ÅRSBUDGET 2006 FLERÅRSPLAN och är hundens år. K:\EKON\Budarb06\Budgetdok BB försl \Förstasida BB budget 2006.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÅRSBUDGET 2006 FLERÅRSPLAN 07-08. och. 2006 är hundens år. K:\EKON\Budarb06\Budgetdok BB försl 050530\Förstasida BB budget 2006."

Transkript

1 ÅRSBUDGET 2006 och FLERÅRSPLAN är hundens år K:\EKON\Budarb06\Budgetdok BB försl \Förstasida BB budget 2006.doc

2 Budget 2006/flerårsplan Innehållsförteckning Sid Sammandrag... 1 Kommunmål...2 God ekonomisk hushållning...14 Direktiv till förvaltningarna.15 Särskilda uppdrag och kommunfullmäktiges beslut.. 16 Planeringsförutsättningar budgetöverväganden...17 Ekonomisk översikt Resultatbudget Finansieringsbudget Balansbudget Kommunstyrelse/kommunledningsförvaltning Kommunstyrelse/teknisk förvaltning Kultur- och fritidsnämnd Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Bygg-, miljö- och räddningsnämnd...41 Budgetregler k:\ekon\budarb06\budgetdok bb försl \innehållsförteckning.doc

3 I KORTHET Befolkning Kommunen räknar med en befolkningstillväxt om 60 invånare per år under planperioden Kommunalskatten Utdebiteringen i Flens kommun blir oförändrad år 2006, 21:38/skattekrona. Resultatet För 2006 budgeteras resultat om tkr. För att nå detta resultat krävs att hittills beslutade åtgärder verkställs med de belopp och enligt den tidplan som redovisats. Budgetläget 2006 ser något mera positivt ut än föregående år. För att uppnå ekonomi i balans och god ekonomisk hushållning krävs en fortsatt hög budgetdisciplin under planperioden. Åtgärder under planperioden Kommunstyrelsen beslutade i februari 2005 att tillskjuta 15,1 Mkr för att förstärka nämndernas budgetar under perioden enl följande fördelning, Socialnämnden 1 Mkr, Barn och utbildningsnämnden 9,2 Mkr, Kommunstyrelse/Teknisk förvaltning 4,7 Mkr samt Kultur och fritidsnämnden 0,2 Mkr. Skola och barnomsorg Förskolan har tillförts 3,1 Mkr för personalförstärkningar. Tidigare beslutade strukturella besparingar under 2006, 3 Mkr, har skjutits upp till Äldre- och handikappomsorg Socialnämnden har tillförts medel för förstärkt hemtjänst, nattpatrull mm 3 Mkr 2006 och Investeringar Efter några år med en måttlig investeringstakt kommer kommunen att öka anslagen för investeringar främst för att åstadkomma områden för bostäder. Malmakvarnsområdet i Malmköping beräknas stå klart för försäljning av de första tomterna hösten År 2007 ska ett nytt exploateringsområde påbörjas. I budget 2006 har ca 20 Mkr avsatts för exploatering. Där utöver har medel avsatts för renovering av bl a reningsverk Flen, vattenreservoar Malmköping och Va-ledningar. De totala investeringarna uppgår till 68,7 Mkr år 2006 och 65,3 Mkr 2007 och 68,6 Mkr Under planperioden finns en investeringsreserv om 5 Mkr årligen. Investeringstakten kommer att innebära behov av nyupplåning. 1

4 År 2010 är vi invånare i Flens kommun! Flens kommun har idag knappt invånare. På cirka 25 år har vi tappat i runda tal invånare. Som mest uppgick antalet invånare till knappt personer under 60-talet. Kommunen har alltså en infrastruktur och teknisk försörjning som gott och väl klarar en befolkningsökning till invånare utan att det för kommunen medför några större kostnadsökningar. En ökad befolkning ger kommunen ökade skatteintäkter och större förmåga att slå vakt om kvalitet i verksamheten och bredd i serviceutbudet. Genom den relativt låga andelen boende i kommunhuvudorten, den höga andelen boende på ren landsbygd och ett stort antal tätorter har Flens kommun en ovanligt kostsam kommunstruktur. Genom att öka befolkningen får kommunen ökade möjligheter att ge medborgarna god kommunal service oavsett var i kommunen man bor. Kommunen behöver också ett starkare befolkningsunderlag för att långsiktigt ha bärkraft och underlag som egen kommun. Ytterligare en positiv effekt av befolkningsökning ligger sannolikt på attitydplanet. Våra kommuninvånare blir förmodligen mer stolta över sin bygd om man märker att fler aktivt väljer att bosätta sig här och om man är en del av en tillväxtregion. Den negativa befolkningsutvecklingen är på intet sätt unik sett i ett nationellt perspektiv, men Flensbygden har genom sitt utmärkta läge och den livskvalitet som kan erbjudas här en utvecklingspotential många har anledning att avundas oss. Här, en knapp timme från Stockholm C, finns plats för alla som väljer att lämna en överhettad storstadsregion. Kommunen skall arbeta aktivt för att fördjupa och bredda samverkan med andra kommuner och landstinget. Målet om invånare skall uppnås genom att målen 1 6 uppfylls. Detta har uppnåtts Under åren har befolkningen minskat med ca 500 personer. Denna minskning har under åren 2002 till 2004 förbytts till en befolkningsökning om ca 100 personer. 2

5 Starkare varumärke! Flens kommun är ett varumärke som i nuläget inte speglar de rika möjligheter till attraktivt boende som erbjuds i den variationsrika landsbygd som är vårt främsta kännemärke. Vi måste därför blir bättre på att framhålla kommunens karaktär med mångfald av särpräglade mindre orter med olika kvalitéer. Våra mål Varumärket Flens kommun skall göras känt och ge betraktaren direkta associationer till de kvaliteter kommunen vill förmedla och de kvaliteter kommunens invånare är stolta över. Hur når vi dit? Flens kommun skall aktivt marknadsföras som en trygg och säker storstadsnära kommun med hög livskvalitet på ett bekvämt avstånd från Stockholm och ett flertal andra större orter. Vårt kännemärke skall bli rika möjligheter till attraktivt boende i kulturlandskapet eller i orter med särprägel och skiftande karaktär. Det korta avståndet i tid och de goda möjligheterna till pendling med tåg för att nå arbete och studier måste tydliggöras. 3

6 Nöjdare kommuninvånare! Den bästa ambassadören för Flens kommun är en nöjd, stolt och positiv kommuninvånare. För att vara säkra på att tillhandahålla den service som efterfrågas bör vi ha en levande dialog mellan kommunen och dess invånare. Kommunen bör fortlöpande skaffa sig kunskap om vad invånarna tycker om att leva och bo i Flens kommun, vad som är viktigt och hur de upplever den service kommunen erbjuder. Våra mål År 2006 skall kommunens förvaltningar arbeta med någon sorts kvalitetssäkring och någon form av brukarenkäter. Attitydundersökningarna bland kommuninvånarna och inom den kommunala organisationen skall visa på en ständig förbättring. För främjande av en ökad lokal demokrati ska attitydundersökningarna påvisa en ständigt ökande kunskap om den kommunala verksamheten såväl inom organisationen som hos allmänheten. Den offentliga miljön i centralorten och i kommunen i övrigt ska vara vårdad. Våra kommunanställda och kommuninvånare skall känna stolthet över kommunen och på så sätt vara ambassadörer för vår bygd. Det skall vara tryggt att växa upp och åldras i kommunen. Hur når vi dit? Genom att förbättra vår självbild och stärka vårt självförtroende samt skapa en större delaktighet i utvecklingen av kommunen skapar vi ett öppet och positivt klimat. Varje kommuninvånare måste våga och vilja visa vad kommunen har att erbjuda. Den bästa ambassadören för vår kommun är en stolt och positiv kommuninvånare. Det ställer stora krav på oss som kommun. 4

7 Sedan hösten 2001 gör vi återkommande attitydundersökningar som speglar hur nöjda kommuninvånarna är med att bo och leva i Flen. Undersökningen ska omfatta frågor om trivsel, service, miljö, trygghet och annat som är viktigt för en god livskvalitet. Arbeta med kvalitetssäkring i samtliga kommunala verksamheter. Arbeta med brukarenkäter för att få kunskap om hur den som använder sig av en viss kommunal service upplever den. Arbeta med återkommande attitydundersökningar inom den kommunala organisationen. Regelbundet göra inflyttningsenkäter, pendlingsstudier och andra angelägna smalare undersökningar för att få ett så bra beslutsunderlag som möjligt. Initiera och genomföra en enkät bland dem som flyttar från kommunen. Såväl den interna som den externa informationen ska prioriteras och förbättras. Kommuninvånare och medarbetare i den kommunala organisationen ska snabbt få kunskap om de beslut som fattas och hur verksamheterna utvecklas. Stadsmiljön i Flen skall förbättras kontinuerligt. Genom att stärka centralorten Flen skapas förutsättningar för utveckling och service i kommunens övriga orter och på landsbygden. Genom att lyfta fram och förstärka respektive orts kvaliteter och särprägel görs samtliga orter mer attraktiva och lockar till inflyttning. Genom att arbeta aktivt med frågor som rör invånarnas faktiska och upplevda trygghet och säkerhet blir kommunen attraktivare. Den enskilde som behöver särskilda insatser skall kunna känna tillit och förtroende och insatserna skall vara av god kvalitet och kännetecknas av ett värdigt bemötande. Detta har uppnåtts Brukarundersökningar i avsikt att kartlägga användarnas syn på den kommunala servicen görs på de flesta förvaltningarna. En attitydundersökning har genomförts år 2000 och 2003 bland samtlig tillsvidareanställd personal inom kommunen. Utfallet 2003 visar en förbättring på 9 av 12 områden. Inflyttningsenkäter samt boende/livsmiljö enkäter genomförs årligen sedan år Undersökningarna genomförs ca ett halvt år efter inflyttning. För närvarande pågår ett arbete med att införa klagomålshantering i samtliga kommunala verksamheter. Ett nytt dokument- och ärendehanteringssystem införs under 2005 vilket ökar förtroendevaldas, allmänhetens och medias insyn i den kommunala verksamheten. 5

8 Fler attraktiva boendealternativ! Flens kommun ska bli bättre på att ta till vara och utveckla de fantastiska möjligheter som finns till ett attraktivt boende. Omvandlingen av bostadsutbudet ska fortsätta. De hyreslägenheter som inte attraherar till inflyttning och boende måste rivas eller göras mer attraktiva. Boendeutbudet ska vara varierat och ge utrymme för valfrihet. Utbudet av centralt belägna och mer exklusiva och sjönära lägenheter, radhus och småhus samt småhustomter i attraktiva och sjönära lägen på landsbygden eller stora tomter för hästgårdar måste öka. Våra mål År 2006 ska det vara balans i utbud och efterfrågan på hyreslägenheter i kommunen. Utbudet ska vara bredare och fler starka aktörer ska verka på marknaden. År 2010 ska det finnas trehundra fler villor och radhus i kommunen. Det skall finnas tillgängliga och ändamålsenliga bostäder för äldre i alla orter. Hur når vi dit? Tillsammans med andra aktörer ska vi tillskapa och utveckla attraktiva miljöer för boende. Båvenplanen och dess tillämpning skall utvärderas. Kommunens många möjligheter till sjönära boende ska utvecklas. Åren ska det tillskapas 50 nya småhustomter per år med början 2006 i Malmakvarnsområdet. Ytterligare tomter ska tillskapas i attraktiva lägen i kommunens tätorter. 6

9 Nyproduktionen ska präglas av tillgängliga, gärna marknära bostäder. Kommunen ska söka samverkan med övriga aktörer för att stimulera ökat intresse och ökade möjligheter för byggnation av småhus eller för andra intressanta boendeprojekt. Kommunen ska ha en hög planberedskap. En ny översiktsplan tas fram till Detta har uppnåtts Kommunen har med utgångspunkt från MÅL 1 pekat ut 3 områden för bostadsexploatering under perioden Kommunen har under 2003 anskaffat två markområden lämpliga för exploatering. Malmköping är en populär tätort att bygga hus i. De kommunala tomterna börjar ta slut. Arbetet med att ta fram nya tomter har pågått intensivt sedan Under 2004 har bygglov till 20 st permanenthus beviljats och förhandsbesked lämnats till 12 hus. 5 st byggolv har beviljats för fritidshus och 3 st förhandsbesked har lämnats för fritidshusbebyggelse. Detta visar att en stor potential finns i kommunen att kunna erbjuda variationsrika boendemiljöer såväl på ren landsbygd som i våra många tätorter med skiftande karaktär. 7

10 Höjd utbildningsnivå! Utbildning är en av de avgörande faktorerna för att öka självkänslan och för friheten att välja vägar i livet. Det är oerhört viktigt att kommunen ger möjligheter till ett livslångt lärande. Kompetenskraven på arbetsmarknaden ökar. Teknikutvecklingen, internationaliseringen, behovet av språkkunskaper och kraven på vidgad social kompetens ökar behovet av eftergymnasial utbildning. Satsningen på en egen gymnasieskola med hög kvalitet är ett led i att öka intresset för högre studier. Många ungdomar väljer att flytta från kommunen för att skaffa sig högre utbildning. Det kommer därför att bli än viktigare att kunna erbjuda kommuninvånarna möjlighet till löpande fortbildning och kompetensutveckling på gymnasial och eftergymnasial nivå i ett Lärcentrum på hemmaplan, via distansundervisning i hemmiljö eller via rimliga pendlingsmöjligheter till någon av de kringliggande universitetsoch högskoleorterna. Våra mål Andelen grundskole- och gymnasieelever som får behörighet för högre studier ska fortsätta att öka liksom andelen invånare som väljer att fortsätta med eftergymnasiala studier. År 2006 ska andelen invånare i Flens kommun med högskoleutbildning vara uppe på riksgenomsnittet. Utbildningsnivån ska öka även bland vuxna. Hur når vi dit? Marknadsföring av vårt eget gymnasium skall förbättras. Fortsatt prioritering och utveckling av utbildningsverksamheten i kommunen. Skolan i Flens kommun skall lägga grunden för och utveckla det livslånga lärandet. Alla elever måste tidigt få stöd och hjälp utifrån det individuella behovet. 8

11 Samarbete mellan kommunens vuxenutbildning, högskolan och näringslivet ska möta de vuxnas utbildningsbehov. Samarbetet mellan KomVux och ungdomsgymnasiet skall stärkas. Ökad information om betydelsen av utbildning, utbildningsmöjligheter samt vilken slags utbildad arbetskraft företagen efterfrågar. Näringslivet skall tidigt involveras i de utbildningar som planeras på Bildningscentrum Prins Wilhelm. Andelen behöriga lärare skall öka. Den moderna forskningens resultat skall få genomslag i alla typer av undervisning i vår kommun. Detta har uppnåtts Tidigare år har 26 % gått vidare till högre utbildning. För år 2003 är siffran 36 % inom 3 år efter gymnasial examen. Andelen av den vuxna befolkningen som har en eftergymnasial utbildning har ökat från 19 % till 21 %. Andelen behöriga lärare på grundskolan har ökat från 75 % till 92 % det senaste året. 9

12 Bättre kommunikationer! Kommunikation är av fundamental betydelse för oss människor, för våra möjligheter att mötas och för att kunna transportera varor och tjänster. Framväxten av IT tillför nya dimensioner till begreppet kommunikation. För en kommun som Flen som kan erbjuda trygghet och säkerhet, fantastiska boendemiljöer och en väl utbyggd och väl fungerande basservice, småskalighet, tillgänglighet och närhet är det av avgörande betydelse att via goda kommunikationer ha tillgång till en bredare arbetsmarknad samt ett större utbud av utbildning, kultur och nöjen. Ett rikligt och brett utbud av väl fungerande, billiga och miljövänliga kommunikationer är viktiga för oss som bor i Flens kommun. Genom kommunens insatser kommer drygt 90 % av kommuninvånarna att ha tillgång till bredbandskapacitet under Motsvarande siffra för länet är 85 %. Regionförbundet Sörmland kommer att samordna en gemensam satsning i länet i syfte att förse resterande 15 % av länsinvånarna med bredbandskapacitet under Våra Mål Det ska vara möjligt att bo i Flens kommun och på ett lättillgängligt, bekvämt sätt kunna pendla för arbete eller studier. Pendlarna ska kunna känna en trygghet i att reseutbudet består och ha så många resealternativ att man klarar varierande arbetstider och alla kommuninvånare skall ha tillgång till storstadens fritids- och kulturutbud. Vi ska fortsätta vidga regionen för arbete och studier. Genom fortsatt utveckling av bra kommunikationer till Stockholmsområdet och övriga kringliggande större städer får invånarna i Flensbygden tillgång till en vidgad arbetsmarknad och på ungefär en timma med tåg når vi sju universitet och högskolor. Hur når vi dit? Det planerade regionaltågsprojektet fullföljs. På sikt är det vår målsättning att regionaltåget också stannar i Sparreholm. 10

13 Busstrafiken skall tillsammans med de samhällsbetalda transporterna ses över och samordnas. Närheten till Skavsta flygplats och Oxelösunds hamn bör utnyttjas i ett strategiskt perspektiv. Kommunen skall för egen del undanröja de hinder som kan finnas mot framtida persontrafik på TGOJ-banan. Kommunen ska i alla sammanhang verka för att tågtrafiken varje timma mellan Uppsala och Norrköping via Hälleforsnäs och Flen, bibehålls och helst utvecklas ytterligare. Kommunen ska verka för att Banverket på sikt bygger planskilda korsningar vid den sk Variaövergången i Flen och i Skebokvarn. För ökad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter, bättre tillgänglighet till butikerna samt allmän försköning av miljön är det nödvändigt att Lugna gatan-projektet prioriteras. På sikt påbörjas en utbyggnad av cykelbanor mellan kommunens orter. Detta har uppnåtts Under 2005 kommer drygt 90 % av kommunens befolkning, att ha tillgång till bredbandskapacitet. Lugna Gatan-projektet har genomförts i följande delar, Salstagatan, Sveavägen, Kungsvägen samt Hantverkargatan i Flen. Vidare har åtgärder vidtagits i Sparreholm, Malmköping, Bettna och i Hälleforsnäs. Regionaltåget Sörmlandspilen startade hösten Kommunens resandeberäkningar visar en stadig uppgång av resandet och enligt SJ pendlar 30 % fler med Sörmlandspilen än beräknat. Vi har lyckats med att utverka en utbyggnad och upprustning av riksväg 55. Under de närmaste 6 åren kommer väsentliga standardförbättringar att genomföras. 11

14 Detta mål har enligt KF:s beslut 16 juni återremitterats till kommunstyrelsen för tydliggörande och utveckling av kommunens roll och målsättningar med tillväxtstrategin. Förslag till förändrat mål ska redovisas vid KF:s sammanträde i november. Fler jobb! Flens kommun har goda utvecklingsmöjligheter genom läget mitt i länet, i utkanten av Stockholmsområdet och mellan stora övriga befolkningscentra. Läget i korsningen mellan västra stambanan och TGOJ-banan och mitt emellan de båda stora europavägsstråken mot Stockholm är attraktivt ur logistisk synpunkt. Flera företag har upptäckt det logistiskt gynnsamma läget. Vi har i kommunen företag inom områdena verkstad, elektronik, logistik och livsmedel. Men vi har också ovanligt många lantbruksföretag och företag i besöksnäringen. Det finns i kommunen en uttalad gemensam vilja till utveckling och samverkan mellan kommun och näringsliv. Våra mål År 2006 ska antalet arbetstillfällen i kommunen ha ökat med minst 250. Andelen arbetstillfällen inom tjänsteproduktionssektorn skall öka. Hur når vi dit? Samverkan mellan kommun och näringsliv ska fördjupas ytterligare och utvecklas särskilt inom utbildningsområdet. Ökad samverkan vid rekrytering, exempelvis via tandemrekrytering och gemensam marknadsföring. Kommunen ska uppmuntra företagsamhet och entreprenörsanda och på olika sätt stötta vid nyetablering, avknoppning eller utvidgning. Kommunen ska vara känd som en kommun med flera arbetsgivare inom den gemensamma sektorn. Kommunen ska uppmuntra uppbyggnad av nätverk och stötta utveckling av befintliga nätverk. Företagare ska ha raka och enkla kontaktvägar med kommunen. 12

15 Detta har uppnåtts Inom elektronik-, trä- och livsmedelsbranschen har sammanlagt ca 50 arbetstillfällen tillskapats. Under år 2004 har 57 nya företag etablerats i kommunen. Flera företag har och kommer att genomföra om- och tillbyggnader av sina lokaler detta ger flera arbetstillfällen. 13

16 God ekonomisk hushållning Lagen om god ekonomisk hushållning trädde i kraft den 1 december I budgeten 2006 och flerårsplanen tillämpas den för första gången. Lagen innebär bl a att budgeten ska innehålla finansiella mål och verksamhetsmål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Ekonomiska mål Kommunens driftresultat skall uppgå till 10 Mkr varje år. Verksamhetens nettokostnader skall utgöra maximalt 98% av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. Skattesatsen bibehålls oförändrad under perioden

17 Direktiv till förvaltningarna Personal Kommunen ska i rollen som arbetsgivare, verka för en jämn könsfördelning på alla nivåer och i alla verksamheter. Frisknärvaron bland kommunens anställda ska öka. Fortsätta utveckla en personalpolitik som genom gemensamma värderingar håller ihop förvaltningarna och bidrar till att kommunen upplevs och uppträder som en arbetsgivare samtidigt som den gör kommunen attraktiv som arbetsgivare och underlättar personalförsörjning. Inom ramen för kommunens långsiktiga mål för att behålla och rekrytera duktiga medarbetare ska kommunen eftersträva att erbjuda medarbetarna kompetensutveckling/utbildning samt den sysselsättningsgrad de önskar. Kommunen ska, i rollen som arbetsgivare, verka för en etnisk sammansättning som korresponderar mot samhället i stort. Demokrati Beslutsvägar ska vara tydliga och de ansvariga lätta att identifiera. Brukares inflytande i kommunens verksamheter ska öka. Åtgärder för att nå målet redovisas årligen. Alla partier som är representerade i kommunfullmäktige ska ha likvärdiga förutsättningar att inhämta information och fullgöra sitt politiska uppdrag. Kommunen skall prioritera arbetet med ungdomsdemokratifrågor. Integration Kommunen skall aktivt arbeta för att ge nyinflyttade invandrare en bra introduktion till samhälls- och arbetslivet. Kommunen som arbetsgivare upprättar en etnisk mångfaldsplan. 15

18 Särskilda uppdrag Kommunfullmäktige beslutar att uppdra till kommunstyrelsen att utarbeta ett bostadspolitiskt program. att uppdra till respektive nämnd att i internbudgetarbetet se över de resultatmål som upprättas så att dessa överensstämmer med kommunfullmäktiges mål och upprättade verksamhetsplaner. Avvikelser får hanteras i särskild ordning, det kan exempelvis bli frågan om revidering av verksamhetsplanerna. att uppdra åt kommunstyrelsen att till 2007 års budgetarbete utarbeta en modell för volymjusteringar inom grundskola och gymnasium. att uppdra till tekniska förvaltningen att utreda möjligheten och kostnaden för att införa alternativa energikällor i kommunens byggnader med syfte att ta del av Boverkets medel för bl a solenergiinvesteringar. att uppdra till BU-nämnden att undersöka intresset för inrättandet av sk skolmorfar/mormor. att uppdra till kommunstyrelsen och socialnämnden att inkomma med en ansökan till länsstyrelsen om ytterligare medel för folkhälsorådets drogförebyggande arbete. att frågan om godsmagasinets renovering återremitteras till kommunstyrelsen. Kommunfullmäktiges beslut i övrigt att fastställa skattesatsen till oförändrat 21:38 kronor år att 50 tkr avsätts till folkhälsorådets drogförebyggande arbete. att fastställa det budgeterade resultatet för 2006 till kronor. att anta föreliggande förslag till årsbudget för 2006 och flerårsplan med de av kommunfullmäktige gjorda ändringar och tillägg. att för finansiering av investeringar i budget 2006 uppta nya lån med tkr med en amorteringstid av högst 30 år fördelat som tkr för exploateringsverksamhet, tkr avseende Va-investeringar och tkr för sporthall Malmköping. 16

19 Planeringsförutsättningar budgetöverväganden Samhällsekonomin tillväxten dämpas BNP-tillväxten i världen går in i en något lugnare fas 2005 och Detta beror främst på en mindre inbromsning i USA och Kina, något kraftigare i Japan och ett Europa som står och stampar. Tillväxten i den globala ekonomin kommer emellertid att vara fortsatt god, men exportens bidrag till tillväxten i Sverige blir svagare än år I Sverige bedöms tillväxten öka med närmare 3 procent 2005 och 2,6 procent Den inhemska efterfrågan har bra förutsättningar i form av stigande hushållsinkomster och jämförelsevis låga räntor. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tror på en ökad hushållskonsumtion och en bra ökningstakt för investeringarna. Däremot har orderingången till industrin mattats av under sista kvartalet 2004 vilket kan tyda på att industriproduktionen redan har nått sin topp. Förhoppningarna riktas nu mot att tjänstesektorn ska expandera och bidra till att arbetsmarknadsläget förbättras. För kommuner och landsting är sysselsättningsutvecklingen av central betydelse. Dessa organisationer försörjs till ca 80 % av medborgarnas förmåga att intjäna beskattningsbar inkomster. Möjligheten att skapa offentliga tjänster står alltså i direkt proportion till i vilken utsträckning svenskarna jobbar mer eller mindre. Trots den relativt starka konjunkturen är arbetsmarknadsläget bekymmersamt. Regeringen har deklarerat att dess huvuduppgift nu är att pressa tillbaka arbetslösheten och öka sysselsättningen. SKL räknar i sina prognoser med en försiktig uppgång av sysselsättningen på 0,5 procent under Resursutnyttjandet väntas stiga ytterligare 2006 och skulle därmed skapa förutsättningar för en snabbare ökning av antalet sysselsatta. Det innebär en starkare sysselsättningsuppgång som motsvarar en ökning av knappt 1 procent år Kommunens ekonomiska planering bygger på prognoser som Sveriges Kommuner och Landsting presenterat. Sveriges Kommuner och Landstings prognos våren 2005 (Cirk 2005:33): Procentuell förändring från föregående år Prognos % Ek tillväxt, BNP 3,5 2,9 2,6 2,2 1,9 Gen timlöneökn hela ekonomin 3,2 3,4 3,6 3,7 3,8 Sysselsättning timmar 1,0 0,5 0,9 0,4 0,2 Lönesum i skatteunderlagsprogn 2,6 3,9 4,5 4,1 4,0 Inflation, KPI 0,5 0,7 1,7 2,0 2,0 17

20 Kommunernas inkomster Skatteintäkter prognoserna lägre än tidigare Skatteunderlagets utveckling har de senaste åren hamnat på en lägre nivå än vad prognoserna först givet vid handen. De positiva slutavräkningar kommunerna fick ett antal år fram t o m 2002 förbyttes fr o m 2003 i negativa slutavräkningar. Kommunerna fordringsför kommunalskatten med regeringens fastställda uppräkningsfaktorer som grund. (Regeringen grundar sitt beslut på Ekonomistyrningsverkets (ESV) prognos). Både för 2004 och 2005 bedöms skatteunderlaget nu bli lägre än de fastställda uppräkningsfaktorerna vilket får till följd att återbetalning ska ske av för mycket erhållen kommunalskatt. Den negativa sysselsättningsutvecklingen är den främsta förklaringen. Olika skatteunderlagsprognoser åren Procentuell förändring från föregående år Prognos % SKL, april ,0 3,7 4,2 4,1 4,0 Vårprop, april ,0 3,6 4,4 4,0 ESV, prognos för bokslut ,2 Kommunsektorns relativt goda ekonomiska resultat byggde i mycket hög utsträckning på den starka skatteinkomstutvecklingen. Man bör vara medveten om att kommunen är mycket känslig för förändringar i skatteprognoserna. När konjunktur- och sysselsättningsutveckling blir sämre än beräknat kommer kommunen att direkt märka av detta i form av lägre skatteintäkter. Ett räkneexempel: Varje procent i skatteprognosen motsvarar ca 4,8 Mkr för 2006 i Flens kommun. En försämring av prognosen med 1 % per år, leder till ca 15,4 Mkr i lägre skatteintäkter år Statsbidrag och utjämning ökad statlig finansiering I anslutning till vårpropositionen gör regeringen den bedömningen att kommunsektorn behöver tillföras ytterligare resurser för de närmaste åren och avser att återkomma till detta i budgetpropositionen för Inga konkreta förslag aviseras dock i vårpropositionen. De utjämningssystem som tillämpas för den kommunala sektorn har förändrats ett flertal gånger sedan det infördes. Fr o m 2005 har en hel del förändringar gjorts i in- 18

21 komstutjämningen och de generella statsbidragen. Inkomstutjämningen har i huvudsak blivit statligt finansierad och omformats så att staten garanterar alla kommuner en skattekraft som uppgår till 115 procent av medelskattekraften med en kompensationsgrad av 95 procent av mellanskillnaden mellan egen skattekraft och den garanterade skattekraften. Medel från de tidigare generella satsbidragen och vissa specialdestinerade bidrag har förts till utjämningsbidraget. Flens kommun har en egen skattekraft som uppgår till knappt 89 %. Grundtanken med det kostnadsutjämningssystem som tillämpas är att alla kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar, oavsett befolkningens storlek eller sammansättning etc. Av detta följer att resurser som omfördelas motsvarar de förändringar ev kostnaderna som befolkningsförändringarna genererar. Utjämningssystemens, inkomst- resp kostnadsutjämningssystemen, utformning innebär för vår kommun att varje mantalsskriven person i genomsnitt tillför kommunkassan ca 40,2 tkr under En befolkningsförändring på 100 personer innebär således 4,0 Mkr i ökade eller minskade skatter och statsbidrag. Statsbidrag, utjämning LSS/omsorgen Fr om 2004 har ett nationellt system för utjämning av LSS-kostnader införts som ersätter det tidigare länsvisa utjämningssystemen. För Flens kommuns del innebär det nya utjämningssystemet en finansiering av kommunens överkostnader för denna verksamhet. Utjämningssystemet införs under en period av fem år och har därför övergångs- och införanderegler. De kommuner som ska betala till systemet kan få en högsta avgift för år 2005 på 550 kr per invånare. Motsvarande belopp för följande år uppgår till 850 kr för 2006, kr för 2007 och kr för På motsvarande sätt har en begränsningsregel införts på hur mycket medel som kan erhållas under övergångsperioden. Under 2005 minskas bidraget med högst 70 kr per invånare för år Motsvarande värde för 2006 är 15 kr per invånare. Fr.o.m utgår beräknade bidrag fullt ut. Först från 2009 betalar alla kommuner full avgift, utan begränsning eller tak. Flens kommun har högre kostnader för denna verksamhet än genomsnittskommunen p g a kommunens frekvens av boende i gruppbostäder inom handikappomsorgen. Under de två första åren av övergångsperioden har Flens kommun erhållit 5,6 Mkr mindre i ersättning än om begränsningsreglerna inte funnits. Statsbidrag och utjämning ökad statlig styrning I syfte att öka den statliga styrningen har mer av den statliga bidragsgivningen kommit i form av riktade statsbidrag. Kommunförbundet har gång på gång pekat på det olyckliga med villkorade statsbidrag som lätt blir kostnads- och volymdrivande. Exempel på sådana bidrag är Ers för den frivilliga maxtaxan inom barnomsorgen Insatser inom verksamheterna psykiatri och missbruk 19

Budget 2009. Verksamheten

Budget 2009. Verksamheten Budget 2009 Verksamheten Nöjdare kommuninvånare Den bästa ambassadören för Flens kommun är en nöjd, stolt och positiv kommuninvånare. För att vara säkra på att tillhandahålla den service som efterfrågas

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Kommunplan 2015. Älvdalen

Kommunplan 2015. Älvdalen Kommunplan 2015 Älvdalen Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Sammanfattning... 3 3 Planeringsförutsättningar... 3 4 Verksamhetsplan... 4 5 Ekonomi... 5 6 Bortom planperioden... 9 Älvdalen, Reviderad

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Politisk plattform. majoritetssamarbetet i Finspångs kommun 2011-2014

Politisk plattform. majoritetssamarbetet i Finspångs kommun 2011-2014 Politisk plattform majoritetssamarbetet i Finspångs kommun 2011-2014 Förutsättningar Plattformen innebär åtaganden på ett antal politiska områden och en viljeinriktning om att styra Finspång tillsammans

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011

Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011 1(11) KS 2011/0010 Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011 Denna samordnas med ärendet KS 2011/0009 som gäller Budgetprognos 1, år 2011. Förslaget förutsätter fastighetsnämndens förslag

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Datum Diarienummer 2011 06 27 1 (6) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. Antagna i fullmäktige 2011-06-27

Läs mer

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Ärende 18 DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Budgetsamordnare Monica Karlsson Biträdande kommunchef Kjell Fransson Läget i världen Återhämning men ingen högkonjunktur

Läs mer

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun.

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte med ekonomipolicyn... 3 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 3 Anslagsbindningsnivå... 4 Kommunfullmäktige... 4 Kommunstyrelsen... 4 Nämnden... 5 Resultatenhet... 5 Balansräkningsenhet...

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016 Nämndsbudget 2014-2016 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 5 PERSONAL... 5 VISION... 5 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Du anmäler ditt deltagande till dialogmöte den 16 april på denna länk. Anmäl dig senast 20120409.

Du anmäler ditt deltagande till dialogmöte den 16 april på denna länk. Anmäl dig senast 20120409. Information i mail Medborgarbudget I Europa och i Sverige har det de senaste åren utvecklats en metod som kallas medborgarbudget. Nu vill Piteå kommun göra ett försök där ni som Piteåpanel får delge era

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Pajala kommun. Årsbudget 2011. Verksamhetsplan 2012-2013. Investeringsbudget

Pajala kommun. Årsbudget 2011. Verksamhetsplan 2012-2013. Investeringsbudget Pajala kommun Årsbudget 2011 Verksamhetsplan 2012-2013 Investeringsbudget SAMMANFATTNING...5 Allmänt...5 Driftverksamhet 2011-2013...5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR...6 Omvärldsanalys...6 Regeringens bedömning

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Tyresö kommun Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Uppföljning strategiska mål Livskvalitet - den attraktiva kommunen Visionen om Tyresö som den mest attraktiva kommunen i Stockholmsregionen

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Revisionsrapport Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Katrineholms kommun 31 mars 2009 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte...3 2 Metod...3 3 Sammanfattande

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018

Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018 Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018 Fastställd av Kommunstyrelsen 2015-05-13, 56, dnr KS 2015/65 Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Plan/ Handlingsplan Näringslivsarbetet i Trosa kommun

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Ändringsförslag till Budget 2014. samt Flerårsplan 2015 2016 För Eslövs Kommun

Ändringsförslag till Budget 2014. samt Flerårsplan 2015 2016 För Eslövs Kommun Ändringsförslag till Budget 2014 samt Flerårsplan 2015 2016 För Eslövs Kommun Innehåll Kommunens förutsättningar inför 2014 och 2015-2016 inklusive omvärldsanalys... 4 Samhällsekonomisk utveckling och

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla en förstklassig och effektiv service. Övergripande strategi Medborgarperspektivet: Timråborna

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014 Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Beslutspunkter Skattesats Finansiell mål och verksamhetsmål för GEH

Läs mer

Ortsutveckling Skebokvarn. Stormöte. 16 april 2012. Välkommen!

Ortsutveckling Skebokvarn. Stormöte. 16 april 2012. Välkommen! Ortsutveckling Skebokvarn Stormöte 16 april 2012 Välkommen! Kvällens program 19.00 Välkommen och hur kom vi hit? 19.10 Rapport från arbetsgrupperna - 10 minuter per grupp 19.45 Fika och besök i arbetsgrupperna

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda 2 februari 2015 Vem är Magnus Pettersson? Ekonomichef sedan februari 2009 Innan Oxelösund arbetade jag i Gnesta Kommun på samma position

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets budget med fokusområden

Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets budget med fokusområden Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets budget med fokusområden 2016-2019 Inledning Den förändrade styr- och ledningsmodell som kommunen nu inför anser vi tre partier är väldigt bra och

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer