82 Verksamhetsplan och budget 2016 (SN/2015:231)

Transkript

1 SOLNA STAD Socialnämnden PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (2) Verksamhetsplan och budget 2016 (SN/2015:231) Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade i juni 2015 att uppdra till socialnämnden att utarbeta verksamhetsplan och budget anpassad till föreslagna ekonomiska ramar. Verksamhetsplan och budget ska utarbetas enligt stadsledningsförvaltningens anvisningar. Kommunstyrelsen bereder i november ärende om eventuella förändringar mot föreslagna ramar med anledning av bland annat regeringens budgetproposition och ny befolkningsprognos. Kommunfullmäktige fastställer därefter i november de ekonomiska ramarna och skattesatsen för 2016 inklusive nämndernas verksamhetsplaner och budgetar. Kommunstyrelsen beslutade i juni att nämnderna får en årlig generell uppräkning av ramarna på 1,0 procent åren som kompensation för löne- och prisutveckling. Förvaltningen har upprättat förslag till budget för socialnämndens verksamhet och för 2016 föreslås budgeten uppgå till en total nettokostnad om tkr. Solna stads nya styrsystem innebär att kommunfullmäktige fastställer dels en vision och fyra övergripande mål för staden i sin helhet, dels ett antal nämndmål för respektive nämnd. Socialnämnden har följande nämndmål för 2016: Socialnämnden ska säkerställa en god omsorg för ensamkommande flyktingbarn och ungdomar. Socialnämnden ska säkerställa stöd så att Solnaborna kan ta tillvara egna resurser med målet att uppnå egen försörjning och motverka långvarigt bidragsberoende. Socialnämnden ska utveckla arbetet med hållbara lösningar på hemmaplan för personer med missbruk och/eller psykisk funktionsnedsättning med individen i fokus. Socialnämnden ska säkerställa att barn och ungdomar inte far illa. Socialnämnden ska säkerställa att insatser ges utifrån ett helhetsperspektiv på individernas behov i bred samverkan med andra nämnder, myndigheter och frivilliga krafter. MBL-förhandlingarna avslutades Röstförklaring Martin Marmgren anmäler att (MP) inte deltar i beslutet i enlighet med bilaga 1 till protokollet. Sara Kukka-Salam anmäler att (S) inte deltar i beslutet i enlighet med bilaga 2 till protokollet. Katrin Persson anmäler att (V) inte deltar i beslutet i enlighet med bilaga 3 till protokollet. Beslut Socialnämnden godkänner verksamhetsplan och budget för 2016 samt flerårsbudget för Signatur

2 SOLNA STAD Socialnämnden PROTOKOLLSUTDRAG SID 2 (2) Noteras till protokollet att (MP), (S) och (V) inte deltar i beslutet. Signatur

3 1 SIJ!2ol r- - /O ' Solna, 20 oktober 2015 Socialnämnden Ärende SN/2015:231, Verksamhetsplan och budget 2016 RöstIörklaring Vi deltar inte i beslutet om verksamhetsplan och budget för 2016 utan hänvisar till vårt eget budgetförslag som vi lägger fram till kommunfullmäktige i november Martin Marmgren Miljöpartiet de gröna

4 ... fnl prol-dko/i {'rv/ l or,r - IO - 2 {) g' / "",.' Socialdemokraterna + Socialnämnden 20 oktober 2015 Ärende 6, Verksamhetsplan och budget 2016 Röstförklaring Vi deltar inte i beslutet om socialnämndens verksamhetsplan och internbudget för 2016 utan inkommer till kommunfullmäktige i november med eget budgetförslag, &~1#J~ Sara Kukka-Salam Socialdemokraterna

5 ~ AJ / to I <) <- O.f I v Solna den 20 oktober 2015 Sodalnamnden, arende 6 Verksamhelsplan och budget 2016 SNl2015:231 Röstförklaring Vi deltar inte i beslutet om socialnämndens verksamhetsplan och budget för 2016 utan inkommer till kommunfullmäktige i november med eget budgetförslag, Katrin Persson Vänsterpartiet

6 r' I', SOLNA STAD Socialförvaltningen JJr.IJf FÖRHANDLINGSPROTOKOLL MBL 11 Ärende: Verksamhetsplan för Socialnärunden och Gemensa11lllla familjerättsnärunden år 2016 Plats: Sa11llllanträdes11.lm Englundavägen 9, F28 Tid: kl. 10:00-10:45 Närvarande: För arbetsgivaren: Ann-Charlotte Fager, socialchef Björn Löfholm, verksamhetscontroller F ör arbetstagarparten: Kim Smedberg, Akademikerförbundet SSR Malin Sandbäck, Akademikerförbundet SSR Marika Lindhagen, Vision K011llllunal kallade ej närvarande. 1 Arbetsgivaren har kallat till förhandling med anledning av förslag till budget och verksamhetsplan för 2016 för Socialnärunden och Gemensa11lllla familjerättsnärunden. Ann-Charlotte Fager redogör för budgetförslagen. Socialnämnden K011llllunstyrelsen beslutade i juni 2015 att uppdra till socialnärunden att utarbeta verksamhetsplan och budget anpassad till föreslagna ekonomiska ramar. Verksamhetsplan och budget ska utarbetas enligt stadsledningsförvaltningens anvisningar. K011llllunstyrelsen bereder i november ärende om eventuella förändringar mot föreslagna ramar med anledning av bland annat regeringens budgetproposition och ny befolkningsprognos. K011llllunfullmäktige fastställer därefter i november de ekonomiska ramarna och skattesatsen för 2016 inklusive närundernas verksamhetsplaner och budgetar. K011llllunstyrelsen beslutade i juni att närunderna får en årlig generell uppräkning av ramarna på 1,0 procent åren som kompensation för löne- och prisutveckling. FÖ1'Valtningen har upprättat förslag till budget för socialnärundens verksamhet och för 2016 föreslås budgeten uppgå till en total nettokostnad om tkr. Enheternas ramar rälmas upp med 1,0 procent som kompensation för löne- och prisutveckling, till detta åtgår tkr. Sedan ett flertal år har antalet nyinkoruna ärenden som rör barn ökat avsevärt och föl'valtningen förslår därför att resterande upprälming av ramen för 2016, tkr, tillförs barnenheten. Gemensamma familjerättsnämnden K011llllunstyrelsen beslutade i juni 2015 att uppdra till den gemensa11lllla familjerättsnärunden att utarbeta verksamhetsplan och budget -anpassad till föreslagna ekonomiska ramar. Verksamhetsplan och budget ska utarbetas enligt stadsledningsföl'valtningens anvisningar. K011llllunstyrelsen bereder i november ärende om eventuella förändringar mot föreslagna ramar med anledning av bland annat regeringens budgetproposition och ny befolkningsprognos. K011llllunfullmäktige fastställer därefter i november de ekonomiska ramarna och skattesatsen för 2016 inklusive närundernas ~etksam.hetsplaner och budgetar.

7 Förvaltningen har upprättat förslag till budget för gemensatnma fatniljerättsnämndens verksamhet och för 2016 föreslås budgeten uppgå till en total bmttokostnad om tkt. Solna, Sundbyberg och Ekerö har i avtal överenskommit om att hälften av kostnaderna fördelas efter antalet invånare i respektive kotnmun per den 1 november två år före aktuellt verksamhetsår. Den andra hälften fördelas utifrån antalet ärenden (enligt SCB-statistik) under de senaste tre åren rälmat tom två år före aktuellt verksamhetsår. Detta innebär för 2016 en preliminär fördelning av bmttokostnaderna med för Solna 49 %, för Sundbyberg 30,5 % och för Ekerö 20,5 %. 2 Vision och SSR yrkar enligt att den allmänna kostnadsramen utökas från 1 % till minst 2 % med hänvisning till redan nu kända löneökningar. 3 Arbetsgivaren avvisar yrkandet med motiveringen att beslutet om socialnämndens och gemensatnma fatniljerättsnämndens budgetram fattas centralt i staden. 4 Parterna konstaterar att arbetsgivaren fullgjort sin förhandlingsskyldighet jämlikt 11 MBL samt att förhandlingarna avslutas den 13 oktober kl 10:45. Justeras: arbetsgivaren F ör Arbetstagarorganisation Kim Smedberg, SSR

8 SOLNA STAD Socialförvaltningen SID 1 (17) Björn Löfholm SN/2015:231 TJÄNSTESKRIVELSE Verksamhetsplan och budget för socialnämnden 2016 Förslag till beslut i socialnämnden Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade i juni 2015 att uppdra till socialnämnden att utarbeta verksamhetsplan och budget anpassad till föreslagna ekonomiska ramar. Verksamhetsplan och budget ska utarbetas enligt stadsledningsförvaltningens anvisningar. Kommunstyrelsen bereder i november ärende om eventuella förändringar mot föreslagna ramar med anledning av bland annat regeringens budgetproposition och ny befolkningsprognos. Kommunfullmäktige fastställer därefter i november de ekonomiska ramarna och skattesatsen för 2016 inklusive nämndernas verksamhetsplaner och budgetar. Kommunstyrelsen beslutade i juni att nämnderna får en årlig generell uppräkning av ramarna på 1,0 procent åren som kompensation för löne- och prisutveckling. Förvaltningen har upprättat förslag till budget för socialnämndens verksamhet och för 2016 föreslås budgeten uppgå till en total nettokostnad om tkr. Solna stads nya styrsystem innebär att kommunfullmäktige fastställer dels en vision och fyra övergripande mål för staden i sin helhet, dels ett antal nämndmål för respektive nämnd. Socialnämnden har följande nämndmål för 2016: Socialnämnden ska säkerställa en god omsorg för ensamkommande flyktingbarn och ungdomar. Socialnämnden ska säkerställa stöd så att Solnaborna kan ta tillvara egna resurser med målet att uppnå egen försörjning och motverka långvarigt bidragsberoende. Socialnämnden ska utveckla arbetet med hållbara lösningar på hemmaplan för personer med missbruk och/eller psykisk funktionsnedsättning med individen i fokus. Socialnämnden ska säkerställa att barn och ungdomar inte far illa. Socialnämnden ska säkerställa att insatser ges utifrån ett helhetsperspektiv på individernas behov i bred samverkan med andra nämnder, myndigheter och frivilliga krafter. MBL-förhandlingarna avslutades Beslut Socialnämnden godkänner verksamhetsplan och budget för 2016 samt flerårsbudget för Ann-Charlotte Fager Socialchef

9 2 (17) Innehållsförteckning - verksamhetsplan och budget för socialnämnden 2016 Socialnämndens uppdrag...3 Solna stads styrsystem...3 Vision och stadsövergripande mål...3 Socialnämndens mål...4 Socialförvaltningens verksamhetsplanering...4 Ekonomi och budget...5 Organisation och verksamhet...5 Förutsättningar inför Utvecklings- och kvalitetsarbete...11 Tvärsektoriella frågor...14 Kommunikation...15 Medarbetare...15 Upphandling och konkurrensutsättning...16 Internkontroll...16 Framtid...16 Bilagor: Konkurrensutsättningsplan för socialnämnden 2016 Internkontrollplan för socialnämnden 2016 A B

10 3 (17) Socialnämndens uppdrag Socialnämnden ansvarar för att utifrån individens behov erbjuda insatser i form av rådgivning, stöd, behandling och skydd så att den enskildes egna resurser kan tillvaratas och utvecklas. Nämndens målgrupper är i första hand barn och ungdomar samt deras familjer, vuxna med missbruk och psykisk funktionsnedsättning, brottsoffer inklusive utsatta för relationsvåld samt de som är i behov av ekonomiskt bistånd för sin försörjning. Nämnden har ansvar för myndighetsutövning och styrs i huvudsak av socialtjänstlagen (SoL). Socialnämnden ansvarar även för serveringstillstånd och annan tillståndsverksamhet. Vissa av nämndens verksamheter bedrivs också tillsammans med andra kommuner och flertalet av de insatser som erbjuds tillhandahålls av olika entreprenörer. Nämnden ger också verksamhetsbidrag och stöd till viss frivillig och ideell verksamhet. Solna stads styrsystem Styrningen i Solna stad utgår från ett system för samlad ekonomi- och verksamhetsstyrning samt gällande lagstiftning, föreskrifter och nationella mål. Utgångspunkten är en sammanhållen målstyrning, där kommunfullmäktige (KF) anger inriktning och ekonomiska ramar för styrelse och nämnder. Det sker i Solna stads verksamhetsplan och budget, som är stadens främsta styrdokument. Den årliga verksamhetsplanen och budgeten kompletteras inom vissa områden med andra styrande dokument som policys, strategier, riktlinjer, planer, program med flera. Styrelse och nämnder ska, med utgångspunkt från KF:s inriktning, precisera och fastställa en verksamhetsplan och budget utifrån föreslagna ekonomiska ramar och mål. Hänsyn tas till viktiga förändringar i omvärlden såsom ändringar i lagstiftningen och förändringar i befolkningsstrukturen. Styrelse och nämnder ska till sin verksamhetsplan och budget besluta om internkontrollplan och konkurrensutsättningsplan för verksamheten. Utifrån styrelsens och nämndernas mål och ekonomiska ramar ska förvaltningsledningen utarbeta verksamhetsplan och budget i dialog med sina enheter. Enheterna ska arbeta fram sina mål, vilka i sin tur ska brytas ned till individuella mål för varje medarbetare. I Solna stads styr- och uppföljningssystem ingår uppföljning och utvärdering. Styrelse och nämnder ansvarar för att verksamheten följs upp och utvärderas i den omfattning som krävs för att ha en god kontroll. Inom ramen för arbetet med planeringsunderlaget inför verksamhetsplan och budget för 2016 har gruppledarna för de politiska partierna i kommunstyrelsen (KS) med stöd av stadsdirektören gjort en översyn av Solna stads styrsystem. Arbetet har resulterat i ett nytt styrsystem, där KF fastställer dels en vision och fyra övergripande mål för staden i sin helhet, dels ett antal nämndmål för respektive nämnd. Syftet är att öka den politiska styrningen i staden och att förtydliga styrkedjan från KF till medarbetare. Utifrån det nya styrsystemet har gruppledarna formulerat vision, övergripande mål och nämndmål. Det nya styrsystemet kompletteras med ett system för uppföljning till KF:s behandling i november av Solna stads verksamhetsplan och budget för Vision och stadsövergripande mål I Solna stads verksamhetsplan och budget för 2015 fick KS i uppdrag att se över och vidareutveckla vision, mål och nyckeltal för Solna stads verksamheter inför arbetet med verksamhetsplan och budget för Den politiska viljeinriktningen för Solna stads framtida utveckling kommer till uttryck i en vision och fyra övergripande mål.

11 4 (17) Solna stads nya vision lyder enligt följande: Solna ska vara en sammanhållen och levande stad, som växer och utvecklas hållbart för alla Solnabor. Staden kännetecknas av trygghet och öppenhet, där allas potential tas tillvara. Vi erbjuder kunskap, kreativitet och upplevelser som ökar regionens attraktionskraft. Visionen bryts ner i fyra övergripande mål: Solna stads verksamheter ska hålla god kvalitet och hushålla med stadens resurser. Solna stad ska vara en stad som kännetecknas av mångfald, kreativitet och upplevelser. Solna ska vara en attraktiv och trygg stad att leva och verka i. Solna ska växa ihop och utvecklas på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. Socialnämndens mål Solna stads nya styrsystem innebär att kommunfullmäktige förutom att fastställa vision och övergripande mål för staden i sin helhet också fasställer ett antal nämndmål för respektive nämnd. Socialnämnden har följande nämndmål för 2016: Socialnämnden ska säkerställa en god omsorg för ensamkommande flyktingbarn och ungdomar. Socialnämnden ska säkerställa stöd så att Solnaborna kan ta tillvara egna resurser med målet att uppnå egen försörjning och motverka långvarigt bidragsberoende. Socialnämnden ska utveckla arbetet med hållbara lösningar på hemmaplan för personer med missbruk och/eller psykisk funktionsnedsättning med individen i fokus. Socialnämnden ska säkerställa att barn och ungdomar inte far illa. Socialnämnden ska säkerställa att insatser ges utifrån ett helhetsperspektiv på individernas behov i bred samverkan med andra nämnder, myndigheter och frivilliga krafter. Socialförvaltningens verksamhetsplanering Utgångspunkterna för verksamhetsplaneringen är förutom lagstiftning också den lokala politiska inriktningen som den kommer till uttryck i KF:s och socialnämndens mål, prioriteringar och uppdrag. Planeringen utgår dessutom ifrån kontinuerlig omvärldsanalys samt resultatet av verksamhetsuppföljning, utvärderingar, granskningar och tillsyn. Måluppfyllelse, genomförande av uppdrag, resultat, nyckeltal, kvalitetsutveckling och budgetutfall redovisas löpande i verksamheten, i delårsrapporter och bokslut samt i särskilda ärenden till socialnämnden. Verksamhetsplaneringen utgår också ifrån förvaltningens vision; Vi är med och formar morgondagens socialtjänst så att våra klienter och brukare får förutsättningar att leva ett självständigt liv. Visionen, som är ett av flera instrument i verksamhetsstyrningen, anger en gemensam färdriktning och ambitionsnivå. Dess syfte är att skapa sammanhållning och se till att alla drar åt samma håll. Förvaltningen antog 2009 efter bred samverkan en gemensam värdegrund som ska bidra till att förtydliga för medborgare, uppdragsgivare och samarbetspartners vad de kan förvänta sig av socialförvaltningen. Värdegrunden ska stödja förvaltningen i att ha brukarna i fokus, arbeta för stadens mål och förvaltningens vision. Värdegrunden utgår från de fyra ledorden; helhetssyn, människors lika värde, tro på individens egen förmåga och professionalism. Efter att nämnden beslutat om verksamhetsplan och budget utarbetar enheterna handlingsplaner för genomförandet av nämndens beslut om inriktningen för I handlingsplanerna redovisas hur de nämndmål som berör enheten ska uppnås samt eventuella kompletterande enhetsmål. Dessutom redovisas indikatorer för uppföljning av nämndmålen samt enhetens utvecklings- och kvalitetsarbete det kommande året.

12 5 (17) Ekonomi och budget Kommunstyrelsen beslutade i juni att nämnderna får en årlig generell uppräkning av ramarna på 1,0 procent åren som kompensation för löne- och prisutveckling. Inflationen och löneökningstakten i Sverige bedöms öka måttligt under de kommande åren för att senare, allteftersom konjunkturen och arbetsmarknaden förbättras, stiga till mer normala nivåer. Senare under perioden kan det därför bli aktuellt att höja den årliga uppräkningen av ramarna. Socialnämnden har en volymberäknad ram som kompenserar för befolkningsförändringar. Kompensationen avser att täcka i första hand de rörliga kostnader som tillkommer genom en ökad befolkning i åldersklasserna. Nedan redovisas de ekonomiska ramarna för socialnämndens verksamhet i tkr. Förvaltningens förslag Förvaltningen har upprättat förslag till budget för socialnämndens verksamhet och för 2016 föreslås budgeten uppgå till en total nettokostnad om tkr. Enheternas ramar räknas upp med 1,0 procent som kompensation för löne- och prisutveckling, till detta åtgår tkr. Sedan ett flertal år har antalet nyinkomna ärenden som rör barn ökat avsevärt och förvaltningen förslår därför att resterande uppräkning av ramen för 2016, tkr, tillförs barnenheten. Organisation och verksamhet Utifrån verksamhetens inriktning och ekonomiska förutsättningar ser förvaltningens organisation ut enligt följande inför kommande verksamhetsår. Förvaltningsledning och stabsfunktion Ledning och gemensam administration med verksamhetsstöd, planering och uppföljning, utredning och utveckling/kvalitet, upphandling och ekonomi, säkerhet och arbetsmiljö, lokaler och personal samt IT och registratur. Tillståndsgrupp med serveringstillstånd etc. Kommungemensam verksamhet förvaltningsövergripande Socialjour (Sigtuna huvudman) Familjevåldsteam Nordväst (Sundbyberg) Relationsvåldscentrum, RVC (Stockholm) Origo Resurscentrum mot hedersrelaterat förtyck och våld (Stockholm) FoU Nordväst (Sollentuna) Ekonomi- och arbetsmarknadsenheten Mottagningsgrupp och långtidshandläggning Belopp tkr År År 2016 Volymberäknad ram Avgår sänkt interränta -14 Ny ram År 2017 Volymberäknad ram År 2018 Volymberäknad ram

13 6 (17) Rehab, felaktiga utbetalningar (FUT), egna medel, träningslägenheter och sociala kontrakt, rådgivning bostadslöshet, hyresrådgivning, budget- och skuldrådgivning, dödsboanmälan, brottsoffer- och relationsvåld, etableringsinsatser ensamkommande flyktingbarn, reception och socialregister Arbetsmarknadsgrupp med OSA, ungdomstjänst och Solnamodellen i samverkan med kompetensförvaltningen Barnenheten Gemensam mottagningsgrupp för barn och ungdom 2 utredningsgrupper Familjehemsgrupp Öppen förskola, öppenvård inkl. stödgruppsverksamheter Kommungemensam verksamhet Gemensam familjerätt Solna, Sundbyberg och Ekerö (Solna, egen nämnd) Barnahus (Stockholm) Upphandlad verksamhet Familjerådgivning med kundval Kommungemensamt ramavtal insatser för barn och ungdomar Ungdomsenheten Utredningsgrupp Utredningsgrupp ensamkommande flyktingbarn Öppenvård inkl. sociala insatsgrupper (SIG), ungdomstjänst och kvalificerat kontaktmannaskap Kommungemensam verksamhet MiniMaria missbruksmottagning för Solna och Sundbyberg (Solna) Stödcentrum för unga brottsoffer och medlingsverksamhet (Sigtuna) Jourhemspoolen & Familjepoolen (Sollentuna) Upphandlad verksamhet Boenden för ensamkommande flyktingbarn och -ungdomar Kommungemensamt ramavtal insatser för barn och ungdomar Vuxenenheten Myndighetsgrupp inkl. mottagningsfunktion Utförargrupp inkl. gruppverksamhet, samtalsstöd, boendestöd, uppsökande arbete, Filmgatans boende, Jobbteamet, Östervägens aktivitetshus, Väntorp sysselsättning och arbetsträning i samverkan med Glödens arbetskooperativ Administration av träningslägenheter och sociala kontrakt Upphandlad verksamhet Solna boendestöd Hagavägens gruppboende Sunnangårdens gruppboende Västra vägens stöd- och träningsboende Personliga ombud (kommungemensamt Sigtuna) Kommungemensamma ramavtal insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning respektive för vuxna med missbruksproblematik

14 7 (17) Förutsättningar inför 2016 Enligt befolkningsprognosen kommer Solna att ha över invånare år Befolkningen väntas öka i stort sett i alla åldersklasser, men framför allt i förskole- och skolåldrar och vuxna i yngre yrkesverksam ålder. Ett särskilt fokus kommer att ligga på att möjliggöra för barnfamiljer att bo kvar i Solna genom att skapa förutsättningar för att öka andelen nybyggnation av större lägenheter. I staden används en volymberäknad ram som bas för att avgöra resurserna till barn- och utbildningsnämnden, omvårdnadsnämnden samt socialnämnden. Tanken med detta är framför allt att ta hänsyn till demografiska förändringar och göra det möjligt att flytta resurser från verksamheter där efterfrågan och behov minskar till verksamheter där efterfrågan ökar. Utbyggnaden av den kommunala servicen måste ske på ett ekonomiskt ansvarsfullt sätt där långsiktiga investeringsbehov balanseras mot behov i den löpande verksamheten. Detta ställer ökade krav på prioritering, effektivisering och förnyelse i stadens verksamheter. Det utvecklingsarbete som har pågått under de senaste åren måste fortsätta och intensifieras. Inriktningen ska vara att frigöra resurser genom att bl.a. förbättra samarbetet mellan nämnder samt minska kostnader för lokaler och administration. Ekonomiskt bistånd och försörjningsstöd Solna har en god arbetsmarknad med många arbetsgivare inom privat och offentlig sektor. Staden bedriver också ett systematiskt arbete genom Solnamodellen för att få Solnabor att gå från bidrag till egen försörjning via arbete eller studier. Det har gett goda resultat i form av minskad arbetslöshet och minskat ekonomiskt bistånd. Arbetslösheten i Solna ligger på en lägre nivå än i länet och riket och andelen biståndsmottagare är bland de lägsta i landet. Det är därför viktigt att socialnämnden tillsammans med kompetensnämnden fortsätter utveckla arbetet för att säkerställa att den positiva trenden med minskat behov av ekonomiskt bistånd håller i sig. Enligt Arbetsförmedlingens prognos i juni 2015 minskar arbetslösheten från 7,8 procent 2015 till 7,5 procent 2016 och sysselsättningen ökar med respektive åren 2015 och Nästan hela ökningen sker bland utrikes födda. Enligt Arbetsförmedlingen ökar gapet mellan kvalifikationskraven på lediga jobb och kompetensen bland de arbetslösa de kommande åren, vilket leder till ökade matchningssvårigheter. Arbetslösheten minskar snabbt i grupper med en starkare ställning på arbetsmarknaden medan grupper med en svagare position har fortsatt svårt att finna arbete. Under andra halvåret 2016 väntas den sistnämnda gruppen öka till över 75 procent av de inskrivna arbetslösa. Vidare sägs i prognosen att ungdomsarbetslösheten minskar, men ungdomar med bristfällig utbildning får fortsatt svårt att finna arbete. Regeringsreformer som enligt SKL kan minska det framtida behovet av ekonomiskt bistånd och försörjningsstöd är förbättringar av arbetslöshetsförsäkringen, slopad bortre tidsgräns i sjukförsäkringen, höjning av underhållsstödet och grundnivån i föräldrapenningen samt att fler kommer i utbildning och i jobb. Regeringen avser föreslå en ny lag som innebär att alla kommuner kan anvisas att ta emot nyanlända för bosättning i kommunen. Regeringen aviserar också åtgärder för att skapa ett sammanhållet system som skapar förutsättningar för en effektiv asyl- och återvändandeprocess, främja en snabb etablering i arbets- och samhällslivet, samt bidra till att ge kommuner och landsting goda planeringsförutsättningar så att en långsiktighet

15 8 (17) i mottagandet kan främjas. I översynen ingår även att se över statens styrmedel liksom ersättningssystem till kommuner och landsting för mottagande av asylsökande. Regeringen har tillsatt en nationell samordnare för utsatta EU-medborgare som vistas tillfälligt i Sverige. Samordnaren ska verka för bättre samverkan mellan aktörer som möter socialt utsatta EU-medborgare. I uppdraget ingår bl.a. att stödja myndigheter, kommuner, landsting och organisationer i deras arbete med gruppen, samt sprida kunskap om EU-medborgarnas rättigheter. Uppdraget redovisas i en utredning den 1 februari I denna fråga har Kommunförbundet Stockholms län (KSL) tagit initiativ till ett regionalt nätverk. Syftet med denna samverkan är framförallt att identifiera en gemensam problembild, hitta samverkansformer mellan berörda aktörer, samordna gemensamma insatser och att utbyta erfarenheter och kunskaper mellan kommunerna. Barn och unga Socialnämnden står av allt att döma inför utmaningen att möta en fortsatt ökning av antalet barn och ungdomar som aktualiseras inom verksamheten. Denna utveckling inom socialtjänsten gäller sedan flera år även nationellt. Sveriges kommuner och landsting (SKL) menar att det stigande antalet anmälningar troligen är resultatet av bättre samverkan mellan socialtjänst och andra verksamheter samt av ett ökat barnperspektiv. Stödet till barn och unga behöver säkras genom att såväl utredningsarbetet utvecklas som att rätt insatser med god kvalitet erbjuds. Dessutom behöver förebyggande insatser vidareutvecklas i samverkan med andra förvaltningar i staden liksom med andra aktörer. I budgetpropositionen för 2016 föreslår regeringen att 250 miljoner kronor avsätts årligen mellan 2016 och 2019 för att stärka och utveckla framför allt kommunernas sociala barn- och ungdomsvård. Medlen ska i huvudsak gå till ökad bemanning men även till satsningar på kompetens och kvalitet. Det framgår att det finns behov av fortsatt stöd till systematisk uppföljning via BBIC, statistikutveckling vad gäller barnavårdanmälningar mm och att samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård behöver utvecklas. Förslaget om införande av ny boendeform, stödboende för barn och unga utan behandlingsinsatser beräknas ge lägre kostnader för kommunerna, och anslaget för kommunalekonomisk utjämning minskas därför. SKL har under 2015 antagit en handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården med 40 konkreta förslag som ska ge verksamheten bättre förutsättningar att klara sitt uppdrag. Handlingsplanen lyfter tre huvudområden; tydligt uppdrag, god arbetsmiljö samt tillgång till aktuell kunskap. Dessutom har regeringen nyligen tillsatt en nationell samordnare som ska stärka kommunernas arbete inom detta område. Socialnämnden har redan vidtagit en rad åtgärder för att möta det ökade antalet aktualiseringar av barn och unga. Under senare år har det ofta framförts att bl.a. socialtjänsten blivit tyngd av administrativa arbetsuppgifter på bekostnad av tid för direkta möten med de människor verksamheten är till för. På uppdrag av regeringen kommer en undersökning genomföras inom den sociala barn- och ungdomsvården. Ambitionen är att med hjälp av en mätning synliggöra tiden som avsätts för bland annat administration, dokumentation och arbetsledning för att utifrån detta inleda en diskussion i kommunerna om hur tiden används. Socialstyrelsen har genomfört en omfattande revidering av modellen Barns behov i centrum (BBIC), ett verksamhetssystem som socialtjänsten och nämndens verksamhet använder sig av i utredning av barns situation och vid uppföljning Syftet har varit att

16 9 (17) stärka barnets rätt att framföra sina åsikter, göra BBIC effektivare och mer lättanvänt samt förstärka och uppdatera den vetenskapliga och evidensbaserade grunden. Nya BBIC ska också underlätta vid systematisk uppföljning på gruppnivå lokalt och på sikt även nationellt. Nya BBIC kommer att lanseras under slutet av Regeringen har uppdragit åt Linköpings universitet att samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn. Efter utredning av olika placeringsformer för barn och unga föreslås införandet av s.k. stödboende för ungdomar som ett alternativ till HVB, en placeringsform i första hand tänkt för ensamkommande flyktingungdomar. Ensamkommande flyktingbarn Till i början av september 2015 har mer än ensamkommande barn sökt asyl i Sverige var det knappt barn och under hela 2014 var det ca 7000 barn som sökte asyl. Enligt migrationsverkets prognos beräknas ca ensamkommande söka asyl Nämnden har under året tom september tagit emot drygt flyktingbarn och ungdomar. De nya reglerna som trädde i kraft from 2014 har dock inneburit att barnen snabbt kommit vidare till en anvisningskommun. Från och med 2015 är Solna stad inte bara en s.k. ankomstkommun utan även en s.k. anvisningskommun. Detta innebär att staden överenskommit med länsstyrelse och migrationsverk att kunna erbjuda 33 boendeplatser för målgruppen. Hittills under 2015 har nämnden tagit emot dubbelt så många som avtalat. Härutöver har nämnden i slutet av september 2015 ansvaret för ca 85 ensamkommande flyktingbarn med permanent uppehållstillstånd (PUT). För 2016 kommer kvoten för hur många boendeplatser staden ska kunna erbjuda anvisade flyktingbarn troligen att höjas avsevärt. I september 2015 beslutades med omedelbar verkan och tills vidare att de fyra ankomstkommunerna, däribland Solna, undantas från ytterligare anvisningar av asylsökande ensamkommande inom steg 4, s.k. tvångsanvisningar, eftersom de har ett stort ankomstansvar och bedöms ha den mest ansträngda situationen. Anvisningar inom steg 1 och 2 kommer dock fortfarande att ske. I samarbete med barn- och utbildningsförvaltningen har projektet Sammanhållet mottagande i Solna startats i oktober 2015 för att pågå till mars Syftet är att samordna alla aktiviteter kring ensamkommande barn och ungdomar. Projektet ska bidra till ett bra mottagande och att ungdomarna snabbt lär sig svenska och får sociala kontakter med svenska ungdomar. Projektet ska utvärderas efter mars I syfte att öka kostnadseffektiviteten, förenkla regelverket och minska den administrativa bördan kommer regeringen att införa differentierade schabloner för statlig ersättning till kommunerna när det gäller ensamkommande flyktingbarn. Från den 1 juli 2016 föreslås att ersättning för överenskomna platser utgår med ett schablonbelopp per dygn och mottaget barn som är olika beroende på om barnet blir placerat i HVB eller familjehem. Från den 1 januari 2017 föreslås att motsvarande schablonersättningar införs för ej överenskomna platser. Även den nya placeringsformen stödboende ska ersättas med ett schablonbelopp. På asylsidan ökas anslagen pga. ökning av asylsökande och längre handläggningstider men efter uppehållstillstånd minskar anslagen. I budgetpropositionen anges inga nivåer på schablonerna. Brottsoffer och relationsvåld I nämndens arbete med brottsoffer är våld i nära relationer ett prioriterat område. Utifrån de krav som ställs vad gäller stöd till utsatta kvinnor kommer nämnden att

17 10 (17) fortsätta verka för att en fristående kvinnojour ska kunna komma igång med verksamhet i Solna. Socialstyrelsen ska ta fram en webbaserad basutbildning inom området våld i nära relationer till stöd för kommunernas kompetensutveckling. Utbildningens syfte är att höja kunskapsnivån i kommunerna och stärka den personal som möter barn, kvinnor och män som lever med våld i nära relationer. Under året har utredning en utredning med förslag på nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor presenterats för regeringen. En av slutsatserna är att det behövs mer fokus på våldsförebyggande insatser och i det arbetet måste pojkar och män involveras mer. Arbetet mot hedersrelaterat våld och förtyck omfattas också av uppdraget. Utredningen lyfter fram olika förbättringsområden inom berörda myndigheter och föreslår en strategi med åtta långsiktiga mål och inom varje målområde finns ett antal prioriterade delmål. Den nationella strategin ska gälla med årlig uppföljning och utvärdering efter fem år samt vid periodens slut. Vuxna med missbruk och psykisk funktionsnedsättning Inom nämndens verksamhet har antalet nya ärenden avseende vuxna personer med missbruksproblematik minskat under 2015 jämfört med föregående år. Inom denna målgrupp har även antalet som varit aktuella för en insats eller utredning minskat. Däremot har antalet nya ärenden som gäller vuxna personer med psykisk funktionsnedsättning och s.k. samsjuklighet, dvs. personer med både missbruk och psykisk funktionsnedsättning, nära nog fördubblats. Inom dessa målgrupper ligger dock antalet som är aktuella för en insats eller utredning på i stort sett oförändrad nivå. Resultaten från nationella undersökningar visar att den totala alkoholkonsumtionen minskat med 14 procent de senaste tio åren. Dessutom visar andra undersökningar att svenska ungdomar dricker mindre och att gruppen storkonsumenter har minskat sitt drickande betydligt. Nya generationers pensionärer har dock en högre alkoholkonsumtion idag än tidigare och andelen äldre som vårdas för en diagnos som kan relateras till hög alkoholkonsumtion har ökat. Narkotikamissbruket verkar ha ökat de senaste åren då antalet misstänkta för narkotikabrott, sjukhusvårdade och drogrelaterade dödsfall har ökat. Antalet drogrelaterade dödsfall har ökat med 30 procent det senaste året vilket kan bero på ett ökat missbruk, men statistiken kan också påverkas av andra faktorer som t.ex. förändrade analysmetoder inom rättsmedicinen. Arbetet med att minska antalet kostsamma institutionsplaceringar för vuxna har varit framgångsrikt och det är ett fortsatt utvecklingsområde för nämndens verksamhet. Efter en översyn av de nationella riktlinjerna för missbruksvård har Socialstyrelsen beslutat förstärka riktlinjerna med rekommendationer om insatser som främjar boende och sysselsättning. Psykisk ohälsa är vanligt bland personer med missbruk och beroende och många har också andra sociala svårigheter som kan kräva vård, stöd och behandling från flera verksamheter. Socialstyrelsen rekommenderar därför så kallad Case management, som innebär att olika aktörer samordnas för att främja klientens rehabilitering. I de förändrade riktlinjerna rekommenderas också olika former av psykosocialt stöd till vuxna anhöriga och andra närstående. Lagstiftningen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård enl. betalningsansvarslagen (BAL) har setts över med syftet att uppnå ett effektivare resursutnyttjande av hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens resurser, samtidigt som kvaliteten ökar för patienterna. Utredningens förslag innebär att huvudmännen lokalt måste komma överens om tidsfrister för inträdet av kommunernas betalningsansvar samt vilka belopp som kommunerna i sådant fall ska betala. Utredningens förslag

18 11 (17) kommer att påverka det arbete nämnden bedriver gentemot personer med psykisk funktionsnedsättning. En ny lag kan tidigast träda i kraft vid halvårsskiftet I budgetpropositionen för 2016 föreslår regeringen att 200 miljoner kronor avsätts för en kunskapssatsning till verksamheter inom bl.a. funktionshindersomsorgen. Satsningen möjliggör stöd till kommunerna att fortsätta kompetensutveckla sin baspersonal inom dessa områden. Samtliga insatser ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Utvecklings- och kvalitetsarbete Förvaltningsövergripande Förvaltningens kvalitetsarbete utgår från stadens Policy för kvalitetsutveckling som bl.a. ställer krav på att verksamheterna ska utarbeta åtaganden gentemot nämnd och kommunledning med åtföljande kvalitetsdeklarationer. Kvalitetsdeklarationerna ska tydligt beskriva vilka tjänster och vilken service som kan erbjudas medborgare och brukare. Utifrån kvalitetspolicyn har staden också infört en gemensam synpunktshantering. Kvalitetsarbetet bedrivs också utifrån vad som i socialtjänstlagen sägs om att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet, att det ska finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet samt att kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Från 2012 gäller Föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänst, hälso- och sjukvård, tandvård och verksamhet enligt LSS (SOSFS 2011:9). I enlighet med vad som här sägs har socialnämnden beslutat om ett ledningssystem vilket utgör grunden för verksamheternas kvalitetsarbete. Regering och SKL har fattat överenskommelser om evidensbaserad praktik (EBP) inom socialtjänstens område. Målet med en evidensbaserad praktik är att socialtjänstens insatser ska bygga på den för tillfället bästa tillgängliga kunskapen om insatsers effekt. EBP handlar om ett förhållningssätt för ett systematiskt lärande där brukare och professionella tillsammans fattar beslut om lämpliga insatser utifrån bästa tillgängliga kunskap samt att de metoder som socialtjänsten använder ska vara till nytta och aldrig till skada för brukarna. I detta arbete utgör FoU-Nordväst, nordvästkommunernas gemensamma forsknings- och utvecklingsenhet, ett betydelsefullt stöd. I enlighet med stadens policy för kvalitetsutveckling är förvaltningens kvalitetsarbete en integrerad del av verksamhetsplanering och uppföljning. Kvalitetsarbetet ska kännetecknas av enkelhet och inriktas på konkreta förbättringar som kommer brukarna till godo. Förutom vad som framkommer i verksamhetsuppföljning, tillsyn, särskilda genomlysningar och utvärderingar är synpunkter från brukare och andra en betydelsefull drivkraft i kvalitetsarbetet. Ett stadsövergripande utvecklingsområde för alla stadens verksamheter är tillgänglighet, bemötande och service. Det ska vara enkelt att komma i kontakt med staden, bemötandet ska vara gott, handläggningen ska vara rättssäker och effektiv. Ett viktigt steg i arbetet med att förbättra servicen var inrättandet av ett gemensamt kontaktcenter för hela staden i januari Information och statistik från stadens kontaktcenter ger en överblick över inkomna ärenden och olika verksamheters tillgänglighet. Stadens kontaktcenter utgör därför en viktig del i förutsättningarna att bedriva ett effektivt kvalitetsarbete. Solnaborna förväntar sig i allt högre grad att snabbt, enkelt och säkert kunna sköta sina ärenden, få tillgång till information och ha möjlighet till inflytande genom digitala

19 kontaktvägar. Det är viktigt att fortsätta detta utvecklingsarbete för att säkerställa att staden kan möta solnabornas, företagarnas och medarbetarnas behov och förväntningar inom digitaliseringsområdet. 12 (17)

20 13 (17) I detta sammanhang kan nämnas att nämnden tagit initiativ till att gemensamt med andra kommuner i länet öka tillgängligheten genom att ansluta sig till Stockholms stads socialrådgivning på nätet där invånare kan kontakta socialtjänsten via chatt eller e-post samt ta del av frågor och svar på frågor som inkommit. Under 2016 kommer den påbörjade översynen av nämndens samtliga kvalitetsdeklarationer att fortgå. En annan fråga som kommer att ha prioritet i kvalitetsarbetet är att med stöd av FoU-nordväst och tillsammans med övriga nordvästkommuner fortsätta utveckla arbetet med Öppna jämförelser (ÖJ). Under slutet av 2015 deltar förvaltningen i en nationell brukarundersökning inom individ- och familjeomsorgen utifrån ett initiativ från SKL. Resultatet av denna undersökning blir en betydelsefull utgångspunkt i det fortsatta kvalitetsarbetet kommande år. Arbetet med att följa upp och åtgärda eventuella rapporter och anmälningar enligt lex Sarah, inkomna synpunkter och klagomål liksom avvikelser kommer även framöver att utgöra viktiga delar av förvaltningens förbättringsarbete. Detsamma gäller för all den avtalsuppföljning som sker av nämndens alla upphandlade verksamheter. Härutöver fortgår arbetet med att utveckla uppföljningen av de insatser som nämnden tillhandahåller. På enhetsnivå Tillsammans med berörda förvaltningar fortgår arbetet på enhetsnivå med att ta fram gemensamma riktlinjer och rutiner utifrån de överenskommelser om samverkan som nämnden träffat med barn- och utbildningsnämnden samt omvårdnadsnämnden. I samarbete med kompetensförvaltningen kommer Solnamodellens arbete med att stödja personer som behöver hjälp i sitt jobbsökande att effektiviseras så att detta stöd framöver ska kunna erbjudas både snabbare och enklare. Verksamhetens arbete med de som är långtidsberoende av försörjningsstöd fortgår och de olika formar av rehabiliterande insatser som erbjuds vidareutvecklas. Under 2015 har deltagare från samtliga enheter deltagit i en FoU-cirkel om barnperspektivet i socialt arbete. Utifrån denna FoU-cirkel ska förslag på konkreta arbetssätt för samverkan kring barn och unga tas fram Bland förebyggande insatser kan nämnas att förvaltningen i samverkan med BUF fortsätter att erbjuda föräldrastödsprogrammet Komet och inför 2016 kan förvaltningen även erbjuda ett särskilt Ungdomskomet. I arbetet med ungdomar behöver verksamheten vidareutveckla arbetsätten med syfte att komma in i ett tidigare skede och här krävs bl.a. en väl utvecklad samverkan med framför allt skolan men även med polis. I arbetet med ensamkommande flyktingbarn har det visat sig angeläget att utveckla stödinsatserna i samband med de familjeåterföreningar som ibland blir aktuella för dessa barn och ungdomar. Särskilda resurser kommer därför att avsättas till detta arbete. När det gäller bristen på familjehem forstätter ansträngningarna att rekrytera fler hem och att utveckla stödet till hemmen, bl.a. via den kommungemensamma familjehenspoolen. Inom den egna verksamheten har de personella resurserna förstärkts och åtgärder vidtas för att förebygga sammanbrott i familjehemsplaceringar. Inom den verksamhet som riktar sig till barn och ungdomar kommer en särskild kompetenssatsning att ske under 2016 genom deltagande i en utbildning i metodstödet Signs of safety som länsstyrelsen erbjuder.

21 14 (17) Som ett led i att utveckla alternativ till kostsamma institutionsplaceringar fortsätter förvaltningen att se över och utveckla de öppenvårdinsatser som ges i egen regi till såväl barn och ungdomar och deras familjer samt till vuxna. Dessutom sker en förstärkning när det gäller verksamtens egna metodstödjare. I samverkan med BUF gäller det att se över och utveckla möjligheterna när det gäller till skolplaceringar på hemmaplan. Då det i ärenden som rör barn och unga finns tidsgränser för genomförande av s.k. förhandsbedömningar kommer förutsättningarna att följa upp dessa bedömningar att förbättras. När det gäller vuxna kommer även rutinerna för hantering av denna typ av bedömningar att ses över. Under året kommer samtliga medarbetare inom förvaltningen att erhålla utbildning om våld i nära relationer, befintliga riktlinjer och rutiner för området ska ses söver och en särskild satsning görs för att motivera våldsutövare till behandling. För att kunna erbjuda en god kvalitet och uppnå goda resultat i arbetet med de brukare som också har insatser via landstinget är det av stor vikt att förvaltningen bidrar till att användandet av s.k. samordnade individuella planer (SIP) kan utökas. I samverkan med olika frivilligorganisationer har ett arbete påbörjats för att kunna bilda någon form av brukarråd inom den verksamhet som inom nämndens ansvarsområde riktar sig till personer med psykisk funktionsnedsättning. För personer med missbruksproblematik behöver verksamheten kontinuerligt analysera och se över hur man ska nå olika utsatta grupper och ge dessa bästa möjliga vård och behandling. Verksamheten kan konstatera att det är angeläget att uppmärksamma äldre kvinnor men även yngre och då särskilt när samsjuklighet förekommer. Dessutom behöver arbetet med ofta tungt kriminellt belastade narkotikamissbrukare utvecklas. Inom ramen för arbetet med att utveckla hemmaplanslösningar för vuxna med missbruksproblemtik kommer förvaltningens stödboende Filmgatan att ses över. I missbruksarbetet kommer verksamheten att införa den strukturerade metoden ADDIS - Alkohol- och drogdiagnosinstrument, som ger underlag för en bedömning av alkohol- och drogproblematik. Slutligen kan konstateras att det inom samtliga verksamhetsområden gäller att arbeta vidare med att hitta enkla former för en kontinuerlig och systematisk uppföljning av de insatser som ges, ett arbete som i flera fall kan göras med stöd av FoU-Nordväst. Tvärsektoriella frågor Stadens övergripande tvärsektoriella frågor ska genomsyra all verksamhet såväl internt som externt. I Solna stads verksamhetsplan och budget har de tvärsektoriella frågorna; likabehandling och internationellt arbete tillsammans med den verksamhetsövergripande miljöfrågan integrerats i stadens styrsystem. Ökad kunskap i likabehandling och goda exempel från andra kommuner och länder bidrar till att skapa förutsättningar för att utveckla en socialtjänst av god kvalitet med förmåga att ge ett gott bemötande, se individens olika behov och ge rätt insats. De tvärsektoriella frågorna blir härigenom ett stöd i förvaltningens arbete med att uppnå stadens och nämndens mål.

22 15 (17) Likabehandling Likabehandling är en del av förvaltningens värdegrund och ska bidra till att förändra normer som exkluderar genom att synliggöra och ifrågasätta normer och privilegier. Detta perspektiv ska genomsyra det dagliga arbetet och även finnas med när nämndens olika verksamheter i ärendedragningar och handledning diskuterar hur enskilda ärenden ska hanteras. Genom kompetensutveckling i diskrimineringsgrunderna ges ökad kunskap tillsammans med en möjlighet att granska och processa den egna positionen. Arbetet med våld i nära relationer är en prioriterad del av detta arbete. Miljöarbete Socialförvaltningens miljöarbete inriktas på fyra områden; kretsloppsanpassad avfallshantering, trygg och effektiv energianvändning, effektiva transporter och resande samt sunda inomhusmiljöer. Alla medarbetare kommer även fortsättningsvis att erbjudas en grundläggande miljöutbildning i två steg. Genom fortsatt källsortering fås en effektiv kretsloppsanpassad avfallshantering i alla verksamheter. om in och vid inköp av livsmedel bör ekologiska alternativ väljas. Medarbetarna uppmuntras även i fortsättningen att välja ett hållbart resande genom att använda cykel, kollektivtrafik och miljöklassade tjänstebilar. Förvaltningens kontinuerliga arbetsmiljöarbete är ett led i att skapa sunda inomhusmiljöer. Internationellt arbete Förvaltningen lyfter in det internationella perspektivet i kvalitets- och verksamhetsarbetet genom Nyfiken på Europa, ett projekt som sedan ett antal år ger förvaltningens medarbetare möjlighet att hämta inspiration och idéer från andra länder för att utveckla verksamheten. Genom FoU-caféer och skriftliga rapporter om genomförda studieresor ges återkoppling till övrig personal på förvaltningen. Förvaltningen fortsätter också att ta emot studiebesök från bl.a. andra länder. Kommunikation Socialförvaltningen kommer under 2016 att fortsätta kommunikationsarbetet genom en stadsgemensam arbetsprocess som medför ett strategiskt perspektiv på kommunikation. Utgångspunkten för detta är stadens gemensamma anvisning för planerad kommunikation samt kommunikationspolicy. Kommunikationsarbetet för socialförvaltningen ska bygga på viktiga händelser inom förvaltningens verksamhetsområde och fokusera på de mest angelägna frågorna för förvaltningen enligt verksamhetsplanen för Det måste även finnas beredskap för att kommunicera kring frågor som uppkommer under året. Arbetet med att målgruppsanpassa och formsäkra trycksaker och webbinformation till förvaltningens målgrupper fortsätter. Medarbetare Medarbetarna inom förvaltningen träffar människor i olika skeden i livet och många möten hålls med människor i svåra situationer. Verksamhetens viktigaste uppgift är att hjälpa människor att åstadkomma förändringar i sitt liv. Medarbetarnas arbetsvillkor styr kvaliteten på vilket stöd utsatta människor får. Förvaltningen arbetar ständigt med att förbättra arbetsvillkoren genom rimlig arbetsbelastning, tillgång till närvarande arbetsledare, kompetensutveckling och förbättrad introduktion. Personalförsörjningen är fortfarande en utmaning för socialtjänsten i hela landet, Solna har hittills stått sig väl i konkurrensen och har haft tillräckligt med sökande till lediga tjänster.

23 16 (17) Upphandling och konkurrensutsättning En stor del av förvaltningens biståndsinsatser erbjuds genom upphandlad verksamhet via flera olika ramavtal och ett antal driftsentreprenader. Av Konkurrensplan för socialnämnden 2016 med inriktning för (bilaga A) framgår vilka verksamheter som nämnden upphandlat och vilka förnyade upphandlingar och större avrop som planeras kommande verksamhetsår. För kommande verksamhetsår planeras inga upphandlingar av ny verksamhet eller någon ytterligare konkurrensutsättning av insatser i egen regi. När det gäller boenden för ensamkommande barn kan dock behov av ytterligare platser inte uteslutas framöver. De verksamheter som förvaltningen driver idag och som inte är myndighetsutövning är av begränsad omfattning och flera drivs dessutom i samverkan med andra kommuner via interkommunala avtal som i vissa fall sträcker sig över flera år. Uppföljning av upphandlad verksamhet genomförs i enlighet med stadens och förvaltningens rutiner. Förvaltningen upprättar årligen en särskild plan för genomförandet av avtalsuppföljning avseende samtliga entreprenader som drivs på uppdrag av nämnden. Även de avtal som upprättats i samverkan med andra kommuner, inkl. olika ramavtal, följs upp på motsvarande sätt. När det gäller ramavtal begränsas dock uppföljningen till att i första hand omfatta de mest använda utförarna inom respektive ramavtalsområde. Internkontroll Nämnderna ska i samband med verksamhetsplan och budget anta en internkontrollplan. Kommunfullmäktige har antagit ett reglemente för internkontroll som säger att respektive nämnd ska upprätta en internkontrollplan och har det yttersta ansvaret för internkontrollen inom sitt verksamhetsområde. Internkontroll definieras som en process, där nämnd, ledning och övrig personal samverkar. Den utformas för att med rimlig grad av säkerhet fastställa att det sker en god verksamhetsstyrning, tillförlitlig finansiell rapportering samt att tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer och rutiner följs. Med utgångspunkt från genomförd risk- och väsentlighetsanalys framgår av Internkontrollplan för socialnämnden 2016 (bilaga B) hur den interna kontrollen ska bedrivas under kommande verksamhetsår. Vissa kontrollmoment som ska genomföras är gemensamma för samtliga nämnder i staden. Förvaltningen fortsätter sitt arbete med att utveckla risk- och väsentlighetsanalyser i enlighet med stadens anvisningar. Framtid Utifrån att allt fler barn och unga aktualiseras inom socialtjänsten behöver nämndens verksamheter tillsammans med andra förvaltningar, myndigheter och frivilliga krafter se till att utsatta barn och ungdomar får det stöd och den omsorg de behöver. Det gäller också att i bred samverkan med andra berörda aktörer utveckla förebyggande insatser och verka för tidig upptäckt när barn och ungdomar riskerar att fara illa. Den senast tidens stora ökning av antalet flyktingbarn som kommit till Sverige och Solna lär även framöver innebära en betydande utmaning för nämnden. Även här gäller det för nämndens verksamheter att i bred samverkan med andra förvaltningar, myndigheter och frivilliga krafter se till att alla dessa barn och ungdomar får ett väl fungerande mottagande och en god omsorg.