JAKTPROVSREGLER med. anvisningar. vid FÄLTPROV, FJÄLLPROV & SKOGSPROV för BRITTISKA STÅENDE FÅGELHUNDAR

Transkript

1 JAKTPROVSREGLER med anvisningar vid FÄLTPROV, FJÄLLPROV & SKOGSPROV för BRITTISKA STÅENDE FÅGELHUNDAR ÅGELHUNDKLUBBARNAS F A RBETSUTSKOTT SISK SPK SGSK SSK FASTSTÄLLDA AV SKK 20 JANUARI 2011, ATT GÄLLA FR.O.M. DEN 1 JANUARI 2012 Anvisningar reviderade

2 Innehåll 1. ÄNDAMÅL SKK s ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Vaccinationer ID-märkning Ansvar Force majeure Oacceptabelt beteende Hinder för deltagande i utställningar, prov och tävlingar Doping och andra otillbörliga förhållanden Villkor för stambokföring av resultat PROVS ANORDNANDE ORGANISATION ORDNINGSFÖRESKRIFTER ANMÄLAN, AVGIFTER OCH ÅTERBETALNING VILLKOR FÖR DELTAGANDE Protest KVALIFICERING OCH BEGRÄNSNING AV DELTAGANDE Lokalklubbsprov Specialklubbsprov Fjällpokal/Vinterfjällpokal och Derby SM-Prov CACIT-Prov KLASSINDELNING, UPPLÄGG OCH PRISSÄTTNING Startordning Kvalitetsklass Segrarklass Derby, Fjällpokal, Vinterfjällpokal och SM Derby, Fjällpokal och Vinterfjällpokal För Derby, Fjällpokal, Vinterfjällpokal och segrarklass gäller: Diskvalificerande fel i alla klasser: Diskvalificerande fel i ukl Diskvalificerande fel i ökl och skl EGENSKAPSBEDÖMNING Fart Stil Jaktlust Viltfinnarförmåga Självständighet Sökbredd Reviering Samarbete Precision Resning Sekundering Apportering Rapportering...18 INSTRUKTION FÖR JAKTPROVSDOMARE...19 Jaktprovsdomare...20 Kompetenskrav för att antas till domarutbildning för brittiska stående fågelhundar, domarelev:...20 Utbildningens omfattning:...20 Generella krav vid elev och aspiranttjänstgöring...20 Särskilda krav på elevtjänstgöring...21 Särskilda krav på aspiranttjänstgöring...21 Utbildning kan avbrytas...21 Auktorisation...21 Tilläggsauktorisation...21 Domare auktoriserad av annan organisation än FA...21 Domares engagemang...21 Avauktorisation och avstängning av domare...21 Honnörsdomare...22 REGLER FÖR SÄRSKILT APPORTERINGSTEST

3 REGLER vid FÄLTPROV, FJÄLLPROV & SKOGSPROV 1. ÄNDAMÅL Jaktprovens ändamål är att under jaktmässiga former värdera hundarnas jaktegenskaper till gagn för avel, jakt och viltvård och ska genomföras som praktisk jakt på hönsfågel tillåten för jakt samt på morkulla ÄNDAMÅL

4 2. SKK s ALLMÄNNA BESTÄMMELSER för utställningar, prov och tävlingar anordnade av SKK och till SKK anslutna läns- och specialklubbar samt avtalsanslutna rasklubbar. Dessa bestämmelser är fastställda att gälla fr.o.m t. o. m Eventuella ändringar som påkallats av svensk lagstiftning eller FCI återfinns på SKKs webbplats ( Nedanstående bestämmelser gäller för officiella (stambokförda) utställningar, prov och tävlingar som anordnas av Svenska Kennelklubben (SKK) och till SKK anslutna läns- och specialklubbar samt avtalsanslutna rasklubbar. Härutöver gäller i tillämpliga delar SKKs stadgar, samt bestämmelser som utfärdats av myndighet. Sammanförandet av hundar till utställningar, prov och tävlingar ställer krav på såväl arrangör som ägare/förare av hund för att kunna upprätthålla ett gott skydd mot smittsamma sjukdomar och skador på människor, den egna hunden och andra djur. Hundens välfärd har alltid högsta prioritet på samtliga arrangemang inom SKK- organisationen. Det är också viktigt att resultatet av bedömningen inte påverkas av otillbörliga förhållanden. Det åligger deltagare och funktionärer att handla eller uppträda på sådant sätt att det inte skadar eller motverkar SKK eller dess medlemsorganisationer samt att på prov, utställning eller tävling inte agera på sådant sätt att det påverkar andra hundars chanser till rättvis bedömning och att inte heller uttala sig nedsättande om andra hundar, funktionärer eller deltagare. Samtliga hundar ska ställas till förfogande för de undersökningar och de provtagningar som kan föranledas av kontroll av doping och andra otillbörliga förhållanden. När veterinärintyg åberopas för en hund ska detta vara utfärdat på av SKK godkänd blankett (se exempelvis F145 Sveriges Veterinärförbund eller motsvarande). Uppgifter som ska finnas med för att intyget ska accepteras är: ras, registrerat namn, registreringsnummer, ID-nummer, beskrivning av skada, om den är förvärvad, vad ingreppet avser, åtgärd, anledning till åtgärd och om kroppsdel avlägsnats kommentera dess utseende. Intyg i original ska alltid medtas vid utställning. Arrangör äger rätt att kopiera veterinärintyg. Person som av SKKs Disciplinnämnd uteslutits ur SKK-organisationen eller som av nordisk kennelklubb eller FCI avstängts från rätten att delta på utställning, prov eller tävling, eller som på grund av myndighetsbeslut inte får hantera eller inneha djur, får inte delta på prov eller tävling. Sådan person får inte heller ställa ut eller visa hund eller delta med avels- eller uppfödargrupp på utställning. Detta gäller även person som valt att utträda ur SKK-organisationen under pågående utredning i SKKs Disciplinnämnd, innebärande att SKKs Disciplinnämnd inte kan pröva ärendet i sak. Hundägare ansvarar för att hund vid utställning, prov eller tävling inte visas/förs av person som är utesluten, avstängd eller av myndighet ålagts förbud att hantera eller inneha djur. Hund som under de senaste sex månaderna före utställning, prov eller tävling ägts av person som av SKKs Disciplinnämnd uteslutits eller ålagts förbud att anmäla, föra eller låta framföra hund vid utställning, prov eller tävling, får inte delta. Resultat tilldelade i officiell klass registreras hos SKK. Endast registrerad hund kan tilldelas championat. 2.1 Vaccinationer Deltagande utländska hundar ska vara införda till Sverige i enlighet med svenska införselbestämmelser för hund avseende rabiesvaccination och avmaskning gentemot bandmask (Echinococos). Deltagande hund ska vara vaccinerad mot valpsjuka enligt följande: 1. Hund under ett (1) års ålder: Vid lägst tio (10) veckors ålder. 2. Hund över ett (1) års ålder: Hund ska vara vaccinerad vid lägst tio (10) månaders ålder och inte vara utförd för mer än fyra (4) år sedan. 3. Förstagångsvaccination ska vara gjord minst fjorton (14) dagar före prov-, tävlings- och/eller utställningsdagen. Kontroll av att gällande införsel- och vaccinationsbestämmelser följts kan förekomma. Vidare rekommenderar SKK att deltagande hundar dessutom är vaccinerade mot parvovirusinfektion och parainfluensa (kennelhosta). 2.2 ID-märkning Hund ska vara ID-märkt för att få delta på officiell utställning, officiellt prov eller tävling (gäller även blandras och oregistrerad hund). ID-märkningen kan ske genom tatuering eller genom implantat av microchip som uppfyller ISO-standard och Specialklubb äger rätt att bestämma att endast tatuering ska gälla vid klubbens arrangemang. Deltagare som tillhandahåller egen avläsare äger rätt att delta med microchipmärkt hund oavsett om arrangören beslutat om tatuering. Kontroll av ID-märkning kan ske genom stickprov SKK s ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

5 2.3. Ansvar Hundägare eller dennes ombud står under pågående utställning, prov eller tävling under det ansvar som följer av lagen om tillsyn över hundar och katter. Utställare, prov- eller tävlingsdeltagare svarar för att hunden hålls på ett sådant sätt att den inte kan tillfoga sig själv eller andra skada. Förvaring i bil får under inga omständigheter ske under sådana förhållanden att hunden kan ta skada. Arrangerande klubb fritar sig och sina funktionärer från allt ansvar för skada eller förlust som kan uppstå för hundägare i samband med utställning, prov eller tävling. Detsamma gäller skada som förorsakats av hund under pågående utställning, prov eller tävling om skadan inte bevisligen varit en följd av uppenbart bristande arrangemang. Aga av hund är förbjuden Force majeure Arrangören är inte skyldig att återbetala anmälningsavgiften om arrangemanget blivit inställt på grund av force majeure. SKK eller medlemsorganisation svarar inte för skador eller direkta eller indirekta kostnader som orsakats på grund av icke genomfört evenemang. Inte heller förtroendevald, tjänsteman eller funktionär inom SKK eller medlemsorganisation som fattat beslut om sådant evenemang, svarar för skador eller direkta eller indirekta kostnader Oacceptabelt beteende Hundar som under utställning, prov, tävling eller klubborganiserad aktivitet uppvisar ett oacceptabelt beteende genom att visa aggressivitet, göra utfall eller på annat sätt uppträda hotfullt mot människor och/eller andra hundar kan avvisas från området. Särskild rapporteringsskyldighet för domare och funktionärer Tjänstgörande domare och funktionär är skyldig att på särskild blankett, skriftligen till SKK rapportera då hund under utställning, prov, tävling eller klubborganiserad aktivitet visat oacceptabelt beteende enligt ovan. Det åligger arrangören att tillse att blanketten finns tillgänglig vid arrangemanget. Exempel på funktionär är: bestyrelse, kommissarie, tjänstgörande veterinär, prov- eller tävlingsledare, ringsekreterare, instruktör samt figurant vid prov Hinder för deltagande i utställningar, prov och tävlingar Mentalitet Hund som vid tre (3) tillfällen tilldelats Disqualified eller 0 pris med hänvisning till mentaliteten, äger inte rätt att delta. Smittsam sjukdom Hund som har en smittsam sjukdom eller ohyra får inte delta. Hund får inte delta som under den senaste månaden har haft eller misstänkts ha haft valpsjuka, parvovirusinfektion eller kennelhosta, eller som under den senaste månaden vistats tillsammans med hund som då var sjuk i någon av dessa sjukdomar. Hund får inte delta tidigare än 2 månader efter avslutad karantänsvistelse. Dräktig tik och valptik Dräktig tik får inte delta i prov, utställning eller tävling 30 dagar före valpning, beräknat från 63 dagar efter första parningen, och får inte heller delta förrän 75 dagar efter valpning oavsett resultatet av valpningen. Valpar Valpar under 4 månaders ålder får inte delta på prov, tävling eller utställning och inte heller införas på området. Svanskuperade hundar och hundar som inte fötts med naturlig hellång svans födda före 1 januari 2008: Hund född i Sverige och där svanskuperingen utförts av veterinärmedicinska skäl för att avhjälpa en efter födelsen förvärvad skada och där intyg i enlighet med vad som anges i inledningen till allmänna bestämmelser kan uppvisas i original såväl vid arrangemanget som senare får delta på utställning, prov, tävling och mentalbeskrivning. Svanskuperade hundar och hundar som inte fötts med naturlig hellång svans födda 1 januari 2008 eller senare: Exteriörbedömning vid ett tillfälle Hund som är född i land där svanskupering var tillåten när den företogs eller som har svanskuperats av veterinärmedicinska skäl alternativt är av ras som inte nämns i listan ovan och som inte är född med naturlig hellång svans, kan efter särskild prövning av SKK ges rätt att bli exteriörbedömd vid ett tillfälle samt få resultatet infört i stamboken SKK s ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

6 Prov, tävling och mentalbeskrivning Hund född i land där svanskupering var tillåten när den företogs eller som har svanskuperats av veterinärmedicinska skäl alternativt inte är född med naturligt hellång svans får delta på prov, tävling och mentalbeskrivning. Hund född i land där svanskupering inte var tillåten då den företogs får inte delta på prov, tävling eller mentalbeskrivning Doping och andra otillbörliga förhållanden Deltagande hund får inte vara skadad eller sjuk. Den får inte heller vara påverkad på otillbörligt sätt, det vill säga den får inte vara utsatt för åtgärd som otillbörligt kan påverka utseende, prestation, reaktion eller yttring av skada eller sjukdom. Detaljerade regler för vilka behandlingar och åtgärder som är otillåtna återfinns i Nationellt dopingreglemente för hund. Här finns också regler för dispensansökan. Det åligger den som är ansvarig för hunden att vid behandling eller annan åtgärd förvissa sig om vad detta kan innebära i fråga om hundens rätt att delta vid utställning, prov eller tävling. Då utställningsbestyrelse/provledning/tävlingsledning bestämt att prov för utrönande av eventuell doping eller annan otillåten åtgärd ska tas, är den som är ansvarig för hunden skyldig att ställa aktuell hund till förfogande för provtagning och för de ytterligare undersökningar som kan föranledas därav. Manipulation av prov för dopinganalys är förbjuden. Detaljerade regler för provtagningsrutiner med mera återfinns i Nationellt dopingreglemente för hund. Kastrerad hanhund/tik Hanhund som kastrerats kirurgiskt medges generell dispens att delta vid prov, tävling eller utställning. För deltagande vid utställning och exteriörbeskrivning krävs att det genom intyg i enlighet med vad som anges i inledningen till allmänna bestämmelser (utfärdat före kastrationen men efter 6 månaders ålder) kan styrkas att hunden haft två normalt utvecklade och belägna testiklar före operationen. Hanhund som kastrerats genom medicinsk behandling medges inte dispens för deltagande vid prov, tävling eller utställning. Tik som kastrerats genom kontinuerlig medicinsk behandling eller kirurgisk behandling medges generell dispens för deltagande Villkor för stambokföring av resultat Resultat stambokförs endast för hund som är registrerad i SKK eller i annan erkänd utländsk Kennelklubb. Svenskägd hund ska vid anmälningstidens utgång vara registrerad i SKK. För utlandsägd hund ska kopia av registreringsbeviset medfölja anmälningsblanketten till provet. I de fall ovanstående krav ej uppfylls kommer erhållna resultat att annulleras. Om deltagande hund befinns vara kryptorchid ska detta antecknas i resultatlistan SKK s ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

7 3. PROVS ANORDNANDE Prov anordnas av FA och dess specialklubbar. FA äger rätt att delegera provverksamheten till sina lokalklubbar. Tillstånd att anordna prov ska sökas hos SKK. Sådan ansökan ska innehålla uppgifter om tid, plats och klasser. Prov ska kungöras av FA enligt särskild anvisning. Anvisning: En provtablå med uppgifter om tid, plats, provtyp, klasser samt minst en kontaktperson från arrangerande klubb ska publiceras i Avance samt på FA;s hemsida. Detaljerad annonsering om respektive jaktprov ska publiceras i Avance och/eller på arrangerande klubbs hemsida. Rätten att arrangera prov och/eller utställning kan upphöra om prov och/eller utställning inte arrangeras, genomförs eller resultatredovisas på ett regelrätt sätt. Det ligger ett stort ansvar på arrangören att hålla en hög kvalitet på jaktproven. Gör en noggrann bedömning av hur många partier marken håller för och frestas inte att utöka antalet partier vid ett större antal anmälningar än beräknat på bekostnad av kvaliteten. FA/DU utser domare till SM, Derby och Fjällpokaler PROVS ANORDNANDE

8 4. ORGANISATION Anvisning: Arrangerande klubb är ansvarig för att provledare, kommissarie, markledare och skyttar har korrekt information och kompetens för att kunna planera, leda, genomföra och avsluta ett jaktprov. Arrangerande klubb ansvarar för att provet sker i enlighet med FA:s, SKK:s regelverk och anvisningar. Arrangerande klubb ansvarar för att domargenomgång sker med samtliga tjänstgörande domare. Provledaren är ansvarig för provets planläggning och genomförande och ska förvissa sig om att tjänstgörande domare är väl införstådd med gällande regler. Vid prov, där konkurrensklass med flera domare förekommer, ska provledaren vara auktoriserad domare för den provtyp som jaktprovet gäller. Detta för att kunna tjänstgöra som skiljedomare om klassens domare inte kan enas i bedömningen. När en domare i förväg är utsedd att ensam döma final i konkurrensklass bortfaller kravet att provledaren ska vara auktoriserad domare. Provledaren får inte delta som hundförare i klass där han/hon tjänstgör som skiljedomare. Anvisning: Obs att Honnörsdomare kan tjänstgöra som provledare och skiljedomare. Kommissarien ska biträda provledaren i planläggning och genomförande av provet enligt särskild handledning för kommissarie. Markledaren anvisar provmark och dess gränser för domaren, samt ansvarar för att publiken inte stör provdeltagarna eller beträder förbjuden mark. Uppgiften som markledare och skytt kan kombineras. Domaren dömer enligt fritt skön inom ramen för provreglerna. Det är tillåtet att flera domare gemensamt dömer ett parti. Domarens beslut kan inte överklagas. Domare ansvarar för att provet genomförs enligt gällande bestämmelser. För domare som är inbjuden för att döma på prov som ska genomföras på fälthöns och/eller änder måste domaren genom arrangören, i samband med att inbjudan sker och före aktuellt prov, förvissa sig om provet kommer att innefattas av utsatt vilt. Om så är fallet är det domarens skyldighet att via arrangören förvissa sig om att utsättningen har skett i enlighet med Svenska Kennelklubbens riktlinjer och råd för utsättning av fågel inför jaktprov med stående- och stötande fågelhundar samt bestämmelser om särskild apportör vid jaktprov. I de fall domaren/na under pågående prov uppenbart finner att viltutsättningen inte följer SKKs policy, är domaren skyldig att efterhöra med provledningen om det finns annat markavsnitt/provområde där SKKs policy kan efterlevas. I de fall detta kan ske, ska domaren i samråd med, prov-/tävlingsledare byta område för att slutföra provet. Om sådan möjlighet inte finns har domare skyldighet att avbryta provet. Vapen och skytte. Hagelgevär är det som normalt används vid jaktprov. På varje parti ska det finnas en särskild utsedd skytt som med gevär skjuter över hundarna. Vid prov som anordnas under tid då fågel inte får fällas samt i unghundsklass, kan dock 9 mm startpistol ersätta gevär. Hundförare får inte själv skjuta över sin hund. Anvisning: Skyttet vid jaktprov ställer mycket höga krav på säkerhet. Det är viktigt att den eller de som ska skjuta vid jaktprov har stor erfarenhet av jakt över stående hund och i övrigt är en skicklig skytt. Domaren ska även ge skytt/ skyttarna nödvändiga instruktioner om hur skytten ska agera tillsammans med hundförare för att om möjligt fälla fågel. För att ett prov ska kunna tillgodoräknas med fällning ska det genomföras med hagelbössa. Arrangör eller funktionär har möjlighet att avlysa fällning av säkerhetsskäl. Detta ska meddelas senast vid upprop. Tjänstgörande domaren kan agera skytt på skogsprov. Skytt vid jaktprov ska förutom erforderliga handlingar på vapen medföra statligt jaktkort och i förekommande fall jakttillstånd. Skytt ska även vara ansvarsförsäkrad ORGANSISATION

9 5. ORDNINGSFÖRESKRIFTER Provdeltagare och publik ska följa provledarens och domarens anvisningar och i övrigt uppträda enligt god sportsmannased. Om detta inte följs, kan vederbörande tilldelas varning. Vid upprepad eller grövre överträdelse har provledare eller domare rätt att avvisa vederbörande från provet och hunden kan då inte tilldelas pris, och disciplinära åtgärder kan vidtas. Använder sig förare av visselpipa eller tillrop så, att det av domaren anses störa partnern, ska han/hon varnas och om han/ hon inte tar rättelse avvisas från provet. Byte av förare under pågående prov får inte förekomma utan provledarens eller domarens medgivande. Förare av hund, får inte utan domarens medgivande avbryta pågående prov. Föraren får inte under pågående prov bära spö eller motsvarande, som av hunden kan uppfattas som ett hot. Hund får under avprovning inte bära någon form av halsband, sele eller pingla. Dräkter som skyddar bröst, mage och ben är förbjudna. Hund får på prov eller utställning inte bära stackel (tagghalsband). Förare som avprovar flera hundar, s.k. dubbelförning, kan av provledningen avkrävas särskild hundhållare. Förare ska underrätta provledningen om anmäld hund inte kommer till start. Förare som inte inställer sig med hund vid upprop kan uteslutas från prov ORDNINGSFÖRESKRIFTER

10 6. ANMÄLAN, AVGIFTER OCH ÅTERBETALNING Anmälaren svarar för att lämnade uppgifter är korrekta. Anmälan till jaktprov ska innehålla samtliga korrekta uppgifter, begärda intyg, protokoll och blanketter. Komplett anmälan och fastställda avgifter ska vara mottagaren tillhanda senast den dag som fastställts av arrangören. Snarast efter anmälningstidens utgång meddelar arrangör anmäld som inte får starta eller satts som reserv. Anvisning: För hund som inte kan beredas tillfälle till start ska hela startavgiften återbetalas. Besked om deltagande eller ej skall lämnas i rimlig tid före hundens start. Arrangören har rätt att behålla en skälig del av startavgiften, så kallad administrationsavgift. Det kan tillämpas då veterinärintyg hindrar hundens start och eller hund som är satt på reservlista och inte kan beredas start. Skälig administrationsavgift är ca 25% av startavgiften. Det är lämpligt att arrangören i PM:et för provet tydliggör vilka bestämmelser som gäller vid detta prov ANMÄLAN, AVGIFTER OCH ÅTERBETALNING

11 7. VILLKOR FÖR DELTAGANDE Hund ska vara ägd av medlem i till FA ansluten klubb eller annan motsvarande av FCI erkänd kennelorganisation. Om hunden förs av annan person än ägaren, gäller för föraren samma krav på medlemskap som för ägaren. Tik som löper får inte delta. Hund får under prov inte bära tassbandage eller motsvarande. Hund som under de senaste sex månaderna ägts, tränats, vårdats eller förts på prov av domare får inte anmälas för bedömning av den domaren. I de fall ovanstående krav inte uppfylls, kommer erhållna resultat att annulleras. För felaktiga lämnade uppgifter kan resultat annulleras upp till två år efter provet. 7.1 Protest Domslut kan ändras i följande fall: 1. Om fel av teknisk art begåtts. 2. Om hunden inte haft rätt att delta enligt gällande bestämmelser. Deltagare kan inte protestera mot domarens bedömning och fria skön. Frågan om ändring av domslut prövas efter protest från provdeltagare. Protest mot domslut ska vara skriftlig. Den ska lämnas in till provledare innan provet avslutats och den dag som det klandrade domslutet meddelades och vara åtföljd av protestavgift motsvarande dubbel anmälningsavgift. Om protest lämnas in av någon som inte är berättigad till detta eller om protesten inte är åtföljd av fastställd protestavgift, ska protesten omedelbart avvisas. Sådant beslut fattas av provledare. Godkänns protesten ändras hundens pris i resultatlistan, alternativt omprövas hunden, och protestavgiften återbetalas. Beslut lämnas skriftligen till den som protesterat. Om ett godkännande av protesten medför att hundens pris utgår ur resultatlistan, återbetalas förutom protestavgiften, också anmälningsavgiften. Den provdeltagare som berörs av provledares beslut kan överklaga till FA. Överklagandet ska ske skriftligt och ska ha inkommit till FA senast två veckor efter dagen för provledningens beslut. Ändring i resultatlista kan ske inom två år från provtillfället VILLKOR FÖR DELTAGANDE

12 8. KVALIFICERING OCH BEGRÄNSNING AV DELTAGANDE Om arrangör måste begränsa antalet deltagare vid jaktprov ska det ske enligt nedan. Lottning sker i den grupp där maxantalet överskrids. Anvisning: Alla begränsningar i någon form ska meddelas i annonseringen för att vara giltiga. Efter att alla korrekt anmälda hundar beretts tillfälle att starta på provet, kan arrangerande klubbs medlemmar ges företräde till dubbelstart. 8.1 Lokalklubbsprov För ukl och ökl gäller: 1. Hundar vars ägare är medlem i arrangerande klubb äger företräde oavsett merit. 2. Ej medlem, hund med jaktprovsmerit. 3. Ej medlem, hund utan jaktprovsmerit. För skl gäller: 1. Vid huvudprov (1/år) äger hund vars ägare är medlem i arrangerande klubb företräde. Anvisning: Huvudprov ska anmälas vid provansökan. 8.2 Specialklubbsprov För ukl och ökl gäller: 1. Egna rasen. 2. Övriga raser med jaktprovsmerit. 3. Övriga raser utan jaktprovsmerit. För skl gäller: 1. Egna rasen. 2. Övriga raser. 8.3 Fjällpokal/Vinterfjällpokal och Derby Kvalificerande merit räknas på jaktprov före provets anmälningstids utgång. 1. Hundar med 1:a pris ukl HP. 2. Hundar med 1:a pris ukl. 3. Hundar med 2:a pris ukl. 4. Hundar med 3:e pris ukl. 5. Hundar utan jaktprovsmerit. FA kan därutöver besluta om ytterligare begränsningar vid varje provtillfälle. 8.4 SM-Prov Kvalificerande merit räknas på jaktprov under tiden femton månader före provets anmälningstids utgång. 1. Föregående års SM-vinnare på resp. provtyp. 2. Hundar med 1:a skl med tillägg Cert 3. Hundar placerade i skl med tillägg CK/Hp. 4. Hundar placerade i skl utan tilläggspris. 5. Hundar oplacerade i skl. FA kan därutöver besluta om ytterligare begränsningar vid varje provtillfälle 8.5 CACIT-Prov För CACIT-prov gäller anmälan och begränsningar enligt FCI KVALIFICERING OCH BEGRÄNSNING AV DELTAGANDE

13 9. KLASSINDELNING, UPPLÄGG OCH PRISSÄTTNING Hundarna ska släppas i par på fält och fjäll, individuellt på skog Blandpartier är endast tillåtna i ren kvalitetsklass. Alla hundar som startar på provet ska tilldelas pris även i de fall provet avbryts. Hund som anmäls dragen från provet efter upprop men före det att första hund i partiet släppts stryks från prislistan. Domaren avgör när en hund är färdigbedömd, och någon garanti för provtid av viss längd finns således inte. Hund över vilken skott inte avlossats i samband med fågeltagning kan inte tilldelas pris. För att en jaktbar situation ska tillgodoräknas hunden krävs alltid att skott avlossats. Domaren avgör om hunden står eller inte. Hunden får inte vidröras när den står. Där provets bästa hund ska utses möts (vid behov) den högst rangerade hunden från respektive parti. Anvisning: 0 pris är också ett pris. Domaren avgör vad som är jaktbart avstånd. Vid prov som anordnas under tid då fågel inte får fällas samt i unghundsklass räknas föraren eller skytten. När det skall fällas räknas skytten. Vid resultatlöst stånd tillämpas omstart där båda hundarna släpps på nytt från samma ställe ett stycke tillbaka i terrängen. För att utse provets bästa hund följ anvisning för Cacit enl Startordning Startordningen i varje klass bestäms genom lottdragning inför provledaren eller dennes representant. Om möjligt tas hänsyn till förare, som under samma prov för flera hundar. Uteblir en hund vid upprop justeras startordningen genom att sista hund i gruppen flyttas upp på den bortfallnes plats. Vid prov med två eller flera grupper i samma konkurrensklass, ska domare och provmarker lottas mellan grupperna. 9.2 Kvalitetsklass Unghundsklass (ukl) är öppen för hundar som dagen före provets första bedömningsdag uppnått 9 månader men ännu inte uppnått 24 månaders ålder. Bedömningen avser i första hand hundens naturliga egenskaper. Begränsad eftergång i fågelsituation tolereras men unghunden ska vara så pass dresserad och samarbetsvillig, att dess arbete kan bedömas. Fågel ska inte fällas. Öppen klass (ökl) är öppen för hundar som dagen före provets första bedömningsdag uppnått 9 månaders ålder och som avlagt ett godkänt apporteringstest, genomfört enligt de bestämmelser som föreskrivs i landmomentet av FA särskilda apporteringstest. I denna klass ska den färdigdresserade hunden bedömas. Hänsyn tas både till naturliga egenskaper och dressyr. Anvisning: Hunden ska vara väl avprovad - eftersträva alltid att samtliga egenskaper kan bedömas. Unghund som upprepat går efter fågel bör ej fortsatt avprovas. Antal hundar per domare och dag är i kvalitetsklass (ukl/ökl) begränsat till min 2 och max 14 hundar. För skogsprov gäller, max 8 hundar, inget minimiantal Hundarna ska om möjligt ges lika släpptid fram till dess varje hund är färdigprovad. Hund som tar stånd strax efter kopplingsorder kan få situationen bedömd. Anvisning: För att en hund ska kunna få en situation bedömd vid stånd efter kopplingsorder måste situationen avvecklas innan nästa par släppts. Vid blandpartier skall det vara min 2 startande hundar i varje klass. För att bedöma hund färdigt kan hund som är färdigprovad utgöra partner under återstående provtid. Blanda inte ukl och ökl hund om annan hund finns att tillgå KLASSINDELNING, UPPLÄGG OCH PRISSÄTTNING

14 Första pris ska tilldelas hund, som fyller synnerligen högt ställda krav och ska vara väl avprovad. I ukl läggs vikten vid hundens naturliga anlag. Förstapristagare i ukl kan tilldelas hederspris. I ökl fordras att hunden är lydig, färdigdresserad, och uthållig. I ökl ska förstapristagare tilldelas hederspris. Andra pris ska tilldelas hund, som fyller högt ställda krav på såväl jaktliga som stilmässiga egenskaper. Även för andra pris ska öppenklasshunden vara lydig och färdigdresserad. Tredje pris tilldelas den goda jakthunden. För denna prisvalör kan fel tolereras, både anlags- och dressyrmässiga. Grundtanken är att varje hund, som tilldelas pris på prov, ska vara väl användbar för praktisk jakt. Anvisning: För 1 ukl är ett hagelhåll tillräcklig respekt. För 3 ukl skall hunden avbryta eftergång på förarens order. Situation där hunden går okontrollerat efter är inte premieringsvärdig. För 3 ökl är tillräcklig respekt inom fälld fågels nedslagsplats alt. tänkt nedslagsplats. 9.3 Segrarklass Segrarklass (skl) är öppen för hundar, som erhållit 1:a pris ökl Hp. Kvalitetskraven är desamma som i öppen klass. Utländsk hund ska ha motsvarande merit i motsvarande klass för start i segrarklass. Antal hundar per domare och dag är i segrarklass begränsat till min 8 och max 16 hundar på fjäll och fält. För skogsprov min 4 och max 8 hundar Om antalet hundar i skl överstiger 16 resp. 32 på fjäll och fält, och 8 resp 16 på skog, och så vidare, ska densamma delas i motsvarande partier, som vardera bedöms som separat skl. Om några av de anmälda hundarna inte kommer till start ska partierna reduceras enligt ovan. Anvisning: Ett provs samtliga skl ska genomföras under samma dag. Högst sex (6) hundar kan placeras. För placering ska prestationen motsvara minst 2:a pris ökl. Anvisning: Samtliga delegenskaper skall vara av minst 2:a priskvalité. Från sök till apport. Certifikat ska tilldelas den hund som visat de för dagen bästa egenskaperna samt gjort en prestation motsvarande 1:a pris ökl Hp Ck (certifikatkvalitet) ska tilldelas placerad hund som gjort en prestation motsvarande 1:a pris ökl Hp. Anvisning: Vid prov med Cacit-status och en skl skall Cacit delas ut till hund som placeras som 1:a med Certifikat. Reserv-Cacit skall delas ut till hund som placeras som 2:a om den tilldelas Ck. Om prov med Cacit-status genomförs med flera skl, avslutas dessa först och om flera hundar placerats som 1:a med Certifikat skall de mötas om Cacit/R-Cacit under ett mkt kort släpp. Detta påverkar inte prissättningen från de avslutade skl. Genomförandet skall ske i direkt samband med avslutning av provet, eller under annan dag vid samma provtillfälle. Kriterierna för att skilja hundarna åt är desamma som för ordinarie skl och fel kan utesluta från Cacit/R-Cacit. Bedömningen kan avgöras av en i förväg särskilt utsedd domare eller av de tjänstgörande domarna från respektive parti. Obs! Kravet på provledaren enl. Kap 4 om mer än en domare. 9.4 Derby, Fjällpokal, Vinterfjällpokal och SM Derby, Fjällpokal och Vinterfjällpokal är kombinerade konkurrens- och kvalitetsklasser öppna för unghundar. För Derbyt, Fjällpokal och Vinterfjällpokal gäller speciell anmälan och avgift, enligt särskild annonsering. Unghunden kan bara delta en gång i Derby, Fjällpokal och Vinterfjällpokal. Samma bedömningsgrunder som i ukl tillämpas. Samtliga hundar kan tilldelas kvalitetspris. Bedömningen sker enligt samma princip som för segrarklass. Högst sex (6) hundar placeras. Placerad unghund ska vara av minst 2:a priskvalitet. Vid SM-prov tillämpas samma bedömningsgrunder, placeringar och prissättning som i ordinarie segrarklass. Fält-, Fjäll-, Vinter-SM samt Derby, Fjällpokal och Vinterfjällpokal genomförs med ett parti omfattande max 22 hundar. Vid Skog- SM är maxantalet 11 hundar. Dessa prov ska bedömas av två domare gemensamt KLASSINDELNING, UPPLÄGG OCH PRISSÄTTNING

15 9.5 För Derby, Fjällpokal, Vinterfjällpokal och segrarklass gäller: 1. Hundarna får om möjligt lika lång tid i varje släpp så länge de är med i konkurrensen. 2. Ingen hund ställs av och får vila därför att den tidigt gjort ett bra arbete. 3. Ingen hund ges extra tid därför att den t ex blivit utan fågel. 4. En hund, som gjort så grava fel att den inte kan placeras, utgår omedelbart och fortsätter således inte släpptiden ut. 5. Domaren strävar efter att ge kopplingsorder i ett läge när båda hundförarna har likvärdiga chanser att koppla. 6. Kopplingsorder är absolut och betyder, avslutat släpp. 7. Avslutande släpp är inte nödvändigt om bästa och näst bästa hund mötts tidigare eller rangordningen mellan dessa hundar redan är klar. Anvisning: Om bästa och näst bästa hund inte mötts tidigare och håller samma prisnivå bör de mötas i ett avslutande släpp. Vid behov kan detta användas även på skog. 9.6 Diskvalificerande fel i alla klasser: 1. Angrepp på tamdjur. 2. Uppenbar viltskygghet eller skotträdsla. 3. Upprepad skallgivning under söket. 4. Hund som inte söker i galopp. 5. Hund som går helt ur hand. 6. Hund som vägrar att avancera eller resa. 7. Allvarligt störande av partner. (Sådan hund kan om tiden medger omprövas mot ny partner.) Anvisning: Som angrepp menas även hund som uppenbart förföljer eller driver tamdjur, dit också ren räknas. Viltskygghet bedöms under sök, stånd, avancering eller resning. Med upprepad skallgivning menas hund som vid mer än ett tillfälle, eller längre tid skallar under släpptiden vid sök, kappspringande eller förföljande. Glädjeskall exempelvis vid strykande av koppel skall inte vara belastande. Domaren avgör vad som är ur hand. I ukl skall en generös syn tillämpas. Unghund som försvinner i ett släpp men kommer tillbaks inom släpptiden kan fortsatt avprovas. Under avancering och resning kan en del hundar ta nya upprepade stånd i en cirkel. Detta beteende ska bedömas som vägran att avancera eller resa. 9.7 Diskvalificerande fel i ukl 1. Hund som inte kan stoppas eller kallas in när partner är i stånd. Anvisning: Unghund som inte fördärvar partnerns fågelsituation kan fortsatt avprovas. 9.8 Diskvalificerande fel i ökl och skl 1. Förföljande av vilt. 2. Vägran att apportera. 3. Hund som inte sekunderar eller inte kan stoppas när partner är i stånd KLASSINDELNING, UPPLÄGG OCH PRISSÄTTNING

16 10. EGENSKAPSBEDÖMNING Föremål för bedömning är: Anvisning: I ukl ska hunden avprovas så att dess högsta kvalité inom respektive delegenskap kan bedömas. I ökl ska hunden avprovas så att dess genomsnittskvalité inom respektive delegenskap under den totala släpptiden kan bedömas Fart Hundens sök ska vara snabbt, energiskt och med tydligt begär att finna vilt. Anvisning: Skilj på fart och stil vid bedömning! 10.2 Stil Med stil menas hundens sätt att föra sig i sök, på stånd och under avancering. Även om stilen är av estetiskt slag, ingår den i klart ändamålsenliga värderingar. Utmärkt stil innebär friktionsfri och elegant galopp med högt buret huvud och en svans som helst bör vara rörlig under söket. Ståndet bör vara stående. Det ska vara stramt och intensivt. Under avancering bör stramheten bibehållas. Liggande stånd och viftande svans på ståndet kan vara belastande beroende på omständigheterna. Anvisning: Den hund som kastar sig i stånd ska inte belastas på samma sätt som hunden som från att vara stående lägger sig ner Jaktlust Jaktlust och uthållighet är en viktig egenskap hos en fågelhund. Den korta tid ett prov pågår tillåter ingen verklig kontroll av hundens förmåga till längre arbete. Skulle därför dålig jaktlust och uthållighet konstateras under den korta provtiden, ska detta betraktas som ett allvarligt fel. Anvisning: Även uthålligheten ska vara väl avprovad men kravet kan skilja mellan olika klasser, där man väger in att en unghund tillfälligt kan tappa inspiration under olika förhållanden Viltfinnarförmåga Med viltfinnarförmåga menas hundens förmåga att finna och behandla vilt på ett för jakten ändamålsenligt sätt. Upprepade stötar och stånd utan resultat ska avsevärt belasta hunden, medan effektivitet ska premieras Självständighet Den självständiga hunden, som är opåverkad av att jaga tillsammans med partner, ska premieras. Osjälvständigt sök som bedöms störa partner under sök ska belasta hunden. Anvisning: Unghund som stör partnern kan om tid medges provas mot annan partner. I ökl och skl är osjälvständigt sök allvarligt belastande Sökbredd Söket ska till sin storlek vara väl anpassat till anvisad mark och med tydligt begär att finna vilt. Anvisning: Den hund som visar att den kan behärska såväl öppen som tät terräng kan anses mycket väl avprovad vad gäller sökbredd EGENSKAPSBEDÖMNING

17 10.7 Reviering Hundens reviering ska vara sådan att anvisad mark blir systematiskt genomsökt och att hunden inte går förbi vilt. Hund, som söker utanför anvisad mark, ska återkallas. Väl anlagt sök, där hunden vänder rätt mot vind, ska premieras. Anvisning: Hund som inte genomsöker marken systematisk utan gör ett slag rakt mot vinden, långt fram i marken och tar stånd, föranleder ingen speciell åtgärd. Bedöms den vara inom anvisad mark och i hand så får den stå kvar. Partnern som avsöker samma mark väl anlagt på bredden ska få fortsätta sitt sök. Finner partnern fågel innan den når den stående hunden så ska den få avveckla sin situation först Samarbete Hundens lydnad och samarbetsvilja ska bedömas under hela provet. Den samarbetsvilliga hunden, som kan föras och dirigeras med små medel, ska premieras. Om hunden stöter fågel, ska denna respekteras genom att hunden förhåller sig lugn på uppflogsplatsen och inväntar order från föraren. Detsamma gäller om fågeln utan hundens förvållande lyfter i närheten av denne och bedöms observerad av hunden 10.9 Precision Hundens stånd ska vara fast med skarp markering av funnet vilt. Vid stånd för fågel, som löper undan, bör hunden inte stå kvar utan självmant följa löpan och återknyta kontakten med fågeln. Hundens förmåga att sätta fast fågel ska premieras. Anvisning: Hundens stånd ska vara självständigt och inte påkallat. En hund som stöter fågel och blir stoppad ska visa ett självständigt stånd för fågel för att det ska tillgodoräknas hunden Resning Avancering och resning ska ske villigt och under förarens kontroll. Hunden ska följa löpande fågel i god kontakt med föraren. Föraren får under avanceringen aldrig gå framför eller vidröra hunden. Om så sker diskvalificeras hunden. I uppflog och skott ska hunden hålla sig lugn. Fågel, som inte kan eller vill lyfta, bör hunden ta och avlämna till föraren. Hund som vägrar avancera eller resa, kan inte tilldelas pris. Resningsorder ges av föraren enligt anvisning från domaren. För att uppnå förstapriskvalité ska hunden visa avancering och resning av fågel när så är möjligt. Anvisning: Vid resning ska även hundens förmåga att precisera fågel värderas. Vid bedömning av lugn i flog och skott ska man skilja mellan de olika klasserna samt med den villighet hunden reser och därmed nödvändig stoppsträcka. Inom ramen för väl avprovad bör en hund ges tillfälle att visa resning. Hund som håller förstapriskvalité men inte fått visa resning bör fortsatt avprovas för att få tillfälle att visa resning Sekundering Spontan sekundering är en egenskap som ska premieras i samtliga klasser. För högsta pris i ökl och skl är sekundering obligatorisk där möjlighet finns. Om inte hunden ges tillfälle att visa sekundering vid partners stånd ska hunden stoppas av föraren. Sekunderande eller stoppad hund ska kopplas under partners fågelarbete. Anvisning: Vid bedömningen ska hundens naturliga anlag för sekundering värderas och hundens uppträdande i sekunderingssituation ska tillsammans med övriga egenskaper vägas in i den slutliga prissättningen. Det är den naturligt uppkomna sekunderingsmöjligheten som skall bedömas. Hund som ligger an för högsta pris i ökl och skl bör inte kopplas alltför snabbt utan ges möjlighet att sekundera. I ukl premieras alla former av respekt för stående partner, med den spontant sekunderande hunden högst EGENSKAPSBEDÖMNING

18 10.12 Apportering Apportering är obligatorisk för pris i ökl och skl. Apporteringsobjekt avseende någon av de arter provet gäller ska medföras av provledning och ska vid apportering vara godkänd av domaren. Förare av hund kan medföra eget apporteringsobjekt. Hund, som enbart knall- eller fallapporterar, kan högst tilldelas ett 2:a pris Kvalitén på den utförda apporten påverkar vilket pris hunden ska tilldelas. Hunden ska alltid prövas i apportering (fälld eller utlagd fågel) första gången det skjuts över hunden i ett av domaren godkänt fågelarbete. Hunden ska på förarens order snabbt och säkert söka fälld eller utlagd fågel, hämta densamma och i funnet skick lämna den i förarens hand. Om hunden tar nytt stånd under apportsöket, reses fågel snarast, varefter apportsöket återupptas. Skulle hunden inte lyckas finna och apportera fälld fågel ska utlagd apport inte tillämpas. Domaren avgör om hunden i detta läge ska anses färdigbedömd eller ges ännu en chans. Hund, som genomfört apport på utlagd fågel bör endast i undantagsfall prövas mer på sådan. Målet är dock att fälla fågel (där så får ske) även för den hunden med åtföljande apport så länge fågel fälls. Anvisning: Apporteringen är ur jaktetisk synvinkel ett mycket viktigt moment vid fågeljakt för att inte död eller skadad fågel ska lämnas i marken. Fälls fågel vid jaktprov har apporteringen högsta prioritet, så att påskjuten fågel kan bärgas. Om hunden inte lyckas finna fälld eller påskjuten fågel ska domaren anvisa annan/andra deltagare med apporterande hund/hundar att särskilt söka och finna fågeln. Vid bedömning ska varje delmoment i apporteringen värderas. Det gäller sök, intensitet, kontakt, dirigerbarhet, grepp och avlämning. Knallapportering sker då hunden efter uppflog stannar men går i samband med skott. Fallapportering sker då hunden apporterar utan order, då den ser fågel falla. Apportsöket ska göras i det område där fågel setts eller bedömts falla. Hunden ska planmässigt med hjälp av vind söka igenom aktuellt område och med intensitet visa att den är fokuserad på uppgiften, kontakt och dirigerbarhet är då en förutsättning för att lösa uppgiften. Hund som tappar fokus på apporteringen och ex. går ut i sök bör kallas tillbaka för att ges ytterligare en möjlighet att apportera. Nedläggning av fågeln ger möjlighet för levande fågel att fly och ska värderas vid bedömningen. Hund som tar sk. omtag en gång behöver inte belastas om orsaken till omtaget är motiverat. Vid jaktprov då fågel inte får eller kan fällas används utlagt apportobjekt i enlighet med reglerna. Frusen eller torkad fågel godkänns inte. Apportfågeln visas för hunden och läggs ut i flygriktningen bortom uppflogsplatsen. Utläggningen verkställs genom att domaren går i en halvcirkel och lägger ner fågeln vid bedömda dödsplatsen Helst rullas fågeln på marken vilket ökar vittringen. Då uppflogsplats och flygriktning oftast är mot vinden ges hunden god chans att finna apportobjektet. Kastapport ska inte tillämpas. Skilj noga på hund som vägrar att apportera och hund som hamnar i en situation där apport inte är möjlig Rapportering Rapportering bedöms endast vid skogsprov. Med rapportering menas att hunden spontant eller påkallat lämnar ståndet för söka förarens kontakt och uppmärksamhet samt därefter återvänder till ståndet. Anvisning: Rapportering kan bara bedömas korrekt vid ett skogsprov. Detta beroende på att det är bara en hund lös i varje släpp och att bedömningen sker utan direkt konkurrens EGENSKAPSBEDÖMNING

19 INSTRUKTION FÖR JAKTPROVSDOMARE Domaren ska verkställa bedömningen efter fritt skön med ledning av gällande regler och anvisningar och göra bedömningen så instruktiv och tydlig som det är möjligt. I uppdraget för domaren ingår att fylla i och underteckna prislistor, skriva en provkritik samt fylla i en egenskapsbedömning på varje bedömd hund. Domaren är skyldig att handleda domarelev eller och examinera domaraspirant. Provledaren som ska medverka i aspirantexaminationen ska vara auktoriserad jaktprovsdomare. Anvisning: Vid fältprov har man vanligen till skillnad från fjällprov och skogsprov mycket begränsad terräng till förfogande. Därför kräver man att hundarna avsöker fältet utan att lämna några större luckor. Detta regelbundna sök blir vid fjällprov och skogsprov mindre ändamålsenligt. Här ser man mera till hundens förmåga att utnyttja de möjligheter terräng- och vindförhållanden erbjuder för att nå kontakt med fågel i ofta glest besatta, stora områden. Det är domaren som ansvarar för att utnyttja disponibel mark på ett ändamålsenligt sätt och att före varje släpp ange marschriktningen och yttre gräns för söket. Provet ska ledas så att hundarna om möjligt bereds tillfälle att söka mot vinden. För att underlätta för deltagare och publik att följa provet ska domaren genom öppen kritik om möjligt efter varje släpp meddela sin syn på hundarna. Om hund gör ett diskvalificerande fel ska domaren omedelbart ge besked härom, så att föraren kan lämna provet om så önskas. Bedömning av konkurrensklass är en form av matchning från första släpp till provets slut. Alla hundar i en och samma konkurrensklass kan aldrig möta alla men genom fortlöpande, offentlig rangering av hundarna kan såväl domare som deltagare och publik följa utvecklingen. De placerade hundarna ska ha mötts bara om det har betydelse för rangordningen. Bedömning av Derby, Fjällpokal och Vinterfjällpokal är en kombinerad kvalitets- och konkurrensbedömning där konkurrensbedömningen är viktigast och pågår från första till sista släpp. Först när konkurrensbedömningen är klar, värderas hundens prestation till ett kvalitetspris. Hundar som kan placeras måste vara av s.k. Derbykvalitet, d.v.s. ha mycket god stil, fart och stort format samt sök väl anpassat till anvisad mark. Domaren bör avsluta provet ute i marken på ett sådant sätt att inga frågetecken finns vad gäller bedömning av hundarna och dess prissättning. Efter slutförd bedömning ska domaren fylla i och underteckna prislistan och egenskapsbedömning på särskild blankett innan han/hon lämnar provet. Domaren skriver in släpptider avseende de släpp som hunden haft och redovisar det pris som hunden fått för dagens prestation. Domaren ska använda sig av hela skalan. Från EB som betyder Ej bedömbar till Utmärkt. 1. Fart; hund som ej söker i galopp. Egenskapen blir då Ej godtagbar. 2. Stil; hundens stil bedöms som mycket bra och med lite låg huvudförning. Egenskapen blir då Bra. 3. Jaktlust; hunden stannar och tittar av och till. Kontinuiteten kunde vara bättre. Egenskapen blir då Medelgod 4. Viltfinnarförmåga; finner fågel vid två tillfällen utav två möjligheter som blir jaktbara. Egenskapen blir Utmärkt. Ex.2 Samma hund finner ingen fågel och stöter ingen heller. Egenskapen blir då; Ej bedömbar 5. Självständighet; följer partnern stundtals som en skugga. Sökmönstret följer till delar partnerns sök. Egenskapen blir då Kontrollerar. 6. Sökbredd; Hunden söker med bra bredd. Egenskapen blir då Bra. 7. Reviering; Hunden söker stundtals med bra reviering,i övrigt så är söket mera oregelbundet. Egenskapen blir då Oregelbundet 8. Samarbete; Hunden söker i god kontakt med sin förare och kan styras med små medel. Egenskapen blir då Utmärkt. 9. Precision; här ska du ange antal gånger hunden är precis, något oprecis och/eller oprecis vid stånd och resning. 10. Resning; har inte hunden visat resning så ska det stå EB i egenskapen oavsett prisvalören. Ange antal okontrollerad, villig, tveksam och/eller vägrar. 11. Sekundering; hunden har haft chansen att sekundera men stoppades, så ska det stå Visar ej 12. Apport; apporten ska bara bedömas som godkänd eller ej. 13. Rapport; rapport ska redovisas som EB när hunden ej visat rapport. Egenskap som enbart ska beskrivas på skogsprov. 19 INSTRUKTION FÖR JAKTPROVSDOMARE

20 Skriftlig kritik, som wordfil, ska skickas till kommissarien inom förskriven tid. Domarkritiken bör inte inskränkas till kortfattade generella uttryck utan göras lagom fyllig, så att den klart anger händelseförloppet och motiverar prissättningen. Kritiken ska endast återge domarens egna iakttagelser och ej förmedla vad som eventuellt rapporterats till domaren av hundförare eller publik. Elevtjänstgöring eller aspiranttjänstgöring ska genomföras på ett sådant sätt att det påverkar jaktprovets genomförande med minsta möjliga störning Jaktprovsdomare Kraven på jaktprovsdomare ska ställas mycket höga, eftersom bedömning av jaktprov för brittiska stående fågelhundar är en av de mest komplicerade uppgifter en jaktprovsdomare kan ställas inför. FA/DU ska ansvara för att kalla lämpliga kandidater för utbildning till domare. FA/DU ska ansvara för all utbildning med syfte att utbilda nya domare och kompletterande utbildningar inklusive domarkonferenser. FA/DU ska ansvara för auktorisation av jaktprovsdomare. FA/DU ska ansvara för att avauktorisera jaktprovsdomare eller/och tillsvidare avstänga jaktprovsdomare. Domare med svensk auktorisation ska vara medlem i SKK-organisationen för att få tjänstgöra och behålla sin auktorisation som domare. Utländsk domare ska vara medlem i annan motsvarande av FCI erkänd kennelorganisation för att få tjänstgöra som domare. Domare med svensk auktorisation ska vara innehavare av vapenlicens och statligt jaktkort för att få tjänstgöra och behålla sin auktorisation som domare. Domare ska efter auktorisation medverka vid av FA/DU anordnade konferenser och aktivt bedöma hundar på jaktprov. Anvisning: En representant (auktoriserad domare) för varje specialklubb ingår i domarutbildningskommitté, FA/DU som har till uppgift att efter förslag, från lokalklubb, specialklubb eller från FA/DU, utse kandidater till domarutbildning. Representant från respektive specialklubb ska av styrelsen ha mandat att godkänna de kandidater FA/DU enats om. FA/ DUs beslut ska vara enhälligt och mot detta finns ingen appell. De kandidater man enats om tillfrågas och kallas skriftligen av FA/DU. Kompetenskrav för att antas till domarutbildning för brittiska stående fågelhundar, domarelev: 1. Ska ha mångårig erfarenhet av jakt över brittiska stående fågelhundar. 2. Ska ha deltagit i ett flertal jaktprov som provdeltagare i ukl, ökl och skl. 3. Ska ha fört hund till 1:a pris i ökl eller motsvarande i skl. 4. Ska vid de jaktprov han/hon bevistat ovillkorligen visat ett klanderfritt uppträdande samt vara känd som en omdömesgill person. 5. Ska ha tjänstgjort som kommissarie och provledare vid jaktprov. Utbildningens omfattning: Ett utbildningskontrakt upprättas av FA/DU avseende varje domarelev. Det ska innehålla de grundläggande krav som ställs i regler och anvisningar. Kontraktet beskriver samtliga delar som ska ingå i utbildningen från att bli antagen som domarelev, teoriblock, elevtjänstgöringar, aspirantutbildning och aspiranttjänstgöring. Kontraktet kan dessutom omfatta ytterligare utbildningar eller prov. T.ex. det som bedöms vara ett kompletterande krav i utbildning av den enskilde eleven. Samtliga delmoment ska vara genomförda och godkända av FA/DU. Generella krav vid elev och aspiranttjänstgöring 1. Elev och aspirant ska äga mycket goda kunskaper om gällande provregler och anvisningar. 2. Elev och aspirant bedömer enskilt de deltagande hundarna och ska efter provets slut avlämna skriftlig kritik. 3. Elev och aspirant är skyldig att svara på tjänstgörande domares frågor. Aspirant får i undantagsfall själv ställa frågor. 4. Elev och aspirant får inte påverka provets uppläggning eller hundarnas bedömning. 5. Tjänstgörande domare avger enligt särskilt schema skriftlig kritik över elev och aspiranttjänstgöringarna till FA/DU senast 14 dagar efter provet. 20 INSTRUKTION FÖR JAKTPROVSDOMARE