PRESS EUROPEISKA UNIONENS RÅD. C/05/247 Luxemburg den 12 oktober :e mötet i rådet Rättsliga och inrikes frågor Luxemburg den 12 oktober 2005

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PRESS EUROPEISKA UNIONENS RÅD. C/05/247 Luxemburg den 12 oktober 2005. 2683:e mötet i rådet Rättsliga och inrikes frågor Luxemburg den 12 oktober 2005"

Transkript

1 EUROPEISKA UNIONENS RÅD C/05/247 Luxemburg den 12 oktober /05 (Presse 247) PRESSMEDDELANDE 2683:e mötet i rådet Rättsliga och inrikes frågor Luxemburg den 12 oktober 2005 Ordförande Charles CLARKE Förenade kungarikets inrikesminister PRESS Rue de la Loi 175 B 1048 BRYSSEL Tfn: +32 (0) / 6319 Fax: +32 (0) /05 (Presse 247) 1

2 De viktigaste resultaten från rådet Rådet enades om slutsatser om bevarande av kommunikationsuppgifter i syfte att komma fram till en överenskommelse före årets utgång. Rådet godkände även slutsatser om regionala skyddsprogram. Rådet antog slutsatser om underrättelseledd polisverksamhet och hotbilder avseende den organiserade brottsligheten /05 (Presse 247) 2

3 INNEHÅLL 1 DELTAGARE 5 PUNKTER SOM DISKUTERADES EUROPEISKT BETALNINGSFÖRELÄGGANDE 7 BEVARANDE AV UPPGIFTER 8 REGIONALA SKYDDSPROGRAM rådets slutsatser 8 UNDERRÄTTELSELEDD POLIERKSAMHET OCH HOTBILDER AVSEENDE DEN ORGANISERADE BROTTSLIGHETEN rådets slutsatser 11 EUROPEISKT BEVISUPPTAGNINGSBESLUT 13 FÖRFARANDEN VID ÖVERLÄMNANDE/UTLÄMNING MED NORGE OCH ISLAND 13 ÖVRIGA FRÅGOR 14 Situationen i de spanska autonoma städerna Ceuta och Melilla 14 Artikel 3 i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna 14 Domstolens dom om miljöbrott 14 Tillämpning av principen om tillgänglighet 14 I ANSLUTNING TILL RÅDETS MÖTE 14 Gemensam kommitté 14 Det ständiga partnerskapsrådet EU Ryssland 14 ANDRA GODKÄNDA PUNKTER RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR Inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare som skall bedriva forskning i EU* 16 Frivilligt återvändande rådets slutsatser 16 Eurojust 19 Tredje årsrapporten från Eurojust (kalenderåret 2004) rådets slutsatser 19 Organiserad brottslighet Årsrapport för Nya funktioner för Schengens informationssystem 21 Europol /05 (Presse 247) 3

4 DELTAGARE Medlemsstaternas regeringar och Europeiska kommissionen företräddes av följande personer: Belgien: Laurette ONKELINX Tjeckien: Pavel NĔMEC František BUBLAN Danmark: Lene ESPERSEN Rikke HVILSHØJ Tyskland: Otto SCHILY Brigitte ZYPRIES Estland: Kalle LAANET Rein LANG Grekland: Anastasis PAPALIGOURAS Spanien: Juan Fernando LÓPEZ AGULAR Frankrike: Pascal CLÉMENT Christian ESTROSI Irland: Michael McDOWELL Italien: Roberto CASTELLI Cypern: Doros THEODOROU Lettland: Ēriks JĒKABSONS Solvita ĀBOLTIŅA Litauen: Gintaras FURMANAVIČIUS Gintautas BUŽINSKAS Luxemburg: Nicolas SCHMIT Ungern: Miklós HANKÓ FARAGÓ Krizstina BERTA Malta: Tonio BORG Nederländerna: Piet Hein DONNER Rita VERDONK Österrike: Liese PROKOP Karin GASTINGER Vice premiärminister och justitieminister Vice ministerpresident samt justitieminister Inrikesminister Minister för flyktingar, invandrare och integration Förbundsinrikesminister Förbundsjustitieminister Inrikesminister Sigillbevarare och justitieminister Biträdande minister med ansvar för fysisk planering och minister för jämställdhet och lagstiftningsrevision med ansvar för allmän ordning Inrikesminister Inrikesminister Minister med ansvar för utrikesfrågor och invandring Politisk statssekreterare vid justitieministeriet Understatssekreterare vid inrikesministeriet Vice premiärminister samt justitie- och inrikesminister Minister för utlännings- och integrationsfrågor Förbundsinrikesminister Förbundsjustitieminister 12645/05 (Presse 247) 4

5 Polen: Sylweriusz KRÓLAK Portugal: António COSTA Alberto COSTA Slovenien: Lovro ŠTURM Slovakien: Daniel LIPŠIC Finland: Kari RAJAMÄKI Leena LUHTANEN Sverige: Thomas BODSTRÖM Storbritannien: Charles CLARKE Baroness ASHTON of UPHOLLAND Understatssekreterare vid justitieministeriet Vice premiärminister, inrikesminister Vice ministerpresident samt justitieminister Inrikesminister Inrikesminister Statssekreterare vid ministeriet för konstitutionella frågor Kommissionen: Franco FRATTINI Vice ordförande De anslutande staternas regeringar företräddes enligt följande: Bulgarien: Rumen PETKOV Georgi PETKANOV Rumänien: Vasile BLAGA Monica MACOVEI Inrikesminister Minister för förvaltning och inrikesfrågor 12645/05 (Presse 247) 5

6 PUNKTER SOM DISKUTERADES EUROPEISKT BETALNINGSFÖRELÄGGANDE Rådet noterade att en mycket stor majoritet av delegationerna kunde enas om en enhetlig metod för framläggande och prövning av bevisning i samband med förhandlingarna om en förordning om införande av ett förfarande för europeiskt betalningsföreläggande. Tillsammans med en förklaring av de omständigheter som leder till fordran kommer det att krävas att sökanden på ansökningsformuläret beskriver den bevisning som kan användas (sökanden kan till exempel hänvisa till en faktura som svaranden är skyldig att betala). Sökanden kommer emellertid inte att behöva lägga fram bevisning för detta. För att hjälpa sökanden med att fylla i formuläret på detta sätt bör ansökningsformuläret 1 innehålla en så uttömmande förteckning som möjligt över exempel på de typer av bevisning som vanligen läggs fram, även om det blir möjligt för sökanden att hänvisa till varje bevis som förefaller relevant. För att främja att ansökningsformuläret fylls i i god tro kommer formuläret att innehålla ett tydligt meddelande om att de lämnade uppgifterna så vitt sökanden vet och tror är sanna och att han förstår att varje avsiktligt felaktig uppgift kan leda till en lämplig brottspåföljd eller annan påföljd enligt gällande nationell lagstiftning. Domstolen kommer att pröva ansökan på grundval av uppgifterna som lämnats i formuläret, inklusive beskrivningen av bevisningen. Detta möjliggör för domstolen att prima facie pröva det motiverade i fordran och utesluta en klart ogrundad eller oacceptabel fordran. En sådan lösning möjliggör en automatisk handläggning av fordringar och minskar kostnaderna för förfarandet genom att man undviker kostnaderna för att översätta bevisningen. Det kommer att leda till ett enhetligt, enkelt och effektivt förfarande samtidigt som ett lämpligt skydd för svaranden säkerställs. Snabb indrivning av utestående, obestridda fordringar är av största betydelse för de ekonomiska aktörerna i Europeiska unionen och för en väl fungerande inre marknad. I väntan på Europaparlamentets yttrande kommer ordförandeskapet att arbeta vidare för att nå en politisk överenskommelse i ärendet före 2005 års slut. Det bör noteras att kommissionen i mars 2004 lade fram ett förslag till förordning om införande av ett förfarande för europeiskt betalningsföreläggande. Som angavs vid det informella RIF-rådet i september 2005 i Newcastle kommer det att begränsas till frågor med gränsöverskridande verkningar med tanke på att de medlemsstater som så önskar kan tillämpa ett liknande förfarande på inhemska fall. Antagandet av en förordning om införande av ett förfarande för europeiskt betalningsföreläggande är upptaget som ett prioriterat ärende för 2006 i handlingsplanen för genomförande av Haagprogrammet för stärkt frihet, säkerhet och rättvisa i EU. 1 Enligt formuläret kommer det att krävas att sökanden anger vilken eller vilka typer av bevis som finns som stöd för fordran, antingen från förteckningen på formuläret (t.ex. en faktura, ett kvitto på en varuleverans osv.) eller i en ruta för "övriga" typer av bevisning som inte finns förtecknade. Sökanden kan ange mer än en punkt i förteckningen och använda såväl förteckningen som rutan för "övrigt" om han så önskar. Enligt formuläret skulle det också kunna krävas att borgenären anger typen av fordran, till exempel utebliven betalning för varuleverans eller för utförda tjänster. Andra uppgifter kan också ingå, under förutsättning att dessa kan anpassas till alla de typer av handläggning av ansökningar som medlemsstaterna kan tänkas besluta om /05 (Presse 247) 6

7 BEVARANDE AV UPPGIFTER Rådet höll en diskussion på grundval av ett dokument från ordförandeskapet. Ett stort antal delegationer kunde godta de inslag som anges i ordförandeskapets dokument som grund för ytterligare arbete, under förutsättning att undantaget i artikel 15.1 i telekommunikationsdirektivet från 2002 behålls och att dess framtida tillämpningsområde klargörs. I nästa steg kommer rambeslutet att kvarstå som ett alternativ som ett stort antal delegationer föredrar. En majoritet av delegationerna var emellertid också öppna för möjligheten att anta ett direktiv. Det förelåg stor enighet om att alla åtgärder måste återspegla de inslag som nämns i ordförandeskapets dokument, särskilt när det gäller bestämmelserna om bevarandetider, tillämpningsområde och kostnader. Rådet enades om att arbetet skulle föras framåt i snabb takt. Det uppmanade Coreper att nå slutlig enighet om alla kvarstående frågor så snart som möjligt och enades om att informella kontakter med Europaparlamentet skulle fortsätta för att rådet och parlamentet skulle få så stor gemensam grundsyn som möjligt när det gäller sakfrågor samtidigt som man respekterar rådets ståndpunkt enligt ovan. Rådet beslutade att återkomma till denna fråga vid nästa möte inför ett slutligt beslut före årets slut. * * * Det bör noteras att ett förslag om bevarande av uppgifter lades fram i april 2004 av Frankrike, Irland, Sverige och Storbritannien på grundval av artiklarna 31 och 34 i fördraget om Europeiska unionen inom den så kallade "tredje pelaren". För att ett sådant förslag skall kunna antas krävs det enhällighet i rådet. Kommissionen anser emellertid att de kategorier uppgifter som skall bevaras och den tidsperiod som de skall bevaras omfattas av EG:s behörighet ("första pelaren") och bör antas av rådet enligt medbeslutandeförfarandet med Europaparlamentet på grundval av ett kommissionsförslag till direktiv. Den 21 september 2005 antog kommissionen ett sådant förslag till direktiv om bevarande av kommunikationsuppgifter. REGIONALA SKYDDSPROGRAM rådets slutsatser Vid lunchen diskuterade ministrarna de regionala skyddsprogrammen med António Guterres, FN:s flyktingkommissarie. Rådet antog därefter följande slutsatser: "RÅDET erinrar om slutsatserna från Europeiska rådet i Tammerfors den oktober, i vilka behovet av en övergripande migrationsstrategi framhölls och i vilka unionen och medlemsstaterna därför uppmanades att bidra till bättre samstämmighet när det gäller unionens interna och externa politik. Där framhölls också att partnerskap med berörda tredje länder kommer att vara en nyckelfaktor för att en sådan politik skall lyckas, erinrar om rådets slutsatser om kommissionens meddelande 'Att integrera invandringsfrågor i Europeiska unionens förbindelser med tredje länder' från maj 2003, i vilka det framhålls att migrationspolitik är en strategisk prioritering för Europeiska unionen och kommissionen uppmanas att bland annat ta fram konkreta förslag på hur mer stöd kan riktas till hjälp till flyktingar i regionen och minska fattigdomen i mottagarländerna, 12645/05 (Presse 247) 7

8 erinrar om slutsatserna från Europeiska rådet i Thessaloniki den juni 2003, i vilka kommissionen uppmanas att utforska alla parametrar för att säkerställa en mer reglerad och styrd inresa till EU för personer i behov av internationellt skydd och att undersöka sätt att öka ursprungsregioners skyddskapacitet, med syftet att före juni 2004 förelägga rådet en övergripande rapport med förslag till åtgärder, inklusive rättsliga konsekvenser, erinrar om rådets slutsatser 'Styrd inresa i EU för personer i behov av internationellt skydd och förbättrad skyddskapacitet i ursprungsregionerna' "'Förbättrad tillgång till långsiktiga lösningar'" av den 2 november 2004, i vilka rådet uppmanade kommissionen att senast i juli 2005 förelägga rådet en handlingsplan för ett eller flera program för regionalt skydd som bör vara situationsspecifika, inriktade på skydd och komplettera vidareutvecklingen av ett gemensamt europeiskt asylsystem, erinrar om Haagprogrammet av den 4 5 november 2004, i vilket kommissionens meddelande om 'förbättrad tillgång till långsiktiga lösningar' välkomnades och kommissionen uppmanades att utarbeta regionala EU-skyddsprogram i partnerskap med de berörda tredjeländerna och i nära samråd och samarbete med UNHCR och där det angavs att dessa program borde bygga på de erfarenheter som har gjorts av de pilotprogram för skydd som skall inledas före slutet av Programmen skulle omfatta ett antal relevanta instrument, som i första hand är inriktade på kapacitetsbyggande, och inkludera ett gemensamt program för vidarebosättning för de medlemsstater som är beredda att delta i ett sådant program, erinrar om att man i Haagprogrammet upprepade behovet av en övergripande migrationsstrategi och uppmanade rådet, medlemsstaterna och kommissionen att fortsätta samordnade, starka och effektiva arbetsförbindelser mellan dem som ansvarar för migrations- och asylpolitiken och dem som ansvarar för annan politik som är av betydelse för dessa områden. RÅDET ANTAR FÖLJANDE SLUTSATSER 1. Rådet stöder den strategi som föreslås i kommissionens meddelande av den 1 september 2005 'om regionala skyddsprogram' och erkänner att sådana program utgör ett första steg på vägen mot förbättrad tillgång till skydd och långsiktiga lösningar för dem som är i behov av internationellt skydd så snabbt och så nära deras egna hem som möjligt. 2. Rådet upprepar vikten av att vid utarbetandet av regionala skyddsprogram verka i nära partnerskap och samarbete med tredjeländerna i ursprungs- och transiteringsregionerna. Rådet erkänner även nödvändigheten av en övergripande och regional strategi som är situationsspecifik och inriktad på skydd, som inbegriper verksamhet som skulle kunna förbättra tillgången till långsiktiga lösningar för återsändande, lokal integration och återanpassning, och som fokuseras på skyddsinriktad verksamhet för de regionala pilotprogrammen för skydd inom ett bredare partnerskap med ursprungsländer och -regioner. Verksamhet inom ramen för de regionala skyddsprogrammen bör, när det är lämpligt, omfatta projekt som gagnar den lokalbefolkning som tagit emot flyktingar, t.ex. genom att behandla allmännare frågor som gäller både flyktingarna och deras mottagare. I vidareutvecklandet av detta arbete noterar rådet vidare betydelsen av fortsatt nära samarbete med UNHCR och, i tillämpliga fall, andra internationella organisationer och av att också lära av erfarenheterna från kapacitetsuppbyggnad inom EU där detta är tillämpligt. De regionala skyddsprogrammen bör genom ett samordnat tillvägagångssätt överensstämma med det allmänna stödet till utveckling och humanitärt bistånd /05 (Presse 247) 8

9 3. Rådet stöder förslaget om att regionala pilotprogram för skydd bör övervägas för de västra nya oberoende staterna (Ukraina, Moldavien och Vitryssland) och länderna söder om Sahara (särskilt de runt de stora sjöarna och i Östafrika). 4. Rådet uppmanar kommissionen att, i enlighet med dess meddelande 'Förbättrad tillgång till långsiktiga lösningar', intensifiera samarbetet med berörda partner och att senast i slutet av november 2005 informera rådet om detaljerade program för genomförande av de föreslagna pilotprogrammen. Rådet ser fram mot att så snart som möjligt 2007 få ta emot en utvärdering av pilotprogrammen. Rådet understryker i detta sammanhang vikten av att utnyttja erfarenheterna från de regionala pilotprogrammen för skydd i dessa och andra transiterings- och ursprungsregioner, t.ex. Nordafrika, Afrikas horn, Afghanistan-regionen och västra Balkan. 5. Rådet framhåller nödvändigheten av att garantera lämplig och hållbar finansiering av pågående och framtida initiativ inom ramen för de regionala skyddsprogrammen och även i fråga om arbetet med den framtida finansieringen av EU-politik. Med beaktande av den målinriktade och strategiska användningen av återanpassning noterar rådet kommissionens avsikt att så snart som möjligt ta fram ett förslag till ändring av rådets beslut om inrättande av Europeiska flyktingfonden, såsom anges i meddelandet." Den 27 juni 2004 förelade kommissionen rådet och Europaparlamentet ett meddelande om styrd inresa i EU för personer i behov av internationellt skydd och förbättrad skyddskapacitet i ursprungsregionerna "Förbättrad tillgång till långsiktiga lösningar". Rådet behandlade meddelandet och antog slutsatser i denna fråga den 2 november I sina slutsatser uppmanade rådet kommissionen att lägga fram en handlingsplan för ett eller flera regionala pilotprogram för skydd som är situationsanpassade och skyddsinriktade. Pilotprogram bör utvecklas i nära partnerskap med de berörda tredjeländerna och vara resultatet av en dialog med dem. Dessa principer upprepades i Haagprogrammet. Den 5 september 2005 överlämnade kommissionen sitt meddelande om regionala skyddsprogram till rådet och Europaparlamentet. I meddelandet ges rekommendationer för geografisk tillämpning: det första pilotprogrammet bör genomföras i en transiteringsregion dvs. i de västra nya oberoende staterna (Ukraina, Moldavien och Vitryssland). Kommissionen kommer också att inleda en dialog med länder i en ursprungsregion (länderna i Afrika söder om Sahara, särskilt de runt de stora sjöarna och i Östafrika) för att fastställa områden där det andra pilotprogrammet bör genomföras. Syftet är att dessa program skall komma flyktingarna till godo på ett direkt sätt och bidra till förbättring av skyddet och människorättssituationen i värdlandet. Flera åtgärder kommer att planeras inom varje program inbegripet registrering, utbildning, infrastrukturbyggande, tillhandahållande av utrustning etc. Ett gemensamt vidarebosättningsprogram, som skall genomföras av medlemsstaterna på frivillig basis, planeras också /05 (Presse 247) 9

10 UNDERRÄTTELSELEDD POLIERKSAMHET OCH HOTBILDER AVSEENDE DEN ORGANISERADE BROTTSLIGHETEN rådets slutsatser Rådet antog följande slutsatser: "Med beaktande av Haagprogrammet, och särskilt avsnitt 2.3 i detta, där Europol uppmanas att från och med den 1 januari 2006 ersätta sina lägesrapporter om brottslighet med hotbilder avseende allvarliga former av organiserad brottslighet, med utgångspunkt i det arbete som särskilt under det luxemburgska ordförandeskapet, men även mer allmänt, har utförts för att utröna på vilket sätt man kan förbättra strukturen på EU:s rapport om den organiserade brottsligheten och responsen på denna, samt med beaktande av handlingsplanen för genomförande av Haagprogrammet, vilken den 3 juni 2005 godkändes av RIF-rådet, konstaterar rådet följande: 1. Från och med den 1 januari 2006 skall Europol ta fram en hotbild avseende den organiserade brottsligheten ("Organised Crime Threat Assessment", Octa) i stället för den årliga lägesrapporten om organiserad brottslighet. Denna skall tjäna som stöd när Europol och medlemsstaterna vidare utarbetar en gemensam underrättelsemodell. Europol skall tillsammans med cheferna för Europols nationella enheter fortsätta att mer ingående ta upp frågan. 2. För att Octa skall bli framgångsrikt är rådet enigt om vikten av att Europol i god tid tillställer medlemsstaterna en begäran om underrättelser som ger dem en tydlig anvisning om vilken information och vilka kriminalunderrättelser som Europol behöver. Denna begäran skall godkännas av Europols styrelse. Begäran om underrättelser skall lämnas via cheferna för Europols nationella enheter. De nationella experter som tidigare medverkat vid framtagningen av rapporten om organiserad brottslighet bör anlitas för att underlätta och inleda överlämnandet av information och underrättelser i enlighet med begäran om underrättelser för Octa. 3. Medlemsstaterna bör tillgodose denna begäran om underrättelser. De bör sända ett strukturerat svar till Europol inom en tidsfrist som Europol i samråd med rådet skall fastställa. Dessutom bör medlemsstaterna i möjligaste mån till Europol sända kriminalunderrättelser som motsvarar denna begäran i fråga om enskilda fall, när sådan information föreligger. 4. Europol skall även översända begäran om underrättelser till EU:s byråer och organ samt till tredjeländer och organ med vilka Europol har samarbetsavtal. Rådet anmodar samtliga dessa byråer och organ, i synnerhet EU:s egna, att ge ett positivt gensvar på denna begäran samt att stödja Europol. 5. Europol skall därpå ta fram Octa med utnyttjande av information och kriminalunderrättelser från medlemsstaterna, EU:s byråer och organ, särskilt Eurojust, från tredjeländer och organ med vilka Europol har samarbetsavtal och med utgångspunkt i information och analyser från sitt arbetsregister för analysändamål samt all annan information som Europol har tillgång till och som är relevant och kan vara en hjälp vid identifiering av hot från organiserad brottslighet mot Europeiska unionens medlemsstater. Europol skall så långt det är möjligt använda relevant jämförbar nationell statistisk vid utarbetandet av Octa /05 (Presse 247) 10

11 6. Europol skall före den 1 januari 2006 ändra sina interna förfaranden för att under våren 2006 kunna ta fram en fungerande Octa. Europols styrelse skall sörja för att de förändringar som kan bli nödvändiga görs inom Europol. 7. Med utgångspunkt i detta ramverk skall Europol tillsammans med medlemstaterna utarbeta detaljerna i sina förslag till framställning av Octa samt utformningen av det strukturerade svaret och innehållet i begäran om underrättelser. Metoden för hur detta skall ske kommer att fogas till dessa slutsatser från rådet men kommer om så behövs att anpassas, revideras och förbättras. 8. a) Cheferna för Europols nationella enheter skall med stöd av nationella experter bistå Europol så att framställningen av Octa blir korrekt. b) De konstateranden som förs fram i Octa skall vara och förbli Europols oberoende bedömning av arten av hoten från den organiserade brottsligheten mot unionen. Europol bör lägga fram Octa för rådet. c) Berörda arbetsgrupper (i synnerhet den sektorsövergripande arbetsgruppen mot organiserad brottslighet) skall utarbeta rekommendationer om strategiska prioriteringar i kampen mot organiserad brottslighet med beaktande av råd från Eurojust angående prioriteringarna. Rådet skall därefter med utgångspunkt i Octa anta strategiska prioriteringar. d) Octa och de strategiska prioriteringar som rådet antar skall användas av Europol som vägledning vid fastställandet av Europols arbetsprogram och den strategiska planeringen för Europol. Rådet skall även använda Octa som ett redskap för att anta de strategiska prioriteringar som andra berörda byråer och organ på EU-nivå engagerade i brottsbekämpning (...), särskilt EU:s operativa specialgrupp med polischefer, skall arbeta vidare med. Vid behov kan Octa också informera rådets verksamhet i vidare mening om kampen mot terrorism, särskilt kopplingarna mellan organiserad brottslighet och terrorism. 9. Octa och de strategiska prioriteringar som rådet antar skall utgöra vägledning för EU:s operativa specialgrupp med polischefer som hjälp i planeringen av dess prioriteringar och operativa verksamhet för det övergripande operativa strategiska planeringsarbetet för polisen (Cospol) eller varje annan operativ strategi som specialgruppen kan komma att utarbeta. Medlemsstaterna bör, tillsammans med andra nationella hänsyn, beakta Octa och de strategiska prioriteringar som rådet antar när de planerar sina enskilda eller gemensamma svar på de hot från den organiserade brottsligheten som de ställs inför. 10. Medlemsstaterna bör årligen översända sina strukturerade svar till Europol senast i slutet av oktober så att Europol under våren (i mars, eller om möjligt tidigare) påföljande år kan ta fram hotbilden avseende den organiserade brottsligheten och rådet mot slutet av våren (i maj, eller om möjligt tidigare) kan anta de strategiska prioriteringarna i kampen mot organiserad brottslighet. Den övergripande tidsplanen för framtagning av Octa kommer att ses över regelbundet för att förbättra förfarandet kommer dock tidsfristen för insändande av strukturerade svar till Europol undantagsvis att utsträckas till den 30 november på grund av att den nya processen införs. Europol kommer att ta fram den första hotbilden avseende den organiserade brottsligheten senast i april 2006 (eller om möjligt tidigare) och rådet kommer senast i juni 2006 att anta slutsatser där de strategiska prioriteringarna anges. 11. Detta förfarande torde bidra till målet att upprätta och tillämpa en metod för underrättelseledd brottsbekämpning på EU-nivå /05 (Presse 247) 11

12 12. Medlemsstaterna skall för varje enskild hotbild avseende den organiserade brottsligheten hjälpa till med att utforma begäran om underrättelser och bidra till att fastställa Europols behov av kompletterande information och kriminalunderrättelser. Detta kommer att ge Europol möjlighet att anpassa begäran om underrättelser därefter. 13. Målet att upprätta och tillämpa en gemensam och vida använd metod för underrättelseledd brottsbekämpning på EU-nivå måste stärkas ytterligare genom gemensamma och samordnade insatser av alla de organ och byråer i Europeiska unionen som är engagerade i detta arbete, samt av medlemsstaterna, och ansträngningarna måste pågå under lång tid. Rådet noterar och välkomnar kommissionens avsikt att lägga fram förslag som utarbetats i samarbete med berörda organ och byråer samt medlemsstaterna för ytterligare verksamhet på området under Det angivna förfarandet skall liksom Octa fortlöpande utvärderas i syfte att förbättra Octas kvalitet samt dess värde för medlemsstaterna." EUROPEISKT BEVISUPPTAGNINGSBESLUT Rådet nådde bred enighet om vissa principer som skall gälla när ett europeiskt bevisupptagningsbeslut utfärdas och verkställs. Debatten inriktades på de villkor enligt vilka skyldigheten att bistå en medlemsstat skall uppstå och de fall då en stat kan vägra att verkställa beslutet. Det europeiska bevisupptagningsbeslutet är ett rättsligt avgörande med syfte att förbättra nuvarande samarbetsarrangemang vid utbyte av bevismaterial över gränserna (föremål, handlingar eller uppgifter) i straffrättsliga förfaranden. Detta underlättar nationella utredningar och lagföringar. Ett europeiskt bevisupptagningsbeslut kan utfärdas när bevismaterial krävs för straffrättsliga förfaranden, förutsatt att det eftersökta bevismaterialet skulle kunna ha erhållits enligt den utfärdande statens lagstiftning. Rambeslutet om ett europeiskt bevisupptagningsbeslut är en åtgärd för ömsesidigt erkännande som måste vara slutfört före 2005 års utgång. Enhällighet krävs vid antagandet av rambeslutet. FÖRFARANDEN VID ÖVERLÄMNANDE/UTLÄMNING MED NORGE OCH ISLAND Med förbehåll för några parlaments- och granskningsreservationer enades rådet om ett utkast till avtal med Norge och Island om överlämnandeförfarandet. Texten kommer att överlämnas till Norge och Island för slutbearbetning. Rådet bemyndigade 2001 ordförandeskapet att inleda förhandlingar med Norge och Island för att utvidga de bestämmelser i 1996 års EU-konvention om utlämning som inte rör Schengenregelverket till att omfatta även dessa länder. Mandatet uppdaterades 2002 efter det att överenskommelse nåtts om att utlämning inom EU skall ersättas med överlämnandeförfaranden enligt den europeiska arresteringsordern. Fastän det beslutades att den europeiska arresteringsordern inte rör Schengenregelverket var rådet överens om att det skulle vara förmånligt att tillämpa modellen med överlämnandeförfarande på Schengenländerna mot bakgrund av deras privilegierade partnerskap med EU-medlemsstaterna /05 (Presse 247) 12

13 ÖVRIGA FRÅGOR Följande frågor diskuterades under denna punkt: Situationen i de spanska autonoma städerna Ceuta och Melilla Kommissionens vice ordförande Franco Frattini och den spanske justitieministern Juan Fernando López Aguilar tog upp frågan om situationen i Ceuta och Melilla, där stora grupper av tredjelandsmedborgare från Marocko har gjort flera försök att illegalt ta sig in i de två spanska autonoma städerna. Franco Frattini lämnade preliminära upplysningar om det av kommissionen anordnade tekniska uppdraget som ägde rum den 7 10 oktober 2005 samt föreslog ytterligare konkreta åtgärder på kort och medellång sikt. Artikel 3 i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna Ordförandeskapet informerade rådet om Storbritanniens och Nederländernas ståndpunkter beträffande möjligheten för Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna att på nytt ta upp ett tidigare domslut i Chahal-fallet från Domstolens dom om miljöbrott Rådet diskuterade följderna av domstolens dom av den 13 september 2005 om miljöbrott (mål C-176/03) och beslutade att diskutera frågan ingående vid det informella ministermötet i Wien i januari I domen ogiltigförklarade domstolen rådets rambeslut 2003/80/RIF av den 27 januari 2003 om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser. Tillämpning av principen om tillgänglighet Kommissionens vice ordförande Franco Frattini presenterade kommissionens förslag som antogs i dag. I ANSLUTNING TILL RÅDETS MÖTE Gemensam kommitté Den gemensamma kommittén diskuterade räckvidden för utkastet till rambeslut om förenklat uppgifts- och underrättelseutbyte mellan de brottsbekämpande myndigheterna i medlemsstaterna. Rådet kommer att behandla frågan på nytt vid mötet i december för att nå en överenskommelse om hela texten före årets slut. Det ständiga partnerskapsrådet EU Ryssland Ett ministermöte inom det ständiga partnerskapsrådet EU Ryssland hölls den oktober 2005 på området för rättsliga och inrikes frågor. Följande frågor diskuterades: Förenklad visering och avtal om återtagande. Genomförande av färdplanen för det gemensamma området med frihet, säkerhet och rättvisa: gränsfrågor; migration, inklusive asylfrågor; dokumentsäkerhet; terrorism; organiserad brottslighet, särskilt IT-brottslighet och samarbete i brottsbekämpning; utarbetande av ett rättsligt samarbete. Man beslutade att anordna följande seminarier/konferenser, som skulle kunna samla experter och praktiserande jurister, bland annat vid behov G8, om följande frågor: 12645/05 (Presse 247) 13

14 Kamp mot terrorism: Skydd för viktig infrastruktur, beredskap (bland annat utbildning av specialenheter), beredskapsplanering och informationsutbyte Det kommer också att finnas en särskild inriktning på åtgärder för att bekämpa finansiering av terrorism IT-brottslighet: Högteknologiska brott och användning av Internet i brottsligt syfte, inklusive barnpornografi och terrorism. 2005/2006 Dokumentsäkerhet: Bland annat stegvis införande av flera biometriska kännetecken i ett antal id-handlingar samt åtgärder för att förhindra användning av förlorade eller stulna pass. 2005/2006 Rättsligt samarbete på det civilrättsliga och det straffrättsliga området, bland annat i narkotikafrågor Gränsfrågor: Utvecklat samarbete mellan Europeiska gränsförvaltningsbyrån och Rysslands federala gränsbevakningstjänst. Detta bör vara genomfört senast i slutet av Lägesrapporter kommer att framläggas vid RIF-ministrarnas möten i det ständiga partnerskapsrådet. Deltagarna i detta möte var följande: Ordförandeskapet: Charles Clarke, inrikesminister, och Baroness Ashton of Upholland, statssekreterare vid ministeriet för konstitutionella frågor. Rådssekretariatet: Ivan Bizjak, generaldirektör. Kommissionen: Franco Frattini, vice ordförande. Österrike: Liese Prokop, förbundsinrikesminister, och Karin Gastinger, förbundsjustitieminister. Ryssland: Viktor Ivanov, rådgivare till Ryska federationens president, Rasjid Nurgalijev, inrikesminister, och Jurij Tjajka, justitieminister /05 (Presse 247) 14

15 ANDRA GODKÄNDA PUNKTER RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR Inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare som skall bedriva forskning i EU* Rådet antog ett direktiv om ett särskilt förfarande för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i forskningssyfte (9288/05 + COR 1, 10510/05) och en rekommendation om underlättande av inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare som skall bedriva forskning i EU (9290/05 + COR 2 + COR 3). I direktivet fastställs villkoren för inresa till och vistelse i en medlemsstat för forskare från ett tredjeland för att under mer än tre månader bedriva forskning enligt ett mottagningsavtal med en forskningsorganisation. Syftet med direktivet är att främja inresa och rörlighet i forskningssyfte för tredjelandsmedborgare för att göra EU mer öppet för forskare från hela världen och förbättra unionens ställning som ett internationellt forskningscentrum. I avvaktan på medlemsstaternas genomförande av direktivet rekommenderas medlemsstaterna att redan nu underlätta inresa och vistelse för sådana personer. Rekommendationen omfattar fyra områden inom vilka medlemsstaterna uppmanas att vidta åtgärder för att underlätta inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare: inresa och vistelse för forskning, utfärdande av uppehållstillstånd, familjeåterförening och operativt samarbete. Direktivet och rekommendationen kompletteras med en tredje text, nämligen en rekommendation om att underlätta medlemsstaternas utfärdande av enhetliga viseringar för kortare vistelse till forskare från tredjeländer, vilken antogs av rådet den 18 juli 2005 (3621/1/05, se pressmeddelande 10817/05). Frivilligt återvändande rådets slutsatser Rådet antog följande slutsatser: "RÅDET ERINRAR OM FÖLJANDE. 1. Europeiska rådet framhöll vid sitt särskilda möte i Tammerfors den oktober 1999 behovet av att migrationsströmmarna hanteras effektivare i alla skeden. 2. I den övergripande strategin mot olaglig invandring och människohandel i Europeiska unionen, som antogs av rådet den 28 februari 2002 på grundval av meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet av den 15 november 2001 om en gemensam politik om olaglig invandring, förklaras det att politiken för återtagande och återsändande utgör en integrerad och avgörande del i kampen mot olaglig invandring. 3. Vid sitt möte i Sevilla den juni 2002 framhävde Europeiska rådet behovet av att bekämpa olaglig invandring och absolut prioritet gavs bland annat politiken för återvändande. 4. I handlingsprogrammet för återvändande, som godkändes av rådet den 28 november 2002 och som grundar sig på kommissionens meddelande av den 14 oktober 2002 om en gemenskapspolitik för återvändande av personer som vistas olagligt, erkändes vikten av frivilligt återvändande /05 (Presse 247) 15

16 5. I rådets slutsatser av den 8 juni 2004 om vissa förberedande insatser för ett finansiellt instrument för hanteringen av återvändande på migrationsområdet talas det om gemenskapsstöd för integrerade återvändandeplaner, bland annat frivilligt återvändande. 6. I Haagprogrammet för stärkt frihet, säkerhet och rättvisa i Europeiska unionen, som godkändes av Europeiska rådet vid mötet den 5 november 2004, fastställs det i linje med artikel 23 i Schengenavtalet att migranter som inte har eller inte längre har rätt att lagligen vistas i EU måste återvända frivilligt eller, om det är nödvändigt, med tvång. 7. Rådets slutsatser av den 2 december 2004 om bästa praxis för återsändande till specifika länder av medborgare i tredjeländer som vistas olagligt på medlemsstaternas territorium inbegrep i den vägledande förteckningen över bästa praxis främjande av befintliga program för bistånd till frivilligt återvändande samt rådgivning så tidigt som möjligt om återvändande och tydlig information om möjligheten till frivilligt återvändande. 8. Hanteringen av återvändande bör genomföras med vederbörlig respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna, särskilt för europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna av den 4 november 1950, FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning av den 10 december 1984, Genèvekonventionen av den 28 juli 1951 samt New York-protokollet till denna av den 31 januari 1967 angående flyktingars rättsliga ställning, konventionen om barnets rättigheter av den 20 november 1989 och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna av den 18 december 2000, när dessa är tillämpliga. RÅDET ANSER FÖLJANDE. 1. Hanteringen av återvändande är en väsentlig del av en övergripande strategi för en effektiv hantering av migrationsströmmar. Dessutom kan den inom den bredare ramen för en konsekvent migrationspolitik vara till nytta för värdlandet, återvändandelandet och de berörda personerna. Frivilligt återvändande utgör en viktig beståndsdel i en balanserad, effektiv och hållbar strategi för återvändande och i förekommande fall återanpassning av asylsökande som fått avslag, personer som för närvarande omfattas av asylsystemet eller det internationella skyddssystemet men som vill återvända och andra migranter. En sådan balanserad strategi måste vid behov inbegripa möjligheten till påtvingat återvändande. 2. Mer allmänt kan effektiv invandrings- och asylpolitik som är förenlig med och kompletterar tillämpliga program för kapacitetsbyggnad och utvecklingsbistånd i återvändandeländerna bidra till att stärka hållbarheten hos de frivilliga återvändanden som genomförs av medlemsstaterna. Dessutom kan ett förstärkt samarbete mellan värdlandet och återvändandelandet samt relevanta internationella organisationer och icke-statliga organisationer, när detta anses lämpligt av medlemsstaterna, avsevärt bidra till framgången för programmen för frivilligt återvändande. 3. Frivilligt återvändande, genomfört i enlighet med de förpliktelser som följer av de tillämpliga internationella instrumenten, innebär återresa med stöd eller på egen hand till återvändande, enligt den återvändandes fria vilja och välgrundade beslut att återvända. 4. Frivilligt återvändande kan bli mest effektivt när det omfattar ett stort urval tredjelandsmedborgare som önskar återvända hem. Dessa kan, om inte annat följer av tillämpliga bestämmelser i nationell lagstiftning, inbegripa asylsökande som fått avslag eller som väntar på ett slutgiltigt beslut, personer med tillfällig skyddsstatus och i förekommande fall tredjelandsmedborgare som olagligen vistas i landet och/eller lagliga migranter /05 (Presse 247) 16

17 5. Utöver allmänna program för frivilligt återvändande kan det finnas ett avsevärt mervärde i att inrätta skräddarsydda program för särskilda personkategoriers omständigheter och behov, särskilt personer som betraktas som särskilt utsatta eller som har andra särskilda behov. Skräddarsydda program skulle också kunna övervägas för vissa bestämmelseländer. Program som bistår vid frivilligt återvändande av kvalificerade och yrkesutbildade personer samt program som inbegriper arbetsmarknadsorienterad utbildning för icke yrkesutbildade personer omedelbart efter återvändandet kan bidra till ländernas utveckling och återuppbyggnad. 6. Information om möjligheten till frivilligt återvändande bör göras lättillgänglig i ett så tidigt skede som möjligt. För att hållbara frivilliga återvändanden skall underlättas, kan detta inbegripa tillhandahållande av information och rådgivning före återvändandet, t.ex. om förhållanden och omständigheter i återvändandelandet. Innovativa medlemstatsstrategier, t.ex. sådana som höjer medvetenheten hos personer som kan tänkas återvända om förhållandena i återvändandelandet, kan också vara nyttiga i detta hänseende. 7. Program för bistånd till frivilligt återvändande, som innebär ett mer omfattande stöd från värdlandet, kan också bidra till det allmänna målet hållbara frivilliga återvändanden. I förekommande fall kan sådana program t.ex. inbegripa bistånd på någon av eller alla nedanstående punkter: i) Researrangemang (vilket kan omfatta kostnader, resehandlingar, transitarrangemang, transport av tillhörigheter). ii) Medicinskt bistånd i tillämpliga fall. iii) Mottagande vid ankomsten till återvändandelandet och hänvisning till de relevanta lokala organen/byråerna. iv) Vidaretransport till den slutliga bestämmelseorten i landet. v) Adekvat tillfällig inkvartering de första dagarna efter ankomsten. vi) Väsentliga första utgifter efter återvändandet. vii) Relevant yrkesutbildning, inbegripet arbetsmarknadsinriktad utbildning, och hjälp med att finna arbete. viii) Begränsad starthjälp för ekonomisk verksamhet, t.ex. mikrokreditsystem. ix) Bistånd och rådgivning efter återvändandet. 8. Genomförandet av programmen för frivilligt återvändande bör övervakas och utvärderas, för att de skall kunna utnyttjas för framtida politik och program samt utbyte av god praxis mellan medlemsstaterna underlättas. 9. Med hänsyn till hur viktiga dessa frågor är för genomförande av en effektiv återvändandepolitik på nationell nivå och EU-nivå samt för invandring och asyl i allmänhet, uppmanar rådet de behöriga organen att ytterligare behandla dessa frågor, i synnerhet i syfte att underlätta utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna, inbegripet främjande och effektivt genomförande av program för frivilligt återvändande som ett lämpligt alternativ till påtvingat återvändande, 12645/05 (Presse 247) 17

18 identifiera möjligheter att förstärka det praktiska samarbetet mellan medlemsstater och relevanta tredjeländer, internationella organisationer och icke-statliga organisationer, när medlemsstaterna finner detta lämpligt, bland annat genom gemensamma projekt och gemensam forskning och utvärdering, och maximalt utnyttja de möjligheter som erbjuds enligt gemenskapens relevanta finansieringsprogram till stöd för ovan nämnda åtgärder." Eurojust Rådet godkände återvalet av Michael Kennedy som ordförande för Eurojusts kollegium (12095/05). Tredje årsrapporten från Eurojust (kalenderåret 2004) rådets slutsatser Rådet antog följande slutsatser: "Rådet 1. välkomnar den tredje årsrapporten från Eurojust (kalenderåret 2004) 1 och noterar med tillfredsställelse att de flesta av målen i årsrapporten för 2003 uppnåddes under 2004, 2. noterar med uppskattning framför allt antagandet av avtalet mellan Eurojust och Europol och ingåendet av avtalet med Norge, båda godkända av rådet 2004 respektive i början på 2005, antagandet av regler för behandling och skydd av personuppgifter, godkända av rådet den 24 februari 2005, införandet av det ärendehanteringssystem som varit operativt sedan den 15 oktober 2004, 3. understryker vikten av Eurojusts roll när det gäller att förbättra det rättsliga samarbetet mellan medlemsstaterna, särskilt i kampen mot organiserad grov brottslighet och terrorism, och välkomnar de siffror som ges i rapporten och som visar att antalet operativa ärenden som Eurojust behandlat har ökat avsevärt och särskilt att terroristrelaterade ärenden och multilaterala ärenden med medverkan från mer än tre länder har mer än fördubblats; samtidigt noteras att det fortfarande är 2,5 gånger färre multilaterala än bilaterala ärenden, 3a. uppmanar Eurojust att fortsätta att arbeta tätt tillsammans med det europeiska rättsliga nätverket, så att behöriga nationella myndigheter får reda på hur de på bästa sätt väljer de rätta kanalerna för stöd i bilaterala och multilaterala ärenden och välkomnar att det privilegierade partnerskapet med det europeiska rättsliga nätverket har fördjupats och att Eurojusts arbete på infrastrukturområdet utförs i syfte att införa ett nätverk som kopplar samman det europeiska rättsliga nätverkets kontaktpunkter, 4. noterar att det, trots positiva tendenser i arbetet med fallen, fortfarande finns betydande skillnader mellan medlemsstaterna i användningen av Eurojust och att Eurojusts kapacitet att hantera grov gränsöverskridande brottslighet och terrorismrelaterade fall ännu inte utnyttjas fullt ut av medlemsstaternas myndigheter; rådet uppmanar därför alla medlemsstater att i största möjliga utsträckning utnyttja Eurojusts potential att stödja medlemsstaterna, främst i multilaterala ärenden och vid behov i andra ärenden, nämligen genom att hänskjuta fall till Eurojust i ett tidigt skede i utredningarna; rådet anmodar också Eurojust att överväga statistikfrågan i syfte att ge budgetmyndigheten och de politiskt ansvariga mer detaljerade uppgifter om den fulla utsträckning i vilken de nationella medlemmarna medverkar i det rättsliga samarbetet i Europa, 1 Dok. 9522/05 EUROJUST /05 (Presse 247) 18

19 5. föreslår att Eurojust koncentrerar sig på komplicerade ärenden som kräver samordning och periodvis gör interna bedömningar av remitterade ärenden från varje land och av kvaliteten på de ärenden som behandlas i syfte att förbättra det fallanknutna arbetets värde samt uppmanar Eurojust att i erforderliga fall rapportera om sådana bedömningar till rådet, 6. anmodar de medlemsstater som omnämns i Eurojusts årsrapport för 2004 och som ännu inte har genomfört Eurojusts beslut att vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att följa beslutet, så att alla nationella medlemmar har de befogenheter och de medel som behövs för att effektivt fullgöra sina uppgifter; rådet noterar i detta avseende rapporten från Eurojust om de rättsliga befogenheterna för Eurojusts nationella medlemmar 1 samt uppmanar alla medlemsstater att säkerställa en regelbunden representation, om möjligt på heltid, i Eurojusts kollegium, 7. noterar att alla medlemsstater har utsett nationella kontaktpersoner till Eurojust för frågor som rör terrorism i enlighet med rådets beslut 2003/48/RIF och noterar de riktlinjer som Eurojust rekommenderar beträffande de arrangemang som skall införas för att möjliggöra för nationella kontaktpersoner och nationella myndigheter att förmedla lämplig information till Eurojust; rådet uppmanar medlemsstaterna att ta alla nödvändiga initiativ för att säkerställa ett effektivt genomförande av rådets beslut, särskilt genom att vidta alla arrangemang som behövs för att ge de nationella kontaktpersonerna snabb tillgång till relevant information om terrorism för att därefter vidarebefordra den till Eurojust, 8. ber Eurojust att bedöma framstegen och analysera de brottstendenser som framkommit som ett resultat av Eurojusts verksamhet i kampen mot terrorism och rapportera till rådet i mån av behov och minst en gång om året; i rapporterna bör det fastställas vilka åtgärder som är nödvändiga i kampen mot terrorism, i erforderliga fall inbegripet prioriteringar, strukturer, mål och tidsfrister, 9. anmodar Eurojust att utforska alla eventuella samarbetsområden enligt avtalet med Europol och att förstärka partnerskapet i syfte att bygga upp en övergripande strategi för kampen mot gränsöverskridande organiserad brottslighet och terrorism, 10. understryker att Eurojust i så stor utsträckning som möjligt bör medverka i de gemensamma utredningsgruppernas arbete; rådet välkomnar därför Eurojusts och Europols erbjudande att anordna ett möte inom expertnätverket för de gemensamma utredningsgrupper som skall utses i enlighet med Haagprogrammet, 11. uppmanar Eurojust och Olaf att förbättra sitt samarbete och noterar med tillfredsställelse att Olaf och Eurojust nyligen har börjat arbeta tillsammans i syfte att samverka inom sina respektive behörighetsområden i utredningar och lagföring rörande skydd av gemenskapernas finansiella intressen samt uppmanar Eurojust och kommissionen (Olaf) att undersöka rättsliga krav för att möjliggöra snabba åtgärder för utbyte av personuppgifter, 12. välkomnar utvecklingen av yttre förbindelser mellan Eurojust och tredjeländer, både genom att kontaktpunkter utses och avtal ingås; rådet rekommenderar Eurojust att fortsätta förhandlingarna om ingående av avtal med USA, Ryssland, Schweiz och Ukraina och att förbereda ytterligare avtal med nyckelpartner, 1 Dok /05 EUROJUST /05 (Presse 247) 19

20 13. noterar Eurojusts oro över den osäkerhet som råder genom att det varken har ingåtts ett avtal om säte eller ett hyresavtal med värdlandet; rådet uppmanar därför alla berörda parter att slutföra de pågående förhandlingarna snarast möjligt och att finna lämpliga lösningar för definitiva lokaler; i detta sammanhang bör en eventuell omlokalisering tillsammans med Europol övervägas, 14. ber medlemsstaternas myndigheter att noga studera årsrapporten i syfte att ytterligare stärka Eurojusts uppdrag att förbättra samarbetet och samordningen mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter och spela en roll när det gäller att fastställa brottstendenser, prioriteringar och de mål som skall nås genom ett sådant samarbete." Organiserad brottslighet Årsrapport för 2004 Rådet stödde årsrapporten för 2004 från Europeiskt nätverk för förebyggande av brottslighet och beslutade att överlämna den till Europaparlamentet. Nya funktioner för Schengens informationssystem Rådet antog ett beslut om fastställande av datum för tillämpningen av vissa bestämmelser i beslut 2005/211/RIF om införande av ett antal nya funktioner för Schengens informationssystem, bland annat i kampen mot terrorism (12578/05, 12579/05 och 12580/05). Europol Rådet godkände Europols dokument om utarbetande av en EU-strategi för västra Balkan /05 (Presse 247) 20

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel 21/VIII/2007 K(2007) 3926 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 21/VIII/2007 om genomförande av rådets beslut 2007/435/EG med avseende på antagandet av strategiska

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 12/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: PROTOKOLLET, BILAGA IX UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0025 (COD) 5933/4/15 REV 4 ADD 1 RÅDETS MOTIVERING Ärende: EF 26 ECOFIN 70 DROIPEN 14 CRIMORG 16 CODEC 142 PARLNAT

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Inledning Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets ändamål är att uppnå en större

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.9.2009 KOM(2009) 468 slutlig 2009/0126 (ACC) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande och ingående av ett frivilligt partnerskapsavtal mellan Europeiska

Läs mer

RÄTTSLIGA FRÅGOR EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR 2014-2020 I HELA. Rättsliga frågor

RÄTTSLIGA FRÅGOR EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR 2014-2020 I HELA. Rättsliga frågor RÄTTSLIGA I HELA EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA 2014-2020 Rättsliga frågor EU-STÖD TILL ETT EUROPEISKT OMRÅDE FÖR RÄTTSLIGA Samarbete kring civil- och straffrättsliga frågor är nödvändigt för att kunna

Läs mer

FÖRETRÄDARNA FÖR REGERINGARNA I EUROPEISKA GEMENSKAPENS MEDLEMSSTATER, FÖRSAMLADE I RÅDET, HAR ENATS OM FÖLJANDE

FÖRETRÄDARNA FÖR REGERINGARNA I EUROPEISKA GEMENSKAPENS MEDLEMSSTATER, FÖRSAMLADE I RÅDET, HAR ENATS OM FÖLJANDE INTERNT AVTAL MELLAN FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET, OM ÄNDRING AV DET INTERNA AVTALET AV DEN 18 SEPTEMBER 2000 OM ÅTGÄRDER OCH FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV AVS EG-PARTNERSKAPSAVTALET

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED Kontakter med allmänheten Vitboken om administrativ reform antogs av kommissionen den 1 mars 2000. Där anges grundprinciperna för EU-förvaltningen:

Läs mer

Återsändande av tredjelandsmedborgare via Sverige

Återsändande av tredjelandsmedborgare via Sverige Socialförsäkringsutskottets betänkande 2005/06:SfU3 Återsändande av tredjelandsmedborgare via Sverige Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2004/05:168 Återsändande av

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Regelverk för registrering av utländska patienter

Regelverk för registrering av utländska patienter Versionsdatum: 2013-10-18 Regelverk för registrering av utländska patienter Landstingets resurscentrum Patientadministrationen Virdings Allé 26 Landstingets resurscentrum 751 85 Uppsala tfn vx 018-611

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för regional utveckling 14.10.2009 2009/0072(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för kultur och utbildning över förslaget

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 6.11.2003 KOM(2003) 664 slutlig 2003/0258 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om skyldighet för medlemsstaternas behöriga myndigheter att systematiskt

Läs mer

Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan?

Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan? SV Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan? A Information om Dublinförordningen för personer som ansöker om internationellt skydd enligt artikel 4 i förordning (EU) nr 604/2013

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORAT XV Inre marknad och finansiella tjänster Fri rörlighet för informationstjänster. Bolagsrätt och finansiell information. Fri rörlighet för information, datasäkerhet

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING L 150/168 Europeiska unionens officiella tidning 20.5.2014 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 516/2014 av den 16 april 2014 om inrättande av asyl-, migrations- och integrationsfonden, om

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.10.2014 COM(2014) 638 final 2014/0297 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Marrakechfördraget om att underlätta tillgången

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

Rådets förordning (EG) nr 147/2003 av den 27 januari 2003 om vissa restriktiva åtgärder mot Somalia

Rådets förordning (EG) nr 147/2003 av den 27 januari 2003 om vissa restriktiva åtgärder mot Somalia Förordning 147/2003, Somalia [10281] Somalia Rådets förordning (EG) nr 147/2003 av den 27 januari 2003 om vissa restriktiva åtgärder mot Somalia EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN 2.8.2013 Europeiska unionens officiella tidning C 223/1 (Meddelanden) MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Riktlinjer för de olika kategorierna av

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 78.3, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 78.3, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, L 239/146 RÅDETS BESLUT (EU) 2015/1523 av den 14 september 2015 om fastställande av provisoriska åtgärder på området internationellt skydd till förmån för Italien och Grekland EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««Utskottet för rättsliga frågor 2009 PRELIMINÄR VERSION 2004/0137(COD) 10.1.2005 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor till utskottet för medborgerliga

Läs mer

Alexandra Wilton Wahren (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Alexandra Wilton Wahren (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Ändringar i utlänningslagen med anledning av den omarbetade Dublinförordningens ikraftträdande Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 6 mars 2014 Beatrice Ask Alexandra

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Budgetkontrollutskottet 2009 PRELIMINÄR VERSION 2006/2074(DEC) 9.2.2007 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret

Läs mer

Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29)

Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29) Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29) 02318/09/SV WP167 Yttrande 8/2009 Om skydd av personuppgifter insamlade och behandlade av skattefria butiker

Läs mer

FÖRORDNINGAR. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 469/2009 av den 6 maj 2009 om tilläggsskydd för läkemedel. (kodifierad version)

FÖRORDNINGAR. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 469/2009 av den 6 maj 2009 om tilläggsskydd för läkemedel. (kodifierad version) 16.6.2009 Europeiska unionens officiella tidning L 152/1 I (Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras) FÖRORDNINGAR EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 21.10.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0995/2002 ingiven av Stylianos Zambetakis (grekisk medborgare) för föreningen för

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29.10.2009 KOM(2009)608 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Republiken Estland och Republiken Slovenien att tillämpa en åtgärd

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 10 december 2010 (13.12) (OR. en) 17769/10 DEVGEN 399 COHAFA 111 ACP 327 RELEX 1100 FIN 730

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 10 december 2010 (13.12) (OR. en) 17769/10 DEVGEN 399 COHAFA 111 ACP 327 RELEX 1100 FIN 730 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 10 december 2010 (13.12) (OR. en) 17769/10 DEVGEN 399 COHAFA 111 ACP 327 RELEX 1100 FIN 730 NOT från: Generalsekretariatet till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 17477/10

Läs mer

Gränsöverskridande livssituationer i EU

Gränsöverskridande livssituationer i EU GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Gränsöverskridande livssituationer i EU En jämförande studie om civilståndshandlingar

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 14 januari 2002 ARBETSDOKUMENT om kommissionens förslag till rådets förordning om domstols

Läs mer

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism FI Dnr 13-6295 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

EUROPEISK ARRESTERINGSORDER 1

EUROPEISK ARRESTERINGSORDER 1 EUROPEISK ARRESTERINGSORDER 1 Denna order har utfärdats av en behörig rättslig myndighet. Jag begär att nedan nämnda person skall gripas och överlämnas för lagföring eller för verkställighet av ett fängelsestraff

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 22 oktober 2013 om vilseledande reklam (2013/2122(INI))

Europaparlamentets resolution av den 22 oktober 2013 om vilseledande reklam (2013/2122(INI)) P7_TA-PROV(2013)0436 Vilseledande marknadsföringsmetoder Europaparlamentets resolution av den 22 oktober 2013 om vilseledande reklam (2013/2122(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR Regional- och stadspolitik VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA OM BEHANDLING AV RETROAKTIVT EU-STÖD UNDER PERIODEN 2007 2013 ANSVARSFRISKRIVNING:

Läs mer

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare I. SYFTE 1. Stöd till människorättsförsvarare är sedan länge ett inslag i de yttre förbindelserna i Europeiska unionens

Läs mer

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS för förare av buss och tung lastbil Att köra buss och lastbil i yrkestrafik är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. Därför införs en

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av utlänningslagen, av 68 i en lag om ändring av utlänningslagen och av 1 i lagen om studiestöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 2/09/2008-22/10/2008 Det finns 329 svar, av totalt 329, som motsvarar dina sökvillkor DELTAGANDE Land DE - Tyskland 55 (16.7%) PL - Polen 41 (12.5%) DK - Danmark

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel 543 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 133 24,50% G - Partihandel och

Läs mer

UTSKOTTET FÖR MEDBORGERLIGA FRI- OCH RÄTTIGHETER SAMT RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR. och UNDERUTSKOTTET FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

UTSKOTTET FÖR MEDBORGERLIGA FRI- OCH RÄTTIGHETER SAMT RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR. och UNDERUTSKOTTET FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER UTSKOTTET FÖR MEDBORGERLIGA FRI- OCH RÄTTIGHETER SAMT RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR och UNDERUTSKOTTET FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Konferens om allvarliga internationella brott GEMENSAM UTFRÅGNING Måndagen

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Tillämpning av förordningen om ömsesidigt erkännande på artiklar av ädelmetall

Tillämpning av förordningen om ömsesidigt erkännande på artiklar av ädelmetall EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Tillämpning av förordningen om ömsesidigt erkännande på artiklar av ädelmetall 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning. RÅDETS DIREKTIV 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning

Europeiska unionens officiella tidning. RÅDETS DIREKTIV 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning L 16/44 23.1.2004 RÅDETS DIREKTIV 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV med beaktande av Fördraget

Läs mer

MARKT/2513/02 SV Orig. EN. UTKAST TILL BESLUT OCH SLUTSATSER VID FÖRSÄKRINGSKOMMITTÉNS 30:e SAMMANTRÄDE

MARKT/2513/02 SV Orig. EN. UTKAST TILL BESLUT OCH SLUTSATSER VID FÖRSÄKRINGSKOMMITTÉNS 30:e SAMMANTRÄDE MARKT/2513/02 SV Orig. EN UTKAST TILL BESLUT OCH SLUTSATSER VID FÖRSÄKRINGSKOMMITTÉNS 30:e SAMMANTRÄDE Bryssel den 16 april 2002 1. Dagordning Dagordningen för sammanträdet antogs. 2. Protokoll för det

Läs mer

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER MARKT/2094/01 SV Orig. EN Syftet med detta dokument I detta dokument beskrivs den nuvarande situationen beträffande e-handel och finansiella tjänster samt den särskilda

Läs mer

Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan?

Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan? SE Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan? A Information om Dublinförordningen för personer som ansöker om internationellt skydd enligt artikel 4 i förordning (EU) nr 604/2013

Läs mer

Ramöverenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet de gröna om migrationspolitik

Ramöverenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet de gröna om migrationspolitik 2011-03-03 Ramöverenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet de gröna om migrationspolitik Sverige ska ha en human asylpolitik och vara en fristad för dem som flyr undan förföljelse och förtryck. Samtidigt

Läs mer

Asyl-, migrations- och integrationsfonden(amif) Funktionen för fonderna

Asyl-, migrations- och integrationsfonden(amif) Funktionen för fonderna Asyl-, migrations- och integrationsfonden(amif) Funktionen för fonderna Organisationsskiss Funktionen för fonderna Varför finns EU-fonder? Stimulerar medlemsstaterna att genomföra den EUgemensamma politiken.

Läs mer

Kommittédirektiv Dir. 2014:81 Sammanfattning

Kommittédirektiv Dir. 2014:81 Sammanfattning Kommittédirektiv Genomförande av tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Dir. 2014:81 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014. Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 16 september 2013 668/2013 Lag om ändring av utlänningslagen Utfärdad i Helsingfors den 13 september 2013 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

23.3.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 77/25

23.3.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 77/25 23.3.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 77/25 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 284/2011 av den 22 mars 2011 om fastställande av särskilda villkor och närmare förfaranden för import av köksredskap

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2008R0767 SV 18.10.2013 002.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 767/2008

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

INTERNATIONELL RÄTTSLIG HJÄLP I BROTTMÄL INOM EU

INTERNATIONELL RÄTTSLIG HJÄLP I BROTTMÄL INOM EU INTERNATIONELL RÄTTSLIG HJÄLP I BROTTMÄL INOM EU EFFEKTIVITET V. RÄTTSSÄKERHET Malin Thunberg Schunke IUSTUS FÖRLAG Innehäll Förkortningar 13 1 Inledning 19 1.1 Om avhandlingsämnet 19 1.2 Bakgrund 20 1.2.1

Läs mer

P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II

P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets

Läs mer

RESA INOM NORDEN OCH EUROPA

RESA INOM NORDEN OCH EUROPA RESA INOM NORDEN OCH EUROPA - Pass eller id-kort? Här får du svaren! Inom Sverige kräver vi ingen legitimation. (Men inom Sverige ses körkort, pass eller nationellt id-kort som godkänd legitimation) Medborgare

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 30.9.2013 2013/0110(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Att köra buss och lastbil i sitt yrke är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. För att säkerställa att alla förare har den

Läs mer

REMISSVAR 1 (8) 2013-03-12 2013-1712-3

REMISSVAR 1 (8) 2013-03-12 2013-1712-3 0 REMISSVAR 1 (8) HEMLIG Mottagare Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En sammanhållen svensk polis - följdändringar i författningar (SOU 2012:78) Inledande synpunkter Säkerhetspolisen konstaterar att

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.2.2011 KOM(2011) 47 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Andra rapporten om genomförandet och tillämpningen av den ordning

Läs mer

FÖRDRAG OM STABILITET, SAMORDNING OCH STYRNING INOM EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN MELLAN KONUNGARIKET BELGIEN, REPUBLIKEN BULGARIEN, KONUNGARIKET

FÖRDRAG OM STABILITET, SAMORDNING OCH STYRNING INOM EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN MELLAN KONUNGARIKET BELGIEN, REPUBLIKEN BULGARIEN, KONUNGARIKET FÖRDRAG OM STABILITET, SAMORDNING OCH STYRNING INOM EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN MELLAN KONUNGARIKET BELGIEN, REPUBLIKEN BULGARIEN, KONUNGARIKET DANMARK, FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND, REPUBLIKEN ESTLAND,

Läs mer

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik CMI/Digital Vision Europeiska kommissionen 1 Var kan jag söka arbete? Den fria rörligheten

Läs mer

Hjälp att rekrytera i EU

Hjälp att rekrytera i EU Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 08.06.2006 KOM(2006) 280 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Förenade kungariket att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING "A - "A - EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 22.06.2004 KOM(2004) 440 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 2320/97 rörande införande av slutgiltiga antidumpningstullar

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 30 juni 2015 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 30 juni 2015 (OR. en) Europeiska unionens råd Bryssel den 30 juni 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0021 (NLE) 10010/15 CORDROGUE 49 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: Utkast till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

Läs mer

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Information angående UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Utgiven: juni 2013 Enheten för lagreglerade läkare och sjukgymnaster Så här gör du för att få ersättning för besök av utländska patienter/utlandssvenskar

Läs mer

Familjeförmåner inom EU

Familjeförmåner inom EU Familjeförmåner inom EU Dessa regler gäller även EES-länder och Schweiz Föräldrar som arbetar eller bor och arbetar i olika länder inom EU kan ha rätt till förmåner från båda länderna. Det betyder att

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 15.2.2012 2011/0455(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för rättsliga frågor över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

TARGET2- Suomen Pankki

TARGET2- Suomen Pankki REGLER OM AUTOMATISK KOLLATERALISERING I TARGET 2-SUOMEN PANKKI Definitioner automatisk kollateralisering: intradagskredit som en nationell centralbank i euroområdet beviljar i centralbankspengar till

Läs mer

Europa i ett nötskal

Europa i ett nötskal Europa i ett nötskal Vad är Europeiska unionen? Den är europeisk Den är en union = unionen ligger i Europa. = den förenar länder och människor. Kom så tar vi en närmare titt. Vad har alla européer gemensamt?

Läs mer