Yttrande över utställningsförslaget för Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010

Transkript

1 Stockholm Till Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Yttrande över utställningsförslaget för Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Vi hänvisar till vårt tidigare remissvar (Bilaga 1) men vill här göra några tillägg i förhållande till utställningsförslaget Öka uthållig kapacitet och kvalitet inom utbildningen, transporterna och bostadssektorn Utbildningssystemet Tydligare koppling mellan en regional arbetsmarknadspolitik och utbildningspolitik. Utbildningen måste stå i samklang med de näringspolitiska satsningarna för att regionens framtida arbetskraftsbehov ska tillfredställas. Såväl långsiktigt som för mer akuta behov. Exempel på sådana välkända kortsiktiga behov där relativt begränsade insatser kan ge resultat är t ex sjuksköterskor med specialistkompetens där efterfrågan är större än tillgången, bussoch lastbilschafförer m fl. Generationsskiftet inom framförallt offentlig sektor som kommer inom de närmaste åren är ett annat område där det i dag inte finns rätt utbildade ungdomar som kan ta över. Långsiktigt vill vi också ytterligare understryka behovet av relevant yrkesvägledning både till ungdomar i skolan och vuxna för att ge realistiska valmöjligheter till utbildningar som kommer att efterfrågas på framtidens arbetsmarknad. Här behövs också mer kunskap om de specifika förhållandena och utvecklingstendenserna på Stockholms arbetsmarknad. Mer anpassade studievägar för vuxna kombinerat med validering för att kunna komma in på rätt nivå i utbildningen. Den föreslagna satsningen på högre utbildning är helt rätt. Ett problem är att inte tillräckligt många ungdomar från regionen söker sig till den högre utbildningen i Stockholm. Orsaken till detta bör närmare studeras för att finna vägar att öka antalet studerande vid våra högskolor som kommer från vår region. I annat fall riskerar vi att se både långsammare utveckling och ökad segregering i regionen.

2 Bostadsförsörjningen För närvarande kan vi notera en klar tendens att flytta arbetsplatser till norra delarna av Stockholm (t ex Erikssons beslut att flytta i stort sett all verksamhet till Kista ca arbetsplatser). Eftersom boendet inte kan förändras på samma sett kommer detta att leda till ökad påfrestning på de interregionala kommunikationerna. Försöksverksamhet borde påbörjas med olika former av distansarbetscentrum i olika delar av regionen för att ge både möjligheter till de värdefulla sociala kontakterna även vid distansarbete och ge människor möjlighet att få livspusslet att gå ihop med hämtning och lämning på dagis och skola och övriga vardagssysslor samt det sociala umgänget och en meningsfull fritid. Arbetsplatserna kommer alltid att vara rörligare än bostäderna och de boende i Stockholmsregionen har ofta mycket långa restider vilket påverkar livskvaliteten negativt. Att bostadsbyggandet bör öka torde det råda allmän enighet om. Det är också viktigt att alla boendeformer finns i alla regionens områden. En aktiv bostadspolitik bör verka för ökad integration i alla ledder. Både motverka kluster av boenden med stor andel socialt utsatta grupper och kluster av boenden med höga inkomster. För att åstadkomma detta måste det skapas möjligheter för attraktiva alternativ av bostadsupplåtelseformer i alla områden. En blandning likaväl av flerbostadshus som enfamiljshus där det är möjligt som en blandning av bostadsrätter och hyresrätter i alla områden. Transportsystemet Såväl av miljöskäl som för att ge de boende i Stockholmsområdet drägliga arbetsresor måste det satsas på kollektrivtrafiken. Under senare år har vi tyvärr kontinuerligt sett en nerrustning med sämre turtäthet, mycket bristande underhåll av såväl vagnar som spårmaterial och nerslitna bussar i trafik. Kollektivtrafiken måste bli både mer lättanvänd och tidtabellssäker. Föreslagna utbyggnader är bra men kvaliteten på existerande trafik måste också upprätthållas och helst förbättras. Man väljer inte kollektivtrafiken i förhållande till bilen om den var och varannan dag drabbas av förseningar av olika slag. Vi har sett många uppskattade försöksverksamheter i kollektivtrafiken läggas ner av ibland ganska oklar anledning. Innovativa förslag bör komma fram kring t ex rabatter i biljettsystemet som gör det billigare för en familj att ställa bilen och åka kollektivt. Fler och smidigare infartsparkeringar är en annan sak som skulle kunna locka fler att lämna bilen. Utveckla idéer och förnyelseförmåga En bättre koppling mellan näringspolitik, arbetsmarknadspolitik och utbildningspolitik bör skapas i regionen. I dag drar inte alla krafter åt samma håll. Speciellt kan vi se det i stora delar av arbetsmarknadspolitiken som genom den statliga Arbetsförmedlingen styrs efter ett riksgenomsnitt istället för att anpassas efter förhållandena i Stockholmsregionen. Här måste också frågan om de olika gränserna för Arbetsmarknadsområden och resten av regionens indelningar lösas. Det vore önskvärt att det fanns ett gemensamt mål för sysselsättning och utveckling i hela regionen istället för de splittrade insatser som sker idag. Framtaget utifrån kartläggning och forskning kring Stockholmsregionens speciella förutsättningar. Kreativitet och entreprenörskap i utbildningen är bra. Men för regionens större företag måste också intraprenörsskapet främjas. Det finns en tendens att glömma vikten av att även anställda i företag använder kreativitet och uppfinningsförmåga för att främja företagandet. Många av

3 våra största innovativa produkter och nya uppfinningar har odlats fram inom olika existerande företag. Utbildningen får inte enbart syfta till att alla ska bli entreprenörer utan också skapa intraprenörer. Såväl ett väl utvecklat och brett kulturliv som en livskraftig besöksnäring är i högsta grad främjande för utveckling och sysselsättning i Stockholmsregionen. Betydelsen kan inte nog understrykas. Dessa näringars status måste lyftas fram och visas på den betydelse de faktiskt har för regionen. Idag blir de tyvärr lite styvmoderligt behandlade i olika kommunala och regionala planförslag. Besöksnäringen i regionens olika delar måste samordnas bättre. Stockholmsregionen har en unik möjlighet att erbjuda samtidigt ett aktivt storstadsliv och olika typer av naturupplevelser. Inte minst vattennära natur och vår unika skärgård. Mycket av det inhemska utbudet kommer inte ut på den internationella marknaden. Olika aktörer måste uppmuntras att samarbeta för att skapa helhetsupplevelser likaväl som en starkare koppling mellan turism och kulturliv. Ett gemensamt organ för hela regionens besöksnäring bör återskapas. Förutsättningarna för ett kulturliv i världsklass är mångfald och bredd. Genom att på olika sätt skapa bra förutsättningar för nya kulturutövare och alternativa grupper utvecklas nutidens och framtidens kultur. I detta inryms såväl direkt stöd som tillgång till lokaler och scener, replokaler, verksstäder och ateljéer, kommunala musikskolan mm. Utan en offensiv satsning och bra verkansmöjligheter finns risk för en framtida utarmning av regionens kulturliv. Liksom inom idrotten är det bredden som bär fram eliten. Kulturverksamhet inom grupper, föreningar, studieförbund och invandrarorganisationer m fl ger den rika bredd som behövs. Inom kulturverksamhet med rötter i andra kulturer finns ofta mycken verksamhet av hög kvalitet som alltför ofta stannar inom en smal grupp. Kulturen skulle också i högre grad kunna bidra till integrationen i regionen. Att stärka de tekniska förutsättningarna för digital kommunikation är viktigt. Förutsättningarna i form av utbyggd fiberkabel finns men kan inte utnyttjas vilket snarast måste åtgärdas. Digital kommunikation liksom väl fungerande ekonomisk infrastruktur (såsom finansväsendet) är lika viktiga för regionens utvecklingsmöjligheter som den mer fysiska infrastrukturen. Säkra värden för framtida behov Förslagen i denna del är bra. Vi vill särskilt framhålla två saker. Skärgårdens och kustens naturvärden är särskilt viktiga att säkra både för de boendes livskvalitet och för besöksnäringen. Skyddet för de återstående fritt tillgängliga områdena måste förstärkas för att inte ytterligare områden ska läggas utanför allmänhetens användningsmöjligheter. Stockholmsregionen har i många avseende varit ett föredöme internationellt för miljövänlig el och uppvärmning. Dessvärre är kostnadsbilden i dag för t ex fjärrvärme och el inom delar av regionen så hög att den inte är attraktiv. För framtiden måste organisering och ägarstruktur utformas så att kostnaderna för miljövänlig alternativ hålls inom rimliga gränser.

4 Utveckla en flerkärnig tät region Några frågor kring detta har vi tagit upp i tidigare avsnitt t ex distansarbetscentrum i olika delar av staden för att skapa sociala kontakter i arbetet samtidigt som närheten till boendet ger mindre resor och bättre livskvalitet. Förslagen om att skapa förutsättningar för en dynamisk kvällsekonomi i regionens stadskärnor måste också gälla att skapa förutsättningar för ett rikt kulturliv i de olika stadskärnorna. Genom avstånden i regionen har många invånare småbarnsfamiljer, äldre, handikappade m fl svårigheter att ta del av kulturutbudet i innerstaden. En aktiv politik för att skapa förutsättningar för kultur i alla områden bör skapas. Samma sak med möjligheter för det individuellt skapande kulturlivet, studie- och föreningsverksamheten. Stärk sammanhållningen En tydlig plan för att motverka segregering och social ojämlikhet mellan olika delar av regionen bör tas fram gemensamt av alla kommuner i regionen. Att enbart tala om frågorna som gjorts de senaste åren hjälper inte. Konkreta förslag måste till. Förslag som omfattar hela samhällsbilden inte bara enstaka områden som t ex bostadspolitiken. Här borde regionplanen varit mer framåtsyftande. Tilltron till de offentliga är viktig att utveckla. Men det räcker inte med att se över formerna. Även innehållet i olika politikområden måste vara trovärdigt och i ökad omfattning tas fram i aktiv dialog med invånarna i respektive område istället för att kommunlikriktas. Frigör livschanser Integration är viktigt och livsavgörande för regionens framtid. Men det räcker inte med att sätta upp det som ett delområde i en plan. Det måste genomsyra all regional aktivitet. Från skolpolitik, bostadsbyggande, kommunikationer och arbetsmarknadspolitik till kulturliv för att ta några exempel. Likaväl som att det alltid ska finnas med i planeringen måste också kostnaderna som blir för utebliven integration lyftas fram. I dag ses åtgärder mot integration bara som en kostnad och inte som en framtida vinst. Förhoppningsvis kan det som sägs om samverkan på strategisk nivå leda till en förnyad och utvecklad integrationspolitik. Det är ett område som bör prioriteras i planarbetet. I avsnittet om att Undanröja hinder för att alla människor tryggt ska kunna vistas och resa i regionen har det förebyggande arbetet helt glömts bort. Insatser från frivilligsektorn, fungerande närpolisorganisation, fritidsgårdarnas betydelse etc. För TCO Stockholms län Swante Holm Ordförande TCO Stockholms län stockholm@tco.se TCO Stockholms län, c/o Anette Johansson Vårdförbundet, Box 55633, Stockholm

5 Bilaga 1 Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 TCO Stockholms län har tagit del av den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen RUFS 2010 och noterar med tillfredställelse en i det hela taget väl utarbetad och ambitiös plan för regionens utveckling. TCO Stockholms län har några kompletterande som vi återkommer till nedan. I övrigt ser vi fram emot det bearbetade förslaget efter remissbehandlingen. Det är mycket värdefullt med den breda remissbehandling och samrådsförfarande som genomförts kring förslaget till regionplan. Det kommer också att vara mycket viktigt med implementeringen och uppföljningen av utvecklingsplanen. Visioner och övergripande mål är bra men de måste också omsättas i faktisk handling och där finns det en del brister när det gäller tidigare utvecklingsplaner. Det förefaller inte alltid som om det i den kommunala beslutsprocessen är de övergripande gemensamma målen för länet som är det viktigaste och jämfört med andra regioner inom och utom landet saknas det en del i det faktiska samarbetet och viljan att finna lösningar som gynnar alla och inte bara den egna kommunen. TCO Stockholms län menar därför att den breda förankrings- och samrådsprocessen måste vara en ledstjärna även i implementeringen av regionplanen. Genom god transparens i beslutsprocesserna och en öppen medborgerlig dialog om de politiska målen på alla kommunala nivåer kan insikten om samordningseffekterna och nyttan med de gemensamma mål och visioner få det genomslag som krävs för att Stockholmsregionen också i praktiken kan bli Europas mest attraktiva och bästa storstadsregion. Särskilt viktigt är det med samordning av olika politikområden som näringsliv, arbetsmarknad, ekonomi, utbildning mm. Såväl de olika kommunala resurserna som den statliga politiken måste samordnas med åtgärder som förstärker varandra istället för traditionell sektorspolitik. Det är också viktigt, speciellt i tider av konjunkturnedgång, med offensiva satsningar istället för att bedriva en regressiv politik och därmed framstå som ett nedgångsområde. En välutbyggd och offensiv offentlig sektor kan ha stor betydelse som konjunkturstabilisator. Planeringsunderlaget nämner den offentliga sektorn och dess arbetsgivare som möjlighet till utvecklingsföregångare på olika områden. TCO Stockholms län tror att en väl fungerande och utbyggd offentlig sektor inom framförallt skola, vård, omsorg, kollektivtrafik och annan samhällelig service med hög kvalitet också är en del i själva utvecklingsprocessen samtidigt som den gör regionen mer attraktiv för både inflyttning och etablering av företag inom framgångsrika sektorer. Tillgången på barnomsorg, vård, skolor, fritidsmöjligheter mm är oerhört viktig faktor för företagsetablering. Särkilt vill vi betona betydelsen av samordning när det gäller kommunernas och Arbetsförmedlingens insatser där det måste skapas en betydande vilja att samarbete konstruktivt istället för att som tyvärr ofta är fallet försöka bolla problem mellan sig. Kommunernas vilja till lokal arbetsmarknadspolitik får inte hindras av rigida regelverk inom Arbetsförmedling, Försäkringskassa eller kommunal socialpolitik. Om Arbetsförmedlingens regionala indelning är ett hinder måste ett regionalt tänkande till. Denna samordning är särskilt viktig i tider av ekonomisk konjunkturnedgång. Att regionplanen framhåller Östersjösamarbetet är mycket värdefullt. Utifrån TCO Stockholms läns internationella samarbete och analys av utvecklingsmöjligheter vill vi särskilt betona vikten av samarbete med S:t Petersburg där det bör ske betydande satsningar på såväl samarbete för ekonomiskt utbyte som på samarbete inom flertalet andra

6 samhällsområden. S:t Petersburg med sin för regionen relativt starka ekonomiska utveckling har en enorm potential som marknad och samarbetsområde. För att nå dit krävs dock regionsövergripande satsningar på isbrytande åtgärder och att underlätta samarbetet i praktiken. Ett sådant exempel är t ex att gentemot regeringen driva frågan om förenklade visumregler som t ex Finland har gjort. Det onödiga krångel som även Sverige står för är i dag ett klart hinder för fortsatt utbyggnad av samarbetet mellan regionerna. Inom integrationsområdet bör regionen bli ledande när det gäller validering för att få ut arbetskraften på marknaden. Validering samt de otraditionella metoder som prövats t ex inom arbetet med Växtkraft mål 3 har visat sig vara mest effektiva när det gäller integrering på arbetsmarknaden. Betydelsen av att satsa på den högre utbildningen i regionen belyses väl i rapporten. Det är minst lika viktigt att satsa på den grundläggande utbildningen. Samordning och satsning på ett skolväsende med lika hög kvalitet i hela regionen är ett viktigt område för bättre integrering och att ge bättre möjligheter för alla barn- och ungdomar oavsett bostadsort. Likaså bör ökad satsning på komvux eller motsvarande ske för att ge alla en möjlighet till en andra chans. Alltför många ungdomar lämnar skoltiden utan grundläggande dokumenterade godkända betyg och har och kommer att ha små chanser på arbetsmarknaden om de inte får möjligheter till kompletterande utbildning när de mognat till insikt om behovet. Integrationen måste stödjas av att vård och omsorg och skola är väl utbyggd och fungerande i alla områden av länet. Redan mindre attraktiva områden ska inte drabbas av att också ha sämre standard på den samhälleliga servicen. Undersökningar visar på fritidens betydelse för barns- och ungdomars utveckling. För bättre integration bör ungdomar få samma möjlighet över hela regionen till en meningsfull och utvecklande fritid samt ett fungerande socialt kontaktnät med närvarande vuxna. Nedskärningarna inom detta område får inte fortsätta. Planunderlag nämner betydelsen av livslångt lärande, som inte nog kan understrykas, men det bör också finnas möjligheter till karriärbyte för vuxna genom att öppna utbildningar som i dag bara finns i ungdomsskolan och fortsatt utveckling av de försök som gjorts med utbildning till hantverksyrken. De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna bör samordnas med en sådan utbildningssatsning för att utbilda bort flaskhalsar och kompetensförsörjning för framtidens arbetsmarknad. Satsa på offentlig sektor som tillväxtstabiliserande. Val av seriösa företag gynnar regionala tillväxten (gentemot utländska låglöne och miljöomedvetna länder). Sociala och miljömässiga krav i upphandlingen motverkar dumpning från andra länder. Den finansiella och tekniska infrastrukturen t ex fibernät, bank- och finansväsende, telekommunikation mm har stor betydelse för etablering av livskraftiga företag i regionen. Även här måste regionens resurser samordnas. Den inomkommunala rörligheten är också viktig för tillväxten och arbetsmöjligheterna. Här måste det hända något snabbt. Det är viktigt att överge politiskt revirtänkande och satsa på en väl fungerande kollektivtrafik för hela länet. Det räcker inte med att skylla på getingmidjan och stoppade/försenade utbyggnader. Det krävs konkreta åtgärder och beslut inte bara framtidsplaner. Även kommunikationerna mot omvärlden är viktiga. Arlanda och ev nya flygplatser bör få möjlighet att utvecklas till att vara nav i flygtrafiken i Norden för The Capital of Scandinavia. I dag går onödigt många flygförbindelser över Kastrup.

7 Planunderlaget belyser på ett bra sätt vikten av turistnäringen i regionen. Det måste också till samordning av turistinsatserna för hela länet. Inte bara för storstadsområdet. Genom samordning och samarbete över hela länet kan vi bättre utnyttja den unika närheten mellan vildmark, skärgård, småstad och storstad. Vidare måste det till en samordnad etablerings- och byggplanering inom regionen. I dag springer alla intressenter åt samma håll samtidigt beroende på vad som just för dagen verkar vara mest lönsamt att satsa på av kontor, bostäder, hotell, butiker och andra kommersiella byggnader. Vilket alltför ofta leder till kraftig överetablering inom någon just då populär sektor vilket i sin tur leder till tomma lokaler och en fullständigt onödig flyttkarusell beroende på upp- och nedgående hyreskostnader i samma område. Företag måste få möjlighet till långsiktig etablering. Regionens utveckling gynnas av bra blandning inom alla dess delområden av olika typer av byggnation såsom bostäder, kontor, hotell, butiker och fabriker.