PM Inverkan på miljökvalitetsnormer för vatten Tillståndsprövning Toresta. NCC Roads AB Reviderad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PM Inverkan på miljökvalitetsnormer för vatten Tillståndsprövning Toresta. NCC Roads AB 2014-10-09 Reviderad 2015-06-07"

Transkript

1 PM Inverkan på miljökvalitetsnormer för vatten Tillståndsprövning Toresta NCC Roads AB Reviderad

2 NIRAS Sweden AB Fleminggatan 14 Box Stockholm Org.nr: Upplaga: Reviderad version Datum: Reviderad Uppdragsansvarig/handläggare: Clara Neuschütz E-post: Kvalitetskontroll: Ebba Rocklind, Projekt nr: Foton: Foton är tagna av NIRAS Sweden AB om inte annat anges 2 (29)

3 SAMMANFATTNING NCC Roads AB planerar att ta emot och bearbeta bergmaterial som uppstår vid anläggandet av Förbifart Stockholm vid en befintlig täkt vid Toresta i Upplands Bro kommun som ska läggas ned. För detta anläggs ett berglager, en kaj i strandområdet och en väg samt transportband upp till berglagret. Anläggningarna kommer att utföras i anslutning till ytvattenförekomsten Mälaren- Prästfjärden och grundvattenförekomsten Uppsalaåsen-Toresta för vilka miljökvalitetsnormer enligt Vattendirektivet fastställts av Vattenmyndigheten. För Mälaren finns även miljökvalitetsnormer enligt Fiskvattendirektivet samt för badplatser enligt Badvattendirektivet. Fartyg som angör hamnen kommer även att trafikera andra delar av Mälaren, t.ex. Mälaren-Görväln. Ytvattenförekomsterna Mälaren-Prästfjärden och Mälaren-Görväln uppvisar idag en god ekologisk och kemisk status, frånsett förhöjda kvicksilverhalter i fisk. Grundvattenförekomsten Uppsalaåsen- Toresta uppvisar en god kvantitativ och kemisk status. För ytvattenförekomsten Mälaren-Prästfjärden medför anläggandet av kajen att ett grundområde tas i anspråk. Genom att naturlig strandmark ersätts av en anläggning försämras lokalt den ekologiska statusen. Längs större delen av det aktuella området växer vass och några särskilt skyddsvärda arter har inte påträffats vid en undersökning av bottenfauna samt landvegetation. Det kan dock inte uteslutas att mer skyddsvärda arter såsom musslor eller ovanligare kärlväxter förekommer i vattenområdet. Anläggningsarbetena är planerade på sådant sätt att endast liten grumling beräknas uppstå varvid miljökvalitetsnormen för suspenderat material (25 mg/l) enligt Fiskvattendirektivet inte riskerar att överskridas. Vattenarbetena utförs i ett vattenområde med relativt opåverkade sediment varvid risken för spridning av föroreningar är liten. Under driften av hamnen kommer fartygstrafiken i Kalmarviken att öka vilket innebär ett ökat vågsvall och risk för bottenerosion vid kajen. Stranden i närheten av kajen är känslig mot erosion och bör övervakas och eventuellt skyddas om driften leder till ökat slitage på grund av fartygsrörelser. För grundvattenförekomsten är de största riskerna förknippade med spridning av föroreningar då anläggningen är placerad i ett område där infiltrationsmöjligheterna är goda. Tätskikt anläggs under området där bergmaterial ska hanteras vilket förhindrar att eventuellt spill av bränsle eller kväve från sprängmedelsrester kan läcka till grundvattnet. De ytor som hårdgörs utgör ca 5% av grundvattenförekomstens area. På dessa ytor minskar möjligheterna till infiltration och nybildning av grundvatten. Goda infiltrationsmöjligheter i övrigt medför att grundvattenmagasinets kvantitativa status inte påverkas negativt. Med de skyddsåtgärder som planeras bedöms inte anläggandet och driften av hamnen försvåra möjligheterna att uppnå de miljökvalitetsnormer som satts upp för berörda vattenförekomster. 3 (29)

4 INNEHÅLL SAMMANFATTNING BAKGRUND Planerad verksamhet Syfte och avgränsning Underlag Miljökvalitetsnormer för vatten LOKALISERING OCH VATTENFÖREKOMSTER NATIONELL OCH REGIONAL ÖVERVAKNING Ytvatten Grundvatten MKN FÖR BERÖRDA VATTENFÖREKOMSTER FÖRUTSÄTTNINGAR Ytvatten Grundvatten Vattenskyddsområden Åtgärdsprogram BEDÖMD PÅVERKAN AV PLANERAD VERKSAMHET Anläggningsskede Driftsskede Risker SLUTSATSER REFERENSER Rapporter Internet (29)

5 1. BAKGRUND 1.1. Planerad verksamhet NCC Roads AB planerar att ta emot bergmaterial som uppstår vid anläggandet av Förbifart Stockholm vid en befintlig grus- och bergtäkt vid Toresta, Upplands Bro kommun i Stockholms län. Den befintliga täktverksamheten upphör i juni 2015 då gällande tillstånd löper ut. Det material som ska tas emot kommer främst att skeppas på fartyg eller pråm från utskeppningshamnar på Lovö i Ekerö kommun. I den avslutade täkten vid Toresta anlägger NCC Roads ett berglager, en kaj och en väg för att kunna ta emot materialet. Kajen är planerad att bli 30x70 m stor och anläggas så att vattendjupet vid kajkant vid lägsta vattenstånd är ca 7 m. Ut till kajen görs utfyllnad med grovt material så att anläggningen totalt tar ca 5500 m 2 bottenyta i anspråk i vattenområdet. Vid anläggandet av kajen utförs spontning och utfyllnad i vattenområdet. Från kajen till berglagret transporteras bergmaterialet på ett transportband. Inom nuvarande täktområde kommer ytor att iordningställas för krossning och sortering respektive lagring av material. För att undvika läckage av kvävehaltigt vatten kommer ytorna att vara bottentätade och dräneringsvatten samlas upp. Det uppsamlade vattnet leds till en närliggande salixodling för omhändertagande. Den planerade verksamheten ligger i anslutning till yt- och grundvattenförekomster för vilka det finns miljökvalitetsnormer (MKN). NIRAS Sweden AB har på uppdrag av NCC Roads AB genomfört en sammanställning av förhållanden för yt- och grundvatten samt vilka MKN som finns för berörda vattenförekomster och hur dessa kan komma att påverkas av den planerade verksamheten Syfte och avgränsning Syftet med föreliggande utredning är att beskriva förutsättningarna för och eventuell påverkan på ytoch grundvatten i det berörda området med grund i de miljökvalitetsnormer för vatten som finns fastställda. Utredningen har avgränsats till de geografiska områden som berörs av anläggande av kajen i Kalmarviken, vägen och transportbandet upp till berglagret samt hantering av bergmaterial vid berglagret. Översiktligt behandlas även den ytvattenförekomst som förekommer längs med trolig transportväg för fartyg till hamnen Underlag Information om förhållanden i området har sökts i utredningar av vattenkvalitet, sediment, bottenfauna, flora, vattenföring och stranderosion som utförts för Kalmarviken, de aktuella delarna av Mälaren och Uppsalastråkets grundvatten. Som underlag har även en rad databaser använts, exempelvis med avseende på miljökvalitetsnormer för vatten och skyddade områden hos Vatteninformation Sverige (VISS) och Länsstyrelsernas webbgis, om geologiska förhållanden hos 5 (29)

6 Geodataportalen och skyddade arter på Artdatabanken. Riktade undersökningar har utförts inom ramen för projektet med avseende på sediment, bottenfauna och naturvärden på land i det område som berörs av hamnetableringen i Kalmarviken (NIRAS, 2014a-c) Miljökvalitetsnormer för vatten Vattenförvaltningen i Sverige grundar sig till stor del i olika internationella överenskommelser som och EU-direktiv, t.ex. OSPAR, Art- och habitatdirektivet, Fiskvattendirektivet samt Vattendirektivet VATTENDIREKTIVET Vattendirektivet, som egentligen heter Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område, syftar till att alla vattenförekomster i Europa ska uppnå god status. För att uppnå detta används i Sverige verktyget miljökvalitetsnormer (MKN) som anger vid vilken tidpunkt god status ska uppnås. Länsstyrelser, kommuner och andra myndigheter ska se till att åtgärdsprogram tas fram i de fall god status inte uppnås. Av verksamhetsutövare krävs att de tar fram kunskap om vattenområdet och använder sig av bästa möjliga teknik samt eventuella skyddsåtgärder för att undvika att MKN överträds till följd av verksamheten. Vattendirektivet implementerades i Sverige år 2004 i syfte att bevara och förbättra statusen i våra vattenmiljöer och är nu inne i sin andra förvaltningscykel ( ). Vid varje cykel görs en kartläggning och bedömning av statusen hos vattendrag, sjöar, kust- och övergångsvatten samt grundvatten av betydande storlek. Därefter fastställs MKN som anger vilka kvalitetskrav som ska gälla för vattenområdet vid slutet av förvaltningscykeln. Klassificering av ytvattenförekomster enligt Vattendirektivet sker utifrån ekologisk och kemisk status och av grundvattenförekomster utifrån kvantitativ och kemisk status. För konstgjorda eller modifierade ytvattenförekomster används begreppet potential istället för status. Den ekologiska statusen kan vara hög, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig. Kemisk och kvantitativ status kan vara god eller ej uppnå god. För att avgöra den ekologiska statusen ska undersökningar göras främst av biologiska faktorer och därefter av fysikaliska kemiska samt hydromorfologiska (t.ex. markanvändning, flöden och regleringar) faktorer. En faktor bland de fysikaliska kemiska är särskilda förorenande ämnen, som är de som släpps ut i vattenförekomsten och av vattenmyndigheten identifieras som ett miljöproblem. Naturvårdsverkets rapport 5799 (Naturvårdsverket, 2008a) ger förslag till bedömningsgrunder för vissa särskilda förorenande ämnen, uppdelat i icke syntetiska (metaller) och syntetiska ämnen. Föreskrifter med bedömningsgrunder för fler särskilda förorenande ämnen håller på att tas fram. Kemisk status avgörs med hjälp av gränsvärden för vatten och biota som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/39/EU om prioriterade ämnen på vattenpolitikens område. Direktivet om prioriterade ämnen utökades nyligen (år 2013) med 12 st ämnen till att omfatta 45 st ämnen eller 6 (29)

7 ämnesgrupper. De tillkommande ämnena ska i Sverige användas vid klassificeringen av vattenförekomster i nästa förvaltningscykel ( ) FISKVATTENDIREKTIVET Miljökvalitetsnormer kopplade till Fiskvattendirektivet (2006/44/EG) anges i förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. Normerna utgörs av riktvärden och gränsvärden för olika kemiska och fysikaliska parametrar i syfte att skydda fisk i utvalda sötvatten. Vilka vatten som utgörs av fiskvatten anges i föreskrift NFS 2002:6 och delas in i antingen laxfiskvatten eller annat fiskvatten. Laxfiskvatten utgörs av vattenområden lämpliga för lax, öring, sik, siklöja, nors eller harr medan övrigt fiskvatten utgörs av områden som är lämpliga för gädda, abborre, ål eller karpfisk. Mälaren är utpekat som så kallat övrigt fiskvatten. De parametrar för vilka det finns rikt- eller gränsvärden är: temperatur, löst syre, ph, uppslammade fasta substanser, syreförbrukning (BOD 5 ), nitriter, fenolföreningar, mineraloljebaserade kolväten, ammoniak, ammonium, restklor, zink och koppar. Rikt- och gränsvärdena får över- eller underskridas endast om vattnet på naturlig väg har tillförts ämnen från omgivande mark. Kraven gäller parallellt med kraven för kemisk ytvattenstatus. Länsstyrelsen ansvarar för övervakning och ska sätta upp åtgärdsprogram i de fall en vattenförekomst som utpekats som fiskvatten inte uppfyller MKN BADVATTENDIREKTIVET Enligt Badvattendirektivet (2006/7/EG) ska badplatser med över 200 badande personer i snitt per dag under säsongen registreras och övervakas årligen av kommunerna. Det ställs krav på hur badplatsen ska skötas och att kontrollplaner ska upprättas. Utifrån analyser av bakterier klassificeras badvattnets kvalitet som utmärkt, bra, tillfredsställande eller dålig. 2. LOKALISERING OCH VATTENFÖREKOMSTER Den planerade hamnen ligger vid Toresta i anslutning till Kalmarviken i Mälaren i Norra Östersjöns vattendistrikt. Toresta ligger inom Upplands Bro kommun, Stockholms län samt till viss del inom Håbo kommun i Uppsala län. Huvudavrinningsområde är Norrström som avvattnas via Mälaren ut mot Östersjön (Figur 1). De av Vattenmyndigheten avgränsade vattenförekomster som ligger i direkt anslutning till den planerade verksamheten är ytvattenförekomsten Mälaren-Prästfjärden samt grundvattenförekomsten Uppsalaåsen-Toresta (Figur 2). 7 (29)

8 Figur 1. Mälaren och dess huvudavrinningsområde Norrström samt placeringen av Toresta. Figur 2. Yt- och grundvattenförekomster i anslutning till Toresta (röd cirkel) samt Trafikverkets planerade tillfälliga hamnar vid Lovö och Sätra (röda punkter) från vilka uttransport kommer att ske av bergmaterial. 8 (29)

9 På grund av sin storlek är Mälaren indelad i flera vattenförekomster. Vid Vattenmyndighetens klassificering år 2009 fastställdes status och MKN för 5 delområden av Mälaren. Enligt denna uppdelning tillhör Kalmarviken vattenförekomsten Mälaren-Gripsholmsviken. För att få en mer förfinad bild av status har antalet delområden ökat så att Mälaren numera består av 13 preliminära vattenförekomster, varav Mälaren-Prästfjärden är en. Farleden till utskeppningshamnarna på Lovö går genom vattenförekomsten Mälaren-Görväln, enligt både tidigare och nuvarande indelning. Grundvattenförekomsten Uppsalaåsen-Toresta ligger i den norra delen av ett längre grundvattenförande stråk, Uppsalaåsen, som korsar Mälaren i nord-sydlig riktning mellan Håbos och Botkyrkas kommuner (Figur 2). 3. NATIONELL OCH REGIONAL ÖVERVAKNING 3.1. Ytvatten EKOLOGISK OCH KEMISK STATUS Övervakning för klassificering av ekologisk status enligt Vattendirektivet sker för Mälaren- Prästfjärden vid två lokaler, i mitten respektive i södra delen av vattenförekomsten. Lokalen i mitten av vattenförekomsten ligger ca 15 km söder om Toresta. Enligt Vatteninformation Sverige (VISS) omfattar övervakningsprogrammet provtagning av växtplankton samt fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer 6 gånger om året och har även fram till 2013 inbegripit årlig provtagning av bottenfauna. Inom samma program finns en provpunkt i vattenförekomsten Mälaren-Görväln. Vid Kalmarsandsviken övervakas försurning genom mätning av ph. För klassificering av kemisk ytvattenstatus utförs övervakning av metaller och PAH:er i sediment vid en lokal i södra delen av Mälaren-Prästfjärden med provtagning var sjätte år (start år 2007) FISKVATTEN Övervakning enligt Fiskvattendirektivet sker i Mälaren vid tre punkter, längst i väster (Mälaren- Galten), i norra delen vid Upplands-Väsby (Mälaren-Skarven) samt vid utloppet av Mälaren i Stockholm. I Mälaren-Prästfjärden samt Mälaren-Görväln saknas provpunkter. I Sverige omfattar övervakningen mätning av temperatur, syrgas, ph och ammonium i merparten av utpekade fiskvatten, samt nitrit, koppar, zink och restklor i vissa fall (SLU, 2014). Övriga parametrar som beskrivs i Fiskvattendirektivet övervakas inte då de uppträder i så pass låga halter att de inte bedömts utgöra ett problem BADVATTEN Närmsta badplats som omfattas av Badvattendirektivet är Kalmarsandsbadet som ligger längst in i Kalmarviken, ca 1 km norr om den planerade verksamheten vid Toresta. Provtagning av bakterier sker där ca 3 gånger per år. 9 (29)

10 3.2. Grundvatten Enligt Vatteninformation Sverige sker ingen övervakning för klassificering enligt Vattendirektivet av grundvattenförekomsten Uppsalaåsen-Toresta. Däremot sker övervakning av kemiska parametrar i den närliggande grundvattenförekomsten Uppsalaåsen-Lindormsnäs. Övervakningsprogrammet inleddes år 2007 och provtagning sker var sjätte år. 4. MKN FÖR BERÖRDA VATTENFÖREKOMSTER I tabell 1 visas en sammanfattning av berörda vattenförekomster och de miljökvalitetsnormer (MKN) som fastställts för dem enligt Vattendirektivet. För hela Mälaren gäller även MKN enligt Fiskvattendirektivet samt vid badplatser enligt Badvattendirektivet. Tabell 1. Berörda vattenförekomster. Samtliga ligger inom Norrströms avrinningsområde i Norra Östersjöns vattendistrikt. Mälaren-Prästfjärden är en preliminär vattenförekomst, del av tidigare Mälaren-Gripsholmsviken. Vattenförekomst Mälaren-Prästfjärden Mälaren-Görväln Uppsalaåsen-Toresta Vattenkategori Ytvatten Ytvatten Grundvatten EU_CD (VISS) SE SE SE SjöID Delavrinningsområde Rinner till Mälaren- Prästfjärden Rinner till Mälaren- Fiskarfjärden Rinner till Mälaren- Prästfjärden Rinner till Mälaren- Rödstensfjärden Area (km 2 ) ,84 Grundvattenbildning (l/s) 6,5 Kvantitativ status God Kemisk status God (exkl Hg) God (exkl Hg) God Ekologisk status God God MKN kvantitativ status God 2015 MKN kemisk status Saknas (För Mälaren- God 2015 (exkl Hg samt God 2015 Gripsholmsviken 2009: med förlängd tidsfrist för God 2015, exkl Hg) Cd, Ni, Pb och antracen) MKN ekologisk status God 2015 God 2015 Risk kvantitativ status Ingen risk (2015) Risk kemisk status Risk (2021) Risk (2021) Ingen risk (2015) Risk ekologisk status Risk (2021) Risk (2021) Åtgärdsområde Prästfjärden-Närområde Görväln-Närområde Prästfjärden-Närområde 10 (29)

11 5. FÖRUTSÄTTNINGAR 5.1. Ytvatten NEDERBÖRD OCH AVRINNING Nederbörden i regionen uppgår i medeltal till ca 500 mm om året (SMHI uppmätta värden ). Vid SMHI s mätstation vid Skjörby som ligger ca 10 km väster om Toresta har nederbörden under den senaste 50-årsperioden ( ) i medeltal uppmätts till 537 mm per år (SMHI Öppna data). Max- och minimivärden för årsnederbörd för dessa år uppgår till 707 mm respektive 395 mm. De månader som i regel har mest nederbörd är juli-augusti (ca 63 mm/månad) och de som har minst är februari-mars (ca 27 mm/månad). Avrinning från markområdet där det planerade berglagret och vägen ligger sker mot Kalmarviken. Kalmarviken, som till ytan är 3,6 km 2 stor har ett relativt litet tillrinningsområde på ca 24 km 2 vilket gör att nettoutflödet till Mälaren är litet (Håbo kommun, 2009). Viken har dock ett stort vattendjup vid utloppet på drygt 40 m och en bredd på 350 m vilket gör att vattenutbytet med utanförliggande vattenområde är stort och även att vattencirkulationen inom viken är god. En större bäck, Bistabäcken, och ett dike, Aronsborgsdiket, mynnar i Kalmarviken. Bägge dessa vattendrag tar emot dagvatten från Bålsta tätort VATTENSTÅND Vattenståndet i Mälaren regleras vid utloppen till Östersjön men varierar något beroende på bland annat nederbörd. Närmsta lokal för övervakning av vattenstånd är SMHI s station vid Frösundavikens båtklubb som ligger vid västra sidan av inloppet till Kalmarviken. Tabell 2. Vattenstånd i Mälaren, medelvärde av dagliga mätningar i Stockholm, Södertälje och Västerås under perioden (SMHI). Vattenstånd enligt höjdsystem RH 2000 (m) Högsta högvattenstånd (HHW) 1,42 Medelvattenstånd (MW) 0,86 Lägsta lågvattenstånd (LW) 0, YTVATTNETS EKOLOGISKA STATUS Mälaren-Prästfjärden Vattenförekomsten uppvisar en god ekologisk status. De kvalitetsfaktorer som har analyserats och ligger till grund för vattenmyndighetens bedömningar är: växtplankton (näringsämnespåverkan på växtplankton, artantal för växtplankton, klorofyll a), bottenfauna (ASPT, BQI, MILA), makrofyter (trofiindex), allmänna förhållanden (näringsämnen, ljusförhållanden, försurning) och särskilda 11 (29)

12 förorenande ämnen (ammoniak, nitrat). Analys har även skett av de hydromorfologiska faktorerna konnektivitet 1, hydrologisk regim 2 och morfologiskt tillstånd 3. Utslagsgivande kvalitetsfaktorer har varit växtplankton-näringsämnespåverkan och makrofyter som uppvisar god status. Klorofyllhalterna varierar mellan att påvisa en god och måttlig status, medan bottenfaunaprover visar på en god till hög status. Den undersökning som utförts i Kalmarviken inför den planerade hamnen vid Toresta bekräftar detta (NIRAS, 2014a). Vid undersökningen uppmättes relativt höga klorofyllhalter vilket tyder på näringsbelastning medan sammansättningen av bottenfauna i sedimenten uppvisade en hög status med förekomst av övergödningskänsliga arter (NIRAS, 2014a). I Mälaren-Prästfjärden längs andra delar av Uppsalaåsen förekommer den rödlistade arten småsvalting (Alisma wahlenbergii) som klassificerats som sårbaroch endast växer på ett fåtal platser i Sverige. Vid en tidigare inventering av arten i Mälaren gjordes eftersök i Kalmarviken varvid det konstaterades att miljön påminner om andra platser där arten finns men att lämpliga småsvaltingslokaler saknas (Martinsson och Jacobson, 1997). Det kan dock inte uteslutas att arten förekommer även i Kalmarviken. I det aktuella strandområdet växer bladvass, vilket är en växt som vanligen konkurrerar ut mer känsliga växter såsom småsvalting. Bredvid vassområdet är det möjligt att det finns förutsättningar för mer konkurrenssvaga undervattensarter. Hydromorfologiska faktorer (konnektivitet, hydrologisk regim och morfologiskt tillstånd) beskriver den fysiska miljön i och kring vattendraget, vilket kan ha stor betydelse för djurs och växters möjligheter att leva och förflytta sig i området. Konnektiviteten har bedömts vara god i vattendrag i anslutning till vattenförekomsten genom att det i endast 14% av tillrinnande vattendrag förekommer vandringshinder (VISS). Över den hydrologiska regimen har SMHI utfört en modellering (S-HYPE) i Mälaren-Prästfjärden vilket visar på en hög status för vattenförekomsten. Det reglerade vattenståndet som varierar endast 0,01 m bedöms likna de förhållanden som skulle råda om sjön var oreglerad. Statusen med avseende på morfologiskt tillstånd uppgår till otillfredsställande till god beroende på vilka faktorer som avses. Utifrån en GIS-analys av markanvändning i närområdet (30 m från strandkanten) som visar att det är en liten andel aktivt brukad mark eller anlagda ytor (7%) i närområdet är statusen god. Å andra sidan visar en analys av markanvändningen i svämplanet (det område som översvämmas vid högvatten) på en större påverkansgrad och otillfredsställande status. I svämplanet är 41% av marken ianspråktagen för jordbruk eller anläggningar. 1 Konnektivitet för vattendrag beskriver möjligheterna för fisk att röra sig upp- och nedströms medan konnektivitet för sjöar beskriver möjligheterna för djur och växter att sprida sig längs grundområden och mellan vatten- och landområden. 2 Hydrologisk regim beskriver flöden, uppehållstid och förbindelser med grundvattenförekomster. 3 Morfologiskt tillstånd beskriver sjöars planform och bottensubstrat. 12 (29)

13 Vid det aktuella strandområdet utgörs botten närmast land av grovt isälvsmaterial. Ett vassbälte förekommer ett par meter ut från strandlinjen. Från vassbältet och utåt har ett tunt lager av sediment ansamlats med inslag av organiskt material och sand. Botten sluttar relativt brant utanför vassbältet och ca 400 m norr om det aktuella området förekommer en djuphåla med ca 24 m vattendjup. Kalmarviken grundar upp något väster om det aktuella området för att sedan bli djupare ut mot vikens utlopp där djupet uppgår till ca 47 m djup. Svämplanet, dvs den yta som regelbundet täcks med vatten vid högt vattenstånd, är litet vid den aktuella strandlinjen. Figur 3. Stranden där hamnen är planerad att anläggas Mälaren-Görväln Vattenförekomsten uppvisar en god ekologisk status. Växtplankton, bottenfauna och allmänna förhållanden (näringsämnen, ljusförhållanden och försurning) uppvisar en god till hög status medan statusen med avseende på fisk endast uppgår till måttlig. Ekologisk status utifrån hydromorfologiska faktorer klassificeras som måttlig, med grund i att en relativt stor yta av marken i anslutning till vattenförekomsten är påverkad av anläggningar eller jordbruk. 13 (29)

14 YTVATTNETS KEMISKA STATUS Mälaren-Prästfjärden Vattenmyndighetens klassificering av Mälaren-Prästfjärden utifrån mätningar av prioriterade ämnen visar att vattenförekomsten inte uppnår god status. Detta beror på att höga halter av kvicksilver i fisk (gädda) har uppmätts vid undersökningar år 2001 som utfördes på uppdrag av Mälarens Vattenvårdsförbund. Halterna uppgick i medeltal till 0,315 mg/kg våtvikt medan halterna i biota enligt EU-direktivet 2013/39/EU inte får överskrida 0,02 mg/kg våtvikt. Kvicksilverhalterna överskrider gränsvärdet i ytvattenförekomster i hela Sverige. I övrigt har inga prioriterade ämnen uppmätts över EU-direktivets gränsvärden. En screeningprovtagning har utförts år 2008 av prioriterade ämnen i vatten, med två provpunkter i närheten av Bålsta. Inga av de organiska prioriterade ämnena kunde detekteras och endast låga halter av kadmium, bly och nickel uppmättes. Sedimentundersökningar har även utförts på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholm år 2007 och på uppdrag av SGU år Inte heller vid dessa undersökningar påträffades prioriterade ämnen över gränsvärdena. Inför anläggandet av den planerade hamnen vid Toresta har en sedimentundersökning utförts lokalt i Kalmarviken (NIRAS, 2014b). Sedimentkärnor togs inom det område som ska exploateras och i närliggande djuphålor. Metaller analyserades vid 6 av provpunkterna och analyser av organiska föroreningar utfördes vid en punkt i det exploaterade området samt i den norra djuphålan (ytsediment 0-5 cm). Sedimenten i strandkanten är i huvudsak opåverkade med bakgrundshalter av metaller, men med spår av oljeförorening, PCB och tennorganiska föreningar. På ackumulationsbottnarna i de bägge djuphålorna ses en antropogen påverkan genom något förhöjda halter av exempelvis nickel, koppar och zink. Till viss del beror halterna av nickel och koppar på naturligt förhöjda bakgrundsnivåer. I den norra djuphålan uppmättes måttliga halter av organiska föroreningar (PAHer, PCB och TBT). Halterna av TBT överskrider det nyligen framtagna gränsvärdet för kemisk ytvattenstatus i sediment, både i strandområdet och i djuphålan. På grund av den tidigare vanligt förekommande användningen av båtbottenfärg innehållande TBT förekommer ämnet ofta i halter över gränsvärdet i sediment. Övriga gränsvärden som har tagits fram, för kadmium, bly, antracen och fluoranten, överskrids inte enligt sedimentundersökningen Mälaren-Görväln Den kemiska statusen hos vattenförekomsten är god med undantag av överskridna halter av kvicksilver i fisk samt överskridna halter av kadmium, bly och antracen i sediment och nickel i vatten. Kunskapsunderlaget är dock litet och Upplands-Bro kommun föreslår i sin vattenplan att övervakning av miljögifter i Mälaren-Görväln bör utökas (Upplands-Bro kommun, 2014). 14 (29)

15 FISKVATTEN Resultat från mätningar under åren visar att kvaliteten överlag är god i Mälaren utifrån valda uppmätta parametrar enligt Fiskvattendirektivet (Naturvårdsverket, 2009). Dock förekommer problem med låga syrgasnivåer i djupare vatten samt i samband med detta höga halter av ammonium. Vid den vattenmätning som utfördes inför det aktuella projektet i Kalmarviken under- eller överskreds inte rikt- eller gränsvärden för fiskvatten vad gäller ph, suspenderat material, nitrit, ammonium, zink eller koppar. En sondmätning i djuphålan i norra delen av Kalmarviken indikerade dock att syrgashalterna precis ovan botten kan vara låga (NIRAS, 2014a). I Mälaren förekommer ca 35 arter av fisk och övervakning av sjöns fiskbestånd har visat att de vanligaste fiskarterna i den fria vattenmassan utgörs av nors, gös och braxen (SLU, 2013). Vid provfisken i Prästfjärden under åren framkom att abborre och mört dominerar strandnära bottenvatten och att lake, nors och siklöja förekommer i bottenvatten på större djup. Yrkesfiske sker i Mälaren av bland annat gös, siklöja, abborre, asp, ål och lake. I Upplands-Bros kommuns vattenöversikt (2001) pekas fjärden utanför Kalmarviken ut som intresseområde för yrkesfiske, dock ej själva Kalmarviken. Inte heller pekas Kalmarviken ut som ett potentiellt viktigt område för reproducerande fisk, däremot förekommer sådana områden i de grundare vattnen utanför Kalmarviken i Mälaren-Prästfjärden och Mälaren-Görväln (Upplands-Bro kommun, 2001). Vid området för den planerade kajen vid Toresta medför den relativt branta botten nära stranden att litoralzonen är smal, d.v.s. området där ljusinsläppet är tillräckligt för att tillåta undervattensvegetation, vilket i sig utgör attraktiva miljöer för många reproducerande och födosökande fiskar, är litet BADVATTEN Utifrån mätningar av bakteriehalter vid Kalmarsandsbadet, ca 1 km norr om Toresta, under åren är kvaliteten utmärkt (Badplatsen.se). Under slutet av sommaren år 2014 uppmättes vid två tillfällen högre bakteriehalter och kvaliteten bedömdes då som otjänlig respektive tjänlig med anmärkning Grundvatten GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Berggrunden i området vid Toresta består av i huvudsak sedimentära bergarter dominerade av kvarts och fältspat (SGU:s berggrundskarta 1:50 000). Ett isälvsstråk, Uppsalastråket, passerar Mälaren i nord-sydlig riktning där den norra delen ligger i närheten av Kalmarviken. 15 (29)

16 NCC Roads täkt för uttag av grus och bergmaterial ligger till delar i direkt anslutning till den del av isälvsstråket som benämns Uppsalaåsen-Toresta. Grundvattenförekomsten upptar en yta av ca 0,84 km MARKANVÄNDNING Markanvändning ovan grundvattenförekomsten Uppsala-Toresta visas i tabell 3. Tabell 3. Markanvändning ovan grundvattenförekomsten Uppsalaåsen-Toresta (VISS). Markanvändning % av markyta Skogsmark 37,5 Vatten 24,9 Åkermark 17,2 Grus och bergtäkt 10,2 Hygge 6,8 Betesmark 1,7 Våtmark 1,4 Tätort 0, GRUNDVATTNETS KVANTITATIVA STATUS Den kvantitativa statusen för Uppsalaåsen-Toresta har bedömts vara god vid Vattenmyndighetens statusklassificering år 2009 och 2015 (preliminär). Inför bedömningen har inga mätningar gjorts i den aktuella grundvattenförekomsten utan den grundar sig i en expertbedömning. Det bedöms inte förekomma någon risk att den kvantitativa statusen kommer att försämras till år 2015 eller Grundvattenbildningen till magasinet vid Uppsalaåsen-Toresta har beräknats till 6,5 l/s. Det finns även goda möjligheter till konstgjord grundvattenbildning genom inducerad infiltration längs Kalmarviken in till magasinet. Grundvattentillgången är idag god och har beräknats uppgå till l/s. Uttagsmöjligheterna är dock okända och det bedöms finnas en risk för förekomst av relikt havsvatten i djupare lager. Det sker i dagsläget inget uttag av dricksvatten förutom från ett fåtal enskilda brunnar. Enligt SGU s brunnsarkiv förekommer 8 brunnar i området kring Toresta (Figur 4). Två av dessa är energibrunnar medan de övriga 6 anges vara övriga brunnar eller ha okänd användning. Mer ingående information om grundvattenförekomsten finns i en utredning av potentiella dricksvattentäkter i Stockholms län (Kommunförbundet i Stockholms Län, 2009) samt i en sammanställning av grundvatten i Upplands Bros kommun (Upplands Bro kommun, 1997). 16 (29)

17 Figur 4. Brunnar i anslutning till Toresta grustäkt enligt SGUs brunnsarkiv GRUNDVATTNETS KEMISKA STATUS Den kemiska statusen har bedömts vara god vid Vattenmyndighetens statusklassificering år 2009 och 2015 (preliminär) utifrån en expertbedömning. Utifrån GIS-analys av markanvändning i området bedöms det inte heller vara någon risk att den kemiska statusen inte kommer att bibehållas god till år 2015 eller Risken för förorening av grundvattenförekomsten är idag liten då den ligger avsides tätortsbebyggelse främst omgiven av naturmark, bortsett från berg- och grustäkten. För att bibehålla god kvalitet och möjlighet till framtida uttag av dricksvatten har norra delarna av Uppsalaåsen pekats ut som område i hög prioritet av skydd (Kommunförbundet i Stockholms Län, 2009). 17 (29)

18 Infiltrationsbenägna jordarter med viktig grundvattentillgång Sand och grusavlagring. Infiltrationshastighet kan överstiga 10 m/tim. D:o, med obetydlig eller utan grundvattentillgång Sand - grus, viktigt infiltrationsområde (t.h.) Växlande infiltrationsförhållanden Täta jordlager Övriga områden Berg i dagen, infiltration till sprickor i berggrunden Huvudsakligen morän. Infiltrationshastigheten varierar med moränens sammansättning Lera med underliggande, större grundvattentillgång Mindre mäktig lera, torrsprickor kan under torrperioder vara genomgående Mäktig lera, ger i allmänhet skydd för underliggande grundvatten Våtmarker Vatten Figur 5. Sårbarhetskarta för grundvattenförekomsten vid Toresta (från Upplands-Bro kommun, 1997). Sårbarheten ökar med ökad infiltration. Området för den planerade hamnen är markerat med ett kryss. Lila pilar med vit kant anger grundvattnets huvudsakliga rörelseriktning. Sammanhängande ovaler anger grundvattendelare. Blå pilar med rundad ände anger källa och blå cirklar olika typer av vattentäkter. Lila romb visar var befintlig täkt är belägen. Den hydrauliska kontakten mellan de norra delarna av Uppsalaåsen och Mälaren är god och därmed förutsättningarna för en inducerad infiltration. Därmed finns en känslighet hos grundvattenförekomsten för att föroreningar som sprids till ytvattnet också når grundvattnet. Ytligt beläget isälvsmaterial gör även att grundvattenmagasinet har en ställvis hög känslighet mot föroreningsspridning från aktiviteter på land (Figur 5). Grundvattnets kvalitet kan naturligt variera beroende på var man befinner sig i landet, vilket är kopplat till bland annat vilken berggrund som förekommer. Bedömningsgrunder har utvecklats där hänsyn till detta tas och en regionsindelning gjorts för att förklara geografiska variationer (SGU, 2013). Toresta ligger inom regionen F - Upplands kalkpåverkade område. De kalkhaltiga jordlagren medför att grundvattnet vanligtvis uppvisar höga värden av ph, alkalinitet, totalhårdhet och sulfat 18 (29)

19 jämfört med övriga landet (Upplands-Bro kommun, 1997). Grundvattnet i detta område har därmed också en naturlig motståndskraft mot försurning. Även höga kloridhalter kan förekomma naturligt. Genom att relativt stora arealer i regionen används för jordbruk kan också nitrat förekomma i förhöjda halter i grundvattnet. Analyser av grundvatten tagna i den befintliga grus- och bergtäkten från 2004 och framåt visar att halterna av sulfat periodvis är förhöjda och att även nitrat och klorid kan förekomma i förhöjda halter Vattenskyddsområden Berglagret vid Toresta samt den planerade kajen och anslutande väg ligger inte inom något vattenskyddsområde. Håbo kommun har dock ansökt om att upprätta ett nytt vattenskyddsområde för Bålsta vattentäkt vars primära skyddsområde skulle täcka hela Kalmarviken samt 50 m av landområdet längs den östra stranden (Håbo kommun, 2009). Intagspunkten för dricksvattnet ligger väster om utloppet från Kalmarviken, ca 5 km från Toresta. Utbredningen av det föreslagna vattenskyddsområdet är tänkt att sträcka sig fram till det befintliga vattenskyddsområdet Östra Mälarens vattenskyddsområde och därmed bilda ett mer heltäckande skydd av Mälaren. Figur 6. Yt- och grundvattenförekomster i anslutning till Toresta, samt befintliga vattenskyddsområden för dricksvattenuttag från ytvatten vid Bålsta (Håbo) bl.a. Görväln i Östra Mälaren, samt från grundvatten vid Lindormsnäs. Östra Mälarens vattenskyddsområde är upprättat för att skydda dricksvattentäkterna vid Görväln, Lovö, Norsborg och Skytteholm. Vattenskyddsområdet täcker östra delarna av Mälaren, där bland 19 (29)

20 annat vattenförekomsten Mälaren-Görväln och delar av Mälaren-Prästfjärden ligger. Inom skyddsområdet är det bland annat förbjudet att hantera petroleumprodukter och andra hälso- och miljöfarliga ämnen som medför risk för vattenförorening (Länsstyrelsen Stockholm, 2008). I anslutning till den del av Uppsalastråkets grundvattenförekomst som ligger söder om Toresta finns ett vattenskyddsområde upprättat; Uppsalaåsen-Lindormsnäs Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram ska upprättas för vattenförekomster som inte uppnår god ekologisk, kemisk eller kvantitativ status. Berörda vattenförekomster uppvisar överlag en god status, men bedöms kunna påverkas mer negativt framöver av den utökade befolkningen i regionen. Enligt Vatteninformation Sverige (VISS) genomförs ett antal åtgärder för att minska näringsbelastningen på Mälaren-Prästfjärden, främst inriktade mot jordbruk och avloppsreningsverk. För grundvattenförekomsten Uppsalaåsen-Toresta föreslås att det bör utredas om det finns behov av att vattenskyddsområde upprättas. Upplands-Bro kommun har tagit fram en vattenplan i vilken kommunens vattenförekomster beskrivs (Upplands-Bro kommun, 2014). För de vattenförekomster som har problem att uppfylla MKN för vatten eller hyser särskilt skyddsvärda arter föreslås åtgärder för att förbättra statusen eller för att skydda dem mot negativ påverkan. Prioriterade åtgärder för ytvattenförekomsterna Mälaren- Prästfjärden och Mälaren-Görväln är att utföra inventeringar av vattenvegetation inom Natura områden, samt för Mälaren-Görväln att inventera förekomst av föroreningar. För Mälaren- Prästfjärden anges även att området kring Svalgarn, söder om Kalmarviken, bör ges ett starkare skydd. För grundvattenförekomsterna föreslås inga åtgärder. 6. BEDÖMD PÅVERKAN AV PLANERAD VERKSAMHET 6.1. Anläggningsskede YTVATTEN Ekologisk status Anläggandet av hamnen innebär att ett ca m 2 stort vattenområde tas i anspråk inom vattenförekomsten Mälaren-Prästfjärden. Längs stranden påverkas en ca 60 m lång sträcka och anläggningen kommer troligen att sträcka sig ca 80 m ut i vattenområdet till ett djup av 7-8 m. Det bottensubstrat som täcks över utgörs av rullsten som längre ut i vattnet täcks av gyttjiga, sandiga sediment. Några särskilt skyddsvärda arter av bottenfauna har inte noterats i det berörda området, men bottenfaunan är artrik och uppvisar en hög ekologisk status (NIRAS, 2014c). Den växtlighet som kommer att försvinna i och med anläggandet av kajen domineras av bladvass. Vassområdet kan 20 (29)

21 utgöra en skyddad miljö för fisk. Det är möjligt att mer konkurrenssvaga undervattensväxter och musslor förekommer längs de delar av grundområdet som inte täcks av vass. De arbeten som utförs i vattenområdet vid etableringen av kajen är spontning och utfyllnad och arbetena bedöms pågå under en period av ca 1,5 månad. Initialt sätts en spont innanför vilken fyllnadsmaterial läggs ut, ett förfaringssätt som leder till liten spridning av partiklar i vattnet. Det planeras också att användas grovt fyllnadsmaterial ( mm) vilket minskar risken för grumling vid utfyllnaden. Finmaterial i fyllnadsmaterialet är planerat att siktas bort och användas som utjämningsmaterial för anläggningar på land. Sedimentlagret är tunt i området, men en viss upprörning av material kan ske vid spontning och utfyllnad. Grumlande substanser kan påverka ägg och fiskyngel ifall det sprids vid känsliga tider. Främst är det perioden mars-augusti som är känslig genom att det förekommer fiskarter i Prästfjärden som reproducerar sig under vår och sommar, men det har också påträffats lake i Prästfjärden, som leker under vintern (december-mars). Den grumling som kan uppstå är begränsad och genom att arbetena är planerade att utföras under vinterhalvåret är risken liten för att reproducerande djur eller växter påverkas negativt av detta. Fyllnadsmaterial som är nysprängt innehåller ofta kväve från sprängmedelsrester. För att minimera mängden kväve som tillförs vattenförekomsten via utfyllnaden för kajen kommer berg som brutits ovan jord att användas och den finkorniga fraktionen vid vilken huvuddelen av kvävet är bundet kommer att avlägsnas innan utfyllnaden. Material som brutits ovan jord innehåller betydligt mycket mindre kväve än material som brutits under jord. Anläggandet av kajen leder till en lokal påverkan på hydromorfologiska faktorer. Konnektiviteten påverkas genom att anläggningen hindrar växters och djurs möjligheter att sprida eller röra sig längs grundområdet och mellan land- och vattenområdet. Det morfologiska tillståndet påverkas genom att bottenförhållandena i grundområdet förändras och genom att anlagda ytor ersätter tidigare strand- och skogsmark i närområdet. För vattenförekomsten i sin helhet är denna påverkan dock liten genom att klassificering av ekologisk status utifrån dessa kvalitetsfaktorer utgår från andel påverkad yta i jämförelse med jämförbara ytor i hela vattenförekomsten. Hydrologisk regim påverkas inte av anläggningen Kemisk status Arbetena bedöms inte leda till spridning av föroreningar i och med att rena fyllnadsmassor ska användas och någon muddring inte är planerad samt att de sediment som förekommer i området där kajen ska anläggas innehåller låga halter av föroreningar (NIRAS, 2014b). Kemikalier som kommer att förekomma vid anläggningsarbetena utgörs av oljor och bränslen för maskiner. Läckage av dessa skulle kunna leda till förorening av vattenförekomsten men undviks genom att hantering av oljor och bränslen sker på behandlingsområdet där ett tätande skikt anläggs för att förhindra läckage till grund- eller ytvatten. 21 (29)

22 Fiskvatten De parametrar som beskriver ett fiskvatten och som kan påverkas av den typ av arbeten som ska utföras är mängden uppslammat fast material (d.v.s. suspenderat material), ammoniumhalter och halter av mineraloljebaserade kolväten. Spridning av partiklar och kväve vid arbetena beskrivs i kapitel Ekologisk status. Riktvärdet för uppslammat fast material enligt Fiskvattendirektivet är 25 mg/l, enligt Naturvårdsverkets rapport 2008:2 om övervakning av ytvatten (Naturvårdsverket, 2008b) uppmätt som en genomsnittskoncentration. Riktvärdet kan mycket lokalt komma att överskridas om bottensediment grumlas upp, men endast under en kort period då själva arbetet utförs medan koncentrationen på längre sikt inte påverkas. Risken för att den tillfälliga partikelspridningen leder till negativa konsekvenser för frisimmande fisk är mycket liten Badvatten Badvattenkvalitet mäts i termer av förekomst av tarmbakterier, men kan i praktiken även påverkas i det fall föroreningar sprids eller risker för olyckor uppstår. Närmsta badstrand ligger 1 km från de planerade arbetena och bedöms inte påverkas av utsläpp i anslutning till dessa GRUNDVATTEN Kvantitativ status Infiltrationsmöjligheterna minskar då ytor som idag täcks av skog ovan grundvattnet istället kommer att täckas av väg mellan kaj och berglager, samt då tätskikt anläggs för ytan där berg lagras och hanteras. Den yta som bedöms komma att tas i anspråk för vägen uppgår till ca 0,2 ha och för lagringsplatsen ca 4 ha. Av grundvattenförekomstens totala utbredning (0,84 km 2 ) utgör detta ca 5 %, av vilken huvuddelen redan idag ingår i området på befintlig täkt. Uttagsmöjligheterna bedöms vara fortsatt goda från grundvattenmagasinet genom att isälvsmaterialet ligger i kontakt med Kalmarviken och att inducerad infiltration därmed kan ske, dvs sjövatten kan transporteras in till grundvattenmagasinet Kemisk status Anläggningen är placerad i en sårbar del av grundvattenförekomsten där infiltrationen är hög (Figur 5). Detta medför att eventuella spill av exempelvis bränslen kan leda till förorening av grundvattnet. Noggranna rutiner för hantering av bränslen och oljor krävs för att minimera risken för sådant spill. 22 (29)

23 6.2. Driftsskede YTVATTEN Ekologisk status Bergmaterialet som ska tas emot i hamnen kommer att vara otvättat och innehålla kväve från sprängmedelsrester. Den fraktion av berg som framförallt kommer att tas emot utgörs av mm. Det är främst till den finkorniga fraktionen som kväve binds. Om detta material sprids till vattnet vid överföring från fartyg till transportbandet leder det till ökad näringstillförsel till vattenförekomsten i och med att kvävet är lättillgängligt i form av ammoniumnitrat. Genom användande av ett täckt transportband minskar risken för damning av materialet och efterföljande spridning till vattenområdet. Uppe vid täkten skrapas bandet av så att eventuellt kvävehaltigt finkornigt material inte följer med bandet på väg tillbaka ned till kajen. Uppe vid lagringsområdet i täkten kommer kvävehaltigt lakvatten att ledas till salixodlingen. Driften av hamnen förväntas därmed inte komma att påverka halterna av kväve i vattenförekomsten. Fartyg som anlöper hamnen kan påverka vattenmiljön genom svallvågor eller bottenerosion. Den östra stranden vid Kalmarviken har pekats ut som erosionskänslig i och med att den består av isälvsmaterial. Stränderna vid övriga delar av Kalmarviken där fartygen passerar utgörs till stor del av klippor som är mindre känsliga och bottendjupet är stort längs hela farleden ut ur Kalmarviken. I området vid den planerade kajen består isälvsmaterialet på botten nära stranden av grov rullsten varvid det främst är jordmånen på land vid strandlinjen som kan komma att eroderas. Huruvida detta sker beror på vilka fartyg som kommer att användas och hur de rör sig vid kajen. Erosionsskydd kan läggas ut för att skydda stranden, men detta medför också en förändring av de naturliga förhållandena och istället för att göra detta innan verksamheten startar bör strandlinjen övervakas för att avgöra om det sker någon påverkan vid driften av hamnen och om åtgärder krävs. Vid passage av lastfartyg till Gyproc i Kalmarvikens inre västra del kunde inga svall observeras vid västra stranden av Kalmarviken, ca 300 m från fartygets rutt, vid platsbesök i juni Fartyget var lastat med ton och färdades med en hastighet av 7 knop. Det relativt stora djupet i yttre delen av Kalmarviken och stora avståndet till stranden motverkar uppkomsten av svallvågor. Enligt uppgift från den båtklubb som ligger i Frösundaviken uppstår ibland svallvågor från fartyg som går till och från industrierna inne i Kalmarviken. Huruvida svall uppstår beror förutom på bottendjup även till stor del av form och hastighet hos fartygen. Fartyg som färdas med last till hamnen i Toresta kommer att behöva hålla låg fart varvid storleken på svallvågorna blir små. Avgående fartyg kan dock komma att hålla en högre fart. Enligt en utredning av fartygspåverkan vid en av de tillfälliga utskeppningshamnarna för Förbifart Stockholm (vid Malmviken) bedöms de vågor som fartygen genererar ha en höjd av ca 0,1 m och sannolikt inte orsaka resuspension av bottensediment eller skador på brygganläggningar i området vid Malmviken (Trafikverket, 2011). Vattendjupet vid kaj och farled är vid Toresta liknande eller 23 (29)

24 något större än det vid Malmviken varvid konsekvenserna av fartygsrörelserna kan förväntas bli liknande eller mindre. Bottenerosion orsakad av fartygens propellerstråle bedöms vid Malmviken kunna uppstå i viss mån vid kajläget (i storleksordning någon cm per tilläggning) (Trafikverket, 2011). Vid Toresta är bottenmaterialet relativt fast med inslag av sand och silt men kan vara erosionskänsligt och erosionsskydd kan komma att läggas ut på botten kring kajen. En återkommande mindre grumling kan leda till pålagring med sediment på närliggande bottnar, men genom den relativt stora lutningen på botten (>10%) vid kajen är risken för att sedimenterande material ligger kvar liten. Vid en bottenlutning som överskrider 5% sker generellt inte ackumulation av sedimenterande material, istället sedimenterar materialet längre ut i vikens djuphålor. I övriga delar av Kalmarviken som kommer att trafikeras med fartygen är vattendjupet stort och ingen påverkan från fartygen bedöms ske i form av uppgrumling av sediment. Utanför Kalmarviken förekommer erosionskänsliga sträckor bland annat vid norra delen av Ekerö som kan komma att påverkas om fartyg väljer den norra farleden vid transporter från Lovö till Toresta Kemisk status Den planerade verksamheten medför inte några utsläpp eller frakt av kemikalier som finns på EU s lista över prioriterade ämnen. Spill av bränsle eller olja skulle dock kunna ske från fartyg vid olyckshändelser. Sådant spill skulle kunna leda till lokala negativa konsekvenser för främst djur som lever vid närliggande stränder då det rör sig om flytande ämnen som transporteras på vattenytan. Se vidare i kapitel 6.3 om Risker Fiskvatten Påverkan på fiskvattenkvaliteten av verksamheten kan ske om det uppstår uppgrumling av partiklar, spridning av kväve eller läckage av oljor. Risken för att detta sker beskrivs i kapitel Ekologisk status, Kemisk status samt kapitel 6.3 Risker. Med de skyddsåtgärder som planeras är risken för påverkan på parametrar som används för att kontrollera fiskvatten mycket liten Badvatten Den planerade driften kommer inte att leda till påverkan av badvattenkvaliteten vid Kalmarsandsviken. Det är förbjudet för fartyg att släppa ut avloppsvatten i Mälaren och mottagning av avfall kommer att erbjudas i hamnen. 24 (29)

25 GRUNDVATTEN Kvantitativ status Anläggningen leder till en något minskad infiltrationsyta för grundvattenmagasinet, se ovan under Anläggningsskede. Balansen mellan grundvattenbildning och uttag bedöms inte påverkas av detta Kemisk status Genom att åsmaterialet har stor genomsläpplighet är risken för förorening stor i det fall läckage sker av miljöfarliga ämnen. Även diffus spridning av föroreningar kan ske från trafik med arbetsfordon. Vid den befintliga täkten har vid mätningar i grundvatten sedan år 2007 detekterats spår av oljeförorening endast vid ett tillfälle vid en av fyra provpunkter. Hanteringen av bergmaterial som är förorenat med kväve från sprängmedel förutsätter att dräneringsvatten som varit i kontakt med bergmaterialet tas om hand. En anläggning för detta är planerad genom att tätskikt anläggs under lagrings- och behandlingsytor och att dräneringsvatten samlas upp och förs till en salix-odling för omhändertagande. Det kväve som följer med sprängmedelsrester är till stor del lättillgängligt för växter och kan fungera som gödning. Vid analys av grundvatten vid täkten har ingen tydlig påverkan från täktverksamheten kunnat noteras med avseende på kvävehalter. Liknande och högre nitrathalter har uppmätts i grundvatten på flera håll i kommunen där jordbruk förekommer (Upplands Bro kommun, 1997). Bergmaterialet som planeras att fraktas från tunneldrivning för Förbifart Stockholm kan förväntas innehålla mer kväve än det bergmaterial som fram till idag har hanterats vid täkten. Detta beror på att det bildas mer spill från sprängämnen vid brytning av berg under jord än ovan jord. Med anläggande av tätskikt under lagringsytorna förhindras detta kväve att spridas till grundvattenförekomsten. Föroreningsspridning in till grundvattenförekomsten från ytvattnet i Mälaren är möjlig i det fall en olycka sker i viken utanför. Så länge inget uttag av grundvatten görs är dock risken för förorening via Mälaren liten genom att den huvudsakliga strömriktningen hos grundvattnet går ut mot Kalmarviken (Figur 5). En möjlighet därmed är att även ett läckage på land där föroreningar sprids till grundvattnet kan föras ut till ytvattnet Risker Påverkan på yt- och grundvatten kan komma att uppstå i de fall det sker en olycka som orsakar ett utsläpp av farliga ämnen. De moment som främst medför risker är hantering av arbetsmaskiner på land samt fartyg i vattenområdet. Farliga ämnen som riskerar att spridas vid en olycka utgörs av olika petroleumprodukter (exempelvis hydraulolja, smörjmedel, diesel). Huruvida en risk är acceptabel eller inte beror på sannolikheten för att en olycka inträffar och på vilka konsekvenser den medför. Nedan beskrivs dessa aspekter översiktligt. 25 (29)

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden.

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. 1 (10) Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. Bilaga till planbeskrivning för detaljplan med MKB i Tornby och Kallerstad för del av SKÄGGETORP 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) UUtställningsshandling

Läs mer

Utsläpp till vatten. Program för Airport city. Härryda kommun 2011-05-13. Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson

Utsläpp till vatten. Program för Airport city. Härryda kommun 2011-05-13. Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson Utsläpp till vatten Program för Airport city Härryda kommun 2011-05-13 Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson Kund Swedavia Flygplatsfastigheter i Landvetter AB, Härryda

Läs mer

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Sammanfattning Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten är en gruppering av de sjutton kustvattenförekomsterna Hossmoviken, Västra sjön, S n Kalmarsund,

Läs mer

Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten

Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten Uppdragsnr: 10133309 1 (6) PM Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten John Sternbeck, WSP Inledning Slussen i Stockholm är uttjänt och behöver byggas om. Den nuvarande avtappningskapaciteten

Läs mer

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde 61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun

Läs mer

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Syfte Vattenmyndigheterna ska klassificera den ekologiska och kemiska statusen i våra svenska ytvatten för att kunna avgöra var det behövs åtgärder för att klara

Läs mer

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25) Rydjabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Kalmarviken Lejondalssjön Björkfjärden Namn Rydjabäcken EU_ID (VISS) NW661177-159791 Vattenförekomst nej DelARO

Läs mer

Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24

Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24 Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24 Sjöar Vattendrag Grundvatten Kustvatten Hillevi Hägnesten Vattenstrategiska enheten 040-25 26 20,

Läs mer

SE696375-160695 - SE696375-160695

SE696375-160695 - SE696375-160695 SE696375-160695 - SE696375-160695 Vattenkategori Typ Distrikt Huvudavrinningsområde Vattendrag Vattenförekomst 2. Bottenhavet (nationell del) - SE2 Kustområde - SE38039 Län Västernorrland - 22 Kommun Härnösand

Läs mer

Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde

Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde Sammanfattning I Snärjebäcken finns problem med miljögifter, försurning, övergödning och fysiska förändringar. Ansvariga myndigheter för att åtgärda miljöproblemen

Läs mer

PM DAGVATTENUTREDNING GROSTORP

PM DAGVATTENUTREDNING GROSTORP RAPPORT PM DAGVATTENUTREDNING GROSTORP SLUTRAPPORT 2014-05-19 Uppdrag: 250825, Dp Grostorp i Finspång Titel på rapport: PM Dagvattenutredning Grostorp Status: Datum: 2014-05-19 Medverkande Beställare:

Läs mer

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra

Läs mer

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling. 10. Nationella mål är livsviktigt för människan och en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnet rör sig genom hela ekosystemet, men för också med sig och sprider föroreningar från en plats till en

Läs mer

Övertorneå kommun - översiktsplan. BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten

Övertorneå kommun - översiktsplan. BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten Övertorneå kommun - översiktsplan BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten Sammanställd av Mia Sundström, MAF arktiktkontor AB, 2013 Miljökvalitetsnormer Det svenska genomförandet

Läs mer

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS

Läs mer

HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Bakgrund

HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Bakgrund 2009-06-09 Täby kommun Gripsvall HYROLOGISKA FÖRHÅLLANEN Bakgrund Täby kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan gällande bebyggelse i Gripsvallsområdet (Figur 1). Inom ramen för detta arbete tar Conec

Läs mer

PM HYDROMORFOLOGISK PÅVERKAN

PM HYDROMORFOLOGISK PÅVERKAN 8 1 Syfte Denna PM avser att beskriva den planerade verksamheten vid Lövstas eventuella påverkan på de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna enligt vattendirektivet. 2 Planerad verksamhet I Mälaren planeras

Läs mer

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) OKT 2010 2 (8) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Dagvattenhantering vid Väsjöområdet 3 2.1 Väsjön 3 2.2 Förslag till dagvattenhantering 3 2.3 Reningsbehov

Läs mer

Vattenskyddsområde för VA SYDs vattentäkt vid Grevie

Vattenskyddsområde för VA SYDs vattentäkt vid Grevie Vattenskyddsområde för VA SYDs vattentäkt vid Grevie Varför vattenskyddsområde? Vattenskyddsområden inrättas för att skydda vattentillgångar som är viktiga för den allmänna vattenförsörjningen. Målet är

Läs mer

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen

Läs mer

Vattnets betydelse i samhället

Vattnets betydelse i samhället 9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015.

Behovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015. Behovsbedömning Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun Bild på Alby gård, mars 2015. Behovsbedömningen av detaljplan för Alby Gård, del av Alby 15:32, är framtagen

Läs mer

Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund

Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund av Johan Nyberg Rapport maringeologi nr: SGUmaringeologi 2010:07 SGU Dnr: 08-1364/2010 Uppdragsgivare: Gävle Hamn

Läs mer

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...

Läs mer

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Övre Österdalälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2016-03-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Enskilda avlopp 2016-02-23, 18 Miljö- och byggnämnden Tills vidare Dokumentansvarig

Läs mer

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2013-01-23 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Funktionskrav......3 Säker funktion och användarvänlighet.........3

Läs mer

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt Tjänsteutlåtande 0 Östen Samhällsbyggnadsförvaltningen Kristina Eriksson Datum 2015-03-09 Dnr KS 2015/0077-422 Till Kommunstyrelsen Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant.

Läs mer

Rapportering av Bilaga 3 Text - Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg

Rapportering av Bilaga 3 Text - Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg 1(6) Rapportering av Bilaga 3 Text - Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg Inledande kommentar Göteborg har pekats ut som en av de orter med betydande översvämningsrisk

Läs mer

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun. 1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se

Läs mer

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11 Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11 Innehållsförteckning Inledning...... 3 Funktionskrav.. 3 Säker funktion och användarvänlighet.......

Läs mer

Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar

Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar Förslag på övergripande paraplymål för gruppen våra ekosystemtjänster - Vi ska skydda och bevara

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

Miljösituationen i Malmö

Miljösituationen i Malmö Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt

Läs mer

Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag.

Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag. REV 2014-04-22 Bakgrund Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag. I dag är ca 35 % av fastighetens area hårdgjord, d.v.s. består

Läs mer

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Författare: Mia Arvidsson 2015-01-12 Rapport 2015:2 Naturvatten

Läs mer

2.14 Grundvatten, grus och berg

2.14 Grundvatten, grus och berg 2.14 Grundvatten, grus och berg Allmänt Grundvattenresurser Sveriges riksdag har formulerat 16 miljökvalitetsmål med tillhörande delmål. Däri sägs att grundvattenförande geologiska formationer av vikt

Läs mer

Badvattenprofil Vikens havsbad

Badvattenprofil Vikens havsbad Badvattenprofil Vikens havsbad Sammanfattning Kommun Län Vikens havsbad är belägen utmed Öresunds kust i Skåne län där bad är möjligt från en lång sandstrand. Badet är registrerat som EU-bad av Höganäs

Läs mer

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.

Läs mer

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001 Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag

Läs mer

Kartläggning och analys: Skyddade områden

Kartläggning och analys: Skyddade områden Kartläggning och analys: Skyddade områden 1. Vad avses med skyddade områden? Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF) (2004:660): 1 kap 3. Med skyddade områden avses sådana områden

Läs mer

Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1. Sammanställning av inventerade områden fram till 2012

Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1. Sammanställning av inventerade områden fram till 2012 Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1 Sammanställning av inventerade områden fram till 2012 Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde

Läs mer

Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Oreälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås för

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV. Frida Nolkrantz

UPPDRAGSLEDARE. Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV. Frida Nolkrantz -14 UPPDRAG Skörby - MKB UPPDRAGSNUMMER 3370792100 UPPDRAGSLEDARE Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV Frida Nolkrantz DATUM 23 Kompletterande bedömning av dagvattnets påverkan på föroreningshalterna i Mälaren

Läs mer

Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag

Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag Sötvatten 2013 Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag Trendstationer i vattendrag visar hur miljön förändras Sveriges trendvattendrag är vattendrag där bottenfauna, kiselalger, fisk och vattenkemi

Läs mer

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 211 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten

Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten Ytvattenområden inom Norra Östersjöns vattendistrikt Norra Östersjöns vattendistrikt, som sträcker sig från Tämnarån i norr till Kilaån i söder, mynnar till både

Läs mer

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)

Läs mer

Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län

Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Publ nr 2011:15 ISSN 0284-6845 Länsstyrelsen Värmland, 651 86 Karlstad, 054-19 70 00 www.lansstyrelsen.se/varmland

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 13. Unnåns avrinningsområde Version 1.0 2015-03-31 2 13. Unnåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 213 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roger Rohdin Tel: 36-1 5 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Åtgärdsprogram för Köpingsvikens, Fredens, Brobyvikens och Galtens åtgärdsområden

Åtgärdsprogram för Köpingsvikens, Fredens, Brobyvikens och Galtens åtgärdsområden Åtgärdsprogram för Köpingsvikens, Fredens, Brobyvikens och Galtens åtgärdsområden -samrådsmaterial Länsstyrelsen Västmanlands län 721 86 Västerås Telefon 010-224 90 00 Hemsida www.vattenmyndigheterna.se

Läs mer

Bilaga D: Lakvattnets karaktär

Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bakgrund I deldomen avses med lakvatten allt vatten som samlas upp inom avfallsanläggningen. Då uppsamlat vatten har olika karaktär, och därmed olika behandlingsbarhet, har

Läs mer

Ola Gustafsson Chef Vattenstrategiska enheten

Ola Gustafsson Chef Vattenstrategiska enheten Ola Gustafsson Chef Vattenstrategiska enheten Tfn: 040-25 22 95 Mobil: 070-28 06 905 E-post. Ola.Gustafsson@lansstyrelsen.se VATTENSTRATEGISKA ENHETEN Arbetar med: Vatten och marina direktivet Miljömål

Läs mer

PM DAGVATTEN AGATEN 32, TYRESÖ. Rev A 2015-08-26 UPPDRAGSLEDARE: TOBIAS RENLUND UPPRÄTTAD AV: TOBIAS RENLUND GRANSKAD OCH KVALITETSSÄKRAD: HENRIK ALM

PM DAGVATTEN AGATEN 32, TYRESÖ. Rev A 2015-08-26 UPPDRAGSLEDARE: TOBIAS RENLUND UPPRÄTTAD AV: TOBIAS RENLUND GRANSKAD OCH KVALITETSSÄKRAD: HENRIK ALM repo001.docx 2012-03-2914 AGATEN 32, TYRESÖ Rev A SWECO ENVIRONMENT AB UPPDRAGSLEDARE: TOBIAS RENLUND UPPRÄTTAD AV: TOBIAS RENLUND GRANSKAD OCH KVALITETSSÄKRAD: HENRIK ALM Innehållsförteckning 1 Inledning

Läs mer

Dagvattenutredning, Stationsområdet, Finspång

Dagvattenutredning, Stationsområdet, Finspång MiljöInvest AB Järnbrogatan 1 602 24 Norrköping Tel: 011-180220 Fax: 011-180320 Web: www.miljoinvest.se e-post: anders@miljoinvest.se Dagvattenutredning, Stationsområdet, Finspång Utredning av behovet

Läs mer

Rönne å vattenkontroll 2009

Rönne å vattenkontroll 2009 Rönne å vattenkontroll 29 Undersökningsprogram Vattenkemi Vattenkemiskt basprogram. 32 provpunkter i vattendrag och fyra sjöar. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende organiska

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 1. Storåns (Idre) avrinningsområde Version 1.1 2 1. Storåns (Idre) avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse 2016-04-15 581-5993-2014. Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG

1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse 2016-04-15 581-5993-2014. Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG 1 (14) Vattenenheten Jenny Zimmerman, Hans Nilsson 010-2253431 Registraturen Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG 1. Sammanfattning Kalkningsverksamheten i Jämtlands län genomgår för närvarande

Läs mer

PM Bedömning av föroreningssituationen för programområdet Fredrikstrandsvägen, Ekerö kommun

PM Bedömning av föroreningssituationen för programområdet Fredrikstrandsvägen, Ekerö kommun Affärsområde Vårt datum Vår beteckning Miljö och Vatten 2014-03-11 603361 Handläggare Ert datum Er beteckning Kristoffer Gokall-Norman PM Bedömning av föroreningssituationen för programområdet Fredrikstrandsvägen,

Läs mer

Åtgärdsområde 004 Västerån

Åtgärdsområde 004 Västerån Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Åtgärdsområde Västerån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+ [_ #* %, ") MÅRDAKLEV G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf

Läs mer

FÖRSTUDIE SOM UNDERLAG INFÖR SKATTNING AV ÅL I GRUNDVIKEN, KARLSTADS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN

FÖRSTUDIE SOM UNDERLAG INFÖR SKATTNING AV ÅL I GRUNDVIKEN, KARLSTADS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN Karlstads kommun KARLSTADS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN UPPDRAGSNUMMER 1331177000 KARLSTAD Sweco Environment AB Martin Stenqvist 1 (8) Sweco Kanikenäsbanken 10 Box 385, 651 09 Karlstad Telefon 054-14 17 00 Telefax

Läs mer

Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9

Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9 ISBN nr: 1401-2448 R 2012:9 Foto: Peter Svenson Metaller i Vallgravsfisk 2011 Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning Miljöförvaltningen Karl Johansgatan

Läs mer

Dagvattenutredning Södra Gröna Dalen

Dagvattenutredning Södra Gröna Dalen Uppdragsnr: 10144353 1 (11) PM Dagvattenutredning Södra Gröna Dalen Komplettering 2011-04-07 Bakgrund PEAB Bostad AB och Skanska Nya Hem AB i samarbete med Upplands-Bro kommun har beslutat att ta fram

Läs mer

Implementation Strategy of the European Water Framework Directive

Implementation Strategy of the European Water Framework Directive Implementation Strategy of the European Water Framework Directive For the first time in history, twenty-nine Countries are committed to jointly manage all their freshwater resources on a basin scale to

Läs mer

Badvattenprofil Sibbarp, Barnviken

Badvattenprofil Sibbarp, Barnviken Badvattenprofil Sibbarp, Barnviken Sammanfattning Kommun Län Badplatsen Barnviken är en skyddad, grund vik belägen i södra Malmö. Själva badplatsen sträcker sig längs vikens östliga och norra del och består

Läs mer

UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING

UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING SLUTRAPPORT (REV. 2013-09-12) Uppdrag: 246365, Översiktlig geoteknik, dagvatten Norra Industriområdet, Storuman Titel på rapport: Norra Industriområdet,

Läs mer

Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun

Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun HÄRNÖSANDS KOMMUN Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun FÖRHANDSKOPIA Sundsvall 2012-12-21 8. Lövudden 8.1 Allmän områdesbeskrivning, tidigare bebyggelse Det undersökta området är beläget längs

Läs mer

Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall

Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall Arkivbeteckning 1(5) Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall Länsstyrelsen har beretts tillfälle att yttra sig över remitterat författningsförslag som syftar

Läs mer

PM Dagvattenföroreningar

PM Dagvattenföroreningar o:\sto2\svg\2014\1320008697\3_tnik\r\dagvatten\pm dagvattenföroreningar_rev.docx Tomteboda bussdepå Datum 2015-01-29 Ramböll Sverige AB Box 17009 104 62 Stockholm T: 010-615 60 000 www.ramboll.se Handläggare:

Läs mer

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg.

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg. Maren Maren tillhör Törnerumsbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 22 km S om Hultsfred på en höjd av 92,3 m.ö.h. Det är en näringsfattig till måttligt näringsrik, något

Läs mer

Förtydliganden och rekommendationer avseende risker kring förorenat berggrundvatten inom fastigheten Falkenbäck 25, Varbergs kommun

Förtydliganden och rekommendationer avseende risker kring förorenat berggrundvatten inom fastigheten Falkenbäck 25, Varbergs kommun Handläggare Ann-Sofie Östlund Telefon +46 10 505 32 32 Mobil +46 0 32 6 395 E-post ann-sofie.ostlund@afconsult.com Till Varbergs kommun Att: Fredrik Olausson Samhällsutvecklingskontoret 432 80 Varberg

Läs mer

Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter. Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten. Tumba 2014-02-14

Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter. Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten. Tumba 2014-02-14 Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten Tumba 2014-02-14 Förord Följande behovsbedömning av detaljplan för Dioriten1/Grönstenen 4 i Storvreten

Läs mer

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4 Vindel River LIFE Work plan för 2011 Action C2-C4 Action C2: ROTENTRÄSKDAMMEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun / Vindelälvens Fiskeråd Uppförande av överfallströskel vid utloppet av Rotenträsket (Sikbäcken)

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning 2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av

Läs mer

Tillfälligt färjeläge Tyska Botten

Tillfälligt färjeläge Tyska Botten Anmälan om vattenverksamhet Tillfälligt färjeläge Tyska Botten Stockholms kommun, Stockholms län Komplettering 2010-10-13 Projektnummer: 883850 Dokumenttitel: Tillfälligt färjeläge Tyska Botten Skapat

Läs mer

Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning 2015-2021

Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning 2015-2021 1(8) Tekniska nämnden Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning 2015-2021 Ärendet Den 1 november 2014 till den 30 april 2015 genomförs samråd kring förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer

Läs mer

Sjön saneras från kvicksilver

Sjön saneras från kvicksilver Sjön saneras från kvicksilver 2 Arbeten vid åmynningen Området vid åmynningen innehåller en stor del av det kvicksilver som finns i Turingens sediment. När vattnet virvlas upp av åns vågrörelser och strömmar

Läs mer

Hydrologiska och hydrokemiska förändringar i Gripsvallsområdet 2010-03-09

Hydrologiska och hydrokemiska förändringar i Gripsvallsområdet 2010-03-09 Hydrologiska och hydrokemiska förändringar i Gripsvallsområdet 2010-03-09 1 2 Figur 1. Gripsvall, planområde. Från kommunens FÖP. BAKGRUND I samband med utarbetandet av FÖP Gripsvall undersöktes också

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

Kalmar läns författningssamling

Kalmar läns författningssamling Kalmar läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Kalmar läns (Vattenmyndighet i Södra Östersjöns vattendistrikt) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Södra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

Uppdaterad Dagvattenutredning Troxhammar 7:2 mfl

Uppdaterad Dagvattenutredning Troxhammar 7:2 mfl Detaljplaneområdet, Färingsö trä, åker och infartsparkering sett från nordväst. Uppdaterad Dagvattenutredning Troxhammar 7:2 mfl Ekerö kommun Stockholm 2015-07-01 Uppdaterad Dagvattenutredning Troxhammar

Läs mer

www.lansstyrelsen.se/orebro

www.lansstyrelsen.se/orebro Enskilda avlopp - Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering www.lansstyrelsen.se/orebro Publ. nr 2010:6 Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering Länsstyrelsen i Örebro

Läs mer

Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån

Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS i september

Läs mer

Teknik och täkter. Mål och riktlinjer. Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp.

Teknik och täkter. Mål och riktlinjer. Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp. Teknik och täkter Mål och riktlinjer Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp. Ett framtida hållbart avloppssystem bör vara utformat så

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Fredrik Wettemark. Johanna Lindeskog

UPPDRAGSLEDARE. Fredrik Wettemark. Johanna Lindeskog UPPDRAG Modellering av översvämning i Höje å UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Fredrik Wettemark UPPRÄTTAD AV Johanna Lindeskog DATUM INLEDNING Höje å flyter genom de tre kommunerna Lomma, Lund och Staffanstorp

Läs mer

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

Enskilda brunnar och saltvatteninträngning på Ornö. Eva Lotta Thunqvist. Rapport TRITA CHB Rapport 2011:1 Stockholm 2011

Enskilda brunnar och saltvatteninträngning på Ornö. Eva Lotta Thunqvist. Rapport TRITA CHB Rapport 2011:1 Stockholm 2011 Enskilda brunnar och saltvatteninträngning på Ornö Eva Lotta Thunqvist Rapport TRITA CHB Rapport 2011:1 Stockholm 2011 KTH Centrum för Hälsa och Byggande Marinens väg 30, 136 40 Handen www.chb.kth.se Sammanfattning

Läs mer

Ärendebeskrivning. Sammanfattande synpunkter

Ärendebeskrivning. Sammanfattande synpunkter Tjänsteutlåtande Miljöprojektledare 2013-04-08 Anna Åhr Evertson /08-590 97 354/ / Dnr: KS/2012:454 anna.ahr.evertson@upplandsvasby.se Kommunstyrelsen Yttrande över remiss samråd Arbetsprogram med tidtabell

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 22. Fulans avrinningsområde uppströms Fulunäs Version 1.0 2015-04-29 2 22. Fulans avrinningsområde uppströms Fulunäs Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

PM Hydraulisk bedömning för Kärna 4:1 och Lefstad 3:27. 2011-11-07 Preliminärhandling

PM Hydraulisk bedömning för Kärna 4:1 och Lefstad 3:27. 2011-11-07 Preliminärhandling PM Hydraulisk bedömning för Kärna 4:1 och Lefstad 3:27 Preliminärhandling Beställare: Kungälvs kommun 442 81 Kungälv Konsult: Uppdragsledare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Jaan Kiviloog Uppdragsnr:

Läs mer

Strandinventering i Kramfors kommun

Strandinventering i Kramfors kommun Strandinventering i Kramfors kommun Bredkaveldun Utförd av biolog Bernt Persson 2011 Syfte Strandinventeringen utfördes med syfte att ge ett underlag som både kan användas av kommunen vid löpande handläggning

Läs mer

PM F08 110 Metaller i vattenmossa

PM F08 110 Metaller i vattenmossa Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3

Läs mer

Bedömningsgrunder för hög och normal skyddsnivå hos enskilda avlopp

Bedömningsgrunder för hög och normal skyddsnivå hos enskilda avlopp 1 (7) Bedömningsgrunder för hög och normal skyddsnivå hos enskilda avlopp Inledning Arbetet har genomförts i samarbete mellan Kronobergs kommuner, Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge och Länsstyrelsen i

Läs mer

Åtgärdsförslag för Vätterns avrinningsområde

Åtgärdsförslag för Vätterns avrinningsområde Åtgärdsförslag för Vätterns avrinningsområde Sammanfattning Delområde Vättern utgörs totalt av 208 vattenförekomster varav 52 är sjöar (25%), 78 vat-tendrag (37,5%) samt 78 grundvatten (37,5%). I huvudavrinningsområdet

Läs mer

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014 En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: tobias@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39

Läs mer

Planeringsunderlag för Märstaån

Planeringsunderlag för Märstaån Planeringsunderlag för Märstaån Förbättringsbehov, belastningsutrymme och åtgärdsmöjligheter med hänsyn till miljökvalitetsnormer för vatten Inventering av vattenväxter i Garnsviken 2014 Författare: Anna

Läs mer