ÅRSBUDGET 2006 FLERÅRSPLAN och är hundens år. K:\EKON\Budarb06\Budgetdok BB försl \Förstasida BB budget 2006.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÅRSBUDGET 2006 FLERÅRSPLAN 07-08. och. 2006 är hundens år. K:\EKON\Budarb06\Budgetdok BB försl 050530\Förstasida BB budget 2006."

Transkript

1 ÅRSBUDGET 2006 och FLERÅRSPLAN är hundens år K:\EKON\Budarb06\Budgetdok BB försl \Förstasida BB budget 2006.doc

2 Budget 2006/flerårsplan Innehållsförteckning Sid Sammandrag... 1 Kommunmål...2 God ekonomisk hushållning...14 Direktiv till förvaltningarna.15 Särskilda uppdrag och kommunfullmäktiges beslut.. 16 Planeringsförutsättningar budgetöverväganden...17 Ekonomisk översikt Resultatbudget Finansieringsbudget Balansbudget Kommunstyrelse/kommunledningsförvaltning Kommunstyrelse/teknisk förvaltning Kultur- och fritidsnämnd Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Bygg-, miljö- och räddningsnämnd...41 Budgetregler k:\ekon\budarb06\budgetdok bb försl \innehållsförteckning.doc

3 I KORTHET Befolkning Kommunen räknar med en befolkningstillväxt om 60 invånare per år under planperioden Kommunalskatten Utdebiteringen i Flens kommun blir oförändrad år 2006, 21:38/skattekrona. Resultatet För 2006 budgeteras resultat om tkr. För att nå detta resultat krävs att hittills beslutade åtgärder verkställs med de belopp och enligt den tidplan som redovisats. Budgetläget 2006 ser något mera positivt ut än föregående år. För att uppnå ekonomi i balans och god ekonomisk hushållning krävs en fortsatt hög budgetdisciplin under planperioden. Åtgärder under planperioden Kommunstyrelsen beslutade i februari 2005 att tillskjuta 15,1 Mkr för att förstärka nämndernas budgetar under perioden enl följande fördelning, Socialnämnden 1 Mkr, Barn och utbildningsnämnden 9,2 Mkr, Kommunstyrelse/Teknisk förvaltning 4,7 Mkr samt Kultur och fritidsnämnden 0,2 Mkr. Skola och barnomsorg Förskolan har tillförts 3,1 Mkr för personalförstärkningar. Tidigare beslutade strukturella besparingar under 2006, 3 Mkr, har skjutits upp till Äldre- och handikappomsorg Socialnämnden har tillförts medel för förstärkt hemtjänst, nattpatrull mm 3 Mkr 2006 och Investeringar Efter några år med en måttlig investeringstakt kommer kommunen att öka anslagen för investeringar främst för att åstadkomma områden för bostäder. Malmakvarnsområdet i Malmköping beräknas stå klart för försäljning av de första tomterna hösten År 2007 ska ett nytt exploateringsområde påbörjas. I budget 2006 har ca 20 Mkr avsatts för exploatering. Där utöver har medel avsatts för renovering av bl a reningsverk Flen, vattenreservoar Malmköping och Va-ledningar. De totala investeringarna uppgår till 68,7 Mkr år 2006 och 65,3 Mkr 2007 och 68,6 Mkr Under planperioden finns en investeringsreserv om 5 Mkr årligen. Investeringstakten kommer att innebära behov av nyupplåning. 1

4 År 2010 är vi invånare i Flens kommun! Flens kommun har idag knappt invånare. På cirka 25 år har vi tappat i runda tal invånare. Som mest uppgick antalet invånare till knappt personer under 60-talet. Kommunen har alltså en infrastruktur och teknisk försörjning som gott och väl klarar en befolkningsökning till invånare utan att det för kommunen medför några större kostnadsökningar. En ökad befolkning ger kommunen ökade skatteintäkter och större förmåga att slå vakt om kvalitet i verksamheten och bredd i serviceutbudet. Genom den relativt låga andelen boende i kommunhuvudorten, den höga andelen boende på ren landsbygd och ett stort antal tätorter har Flens kommun en ovanligt kostsam kommunstruktur. Genom att öka befolkningen får kommunen ökade möjligheter att ge medborgarna god kommunal service oavsett var i kommunen man bor. Kommunen behöver också ett starkare befolkningsunderlag för att långsiktigt ha bärkraft och underlag som egen kommun. Ytterligare en positiv effekt av befolkningsökning ligger sannolikt på attitydplanet. Våra kommuninvånare blir förmodligen mer stolta över sin bygd om man märker att fler aktivt väljer att bosätta sig här och om man är en del av en tillväxtregion. Den negativa befolkningsutvecklingen är på intet sätt unik sett i ett nationellt perspektiv, men Flensbygden har genom sitt utmärkta läge och den livskvalitet som kan erbjudas här en utvecklingspotential många har anledning att avundas oss. Här, en knapp timme från Stockholm C, finns plats för alla som väljer att lämna en överhettad storstadsregion. Kommunen skall arbeta aktivt för att fördjupa och bredda samverkan med andra kommuner och landstinget. Målet om invånare skall uppnås genom att målen 1 6 uppfylls. Detta har uppnåtts Under åren har befolkningen minskat med ca 500 personer. Denna minskning har under åren 2002 till 2004 förbytts till en befolkningsökning om ca 100 personer. 2

5 Starkare varumärke! Flens kommun är ett varumärke som i nuläget inte speglar de rika möjligheter till attraktivt boende som erbjuds i den variationsrika landsbygd som är vårt främsta kännemärke. Vi måste därför blir bättre på att framhålla kommunens karaktär med mångfald av särpräglade mindre orter med olika kvalitéer. Våra mål Varumärket Flens kommun skall göras känt och ge betraktaren direkta associationer till de kvaliteter kommunen vill förmedla och de kvaliteter kommunens invånare är stolta över. Hur når vi dit? Flens kommun skall aktivt marknadsföras som en trygg och säker storstadsnära kommun med hög livskvalitet på ett bekvämt avstånd från Stockholm och ett flertal andra större orter. Vårt kännemärke skall bli rika möjligheter till attraktivt boende i kulturlandskapet eller i orter med särprägel och skiftande karaktär. Det korta avståndet i tid och de goda möjligheterna till pendling med tåg för att nå arbete och studier måste tydliggöras. 3

6 Nöjdare kommuninvånare! Den bästa ambassadören för Flens kommun är en nöjd, stolt och positiv kommuninvånare. För att vara säkra på att tillhandahålla den service som efterfrågas bör vi ha en levande dialog mellan kommunen och dess invånare. Kommunen bör fortlöpande skaffa sig kunskap om vad invånarna tycker om att leva och bo i Flens kommun, vad som är viktigt och hur de upplever den service kommunen erbjuder. Våra mål År 2006 skall kommunens förvaltningar arbeta med någon sorts kvalitetssäkring och någon form av brukarenkäter. Attitydundersökningarna bland kommuninvånarna och inom den kommunala organisationen skall visa på en ständig förbättring. För främjande av en ökad lokal demokrati ska attitydundersökningarna påvisa en ständigt ökande kunskap om den kommunala verksamheten såväl inom organisationen som hos allmänheten. Den offentliga miljön i centralorten och i kommunen i övrigt ska vara vårdad. Våra kommunanställda och kommuninvånare skall känna stolthet över kommunen och på så sätt vara ambassadörer för vår bygd. Det skall vara tryggt att växa upp och åldras i kommunen. Hur når vi dit? Genom att förbättra vår självbild och stärka vårt självförtroende samt skapa en större delaktighet i utvecklingen av kommunen skapar vi ett öppet och positivt klimat. Varje kommuninvånare måste våga och vilja visa vad kommunen har att erbjuda. Den bästa ambassadören för vår kommun är en stolt och positiv kommuninvånare. Det ställer stora krav på oss som kommun. 4

7 Sedan hösten 2001 gör vi återkommande attitydundersökningar som speglar hur nöjda kommuninvånarna är med att bo och leva i Flen. Undersökningen ska omfatta frågor om trivsel, service, miljö, trygghet och annat som är viktigt för en god livskvalitet. Arbeta med kvalitetssäkring i samtliga kommunala verksamheter. Arbeta med brukarenkäter för att få kunskap om hur den som använder sig av en viss kommunal service upplever den. Arbeta med återkommande attitydundersökningar inom den kommunala organisationen. Regelbundet göra inflyttningsenkäter, pendlingsstudier och andra angelägna smalare undersökningar för att få ett så bra beslutsunderlag som möjligt. Initiera och genomföra en enkät bland dem som flyttar från kommunen. Såväl den interna som den externa informationen ska prioriteras och förbättras. Kommuninvånare och medarbetare i den kommunala organisationen ska snabbt få kunskap om de beslut som fattas och hur verksamheterna utvecklas. Stadsmiljön i Flen skall förbättras kontinuerligt. Genom att stärka centralorten Flen skapas förutsättningar för utveckling och service i kommunens övriga orter och på landsbygden. Genom att lyfta fram och förstärka respektive orts kvaliteter och särprägel görs samtliga orter mer attraktiva och lockar till inflyttning. Genom att arbeta aktivt med frågor som rör invånarnas faktiska och upplevda trygghet och säkerhet blir kommunen attraktivare. Den enskilde som behöver särskilda insatser skall kunna känna tillit och förtroende och insatserna skall vara av god kvalitet och kännetecknas av ett värdigt bemötande. Detta har uppnåtts Brukarundersökningar i avsikt att kartlägga användarnas syn på den kommunala servicen görs på de flesta förvaltningarna. En attitydundersökning har genomförts år 2000 och 2003 bland samtlig tillsvidareanställd personal inom kommunen. Utfallet 2003 visar en förbättring på 9 av 12 områden. Inflyttningsenkäter samt boende/livsmiljö enkäter genomförs årligen sedan år Undersökningarna genomförs ca ett halvt år efter inflyttning. För närvarande pågår ett arbete med att införa klagomålshantering i samtliga kommunala verksamheter. Ett nytt dokument- och ärendehanteringssystem införs under 2005 vilket ökar förtroendevaldas, allmänhetens och medias insyn i den kommunala verksamheten. 5

8 Fler attraktiva boendealternativ! Flens kommun ska bli bättre på att ta till vara och utveckla de fantastiska möjligheter som finns till ett attraktivt boende. Omvandlingen av bostadsutbudet ska fortsätta. De hyreslägenheter som inte attraherar till inflyttning och boende måste rivas eller göras mer attraktiva. Boendeutbudet ska vara varierat och ge utrymme för valfrihet. Utbudet av centralt belägna och mer exklusiva och sjönära lägenheter, radhus och småhus samt småhustomter i attraktiva och sjönära lägen på landsbygden eller stora tomter för hästgårdar måste öka. Våra mål År 2006 ska det vara balans i utbud och efterfrågan på hyreslägenheter i kommunen. Utbudet ska vara bredare och fler starka aktörer ska verka på marknaden. År 2010 ska det finnas trehundra fler villor och radhus i kommunen. Det skall finnas tillgängliga och ändamålsenliga bostäder för äldre i alla orter. Hur når vi dit? Tillsammans med andra aktörer ska vi tillskapa och utveckla attraktiva miljöer för boende. Båvenplanen och dess tillämpning skall utvärderas. Kommunens många möjligheter till sjönära boende ska utvecklas. Åren ska det tillskapas 50 nya småhustomter per år med början 2006 i Malmakvarnsområdet. Ytterligare tomter ska tillskapas i attraktiva lägen i kommunens tätorter. 6

9 Nyproduktionen ska präglas av tillgängliga, gärna marknära bostäder. Kommunen ska söka samverkan med övriga aktörer för att stimulera ökat intresse och ökade möjligheter för byggnation av småhus eller för andra intressanta boendeprojekt. Kommunen ska ha en hög planberedskap. En ny översiktsplan tas fram till Detta har uppnåtts Kommunen har med utgångspunkt från MÅL 1 pekat ut 3 områden för bostadsexploatering under perioden Kommunen har under 2003 anskaffat två markområden lämpliga för exploatering. Malmköping är en populär tätort att bygga hus i. De kommunala tomterna börjar ta slut. Arbetet med att ta fram nya tomter har pågått intensivt sedan Under 2004 har bygglov till 20 st permanenthus beviljats och förhandsbesked lämnats till 12 hus. 5 st byggolv har beviljats för fritidshus och 3 st förhandsbesked har lämnats för fritidshusbebyggelse. Detta visar att en stor potential finns i kommunen att kunna erbjuda variationsrika boendemiljöer såväl på ren landsbygd som i våra många tätorter med skiftande karaktär. 7

10 Höjd utbildningsnivå! Utbildning är en av de avgörande faktorerna för att öka självkänslan och för friheten att välja vägar i livet. Det är oerhört viktigt att kommunen ger möjligheter till ett livslångt lärande. Kompetenskraven på arbetsmarknaden ökar. Teknikutvecklingen, internationaliseringen, behovet av språkkunskaper och kraven på vidgad social kompetens ökar behovet av eftergymnasial utbildning. Satsningen på en egen gymnasieskola med hög kvalitet är ett led i att öka intresset för högre studier. Många ungdomar väljer att flytta från kommunen för att skaffa sig högre utbildning. Det kommer därför att bli än viktigare att kunna erbjuda kommuninvånarna möjlighet till löpande fortbildning och kompetensutveckling på gymnasial och eftergymnasial nivå i ett Lärcentrum på hemmaplan, via distansundervisning i hemmiljö eller via rimliga pendlingsmöjligheter till någon av de kringliggande universitetsoch högskoleorterna. Våra mål Andelen grundskole- och gymnasieelever som får behörighet för högre studier ska fortsätta att öka liksom andelen invånare som väljer att fortsätta med eftergymnasiala studier. År 2006 ska andelen invånare i Flens kommun med högskoleutbildning vara uppe på riksgenomsnittet. Utbildningsnivån ska öka även bland vuxna. Hur når vi dit? Marknadsföring av vårt eget gymnasium skall förbättras. Fortsatt prioritering och utveckling av utbildningsverksamheten i kommunen. Skolan i Flens kommun skall lägga grunden för och utveckla det livslånga lärandet. Alla elever måste tidigt få stöd och hjälp utifrån det individuella behovet. 8

11 Samarbete mellan kommunens vuxenutbildning, högskolan och näringslivet ska möta de vuxnas utbildningsbehov. Samarbetet mellan KomVux och ungdomsgymnasiet skall stärkas. Ökad information om betydelsen av utbildning, utbildningsmöjligheter samt vilken slags utbildad arbetskraft företagen efterfrågar. Näringslivet skall tidigt involveras i de utbildningar som planeras på Bildningscentrum Prins Wilhelm. Andelen behöriga lärare skall öka. Den moderna forskningens resultat skall få genomslag i alla typer av undervisning i vår kommun. Detta har uppnåtts Tidigare år har 26 % gått vidare till högre utbildning. För år 2003 är siffran 36 % inom 3 år efter gymnasial examen. Andelen av den vuxna befolkningen som har en eftergymnasial utbildning har ökat från 19 % till 21 %. Andelen behöriga lärare på grundskolan har ökat från 75 % till 92 % det senaste året. 9

12 Bättre kommunikationer! Kommunikation är av fundamental betydelse för oss människor, för våra möjligheter att mötas och för att kunna transportera varor och tjänster. Framväxten av IT tillför nya dimensioner till begreppet kommunikation. För en kommun som Flen som kan erbjuda trygghet och säkerhet, fantastiska boendemiljöer och en väl utbyggd och väl fungerande basservice, småskalighet, tillgänglighet och närhet är det av avgörande betydelse att via goda kommunikationer ha tillgång till en bredare arbetsmarknad samt ett större utbud av utbildning, kultur och nöjen. Ett rikligt och brett utbud av väl fungerande, billiga och miljövänliga kommunikationer är viktiga för oss som bor i Flens kommun. Genom kommunens insatser kommer drygt 90 % av kommuninvånarna att ha tillgång till bredbandskapacitet under Motsvarande siffra för länet är 85 %. Regionförbundet Sörmland kommer att samordna en gemensam satsning i länet i syfte att förse resterande 15 % av länsinvånarna med bredbandskapacitet under Våra Mål Det ska vara möjligt att bo i Flens kommun och på ett lättillgängligt, bekvämt sätt kunna pendla för arbete eller studier. Pendlarna ska kunna känna en trygghet i att reseutbudet består och ha så många resealternativ att man klarar varierande arbetstider och alla kommuninvånare skall ha tillgång till storstadens fritids- och kulturutbud. Vi ska fortsätta vidga regionen för arbete och studier. Genom fortsatt utveckling av bra kommunikationer till Stockholmsområdet och övriga kringliggande större städer får invånarna i Flensbygden tillgång till en vidgad arbetsmarknad och på ungefär en timma med tåg når vi sju universitet och högskolor. Hur når vi dit? Det planerade regionaltågsprojektet fullföljs. På sikt är det vår målsättning att regionaltåget också stannar i Sparreholm. 10

13 Busstrafiken skall tillsammans med de samhällsbetalda transporterna ses över och samordnas. Närheten till Skavsta flygplats och Oxelösunds hamn bör utnyttjas i ett strategiskt perspektiv. Kommunen skall för egen del undanröja de hinder som kan finnas mot framtida persontrafik på TGOJ-banan. Kommunen ska i alla sammanhang verka för att tågtrafiken varje timma mellan Uppsala och Norrköping via Hälleforsnäs och Flen, bibehålls och helst utvecklas ytterligare. Kommunen ska verka för att Banverket på sikt bygger planskilda korsningar vid den sk Variaövergången i Flen och i Skebokvarn. För ökad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter, bättre tillgänglighet till butikerna samt allmän försköning av miljön är det nödvändigt att Lugna gatan-projektet prioriteras. På sikt påbörjas en utbyggnad av cykelbanor mellan kommunens orter. Detta har uppnåtts Under 2005 kommer drygt 90 % av kommunens befolkning, att ha tillgång till bredbandskapacitet. Lugna Gatan-projektet har genomförts i följande delar, Salstagatan, Sveavägen, Kungsvägen samt Hantverkargatan i Flen. Vidare har åtgärder vidtagits i Sparreholm, Malmköping, Bettna och i Hälleforsnäs. Regionaltåget Sörmlandspilen startade hösten Kommunens resandeberäkningar visar en stadig uppgång av resandet och enligt SJ pendlar 30 % fler med Sörmlandspilen än beräknat. Vi har lyckats med att utverka en utbyggnad och upprustning av riksväg 55. Under de närmaste 6 åren kommer väsentliga standardförbättringar att genomföras. 11

14 Detta mål har enligt KF:s beslut 16 juni återremitterats till kommunstyrelsen för tydliggörande och utveckling av kommunens roll och målsättningar med tillväxtstrategin. Förslag till förändrat mål ska redovisas vid KF:s sammanträde i november. Fler jobb! Flens kommun har goda utvecklingsmöjligheter genom läget mitt i länet, i utkanten av Stockholmsområdet och mellan stora övriga befolkningscentra. Läget i korsningen mellan västra stambanan och TGOJ-banan och mitt emellan de båda stora europavägsstråken mot Stockholm är attraktivt ur logistisk synpunkt. Flera företag har upptäckt det logistiskt gynnsamma läget. Vi har i kommunen företag inom områdena verkstad, elektronik, logistik och livsmedel. Men vi har också ovanligt många lantbruksföretag och företag i besöksnäringen. Det finns i kommunen en uttalad gemensam vilja till utveckling och samverkan mellan kommun och näringsliv. Våra mål År 2006 ska antalet arbetstillfällen i kommunen ha ökat med minst 250. Andelen arbetstillfällen inom tjänsteproduktionssektorn skall öka. Hur når vi dit? Samverkan mellan kommun och näringsliv ska fördjupas ytterligare och utvecklas särskilt inom utbildningsområdet. Ökad samverkan vid rekrytering, exempelvis via tandemrekrytering och gemensam marknadsföring. Kommunen ska uppmuntra företagsamhet och entreprenörsanda och på olika sätt stötta vid nyetablering, avknoppning eller utvidgning. Kommunen ska vara känd som en kommun med flera arbetsgivare inom den gemensamma sektorn. Kommunen ska uppmuntra uppbyggnad av nätverk och stötta utveckling av befintliga nätverk. Företagare ska ha raka och enkla kontaktvägar med kommunen. 12

15 Detta har uppnåtts Inom elektronik-, trä- och livsmedelsbranschen har sammanlagt ca 50 arbetstillfällen tillskapats. Under år 2004 har 57 nya företag etablerats i kommunen. Flera företag har och kommer att genomföra om- och tillbyggnader av sina lokaler detta ger flera arbetstillfällen. 13

16 God ekonomisk hushållning Lagen om god ekonomisk hushållning trädde i kraft den 1 december I budgeten 2006 och flerårsplanen tillämpas den för första gången. Lagen innebär bl a att budgeten ska innehålla finansiella mål och verksamhetsmål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Ekonomiska mål Kommunens driftresultat skall uppgå till 10 Mkr varje år. Verksamhetens nettokostnader skall utgöra maximalt 98% av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. Skattesatsen bibehålls oförändrad under perioden

17 Direktiv till förvaltningarna Personal Kommunen ska i rollen som arbetsgivare, verka för en jämn könsfördelning på alla nivåer och i alla verksamheter. Frisknärvaron bland kommunens anställda ska öka. Fortsätta utveckla en personalpolitik som genom gemensamma värderingar håller ihop förvaltningarna och bidrar till att kommunen upplevs och uppträder som en arbetsgivare samtidigt som den gör kommunen attraktiv som arbetsgivare och underlättar personalförsörjning. Inom ramen för kommunens långsiktiga mål för att behålla och rekrytera duktiga medarbetare ska kommunen eftersträva att erbjuda medarbetarna kompetensutveckling/utbildning samt den sysselsättningsgrad de önskar. Kommunen ska, i rollen som arbetsgivare, verka för en etnisk sammansättning som korresponderar mot samhället i stort. Demokrati Beslutsvägar ska vara tydliga och de ansvariga lätta att identifiera. Brukares inflytande i kommunens verksamheter ska öka. Åtgärder för att nå målet redovisas årligen. Alla partier som är representerade i kommunfullmäktige ska ha likvärdiga förutsättningar att inhämta information och fullgöra sitt politiska uppdrag. Kommunen skall prioritera arbetet med ungdomsdemokratifrågor. Integration Kommunen skall aktivt arbeta för att ge nyinflyttade invandrare en bra introduktion till samhälls- och arbetslivet. Kommunen som arbetsgivare upprättar en etnisk mångfaldsplan. 15

18 Särskilda uppdrag Kommunfullmäktige beslutar att uppdra till kommunstyrelsen att utarbeta ett bostadspolitiskt program. att uppdra till respektive nämnd att i internbudgetarbetet se över de resultatmål som upprättas så att dessa överensstämmer med kommunfullmäktiges mål och upprättade verksamhetsplaner. Avvikelser får hanteras i särskild ordning, det kan exempelvis bli frågan om revidering av verksamhetsplanerna. att uppdra åt kommunstyrelsen att till 2007 års budgetarbete utarbeta en modell för volymjusteringar inom grundskola och gymnasium. att uppdra till tekniska förvaltningen att utreda möjligheten och kostnaden för att införa alternativa energikällor i kommunens byggnader med syfte att ta del av Boverkets medel för bl a solenergiinvesteringar. att uppdra till BU-nämnden att undersöka intresset för inrättandet av sk skolmorfar/mormor. att uppdra till kommunstyrelsen och socialnämnden att inkomma med en ansökan till länsstyrelsen om ytterligare medel för folkhälsorådets drogförebyggande arbete. att frågan om godsmagasinets renovering återremitteras till kommunstyrelsen. Kommunfullmäktiges beslut i övrigt att fastställa skattesatsen till oförändrat 21:38 kronor år att 50 tkr avsätts till folkhälsorådets drogförebyggande arbete. att fastställa det budgeterade resultatet för 2006 till kronor. att anta föreliggande förslag till årsbudget för 2006 och flerårsplan med de av kommunfullmäktige gjorda ändringar och tillägg. att för finansiering av investeringar i budget 2006 uppta nya lån med tkr med en amorteringstid av högst 30 år fördelat som tkr för exploateringsverksamhet, tkr avseende Va-investeringar och tkr för sporthall Malmköping. 16

19 Planeringsförutsättningar budgetöverväganden Samhällsekonomin tillväxten dämpas BNP-tillväxten i världen går in i en något lugnare fas 2005 och Detta beror främst på en mindre inbromsning i USA och Kina, något kraftigare i Japan och ett Europa som står och stampar. Tillväxten i den globala ekonomin kommer emellertid att vara fortsatt god, men exportens bidrag till tillväxten i Sverige blir svagare än år I Sverige bedöms tillväxten öka med närmare 3 procent 2005 och 2,6 procent Den inhemska efterfrågan har bra förutsättningar i form av stigande hushållsinkomster och jämförelsevis låga räntor. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tror på en ökad hushållskonsumtion och en bra ökningstakt för investeringarna. Däremot har orderingången till industrin mattats av under sista kvartalet 2004 vilket kan tyda på att industriproduktionen redan har nått sin topp. Förhoppningarna riktas nu mot att tjänstesektorn ska expandera och bidra till att arbetsmarknadsläget förbättras. För kommuner och landsting är sysselsättningsutvecklingen av central betydelse. Dessa organisationer försörjs till ca 80 % av medborgarnas förmåga att intjäna beskattningsbar inkomster. Möjligheten att skapa offentliga tjänster står alltså i direkt proportion till i vilken utsträckning svenskarna jobbar mer eller mindre. Trots den relativt starka konjunkturen är arbetsmarknadsläget bekymmersamt. Regeringen har deklarerat att dess huvuduppgift nu är att pressa tillbaka arbetslösheten och öka sysselsättningen. SKL räknar i sina prognoser med en försiktig uppgång av sysselsättningen på 0,5 procent under Resursutnyttjandet väntas stiga ytterligare 2006 och skulle därmed skapa förutsättningar för en snabbare ökning av antalet sysselsatta. Det innebär en starkare sysselsättningsuppgång som motsvarar en ökning av knappt 1 procent år Kommunens ekonomiska planering bygger på prognoser som Sveriges Kommuner och Landsting presenterat. Sveriges Kommuner och Landstings prognos våren 2005 (Cirk 2005:33): Procentuell förändring från föregående år Prognos % Ek tillväxt, BNP 3,5 2,9 2,6 2,2 1,9 Gen timlöneökn hela ekonomin 3,2 3,4 3,6 3,7 3,8 Sysselsättning timmar 1,0 0,5 0,9 0,4 0,2 Lönesum i skatteunderlagsprogn 2,6 3,9 4,5 4,1 4,0 Inflation, KPI 0,5 0,7 1,7 2,0 2,0 17

20 Kommunernas inkomster Skatteintäkter prognoserna lägre än tidigare Skatteunderlagets utveckling har de senaste åren hamnat på en lägre nivå än vad prognoserna först givet vid handen. De positiva slutavräkningar kommunerna fick ett antal år fram t o m 2002 förbyttes fr o m 2003 i negativa slutavräkningar. Kommunerna fordringsför kommunalskatten med regeringens fastställda uppräkningsfaktorer som grund. (Regeringen grundar sitt beslut på Ekonomistyrningsverkets (ESV) prognos). Både för 2004 och 2005 bedöms skatteunderlaget nu bli lägre än de fastställda uppräkningsfaktorerna vilket får till följd att återbetalning ska ske av för mycket erhållen kommunalskatt. Den negativa sysselsättningsutvecklingen är den främsta förklaringen. Olika skatteunderlagsprognoser åren Procentuell förändring från föregående år Prognos % SKL, april ,0 3,7 4,2 4,1 4,0 Vårprop, april ,0 3,6 4,4 4,0 ESV, prognos för bokslut ,2 Kommunsektorns relativt goda ekonomiska resultat byggde i mycket hög utsträckning på den starka skatteinkomstutvecklingen. Man bör vara medveten om att kommunen är mycket känslig för förändringar i skatteprognoserna. När konjunktur- och sysselsättningsutveckling blir sämre än beräknat kommer kommunen att direkt märka av detta i form av lägre skatteintäkter. Ett räkneexempel: Varje procent i skatteprognosen motsvarar ca 4,8 Mkr för 2006 i Flens kommun. En försämring av prognosen med 1 % per år, leder till ca 15,4 Mkr i lägre skatteintäkter år Statsbidrag och utjämning ökad statlig finansiering I anslutning till vårpropositionen gör regeringen den bedömningen att kommunsektorn behöver tillföras ytterligare resurser för de närmaste åren och avser att återkomma till detta i budgetpropositionen för Inga konkreta förslag aviseras dock i vårpropositionen. De utjämningssystem som tillämpas för den kommunala sektorn har förändrats ett flertal gånger sedan det infördes. Fr o m 2005 har en hel del förändringar gjorts i in- 18

21 komstutjämningen och de generella statsbidragen. Inkomstutjämningen har i huvudsak blivit statligt finansierad och omformats så att staten garanterar alla kommuner en skattekraft som uppgår till 115 procent av medelskattekraften med en kompensationsgrad av 95 procent av mellanskillnaden mellan egen skattekraft och den garanterade skattekraften. Medel från de tidigare generella satsbidragen och vissa specialdestinerade bidrag har förts till utjämningsbidraget. Flens kommun har en egen skattekraft som uppgår till knappt 89 %. Grundtanken med det kostnadsutjämningssystem som tillämpas är att alla kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar, oavsett befolkningens storlek eller sammansättning etc. Av detta följer att resurser som omfördelas motsvarar de förändringar ev kostnaderna som befolkningsförändringarna genererar. Utjämningssystemens, inkomst- resp kostnadsutjämningssystemen, utformning innebär för vår kommun att varje mantalsskriven person i genomsnitt tillför kommunkassan ca 40,2 tkr under En befolkningsförändring på 100 personer innebär således 4,0 Mkr i ökade eller minskade skatter och statsbidrag. Statsbidrag, utjämning LSS/omsorgen Fr om 2004 har ett nationellt system för utjämning av LSS-kostnader införts som ersätter det tidigare länsvisa utjämningssystemen. För Flens kommuns del innebär det nya utjämningssystemet en finansiering av kommunens överkostnader för denna verksamhet. Utjämningssystemet införs under en period av fem år och har därför övergångs- och införanderegler. De kommuner som ska betala till systemet kan få en högsta avgift för år 2005 på 550 kr per invånare. Motsvarande belopp för följande år uppgår till 850 kr för 2006, kr för 2007 och kr för På motsvarande sätt har en begränsningsregel införts på hur mycket medel som kan erhållas under övergångsperioden. Under 2005 minskas bidraget med högst 70 kr per invånare för år Motsvarande värde för 2006 är 15 kr per invånare. Fr.o.m utgår beräknade bidrag fullt ut. Först från 2009 betalar alla kommuner full avgift, utan begränsning eller tak. Flens kommun har högre kostnader för denna verksamhet än genomsnittskommunen p g a kommunens frekvens av boende i gruppbostäder inom handikappomsorgen. Under de två första åren av övergångsperioden har Flens kommun erhållit 5,6 Mkr mindre i ersättning än om begränsningsreglerna inte funnits. Statsbidrag och utjämning ökad statlig styrning I syfte att öka den statliga styrningen har mer av den statliga bidragsgivningen kommit i form av riktade statsbidrag. Kommunförbundet har gång på gång pekat på det olyckliga med villkorade statsbidrag som lätt blir kostnads- och volymdrivande. Exempel på sådana bidrag är Ers för den frivilliga maxtaxan inom barnomsorgen Insatser inom verksamheterna psykiatri och missbruk 19

Budget 2009. Verksamheten

Budget 2009. Verksamheten Budget 2009 Verksamheten Nöjdare kommuninvånare Den bästa ambassadören för Flens kommun är en nöjd, stolt och positiv kommuninvånare. För att vara säkra på att tillhandahålla den service som efterfrågas

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun

Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun 1 1. 2009-11-24 Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun 2010-2012 Vision, inriktningsmål och ekonomiska mål för verksamhetsplan 2010-2012 Fastställd av fullmäktige 2009-11-18 Dnr 5/2009 U:\Ekonomiavdelningen\Ekonomichef\VP\VP

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Strategisk inriktning 2011-2014

Strategisk inriktning 2011-2014 Strategisk inriktning 2011-2014 Antagen av kommunfullmäktige KF 41/2011-06-20 Strategisk plan för Degerfors kommun 2011-2014 Kommunfullmäktiges prioritering Kommunens strategiska inriktning beskriver vilka

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Datum 2015-09-29 Handläggare Jan Öhlin Direkttelefon 0380-51 88 61 E-postadress jan.ohlin@nassjo.se Kommunstyrelsen Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Sammanfattning

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft Mål 2006-2012 Fem mål för framtiden I det här dokumentet anges de mål som ska vara vägledande för den kommande utvecklingen av Köpings kommun. För att vi ska stå starkare i framtiden behöver vi tydliga

Läs mer

Framtidstro och orosmoln

Framtidstro och orosmoln Majoritetens förslag till: Övergripande planering med budget 2009 och plan 2010-11 för Katrineholms kommun Framtidstro och orosmoln Övergripande planering med budget 2009 och plan 2010-2011 innehåller

Läs mer

KELP Bilaga till Strategi- och budgetplan Kommunfullmäktiges beslut

KELP Bilaga till Strategi- och budgetplan Kommunfullmäktiges beslut KELP 2010 2012 Bilaga till Strategi- och budgetplan 2010 Kommunfullmäktiges beslut 2009-11-18 Innehållsförteckning KELP 2010 2012 2 Bilagor Bilaga 1 Driftbudget på anslagsnivå Bilaga 2 Finansförvaltning

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Verksamheterna klarade totalt sett att hålla sig inom de budgeterade ramarna och lämnade ett överskott på 200 tkr.

Verksamheterna klarade totalt sett att hålla sig inom de budgeterade ramarna och lämnade ett överskott på 200 tkr. ÅRSREDOVISNING 2015 I KORTHET Emådalen Foto: Henrik Tingström DET EKONOMISKA RESULTATET Högsby kommun redovisade ett överskott på 11,3 miljoner kronor för 2015. Det är ett bra resultat och innebär överskott

Läs mer

1(9) Budget och. Plan

1(9) Budget och. Plan 1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 KOMMUNFAKTA ANTAL INVÅNARE 1 JANUARI (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 PERSONAL 1 JANUARI (antal) POLITISK STÄLLNING 2014 Parti Mandat 1200 1000 800 600 Antal

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Dals-Eds kommun Årsbudget 2008 och planer Budget Planer Fastställd av Kommunfullmäktige

Dals-Eds kommun Årsbudget 2008 och planer Budget Planer Fastställd av Kommunfullmäktige Budget 2008 Planer 2009-10 Fastställd av Kommunfullmäktige 2007-11-14 Sida 1 ÅRSBUDGET 2008 FLERÅRSPLANER 2009-2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. Sammanfattning 2. 2.. Kommunens Övergripande Mål...4. 3.

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Delårsrapport tertial 1 2014

Delårsrapport tertial 1 2014 Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

1 (7) Marie Jacobsson Till Kommunstyrelsen FÖRSLAG TILL BUDGET 2002 SAMT FLERÅRSPLAN

1 (7) Marie Jacobsson Till Kommunstyrelsen FÖRSLAG TILL BUDGET 2002 SAMT FLERÅRSPLAN 1 (7) Marie Jacobsson 2001-10-29 Till FÖRSLAG TILL BUDGET 2002 SAMT FLERÅRSPLAN 2003-2004 Inledning Det lagstadgade balanskravet för kommuner som började gälla från år 2000 har varit det övergripande målet

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012

Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Dnr: KS 2009/19 Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Förord Förutsättningarna för budget 2010 är svårare än någon gång tidigare. Finanskris och lågkonjunktur har medfört att prognoserna för kommunens

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari mars med årsprognos visar på ett resultat på 20,6 mnkr vilket är 15,6 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Socialdemokraterna i Klippans kommun

Socialdemokraterna i Klippans kommun Socialdemokraterna i Klippans kommun Handlingsprogram 2015-2018 Vår vision för kommunen Den socialdemokratiska ideologin och politiken syftar till att skapa ett samhälle där alla människor oavsett bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport per

Granskning av delårsrapport per Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 2009-08-31 Motala kommun 2009-10-01 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Uppföljning per 2006-03-31

Uppföljning per 2006-03-31 Uppföljning per -03-31 Ekonomisk rapport Det budgeterade resultatet för år uppgår till +20 849. Uppföljningen per den 31 mars prognostiserar ett helårsresultat på +32 677. Nämnderna rapporterar totalt

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun Budget 2015 samt Långtidsplan 2016 2018 i Arvidsjaurs kommun Om arbetet med att omsätta resurser till mänskliga syften Antagen av kommunfullmäktige 2014 11 24 177 God ekonomisk hushållning (Kommunallagen

Läs mer

1 (34) Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-30 101

1 (34) Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-30 101 1 (34) Budget 2015 samt Långtidsplan 2016 2018 i Ar rvidsjaurs kommun Om arbetet med attt omsätta resurser till mänskliga syften Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-30 101 2 (34) 3 (34) 4 (34) 5 (34)

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9 Sysselsättning, timmar* 0,4 2,1 1,5 1,1 0,7 0,4 Öppen

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun.

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte med ekonomipolicyn... 3 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 3 Anslagsbindningsnivå... 4 Kommunfullmäktige... 4 Kommunstyrelsen... 4 Nämnden... 5 Resultatenhet... 5 Balansräkningsenhet...

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1 406 miljoner kronor och utförs av 2 525 medarbetare (vilket motsvarar 2 295 årsanställda), som på olika sätt

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010 Datum -06-04 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-maj jan-apr jan-mar Budget jan-dec 2009 Intäkter 163 507 133 508

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

SOLLENTUNA KOMMUN Barn- och utbildningskontoret

SOLLENTUNA KOMMUN Barn- och utbildningskontoret SOLLENTUNA KOMMUN Barn- och utbildningskontoret Tjänsteutlåtande 2012-03-30 Anders Nilfjord Sidan 1 av 2 Ekonomichef Dnr 2012/18 BUN. Barn- och ungdomsnämnden Budget 2013 inklusive verksamhetsplan Förslag

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun Vi sammanfattar... BUDGET 217 Lomma kommun VART GÅR SKATTEPENGARNA? SÅ HÄR FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR: Övriga avgifter och ersättningar Finansiella intäkter,1% 78,8 % av kommunens intäkter kommer från skatteintäkter,

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta

Läs mer

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS Datum 2009-10-19 VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS SAMMANFATTNING Prognosen för helåret visar på ett överskott med 59,4 mnkr gentemot balanskravet. Det är en förbättring

Läs mer

Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022

Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022 Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022 Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-17 230 1 1 Visioner och övergripande mål för Världens bästa Vimmerby Den politiska ambitionen i Vimmerby

Läs mer

Finansplan 2014-2016 Landstingsstyrelsen 31 oktober 2013

Finansplan 2014-2016 Landstingsstyrelsen 31 oktober 2013 Finansplan 2014-2016 Landstingsstyrelsen 31 oktober 2013 1 Inledning Landstingsfullmäktige fastställde i juni 2013 en strategisk plan med tre årsbudget för åren 2014-2016. I treårs planen anges landstingets

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Månadsrapport mars 2013

Månadsrapport mars 2013 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 67,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 67,1 mkr. För motsvarande period 2012 var resultatet 3,4

Läs mer

Bokslutsprognos

Bokslutsprognos 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2012-03-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt verksamhetsplan för år 2012 är 10,5 mkr.

Läs mer

Näringslivsstrategi Strömstads kommun

Näringslivsstrategi Strömstads kommun Strömstads kommun Näringslivsstrategi Strömstads kommun 2017-2020 Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Strategi Kommunfullmäktige Kommunledningsförvaltningen Antagen 2017-03-23 Ansvar Kommunstyrelsen

Läs mer

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016 Nämndsbudget 2014-2016 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 5 PERSONAL... 5 VISION... 5 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 2(8) Inledning Älvkarleby kommun ska hitta sin plats i en värld som präglas av snabb förändring. Vi behöver förstå hur förändringarna påverkar vår tillvaro och göra strategiska

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Näringslivsprogram Karlshamns kommun

Näringslivsprogram Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2014-04-07 Näringslivsprogram Karlshamns kommun 1 (7) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Näringslivsenheten Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Bokslutsprognos

Bokslutsprognos Missiv 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Datum Diarienummer 2015-11-12 KS/2015:140 Handläggare Chris Tevell Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2015-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Följ med oss på resan till framtidens kommun

Följ med oss på resan till framtidens kommun Följ med oss på resan till framtidens kommun Handlingsprogram för Socialdemokraterna i Bengtsfors kommun Socialdemokraterna i Bengtsfors kommun vill ha ditt förtroende att fortsätta ta ansvar för utveckling

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Policy för god ekonomisk hushållning

Policy för god ekonomisk hushållning Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Kommunstyrelsen 2016-11-02 Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2016:583 Lars-Göran Hellquist 016-710 27 79 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Förslag till beslut

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer