1 Industrispår Allmänt Från stambanan finns ett stickspår som går till Prästeruds industriområde där Casco Adhesive och Akzo Nobel Bygglim AB bedriver verksamhet. Industriområdet ligger ca 1 kilometer väster om aktuellt område (se figur 3.1). Verksamheten är klassad enligt Sevesolagstiftningen, den högre nivån. Verksamheter som omfattas av Sevesolagstiftningen är i de flesta fall att betrakta som farlig verksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor. Avståndet till verksamheten är så stor att påverkan mot det aktuella området sannolikt blir mycket begränsat vid en olycka. Casco Akzo Figur 3.1. Översikt över området med industrispåret utmärkt. Casco Adhesives AB ingår sedan 1994 i Akzo Nobel koncernen. Företaget är inriktat på tillverkning av produkter som bland annat används inom trä- och pappersindustrin /11/ och vid anläggningen tillverkas idag lim och bindemedel /12/. Inom anläggningen bedrivs utöver produktion även lager- och distributionsverksamhet. Transporter av farligt gods Företagets verksamhet innebär att det sker många transporter med farligt gods till och från området. Vid anläggningen produceras enligt ovan lim och bindemedel. Enligt Miljöansökan från 2011 produceras följande årligen vid anläggningen: - Formalin: ton - Ureaformaldehydharts, Melaninformaldehydharts, Polyamidharts: ton - Fenolformaldehydharts, Fenol-resorcinolformaldehydharts: ton - Polyvinylacetatprodukter, övriga bindemedel och hushållsprodukter: ton - Pulverprodukter: ton För tillverkningen erfordras ett antal ämnen som är klassade som farligt gods. Ämnen som hanteras vid anläggningen är bland annat metanol, eldningsolja, formalin och epiklorhydrin. Leveranser av ämnen till anläggningen sker med lastbil, fartyg eller järnväg. Leveranser med produkter från anläggningen sker huvudsakligen med lastbil. Enligt miljötillståndet levererades ton produkter från anläggningen med järnväg. Uppdragsnamn: Gästhamnsområdet Uppdragsnr: Datum: Sida: 11 av 24

72 Tillståndet för brandfarlig vara omfattar tillstånd för ca ton (klass 1), 400 ton (klass 2a), ton (klass 2b), ton (klass 3) samt 0,6 ton gas. Enligt uppgifter från Casco /13/ kommer upp till 15 järnvägsvagnar till verksamheten och lika många lämnar verksamheten varje vecka. Varje tåg innehåller ca 3-5 vagnar. Det är osäkert exakt hur många tåg som går till och från området. Uppskattningsvis passerar tåg till/från Casco det aktuella området 1-2 gånger per dag. Vagnarna är huvudsakligen till för produkter som ska från verksamheten ut till kunder. Produkterna är inte klassade som farligt gods. Vid tre tillfällen per år kommer en järnvägsvagn lastad med farligt gods /14/. Lasten består av epiklorhydrin, ett mycket giftig ämne, som tillhör farligt godsklass 6.1. Övriga farliga ämnen som hanteras vid Casco och Akzo Nobel transporteras till anläggningen med lastbil eller fartyg och passerar således inte genom Gästhamnsområdet. Hastigheten på industrispåret är 30 km/tim /15/. Framtid Verksamheten ser inte någon förändring av tågtransporterna till eller från området framöver /13/ Övriga verksamheter I industriområdet som omger det aktuella planområdet finns ett antal verksamheter varav vissa kan hantera ämnen klassade som farligt gods. De verksamheter som ligger närmast gästhamnsområdet utgörs av bland annat Beijer byggmarknad, garageuppställning för bussar, Jysk, Lidl samt Euromaster däckförvaring och däckverkstad. Vid några av dessa kan hantering av brandfarliga varor i form av oljor, spolarvätska m m hanteras. Hanteringen bedöms dock vara begränsad och bedöms inte innebära någon större påverkan mot omgivningen. Lite längre från området ligger godshamnen med styckegodshantering, bulkgods och trävaror samt stuveri, spedition och klarering. Avståndet mellan ytor för verksamheter och godshamnen är som minst ca 130 meter. I hamnen förekommer även hantering av farligt gods som lastas på/av fartyg i hamnen. Transporter till och från hamnen kör via den norra infarten och passerar inte aktuellt område. Avståndet till hamnen bedöms innebära att påverkan på risknivån i området är mycket begränsad. Behov av vidare analys bedöms därför ej nödvändigt. Uppdragsnamn: Gästhamnsområdet Uppdragsnr: Datum: Sida: 12 av 24

73 4 INLEDANDE RISKANALYS 4.1 METODIK Utifrån riskinventeringen görs en uppställning av möjliga olycksrisker som kan påverka människor inom det studerade området. För identifierade olycksrisker görs en kvalitativ bedömning (inledande analys) av möjlig konsekvens av respektive händelse. En grov bedömning görs även av sannolikheten för att en olycka ska inträffa. Denna bedömning syftar i huvudsak till att avgöra om händelsen kan inträffa över huvudtaget, d.v.s. om riskkällan omfattar just de förutsättningar som krävs för att den identifierade olycksrisken ska finnas. Utifrån de kvalitativa bedömningarna av sannolikhet och konsekvens görs sedan en sammanvägd bedömning av huruvida identifierade olycksrisker kan påverka risknivån inom aktuellt planområde. För olycksrisker som anses kunna påverka risknivån inom planområdet genomförs en fördjupad (kvantitativ) riskanalys. Olycksrisker som med hänsyn till små konsekvenser och/eller låg sannolikhet ej anses påverka risknivån inom planområdet bedöms vara acceptabla och bedöms därför ej nödvändiga att studera vidare i en fördjupad analys. 4.2 IDENTIFIERING AV OLYCKSRISKER Utifrån riskinventeringen är bedömningen att det är transporter av farligt gods på industrispåret som kan medföra olyckshändelser med möjlig konsekvens för det aktuella planområdet. Följande olycksrisker bedöms kunna påverka det aktuella planområdet: 1. Olycka vid transport av farligt gods 2. Tågbrand 3. Urspårning a. Läckage av epiklorhydrin 4.3 KVALITATIV UPPSKATTNING AV RISK Olycka vid transport av farligt gods På industrispåret förekommer endast transporter av farligt gods i form av epiklorhydrin. Farligt gods delas in i nio olika klasser utifrån RID-S (se tabell 3.1). Det aktuella ämnet tillhör klass 6, giftiga ämnen. Epiklorhydrin är en färglös och flyktig vätska. Epiklorhydrin är mycket farligt vid inandning och kontakt med ögon eller hud. Bildade ångor är tyngre än luft och är brandfarliga. Tre gånger per år passerar en järnvägsvagn lastad med epiklorhydrin. För att omgivningen ska exponeras för det giftiga ämnet krävs att det läcker ut från järnvägsvagnen. Ett läckage kan exempelvis ske genom en otät ventil eller packning (litet läckage) eller genom att järnvägsvagnen kolliderar med något så att tanken punkteras (stort läckage). Sannolikheten för att tanken ska punkteras bedöms vara mycket liten eftersom hastigheten på spåret är så låg. Även om tåget spårar ut är det inte troligt att tanken påverkas så kraftigt att den punkteras. Läckage genom ventiler bedöms vara mer sannolikt och kan exempelvis ske till följd av felaktig eller trasig utrustning eller mänskligt felhandhavande. Uppdragsnamn: Gästhamnsområdet Uppdragsnr: Datum: Sida: 13 av 24

74 Om ett läckage av giftigt ämne sker kan giftiga ångor spridas över området. Människor som exponeras för gasen kan då skadas. Utsläpp medför dock normalt endast skador inom ett begränsat område kring utsläppspunkten. Scenariot bedöms medföra ett begränsat bidrag till risknivån, men bör studeras vidare eftersom konsekvenserna kan bli omfattande Tågbrand Skadeområdet vid brand i godståg bedöms kunna bli relativt omfattande. Värmestrålningen bedöms bli hög närmast järnvägen. Om bebyggelse planeras nära järnvägen kan en brand i godståg eventuellt leda till brandspridning till bebyggelsen. Sannolikheten för en olycka bedöms vara låg med hänsyn till den begränsade trafikeringen på spåret. Brandspridning till omgivningen kan dock inte uteslutas vid en eventuell brand. Scenariot bör därför analyseras vidare Urspårning En tågurspårning är mer sannolik än en tågbrand eller olycka med farligt gods. I de allra flesta fall hoppar dock bara ett hjulpar av rälen och tåget stannar kvar inom spårområdet. Beroende på tågets hastighet och längd, rälsens kvalitet, förekomst av främmande föremål på spåret, omgivningens topografi etc. kan tåget dock spåra ur och hamna längre från spåret. Urspårning utgör den absolut mest sannolika olyckshändelsen med tågtrafik. Konsekvensområdet för en urspårning är kraftigt beroende av omgivningens utformning. I de fall där järnvägen ligger i samma nivå som omgivningen står konsekvensområdet i relation till tågets hastighet vid urspårningstillfället. Det maximala vinkelräta avståndet från spåret som vagnen kan hamna kan då beräknas som V 0,55 där V är hastigheten i km/h /16/. En hastighet på 30 km/h innebär enligt denna ekvation ett maximalt vinkelrätt skadeavstånd på 11,3 meter. Det aktuella planområdet ligger i nivå med industrispåret. Omgivningen antas därför inte påverka (öka eller minska) risken för urspårning. Sannolikheten för en urspårning bedöms vara hög. Konsekvenserna bedöms dock bli begränsade till följd av den låga hastigheten. Scenariot bör ändå studeras vidare. 4.4 SLUTSATS INLEDANDE RISKANALYS Utifrån den inledande analysen har det bedömts nödvändigt att genomföra en fördjupad analys av samtliga redovisade olycksrisker. Av de identifierade riskerna i anslutning till området har följande bedömts vara av sådan omfattning att mer detaljerade analyser bedömts nödvändiga: 1. Olycka vid transport av farligt gods 2. Tågbrand 3. Urspårning a. Läckage av epiklorhydrin I den fortsatta planeringen av området måste hänsyn tas till ovanstående olycksrisker. En fördjupad analys av dessa redovisas i avsnitt 5. Uppdragsnamn: Gästhamnsområdet Uppdragsnr: Datum: Sida: 14 av 24

75 5 FÖRDJUPAD RISKANALYS 5.1 METODIK De identifierade olyckshändelserna som i den inledande analysen bedöms kunna inträffa samt kan medföra konsekvenser för det aktuella området studeras vidare i en fördjupad, kvantitativ, riskanalys Beräkning av frekvens och konsekvenser I den fördjupade analysen kvantifieras frekvensen för, samt konsekvenserna av, respektive olycksrisk. Vilken metod som används är beroende av riskkällans egenskaper. Frekvensberäkningarna utförs i enlighet med den metod som anges i Modell för skattning av sannolikheten för järnvägsolyckor som drabbar omgivningen /17/. Som underlag till beräkningarna när det gäller antalet vagnar med farligt gods används de mängder som redovisas i avsnitt Frekvensberäkningarna är genomförda för dagens trafik som också enligt uppgift /13/ är relevant i framtiden (se bilaga A). Konsekvensberäkningar har genomförts genom att för respektive scenario bedöma inom vilka skadeområden som personer antas omkomma inomhus respektive utomhus. För läckage av epiklorhydrin har programmet Spridning i luft som är utgivet av MSB /18/ använts. Beräkningar av värmestrålning från en tågbrand samt urspårning har utförts med handberäkningar. Beräkningarna redovisas i sin helhet i bilagorna A och B. Sammanvägning av risk Risker avseende personsäkerhet presenteras och värderas i form av individrisk. Någon beräkning av samhällsrisken görs inte eftersom utformningen av området inte är klar och det därmed blir svårt att beräkna hur många människor som påverkas vid respektive olycksscenario. Det är dessutom osäkert exakt var byggnader och människor kommer att vistas inom området. Individrisk är den risk som en enskild person utsätts för genom att vistas i närheten av en riskkälla. Individrisken redovisas som platsspecifik individrisk. Detta görs i form av individriskkonturer som visar frekvensen för att en fiktiv person på ett visst avstånd omkommer till följd av en exponering från den studerade riskkällan. Individrisken beräknas för områden utomhus och inomhus utifrån vissa förutsättningar avseende bebyggelsestruktur och byggnadsutformning. Värdering av risk För att avgöra om de beräknade risknivåerna är acceptabla eller inte så jämförs de mot angivna acceptanskriterier. Vilken risknivå som kan betraktas som acceptabel är inte entydigt specificerat eller uttryckt i någon idag gällande lagstiftning. I publikationen Värdering av risk /19/ ges förslag på riskkriterier för individrisk och samhällsrisk vilka rekommenderas av Länsstyrelsen i Dalarnas län och som därför används i denna analys, se Tabell 5.1. Tabell 5.1. Förslag på riskkriterier för individrisk och samhällsrisk. Riskkriterier Individrisk Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras 10-5 Övre gräns för områden där risker kan anses vara små 10-7 Uppdragsnamn: Gästhamnsområdet Uppdragsnr: Datum: Sida: 15 av 24

76 Enligt Tabell 5.1 anges kriterierna i form av en övre och en undre gräns. Risker över den övre gränsen anses som oacceptabla medan risker under den nedre gränsen bedöms som acceptabla. Området mellan kriterierna benämns ALARP (As Low As Reasonably Practicable). I detta område ska man sträva efter att med rimliga medel sänka riskerna, d.v.s. att kostnaderna för åtgärderna ska vara rimliga i förhållande till den riskreducerande effekt som erhålls. För att bedöma rimligheten i att vidta riskreducerande åtgärder bör man därför även beakta begreppet tolerabel risk: 1. Till att börja med är det viktigt att beakta att omfattningen av riskreducerande åtgärder normalt är beroende av den planerade verksamheten, d.v.s. acceptansnivån varierar något mellan olika verksamheter. De undre av kriteriegränserna nyttjas vanligtvis för bebyggelse där påverkan från externa risker (t.ex. förknippade med transport av farligt gods etc.) ska vara låg. Detta gäller exempelvis för bostäder, hotell och svårutrymda lokaler (sjukhus, skolor och personintensiva lokaler etc.). Jämfört med bostäder bedöms ofta påverkan av externa risker vara något mer tolerabla för t.ex. kontors- och vissa typer av restaurang- och butiksverksamheter. Orsaken till detta är främst att dessa typer av verksamheter innebär att personer normalt är vakna, samt att verksamheterna huvudsakligen nyttjas dagtid. För bebyggelse och utrymmen som inte innebär stadigvarande vistelse, t.ex. parkeringsplatser samt gång- och cykelstråk, accepteras normalt en risknivå som överstiger angivna riskkriterier. 2. Rimligheten i att vidta riskreducerande åtgärder beror även inom vilken del av ALARP som risknivån ligger. Risker inom övre delarna av ALARP bör enbart tolereras om det bedöms vara praktiskt omöjligt att vidta riskreducerande åtgärder. För risker i de lägre delarna av ALARP bör kraven på riskreduktion inte vara lika hårda, men möjliga åtgärder ska dock fortfarande beaktas. I de flesta fall anses risknivån vara acceptabel även om den hamnar inom ALARP-området, förutsatt att de åtgärder som bedöms vara rimliga ur ett kostnads-/nyttoperspektiv vidtas. 3. Slutligen bör riskvärderingen beakta hur stor påverkan som den aktuella förändringen har på den totala risknivån. Detta avser främst samhällsrisken där det studerade planområdet normalt utgör en mycket liten del. Värderingen av samhällsrisk utgår därför inte enbart från de angivna riskkriterierna utan även från en jämförelse mot risknivån om den planerade ändringen inte genomförs. 5.2 RESULTAT RISKBERÄKNINGAR Nedan redovisas den beräknade risknivån inom områden utmed studerat industrispår. Individrisken presenteras dels för oskyddade personer utomhus (se Figur 5.1) och dels för personer inomhus (se Figur 5.2). Uppdragsnamn: Gästhamnsområdet Uppdragsnr: Datum: Sida: 16 av 24

77 Figur 5.1. Individrisk utomhus utmed industrispåret. (Observera att frekvensen redovisas med logaritmisk skala.) Figur 5.2. Individrisk inomhus utmed industrispåret. (Observera att frekvensen redovisas med logaritmisk skala.) Uppdragsnamn: Gästhamnsområdet Uppdragsnr: Datum: Sida: 17 av 24