Vägkantsinventering, väg 2578 och 2581, Lidköping-Ulleredsbro via Öboängen. Utredning inför arbete med ny gång- och cykelväg.

Transkript

1 Vägkantsinventering, väg 2578 och 2581, Lidköping-Ulleredsbro via Öboängen. Utredning inför arbete med ny gång- och cykelväg.

2 Sammanfattning Den här rapporten har tagits fram på uppdrag av Trafikverket, i arbetet med utredning och samrådsredogörelse för gång- och cykelväg för väg 2581, Tolsjö-Läckö via Öboängen. Syftet med inventeringen var att inventera och bedöma vilka vägsträckor som har förhöjda naturvärden inom utredningsområdet. Rapporten är gjord på fältstudienivå i detalj och utfördes under några dagar i juni månad 2013 av Karin Sandqvist och Annelie Thor, biologer Vectura consulting AB. Inventeringen visar att det fanns flera sträckor med förhöjda naturvärden. En del sträckor påvisade en särskilt hög mångfald av växter, och en del hade även goda förutsättningar för insekter. Några objekt som omfattas av generellt biotopskydd fanns inom utredningsområdet, som stenröse, öppna diken och alléer. På flera delsträckor växte rikligt med orkidéer, som nattviol och Jungfru Marie nycklar. Två rödlistade fjärilar påträffades, en adult friflygande och födosökande violettkantad guldvinge (NT), samt larv från sexfläckig bastardsvärmare (NT). Dokumenttitel: Vägkantsinventering, väg 2578 och 2581, Lidköping-Ulleredsbro via Öboängen. Utredning inför arbete med ny gång- och cykelväg Dokumentdatum: Dokumenttyp: Rapport Ärendenummer: TRV 2013/20845 Projektnummer: och Version: 1 Projektledare: Johan Larsson, Trafi kverket. Specialiststöd: Mats Lindqvist, Trafi kverket. Konsult: Vectura Consulting AB Kontaktperson: Annelie Thor Uppdragsansvarig: Karin Ahlbom Vecturas uppdragsnummer:

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 4 Bakgrund... 4 Syfte och frågeställning... 4 Tidigare kända naturvärden... 4 Utredningsområde MATERIAL OCH METODER... 4 Material och förberedelser... 4 Naturvärdesinventering (NVI)... 4 Trafikverkets vägkantsinventeringsmetodik... 4 Insekter RESULTAT... 6 Översiktlig beskrivning av inventeringsområdet... 6 Redovisning av delsträckor med förhöjda naturvärden DISKUSSION... 7 Tolkningar av resultatet... 7 Negativ påverkan, känslighet... 7 Rekommendationer inför fortsatt arbete... 7 Svårigheter i fält REFERENSER BILAGOR... 8

4 1 Inledning Bakgrund Vägkanter är värdefulla biotoper för biologisk mångfald. Många hävdberoende arter trivs i vägkanten som varje år sköts genom slåtter. Arter som gynnas av ljus och värme trivs också i vägkanten. Många gånger kan liknande artflorasammansättning kännas igen från ängs- och betesmarker, som även är en biotop som länge varit präglad av hävd. Vägkanten fungerar som en biotop mellan andra områden, som åkermark och hårdgjord yta (Trafikverket 2012). Fjärilar är ett exempel på en organismgrupp som snabbt kan reagera på förändringar i landskapet. När de födosöker efter nektar är vägkanten ofta en värdefull biotop, såväl som ängar och betesmarker. Syfte och frågeställning I samband med utredning av gång- och cykelväg mellan Lidköping och Läckö arbetar Trafikverket med två sträckor. Den ena sträcker sig längs väg 2578 mellan Lidköping och Tolsjö där Trafikverket har arbetat fram ett samrådsunderlag under våren 2013 för att under hösten 2013 ta fram en samrådshandling. Den andra sträckan sträcker sig längs väg 2581 mellan Lidköping och Ulleredsbro via Öboängen och här håller Trafikverket nu på att arbeta fram ett samrådsunderlag. Vectura har uppdraget att arbeta fram handlingarna för projekten. Det här är en av de utredningar som ligger till grund för fortsatt planering av gång- och cykelväg mellan Tolsjö-Ulleredsbro via Öboängen och utredningens inriktning är naturmiljö. Inventeringens syfte är att ta reda på om det finns naturvärden längs vägkanten för sträckan. Rapporten ska sedan ligga till grund för vidare projektering av gång- och cykelvägar längs sträckan. Inventeringen har avsett att identifiera naturvärdesarter, biotoper med naturvärden och artdiversitet längs sträckan. Eftersom den ska ligga till grund för planeringen av dragningen av gång- och cykelvägen har ett större utredningsområde, även utanför vägkanten valt att undersökas, där objekt utanför vägkanten har kartlagts, som skogsbryn och åkerbryn. Ett byggande av gång- och cykelväg kan skada vägkantens värden kraftigt, därav detaljeringsgraden på studien. För utredningsområdets storlek, se figur 1. Tidpunkterna för fältinventeringen var den 3, 24 och den 25 juni. Artbestämningen har gjorts i fält av Karin Sandqvist och Annelie Thor. Ingen insamling har förekommit utan artbestämning har gjorts direkt i fält. Tidigare kända naturvärden Inför arbetet hämtades kartmaterial in från Länsstyrelsen. I arbetet beställdes även data från Artdatabanken och observationsdatabasen inom inventeringsområdet. Det fanns några inrapporterade fynd av hotade arter längs sträckan, främst i anslutning till naturreservatet i norr. Utöver dessa fanns även uppgifter om skyddsvärda träd. Utredningsområde Utredningsområdet har omfattat vägkantens sidoområde längs två delsträckor, se figur 1. I den här rapporten benämns delområdena för Tolsjö och Öboängen. 2 Material och metoder Material och förberedelser För att underlätta för fältarbetet delades vägsträckan in i mindre delsträckor inom båda delområden. Delsträckorna avgränsades av angränsande ägoslag, biotoptyp eller annan faktor som gjorde att delsträckan särskilde sig från tidigare sträcka. Varje delsträcka besöktes i fält under juni månad, före slåttern och Trafikverkets protokoll användes för varje delsträcka. Slåtter av vägsträckan var planerad att startas den 1 juli. Vid fältarbetet användes kartor, GPS, kamera, kikare, fjärilshåv, lupp, plastburk/skål, penna, papper, linjal och bestämningslitteratur. För redovisning i kartor användes ArcGIS Naturvärdesinventering (NVI) Naturvärdesinventering innebär att geografiska områden som har betydelse för den biologiska mångfalden identifieras. Bedömningen av arter och livsmiljöer bygger på kommande nationell SIS-standard för NVI (för mer information- Swedish standard Institute 2013). Den omfattar förekomsten av naturvårdsarter, rödlistade arter, hotade arter och artrikedom. Trafikverkets vägkantsinventeringsmetodik Trafikverket har upprättat en egen metodik för inventering och bedömning av vägkanter. Protokollet som användes vid inventeringen för respektive delsträcka var Trafikverkets fältprotokoll (Trafikverket 2012). Naturvårdsarter, dvs. arter som indikerar ett område med högre naturvärde eller som i sig själv har särskild betydelse för biologisk mångfald, noteras särskilt. I protokollet för respektive delsträcka, noteras även förekomsten av främmande arter (arter som missgynnar biologisk 4

5 Figur 1: Översiktskarta över utredningsområdet. 5

6 mångfald). Noteringar görs om vägsträckan; bland annat om vegetationsfuktighet, inslag av strukturer, sandiga biotoper, påverkan, tillräcklig eller otillräcklig hävd m.m. som ligger till grund för bedömningen. Växter är en organismgrupp som är lätt att identifiera och vars resultat kan ge svar på förutsättningar för andra organismgrupper. En fördjupad artstudie gjordes därför av kärlväxter för att identifiera vissa naturvårdsarter. Naturvärdesarterna noterades utifrån kunskaper om hävdberoende arter och naturvårdsarter som Trafikverket sammanställt i metodikbeskrivning (Trafikverket 2012). Fridlysta arter markeras på fältkarta och/eller med GPS. Insekter För inventeringen av fjärilar användes den transektinventeringsmetodik som tagits fram av Pettersson i Svensk dagfjärilsövervakning (2012). Transektinventeringen ger en översiktlig bild av förekommande fjärilar och sträckor med särskilt värde för insekter. Även andra insekter som påträffades vid inventeringen noterades. För att undvika dubbelräkning av friflygande individer, så markeras observationspunkter på fältkarta. 3 Resultat Översiktlig beskrivning av inventeringsområdet Inventerat område ligger i Lidköpings kommun, sträckan mellan Lidköping och Ulleredsbro, via Öboängen. Stora delar av sträckan går genom åkermark och odlat jordbrukslandskap. Den norra delen ingår även i riksintresse för naturvård. Det är värt att notera att över jordbrukslandskapet och vattendraget i norr (L8-L9), nära Vänern, sågs flertalet födosökande svalor, trollsländor och flicksländor. En sträcka i norr, passerar förbi ett naturreservat med gamla ekar. Det finns längs sträckan skogsdungar, åkerholmar och berghällar. Utredningen har omfattat både vägkant och åkerbryn, då det, när vägkanten angränsar till skogsdungar/åkerholmar även kan vara aktuellt att dra gång- och cykelväg utanför åkerholmar eller skogsdungar, exempel är vid lokalerna kring L10 har även, se utredningsområde och resultat i figur 4. Observera att skogsmarken inte har inventerats i detalj, endast brynen, dvs. vägbryn, skogsbryn och åkerbryn. Värt att notera är att vägkanten var välhävdad på alla delsträckor, det var inte någon sträcka som hyste slyuppslag. Däremot var flera sträckor näringsrika och påverkade av gödsel från kringliggande åkerbruk. Redovisning av delsträckor med förhöjda naturvärden Figur 2: Violettkantad guldvinge, hör till en av de ovanligare fjärilarna som påträffades längs vägkanten. Den är rödlistad (NT). Naturvärdesbedömningen har gjorts av sträckor i form av linjeobjekt, men även av biotoper i form av ytor. Mindre objekt och enstaka fynd redovisas som punktobjekt på kartan. I bilaga 1 och 2 (tabell) beskrivs delsträckor, delobjekt och punktobjekt som bedömts hysa naturvärden, från norr till söder. Blå linjer markerar utredningsområdet. Rosa linjer redovisar objekt som omfattas av generellt biotopskydd. Artfynd har koordinatsatts direkt i fält och sträckor ritats in på fältkarta. Viktiga fynd lades in i Artportalen. Naturvärdesbedömningen med naturvärdesobjekt, linjeobjekt eller ytor redovisas på kartor med följande färgmarkeringar; Mörkrött= klass 1a, högsta naturvärde (några sådana områden fanns inte) Rött= klass 1b, högt naturvärde Orange= klass 2, påtagligt naturvärde Gult= klass 3, visst naturvärde I bilaga 1 finns respektive delsträcka beskriven med tillhörande foton och i bilaga 2 finns beskrivningar till varje objekt. 6

7 4 Diskussion Tolkningar av resultatet De vägsträckor som inte är färgmarkerade, har bedömts ha låga naturvärden. Orsaken kan vara flera, som till exempel att de har beläggning, är starkt kvävepåverkade, de hyser stora mängder skräp, det finns ett upplag, de används som gräsmatta m.fl. De flesta vägsträckor var lättillgängliga, men vissa områden var svårtillgängliga med mycket buskar och snår, vilket försvårade inventeringen. På vissa sträckor var även trafiken farlig. Transektinventeringen av insekter var kvalitativ under den tiden som den utfördes, men det är viktigt att ha i åtanke att flygtider för olika arter varierar över hela säsongen och vädret har betydelse för resultatet. Vissa arter förekommer tidigt på sommaren och andra lite senare. Eftersom slåtter av vägkanten skulle påbörjas den 1 juli, men drog igång redan den 25 juni, så var tiden för inventering begränsad till juni. Negativ påverkan, känslighet Små biotoper är vara värdefulla födosöksplatser och rastplatser för en mängd arter. Fjärilar flyger gärna mellan olika nektarlokaler, där de vilar och söker föda. Om gräsmarken byts ut mot hårdgjorda ytor, så förlängs avstånd mellan biotoper. Möjligheter för organismer som inte kan flyga längre avstånd försämras. Spridningsmöjligheterna minskar om gräsmarker isoleras med för stort avstånd och biotoper isoleras. Även träds rotsystem kan skadas om tidigare naturmark görs om till hårdgjord yta. Rekommendationer inför fortsatt arbete Befintliga bryn har ett naturvärde då de utgör en biotop som fungerar som en refug mellan två andra biotoper (miljöer). Vägkanten är en refug mellan hårdgjord asfaltyta och annat ägoslag, som skog eller åkermark. Brynen; både vägkant, skogsbryn och åkerbryn, bör till största möjligaste mån bevaras för att biologisk mångfald ska bevaras. Men även mindre biotoper som skogsdungar och åkerholmar. Om de tas bort så kan barriäreffekter uppstå. För att minska reduceringen av värdefulla brynmiljöer är det därför bättre att placera gång- och cykelväg på redan i anspråkstagen mark- som redan odlad åkermark. Figur 3: En gräsgrän guldbagge vilande på hagtorn, vid sträcka T8b, se figur 25. Om ett befintligt opåverkat bryn tas i anspråk, så kan värdefulla spridningsvägar och nektarrika områden tas bort. Materialvalet av underlaget spelar här en stor roll, samt om jordmassor med befintlig fröbank återanvänds. Vid anläggande av väg på exempelvis sandig bank, kan det vara positivt att ge upphov till nyblottade ytor. För kommande arbete är det också viktigt att undvika införsel av kväve eller främmande växtlighet. Stora ekar bör skyddas, så även deras rotsystem. Att hålla ett stort avstånd från större ekar, som den gamla eken vid L6c, är viktigt. Svårigheter i fält Då det i vissa fall var si och så med satellitmottagningen, kunde inte GPS-punkter alltid sättas direkt i fält. Fynd fick då ritas in på karta och sedan digitaliseras efteråt, vilket i sig tog lång tid. Noggrannheten bedöms i de flesta fall vara 10m när. Särskilt svårt med satellitmottagning var det i områden med skogsmark på båda sidor av vägen. 7

8 5 Referenser Pettersson L. (2012) Handledning, Svensk Dagfjärilsövervakning Swedish Standards Institute, Naturvärdesinventering (NVI) version utgåva 1. Trafikverket (2012) Arbetsmetod för inventering och identifiering av artrika vägkanter Region Väst, Rapport 2012:149 6 Bilagor 1. Redovisning av delsträckor, med tillhörande foton. 2. Tabell. Lokalbeskrivningar och naturvärdesbedömningar. Bilaga 1- Redovisning av delsträckor med tillhörande foton Figur 4: I norr angränasar vägkanten till ett naturreservat med mycket gamla och stora ekar. Fotot är taget mot öster. 8

9 Bilaga 2- Tabell. Lokalbeskrivningar och naturvärdesbedömningar. Titel Figur 5: Delsträcka L1-L5 Figur 6: Sträckan L1b. Fotot är taget mot Ö. Figur 7: Sträckorna L2a och L2b Figur 8: Sträckan L1a. Figur 9:Sträckan L3a, ett skogsbryn. 9

10 Figur 14: Större ek i den norra delen, L8b. Figur 10: Delsträckorna L5-L9. Figur 15: Större ek mittemot L6c, avfart mot Djurgårdstorp. Figur 11: L6b angränsar till en betesmark (L6c). Figur 16: En stor ek växer nära vägkanten längs sträcka L8b. Figur 12, 13: Silverblåvinge och luktgräsfjäril var vanligt förekommande fjärilar längs delsträckorna. 10

11 Figur 17: Inventerade delsträckor L9-L14. Den västra delen visar en mindre grusväg Figur 18: Mitt av den mindre grusvägen, fanns en åkerholme, nr 54 på kartan (fi gur 15). Figur 19: Sträckan L10 passerar genom skogsmark, en delsträcka med rikligt av nattviol. 11

12 Figur 21: Delsträckan L17b, taget mot norr. Figur 22: Längs sträckan fi nns ett biotopskyddat dike, nr 56 i kartan, fi gur 20. Figur 20: Delsträckorna L14-L17. 12

13 Figur 24: Större delen av sträckan i fi gur 23 passerar åkermark med spannmålsodling. Figur 23: Delsträckorna L18-L20. 13

14 Figur 27: Objekt 51 är en dubbelsidig allé. Figur 28: Nära vägen, med vägräcke emellan, fi nns en damm vid objekt 50. Figur 25: Detaljkarta sträckorna T4-T9. Figur 29: Nära vägen, med gärdsgård emellan, fi nns ännu en damm. Figur 26: En enkelsidig allé emellan vägkant och tomtmark vid objekt

15 1 Referenser 1. eturias velendit quia nientotatem 2. spe veligendis exerovit pro ducienetur aut et et rem ditius hej 3. Hillor a consectoria nost, santum vel id est, a velenis tionseignatur? Seque magnias asperfero excestiost 4. Ovidemquam illorpo remquos aris quam alia quae et quas eat iur? 5. Em. Aquiatu ressum dolorib eaquiam re remporio. Bor rae nonsequ iassimpe voluptae porerferatae pli 6. Ugia qui ut volorem porempos derum dolorum fugiam siminciaes in exceperume pro elendis nonsendi Figur 32: Åkerbryn, sträcka T3a. Figur 33: I åkerbrynet längs sträcka T3ab fanns ett stenröse. Figur 30: Detaljkarta sträckorna T1-T3. Figur 31: Vägkant vid T2a. Figur 34: Vägkant längs T1b, fotot är taget mot söder. 15

16 Lokal Naturvärdesklass/ Artrik vägkant (AVK) eller hänsynsobjekt (HÄO) T1a, T1b 2 AVK Beskrivning Vägkanten angränsar på båda sidor till torr-frisk gräsmark och åkermark. Det fi nns inslag av kvävegynnade arter. På sida B, fi nns invasiva arter i form av blomsterlupin och vresros. Båda sidor har naturvärden i både inner- och ytterslänt. T2a, T2b 3 Längs T2a är både inner- och ytterslänt av vägkanten, friskfuktig med högväxande blomster, rikligt med gräs och inslag av blomsterlupin. Dikesbotten är fuktig. T2ab 3 T2ab består av ett bryn mot åkermark. T2ba 3 Vägkant med blommande fl ora i både inner- och ytterslänt, gräsmark mot åkermark med korn. T2bb 2 Oplöjd gräsmark, bryn mot (AVK) åkermark, 2 åkerholmar samt åkerbryn med en del öppen torr gräsmark. Det fi nns ett jordupplag mitt i åkerholmen. Det västra åkerbrynet består av torr gräsmark. T2bc 3 Vägkant, endast innerslänt är intressant, eftersom ytterslänten är pljöd och angränsar mot spannmålsåker. T3a 2 Åkerbryn med skogsdunge. (AVK) Den södra delen består av en holme med berghäll omgiven av gräsmark. Här fi nns goda förutsättningar som livsmiljö inte bara i brynet, utan även i gräsmarken, på berghällar och skogsdungar. T3ab 3 Beskuggat skogsbryn, mot spannmålsåker som är ett slutet lövbryn utan blommor. Naturvärdesbedömning Längs sträckan fi nns fl era naturvärdesarter. Enstaka/mindre inslag av sand. Rikligt med fjärilar och gräshoppor, samt mångfald av kärlväxter och fl era naturvärdesarter. Rödlistad art: violettkantad guldvinge (NT). Se fi gur 30,34. Med ökat slåtter kan vägkanten bli mer blommande och av ängskaraktär. Se fi gur 30,31. Förutsättningar för biologisk mångfald fi nns men blommor är sparsamt. Se fi gur 30. Förutsättningar för biologisk mångfald fi nns även om inslaget av naturvårdsarter är sparsamt. Se fi gur 30. Längs sträckan fi nns fl era naturvärdesarter, som daggkåpa, käringtand och rölleka. Det fi nns inslag av sand i marken, blommande buskar och död ved. Fridlyst art: nattviol. Invasiva arter: blomsterlupin och vresros. Se fi gur 30. Inslag av naturvärdesarter som rölleka, svinrot, prästkrage och ängssyra. Dock även ett stort inslag av ohävdsarter, som hundkäx och smörblomma. Se fi gur 30. Längs sträckan fi nns fl era naturvärdesarter. I den södra delen påträffades 2 exemplar av violettkantad guldvinge, men även pärlgräsfjäril, luktgräsfjäril, liten buskmätare och grön ängsgräshoppa. Rödlistad art: violettkantad guldvinge (NT) Invasiva arter: blomsterlupin och vresros. Se fi gur 30,32. Det fi nns enstaka nattvioler, som är fridlysta och stenröse som omfattas av generellt biotopskydd. Se fi gur 30,33. T3ae (2) HÄO T4a, T4b 2 AVK Vägkant, torr gräsmark, bitvis rikligt med blommor, som gränsar till spannmålsåker med havre. Innerslänten hyser blommor, medan ytterslänt saknas helt. Torrt, rikligt blommande vägbryn, som i norr (sida A) angränsar till mindre gräsmark. På sida B, fi nns sand i underlaget, där angränsar vägkanten till kornåker. På sida B fi nns blommande innerslänt, ytterslänt saknas- där är åkermark. På sida A är både inner- och ytterslänt intressant. Inslag av timotej, i övrigt få ohävdsarter. Se fi gur 30. Längs sträckan fi nns fl era naturvärdesarter, som svinrot, röllika, käringtand, svartkämpar, ängssyra, harklöver rödklint och vildmorot. Enstaka/ mindre inslag av sand. Mångfald av kärlväxter och fl ertalet indikatorarter. Goda förutsättningar för insekter. Se fi gur

17 T6a 3 I kanten på betesmarken fi nns blommande buskar, som nyponros. Det fi nns även en milstolpe nära vägkanten, inuti beteshagen. Norr om den här sträckan, fram till T7B, används stora delar av vägkanten som gräsmatta, därför bedöms den ha låga naturvärden. Motsatt sida (väster) hade mycket låg artrikedom och var tydligt kvävepåverkad, med stort inslag av ruderatmarksarter som ängskavle, smörblomma och hundkäx. Ytterslänt saknas på sträckan. 50 HÄO I den södra delen av T6a fi nns en enkelsidig allé, på vägens östra sida, bestående av ek, oxel och lind. Nära vägen, med vägräcke emellan, fi nns även en damm. T7b 3 Vägkant mot åkermark. Längs vägkanten saknas naturvärdesarter och det fi nns ett stort inslag av ogräsmaskrosor och hundkäx. (På motsatt sida av vägen är det gräsmatta ända in till vägkanten.) 51 HÄO Allé. I den norra delen sträcker sig en allé rakt västerut, 2 meter från befi ntlig vägkant. Allén består av björk, ek och kastanj. 52 HÄO Allé. Norr om dammen sträcker sig en allé i tomtgränsen bestående av körsbär, ek och björk. Längs vägkanten saknas naturvärdesarter och det fi nns ett stort inslag av ogräsmaskrosor och hundkäx. T8b 2 I den södra änden fi nns en HÄO Torr-frisk vägkant med en mindre gräsmarksholme som angränsar till åkermark. Där växte blommande buskar, som hagtorn. Värdena fi nns främst innerslänt. T9b 3 Torr-frisk vägkant mot betesmark Delsträckan ansluter direkt till en betesmark (TUVA-ID: 41E- WRM), som betas av hästar. Betesmarken inventerades inte i detalj. L1a, L1b 2-3 Längst i väster fi nns en slåttergynnad AVK torr fl orasammansättning som på båda sidor gränsar till gräsmark. Där fi nns på sida B sand i underlaget och vägkanten angränsar till gräsmark. L2a, L2b 2 L2a och L2b är torra berghällar HÄO som direkt angränsar till tomtmark. Naturvärdena fi nns främst uppe på berghällarna, dvs vägkantens yttre område, dikesbotten saknas och vägkanten övergår sedan till bankslänt. Längs sträckan fi nns sparsamt med naturvärdesarter, låg artrikedom, samt kvävepåverkan. Men det fi nns förutsättningar som livsmiljö med närheten till betesmark och tillgången på blommande buskar i öster, varför den bedöms hysa visst naturvärde. Dammen har inte inventerats i detalj. Se fi gur 25. Allén och dammen omfattas av generellt biotopskydd. Se fi gur 25,26,28. Det fi nns potential för biologisk mångfald, med inslag av sand, även om ohävdsarter är rikligt förekommande och naturvårdsarter sparsamt. Se fi gur 25. Allén omfattas av generellt biotopskydd. Se fi gur 25,27. Allén omfattas av generellt biotopskydd. Se fi gur 25. Längs sträckan fi nns gott om naturvärdesarter. I den södra delen fi nns tillgång till blommande buskar som ger goda förutsättningar som livsmiljö. Goda spridningsmöjligheter norrut, eftersom vägkanten angränsar till en öppen betesmark (TUVA-ID: E31-VXK) utanför utredningsområdet. Se fi gur 25. Det fi nns inslag av naturvärdesarter och hävdgynnade arter längs delsträckan, främst i den norra delen. Närheten till betesmark ger förutsättningar som livsmiljö. Dock fi nns stor kvävepåverkan i söder. Både inner- och ytterslänt är intressant ur naturvårdssynpunkt. Se fi gur 25. Gott om intressanta naturvärdesarter vid delsträckorna längs vägsträckan. Det fanns enstaka/mindre inslag av sand i lokal L1a och L1b. Rödlistad art: larv av sexfl äckig bastardsvärmare (NT). Se fi gur 5,6,8. På berghällarna växte fl era naturvärdesarter. Inga ohävdsarter. Se fi gur 5,7. 17

18 L3a 2 AVK Frisk vägkant mot skogsbryn, naturvärden i ytterslänt. L3b 3 Beskuggad Frisk vägkant mot skogsbryn, mindre parti med sand. Både inne- och ytterslänt har naturvärden. L4a 3 Beskuggad vägkant mot skogsbryn. Både inne- och ytterslänt har naturvärden. Motsatt sida av vägen är kraftigt beskuggad, och där avsknas fl ora. L4b 2 Torr vägkant mot berghäll, värden HÄO i ytterslänt. L5a 2 Torr-frisk vägkant mot skogsmark, HÄO både inner- och ytterslänt har naturvärden. L5b 3 Torr vägkant som angränsar mot en betesmark, ett TUVA-objekt, D4E-OWF. Betesmarken inventerades eller bedömdes inte, då den var betad. Vägkanten är mycket smal och ytterslänt övergår nästan direkt till betesmark, och är påverkad av den. L6a 3 Frisk blommande vägkant mot spannmålsåker Liknar sträckan L6b, men mer kvävepåverkad. Naturvärde i både inner- och ytterslänt. L6b 2 Frisk blommande vägkant mot spannmålsåker. I partierna med öppen, solbelyst mark fanns rikligt med fjärilar och gräshoppor, samt mångfald av kärlväxter. Kvävegynnad vegetation förekommer. Naturvärde i både inner- och ytterslänt. L6c 1b Torr betesmark som betas av får. Objektet sträcker sig även utanför utredningsområdet- mot nordost. Vegetationen är torrfrisk, naturbetesmark, utan synlig gödselpåverkan. På motsatt sida av vägen fi nns en gammal jätte-ek omgiven av åkermark. Även här är vegetationen torrfrisk, med gulmåra och vitmåra i fältskiktet. L8b 3 Blommande vägkant mot spannmålsåker. Vägkanten sträcker sig längs spannmålsåkrar fanns kvävegynnad växtlighet, varför vägkantens blomning inte var så riklig på denna delsträcka. Ytterslänt är bitvis obefi ntlig. L9a, L9b 2 Torr-frisk vägkant mot vall och spannmålsåker L10a 2 Skogsbryn. Naturvärde i både inner- och ytterslänt. Påtagligt med naturvärdesarter. Dock ett kraftigt bestånd av örnbräken och andra ohävdsarter i ytterslänt/ skogsbryn. Rikligt med nattviol i både inner- och ytterslänt, samt länge in i skogen (F) Även större blåklocka. Ett större bestånd i ytterslänt och skogsbryn, 2-10m från vägkant. Se fi gur 5. Påtagligt med naturvärdesarter. Stort inslag av kvävegynnade växter, så som blomsterlupin timotej, hundkäx och vanlig smörblomma. Med ökad skötsel kan värden förhöjas. Se fi gur 5. Det fi nns förekomster av naturvärdesarter som: humleblomster, kråkvicker, skogsfi bbla. Det fanns även en del ohävdsarter, som: vanlig smörblomma, hundkäx, brännässla, älggräs. Se fi gur 5. Inslag av jungfrulin på sträckan, samt nattviol. Se fi gur 5. Enstaka ex av nattviol. Har potential att bli mer blomrik. Se fi gur 5. Förekomst av naturvärdesarter, men även stort inslag av kvävegynnad växtlighet, som brännässlor. Se fi gur 10. Förutsättningar för biologisk mångfald fi nns. Se fi gur 10. På delsträckan växte naturvärdesarter som: röllika, käringtand, vårbrodd, fyrkantig Johannesört men även kvävegynnade växter som vanlig smörblomma, älggräs, hundäxing, brännässla, timotej. Silverblåvinge och luktgräsfjäril var två vanligt förekommande fjärilar. Se fi gur 10,11,12,13. Goda förekomster av naturvärdesarter och rikligt med blommor. Naturvärdesarter: svinrot, röllika, brudbröd, käringtand, smultron, svartkämpar, vitmåra, vårbrodd, gökärt, nyponros, ängssyra, ängsfryle, pillerstarr, gulmåra, ängsskallra. Se fi gur 10,15. Förutsättningar för biologisk mångfald fi nns. Se fi gur 10,14,16. Påtagligt med naturvärdesarter men även ohävdsarter. Se figur 17. Större delen av vägsträckan har på grund av sitt rikliga inslag av naturvärdesarter bedömts till klass 2. Se fi gur 17,19. 18

19 L10b 1b AVK En mindre delsträcka är rikligt blommande och hyser rikligt av nattviol, men även enstaka Jungfru Marie nycklar, har högre naturvärden. Naturvärde i både inner- och ytterslänt. L10c 2 Den södra delen angränsar till en äng under en stor ek, där fl era hävdgynnade arter växte, bland annat rikligt med käringtand och rödklöver. (Sydväst om delsträckan fi nns en befi ntlig grusväg, längs vilken ett fl ertal ekar växer.) Gränsar till åkermark med vall. Vegetationsfuktighet: torr. L10f 2 Torrt åkerbryn som angränsar HÄO till vall och spannmålsåker med vete. I norr angränsar brynet mot skogsmark. Den västra delen är ett torrare parti av en betesmark, där jungfrulin, prästkrage, rödklöver och vårbrodd växer. L10g 2 Längs sträckan L10g, som är ett lövbryn, växer en äldre sälg, i kanten på befi ntligt åkerdike. Ytterslänt av åkerbrynet saknas. L10h 2 Vid L10h fi nns en hög bergskulle, med torr ängsfl ora. L11a och L11b 2 Ytterslänt saknas på delsträckorna. Gränsar till odlad åkermark 53 Biotopskyddat dike/ vattendrag Fortsätter även utanför utredningsområdet 54 Biotopskyddat dike/ vattendrag Fortsätter även utanför utredningsområdet, samt en åkerholme. 55 Biotopskyddat dike/ vattendrag Fortsätter även utanför utredningsområdet Rikligt med nattviol (F). Se figur 17,19.. Var vid inventeringstillfället mycket rik på fjärilar, förutsättningarna var goda med hög solinstrålning och god tillgång på blommor. Naturvårdsintressanta arter längs sträckan var >10-tal nattviol och prästkrage. Se fi gur 17. Längs sträckan L10f fi nns ett stort antal nattvioler. Se fi gur 17. Värt att notera är att bl.a. brudbröd växer i intilliggande gräsmark. Se fi gur 17. Där växte naturvårdsintressanta kärlväxter som vårbrodd, gulsporre, bergssyra, brudbröd, blåsuga och smultron, men även rosbuskar. Rikblommande, men med näringsrika förhållanden. Se fi gur 17. Omfattas av generellt biotopskydd. Se fi gur 17. Diket och åkerholmen omfattas av generellt biotopskydd. Se fi gur 17,18. Omfattas av generellt biotopskydd. Se fi gur 17. L14a, L14b 3 Torr-friskt vägbryn Naturvärdesarter som stor blåklocka, gulmåra, röllika och käringtand, men med stor andel ohävdsarter. Se figur 20. L17a 3 Vägkant mot gräsmark Enstaka naturvärdesarter, inslag av ohävdsarter. Se figur 20. L17b 2 Torr-frisk vägkant mot skogsbryn, betesmark och åker. Ytterslänt saknas. 56 Ej bedömt Biotopskyddat dike/ vattendrag Fortsätter även utanför utredningsområdet L18a, L19a-L19b 3 Vägkanter söder om bebyggelse, med torr-frisk gräsmark och berghällar. L20b 2 Torr-frisk kvävepåverkad vägkant genom att ytterslänt är uppodlad. mot spannmålsåker Förekomster av naturvärdesarter, som gulmåra, jungfrulin och röllika. Se fi gur 20,21. Omfattas av generellt biotopskydd. Se fi gur 20,22. Enstaka naturvärdesarter som röllika och käringtand. Goda förutsättningar för biologisk mångfald. Se fi gur 23,24. Naturvärdesarter som gulmåra, käringtand, gulsporre och kråkvicker. Se fi gur 23,24.

20 Vectura är marknadsledande teknikkonsulter inom transportinfrastruktur och står för ett unikt kunnande i samspelet mellan transportslagen. Tillsammans med våra kunder utvecklar vi hållbara transportsystem och erbjuder tjänster inom utredning och analys, projektering, bygg- och projektledning samt drift och underhåll. Från ett 40-tal orter i Sverige, Norge och Danmark skapar vi en klokare väg mot framtiden. Sedan den 31 juli 2013 är Vectura en del av Sweco. Genom samgåendet bildar vi Nordens ledande teknikkonsult med medarbetare.