Det sjuka universitetet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det sjuka universitetet"

Transkript

1 KRONIK 3 Det sjuka universitetet Ola Fransson, lektor, Centrum för professionsstudier (CPS), Malmö högskola. I sin ideala form är akademikerns professionella autonomi kopplad till att forska och undervisa med utgångspunkt i en kollegialt kontrollerad självständighet. Historiskt sett har nog aldrig förutsättningarna för denna autonomi tillfullo existerat. Men den har i Sverige till för inte så länge sedan, år 2010 närmare bestämt då den så kallade autonomireformen genomfördes, haft stöd i en lagstiftning om akademisk jurisdiktion. I förenklad form kan den professionella autonomin beskrivas

2 Gjallerhorn 19 Tema: Professioner og professionsuddannelser 4 så här: läraren och forskaren har rätt att tillsammans med kollegor bestämma vad det goda akademiska arbetet innebär. Under de dryga två hundra år som det moderna universitetet existerat har dess betydelse för samhällsutvecklingen blivit allt viktigare. Dels genom att universitetet har kommit att omfatta väldigt olikartade utbildningar. Inom det vi kallar universitet eller högre utbildning återfinns idag tekniska, medicinska, samhällsvetenskapliga och humanistiska utbildningar och till dem knutna forskningsansatser. Dels har universitetet blivit en viktig aktör när det gäller att peka ut de missförhållanden som finns och utvecklas i samhället - missförhållanden, till exempel miljömässiga, orsakade av en övertro på och felanvändning av tekniska innovationer, sociala problem orsakade av ekonomiska kriser och så vidare. Universitetet har således grovt sett utvecklat två överordnade funktioner- att möta samhälleliga utmaningar och att vara en oberoende kritisk instans av samhälleliga (miss-)förhållanden. En förutsättning för detta dubbla uppdrag har varit professionell autonomi, i betydelsen att de professionella själva organiserar sin verksamhet. En förutsättning för den akademiska kompetensens utveckling har varit professionens egenutvecklade etiska och epistemiska normer, vilka har varit oberoende av externa intressen. Detta var fallet vid de svenska universiteten fram till och med reformen Reformens viktigaste innehåll var att de högre lärosätena nu själva får organisera de interna beslutsstrukturerna. På ytan kan denna nya frihet verka harmlös. Motsatsen visade sig dock vara fallet. För att förstå de konsekvenser denna reform har haft för akademikernas professionella autonomi måste något sägas om den ordning som reformen ersatte. Politiska reformer drivs av en grundläggande idé om en annan framtid än blotta extrapoleringen av samtidens förhållanden. De stora välfärdsreformerna under efterkrigstiden har burit detta signum. Framtiden kan förutsägas och den skapas i en annan form. I detta slags reformlogik togs olika medel i bruk, bland annat akademisk sakkunskap. Men märk detta: det politiska systemet hade stort förtroende för att det akademiska systemet självt kunde organisera sig för att skapa förutsättningar för att förverkliga reformerna. Det politiska systemet och den kunskapsproduktion akademin stod för var kommunicerande system - gränsen mellan dem var (i princip) tydlig och utväxlingen mellan dem skedde mot en fond av ömsesidig medvetenhet om det andra systemets egna förutsättningar. Därmed inte sagt att det alltid fanns en ömsesidig respekt eller förtroende mellan det akademiska och det politiska systemet. Jag vill inte skönmåla en tid som också präglades av ömsesidig misstro mellan systemens företrädare. Men, just för att det fanns olika uppfattningar om den verklighet som det ena systemet såg som sin uppgift att förändra (det politiska systemet) och det andra hade i uppgift att förklara och förstå (det akademiska systemet) så fanns en grundläggande förutsättning om att korrigeringar och kritik kunde formuleras mellan systemen. Eller med andra ord: demokratiskt meningsutbyte institutionaliserat som ömsesidig systemkritik. Ett sätt att garantera den akademiska autonomin och därmed detta systems funktion som autonom dialogpartner med det politiska systemet var att skydda dess kärnvärden via lagstiftning. Före 2010 var lärosätenas beslutsordningar alltså centralt reglerade i lag. Bland dessa lagar fanns en om att det skulle finnas kollegialt sammansatta maktcentrum inom varje lärosäte, på till exempel fakultets- och institutionsnivåerna. Fram till autonomireformen karakteriserades därför de svenska lärosätena av en dubbel maktstruktur: dels en linjeorganisation, med ansvar för ekonomi och lagstiftning, såsom till exempel att anställningsregler följdes och att ekonomin var i ordning, dels en kollegial organisation, som hade beslutsrätt angående vetenskapliga kärnfrågor, härunder att anställa den bäst lämpade mot bakgrund av vetenskaplig och pedagogisk kompetens. Linjeorganisationen är således inte ny, den har alltid funnits i universitetsvärlden. Det nya är att dess maktlogik är ensam kvar efter autonomireformen. Autonomireformen innebar att lagen om obligatoriska kollegiala beslutsorgan vid lärosätena togs bort. Den nya lagstiftningen innebar dock inte att lärosätena förbjöds inrätta kollegiala beslutsorgan, endast att det inte längre var lagstadgat med sådana. Huruvida kollegiala beslutsorgan skulle finnas eller inte blev alltså det enskilda lärosätets angelägenhet. Nu, några år senare, kan vi börja skönja de generella effekterna av autonomireformen. Det finns lokala varianter, men den generella trenden är tydlig. Linjeorganisationen har vunnit mark vid samtliga lärosäten i Sverige. Detta har inneburit att den kollegiala beslutsgången, som i sin ideala form innebar att beslut togs genom diskussion mellan i kompetensavseende jämlika personer, har inlemmats i linjeorganisationens logik, som är helt annorlunda än den kollegiala. I en linjeorganisation avgörs beslutsmakten av beslutsfattarens position i hie-

3 KRONIK 5 Det finns mycket kritiskt att säga om den kollegiala organisationsprincipen, men ur ett maktperspektiv hade den fördelen att vara garanten för akademisk mångfald rarkin. Det är alltså hierarkin som avgör vem som har rätt att fatta beslut, inte de argument som en enskild person framför, vilket är avgörande i den kollegiala organisationen. Det innebär att sådana frågor som tidigare avgjordes i kollegiala sammanhang nu bestäms av personer som representerar en viss position i linjeorganisationen. Naturligtvis kan akademiskt kompetenta personer få plats i linjeorganisationen, men hans eller hennes beslutsmakt grundas inte i personens akademiska meritering, utan i var i hierarkin tjänsten är placerad. De kollegiala sammanslutningarna i vilka den vetenskapliga sakkunskapen fällde avgörandet, och vilka fungerade som en buffert mot att människor högre upp i hierarkin kunde köra över medarbetarna lägre ner, har upphävts. Efter autonomireformen har beslutsordningen blivit det enskilda universitetets angelägenhet, och det enskilda universitetet kan därmed skapa vilken intern organisation som helst. Det som med autonomireformen framställdes som en politik för mångfald har lett till en konformism kring linjeorganisationen (managementstyrning, där ekonomiska resultat är avgörande). I realiteten innebär detta att makten förskjutits uppåt i systemet och att makten på de enskilda institutionerna har fråntagits ämnesföreträdarna. Det finns mycket kritiskt att säga om den kollegiala organisationsprincipen, men ur ett maktperspektiv hade den fördelen att vara garanten för akademisk mångfald. Den kollegiala strukturen hindrade olyckliga beslut grundade på kortsiktiga eller ovidkommande överväganden. Normen för succé sattes av de enskilda institutionerna och ämnenas vetenskapliga traditioner, vars framgångskriterier utvecklades utanför och bortom den lokala ledningens kontroll. Det som nu händer är det motsatta. Rektorerna har genom den politiska avregleringen fått verktyg att köra över den vetenskapliga sakkunskapen. Runt om i Sverige ser man hur de vetenskapliga övervägandena reduceras i samband med organisationsförändringar. Eftersom makten förskjutits uppåt till rektor och en inre krets av invigda, vilka inte behöver ta hänsyn till besvärliga vetenskapliga normer, har kärnverksamhetens (undervisning och forskning) normer och prioriteringar de facto marginaliserats. Vid Högskolan i Gävle har ledningen till exempel avskedat samtliga professorer och lektorer i ämnena litteraturvetenskap, statsvetenskap och religionsvetenskap med hänvisning till (tvivelaktiga) ekonomiska argument, samtidigt som den vetenskapliga produktionen vid dessa institutioner utan tvekan hör till de mest framgångsrika vid lärosätet. Vid Göteborgs universitet har humanistiska fakulteten tvingats lägga ner ett antal olönsamma språkinstitutioner. Listan kan göras längre och kommer nog tyvärr att bli längre. De ämnen som i regel tar den första törnen i nedskärningstider är de humanistiska ämnena. Detta är inget nytt i universitetets historia. Humanioras och den kritiska samhälls-

4 Gjallerhorn 19 Tema: Professioner og professionsuddannelser 6 vetenskapens nedmontering har pågått under en tid och börjar omsider dokumenteras. Redan år 2012 i en skrift från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, Den akademiska frågan en ESO-rapport om frihet i den högre skolan varnades det bland annat för att [h]ögskoleutbildningarna anpassas alltför mycket till arbetsmarknaden, externa finansiärer påverkar inriktningen på forskningen, ambitiösa högskoleledningar dras in i tveksamma samverkansprojekt, politiska överväganden tar överhanden när undervisning och forskning utformas. Ända sedan det moderna universitetets uppkomst på 1800-talet har det funnits olika uppfattningar om den högre utbildningens syfte. Några har menat att ett viktigt mål är personlig utveckling, andra har menat att samhällsnyttan i bred mening och, under senare år näringslivets behov ska vara vägledande. Dessa normkonflikter avspeglade den mångfald som den högre utbildningen utmärktes av före reformen. Skillnaden och problemet idag är att en norm har brett ut sig och lyckas dominera över alla de andra, nämligen den som omfattar de värden som kan uttryckas i ekonomiska termer. Med autonomireformen och den kollegiala maktstrukturens reträtt har också en grundläggande epistemisk förändring av den högre utbildningens samhälleliga uppdrag accentuerats. Humanioras och den kritiska samhällsvetenskapens svåra villkor i dagens svenska universitetssystem är ett symptom på denna epistemiska förändring. Hotet mot det endimensionella tänkandet: kritisk samhällsvetenskap och humaniora. Den högre utbildningen har fått cancer. Så inleder den amerikanska filosofen Martha C. Nussbaum sin bok Not for Profit

5 KRONIK 7 Why Democracy Needs the Humanities (2010). Sjukdomen sprids globalt. Cancern består i att kortsiktiga ekonomiska behov har eliminerat andra värden som den högre utbildningen har att förvalta och utveckla. På ett plan är boken ett försvar för den amerikanska liberal arts - traditionen. I korthet innebär denna att studenterna i början av sin utbildning läser breda program med olika ämnen, för att träna deras kritiska sinnelag. Detta gäller för hela utbildningsfältet. Även de studenter som önskar sig en framtid inom naturvetenskap eller det tekniska området orienterar sig brett innan de mer specialiserade studierna påbörjas. Liberal arts traditionen förklarar den framskjutna position som de amerikanska universiteten har fått under 1900-talet. Men denna framgångsrika utbildningspolitik är hotad. Utvecklingen går mot att studierna från första början ska vara målinriktade. Enämnesstudier, som Nussbaum kallar dem. Skräckexemplet är EU:s utbildningspolitik. I EU har anpassningen till det omgivande samhällets behov och näringsliv varit styrande. Enämnesstrategin är dock kontraproduktiv. Det talas ofta om att vi lever i en snabbt föränderlig värld (vilket är en analys som upprepats i varje samtid sedan det moderna västerländska samhällets födelse i början av 1800-talet), som den högre utbildningen måste anpassa sig till. Detta är motsägelsefullt. Om antagandet att framtiden är oförutsägbar (vilket är en banalitet) accepteras, så borde utbildningspolitiken sträva mot att skapa en pool av lösningar på problem som vi ännu inte känner till. EU (och svensk utbildningspolitik) gör med dårens envishet det motsatta. De första offren i denna strategi är humaniora och den kritiska samhällsvetenskapen, som i en framsynt utbildningspolitik kunde utgöra en del av lösningen. Men de är lätta att offra, dels eftersom de är den mest oräntabla utbildningssektorn på kort sikt, men också för att de ofta, direkt och indirekt, pekar på svårigheterna med att anpassa utbildning till samhälleliga behov. Den globala krisen för humaniora ska därför inte reduceras till ett problem kopplat till krympande ekonomiska ramar. Problemet är större än så, enligt Nussbaum. Nussbaum menar att kopplingen mellan humanioras globala kris och det kortsiktiga ekonomiska tänkandet inte bara handlar om att man inte har råd med det förra. Humaniora är i sig själv ett hot mot det kortsiktiga ekonomiska tänkandet. De som förordar utbildning med fokus på ekonomisk tillväxt ignorerar inte bara humaniora och konstutbildningar, de fruktar dem också. En utbildningskultur som understödjer centrala värden inom humaniora är ett potentiellt hot mot universitetsledningar som inte länge ser andra värden än de ekonomiska. De ekonomiska kalkylerna störs av humanisternas intresse för mänsklig komplexitet. Humaniora och samhällsvetenskap är, menar Nussbaum, en av många försvarslinjer för demokratins grundvärden. Ämnena tar sin utgångspunkt i det faktum att människor tänker och handlar oförutsägbart, utanför och kritiskt gentemot samtidens dominerande normer. I myllret av de individuella och kollektiva påfund som avviker från de styrandes proklamationer om vad som är rätt och riktigt är humanioras och den kritiska samhällsvetenskapens intresse för de lömska och lockande stigarna till helvetet och stegarna till himlen nödvändigt. Antingen i form av lärdom att ta efter eller som varning. I Sverige, liksom i många andra länder i Europa, har cancern alltså nått den organisatoriska nivån. Det tydligaste tecknet på sjukdomens utbredning är att den vetenskapliga sakkunskapen inte längre är den organisatoriska utgångspunkten vid många av de svenska lärosätena. Vetenskapens reträtt har skapat ett vacuum i vilket managementtänkande har brett ut sig. Målstrategier, visioner och målbilder - glosor hämtade från den gläffsiga managementsektorn har forskare och lärare måst vänja sig vid. Ledarskap och skapandet av ett vi kring vilket hela lärosätet förväntas samla sig har blivit allt vanligare. Mångfald har snabbt blivit en förlegad och bakåtsträvande ambition, samtidigt som akademisk pluralism är förutsättning för nytänkande (märk väl också i ekonomiskt avseende). Krisen för humaniora är inte bara en kris för de ämnen som läggs ned vid svenska lärosäten, utan också ett symptom på att garantierna för den professionella akademiska autonomin håller på att nedmonteras på bred front. Den felaktiga frågan i sammanhanget är därför har vi råd med humaniora? Den riktiga frågan är Vågar vi undvara humaniora?

Fackförbundet STs remissvar på Utvecklad ledning av universitet och högskolor, SOU 2015:92

Fackförbundet STs remissvar på Utvecklad ledning av universitet och högskolor, SOU 2015:92 Datum Vår referens 2016-03-01 2016-01 Er referens Dnr U2015/03779/UH Fackförbundet STs remissvar på Utvecklad ledning av universitet och högskolor, SOU 2015:92 Den förra regeringen utsåg i maj 2014 Kåre

Läs mer

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt

Läs mer

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i Hammarö kommun

Systematiskt kvalitetsarbete i Hammarö kommun 1(5) BILDNINGSNÄMNDEN 2012-06-12 Dnr Maria Kjällström, Förvaltningschef 054-515104 maria.kjallstrom@hammaro.se Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Att bedöma. pedagogisk skicklighet Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning

Läs mer

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Dnr: ORU 1.2.1-4488/2013 ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Fastställd av: styrelsen Datum: 2013-12-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Disposition av Anställningsordningen 3. Utgångspunkter

Läs mer

Riktlinjer gällande bisysslor vid Luleå tekniska universitet

Riktlinjer gällande bisysslor vid Luleå tekniska universitet Riktlinjer gällande bisysslor vid Luleå tekniska universitet 1. Inledning I Luleå tekniska universitets (LTU) uppdrag ingår att samverka med såväl näringslivet som samhället i övrigt. Många lärare, forskare

Läs mer

Organisering av autonomi och universitetet som idé

Organisering av autonomi och universitetet som idé Organisering av autonomi och universitetet som idé Shirin Ahlbäck Öberg Några år efter det att den förre rektorn för Uppsala universitet, Bo Sundqvist, hade avslutat sin period som rektor publicerade han

Läs mer

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Kommittédirektiv Befattningsstruktur vid universitet och högskolor Dir. 2006:48 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall göra en översyn

Läs mer

Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han

Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han Universitetet är ingen fabrik Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han själv och försöker inte dölja den konflikt som nu tornar upp sig mellan universiteten och regeringens

Läs mer

2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi

2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi 2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi Så bygger vi en utbildningskedja i världsklass Nationell kunskapsstrategi Så

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige

Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som

Läs mer

Förslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos

Förslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos Högre utbildning av god och jämn kvalitet? Förslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos tankar till produktion av bilar enligt taylorismens principer. Debatten har

Läs mer

Sjuksköterskeprogrammet. Study Program in Nursing. Svenska. Grundnivå

Sjuksköterskeprogrammet. Study Program in Nursing. Svenska. Grundnivå Dnr: HNT 2015/53 Fastställd 2015-02-23 Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Utbildningsplan Sjuksköterskeprogrammet Programkod: Programmets benämning: VGSSK Sjuksköterskeprogrammet Study Program

Läs mer

Remiss: Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (DS 2013:49)

Remiss: Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (DS 2013:49) Handläggare: Frida Lundberg Datum: 2013-11-14 Dnr: PU2-2/1314 Remiss: Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (DS 2013:49) Sveriges förenade studentkårer (SFS) har fått möjlighet

Läs mer

Academic Rights Watch och hoten mot den akademiska friheten i Sverige. Guy Madison

Academic Rights Watch och hoten mot den akademiska friheten i Sverige. Guy Madison Academic Rights Watch och hoten mot den akademiska friheten i Sverige Guy Madison 2 3 Academic Rights Watch JO-anmäler Högskolan Dalarna: professors rättssäkerhet satt ur spel Vid Högskolan Dalarna får

Läs mer

Tankarna bakom IT-satsningen en problematisering

Tankarna bakom IT-satsningen en problematisering 2 BAKGRUND Tankarna bakom IT-satsningen en problematisering Det finns olika anledningar till att använda skolans resurser till en satsning på Informationstekniken. Den första är att IT, i betydelsen datortillämpningar,

Läs mer

Plan för systematiskt kvalitetsarbete

Plan för systematiskt kvalitetsarbete Plan för systematiskt kvalitetsarbete Fastställd bun 20150901 77 dnr 2015/361-607 Plan för systematiskt kvalitetsarbete 2 Innehåll Utgångspunkt att öka barns och elevers måluppfyllelse. Kompetens för livet,

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

För att kunna möta de behov som finns i befolkningen på ett effektivt sätt behöver vården förändras så mycket att man kan tala om ett paradigmskifte.

För att kunna möta de behov som finns i befolkningen på ett effektivt sätt behöver vården förändras så mycket att man kan tala om ett paradigmskifte. Vårdförbundet är ett partipolitiskt obundet yrkesförbund för dig som är utbildad som, eller studerar till, barnmorska, biomedicinsk analytiker, röntgensjuksköterska eller sjuksköterska. Vårdförbundet ska

Läs mer

2015-05- 0 8. BESLUT Datum INITIATIVÄRENDE MED ANLEDNING AV EN ANMÄLAN ANGÅENDE BROTT MOT TRYCKFRIHETSFÖRORDNINGENS FÖRBUD MOT REPRESSALIER

2015-05- 0 8. BESLUT Datum INITIATIVÄRENDE MED ANLEDNING AV EN ANMÄLAN ANGÅENDE BROTT MOT TRYCKFRIHETSFÖRORDNINGENS FÖRBUD MOT REPRESSALIER BESLUT Datum 2015-05- 0 8 Dnr 8322-14-30 Aktbilaga 1 I INITIATIVÄRENDE MED ANLEDNING AV EN ANMÄLAN ANGÅENDE BROTT MOT TRYCKFRIHETSFÖRORDNINGENS FÖRBUD MOT REPRESSALIER Justitiekanslerns beslut Justitiekanslern

Läs mer

Högre utbildning under 20 år SOU 2015:70

Högre utbildning under 20 år SOU 2015:70 1 (8) YTTRANDE 2015-11-09 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Högre utbildning under 20 år SOU 2015:70 Utredningen i sin helhet är intressant och läsvärd, men känns ibland inte fullgången trots ymnigt

Läs mer

Fastställande av Kommunikationsplattform för Lunds universitet

Fastställande av Kommunikationsplattform för Lunds universitet BESLUT IB9 3540/2004 2005-10-18 Rektor Fastställande av Kommunikationsplattform för Lunds universitet Universitetsstyrelsen beslutade 10 juni 2005 att principiellt ställa sig bakom förslaget till kommunikationsplattform

Läs mer

Anmälan mot Konungariket Sverige

Anmälan mot Konungariket Sverige Europeiska kommissionen/european Commission B-1049 Bryssel Belgien 2012-07-10 Anmälan mot Konungariket Sverige Sveriges universitetslärarförbund SULF anmäler härmed Konungariket Sverige till Europeiska

Läs mer

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program 2011 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 21-21 maj 2011, Örebro. Programmet redogör för Centerstudenters syn på den högre utbildningen och hur

Läs mer

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Alla texter i essäserien Dialogen har global paginering, vilket innebär att sidnumren är unika för var essä och desamma som i kommande tryckta upplaga.

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Arbetsplan Förskolan Blåsippan Arbetsplan Förskolan Blåsippan Vår vision: Barnen och deras föräldrar skall tycka att de är på världens bästa förskola och när barnen lämnar vår förskola skall de vara väl rustade för framtiden. 1. Inledning

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

Den finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet. Marianne Stenius 21.8.2007

Den finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet. Marianne Stenius 21.8.2007 Den finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet Marianne Stenius 21.8.2007 Innehåll Humboldt i vilken tappning? Några utgångspunkter för Case Finland Aktuella reformer och förändringstryck inom

Läs mer

Läkemedelsverket. Det nationella Läkemedelsverket

Läkemedelsverket. Det nationella Läkemedelsverket Inblick Läkemedelsverket Maj 2015 Foto: Helena Mohlin Läkemedelsverket, EMA och framtiden Artikeln baseras på en intervju med Tomas Salomonson som är ordförande i CHMP, den europeiska läkemedelsmyndigheten

Läs mer

Rektor Högskolan i Gävle 801 76 Gävle. Maud Quist BESLUT 2004-12-16 Reg.nr 641-4677-03

Rektor Högskolan i Gävle 801 76 Gävle. Maud Quist BESLUT 2004-12-16 Reg.nr 641-4677-03 Rektor Högskolan i Gävle 801 76 Gävle Maud Quist BESLUT 2004-12-16 Reg.nr 641-4677-03 Ansökan om rätt att utfärda socionomexamen Högskolan i Gävles ansökan om rätt att utfärda socionomexamen avslås. Ansökan

Läs mer

Kunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet

Kunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet RECENSION Sven-Eric Liedman Amela Dzin: Kunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet Doktorsavhandling. Karlstad

Läs mer

Göteborgsregionens kommunalförbund. Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 2015-04-23

Göteborgsregionens kommunalförbund. Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 2015-04-23 Göteborgsregionens kommunalförbund Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 215-4-23 Innehåll Bakgrund 3 Ale 4 Alingsås 5 Göteborgs Stad 6 Härryda 7 Kungsbacka 8 Lerum 9 Mölndal

Läs mer

Nationalekonomernas oberoende en kommentar till Lars Jonung*

Nationalekonomernas oberoende en kommentar till Lars Jonung* LARS CALMFORS Nationalekonomernas oberoende en kommentar till Lars Jonung* I en artikel i föregående nummer av Ekonomisk Debatt diskuterar Lars Jonung hur nationalekonomerna ska kunna kombinera rollen

Läs mer

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad

Läs mer

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet nytänkande föds i möten Ny kunskap för en bättre värld På Högskolan i Halmstad vill vi hitta nya sätt att göra världen bättre. Genom kunskap, nytänkande

Läs mer

Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89

Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 2010-10-25 Socialdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 Saco lämnar följande synpunkter på den s k Arbetsförmågeutredningens förslag. Enligt direktiven

Läs mer

ATT LÄRA SIG ARBETA. Studenter vid Göteborgs universitet bedömer arbetslivsanpassningen

ATT LÄRA SIG ARBETA. Studenter vid Göteborgs universitet bedömer arbetslivsanpassningen Studenter vid Göteborgs universitet bedömer arbetslivsanpassningen av undervisningen Daniel Berlin/Enheten för analys och utvärdering RAPPORT: 2014:03 Dnr: V 2014/306 GÖTEBORGS UNIVERSITET Enheten för

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 2015-05-11 HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 GOD UTBILDNING I TRYGG MILJÖ 1. INLEDNING Ulricehamns kommun behöver förbättra resultaten i grundskolan, särskilt att alla elever

Läs mer

Bildningsstaden Borås

Bildningsstaden Borås » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bildningsstaden Borås Bildningsstaden 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter

Läs mer

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE .... Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE Riksting 18 20 maj 2012 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Sexualpolitiskt uttalande INLEDNING Sexualpolitik handlar om frågor som känns inpå bara skinnet

Läs mer

2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND

2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND 2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND GENOMFÖRD VÅREN 2014 INOM RAMEN FÖR SKL MATEMATIK PISA 2015 2 (15) Innehållsförteckning Försättsblad sid 1 Innehållsförteckning sid 2 Sammanfattning

Läs mer

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,

Läs mer

Min berättelse om villkoren på individ- och strukturnivå för att hjälpa en elev som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck.

Min berättelse om villkoren på individ- och strukturnivå för att hjälpa en elev som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck. Min berättelse om villkoren på individ- och strukturnivå för att hjälpa en elev som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck. Syftet är att ge exempel på kopplingen mellan fall och regelverk ur ett

Läs mer

Förord... 2. Inledning... 3. Ungas politiska engagemang... 4. Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4. Vill unga engagera sig politiskt?...

Förord... 2. Inledning... 3. Ungas politiska engagemang... 4. Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4. Vill unga engagera sig politiskt?... Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Ungas politiska engagemang... 4 Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4 Vill unga engagera sig politiskt?... 4 Hur ser unga på de politiska ungdomsförbunden?...

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DNR 08-401/179 SID 1 (7) 2008-01-30 Förslag till skolplan Skola i världsklass 1. Inledning Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv

Läs mer

~~~1/;t- Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET

~~~1/;t- Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET 15-10-29 DN R LIU-2015-01324 YTIRANDE 1(6) Remissutlåtande från Medicinska fakulteten, Linköpings universitet avseende rapporten En Värdefull Vård - en hälsooch sjukvård

Läs mer

Administratörens roll i det moderna universitetet

Administratörens roll i det moderna universitetet Administratörens roll i det moderna universitetet Administration i ett internationellt perspektiv Administratörskongressen 120523 Örebro universitet Lars Haikola 2012-06-04 1 Disposition 1. Den svenska

Läs mer

Introduktion därför är vi historiker

Introduktion därför är vi historiker Introduktion därför är vi historiker Cecilia Riving, David Larsson Heidenblad, Malin Gregersen Historiker är bra på att ställa frågor. Många frågor, krångliga frågor, komplexa frågor. Att kunna knåpa ihop

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

2014-09-19. Med stöd av 2 kap. 2 första stycket 9 p högskoleförordningen (1993:100) (HF) beslutar Lunds universitet om följande anställningsordning.

2014-09-19. Med stöd av 2 kap. 2 första stycket 9 p högskoleförordningen (1993:100) (HF) beslutar Lunds universitet om följande anställningsordning. BESLUT Dnr STYR 2014/676 1 2014-09-19 Universitetsstyrelsen Lunds universitets anställningsordning Med stöd av 2 kap. 2 första stycket 9 p högskoleförordningen (1993:100) (HF) beslutar Lunds universitet

Läs mer

Oderljunga skolas likabehandlingsplan. Läsåret 15/16

Oderljunga skolas likabehandlingsplan. Läsåret 15/16 Perstorps kommun Revideras Okt 2015 Barn och utbildningsnämnden OD F-6 Oderljunga skolas likabehandlingsplan Läsåret 15/16 att främja barns och elevers rättigheter och att förebygga och förhindra diskriminering,

Läs mer

Gör jämlikt gör skillnad

Gör jämlikt gör skillnad Gör jämlikt gör skillnad SAMLING FÖR SOCIAL HÅLLBARHET MINSKAR SKILLNADER I HÄLSA Anna-Maarit Tirkkonen Eskilstuna kommun Åsa Ranung Åsa Ranung Landstinget Sörmland Landstinget Sörmland Eskilstuna 31 maj

Läs mer

Programmets benämning: Danspedagogprogrammet Study Programme in Dance Pedagogy

Programmets benämning: Danspedagogprogrammet Study Programme in Dance Pedagogy Dnr: HS 2014/95 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Danspedagogprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: HGDNS Föreliggande utbildningsplan är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Mönsterås Komvux Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling 2016-2017

Mönsterås Komvux Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling 2016-2017 Datum: 2015-12-28 Mönsterås Komvux Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling 2016-2017 Innehåll: 1. Inledning 2. Likabehandlingsplanens syfte 3. Definitioner 4.

Läs mer

Plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Älvstrandsgymnasiets vuxenutbildning, Hagfors läsåret 2014-2015 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ÄLVSTRANDSGYMNASIETS

Läs mer

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier

Läs mer

Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor

Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor 1 (15) Utbildningsförvaltningen 2015-06-08 Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor Innehåll Inledning... 1 Vision... 2 Uppdrag och mål... 2 Pedagogiskt ledarskap... 2 Hur

Läs mer

Könsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet

Könsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet Sid 1 (23) Könsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet Könsfördelningen vid Umeå universitet är förhållandevis jämn 1. Trots en jämn könsfördelning råder det en kvinnlig

Läs mer

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling gällande Frösundas särskolor Ikasus samt Äventyrsskolan

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling gällande Frösundas särskolor Ikasus samt Äventyrsskolan HT14/VT15 Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling gällande Frösundas särskolor Ikasus samt Äventyrsskolan Vision På Frösunda särskolor arbetar vi för allas lika rättigheter. Vi arbetar

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består

Läs mer

Förskola, före skola - lärande och bärande

Förskola, före skola - lärande och bärande Sammanfattning Rapport 2012:7 Förskola, före skola - lärande och bärande Kvalitetsgranskningsrapport om förskolans arbete med det förstärkta pedagogiska uppdraget Sammanfattning Barnen i de granskade förskolorna

Läs mer

Ny utbildningsorganisation vid SLU

Ny utbildningsorganisation vid SLU Dnr SLU ua 2013.1.1.1-4639 PM Ny utbildningsorganisation vid SLU SLU får en ny utbildningsorganisation från den 1 januari 2014. Ny är den centrala utbildningsnämnden (UN) och programnämnderna (PN), men

Läs mer

Anställningsordning. för anställning som och befordran till lärare. vid Stockholms universitet (AOSU)

Anställningsordning. för anställning som och befordran till lärare. vid Stockholms universitet (AOSU) 1 (21) 2010-12-03 Dnr SU 601-3485-10 Anställningsordning för anställning som och befordran till lärare vid Stockholms universitet (AOSU) Fastställd av universitetsstyrelsen 2010-12-03 att gälla fr.o.m.

Läs mer

Sensus inkluderingspolicy

Sensus inkluderingspolicy Sensus inkluderingspolicy inklusive handlingsplan och begreppsguide fastställd av sensus förbundsstyrelse 2009-05-27 reviderad 2011-12-14/15 sensus inkluderingspolicy 1 Sensus inkluderingspolicy Sensus

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 2014-02-25. Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se

Tjänsteskrivelse. Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 2014-02-25. Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (8) Datum 2014-02-25 Tjänsteskrivelse Vår referens Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 GrF-2013/21 Sammanfattning

Läs mer

Omtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld.

Omtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld. Vellinge kommun POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 Våra värderingar Våra värderingar vägleder oss när vi möter våra kunder, det vill säga medborgare, besökare och företagare.

Läs mer

2015-2016. Upprättad av elever och lärare 2015.08.23

2015-2016. Upprättad av elever och lärare 2015.08.23 2015-2016 Praktiska Nykvarns årliga plan för att förebygga och motverka och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling enligt lagar och förordningar Upprättad av elever och lärare 2015.08.23

Läs mer

Handikappolitiskt program 2006 2010 Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor

Handikappolitiskt program 2006 2010 Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor Handikappolitiskt program 2006 2010 Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor Antagen av kommunfullmäktige 27 mars 2006, 47 Innehållsförteckning Förord Sid. 3 Syfte Sid. 4 Avgränsningar

Läs mer

Lyckas med outsourcing av lön och HR Whitepaper

Lyckas med outsourcing av lön och HR Whitepaper bluegarden.se Lyckas med outsourcing av lön och HR Whitepaper Kan din verksamhet tjäna på att outsourca hela eller delar av löne- och HRadministrationen? Detta whitepaper ger dig underlag att fatta korrekta

Läs mer

Anställningsordning för Högskolan Kristianstad

Anställningsordning för Högskolan Kristianstad Reviderad och fastställd av högskolestyrelsen 2015-06-11 Reviderad och fastställd av högskolestyrelsen 2013-06-19 Dnr 2012-141-82 Anställningsordning för Högskolan Kristianstad Sida 2 av 22 Innehåll Rekryteringspolicy...

Läs mer

Ulriksdalsskolans. Verksamhetsplan 2014-2015

Ulriksdalsskolans. Verksamhetsplan 2014-2015 Ulriksdalsskolans Verksamhetsplan 2014-2015 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången

Läs mer

DROTTNINGHOLMS FÖRSKOLA

DROTTNINGHOLMS FÖRSKOLA VerksamhetV Verksamhetsplan för 2009 DROTTNINGHOLMS FÖRSKOLA STENHAMRA FÖRSKOLA SÅNGA SÄBY FFM Uppdrag Enhetens förskolor erbjuder förskoleverksamhet till barn i åldrarna 1-5 år vars föräldrar förvärvsarbetar,

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck

Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck BOXHOLMS KOMMUN Barn-och utbildningsförvaltningen Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck Skriven av Boxholms skolkuratorer i samarbete med Socialtjänsten 2012-09-06

Läs mer

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl Djuretik Henrik Ahlenius, Filosofiska institutionen LIME, Karolinska institutet Vetenskap, politik, strategi Vilken betydelse har djurförsök för vetenskapens framåtskridande? Vilka regler bör omgärda användningen

Läs mer

Utbildningsdepartementet Stockholm

Utbildningsdepartementet Stockholm Utbildningsdepartementet Stockholm Utredningsavd Thomas Furusten YTTRANDE 2002-04-16 En ny yrkeshögskoleutbildning inriktning, utformning och kvalitetskriterier. Slutbetänkande av Utredningen om kortare

Läs mer

Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2014

Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2014 Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2014 Effektmål - Kompetens för tillväxt Vuxnas lärande ska bidra till Karlskoga-Degerfors kommuners utveckling och tillväxt. All verksamhet ska kännetecknas av hög kvalitet.

Läs mer

Problemlösning som metod

Problemlösning som metod Problemlösning som metod - för att lära matematik Fuengirola november 2014 eva.taflin@gu.se evat@du.se Problemlösningsmodulens övergripande syfte Att initiera utveckling av lärares egen undervisning utifrån

Läs mer

Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS

Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Diarienummer V 2016/24 Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Nationella sekretariatet för genusforskning ser det som

Läs mer

Kursplan för Naturorienterande ämnen

Kursplan för Naturorienterande ämnen Kursplan för Naturorienterande ämnen Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 ÄMNEN: Biologi Fysik Kemi BIOLOGI, FYSIK, KEMI Den gemensamma kursplanetexten, utformad i ett naturorienterande perspektiv, utgör

Läs mer

PF3-1/1516. Forskning för en högskola som håller ihop

PF3-1/1516. Forskning för en högskola som håller ihop PF3-1/1516 Forskning för en högskola som håller ihop - SFS inspel inför forskningspropositionen 2016 Handläggare: Johan Alvfors Datum: 2015-11-02 Dnr: PF3-1/1516 Vår vision Forskning och utveckling är

Läs mer

GLOBALA EKOSYSTEM OCH HÄLSA, 120 HÖGSKOLEPOÄNG

GLOBALA EKOSYSTEM OCH HÄLSA, 120 HÖGSKOLEPOÄNG INSTITUTIONEN FÖR NATURVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-640/2007 Sida 1 (7) GLOBALA EKOSYSTEM OCH HÄLSA, 120 HÖGSKOLEPOÄNG Global Ecosystems and Health, 120 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat och

Läs mer

Sprida leenden. Folktandvården Skånes varumärke och företagskultur.

Sprida leenden. Folktandvården Skånes varumärke och företagskultur. 1 Sprida leenden. Folktandvården Skånes varumärke och företagskultur. 2016 Vi människor ler av många anledningar. När vi är glada, när vi känner tacksamhet, när vi känner sympati. Det finns också anledningar

Läs mer

Underlagsdokument till jävsregler

Underlagsdokument till jävsregler Underlagsdokument till jävsregler Förebyggande och hantering av jävsituationer inom Mistra Här följer frågor och svar om hur alla inom Mistra med utgångspunkt i Mistras jävsregler kan arbeta för att förebygga

Läs mer

Förebyggande arbete mot kränkningar på nätet.

Förebyggande arbete mot kränkningar på nätet. REKTORSPROGRAMMET FÖRDJUPNINGSARBETE BLOCK 5 ÖRU, MHD, HDA K3 Förebyggande arbete mot kränkningar på nätet. Hur kan vi arbeta förebyggande på skolan? Katarina Fridén 2013-09-06 Innehållsförteckning 1.

Läs mer

KARRIÄRSYSTEM FÖR SVENSKA LÄROSÄTEN

KARRIÄRSYSTEM FÖR SVENSKA LÄROSÄTEN KARRIÄRSYSTEM FÖR SVENSKA LÄROSÄTEN I debatten om tillståndet i svensk vetenskap framhålls ofta två, till synes motstridiga, förhållanden: historiskt stora summor satsas på forskning från statligt håll

Läs mer

En Sifoundersökning om attityder kring att åldras

En Sifoundersökning om attityder kring att åldras En Sifoundersökning om attityder kring att åldras Innehållsförteckning Metod Introduktion Svenskarna om att åldras ATT ÅLDRAS Positiv syn på åldrandet LIVSGLÄDJE Äldre nöjdast med livet Familj och hälsa

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Fysik Mål Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: - använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som energi, teknik, miljö

Läs mer

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv!

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv! Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP Jesu uppståndelse: Vägen till ett förvandlat liv! (1 Kor. 15:1-58 ) 1. Två missförstånd som hör samman När Paulus nu närmar sig slutet av sitt brev, så vill han visa att Kristi

Läs mer

Om tröst och att trösta 1

Om tröst och att trösta 1 Åsa Roxberg Om tröst och att trösta 1 Michael 2010; 7: 282-6. Syftet med denna artikel är att undersöka tröstens innebörd, med fokus på vårdande och icke-vårdande tröst såsom den framträder i Jobs bok

Läs mer

SVERIGE INFÖR UTLANDET

SVERIGE INFÖR UTLANDET SVERIGE INFÖR UTLANDET INSTALLNINGEN till Sveriges s. k. kulturpropaganda har under årens lopp i hög grad växla t. Kring det andra världskrigets slut rådde av allt att döma en viss oro för att vårt land

Läs mer

2015-2016. Datum: 2015-08-13

2015-2016. Datum: 2015-08-13 Datum: 2015-08-13 Mönsteråsgymnasiets Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling (gäller både gymnasieskolan och vuxenutbildningen) 2015-2016 Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Feriejobb en chans att bryta könsmönster!

Feriejobb en chans att bryta könsmönster! FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Feriejobb en chans att bryta könsmönster! LÄRANDE EXEMPEL FRÅN FEM KOMMUNER Feriejobb en chans att bryta könsmönster! 1 Innehåll Bakgrund... 3 Feriejobb som en strategi

Läs mer

REMISSVAR Rnr 103.06. Till Näringsdepartementet. Ytterligare reformer inom arbetsmarknadspolitiken N2006/12112/A

REMISSVAR Rnr 103.06. Till Näringsdepartementet. Ytterligare reformer inom arbetsmarknadspolitiken N2006/12112/A Lilla Nygatan 14 Box 2206 2007-01-22 103 15 STOCKHOLM tel 08/613 48 00 fax 08/24 77 01 e-post inger.skogh@saco.se REMISSVAR Rnr 103.06 Till Näringsdepartementet Ytterligare reformer inom arbetsmarknadspolitiken

Läs mer

ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET

ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET Uppgifter om svaranden 1. Ange för- och efternamn ELLER namnet på den organisation / det företag / den institution du företräder

Läs mer