Medfinansiering och tilläggstjänster inom hälso- och sjukvården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Medfinansiering och tilläggstjänster inom hälso- och sjukvården"

Transkript

1 PM/DISKUSSIONSUNDERLAG (19) Avdelningen för vård och omsorg Hälso- och sjukvård Olle Olsson Medfinansiering och tilläggstjänster inom hälso- och sjukvården Bakgrund och syfte Diskussioner om det offentliga åtagandets gränser, behovet av tydliga prioriteringar, indikationsgränser och vård på lika villkor inom hälso- och sjukvårdssystemet har förekommit länge. Frågor om hur landstingen ska förhålla sig till utvecklingen av medfinansiering och tilläggstjänster spetsar till dessa frågeställningar ytterligare. Sjukvårdsdelegationen har därför gett ett uppdrag som går ut på att diskutera och ge förslag på hur landstingen kan förhålla sig till och skapa samsyn kring dessa frågor. Denna PM är tänkt som ett diskussionsunderlag inför sjukvårdsdelegationens möte den tionde april. Vår förhoppning är att denna diskussion ska ge en vägledning för inriktningen på det fortsatta arbetet. Inledning Det mesta inom hälso- och sjukvården finansieras gemensamt eftersom patienterna vanligtvis betalar en patientavgift vid besök/behandling. För delar av hälso- och sjukvården med lägre prioriteringsnivå är ofta graden av medfinansiering för patienten högre exempelvis steriliseringar på icke medicinsk grund. Riksdagsbeslutet om prioriteringar består av en etisk plattform och fyra prioriteringsgrupper. Den etiska plattformen grundas på tre etiska principer; människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen. Principerna är rangordnade där människovärdesprincipen går före behovs- och solidaritetsprincipen som i sin tur går före kostnadseffektivitetsprincipen. Konkret innebär detta att svåra sjukdomar går före lindrigare även om vården vid de svåra sjukdomarna kostar mycket mer. Medfinansiering Medfinansiering definieras här som att när en tjänst utförs eller en produkt tillhandahålls står landstinget, bortsett från patientavgiften, för den del av finansieringen som ligger inom landstinget prioritering medan patienten står för den del som ligger utanför den. Tilläggstjänster Tilläggstjänst definieras här som tjänster eller produkter som säljs separat av leverantören alternativt att patienten betalar mellanskillnaden för att få en dyrare och bättre tjänst/produkt än den som ligger inom det bedömda behovet. Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: ,

2 (19) Ett exempel är om det finns beslut om begränsningar i antal hörapparater som ingår i landstingets åtagande till en och där patienten betalar den andra själv. Integrerade tjänster En integrerad tjänst definieras här som när tilläggstjänsten eller tilläggsprodukten måste levereras integrerad med den offentligt finansierade tjänsten/produkten Ett exempel är frågan om möjligheten till tillval vid operationer av grå starr (katarakt) där patienten finansierar tillvalet själv. Landstinget betalar för en behandling av grå starr och patienten får möjligheten att välja andra typer av linser som reglerar synfel (brytningsfel) och som innebär att personen efter operationen inte behöver glasögon. Ingreppet kräver dock hälso- och sjukvårdskompetens. Ingreppen kan med fördel göras vid en och samma operation. Verksamhet i egen respektive privat regi Det finns inga legala hinder för privata vårdgivare att sälja tilläggstjänster. Däremot finns begränsningar för verksamheter som drivs i offentlig regi. Bestämmelserna i konkurrenslagen om säljverksamhet tar sikte på icke kompetensenlig verksamhet. Kompetensenlig verksamhet kan inte förbjudas. Förfarande i en verksamhet kan inte förbjudas om den är försvarlig från allmän synpunkt. (Jfr. prop 2008/09231 s ) Det finns ett litet utrymme att sälja hälso- och sjukvård utan att kommunallagen eller hälso- och sjukvårdslagen hindrar. Då krävs dock att verksamheten utgår från huvudmannens prioriteringar och: inte får inkräkta på uppdraget från sjukvårdshuvudmannen eller vad som regleras i hälso- och sjukvårdslagen, inte får medföra osund prissättning i förhållande till privata vårdgivare som säljer vård på den privata vårdmarknaden, bara får utgöra en mindre del i förhållande till huvuduppdraget från landstinget. Den 1 januari 2010 ändrades konkurrenslagen (2008:579). Ändringarna innebär i korthet att kommun, landsting och kommunala företag kan förbjudas att bedriva en viss säljverksamhet om den snedvrider, är ägnad att snedvrida, hämmar eller är ägnad att hämma konkurrensen. Kommun, landsting och kommunala företag kan förbjudas att tillämpa visst förfarande i en säljverksamhet om detta snedvrider, är ägnat att snedvrida, hämmar eller är ägnat att hämma konkurrensen. Förbudet kan förenas med vite. En sådan verksamhet som är förenlig med lag får dock inte förbjudas. Förändringarna diskuteras vidare i SKL:s cirkulär 09:81: Konfliktlösning vid offentlig säljverksamhet på marknaden m.m.

3 (19) Metod och genomförande I debatten lyfts både möjligheter och risker med den här typen av medfinansiering och tilläggstjänster fram, dels ett stort mervärde för patienten som t.ex. slipper genomgå två operationer dels en risk för att vården blir mer ojämlik samt att landstinget inte ska administrera uppgifter som ligger utanför dess kompetensområde. Oavsett hur man ser på frågorna om medfinansiering och tilläggstjänster behöver landstingen förhålla sig till hur de bör agera och om de bör agera på ett samordnat sätt eller inte. För att underlätta beslutsfattande förs i detta diskussionsunderlag ett resonemang kring möjliga alternativa handlingssätt. Andra aktuella arbeten inom området kommer att belysas. En kartläggning utifrån aktuella områden genomförs med utgångspunkt i följande frågeställningar: 1. Hur regleras graden av och möjligheten till medfinansiering och tilläggstjänster idag inom respektive område? 2. Finns det diskussioner om förändringar? Alternativa handlingsvägar redovisas med utgångspunkt i följande frågeställningar: 1. Hur klarar vi av att leva upp till vård på lika villkor? 2. Hur förhåller vi oss till det som ligger utanför den kommunala kompetensen? 3. Behöver vi en nationell strategi? 4. Behöver vi en generell reglering på övergripande nivå eller differentierad reglering med utgångspunkt i respektive insats/område?

4 (19) Övriga aktuella arbeten Inledning Det finns flera andra aktuella utredningar och arbeten med anknytning till dessa frågeställningar. Några av dessa beskrivs kortfattat nedan och kommenteras och refereras till även längre fram i denna PM. Statens medicinsk-etiska råd Statens medicinsk-etiska råd (SMER) är ett rådgivande organ till riksdag och regering i medicinsk-etiska frågor. Rådet arbetar för närvarande med ett projekt om etiska aspekter på med- och egenfinansiering inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. Inom ramen för projektet kommer SMER att beskriva utvecklingstendenser i svensk sjukvård samt lyfta fram hittillsvarande principer för den offentligt finansierade sjukvården. Projektet syftar framför allt till att lyfta fram vilka värde- och intressekonflikter som finns och som kan komma att vara än mer påtagliga i framtiden. I den kommande rapporten kommer rådet att utifrån ett etiskt perspektiv bland annat att belysa i vilken utsträckning olika former av egen- och medfinansiering är förenliga med prioriteringsplattformen och hälso- och sjukvårdslagen, HSL. Rapporten kommer även att problematisera vissa antaganden och viss praxis för att stimulera debatten om var gränserna bör gå när det gäller utrymmet för med- och egenfinansiering. Rådet fattade beslut om detta projekt under våren En rapport planeras att publiceras under hösten Uppdraget liknar Sjukvårdsdelegationens uppdrag. En dialog har därför inletts med SMER:s arbetsgrupp för erfarenhetsutbyte samt för att försöka enas om definitioner av begrepp. Forskningsrapport från Uppdrag Välfärd Det ställs allt högre krav på patientinflytande i hälso- och sjukvården. Även om patientinflytande kan bidra till förbättrad hälsa och lägre kostnader, kan det i andra sammanhang finnas en motsättning mellan enskilda patienters och brukares önskemål om viss behandling och mer prioriterade behov. En lösning som redan används inom vissa vårdområden i några landsting är egenavgifter där patienter och brukare får betala merkostnaden för det man vill ha och som prioriteras bort av huvudmännen. En viktig fråga är om denna lösning motsvarar kraven på jämlikhet och rättvisa i vården. Forskningsprogrammet Uppdrag/Välfärd har med hjälp av Anders Anell, professor vid Lunds universitet, tagit fram en forskningsrapport som belyser frågan. Se vidare Vilken ojämlikhet är mest rättvis?

5 (19) I rapporten lyfts tre alternativa vägar för att hantera kraven på ökat patientinflytande och behovet av prioriteringar. Dessa alternativ bildar delvis utgångspunkt för diskussionen nedan om alternativa handlingsvägar. SKL:s programberedning Hur olika får det bli? Det finns idag ett starkt stöd bland medborgarna för uppfattningen att kommuner och landsting ska erbjuda likvärdig välfärd i hela landet och att skillnaderna inte får vara för stora. I grunden handlar det om ett genuint dilemma: en avvägning mellan å ena sidan kommunal självstyrelse och å andra sidan nationell likvärdighet inom viktiga samhällsområden. För att belysa och diskutera hur detta dilemma kan och bör hanteras utifrån dagens verklighet beslutade styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting i juni 2012 att inrätta en partipolitiskt sammansatt programberedning om Hur olika får det bli?, dvs. om skillnader i kvalitet och service inom de verksamheter som kommuner och landsting ansvarar för. Beredningen kommer att presentera sin slutrapport för SKL:s styrelse den 11 april. Nedan hänvisas dock redan nu till rapportens innehåll.

6 (19) Kartläggning Ställningstaganden i landstingen Landstingen har i olika grad tagit ställning till frågor om medfinansiering och tilläggstjänster. Följande frågor om hur landstingen förhåller sig till frågan om medfinansiering skickades ut till samtliga landsting: Finns det några formella beslut eller ställningstaganden hos er? Kan ni i så fall skicka dokument till mig? Listan nedan ger en bild av de svar som inkommit men är ingen heltäckande redovisning utan ger ett axplock av olika sätt att hantera frågorna: I bl.a. följande landsting finns inga formella politiska beslut i frågan: Landstinget i Östergötland, Landstinget Gävleborg, Norrbottens läns landsting, Jämtlands läns landsting, Västerbottens läns landsting, Landstinget Dalarna, Landstinget i Uppsala län, Landstinget Västmanland, Region Halland, Västra Götalandsregionen, Örebro läns landsting. Landstinget i Kalmar län: Har tagit beslut om att inte erbjuda medfinansiering vid kataraktoperationer. Jämtlands Läns Landsting: Inom ögonsjukvården har läkare, i samband med gråstarrsoperation, satt in ett fåtal toriska linser per år och patienten har inte behövt betala. Inom ögonkliniken har man diskuterat hur man ska förhålla sig och enligt läkare är det så få per år så det har fått stanna med det. Det finns inget dokument med kriterier eller annat skrivet kring detta utan det är läkaren i samråd med patienten som beslutar vilken lins som ska sättas in. Landstinget Jönköping: Inom vårdval ögon har de privata aktörerna erbjudits möjlighet att ta ut merkostnad från patienten för insättande av multifokal eller annan synförbättrande lins i samband med starroperationer inom vårdval. Merkostnaden man tar ut av patienten ska täcka inte bara den merkostnad som består av den dyrare linsen utan även de eventuellt fler besök och annan efterkontroll som krävs med den mer komplicerade operationen, d.v.s. man får inte ta betalt av patienten en gång till för dessa ytterligare besök. Än så länge har denna möjlighet enbart erbjudits de privata aktörerna men just nu bereds frågan om även landstingets egna producenter i vårdval ska kunna få samma möjlighet då det kan uppfattas som en konkurrensfördel för de privata aktörerna. Vårdval ögon startar 1 april. Västerbottens läns landsting: Det finns inget politiskt beslut i frågan, däremot har frågan om "tillval av lins" vid operation av gråstarr varit upp på tjänstemannanivå efter att den initierats av patient. Beslutet på den nivån blev nej till medfinansiering baserat på dels medicinska skäl (finns tillräcklig evidens? vem ansvarar om den dyrare linsen inte fungerar?) och dels praktiska skäl t.ex. ansvar för lagerhållning.

7 (19) Landstinget Sörmland: Politiskt beslut om medfinansiering av lins vid starroperation togs av länssjukvårdsnämnden i februari Beslutet innebär bland annat att patienten ges möjlighet att välja vilken lins som ska sättas in vid gråstarrsoperation. Patienten får själv betala överskjutande belopp om valet av lins medför ökade kostnader för landstinget. Patienter som av ekonomiska skäl inte kan betala hela det överskjutande beloppet vid ett tillfälle ges möjlighet till delfinansiering. Beslutet motiveras bland annat med att man vill ge de patienter som väljer att operera sig inom länet samma valmöjligheter som de som söker sig utanför länet för en operation. Se vidare Medfinansiering av lins vid starroperation Landstinget Västmanland: Ögonkliniken har diskuterat frågan med den politiska beredningen som lovat ta med sig frågan till sina respektive partigrupper. Region Halland: Har inte tagit officiell ställning i denna fråga. Formella beslut för eller emot saknas. Medfinansiering inom egenregin för t.ex. ögonlinser tillämpas inte. Patienter önskar ibland ändå att medfinansiera ögonlinser. Halland tillämpar en pragmatisk metod. Patienten hänvisas då vidare från egenregin till privat offentligt finansierad kontrakterad vårdgivare (valfrihet/vårdgaranti). Patienten kan där efter medicinsk bedömning få möjlighet att medfinansiera vården. En patient med diagnostiserad glaukom får i samband med operation möjlighet att delfinansiera en synkorrigerande lins. Region Halland betalar vårdgivaren avtalsenlig ersättning för kataraktoperation. Patienten betalar själv mellanskillnaden mellan ersättningen från Region Halland och totalkostnaden för vården. Stockholms läns landsting: Landstingsstyrelen har beslutat att godkänna att vårdgivare som har avtal med landstinget i samband med operation av grå starr får debitera patient som önskar multifokala linser merkostnaden jämfört med vad standardlinser kostar. Detta beslut är inte ett principiellt ställningstagande om blandfinansiering inom sjukvården. Se vidare Betalning för multifokala linser vid starroperation Västra Götalandsregionen: Frågan har diskuterats inom regionens medicinska sektorsråd (ögon) som ställt sig negativ till att tillåta medfinansiering.

8 (19) Aktuella områden inom Hälso- och sjukvård Inledning Det generella erbjudandet om hälso- och sjukvård följer av lagstiftning och skiljer sig inte mellan landstingen. Inom några områden ger dock lagstiftningen utrymme för skillnader i omfattningen av erbjudandet ofta kopplat till hur höga avgifter som beslutats. Det gäller till exempel läkemedel, hjälpmedel, assisterad befruktning och p- piller för ungdomar. Inom flera av dessa områden pågår också diskussioner om samordning där SKL är engagerat. Så sent som i juni 2013 beslutade styrelsen att fastställa en rekommendation avseende subventionering av preventivmedel till unga kvinnor. En särskild utredning om olikheter när det gäller assisterad befruktning har tagits fram på uppdrag av SKL:s sjukvårdsdelegation. Vidare pågår ett arbete för att skapa en samordnad process för införande av nya läkemedel, nivåstrukturering och kunskapsunderlag. Inom hälso- och sjukvården finns statligt reglerade högkostnadsskydd för besök i öppen vård respektive för läkemedel. För öppen vård anger lagen ett maxbelopp per år, där varje landsting kan besluta om ett lägre belopp. Vad gäller maxbeloppet finns inga stora skillnader. Det finns dock stora olikheter mellan landstingen i hur avgiftssystemen är utformade. SKL:s programberedning Hur olika får det bli? bedömer inte att skillnaderna är så omfattande att de kan anses som problematiska. Beredningen menar vidare att det kan finnas administrativa skäl för att överväga en mer enhetlig utformning för att underlätta tillämpningen av en kommande patientlag. Vad gäller den nationella läkemedelsförmånen ger lagen inget utrymme för skillnader mellan landstingen. Beredningen säger vidare att det finns skillnader som rör landstingens erbjudanden och avgifter inom hälso- och sjukvården där det kan finnas behov av harmonisering. Läkemedel Bakgrund Nya läkemedel är ofta dyra och processen för att införa dem skiljer sig mellan landstingen. Det finns därför en risk att introduktionen sker olika snabbt och på ett oordnat sätt utan tillräckliga kunskapsunderlag. Detta leder till skillnader i tillgång till nya, potentiellt viktiga läkemedel för t.ex. cancer och MS. SKL driver genom en överenskommelse med Socialdepartementet, projektet Ordnat Införande i Samverkan, som är en del i nationella läkemedelsstrategin. Projektets mål är att ta fram en nationell process för landsting, myndigheter och företag med syfte att skapa en strukturerad introduktion av nya läkemedel med samordnade beslut från alla aktörer. Beredningen Hur olika får det bli? ser projektet Ordnat Införande i Samverkan som en konstruktiv samverkan mellan stat och landsting för att hantera ett problem

9 (19) som inte låter sig lösas genom statliga regleringar eller riktlinjer. Beredningen ser det som ett bra exempel på hur SKL tillsammans med sina medlemmar tar tillvara de varierande erfarenheter som finns i landstingen för att skapa en gemensam process som går att docka in i de lokala arbetssätten. Arbetet med denna uppgift kan därför ses som en modell som även skulle kunna tillämpas i andra sammanhang. Hur regleras graden av och möjligheten till medfinansiering och tilläggstjänster idag inom läkemedelsområdet? Ett läkemedel som omfattas av läkemedelsförmånen har ett fastställt pris som är samma över landet, likaså är högkostnadsskyddet för läkemedel det, fn 2200 kr/år. Det finns dock inslag av medfinansiering. För läkemedel som har förlorat sitt patent och där det finns generiskt utbytbara kopior, har apoteken skyldighet att expediera det billigast tillgängliga som är definierat av TLV som månadens vara, d.v.s. byta ut det läkemedel som förskrivaren har ordinerat och angett på receptet. Den patient som så önskar har dock möjlighet att köpa ut det receptförskrivna och att betala mellanskillnaden själv. Finns det diskussioner om förändringar? Under ett antal år har det förekommit en diskussion om vem som ska betala för dostjänsten, d.v.s. dosförpackade läkemedel till patienter i öppen vård och kommunernas särskilda boenden. Dostjänsten är per definition en förpacknings- och distributionstjänst som tidigare tillhandahölls av Apoteket AB under varumärket apodos. Efter omregleringen av apoteksmarknaden upphandlar landstingen tjänsten i regional samverkan. Läkemedlen i dospåsarna omfattas av läkemedelsförmånerna men själva förpackningstjänsten betalas alltså separat av landstingen. Generellt kan sägas att ordinera via dos ur landstingens perspektiv har varit ett medicinskt beslut och ur kommunernas perspektiv ofta ett sätt att administrera läkemedel till patient som är säkert och sparar personal. Idag betalar alltså patienten inget för dostjänsten men vissa bedömare anser att med åldrande befolkning och ökat krav på valfrihet, skulle det finnas en möjlighet för patienter att nyttja dos, trots att medicinska skäl inte föreligger och mot egen bekostnad, t ex för kronikergrupper med flera mediciner, som ett komplement till traditionell dosett-låda. Detta skulle dessutom kunna få positiva effekter på marknaden för dos. Läkemedels- och apoteksutredningen ska enligt direktiven 2011:55 se över den rättsliga reglering som gäller vid maskinell dosdispensering av läkemedel till patienter i öppen och sluten vård. Utredaren ska föreslå nya regler och andra åtgärder som leder till god tillgänglighet till dosdispenserade läkemedel, en säker och ändamålsenlig läkemedelsanvändning och goda förutsättningar för väl fungerande konkurrens på hela apoteksmarknaden. Inom ramen för detta kommer även möjlighet till medfinansiering att utredas.

10 (19) Assisterad befruktning Bakgrund Behandling mot ofrivillig barnlöshet omfattas av det offentliga åtagandet. Det saknas dock reglering om hur omfattande infertilitetsbehandling som ska erbjudas inom ramen för landstingsfinansierad verksamhet bör vara. Det har inneburit att det finns skillnader mellan landstingens erbjudanden idag. När det gäller insemination varierar åldersgränser vid inseminationsförsök för den behandlade kvinnan mellan 37 och 41 år i olika landsting. Åtta landsting möjliggör för lesbiska par att dela på inseminationsförsöken. Antal försök som erbjuds varierar mellan 2 och 6 i olika landsting. När det gäller IVF-behandling 1 varierar åldersgränserna mellan 37 och 40 år. Sju landsting möjliggör för lesbiska par att dela på IVF-försöken. Flera landsting anger att det är möjligt att dela på försöken men att det då hanteras utanför det offentliga åtagandet och att den enskilde får stå för kostnaden själv. Cirka hälften av landstingen har olika åldersgränser beroende på om partnern är kvinna eller man. I ett landsting får till exempel en kvinna som är partner till den kvinna som ska insemineras vara högst 39 år, medan en manlig partner får vara högst 54 år. SKL:s sjukvårdsdelegation har gett förbundets Vävnadsråd 2 i uppdrag att nationellt kartlägga och ta fram gemensamma nationella tolkningar av bland annat begreppet barnlöshet och av angivna åldersnivåer vid assisterad befruktning. Kartläggningen ska omfatta den behandlade kvinnan så väl som partnern och kommer att presenteras för sjukvårdsdelegationen under Det har föreslagits att landstingen bör söka komma överens om en gemensam praxis när det gäller assisterad befruktning. Drygt en fjärdedel av landstingen är inte intresserade av en harmonisering inom detta område. Å andra sidan innebär förslaget till ny patientlag att det blir möjligt att söka öppen vård i annat landsting och att det behandlande landstingets regler gäller medan hemlandstinget bekostar den vård som ges. Gruppen barnlösa är en rörlig grupp som lätt kan söka sig till närliggande landsting med ett mer förmånligt regelverk. Redan i dag söker sig många utomlands och betalar stora summor för att få hjälp med assisterad befruktning. Det är därför sannolikt att en ny lag kommer att leda till en mer likartad praxis. Beredningen Hur olika får det bli? anser i och för sig inte att skillnaderna mellan landstingen är anmärkningsvärda vare sig när det avgifter eller antalet försök som erbjuds. Däremot menar man att det är svårare att försvara att olika landsting sätter olika gränser för rätten till behandling utifrån ålder, kön och sexuell läggning. Rätten 1 Invitro-fertilisering (provrörsbefruktning) 2 Nationella Vävnadsrådet är ett organ som tillsattes av Sveriges Kommuner och Landsting för att verka för en nationell samordning och skapande av enhetliga rutiner kring cell- och vävnadslagen och dess praktiska tillämpning samt för att främja vårdgivarnas ansvar för donation av organ, celler och vävnader.

11 (19) till vård på lika villkor bör inte begränsas utifrån andra prioriteringsgrunder än dem som riksdagen lagt fast. Beredningen anser dock att det är bättre om landstingen på frivillig grund kan komma överens om en gemensam praxis än att staten avgör vad som ska gälla. Hur regleras graden av och möjligheten till medfinansiering och tilläggstjänster idag inom assisterad befruktning? Både när det gäller insemination och IVF-behandlingar utförs behandlingar av privata vårdgivare utöver det av landstinget fastställda antalet försök/behandlingar. Då betalar patienten hela kostnaden själv. Det totala antalet försök med samhällsfinansierade återförande av frystinade embryon varierar mellan landstingen. Ungefär hälften av landstingen erbjuder tre försök. Landsting kan erbjuda patienter att betala för ytterligare återföranden om patienten finansierar det med egna medel. Kostnaden ligger sannolikt kring tusen kronor. Finns det diskussioner om förändringar? Det finns som nämnts ovan initiativ som syftar till samordning av antal försök/behandlingar inom området. Däremot inga kända diskussioner om förändrade möjligheter till medfinansiering och tilläggstjänster. Hjälpmedel Bakgrund Landsting och kommuner är skyldiga att tillhandahålla hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. Varje landsting och kommun beslutar själv om vilka produkter som ska betraktas som hjälpmedel och vilka avgifter som ska tas ut. Vi ser i dag en snabb utveckling inom det välfärdsteknologiska området med nya och mer avancerade hjälpmedel, inte minst kognitiva hjälpmedel 3. Samtidigt blir gränserna mellan hjälpmedel som är medicintekniska produkter, konsumentprodukter eller produkter för egenvård allt otydligare. De regionala skillnaderna när det gäller hjälpmedel handlar dels om varierande regelverk för vilka hjälpmedel som går att förskriva samt olika typer och storlek på de avgifter som tas ut. Dessutom kan bedömningar av behov variera såväl inom som mellan landsting respektive kommuner. Enligt Hjälpmedelsinstitutet är det förhållandevis stora regionala skillnader i villkoren för att få kognitiva hjälpmedel. För andra hjälpmedel anses inte skillnaderna vara lika stora. Avgifter för hjälpmedel förekommer i samtliga landsting och inom alla hjälpmedelsområden. Avgiftsnivåer och typen av avgifter skiljer sig såväl mellan landsting som mellan olika former av hjälpmedelsverksamhet, t.ex. 3 Hjälpmedel för personer med kognitiv funktionsnedsättning till följd av till exempel autism, ADHD, Aspergers syndrom, demenssjukdomar, räkne-, läs- och skrivsvårigheter.

12 (19) hjälpmedelscentraler, hörcentraler, syncentraler och ortopediska avdelningar och det är svårt att få en samlad bild. De avgifter som tas ut är bl.a. besöks-, egen-, serviceoch utprovningsavgifter. Egenavgifter tas ofta ut som en del av hjälpmedlets faktiska kostnad. Flera landsting tillämpar system med fritt val av hjälpmedel. Fyra landsting har högkostnadsskydd som omfattar tekniska hjälpmedel medan besöks- och utprovningsavgifter kan omfattas av det vanliga högkostnadsskyddet i ytterligare några landsting. Sammantaget kan avgifterna för förskrivna hjälpmedel variera från 0 till över 4000 kr per år. Enligt en studie som hjälpmedelsinstitutet genomförde 2012 kunde variationerna vara betydligt större för vissa hjälpmedel som enbart kan förskrivas i några landsting. Rapporter från Socialstyrelsen och från Riksförbundet Majblomman visar dessutom på variationer i landstingens glasögonbidrag till barn och ungdom. Skillnaderna mellan landsting och mellan kommuner när det gäller vilka hjälpmedel som kan förskrivas är stora, framför allt när det gäller kognitiva 4 hjälpmedel. Beredningen Hur olika får det bli? ser det dock inte som möjligt att genom reglering skapa en enhetlig praxis. Frågan är om det ens är önskvärt. Med dagens snabba utveckling inom hjälpmedelsområdet är det snarast en fördel om det finns utrymme för att pröva nya hjälpmedel och olika avgiftsmodeller. Däremot är det viktigt att sträva efter att sprida erfarenheter och redovisa skillnader så att det finns ett lättillgängligt underlag för diskussioner inom respektive landsting och kommun om vad som ska gälla. Den nya webbtjänsten Hitta och jämför hjälpmedel som håller på att utvecklas på uppdrag av SKL och där den enskilde ska kunna söka information om hjälpmedel och jämföra priser, regler och avgifter kan också förväntas skapa drivkrafter för komma till rätta med orimligt stora skillnader. Beredningen säger vidare att man kan överväga någon form av gemensamt högkostnadsskydd. Men hänsyn till att det finns ett högkostnadsskydd för sjukvård och läkemedel menar man att det är rimligt att ge den grupp som har behov av hjälpmedel ett liknande skydd. Beredningen efterlyser därför en fördjupad diskussion om vad kravet på likvärdighet bör innebära inom hjälpmedelsområdet. Hur regleras graden av och möjligheten till medfinansiering och tilläggstjänster idag inom hjälpmedelsområdet? Några exempel på tilläggstjänster: En andra hörapparat, en andra rollator eller en andra uppsättning av tyngre hygienprodukter, arbetsstolar m.m. till exempel till fritidshuset. Det finns även exempel på en tredje uppsättning som betraktas som tilläggstjänst. 4 Hjälpmedel för personer med kognitiv funktionsnedsättning till följd av till exempel autism, ADHD, Aspergers syndrom, demenssjukdomar, räkne-, läs- och skrivsvårigheter.

13 (19) Höj- och sänkbara sängar som kan hyras via hjälpmedelscentralen eller av ett privat företag. Inom fritt val kan man i något landsting som patient köpa utprovning via ett privat företag som en tilläggstjänst som man betalar direkt till företaget. Ett exempel på integrerad tilläggstjänst: En patient får en hörselslinga, men får själv köpa till en s.k. TV-link, vilken måste ställas in genom hjälpmedelsverksamhetens försorg. När man i landstingen för diskussion om patientens medfinansiering skiljer man normalt på vad som förskrivs, och där patienten eventuellt betalar en avgift eller hyra, och vad som utgör patientens egenansvar och där patienten svarar för kostnaden fullt ut. I det senare fallet kan ibland hjälpmedelsverksamheten sälja hjälpmedlet till patienten, men mer normalt är att patienten får vända sig till en leverantör eller specialaffär. Begreppet merkostnad eller mellanskillnad används där patienten har möjlighet att välja till något utöver standardutförande eller standardfunktion. Patienten får då betala något utöver den normala avgiften eller hyran. Detta kan exempelvis gälla bättre kvalitet, fler funktioner eller annan design eller färg. Begreppet mellanskillnad förekommer på motsvarande sätt inom tandvårdsområdet. Exempel från dessa områden: En extra korg baktill på en elrullstol, där korg framtill är standard. Taklyft, om patienten vill ha en annan design, där liftarmen täcks av en snygg träpanel och därmed inte syns när den inte används. Finns det diskussioner om förändringar? Inga kända diskussioner om förändringar förutom de som beskrivits ovan. Tandvård Bakgrund Vuxentandvård finansieras av den enskilde samt staten genom allmänt tandvårdsbidrag (ATB) och högkostnadsskydd. Tandvårds- och läkemedelsverket (TLV) föreskriver vilken tandvård som är ersättningsberättigad samt referenspriser för åtgärder. Fri prissättning gäller men högkostnadsskyddet beräknas på det av TLV fastställda referenspriset. ATB är ett årligt bidrag på 150 eller 300 kr beroende av ålder. Det kan även användas till s.k. Frisktandvård. Högkostnadsskyddet börjar gälla när en patients sammanlagda kostnader för ersättningsberättigande tandvårdsåtgärder under en 12-månaders period överstiger 3000 kr. Från 3000 kr får patienten ersättning för 50 % av sina kostnader. Om kostnaderna överstiger kr får patienten ersättning för 85 %.

14 (19) Inom det statliga tandvårdsstödet ingår även ett särskilt tandvårdsbidrag (STB). Det ett extra stöd för personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar som har en ökad risk för försämrad tandhälsa. Ersättningen är på 600 kr per halvår och kan användas till förebyggande tandvård. Landstingens särskilda tandvårdsstöd medger tandvård inom ramen för hälso- och sjukvårdens avgiftssystem och omfattar: tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning nödvändig tandvård Uppsökande verksamhet erbjuds avgiftsfritt till de som omfattas av 8a (TL 1985:125). Barntandvården är avgiftsfri upp till 19 år och finansieras av landstingen. Hur regleras graden av och möjligheten till medfinansiering och tilläggstjänster idag inom tandvårdsområdet? Regelverket för det statliga tandvårdsstödet medger att vårdgivare tar ut en extra kostnad för dyrare material om patienten väljer detta, såvida åtgärden i sig är ersättningsberättigande. Väljer patienten en behandling som inte är ersättningsberättigande för aktuellt tillstånd kan en s.k. utbytesåtgärd användas och patienten får i sin ersättningsperiod tillgodoräkna referenspriset för den åtgärd som ingår för tillståndet. Vårdgivare får ta ut en högre kostnad av patienten om denne efterfrågar ett dyrare material än vad som ingår i åtgärden. Frisktandvård är Folktandvårdens tandvårdsförsäkring. Det är regelbunden tandvård till ett fast pris som anpassas efter den enskildes tandvårdsbehov. Riskbedömning avgör vilken premiegrupp patienten tillhör samt kostnaden för avtalet. ATB får användas för frisktandvård, dock gäller inte högkostnadsskyddet. Finns det diskussioner om förändringar? Det finns i dagsläget inga diskussioner om ändringar avseende möjligheterna till tilläggstjänster och medfinansiering. Däremot har regeringen nyligen tillsatt en utredning som ska göra en samlad utvärdering av det statliga tandvårdsstödet, (Dir 2014:28). Tillval vid operationer av grå starr Bakgrund Möjligheten till tillval vid operationer av grå starr (katarakt) där patienten finansierar tillvalet själv har på senare tid uppmärksammats på olika sätt. Det innebär att landstinget där patienten bor betalar en viss summa för en behandling av grå starr och patienten i fråga får möjligheten att välja andra typer av linser som reglerar synfel (brytningsfel) och som innebär att personen efter operationen inte behöver glasögon.

15 (19) Patienten betalar själv mellanskillnaden för merkostnaden. Ingreppet kräver hälso- och sjukvårdskompetens och kan med fördel göras vid en och samma operation. Området brukar betraktas som extra knepigt med tanke på att det här tydligt rör sig om en integrerad tjänst. Då kommer frågor om hur man ska förhålla sig till t.ex. lagerhållning, personalkapacitet och personalutnyttjande in. Här kan även uppstå ett informationsproblem då patienten samtidigt är både patient och kund. Hur regleras graden av och möjligheten till medfinansiering och tilläggstjänster idag vid operation av grå starr? Som tidigare nämnts har några landsting tagit politiska beslut om att tillåta att patienten betalar mellanskillnaden vid inoperation av mer avanserad lins än den som ingår i prioriteringen. Några landsting har också tillåtit detta i viss omfattning utan politiska beslut. Tillämpningen varierar vad gäller om detta endast avser privata vårdgivare eller även egenregiverksamheten. Finns det diskussioner om förändringar? Det här är det område, förutom hjälpmedelsområdet där frågorna om medfinansiering och tilläggstjänster diskuteras livligast i landstingen. Det är också på detta område som samtliga synpunkter inkommit utifrån den fråga som skickats ut i samband med detta arbete. Många landsting för diskussioner om detta ska göras möjligt och diskussioner förs också om det då ska omfatta all verksamhet eller bara de privata leverantörerna.

16 (19) Alternativa handlingsvägar Vilken ojämlikhet är mest rättvis? I den tidigare nämnda forskningsrapporten: Vilken ojämlikhet är mest rättvis? lyfts tre alternativ när det gäller hur krav på ökat patientinflytande och prioriteringar kan hanteras i framtiden: Oförändrade villkor jämfört med idag, dvs kraven på prioriteringar och ökat patientinflytande hanteras separat ( muddling through ) Strikta prioriteringar där patienter som önskar alternativ behandling som inte prioriteras hänvisas till den helt privata sjukvårdsmarknaden Patientinflytande i kombination med egenavgifter för de patienter som önskar alternativ behandling som inte prioriteras Enligt den första lösningen hanteras problem på olika sätt efter hand som de uppstår. Beslutsfattare krånglar sig igenom problemen utifrån argument som kan variera beroende på situationen. De andra två lösningarna baseras på enhetliga principer, vilket bl.a. möjliggör transparens och viss förutsägbarhet. (Anell 2014). Anell förordar i huvudsak den tredje lösningen där ökat patientinflytande kombineras med egenavgifter. Han menar att den lösningen leder visserligen leder till ojämlikheter men det gör även de andra alternativen. Rapportens viktigaste slutsats är, enligt Anell, att det är svårt att främja ett ökat patientinflytande när det gäller val av behandling, utan att kombinera den utvecklingen med en delvis ny roll för egenavgifter. Anell utgår i rapporten från att patienter är informerade och har möjligheter att välja mellan alternativa behandlingar först när hen även har full kännedom om de behandlingar som ligger utanför det som landstinget prioriterat. I hälso- och sjukvårdslagen2 b sägs dock bland annat följande: Patienten ska ges individuellt anpassad information om 1. sitt hälsotillstånd, 2. de metoder för undersökning, vård och behandling som finns, 3. sina möjligheter att välja vårdgivare och utförare inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården, samt 4. vårdgarantin. Vidare sägs i 3 a : När det finns flera behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet ska landstinget ge patienten möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar. Landstinget ska ge patienten den valda behandlingen om det med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan och till kostnaderna för behandlingen framstår som befogat.

17 (19) En rimligare tolkning av kravet på information om behandlingsalternativ är att denna skyldighet endast avser de behandlingsalternativ som ligger inom det som landstingets valt att prioritera inom ramen för offentlig finansiering. Alternativa handlingsvägar Oavsett hur man tolkar kravet på information om behandlingsalternativ framstår de tre alternativa vägvalen som Anell presenterar ovan som ett rimligt sätt att sortera de alternativa handlingsvägarna. För att passa in i detta sammanhang behöver de dock modifieras något och kommer i det fortsatta resonemanget att formuleras och refereras till på följande sätt: 1. Oförändrade villkor jämfört med idag, d.v.s. frågan löses lokalt och utifrån varje enskild situation (alternativ ett) 2. Strikta prioriteringar där patienter som önskar alternativ behandling som inte prioriteras hänvisas till den helt privata sjukvårdsmarknaden (alternativ två) 3. Integrerat system där de patienter som önskar alternativ behandling som inte prioriteras får betala för merkostnaden och där landstingen administrerar och organiserar helheten (alternativ tre). Hur kan man då förhålla sig till dessa alternativa handlingsvägar? Nedan följer en diskussion utifrån de tidigare angivna frågeställningarna samt till dessa alternativa vägval. Hur klarar vi att leva upp till vård på lika villkor? Hälso- och sjukvårdslagen säger att målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Prioriteringarna är sällan enkelt avgränsbara och möjliga att standardisera utan grundar sig på bedömningar i varje enskild situation. Att den med störst behov ska ges företräde innebär underförstått att en prioritering ska göras och när den gjorts ska vården ges på lika villkor till de som ska få vården. Utifrån detta kan man göra tolkningen att landstingen inte har något ansvar för den vård som ligger utanför prioriteringen. Med en sådan tolkning påverkas inte kravet på vård på lika villkor av eventuella medfinansieringar eller tilläggstjänster som bedömts ligga utanför det prioriterade området. Om medfinansiering medges inom ramen för det prioriterade området blir frågan mer problematisk. Medfinansiering är dock ett etablerat faktum även inom ramen för det offentliga åtagandet genom t.ex. patientavgifter. Med en tolkning som innebär att landstinget endast ansvarar för att bereda vård på lika villkor inom de prioriterade områdena borde alternativ två vara det alternativ som bäst lever upp till lagens krav. Detta kräver dock att landstingen ändå på ett generellt plan måste informera om att det finns möjlighet att från privata vårdgivare och företag

18 (19) köpa tilläggstjänster men att landstingets trygghetssystem med försäkringar, garantier m.m. då inte gäller. Hur förhåller vi oss till det som ligger utanför den kommunala kompetensen? Som tidigare nämnts finns en del begränsningar i kommunallagen och i konkurrenslagen kring vad ett landsting ska och får gör i egen regi. För offentligt finansierad privat vård finns inte motsvarande begränsningar vad gäller att erbjuda tjänster som patienten själv måste betala. Om medfinansiering och tilläggstjänster ska tillåtas i den egna regin måste avvägningar göras för varje enskild tjänst/produkt mot de begränsningar som görs i lagstiftningen. Det kan t.ex. handla om huruvida den aktuella varan eller tjänsten kan bedömas som kompetensenlig, om den kan betraktas som anknytande verksamhet eller ej, alternativt som konkurrensstörande. Oavsett om medfinansiering och tilläggstjänster tillåts i egen och/eller privat regi blir det av central betydelse att tydligt avgränsa vad som ska betalas med offentliga medel. Kostnader för t.ex. återbesök, lagerhållning och bemanning måste knytas till priset för medfinansieringen/tilläggstjänsten. Även här framstår alternativ två som det som tydligas lever upp till lagens krav på att hålla sig inom den kommunala kompetensen. Det finns dock områden som t.ex. tandvård där regelverket medger att en vårdgivare får ta ut en högre avgift av patienten om denne efterfrågar ett dyrare material än vad som ingår i åtgärden. Landstingen behöver då ta fram en policy för en sådan modell så att de kan informera sin egenregi kring om och när de får utföra tilläggstjänster. Behöver vi en nationell strategi? Den förslagna nya patientlagen ger individen möjlighet att fritt välja öppen vård i hela landet och där det är vårdlandstingets prioriteringar och medicinska indikationsgränser som gäller. Detta kommer med största sannolikhet att påskynda den utveckling som redan är på gång mot mer samordnade nationella indikationsgränser, prioriteringar m.m. En sådan utveckling underlättar en nationell strategi men är ingen förutsättning. En gemensam linje för hur landstingen kan förhålla sig till frågorna om tilläggstjänster och medfinansiering skulle kunna genomföras även om innehållet ser olika ut i olika landsting. Hur en sådan strategi skulle utformas är givetvis en politisk fråga där olika landsting kan vilja gå i olika riktning. Något som talar för att en sådan strategi och en samordning av de beslut som nu efterhand tas i enskilda landsting ändå är önskvärd är de ökade kraven på likvärdig vård i hela landet samt kraven på öppenhet och transparens vad gäller utbud från patienternas sida Om enighet kan nås borde en nationell strategi vara att föredra oavsett vilken strategi som väljs.

19 (19) Behöver vi en generell reglering på övergripande nivå eller differentierad reglering med utgångspunkt i respektive insats/område? Det finns, som tidigare nämnts, en strävan efter en ökad samordning inom de områden som beskrivs i denna PM. Som exempel kan nämnas läkemedels- och vävnadsområdet. Denna utveckling underlättar och bereder marken för en ev. samordning av hur landstingen kan se på frågorna om tilläggstjänster och medfinansiering inom respektive område. Olika områden har, som visats ovan, idag olika regler och olika grad av medfinansiering och tillåter i olika utsträckning tillhandahållande av tilläggstjänster. En generell samordning känns därför avlägsen och kanske inte heller önskvärd. En samordning inom vissa områden borde dock vara positiv oavsett vilken strategi som väljs. Vid en ev. generell reglering (som förutsätter en generell likriktning mellan olika områden) skulle alternativ två eller alternativ tre ge störst tydlighet. De är dock viktigt att komma ihåg att de lokala förutsättningarna är olika inom och mellan landstingen och att någon total likriktning därför varken är möjlig eller eftersträvansvärd. Här har det lokala självstyret en viktig roll att spela.

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2007:71 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Betalning för multifokala linser vid starroperation Föredragande landstingsråd: Filippa Reinfeldt Ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår

Läs mer

Yttrande över rapporten Assisterad befruktning uppföljningsrapport. uppföljningsrapport med definitioner, rekommendationer och utvecklingsområden

Yttrande över rapporten Assisterad befruktning uppföljningsrapport. uppföljningsrapport med definitioner, rekommendationer och utvecklingsområden MISSIV Sida 1(1) Landstingsdirektörens stab-sek Datum 2014-08-26 Referens Dnr 140358 Landstingsstyrelsen Yttrande över rapporten Assisterad befruktning uppföljningsrapport med definitioner, rekommendationer

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehåll Villkor för landstingsfinansierad tandvård... 3 Bakgrund... 3 Metod... 3 Sammanfattning... 4 Slutsats... 4 Organisationsform... 4 Hur

Läs mer

INLEDNING. Sjukvårdshuvudmännen bestämmer själva patientavgifterna för olika besöksformer. Undantagna är avgifter som bestäms i lag eller författning.

INLEDNING. Sjukvårdshuvudmännen bestämmer själva patientavgifterna för olika besöksformer. Undantagna är avgifter som bestäms i lag eller författning. 1 (6) Patientavgifter 2015 - Förslag INLEDNING Sjukvårdshuvudmännen bestämmer själva patientavgifterna för olika besöksformer. Undantagna är avgifter som bestäms i lag eller författning. Högkostnadsskyddet

Läs mer

Statens tandvårdsstöd

Statens tandvårdsstöd Statens tandvårdsstöd Maria Pettersson Cheftandläkare Ersättningssystem Hälso- och sjukvårdsavgift F Landstingen Nödvändig tandvård Tandvård till vissa sjukdomsgrupper Oral kirurgi som kräver sjukhusresurs

Läs mer

Barn-och ungdomstandvård och övriga tandvårdsstöd för vuxna administreras via landsting och regioner

Barn-och ungdomstandvård och övriga tandvårdsstöd för vuxna administreras via landsting och regioner Sveriges Tandvårdsstöd 2014 Inger Wårdh, ötdl och docent i Gerodonti vid institutionen för odontologi, Karolinska institutet Alla som bor i Sverige har rätt till ett statligt tandvårdsstöd från och med

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Yttrande över delbetänkandet Stöd till hälsofrämjande tandvård del 2 (SOU 2006:71), förslaget till grundstöd

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Yttrande över delbetänkandet Stöd till hälsofrämjande tandvård del 2 (SOU 2006:71), förslaget till grundstöd Ledningsstaben Klas Lindström 2006-09-25 LiÖ 2006-539 Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över delbetänkandet Stöd till hälsofrämjande tandvård del 2 (SOU 2006:71), förslaget till grundstöd Regeringen

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-05-15 LS-LED06-159 47 Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land - En översyn. Remissvar Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Yttrande över slutbetänkandet Friskare tänder till rimliga kostnader (SOU 2007:19)

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Yttrande över slutbetänkandet Friskare tänder till rimliga kostnader (SOU 2007:19) Ledningsstaben Klas Lindström 2007-05-03 LiÖ 2007-299 Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över slutbetänkandet Friskare tänder till rimliga kostnader (SOU 2007:19) Regeringen tillsatte under 2005 en utredning

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Nämnden för Habilitering och Hjälpmedel H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Eva Andrén 2012-11-14 HH-HOH12-136 Svar på motion Alla barn har rätt att se Bakgrund Nämnden för Habilitering och

Läs mer

KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden

KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden Uppsala KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Gunvor Nordström-Liiv 2014-03-11 ALN-2012-0232.10 Äldrenämnden Avgifter på tekniska hjälpmedel Förslag till beslut Kontoret

Läs mer

Om öppna prioriteringar i vård och omsorg- Vem tar ansvar? Per Carlsson Prioriteringscentrum Linköpings universitet

Om öppna prioriteringar i vård och omsorg- Vem tar ansvar? Per Carlsson Prioriteringscentrum Linköpings universitet Om öppna prioriteringar i vård och omsorg- Vem tar ansvar? Per Carlsson Prioriteringscentrum Linköpings universitet när kommer ökade möjligheter och förväntningar på vården bli en alltför tung börda? 2

Läs mer

Landstinget Blekinges egen subventionering av läkemedel eller annan vara

Landstinget Blekinges egen subventionering av läkemedel eller annan vara s egen subventionering av läkemedel eller annan vara Kostnadsfria preventivmedel till folkbokförda kvinnor i Blekinge upp till den dag de fyller 26 år Subventionen omfattar produkter med godkänd indikation

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 1 december 2008 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm dom den 7 november 2005 i mål nr

Läs mer

Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla utomlänsremisser till privata vårdgivare

Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla utomlänsremisser till privata vårdgivare PROMEMORIA Vårt dnr 2011-05-12 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Hasse Knutsson Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla

Läs mer

Merkostnader inom handikappersättning. Schabloner vid bedömningen. Schabloner, forts. ~ 2012-03-08 \ \

Merkostnader inom handikappersättning. Schabloner vid bedömningen. Schabloner, forts. ~ 2012-03-08 \ \ r ~ 2012-03-08 Merkostnader inom handikappersättning För att enbart merkostnader ska ge rätt till handikappersättning måste de vara betydande (50 kap. 4 SFS). En enskild merkostnad behöver i sig inte vara

Läs mer

Diskussionsunderlag: Nationellt enhetlig modell för preventivmedelssubvention?

Diskussionsunderlag: Nationellt enhetlig modell för preventivmedelssubvention? 2013-04-16 Sida 1 av 9 Avdelningen för Vård och Omsorg Bo Claesson Vårt dnr 12/7264 Diskussionsunderlag: Nationellt enhetlig modell för preventivmedelssubvention? Inledning Den 24 november 2011 fick sjukvårdsdelegationen

Läs mer

Nyhetsbrev Nr 1, 2013. Vad får ett nytt läkemedel kosta? HÄLSOEKONOMISKA NÄTVERKET I VÄSTSVERIGE www.henv.se

Nyhetsbrev Nr 1, 2013. Vad får ett nytt läkemedel kosta? HÄLSOEKONOMISKA NÄTVERKET I VÄSTSVERIGE www.henv.se HÄLSOEKONOMISKA NÄTVERKET I VÄSTSVERIGE www.henv.se Nyhetsbrev Nr 1, 2013 Vad får ett nytt läkemedel kosta? Årets första nätverksträff ägde rum den 20 februari. Mötet inleddes med att moderator Krister

Läs mer

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Manualen har utarbetats inom Habilitering och hjälpmedel, Landstinget i Uppsala

Läs mer

Noomi Näsström Områdeschef Medicinsk tandvård. YTTRANDE 2011-02-11 1 (6) Ds 2010:42. Allmänna synpunkter

Noomi Näsström Områdeschef Medicinsk tandvård. YTTRANDE 2011-02-11 1 (6) Ds 2010:42. Allmänna synpunkter 1 Landstingsstyrelsens förvaltning Noomi Näsström Områdeschef Medicinsk tandvård YTTRANDE 2011-02-11 1 (6) Ds 2010:42 Yttrande över departementspromemorian Friskare tänder till rimliga kostnader även för

Läs mer

Patientavgifter fr.o.m. den 1 januari 2014

Patientavgifter fr.o.m. den 1 januari 2014 Vårt dnr 14/0130 2014-01-13 Avd för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Hasse Knutsson Landstingens kanslier, Region Gotland, Region Skåne, Region Halland och Västra Götalandsregionen Patientavgifter

Läs mer

Om du behöver tandvård

Om du behöver tandvård Om du behöver tandvård Välkommen till Försäkringskassan Den här broschyren tar kortfattat upp vilka förmåner som finns från socialförsäkringen när det gäller tandvård. Bland annat kan du läsa om tandvårdsbidragen,

Läs mer

Om du behöver tandvård

Om du behöver tandvård Om du behöver tandvård Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige.

Läs mer

Förslag till Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets föreskrifter (2009:xx) om avgift till Apotekens Service Aktiebolag

Förslag till Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets föreskrifter (2009:xx) om avgift till Apotekens Service Aktiebolag 1 (1) Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Vår beteckning Diarie nr 1100/2009 Solna 2009-05-20 Enligt sändlista Remiss Förslag till Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets föreskrifter (2009:xx) om avgift

Läs mer

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS 2015-05-05 1 (6) Avdelningen för juridik Ellinor Englund Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS Sveriges Kommuner och Landsting har tagit del av

Läs mer

Subvention av avgift för preventivmedel

Subvention av avgift för preventivmedel Central förvaltning Datum 2013-01-28 Sida 1 (5) Medicinsk enhet Dnr LD12/03562 Uppdnr 412 2013-01-28 2013-02-18 Landstingsfullmäktige Subvention av avgift för preventivmedel Ordförandes förslag föreslår

Läs mer

Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS

Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS Habilitering & Hjälpmedel TJÄNSTEUTLÅTANDE D A T U M D I A R I E N R Eva Andrén 2015-05-11 SOVIS15-053 Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS Förslag till beslut Den gemensamma nämnden för samverkan

Läs mer

$%& $%! '! $%!%(!%$%" %!$! $%" " ) *$%!%'! ($ ( $%! +!,! ($%! %!% $% % '! -##. $%& $%/ "-##01 % -2 333-##. '!!, $%!!$4$!, * " -## $%%!%!

$%& $%! '! $%!%(!%$% %!$! $%  ) *$%!%'! ($ ( $%! +!,! ($%! %!% $% % '! -##. $%& $%/ -##01 % -2 333-##. '!!, $%!!$4$!, *  -## $%%!%! Svar på interpellation Angående vårdgarantistatistik Göran Larsson (mp) har i en interpellation ställt frågor om redovisning av köns och åldersfördelning i den månatliga statistiken av hur Västra Götalandsregionen

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Förslag att införa glasögonbidrag för synkorrigering till barn

Förslag att införa glasögonbidrag för synkorrigering till barn Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) HSN 1309-1033 Handläggare: Aime Laur Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-02-13, p 5 Förslag att införa glasögonbidrag för synkorrigering till barn

Läs mer

Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla utomlänsremisser till privata vårdgivare

Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla utomlänsremisser till privata vårdgivare PROMEMORIA Vårt dnr 2015-09-16 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Hasse Knutsson Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla

Läs mer

Frågor och svar Region i Örebro län

Frågor och svar Region i Örebro län Projekt Region 2015 Frågor och svar Region i Örebro län Vad är poängen med att bilda en region inom Örebro län? Erfarenheter från tidigare regionbildningar i Sverige visar bland annat på följande positiva

Läs mer

Har du synpunkter på vården?

Har du synpunkter på vården? Har du synpunkter på vården? Patientnämnden Patientnämnden ska verka för goda kontakter mellan patienter och personal samt stödja och hjälpa enskilda patienter. När du vänder dig till oss får du kontakt

Läs mer

Regler för barnlöshetsbehandling

Regler för barnlöshetsbehandling HSN 2009-03-17 p 7 1 (5) Handläggare: Eva Lestner Regler för barnlöshetsbehandling Ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnden beslöt den 2 september 2008 ge förvaltningen i uppdrag återkomma till nämnden med

Läs mer

Remiss - Förslag till föreskrifter och allmänna råd om tandvård för personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar

Remiss - Förslag till föreskrifter och allmänna råd om tandvård för personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar 2012-06-26 Dnr: 22501/2011 1(6) Avdelningen för regler och tillstånd Mariana Näslund Blixt mariana.blixt@socialstyrelsen.se Enligt sändlista Remiss - Förslag till föreskrifter och allmänna råd om tandvård

Läs mer

Om du behöver tandvård

Om du behöver tandvård Om du behöver tandvård Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller för alla som bor eller arbetar i Sverige. Den ger

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23)

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) Föredragande landstingsråd: Inger Ros ÄRENDET Socialdepartementet har berett landstinget möjlighet att yttra sig

Läs mer

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas SKRIVELSE Vårt dnr: 2014-06-30 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Cecilia Mårtensson Regeringen 103 33 Stockholm Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas Det finns stora

Läs mer

Det tredje steget i tandvårdsreformen. Mariana Näslund Blixt Socialstyrelsen Anna-Lena Rosendahl Försäkringskassan

Det tredje steget i tandvårdsreformen. Mariana Näslund Blixt Socialstyrelsen Anna-Lena Rosendahl Försäkringskassan Det tredje steget i tandvårdsreformen Mariana Näslund Blixt Socialstyrelsen Anna-Lena Rosendahl Försäkringskassan Nytt tandvårdsstöd för personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar Bakgrund

Läs mer

Lättläst. Om du behöver tandvård

Lättläst. Om du behöver tandvård Lättläst Om du behöver tandvård Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Anvisningar 2013-01-01. Sidan 1 av 7

Anvisningar 2013-01-01. Sidan 1 av 7 Anvisningar N 2013-01-01 Landstingets tandvårdsstöd Nödvändig tandvård (N-tandvård) Sidan 1 av 7 Tandvårdsgruppen Anvisningar för landstingets tandvårdsstöd avseende nödvändig tandvård till vissa äldre

Läs mer

En bättre familjepolitik lika rätt till assisterad befruktning

En bättre familjepolitik lika rätt till assisterad befruktning En bättre familjepolitik lika rätt till assisterad befruktning En lägesrapport om tillgången till och villkoren för assisterad befruktning i svensk sjukvård Stockholm, juli 2011 Gör det bättre Lägesrapport

Läs mer

20.1 Konsekvenser för konkurrensen på tandvårdsmarknaden och små företags villkor

20.1 Konsekvenser för konkurrensen på tandvårdsmarknaden och små företags villkor 20.1 Konsekvenser för konkurrensen på tandvårdsmarknaden och små företags villkor 20.1.1 Inledning Tandvård utförs på en konkurrensutsatt marknad där många vårdgivare är enskilda näringsidkare, som konkurrerar

Läs mer

Hjälpmedelsinstitutet. Flyttrutin

Hjälpmedelsinstitutet. Flyttrutin Flyttrutin Lista och rutiner för hantering och fakturering av hjälpmedel vid flytt mellan landsting, region och kommun inom hjälpmedelscentralerna/ motsvarande 2013-04-16 Anslutning till rutin för betalning

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Högkostnadskort och frikort för sjukvård och viss tandvård

Högkostnadskort och frikort för sjukvård och viss tandvård Lednings- och verksamhetsstöd H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Avgiftshandboken 2014-06-16 Flik 10 Högkostnadskort och frikort för sjukvård och viss tandvård Innehåll Allmänt sidan 3 Landstingets

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Utbyte av läkemedel utan subvention

Utbyte av läkemedel utan subvention Utbyte av läkemedel utan subvention Tillåt frivillig utbytbarhet och priskonkurrens på receptbelagda läkemedel utan subvention Läkemedel som inte subventioneras (d.v.s. inte ingår i läkemedelsförmånen)

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Högkostnadsskydd för tandvård

Högkostnadsskydd för tandvård Högkostnadsskydd för tandvård Alla som bor i Sverige omfattas av ett tandvårdsstöd. I tandvårdsstödet finns ett högkostnadsskydd som gör att du vid större behandlingar bara behöver betala en del av kostnaden

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel

Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel Planeringsenheten Läkemedelssektionen TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(3) Datum 2015-03-25 Diarienummer 150097 Landstingsstyrelsen Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna

Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna Cirkulärnr: 2005:52 Diarienr: 2005/1287 Handläggare: Per-Olov Nylander Avdelning: Avd för vård och omsorg Sektion/Enhet: Sektionen vård och socialtjänst Datum: 2005-06-01 Mottagare: Kommunstyrelsen Stadsdels-

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Patientinflytande vackra ord eller verklighet?

Patientinflytande vackra ord eller verklighet? Patientinflytande vackra ord eller verklighet? Ulrika Winblad, docent Hälso- och sjukvårdsforskning Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala Universitet Etiska rådets konferens om prioritering

Läs mer

Riktlinjer för vårdgivare

Riktlinjer för vårdgivare Riktlinjer för vårdgivare Policy Gömda flyktingar I vårt land finns det troligtvis över tiotusentals gömda flyktingar. Med gömda flyktingar menas personer som sökt och fått avslag på sin asylansökan och

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

RFSU:S SVERIGE- BAROMETER 2013

RFSU:S SVERIGE- BAROMETER 2013 RFSU:S SVERIGE- BAROMETER 2013 HUR BRA ÄR DITT LÄN PÅ SEXUALPOLITIK, VÅRD OCH HÄLSA? SEX ÄR POLITIK RFSU:S SVERIGEBAROMETER 2013 2 INNEHÅLL FÖRORD 3 PREVENTIVMEDEL 5 STERILISERING 9 ASSISTERAD BEFRUKTNING

Läs mer

Med- och egenfinansiering i vården etiska aspekter

Med- och egenfinansiering i vården etiska aspekter Med- och egenfinansiering i vården etiska aspekter Rapport av Statens medicinsk-etiska råd Stockholm 2014 Smer rapport 2014:1 Smer rapport 2014:1. Med- och egenfinansiering i vården etiska aspekter. Rapporten

Läs mer

Tillgång till prov för forskning

Tillgång till prov för forskning Tillgång till prov för forskning Provsamlingar för forskning Alla prov tagna inom vården för vård eller forskning tillhör sjukvårdshuvudmannens ansvarsområde Prov måste alltid inrättas/registreras i någon

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04 Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad

Läs mer

Svar på Öppet Brev till de politiska partierna i Västra Götalandsregionen

Svar på Öppet Brev till de politiska partierna i Västra Götalandsregionen Svar på Öppet Brev till de politiska partierna i Västra Götalandsregionen Distriktets årsmöte 9 april 2011 beslöt att skicka ett Öppet brev till partierna som sitter i Västra Götalands Regionfullmäktige.

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Nationell finansiering av biobanker för navelsträngsblod och Tobiasregistret

Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Nationell finansiering av biobanker för navelsträngsblod och Tobiasregistret 1 (2) FÖRSLAG 2012:68 LS 1206-0891 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Nationell finansiering av biobanker för navelsträngsblod och Tobiasregistret Föredragande landstingsråd: Torbjörn Rosdahl Ärendebeskrivning

Läs mer

Hållbar upphandling för en hållbar utveckling

Hållbar upphandling för en hållbar utveckling Hållbar upphandling för en hållbar utveckling Hållbar Upphandling Sveriges regioner och landsting ansvarar för att alla invånare har tillgång till en god och väl fungerande hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Offentliggörs 101020 TLV:s utredning och beslut om subvention av Nexium 1.Vad har TLV kommit fram till i omprövningen

Läs mer

Hälso- och sjukvård åt asylsökande under år 2013

Hälso- och sjukvård åt asylsökande under år 2013 2014-09-18 Vårt dnr 14/0839 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Hasse Knutsson Avdelningen för ekonomi och styrning Jessica Bylund Hälso- och sjukvård åt asylsökande under

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund... 4 Redovisning...

Läs mer

Merck Sharp & Dohme Sweden AB (företaget) har ansökt om att nedanstående läkemedel ska ingå i läkemedelsförmånerna och att pris fastställs

Merck Sharp & Dohme Sweden AB (företaget) har ansökt om att nedanstående läkemedel ska ingå i läkemedelsförmånerna och att pris fastställs BESLUT 1 (5) Datum 2014-11-20 Vår beteckning SÖKANDE Merck Sharp & Dohme Sweden AB Box 7125 192 07 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV

Läs mer

Assisterad befruktning ja men var?

Assisterad befruktning ja men var? Assisterad befruktning ja men var? Lägesrapport, augusti 2013 Inledning RFSL och RFSL Stockholms presenterade under Stockholm Pride 2011 rapporten En bättre familjepolitik- lika rätt till assisterad befruktning.

Läs mer

2010-03-25 Vårt dnr 09/5304 Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Sörmlands län och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Vissa frågor angående hjälpmedel

Vissa frågor angående hjälpmedel PM 2009-09-21 Avdelningen för juridik Vissa frågor angående hjälpmedel Bakgrund Kommunernas och landstingens kostnader för hjälpmedel uppgår i dagsläget till avsevärda belopp. Kostnaderna tenderar dessutom

Läs mer

Regler för sjukresor med tillhörande taxa

Regler för sjukresor med tillhörande taxa Regler för sjukresor med tillhörande taxa Gäller för Region Skåne från och med 2009-05 - 01 1. Regler för sjukresor I lagen om resekostnadsersättning vid sjukresor (SFS 1991:419) regleras när reseersättning

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer

Rutin m m i samband med transport av avlidna

Rutin m m i samband med transport av avlidna Rutin m m i samband med transport av avlidna Bakgrund Bakgrund till denna rutin är cirkulär 2005:52 från Sveriges Kommuner och Landsting Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna. I hälso-

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

Patientavgifter fr.o.m. den 1 januari 2015

Patientavgifter fr.o.m. den 1 januari 2015 Vårt dnr: 15/0077 2015-01-13 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Hasse Knutsson Landstingens och regionernas kanslier Patientavgifter fr.o.m. den 1 januari 2015 Sveriges Kommuner

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Tandvårdstöd genom hela livet

Tandvårdstöd genom hela livet Tandvårdstöd genom hela livet Alla tandvårdsstöd i Sverige och i Västra Götaland Statligt tandvårdsstöd som administreras av Försäkringskassan K B Fri tandvård för barn och ungdomar och för unga vuxna

Läs mer

Det statliga tandvårdsstödet

Det statliga tandvårdsstödet Det statliga tandvårdsstödet Tandvårdsstödet omfattar alla som bor i Sverige från och med den 1 juli det år hon eller han den fyller 20 år. Det innehåller ett allmänt tandvårdsbidrag och ett skydd mot

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2009-11-10 LS-LED09-687 156 Funktionsnedsättning Policy inom Landstinget Sörmland 2010-2014. LF Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen återremitterar

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Första delen; tema Behov och resurser av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-10-26 Så ska vi ha t, men var ska vi ta t? Hälso- och sjukvården står

Läs mer

2011-03-31. Sveriges Tandhygienistförening, STHF, tackar för möjligheten att lämna synpunkter på förslaget.

2011-03-31. Sveriges Tandhygienistförening, STHF, tackar för möjligheten att lämna synpunkter på förslaget. 2011-03-31 Socialdepartementet Mats Nilsson S2010/8847/HS Remiss Departementspromemorian Friskare tänder till rimliga kostnader även för personer med sjukdom och funktionsnedsättning. Förslag om tredje

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna

Läs mer

Bakgrund... 3 TLV:s metod för att fastställa referenspriset för en åtgärd... 3 Större förändringar i referenspriset 1 september 2014...

Bakgrund... 3 TLV:s metod för att fastställa referenspriset för en åtgärd... 3 Större förändringar i referenspriset 1 september 2014... Bakgrund... 3 TLV:s metod för att fastställa referenspriset för en åtgärd... 3 Större förändringar i referenspriset 1 september 2014...4 Övergångsbestämmelser... 5 Privattandläkarnas synpunkter under arbetets

Läs mer

Läkemedelsfakturor intern kontroll

Läkemedelsfakturor intern kontroll 1 Revisorerna Johan Magnusson 2005-09-29 Rev/05045 Läkemedelsfakturor intern kontroll Rapport 4-05 2 Läkemedelsfakturor intern kontroll Bakgrund Landstingets revisorer har att genomföra årlig granskning

Läs mer

MAS riktlinje. 1 Bakgrund VÄRMDÖ KOMMUN

MAS riktlinje. 1 Bakgrund VÄRMDÖ KOMMUN MAS riktlinjer för hälso- och 9ukvård Detta styrdokument beslutades av Finansierlngsnämnden för äldreomsorg 2011 09 07 63 Dnr 11 FNÄ/131 MAS riktlinje Munhälsa oc tandvård 1 Bakgrund Landstingen har genom

Läs mer

Likvärdiga villkor för utförare inom vårdvalssystem i Landstinget i Värmland

Likvärdiga villkor för utförare inom vårdvalssystem i Landstinget i Värmland Likvärdiga villkor för utförare inom vårdvalssystem i Landstinget i Värmland LK/140453 Upprättad av Vårdvalsenhet och Ekonomistab Landstinget i Värmland 1 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

punkter för att laga hålen i 5tandvårdspolitiken

punkter för att laga hålen i 5tandvårdspolitiken punkter för att laga hålen i 5tandvårdspolitiken Svensk tandvård i världsklass Att vårda sina tänder är ett livsprojekt. Den tandhälsa som du har i dag är till stor del ett resultat av hur du tidigare

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling

Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling Rapport Dnr 2006/1488 1(9) Maj 06 Avd för vård och omsorg Bertil Koch Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling Uppföljning

Läs mer