Arbetslösheten och myten om marknaden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetslösheten och myten om marknaden"

Transkript

1

2 2 ledaren A R B E T A R E N 4 I 9 6 Svenska1famnarbetarförbundet är ettfrisfå: ende fackförbund för arbetare inom hamnoch stuverinäringen, samt arbetare med li kartade arbetsuppgifter. Förbundet bildades i Örnsköldsvik 1972 och har idag avdelningar i 24 svenska hamnar och dessutom på land- och flyg terminaler. Målsättningen för Svenska Hamnarbetarförbundet är att främja medlemmarnas fackl iga, ekonomiska, sociala och kulturella intressen. Detta sker bl a genom att verka för löntagar nas bestämmanderätt i företagen och krav på produktionens styrning i sådan riktning att löntagarnas och samhällets intressen tillgodo ses på bästa sätt. Vidare att verka för sociala reformer och solidaritet med arbetarklassen - nationellt och internationellt. För ytterl igare upplysningar kontakta den lokala avdelningen på orten eller förbunds kontoret i Örnsköldsvi k, tel Avd 1 i Stockholm, Avd 4 i Göteborg, innehåll 2 ledaren 3 Lossat, krönika Birgitta Stenberg 4 Under galgen Henrik i Göteborg 5 Arbetsmiljö 6 Alternativt parlament 7 Krönika Maria Blom 8 Besök på kansliet 9 Grattis 10 Lossat, Stuvam 11 Liverpool 14 brottsbekämpning Dick Surulevall 16 Omsk Hamnreportage Ådalen Profilen Arbetslösheten och myten om marknaden Arbetslösheten i vårt land har nått en nivå som för bara några år sedan var en otänkbarhet. Med häpnad har vi vanliga medborgare sett denna expl.osion av antalet människor som ställts utanför den reguljära arbetsmarknaden, om de ens någon gång har lyckats komma in på den. Politiker, ekonomer, samhällsdebattörer och andra fjärrskådare har velat påskina att detta varit en ofrånkomlig process främst genererad av "marknadens" krav och en globaliserad ekonomi. Deras argument kan tyckas bestickande och inte utan en viss vetenskaplig tyngd, men hur står det egentligen till med sanningshalten? Kan det inte vara så att det själva verket är en medveten process styrd av vissas ekonomi- och maktintressen, många gånger verkställt av aningslösa politiker. Finns denna marknad som ställer oavvisliga krav, eller är detta en myt som används för att vända politik och ekonomi till fö rdel för ett litet fåtal, men till nackdel för det stora flertalet? Mer och mer mer och mer pekar mot att så är fallet - vi är väl många som i och för sig alltid trott det - men nu kommer också vetenskapliga studier som visar att den förda politiken och samhällsutvecklingen är styrd av kapitalägarna. Dessa tjänar mest på en hög realränta, dvs så stor skillnad som möjligt mellan inflation och räntenivå. Det är därför i deras intresse att inflationen är så låg som möjligt - därav den allt överskuggande antiinflationspolitiken, som i sin tur givit realräntenivåer i rekordstorlek. Bieffekterna av denna antiinflationspolitk kan vi utläsa i dålig ekonomisk tillväxt, stagnerande eller t o m minskad inhemsk konsumtion och det egentliga stora samhälleliga problemet - massarbetslöshet. Regeringarna Regeringarna i de stora ekonomiska maktcentra i världen som består av - USA, Japan och (väst-) Europa - skulle mycket väl kunna, om viljan fanns, gå in och styra den ekonomiska politiken i en annan riktning, vilket skulle ge ökad tillväxt och inhemsk konsumtion och därmed minskad arbetslöshet, men också minskad realränta och därmed lägre profit. Två engelska professorer, Hirst och Thompson, beskriver i en nyutkommen bok den globala, lynniga och nervösa "marknaden" som varje regering måste ta hänsyn till som just en myt. Man gömmer sig bakom denna myt för att minska välfärden och lönekostnader för att kunna öka vinsterna. Orsakerna Orsakerna till massarbetslösheten i länder som Sverige är, enligt professor Hirst (DN lördag 14 september 1996), inte att jobben flyttas till låglöneländer, detta förklarar bara en mycket liten del av arbetslösheten, utan effektivare teknik som kräver färre anställda (vi vet idag hur det ser ut i hamnoch stuverinäringen jämfört med bara 20 år tillbaka i tiden. Då fanns mångdubbelt fler hamnarbetare, men vi omsätter minst lika många ton idag) samt att regeringarna för en ekonomisk politik som skapar låg tillväxt. Våra politiker tycks idag inte ha några verktyg att bryta denna trend med, men i en historisk backspegel kommer med säkerhet och 90-talen att betraktas som en alldeles tokig tidsperiod då snart alla regleringar av eky - min togs bort till fromma fö1 o pitalägarna, men utan hänsynstagande till dem som samhället faktiskt är uppbyggt för och av - medborgarna, av vilka de a lra flesta är vanliga löntagare. I avvaktan I avvaktan på en vettig politik - en politik innebärande att politikerna tar sitt egentliga ansvar för samhällsutvecklingen har Svenska Hamnarbetarförbundet beslutat att vi ska göra vad vi kan för att, inom vår bransch, råda bot på ungdomsarbetslösheten. Istället för löneökning är avtalskravet, som fastställts av en enig avtalskonferens, pension för ordinarie hamnarbetare vid 60 års ålder. Genom detta kan de yngre extra hamnarbetare som idag finns i hamnarna erbjudas fa. ställning och de äldre kamrat ofta med någon krämpa, kan få välbehövlig pension några år tidigare. Kravet ligger helt rätt i tiden ch torde vara svårt att vare sig a pa eller avvisa. Björn A. Borg O mslagsbild Anders Sällström Redaktion: Victoria Bergmark layout/grafisk formgivning, Björn A Borg fac kredaktör, Karl-Axel Sjölund ansvarig utgivare, Mikael Ödesjö chefredaktör Postadress: Skarpnäcks alle 6, Skarpnäck. Tel Mobil Fax Prenumeration: 100 kr/år. Utkommer 4ggr/år Upplaga ex. Tryck: ESshå Tryck. Adressändring? När Du ändrar adress skall Du meddela detta till Svenska Hamnarbetarförbundet, Box 406, Örnsköldsvik

3 Språket är inte grövre intill havets rand ~ L 0 S S A T 3 F ortfarande kan man se författare jämföra någons grova språk medenhamnarbetares. Då kallas han genast for sjåare. st såg jag det i en färsk bok av ise Boije af Gennäs. Det vore verkligen på tiden att folk lade av med den smutskastningen. Och när det gäller kvinnor heter ortfarande, särskilt i översätt. gar från engelskan, att de talar som en fiskmånglerska. Nu tror jag ingen kunnat lyssna till deras speciella tal på de senaste femtio åren. Men uttrycket hänger envist kvar. M an kan undra varför just hederligt arbetsfolk vid havets rand skulle få en så speciell vokabulär. Själv tycker att det svärs väl så friskt innanför väggarna på exempelvis Radiohuset i Stockholm som någonsin i Göteborgs hamn. Fast öknamnen där slår fortfarande det mesta, men det är ett helt annat kapitel. Den t inningsrikedomen hittar man n<3 ingen annanstans. M in man Håkan Lagergren var hamnarbetare. När vi trf ades hade Skandiahamnen i borg just iordningställts. När han och hans kamrater sökte sig dit hade Hasse Erixson just besökt Kanarieöarna, eller om det var Mallorca, på inbjudan av SAF. Annat hände också som bidrog till att Hamnarbetarforbundet bildades. Männen hade vind i seglen och vågade ställa krav och demonstrera for månadslön och andra förbättringar. Bland annat var de hjärtligt trötta på att de sociala myndigheterna ständigt skicka de på dem utslitna alkoholister som arbetskamrater. D et här var i början av sjuttiotalet. Containertrafiken hade bara börjat, mängder av gods lossades for hand och de livsfarliga situationerna var många. Att i det läget behöva passa på svårt spritskadade människor i arbetslaget och se till att de inte hamnade under en bal eller tappade taget vid ett lyft, var naturligtvis en extra svårighet i jobbet. Dessutom betydde det att gänget samtidigt blev underbemannat. D et var då Håkan och hans vänner hittade på att kräva ett halvårs utbildning av hamnarbetare. Därmed vart det slut på myndigheternas sätt att placera svårt alkoholskadade män i deras vård, de fick leta reda på mindre riskabla och krävande arbetsplatser åt dem. Dessutom gjorde utbildningen att den som ville bli hamnarbetare fick en möjlighet att se om han hade den rätta läggningen for jobbet. Det kräver ju, eller krävde i alla fall på den tiden, att man var bra på att lösa problem, att man hade en god uppfattning om ett utrymmes storlek och att man var skicklig på att backa fordon i ytterst minimala utrymmen. Man studerade långa listor med fackord på engelska. Dessutom fick man lära sig sno till komplicerade knopar och splitsa motsträviga stålvajrar. I dag har hamnarbetarna äntligen sluppit sluskstämpeln, som så länge hängde kvar. Det är bara aningslösa författare och översättare, som tror att 1800-talets fattigsdomselände fortsätter och att illa klädda arbetslösa män fortfarande sover bland balarna for att få en chans till blixtjobben i gryningen. Men så har de nog heller aldrig besökt dessa härliga arbetsplatser intill havet. Birgitta Stenberg Författare Fiffelflagg - ny bok om social dumpning Redaktören för SEKO Sjöfolks organ Sjömannen, Lennart Johnsson, har i sommar gett ut en ny bok. Med titeln Fiffelflag skildrar han här bekvämlighetssjöfartens historia ur ett fackligt perspektiv. Intervjuer med såväl hamnarbetare som sjömän världen över ingår, och som en röd tråd genom boken löper det unika stöd världens hamnarbetare gett åt utnyttjat sjöfolk på fiffelflaggade fartyg genom åren. - Även om boken i synnerhet beskriver social dumpning inom sjöfarten är den i stort mycket allmängiltig for andra branscher eftersom hotet om social dumpning kryper allt närmare i flera branscher, konstaterar Johnsson. Tre Mälardalshalllnar väljer att <JI salllverka Från halvårsskiftet samarbetar hamnarna i Köping, Västerås och Södertälje. - Vi lämnar konkurrensen bakom oss. Våra ägare i respektive kommun har gett sitt godtycke till att vi i fortsättningen marknadsför oss gemensamt med namnet Förenade Mälardalshamnar. Så uttrycker sig de tre hamndirektörerna, Arne Risfors, Köping, Kjell Eriksen, Västerås och Ingvar Wiren, Södertälje i ett pressmeddelande. De beskriver en situation där Europas vägar är överfulla av lastbi- lar, där järnvägsnätet har begränsade möjligheter att klara transportbehoven och EU som lanserar en grönare transportvision. - Vi är övertygade om att även Sverige måste inse att närsjöfarten är ett överlägset transportsätt, både miljömässigt och ekonomiskt. För att ge sjöfarten en chans att visa sin potential på det här området krävs effektiva och dynamiska hamnar. Vi har därför tillskrivit alla våra kunder for att få deras önskemål formulerade, berättar de tre direktörerna.

4 4 UNDER GALGEN a, det låter ju som titeln på en B-western, men faktum är att många människor i dagsläget inte kan dra åt svångremmen ytterligare. Hålen har tagit slut. Nu känner man istället hur stryp snarorna dras åt mer och mer. Kanske är det därför som jag aldrig har tyckt om att bära slips... Det är ju typiskt för den här sjuka världen att det är fel människor som har öglan hängande över sig bara för att det enda "brott" de har begått är att vara fattiga. Nej, in med dem som har gjort folk fattiga under galgen, eller som det heter i en versrad, om jag nu minns rätt: ".. kapitalet, ni feta svin - vi ska hänga upp er i era - slipsar 1 " I vissa länder ansågs, och anses ibland fortfarande, ett ekonomiskt brott vara bland det grövsta som kan begås. Således var det belagt med dödsstraff. Och det är just om brott och straff, eller rättare sagt avsaknaden av straff relation till brottet, som jag tänkte låta vara ämnet för dagen. BLAND DE MEST avskyvärda brotten har vi barnoch våldspornografin. För dem som förstör våra mest svaga och oskyldiga små människor kan bara det strängaste straffet komma ifråga. Sveriges riksdag har tillsatt en utredning för att utarbeta ett nytt lagförslag angående barnporren. Frågan är nu bara när de har tänkt sig att bli klara? Ska det vara så förbannat svårt att komma fram till ett totalförbud för allt som har med detta sjuka att göra? När jag tänker tillbaka på vår ungdoms "herrtidningar" under SO-talet, och de gånger vi småkillar lyckades komma över något exemplar av denna förbjudna frukt, ja då drog hela gänget iväg till skogs eller ned i någon källare för att m ed ögon stora som tallrikar ögna igenom sidorna med lättklädda donnor i förföriska poser. Och det mest avklädda då, det är idag detsamma som att ha på sig bikini. Inte var heller namnen på de syndiga häftena speciellt frånstötande: Raff, Riff, Piff och Puff, om jag nu minns rätt. Nä, det två sista var nog fel, det är ju de ekorrarna som brukar jävlas med Kalle Anka. TILLBAKA TILL ALLVARET. Det är väl lika bra att först som sist erkänna att jag är för en betydligt hårdare lagstiftning och frågan är om inte en del brottslingar verkligen är förtj änta att hängas uppl De finns de som hävdar att stränga straff är inhumana och dessutom inte har någon avskräckande effekt, eller att vi som förespråkar hårdare tag är primitiva. Man måste ju fråga sig om de som har begått grova brott, inte bara en gång utan upprepat, någonsin ägnat offren en human tanke. Jag anser att straffet inte har som uppgift att vara avskräckande, utan istället enbart ska vara straffande. Om det ändå skulle visa sig att tuffare tag är avskräckande så är väl det bara bra. Tyvärr måste man vara primitiv ibland och hävda principen öga för öga, tand för tand. I den psykosociala massmediadebatten anser psykologer, kuratorer, terapeuter och andra förståsigpåare inom socialsvängen att man blir brottsling på grund av taskiga uppväxtförhållanden, och det är väl möjligt att det sociala arvet har betydelse för hur man blir som vuxen. Jag hävdar med bestämdhet att en av de viktigaste orsakerna till missbruk och kriminalitet är arbetslösheten, med förlorad framtidstro som följd. ATT HA ARBETE efter avslutad skolgång är inte bara ett sätt att tjäna pengar, utan också en fortsättning i den uppfostran som föräldrar och skola ska påbörjat och som nu de äldre - arbetskamraterna tar över och fullfölj er vad gäller kamratskap, yrkesstolthet, solidaritet samt vikten av det fackliga arbete Visst är det så sant att ma ga barn far illa under sin uppväxt. Det är då de sociala insatserna ska prioriteras och sättas in med tanke på barnets bästa. Men det är tydligen viktigare att dalta och "vårda" redan förhärdade brottslingarl Det blir ju rent tragikomiskt när en del av de största skurkarna blir/ görs till kändisar och får saftiga honorar för intervjuer, eller höjs upp till, förvisso farliga, men smarta personer. Inte tycker jag att det verkar speciellt intelligent att sitta i fängelse största delen av sitt 1- ATT SITTA BAKOM LÅS OCH BOM ska verkligen kännas o~h förhoppningsvis stämma till eftertanke. En del måste helt enkelt spärras in på livstid i ordets rätta bemärkelse. Det är bara att slänga bort nyckeln och glömma bort dem 1 Det är ju paradoxalt när ett straff känns som en ganska be - 1 hotellvistelse, med alla faciliteter och ett liv som då levs e hagligare än för många av de fattiga på utsidan murarna. Diskussionen om hur man ska bemästra fotbollshuliganerna är i full gång. Lösningen är enkel. Skicka benknäckarna på dem och när de sedan ligger där i sin gipsvagga och tänker efter vad det var som gjorde att de hamnade i denna kostym så tror jag att nästa gång de besöker en fotbollsarena är de där för att titta på matchen. I annat fall får man väl upprepa behandlingen. TILL SIST kommer jag att tänka på ett av ungdomens skämt: " - Goddag mitt namn är Krok, men det är inget att hänga upp sig på". Så roligt var ju inte det, men det är väl detta som kallas galghumor. Hej sd /iinge Henrik i Göteborg

5 Hamnarbetare dödsstörtade i Västerås Vid lossning av ett ryskt fartyg i Västerås omkom i augusti en harbetare. Den omkomne arbeta e vid olyckstillfället som luckbas. Orsaken till olyckan är att mantågsstöttan som höll uppe den enlediga skyddsvajern vek sig, varvid narbetaren föll handlöst sex ~ cer ned i lastrummets durk. Yrkesinspektionens rapport om olyckan pekar på flera brister i såväl säkerhetsutrustningen på båten som skyddsrutiner i hamnarbetet. Bland annat uppger flera vittnen att den ryska besättningen direkt efter olyckan snabbt försökte återställa mantågsstöttan och låssprinten, i ett försö att dölja orsaken. Vid Y rkesinspektionens kontroll av sprintlåset visade det sig att låskanten på öglan saknades. Västerås Hamn AB får en reprimand av Y rkesinspektionen, som konstaterar att hamnen ".. saknar rutiner för att upptäcka skador, förslitningar, bristande utrustning och annat som kan äventyra säkerheten innan arbete med lastning/lossning påbörjas." Hamnbolaget uppmanas nu utarbeta rutiner och redovisa dessa senast 1 november. Y rkesinspektionen påpekar också att Västerås Hamn AB skall ta fram rutiner för hur arbetsledare, som ger uppgifter till extrapersonal, inte får fler arbetsuppgifter än denne kan övervaka. Upprörd men inte förvånad En som har tagit del av Yrkesinspektionens rapport är Tommy Andersson, skyddsombud i Stockholms Hamn. Han är upprörd, men ändå inte förvånad över orsakerna till olyckan. - För det första så känner väl de flesta hamnarbetare till att össtatsfartygen idag inte håller samma kvalitet som under Sovjetunionens tid. Det måste vi vara vaksamma på. Dessutom måste vi vara införstådda med att hamnbolagen sällan tar initiativ till Adelträ orsal<ar astma En provlast med pellets av ädelträ 0 orsakat två fall av allergiskt 1 akteksem och astma-attack i Stockholms hamn. Den bobcat-förare som lossade ädelträlasten fick mycket starka reaktioner i form av svullnader hela kroppen, andningsbesvär och smärta i hjärtat. Även den landbaserade kollegan reagerade allergiskt. - I ädelträ finns det allergiframkallande ämnet kolofonium som ingår i harts och kåda. Prover på lasten är tagna och analyserade av olika laboratorier. Arbetslivsinstitutet i Solna har uppmärksammat kolofoniumförekomsten i sina mätningar, men har ännu inte kunnat avgöra om detta är orsaken. Det mesta pekar dock på att det är just kolofonium som framkallat allergi- och astmareaktionerna, berättar Tommy Andersson, huvudskyddsombud i Stockholms Hamn. Oti 11 räck I iga krav skyddsåtgärder. Det är vi hamnarbetare som har kunskapen om arbetsmiljön, det är vi som är experterna och det är vi som måste definiera riskerna, formulera vilka åtgärder som krävs och sedan driva igenom detta med både mod och envishet, poängterar Tommy. Gamla rutiner De rutiner som Yrkesinspektionen kräver att Västerås Hamn ska utarbeta finns redan i Stockholms Hamn. - Det här diskuterade vi i Stockholm redan på 70-talet. Ambulerande skyddsombud vid högtrafik införde vi 1976, kontroll av manttågsstöttorna och deras fästen infördes 1979 och dessutom en rutin där två skyddsombud tillsammans med arbetsledaren går en skyddsrond en halvtimme innan arbetet påbörjas på morgonen, och då vi kan identifiera de risker som kan tänkas finnas. Tommy betonar att sådana här åtgärder egentligen är arbetsgivarens sak att genomdriva och nu finns det för Västerås Hamn ingen chans att komma undan. - Det handlar ofta om ganska enkla åtgärder och rutiner, men de måste likväl beslutas, understryker han. Mikael Ödesjö Previa Haningehälsan, som har det övergripande ansvaret för utredningen, föreslår i avvaktan på den yrkesmedicinska bedömningen att arbete med pellets av det här slaget utförs med halvmask eller enklare dammfiltermask. Något som emellertid Tommy inte tycker är tillräckligt. - Vi la omedelbart skyddsstopp på fartyget tills vi får klara besked om mätresultaten och vilken skyddsutrustning som krävs för att hantera lasten utan risk för hälsan. Min bedömning är att det inte kommer att räcka med halvmask eller dammfiltermask, slår han fast. Importörens ansvar Tommys uppfattning har nu också fått stöd av Y rkesinspektionen som lagt lossningsförbud mot pelletslasten, om inte arbetet utförs med hel skyddsdräkt och friskluftstillförsel. Såväl Hamnarbetarförbundet som Stockholms Hamn AB har tidigare försök få fram uppgifter om riskerna med ädelträhantering utan framgång. När nu problemen visar sig aktualiseras frågan. - Helt klart ligger största ansvaret på importören av pelletslasten. Det där de som ska känna till riskerna och informera oss, uppmanar Tommy Andersson. Mikael Ödesjö 5

6 Citizen' s Alternative Parliament, CAP, konstitutionerades för en månad sedan i Tuzla. CAP är resultatet av en gemensam strävan bland tretton olika medborgarrättsrörelser i ex-jugoslavien, som ska verka för ett sammahållet och multietniskt Bosnien-Hercegovina. - Det finns många viktiga frågor att ta ställning till, för att åstadkomma förutsättningar för ett demokratiskt, fredligt och stabilt Bosnien-Hercegovina. Vi befinner oss i ett kritiskt skede. Valet är avklarat, trots allt och vi välkomnade det, men vi måste inse att freden inte är permanent, stabil eller långvarig. De internationella militära styrkorna kommer en dag att lämna landet. Tills dess måste vi hitta lösningarna på en rad viktiga problem, sa Vehid Sehic, Forum of Tuzla Citizen s, som valdes till president för CAP. Sehic syftade främst på möjligheterna att genomföra en återflyttning för alla de flyktingar som drivits från sina hem. Många av representanterna på mötet i Tuzla lämnade lägesrapporter, bl a från Banja Luka, Bijelina, Srebrenica och Mostar. Rapporter som vittnade om det fruktansvärda krigets alla offer, saknade människor och den i vissa områden totala förstörelsen. Genklang - Vi ser hur de nationalistiska strömningarna får fotfäste i detta kaos och nu präglar stora områden i Bosnien-Hercegovina. Därför vill vi också med bildandet av Citizen s Alternative Parliament åstadkomma en manifestation som ger genklang i hela vår stat, och som visar att det finns människor som ännu inte har förlorat förståndet eller tron på det multietniska och mångkulturella samhälle vi vill leva i, betonade Sehic. Bland de inbjudna gästerna till mötet märktes bl a Carl Bildts närmaste man, Michael Steiner, Sarajevopoeten Izet Sarajlic och Vlatko Dolecek, Circle 99. Alla välkomnade reservationslöst CAP och gav sitt fulla stöd till organisationen. - Serbien och Kroatien måste dra sig tillbaka. Invånarna i vårt land måste få bestämma över sig själva. Idag är vi både territoriellt och politiskt ockuperade. Vi hoppas på att få fortsatt brett stöd från internationella organisationer, som kan visa på rätt väg för att nå till en form av demokrati som fungerar i Bosnien-Hercegovina, sa Vlatko Dolecek. Citizen s Alternative Parliament kommer att hålla sina möten en gång i månaden på olika orter i Bosnien-Hercegovina för att nå ut med sina budskap. Nästa mötet planeras till slutet av september, platsen blir Sarajevo. Den hittills enda internationella organisation som ingår i CAP är Helsinki Citizen s Assembly. Men flera förslag behandlas för närva rande, däribland Ship to Bosnia - Solidarity Hosue, vars representanter Leif Jansson och Micke Bohl deltog på CAP-mötet. Samma helg som CAP konstitutionerades samlades på initiati. Forum of Tuzla Citizen s representanter för medborgarrättsrörelser från såväl Bosnien-Hercegovina som Kroatien och Serbien i Tuzla..~ Civic Dialogue Resultatet blev bildandet av "Civic Dialogue: BiH - Serbia - Croatia", ett nätverk i syfte att skapa kanaler och forum för diskussioner och samarbete för att motverka de nationalistiska krafter som verkar för ett delat Bosnien. Nätverket kommer, precis som CAP, att hålla sina sammanträden på olika platser en gång i månaden. Närmast kommer man att vara i Zagreb i september, Banja Luka i oktober och Belgrad i november. Mikael Ödesjö

7 Nyckeln till mitt hjärta J ag försöker minnas hur det kändes innan vi gick över gränsen in i varandras liv: Jag sitter i din gamla Duett och har aldrig varit så lycklig. Allting är tveklöst och jag vet att du har varit med om för många sorger för att någonsin ta något för givet. Dina ögon är blå, du är stolt, du håller mig hårt i handen för att ~ a att det är verkligt, att jag finns på riktigt. Vi skrattar åt alla människor som vi passerar, åt deras torftiga liv - inte vi, aldrig vi. Här sitter jag nu i min stuga på I et som jag har hyrt för få vara &, a, för att vi ska komma ifrån varandra och alla ändlösa gräl om vem som stjäl vems frihet. Solen skiner på mig genom fönstret. - Ut och res i världen, uppmanar vännen Connie. Nere på gatan går en mamma och drar sitt barn i armen. Jag kan höra honom gråta: ".. vill inte~" Kanske har han sett den överkörda grävlingen i diket - han gråter, hon drar, han är maktlös. J ag minns min pappas skratt när jag som liten visade honom vad jag ritat, en fågel i en, så verklig att den flög runt honom och kittlade till skratt. Jag hittade en nyckel till hans hjärta. Han sökte aldrig efter nyckeln till mitt. l~ - a har man sprängt ett helt be. Elva tusen ton dynamit, med sprängkraft som Hiroshimabomben, för att ge plats åt ett flygfält. - Jag har levt i en spännande tid, sa pappa strax innan han dog, och berättade om första radion som farfar tog hem och som inga barn fick peta på, och om sitt första jobb som 13-åring som lärling på en rakstuga med 25 öre i veckan. Jag ärvde inte hans tacksamhet. Mina bröder ärvde inte hans tacksamhet. Dom lever i mig, dom tjattrar runt omkring, dom är avundsjuka. Dom säger att jag ingenting duger till, att jag inte klarar av och då ska jag visa och bevisa och så blir jag bra på så mycket, och dom blir mer avundsjuka. Jag försöker och försöker, jag springer efter och håller i pakethållaren, jag vill följa med: "Nej 1 " skriker du och cyklar fortare tills jag ramlar och slår upp hela hakan i asfalten. T jugofem gamla människor har frusit ihjäl på ett ålderdomshem i Sarajevo, och utanför stadsgränsen väntar nya styrkor - vem vill ut i världen? Mamma plåstrar om mig, farbror doktorn tejpar hakan och jag tänker aldrig förlåta dig i hela mitt liv. Men du säger aldrig förlåt, du säger att jag får skylla mig själv. Det är så vackert här ute. Frosten ligger som ett gnistrande täcke över allt som växer. Huset är gammalt, fönstren stora, men du vill inte vara här och jag har svårt att bjuda på det vackra. En del av mig vill ge dig fri, vill säga "älskade, förlåt, förlåt för den tunga krävande del av mig som tvingar ner dig på knä och vill att du ska bada med mig i sorgen". Jag vill kunna se dig i ögonen och säga, "det är inte ditt fel", men jag kan inte. När du kommer nära rusar alla samlade tankar åt olika håll och jag står där med min oförmåga och mina anklagelser att du aldrig söker efter nyckeln. Jag vill springa till dig och visa upp det jag just gjort, jag vill höra pappas skratt och sitta söt och nöjd och dingla med benen och veta att jag finns. Jag vill känna den korta stunden av lycka, men inte tomheten efter åt. musiker Foto Mariann Eklund Studio Matchbox

8 ad gör de egentligen på kansliet? Tre trappor upp, med utsikt över Örnparken i Örnsköldsvik, är det långt till storstädernas stress och jäkt. Här ligger Hamnarbetarförbundets kansli och här jobbar /Yra personer: Karl-Axel Sjö u Schön, lngegerd Persson och Benny Engman. - Det kan väl tyckas lite underligt att ett rikskansli ligger så här avsides, men det har sin naturliga förklaring och med dagens informationsteknologi och kommunikationsmöjligheter är den geografiska placeringen inte lika betydelsefull som förr, säger Karl-Axel, kanslichef och förtroendeman i Hamnarbetarförbundet. Anledningen till att kansliet kom att hamna i Örnsköldsvik härrör sig ända från 1972 då förbundet bildades. Det år när brytningen med Transport var oundviklig och då framför allt norrlandshamnarna var de mest aktiva. - Örnsköldsvik låg nånstans mitt emellan den nordligaste och sydligaste hamnen, så det var ju lämpligt på det viset, förklarar Karl Axel. Ett annat viktigt skäl var förstås också att förbundets förste förtroendeman, Kalle Nilsson, var och är Ö-viksbo. Han tittar för övrigt upp på kansliet med jämna mellanrum. På Kalles tid inhystes kansliet i ett litet kyffe nere vid hamnen. Men i takt med förbundet och verksamheten har växt har också lokalerna utökats. Ingen Marjasin-affår Verksamheten på kansliet kan i grova drag delas upp i tre områden: Ekonomi, A-kassan samt Förbunds- och Medlemsfrågor. Berit sköter ekonomin och den administration som hör till. Med en omsättning på 25 miljoner kronor och en central kostnadsbudget på 3,5 miljoner kronor kräver det noggrann redovisning och uppföljning. Och just noggrannheten är Berits starkaste sida. - Med henne på ekonomin är det ingen risk för att vårt förbund ska drabbas av en Marjasin-affär. Det är lika säkert som amen i kyrkan. Och inte ett plastkort har vi hellerl intygar Karl-Axel. Berit har själv sin uppfattning om arbetet klar. - Här hanterar vi medlemmarnas pengar, då får inget bli fel och vi ska arbeta för att de ska få ut så mycket som möjligt för sina avgifter. Oro över ekonomin I en egen avdelning på kansliet arbetar Ingegerd och Benny med A- assan.! -! - är också den som har de flesta kontakterna med medlemmarna. Varje dag får hon flera samtal från oroliga, nyfikna eller pratsugna hamnarbetare. - Det blir många frågor och speciellt från dem som är oroliga över hur de ska klara sin ekonomi, om det blir nya regler, fler dagar osv. Man ska lyssna på sådant, det är viktigt. Och själv tycker att de här samtalen är givande. - Jag har lärt känna många och jag märker vilken medvetenhet om arbetsrättsfrågor, fackliga frågor och samhället i stort vi har bland våra gubbar. De tillhör det släktet som törs säga ifrån. Det gillar jag. Ingegerd vet att Hamnarbetarförbundets A-kasseservice tillhör de allra bästa. De större förbunden har ingen chans att ge så snabb och personlig service som Hamn. Därför är det också med blandade känslor hon noterar att A-kassan kommer att läggas om och datoriseras inom några år. - Det kommer att bli en stor om ställning och kräva helt andra rutiner både för oss och våra medlemmar, konstaterar hon. Ingen kontorsmänniska ritllllll ll-d stannar för sin del fram till 1999 som förtroendeman för förbundet. Det lovade han på kongressen i våras. - Fast sedan blir det inget mer, betonar han och hävdar att det här uppdraget inte var något han bad om, utan snarare tog på sig när man 1990 diskuterade om att flytta kansliet söderut. - Jag är ju ingen kontorsmänniska. Har varken vana eller utbildning i att formulera mig skriftligen. Det är tur att vi har våra stadgar och vårt VU (Verkställande Utskottet) som tar beslut tillsammans, och så Björn (A. Borg, reds anm), som ju kan skriva, säger han. De frågor av förbunds- och medlemsart som kommer på Karl Axels bord handlar mestadels om avtalsbrott, förhandlingar, försäkringsfrågor o dyl. - Meningen är ju att avdelningarna i första hand sköter de uppkomna problemen och frågeställningarna, men om de inte kan klara av det själva kopplas vi in. Fördelen med vårt förbunds sätt att arbeta är den demokratiprocess vi har inskriven i stadgarna som innebär att beslut fattas gemensamt inom VU och att inga uppgörelser skrivs under utan medlemmarnas medgivande, säger Karl-Axel. Längtar ut på kajen Svårast tycker han är att nå ut till medlemmarna med information. Ofta stannar den på halva på vägen. - Det hänger mycket på aktiviteten i avdelningarna och den är väl inte överallt vad den skulle kunna vara. Vi måste få bättre fart på arbetet överlag, ett större engagemang. Jag vet ju att många idag är rädda som sina jobb och inte gärna vill stöta sig med arbetsgivaren. Dessutom är många nöjda med sin situation - bra lön, hyfsade arbetsuppgifter och rimliga tider. Men, och det får vi inte glömma, vi har jobbat för detl Karl-Axel, är trots sin bristande kontorsvana, en riktig statistiker. I många pärmar på sitt kontor för han noggranna siffror över t ex medlemsstrukturen. Till sin glädje kan han notera att medlemsantalet i förbundet successivt ökat under 90-talet. - Vi har på de tre senaste åren fått 365 nya medlemmar. Drar vi bort de som pensionerats, avskedat4 ler dött så återstår ett nettotillsk'ott på 90 medlemmar. Och om vi tittar på hur många som kommit från Transport till oss och tvärtom, så har vi ett klart överskott. S ' 1993 har vi fått 103 gubbar ~. från och bara tappat 23 till dem. Ja, Karl-Axel gläds åt utvecklingen, men egentligen skulle han vilja göra nåt helt annat. Kontorsgöromålen skänker inte den tillfredsställelse han egentligen önskar - han längtar tillbaka till kajen. - Ja, kamratandan, friheten, lönen och närheten till arbetet - det mesta var bättre när jag arbetade i hamnarna hemma i Ådalen, berättar han och svävar ut i minnen och tankar om alla år bland båtar och laster, kajer och kamrater. Många härliga minnen, men de spar vi till en annan gång... Mikael Ödesjö

9

10 "Ham.narbetarna ska ha sista ordet" Jimmy Nolan är strejkledare i Liverpool och legendarisk ledare för de shop stewards som väljs på varje arbetsplats i hamnen. Vi hörde först talas om honom i början av 80-talet när han var ledande i att starta en nationell sammanslutning av shop stewards i de engelska hamnarna. Då gjordes också försök att skapa en internationell rörelse med representanter direkt valda av hamnarbetarna till skillnad från ITF:s (Internationella Transportfederationen) tröga byråkratiska organisation. Vid den tiden besökte Jimmy Nolan Göteborgs hamn. Det internationella arbetet rann ut i sanden den gången. Nu har ett nytt initiativ tagits i och med den konferens som hölls i Liverpool i februari. Vi träffar Jimmy Nolan i Transport House. Det är TGWU:s (Transport & General Workers Union) stora byggnad i centrala Liverpool där hamnarbetarna har sina möten. - Jag har varit hamnarbetare sedan 1964 och blev vald till shop steward 1967, när vi för första gången fick dessa poster erkända av fackföreningarna och arbetsgivarna. Jag blev då vald till vice ordförande för shop stewards. Jimmy berättar att under tiden från andra världskriget fram till 1989 reglerades arbetsförhållandena i de brittiska hamnarna av en statlig förordning - "National Dock Labour Scheme". Det innebar att hamnarbetarna var fast anställda. Den brittiska imperialismen behövde garantier för tillgång till en tillräcklig styrka kunniga arbetare i hamnarna. Nolan vill gå ur EU Men 1989 satsade Thatcher-regeringen på en annan politik. Den brittiska imperalismen var försvagad som självständig kraft. - Thatcher trodde på den fria marknaden i EU och inriktade sin politik därefter, upplyser Jimmy, som själv däremot är motståndare till EU. - Varje land ska ha rätt till suveränitet. EU är en kapitalistisk sammanslutning som inte medför något positivt för oss arbetare. Vi bör lämna unionen. - När den konservativa regeringen 1989 skulle avskaffa NDLS manade vi i den nationella shop stewardrörelsen till strid mot detta. Vi befarade att arbetsförhållandena skulle försämras drastiskt och att fasta anställningar skulle ersättas av tillfällighetsarbeten. Fackföreningen TGWU ville däremot försöka bevara våra anställningsförhållanden genom förhandligar istället för lagstfiftning. Men hamnbolagen var inte intresserade av några sådana uppgörelser. Andra fack krossades - TGWU vågade inte utmana den politiska makten och ledningen för Labour-partiet lät regerin få sin vilja igenom. Det var bara enskilda parlamentsledamöter som gick emot avskaffandet av NDLS. - Vi gick då ut i en strejk som fattade 60 procent av hamnan " Hamnarbetarna i Liverpool var de sista att gå tillbaka till arbetet, en vecka efter de andra. I de övriga hamnarna blev facket krossat, men i Liverpool bevarades de fackliga rättigheterna. Hamnbolaget i Liverpool, MDHC, lovade att de inte skulle införa tillfällighetsarbeten så som skedde i andra stora hamnar.

11 Tackbrev från Jimmy Nolan Det visade sig dock snart att bolaget förberedde kraftigt försämrade arbetsförhållanden i hamnen. aget delades upp i sex separata finansiella enheter. Var och en med olika avtal, allt for att splittra hamnarbetarna. Containerhamnen, styckegodsha. en, timmerkajen och farjetra ;,,,..en på Irländska sjön hade olika avtalsområden. Avtalsbrott att stödja kamrater - Den antifackliga lagstiftningen gjorde att det blev förbjudet for arbetare i en del av hamnen att stödja sina kamrater om det blev konflikt i en annan del. Det kallades avtalsbrott. Varje hamndel förhandlade oberoende av de andra. - Bolaget hade förberett sig for den strid som bröt ut i september 1995, när hamnarbetarna avskedades efter att ha stött en lokal f~flikt bland Torsidearbetarna. ~uationen i de andra brittiska hamnarna gjorde att vi inte kunde få stöd där. Vi vände oss till hamnarbetare i andra länder for få press på hamnbolaget och )Ju de rederier som trafikerar Liverpool. Beslut tas på strejkmöten - Vi kräver också att regeringen ingriper. Staten äger 20 procent av aktierna i hamnbolaget. De borde inte använda skattebetalarnas pengar till att understödja bolagets kamp mot hamnarbetarna. Jag frågar hur de har lyckats bevara styrkan i strejkfronten. Efter nio månader kommer fortfarande alla till strejkmötena på fredagarna. - Det är naturligt for mig som kommunist att alla beslut ska underställas hamnarbetarnas prövning. Det lovade vi när vi bildade shop stewards-kommitten. Strejkmötena är beslutande möten. Jimmy Nolan berättar apropå sin partitillhörighet att kommunister var bannlysta på fackliga poster fram till Då lyftes bannbullan av TGWU:s dåvarande progressive ordförande Jack Jones. Han är en gammal spanienfrivillig, nu 83 år gammal och pensionerad. Han stödjer hamnarbetarna. Besviken på labourpartiet Den nuvarande ordföranden i TGWU är Jimmy Nolan däremot mycket besviken på. Liksom ledarskapet for TUC (brittiska LO) och ledningen for Labourpartiet. - De gör inte mycket for att stödja oss. Däremot har vi fått mycket stöd från enskilda parlamentsledamöter och många fackföreningar. Kommunikationsarbetarnas fack förening donerade nyligen pund. - Från skotska TUC har vi fått ett gott stöd. Jimmy Nolan och Bob Ritchie är just på väg till Skottland for att utverka ytterligare stöd till hamnarbetarna inför TUC.s nästa konferens. Det är dags for dem att ge sig av och Nolan tackar for det stöd som Svenska Hamnarbetarforbundet bidragit med, och framför allt genom blockaden mot ACL:s fartyg. Bosse Johansson "Jag hyllar Sveriges hamnarbetare för ert fantastiska stöd. Er bojkott kommer att undergräva MDHC:s ekonomi. Den kommer att upprätta en samhörighet mellan hamnarbetare i hela världen, vilken klargör för alla rederier att hamnarbetare kommer att utveckla sina rättigheter och arbetsförhållanden. Internationalismen bevisar att hamnarbetarna har förmågan att motstå de drakoniska lagar som regeringarna påtvingar hamnarbetare. Uppriktig uppskattning och broderliga hälsningar till alla hamnarbetare." JimmyNolan

12 ämnd eller brottsbekämpning 7 Hämnden är ljuv, men hur många offer är den värd? Allt har förändras och återigen förändrats. För 100 år sedan var det inte självklart att få organisera sig i fackföreningar. Det fanns ingen allmän rösträtt i Sverige och än mindre någon allmän folkskola. Det skulle dröja något år till innan Andre nådde nord polen med sin luftballong, sju år till innan den första flygmaskinen lyfte, drygt 20 år innan det första kylskåpet konstruerades och mer än 30 år innan penicilinet upptäcktes. Men då som nu vidtogs exakt samma åtgärder om en ung grabb på år grovt bröt mot de gemensamma regler vi satt upp, våra lagar - han placerades i ett hus tillsammans med andra brottslingar - ett hus vi kallar fängelse. Utmärkande för en grov brottsling är lite generaliserande, brist på ansvar för sina handlingar. Brist på ansvar inför medmänniskor och landets lagar. Hänsynslöshet och brist på medkänsla för de som skadas fysiskt, psykiskt eller ekonomiskt av hans framfart. För 100 år sedan trodde vi att sådant gick att straffa bort. Busiga barn placerades i mörka källarrum eller garderober för att de skulle bli "snälla". Blev de inte snällare så placerades de i källaren igen men denna gång längre tid. Idag skulle sociala myndigheter ingripa om de fick reda på att föräldrar utsatte sina barn för sådan psykisk misshandel och vi På Hallfängelsets C-avdelning sitter internerna just nu på en genomsnittlig strafftid av 9,2 år~ Brist på ansvar för sina handlingar, hänsynslöshet och brist på medkänsla är alltså vad som alltför ofta utmärker killar som begår grova brott. V ad händer då när de placeras i ett fängelse I (Med fängelse menar jag inte de "kolonilotter" som omgärdas av Gunnebostängsel, där man får sitta någon eller några månader för en rattfylla, utan riktiga fängelser - slutna riksanstalter, som är allt annat än några "lyxhotell".) Det första som händer är att han fråntas allt personligt ansvar. Här behövs ingen "inre egen polis" som klargör vad som är rätt och fel, här klargör fängelsepersonalen allt i den vägen. Sedan ska han tillbringa några ansvarslösa år här tillsammans med människor som har utfört grova brott och som därmed utmärks av hänsynslöshet och brist på medkänsla med brottsoffren. Dagarna där i fängelset upptas till stor del av snack om brott - han får alltså genomgå en vidareutbildning inom kriminalitet och hans lärare är mycket erfarna kunniga människor som talar utifrån egen erfarenhet. Alltså, lärare av hög kaliber. 1'. 1 Är det någon som tror att han en dag står utanför fängelset,,. nymuckad, och är en "snäll" kille? Är det någon som tror att han den dagen är mer ansvarstagande, mer hänsynsfull och har större medkänsla med andra? Om det är någon som tror det - och därmed troligen tror på metoden med mörka källarrum för "stökiga" barn - så klargör kriminalvårds') relsens statistik att det inte är så: Drygt 90% av de som sitter på någon av säkerhetsanstalterna återfaller i grov brottslighet. Så ser det ut idag - och så har det sett ut i 100 år 1 Det enda som har förändrats är byggnadsmaterialet. För hundra år sedan var det galler för amn ffiq er ar föräldrar vet idag att barnen blir allt annat än "snälla" av sådan behandling. Vi som är föräldrar till tonårsbarn vet också och är överens om - oavsett var vi hör hemma socialt eller politiskt, att om vår tonårsgrabb börjar vara ute på lite farliga vägar så försöker vi stoppa det. Om han börjar dricka för mycket för ofta och har hamnat i ett gäng vi inte gillar, ett kriminellt gäng, så är vi alla rörande överens om en sak - vi vill inte att han ska placeras tillsammans med ett ännu värre gäng. Ett gäng av vuxna erfarna brottslingar. Men den svenska statsapparaten, år 1996, anser att han ska placeras just där, bland dessa grova förbrytare, om han har utmärkt sig för mycket i negativ mening. Han ska alltså placeras i ett fängelse~ I samband med ett av mina många reportage på Hall-fängelset utanför Södertälje, en av landets säkerhetsanstalter, eller i klarspråk, en av de tre "hårdaste kåkarna" i landet - pekade vice anstaltschefen ut genom ett av pansarglasfönstren och berättade: - Hall var en gång i tiden en uppfostringsanstalt. I huset därborta placerades dom ungar som inte fogade sig i den stenhårda disciplinen. Dom fick sitta i ett mörkt källarrum några dygn eller veckor. Många av dom har sedan kommit tillbaka hit till C-avdelningen både en och flera gånger. fönstren idag är det pansarglas. Då var det stora sammanfogade stenar i murarna, idag är det åtta meter höga betongmurar. Nja, det finns en skillnad till - idag finns begreppet 7-3:a. Den intern, närmare 500 just nu, som av kriminalvårdstyrelsen får stämpeln 7-, betraktas som speciellt stökig. Han får därmed överhuvudtaget i z permissioner och får endast ta emot två besök varje månad om två timmar vardera. (I de speciella federala maffialedarfängelserna i USA får fångarna ta emot fler och längre besök varje månad.) Han riskerar alltså att bli hårdare isolerad från omvärlden än han någonsin kunnat bli tidigare i ett svenskt fängelse. Men - invänder nu någon kanske: - Killen har ju begått ett eller flera grova brott, vad menar du, tycker du synd om honom? Ska det daltas med honom? Nej, jag tycker inte synd om honom och jag menar inte att det ska daltas med honom - men jag menar att de här medeltida metoderna bara leder till nya brottsoffer. Om jag idag begår ett grovt brott, slår ner en gammal kvinna och tar hennes pensionspe~gar, eller mördar någon - så finns det ett enda ställe jag kan föras till i Sverige där det jag gjort inte fördöms, där jag inte

13 behöver stå till svars för vad jag gjort inför människor omkring mig - och det är ett fängelse. Där accepteras dessa grova vidriga brott av brottslingarna som omger mig. Den grundfråga vi måste ställa oss, antingen vi är politiker eller inte, är om det viktiga är att samhället ska hämnas på den som begått ett brott, eller om det centrala är att vi med all den kunskap och all den expertis vi har 1996 ska göra allt för att denna person aldrig mer ska lämna efter sig ett brottsoffer? För mig är svaret självklart - brottslingen ska göra rätt för sig, stå till svars inför folk som inte accepterar vad han gjort och lära sig ta ansvar, visa hänsyn och medkänsla. Och inte begå nya brott 1 Men mig veterligen finns det inte en enda ung kille (under 18 år) som under de senaste åren dömts till fängelse och därefter återkom-mit en socialt fungerande medborgare. Inte en enda - inte ett enda und-antag från regeln. Tro mig, jag letat. jag frågat erfarna kriminalare eller personal på fängelser efter någon sådan person, så har de ofta svarat: - Nej, det är klart att det inte finns~ De vet vad de talar om, "det är klart att det inte finns." De vet, våra politiker vet - vår nuvarande justitieminister vet. Men ändå fortsätter vi att sätta åringar i fängelse~ Och vi vet att dessa unga rotlösa förvirrade killar kommer ut och begår nya Att de kommer att lamna efter sig brottsoffer i ekonomisk, psykisk och fysisk mening. Vi vet att de kommer att orsaka enskilda människor stort lidande och samtidigt kosta miljoner i skattepengar antingen de sitter inne eller är ute (en fängelse-,s kostar en halv miljon om året). 1.,cernativet är ungdomsvårdsskolor, så kallade 12-hem där de är tvångsomhändertagna. Men säger någon, därifrån rymmer ju killarna och när de muckar är det många som begår nya brott. Visst rymmer de - vilket man även gör från fängelser. Och inte klarar 12- hemmen alla men de klarar en hel del - och får dessa ungdomar att bli fungerande hederliga medborgare. Fängelserna klarar som sagt var inte en enda~ När jag skriver det här pågår rättegången i Högsta Domstolen mot den 16-åring från Klippan som stack ner och dödade en svart kille. Han dödade en annan människa på grund av dennes hudfärg~ I mina ögon ett av de vidrigaste brott som existerar. Många har upprörts över att hovrätten ändrade tingsrättens dom från fängelse till vård på 12-hem. Och nu ska Högsta Domstolen (HD) slutgiltigt avgöra frågan. Troligen kommer denna högsta instans för uttolkning av våra lagar att döma grabben till fängelse. Detta då Högsta Domstolen i Sverige är alltför känslig för tillfälliga opionsyttringar (HD rekryterar sina ledamöter via kanslihuset, inte via lång framstående domargärning).men - menar jag då att detta vidriga brott inte ska resultera i fängelse? Ska grabben verkligen komma undan med ungdomsvård? Ja, svaret på de frågorna ger sig utifrån vad vi vill se runt den här grabben i framtiden? Om han döms till att tas om hand av socialvården - alltså till 12- hem kan han kvarhållas där till han är 21 år och han omges av vuxna människor som anger tonen. De kriminella som omger honom är unga killar och tjejer - inga vuxna förbrytare. Och möjligheterna att han en dag muckar som en fungerande medborgare är stora. Om han döms till fängelse blir det en dom på 3-4 år, möjligen 6 år, då det inte var överlagt mord och han är ung. Där inne kommer han troligen att få en del stryk av killar med invandrarbakgrund och svenska antirasister, eftersom han är troende nazist. (Den så kallade lasermannen, Asonius, har blivit gr-ovt misshandlad ett antal gånger på Kumla och måste nu hållas inlåst i en cell dygnet runt for att inte bli ihjälslagen.) I övrigt kommer han att "uppfostras" av erfarna kriminella. Då är det alltså andra vuxna män, än de på 12-hemmet, som blir förebilder - erfarna brottslingar. Då är det en annan vuxenvärld som sätter normerna. Då är det en annan vuxenvärlds värderingar som gör sig gällande. En vuxenvärld som inte fördömer kriminalitet och försöker ta itu med den utan tvärtom uppmuntrar och hjälper till att vidareutveckla den. Och den vuxenvärlden sätter definitivt inte stopp för en vidare kriminell karriär. Och ytterst sällan sätter den stopp for racistiska tankegångar. Grabben muckar sedan efter halva tiden, efter 1,5 till 3 år. Men den dagen är han glömd - de som skrek högst fick sin hämnd när han dömdes till fängelse. När de på nytt blir påminda om honom vid nästa grova brott kommer de, med kvällstidningarna i spetsen, att skrika om att han borde ha suttit inlåst längre tid. Och troligen får han nu längre tid i fängelse - och sedan är han ute igen - och får längre tid - och kommer ut igen - och... Hur många brottsoffer är vi villiga att ta för att få vår hämnd? Sverige var en gång i tiden föregångsland vad gällde kriminalvård. All logik talar för att vi borde bli först med att inte sätta barn i fängelse - oavsett vad de gjort. Personer under 18 år är nämligen barn, enligt FN:s barnkonvention. Därmed skulle vi välja brottsbekämpning före hämnd. Dick Sundevall

14 Mäktiga Irtysj blir hamn i Omsk Vår resa till Omsk i Sibirien blev en fullträff. Rolig, intressant och lärorik. SIM, en organisation i Omsk arrangerar idrottsresor till staden av alla slag - fotboll, handboll osv, men maraton är ryggraden. När startskottet gick för den gemensamma starten för fem, åtta och 42 kilometer var hela staden avstängd för trafik. Loppen går hela tiden inne på stadens gator. Det var med stor spänning vi mellanlandade i Moskva. Skulle SIM:s representant möta oss som utlovat? Jajjamensan, där stod han - kamrat Podbelski, en särdeles trevlig karl. Eftersom det dröjde sju timmar tills planet till Omsk skulle gå föreslog Podbelski en fem timmars sight seeing i den ryska huvudstaden. En minibuss med chaufför ställdes till vårt förfogande. Vid varje sevärdhet släpptes vi av vid ena ändan och hämtades av chauffören i den andra. Efter detta sa vi till oss själva att hädanefter kan vår resa knappast bli bättre - bara sämre. När vi senare landade i Omsk överraskades vi av rena medelhavsklimatet, med 30 i skuggan. Även där möttes vi av tolk och minibuss, som körde oss till ett fint hotell beläget vid stranden av floden Irtysj. Rent och välskött Omsk har ca 1,2 miljoner invånare, men har ändå en småstadskaraktär tack vare alla torg där folk träffas och trivs. Med många parker, alleer, avenyer, strandpromenader och med den mäktiga floden mitt i är staden mycket vacker. Fullt modern med höghus, bilar, bussar och spårvagnar, ungefär som i Göteborg, fast dubbelt så stort. Det man genast kom att tänka på var att det var så rent och välskött. Monument och statyer från revolutionen och andra världskriget var perfekt underhållna. Det låg till och med rosor på sockeln till en stor Lenin-staty - det värmde ett gammalt bolsjevikhjärta. På torgen var det fullt med olika stånd som sålde chips, öl, grillspett, coca cola osv. Det var riktigt gemytligt, ungefär som göteborgskalaset fast ännu mycket bättre. Folk ser ut som oss och klär sig som oss nordeuropeer. De är hjälpsamma och nyfikna. Ove Sandberg sprang maraton i en hög blåvit filthatt, vilket rysk TV genast filmade. På så vis blev vi lite av kändisar i Omsk. Gubbar kom spontant fram och presenterade sig, sin fru och sina barn och ville prata. Inget fack i hamnen Eftersom vi är stuveriarbetare ville vi träffa hamnarbetarna och deras fackförening. Titta på kajen och hur de har det. Det fixade tolken omgående. Fackförening har de inte, men vi fick tala med direktören. Hamnen, lastbåtarna (200 st) och kajerna ägs av ett aktiebolag där ryska staten har aktiemajoritet. Hamnen har 2 kilometer kaj och är den största flodhamnen vid Irtysj. Hamnen har ett avtal med ett flertal europeiska länder, men inget med Sverige. Bolaget anställer både hamnarbetare och sjömän stuvare och l 200 ombordanställda. Stuveriarbetarna arbetar två-skift, timmar i veckan, och har även jämfört med svenska förhållanden hyggliga arbetstider, t ex med 24 timmars vila om de arbetat natt. Bolaget äger 120 femfamiljshus, där de anställda bor. Hamnarbetarna där som här har god utbildning och reparerar själva hus, vägar, kajer osv. De har en hög yr-kesstatus och kan göra det mesta, som "dirren" uttryckte det. De tjänar dock inte så mycket, utan bolaget ser till att de har en dräglig levnadsstandard. Pengar till semestern garanteras och om en familj skulle råka ut för oförutsedda utgifter hjälper hamnbolaget genast till. Krångel med banker kunde vara en sådan anledning. Hundraårig konjak Direktören ställde sig lite tveksam till oss inledningsvis, men när han förstod att vi var seriösa fick vi även med oss minnessaker från hamnen, som nyss firade 150-årsjubileum. En etthundra år gammal konjak med kristallglas kom fram. En gammal Pravda lades på mahognybordet och en tvåkilos sibirisk skinka skars ned 1 Efteråt gick vi ner på kajen och snackade med gubbarna. De menade att de var nöjda under sådana speciella förhållanden som Ryssland har idag. När vi skulle åka tillbaka till hotellet gled en tjugometers lyxkryssare fram, så vi forslades tillbaka på ett för oss hamnarbetare värdigt sätt. "Så kamratliga hamnarbetare från Sverige åker inte buss ifrån oss, de åker båt", slog hamndirektören fast. När vi senare sammanfattade besöket i hamnen tyckte vi alla att bolagets uppbyggnad hade lite väl mycket av korporativa drag, och med direktören som något slags patriark. Men vi är övertygade om att de ryska arbetarna har förmågan (de vann ju andra världskriget) att bygga upp egna fackföreningar. Annars kommer de att blir försvarslösa och utlämnade till kapitalisternas godtycke. Fackföreningar som styrs av arbetarna själva och som arbetar för arbetarnas gemensamma intressena, och där internationell solidaritet äti självklarhet. Japanska scarf ar Hur som helst - inga a-lagare, tiggare, knarkare eller gatubarn vi till, och maffian lyste med rn frånvaro. SIM:s arrangemang var perfekt hela veckan; flodtur med picknick, bastu med bad, besök på konserthus och Gröna ön med utomhusuppträdande osv osv. Fina kamratliga tolkar och chaufförer, fina hotell med god mat i helpension och mycket trevlig personal. Vi kände oss inte lurade någon gång. Jo, en gång. När vi kom hem såg fruntimren att de fina ryska scarfarna vi köpte i Omsk var tillverkade i Japan. En resa att varmt rekommendera. Varför inte åka dit med ett korplag i handboll eller fotboll. Motståndare ordnar SIM. Upplysningar om resan kan fås genom Ove Sandberg. Kjell Strandberg rapporterade frdn Omsk

15 Turnerande stuvargäng... Lars Hamberg ÅDA LEN Björn Freed & Göran Strindin

16 Tu gan nde stuvar- verken omfattande. Bara i Lunde fanns det privata stuveribolag. Den främste av alla ägarna var "Stuvarekungen" - Clas Jakop Söderberg. Han kom till Lunde som luffare i slutet av 1800-talet, med, som det brukar berättas, en toffel på ena foten och en cigarrlåda på den andra, fastbunden med ett snöre. Till Lunde kom också mycket lag löst folk som sökte arbete und skeppningsäsongen. Där fa både poliser och fyllerifinka s mat- och pilsnerservering. I l bildades Ångermanälvens eribolag och det började lite ordning både på stuv tet och samhället förknipockså sin prägel på stäm här i trakterna kring Ängermanälvens mynning 1 a en. var lastning av trävaror vid såg Sture Jönsson son, ordförande i hamnfackets avd 40 i Lunde. Ådalens Stuveri, som bildades 1971 har idag 18 heltidsanställda h I~ narbetare, och '.J sutom en försvarlig styrka extragubbar att ta in vid anhopningar, ~v fartyg. För bar ' år sedan var arbetsstyrkan den tiodubbla. Massafabrikerna låg som ett pärlband längs Ångermanälven. Inte mindre än 17 industrikajer sköttes av Å dalens Stuveri på den tiden. Idag finns Bollsta sågverk (Graningeverken), Lugnviks sågverk (SCA), AssiDomän Dynäs

17 Monumentet i Lunde (-ersbruk (Väja), Utansjö Bruk pappersmassa (Rottneros) samt den kommunalägda hamnen i Härnö-sand. Kaj erna ligger inom ett avstånd på sex mil. Fina kompisar När Hamnarbeta-ren hälsar på arbetar stuvargänget i djuphamnen i Här-nösand. Hit fraktar m ånga inlandssågar sina trävaror for utskeppning. Den ambulerandehamnarbetarstyrkan har fikapaus i en uppställd byggfutt. Bland termosar och plastlådor sitter gubbarna och snackar. - Det här är fina kompisar det~ intygar Leif "Hella" Dahlin och skrattar rått. - Det var ta mig f-n första gången vi hört det från dig", kraxar någon lika glatt tillbaka. Väl ute på kajen igen arbetas det i ett högt tempo. Två kranar, två truckar och ett gäng som kör hårt. - Vi gillar jobbet och får ju gå hem när det är färdigt, så det är klart att vi kör på, konstaterar Rolf, for dagen luckbas. Uppe i lyftkranen tronar Sture Jönsson. Han har arbetat i stuveriet i 33 år och minst 20 av dem har han kört kran. - Det viktigaste är att ha koll på gubbarna, så att ingen riskerar att skadas, understryker han, samtidigt som han passar in ett hiv i ett minimalt utrymme långt där nere i luckan. - Det vart ju bra, ler han och har redan fått lyftkransarmen halvägs tillbaka in över kajen. Sture gillar jobbet häruppe. Bortsett från en lite stel nacke, har han förskonats från forslitningskador i arbetet. - Värst har det gått for de stora starka gubbarna. De skulle leva på sin styrka, men istället gick de åt fort, suckar han.

18 20 Nere på båten ger Rolf Nilsson hela tiden tecken åt Sture hur han ska styra och lägga hiven. - Det svåraste är när båten är tom på landsidan.då brukar man inte kunna se något alls, utan får lita på luckbasen helt och hållet, så nog är han viktig alltid... Samarbete och solidaritet har blivit skällsord. Nedvärderingen av arbetare har ökat. Vad har vi då för framtid i det här landet? Förresten så har vi kanske redan passerat den. Lars filosoferar och resonerar om företeelser och strömningar i Ian både gubbarna och bolaget. Vi drar åt samma håll känns det som. Vi trivs och det märks på arbetstempot. Och ännu har ingen sagt upp sig frivilligt. Men vi ska veta att det som vi förr tyckt Sverige varit världsbäst på, det råder inte längre. Vi har mycket att lära av rande i Ådalen. Det är också i den här avdelningen han satt sin prägel starkast. Nu är han pensionerad sedan flera år. - Visst kunde Gunnar vara väl do minerande emellanåt, men vi ska också komma ihåg vilken duktig karl det är. Kurt Westerlund, Birger Bylund & Lars Hamberg Sahlin och Marjasin En annan som varit med länge i stuveriet är Lars Hamberg. Som ålderman på kajen försöker han tänka lite extra på de yngre kollegorna. Och han tycker att det blivit allt svårare för den yngre generationen att förhålla sig till dygder som ärlighet, omtanke eller att göra rätt för sig. - Moral och etikdiskussionen har liksom ställts åt sidan i Sverige. det. Han konstaterar att Palmemordet blev den riktiga knäcken, ingenting är sig likt sedan dess. Och sedan Sahlin och Marjasin på det. Nej, Lars är brydd, det märks, men har inte, även om han ibland säger sig tro det, gett upp hoppet. Och han är stolt över stuvargängets prestationsförmåga och laganda. - Vi ska ju inte förhäva oss, men nog har vi ett gott samarbete andra länder numera. Ta tex milj ön, här ligger vi långt efter flera andra europeiska länder. Tyskarna bl a tillåter ingen plast runt virkespaketen, sånt är bra, slår han fast. Norbergs hemmahamn Förre förbundsledaren och en av initiativtagarna till att bilda Svenska Hamnarbetarförbundet, Gunnar Norberg, är hemmahö- Han kan ju otroligt mycket och hade han valt rätt parti, socialdemokraterna alltså, så hade han hamnat i riksdagen, det är då ett som är säkert, menar Lars Hamberg. Sammanhållningen bland stuvarna i Ådalen är solid. Allihop tillhör Hamnarbetarförbundet. Det är liksom inte frågan om något annat. För stuverichefen Lars-Göran

19 Rodling är det ett ständigt pusslande med manskap och arbetsplatser. - På grund av den ojämna tillgången på stuveriarbete under veckorna måste vi också försöka hitta fler arbetstillfällen under de båtfria dagarna för att kunna hålla en hög service vid anhopningar av fartyg, påpekar han, och hopp att fler uppdragsgivare utanfö sjöfarten ska få upp ögonen fö stuveriets kompetens, så att de1t leder till fler entreprenadarb en vid sidan av hamnarna. FAKTA Företag: Ådalens Stuveri Anstä a:, varav 8 hamnarbetare och 7 i administration och verkstad "":3 (D x '""'!20 o:i =- PJ 3 ~ PJ 0- """'... ro PJ ro """' ~ """ ::0 (j' 'u<lll~.<1.w.ning: 18 miljoner kronor ~...?;""' Il) (D,_. Hantering: 250 OOO'"tcm papper och '------'--'m"llssa.!~ ku Q: 0.. (D en o: bikmeter sågade trävaror. Dessutom vedimport och lastning av pellets. Kurt Westerlund

20 Fortsättning från sidan 24 Kannan & katten Sedan Lennart "Kannan" Larsson gick pension för två år sedan har bowlandet tagit mer och mer av hans tid. Dessutom spelar han boule med frugan regelbundet. - Jag fattar inte hur jag hann jobba förut. Nu spelar eller tränar jag sex dagar i veckan, det går i ett, skrattar han och visar runt i huset som hans föräldrar byggde när han själv bara var tre år. - Vi hade det knapert i familjen då. Farsans lön på 35 kronor i veckan förslog inte långt. Några julklappar räckte den i alla fall inte till. Och jag förstår än idag inte hur de lyckades bygga det här huset. Vi har kommit till köket, där Kannan som liten grabb sov i pinnsoffan. Här låg han om kvällarna och lyssnade till när pappan och grannen Dubbel-Niels, en fackbas i stan, diskuterade politik. Deras vänstersympatier över tygade också lille Kannan, som se dan dess varit trogen vänsterpartist. Boxarämne Sitt smeknamn fick han också tidigt. Som sjuåring hamnade han inte sällan i handgemäng med skolkamraterna. Den då berömde boxaren Canera var populär och eftersom även Lennart var framgångsrik med knytnävarna kallades han Canera, vilket sedermera förenklats till Kannan. Nu var inte Kannan nån värsting av den sort vi förknippar med uttrycket idag. Han var egentligen rätt blyg och klarade sig skapligt i skolan. Men han minns med en lätt rysning en gång då det inte var roligt att komma hem med betyget. - Det var alldeles för sommarlovet och vi skulle ha provräkning. Klassens busfrö, Rune Luring, hade helt fräckt lyckats smyga in i lärarrummet och norpat åt sig facit till provräkningen. Vi var väl en sju åtta killar i klassen som lyckades få full pott på provet, några utan att uppvisa ens den minsta uträkning, och så var den skandalen ett faktum, berättar Kannan, som fick stort C i såväl ordning och uppförande som matematik. - Fast det fick farsan att bli heligt förbaskad. Han gick hem till läraren och skällde ut honom: "Att du gav honom C i ordning och uppförande kan jag förstå, men i matematik ska han minsann inte ha det, för räkna det kan han". Det märks att de orden från pappan värmer Kannan än idag. Inte ångrat sig Efter folkskolan fick han ett kort påhugg som springsjas i stan, därefter blev det en sejour på spikfabriken, innan han satsade på en utbildning till handskmakare. I 30 år arbetade han på handskfabriken i Halmstad. Sedan tillhörde han de första som förstod vad den alltmer hårdnande konkurrensen från utländska företag i branschen skulle ställa till. Så han sa upp sig innan fabriken gick omkull :{~ fick istället jobb i hamnen. lj) - Det har jag aldrig ångrat. Ändå har jag varit med från den tiden då stuvarkneget var tungt och slitsamt. Jag minns till exempel 11är vår egen muskelkarl hä [) Halmstad, Lyftar-Stig, skulle borja på kajen. Vid frukost gav han upp. Han pallade inte längre. Den dagen lossade vi SO-kilos cementsäckar för hand, och det var inte särskilt ovanligt, berättar han. Snål och generös I takt med att utvecklingen och tekniken förändrade hamnarbetet hamnade Kannan i en stortruck. Samtidigt engagerade han sig i facket och har i många år arbetat både lokalt och centralt för Hamnarbetarförbundet som kassör respektive revisor. - Det har passat mig, jag är ingen

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

1. 17 Juli 2000. - Ja du HP, eller förlåt, Hasse menar jag, sa fängelsedirektören.

1. 17 Juli 2000. - Ja du HP, eller förlåt, Hasse menar jag, sa fängelsedirektören. 1. 17 Juli 2000 - Ja du HP, eller förlåt, Hasse menar jag, sa fängelsedirektören. HP var det namn han haft de senaste åtta åren som han tillbringat på den slutna avdelningen på Kumla. HP hette egentligen

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Tro på dig själv Lärarmaterial

Tro på dig själv Lärarmaterial sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips

Läs mer

Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6

Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6 Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6 Rudolf Nu ska jag berätta om Rudolf Rudenstam. Rudolf är 38 är

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Ungas attityder till att vittna

Ungas attityder till att vittna Ungas attityder till att vittna - En enkätundersökning bland 1 650 ungdomar i Stockholms län som besökte Ung08 i augusti 2007 Inledning Våga Vittna är ett arbete för att starta en dialog med ungdomar om

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Hörmanus till elevboken (sfi D)

Hörmanus till elevboken (sfi D) 1 Nyheter Lyssna på nyheterna. Vilka påståenden stämmer med nyheterna. Det blir fyra bokstäver över. 1 Elever som byter gymnasieskola eller program får räkna med att de ibland måste studera fyra till fem

Läs mer

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003 2 Tant Doris hund heter Loppan. Hon är en långhårig chihuahua, och inte större än en kanin. Mycket mindre än en del av mina gosehundar. Men hon är riktig! Vit och ljusbrun och alldeles levande. Jag går

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Gemenskapspartiet Ingen människa ska behöva bli utsatt för brott. Brott skadar människor och kostar samhället stora pengar. En vanlig dag sitter cirka 5000

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

Medborgare det är jag!

Medborgare det är jag! Texter till Del 3 Vägen till försoning Medborgare det är jag! Unga i Bosnien-Hercegovina lär sig hantera det förflutna för att skapa en bättre framtid. YIHR Youth Initiative for Human Rights sammanför

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial

Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial Författare: Jørn Jensen Vad handlar boken om? Toves värld har rasat samman. Hon har just fått reda på att hennes pappa, som hon inte har kontakt med, är pedofil.

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Mätning av godstrafiken på E4:an utanför Jönköping

Mätning av godstrafiken på E4:an utanför Jönköping Mätning av godstrafiken på E4:an utanför Jönköping Det debatteras flitigt gällande den utländska trafiken i Sverige, både i riksdagen och på centralt/lokalt plan. Vi är alla överens om att något måste

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om författaren Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om boken Klara är elva år och har en kompis som heter Amanda. Det finns en dum kille som heter Tobias.

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri TÖI ROLLSPL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri Ordlista fundera uppleva åsidosatt övergiven pressad meningsfullt betydelsefullt spänning samtycke vårdnad befrielse överansträngd påverka uttrycka sina känslor

Läs mer

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär 1.Hej! Hej jag heter Jakob. Jag är 9 år och går på Havsundaskolan. Jag gillar att spela fotboll och hockey. Jag älskar min t-shirt och mina jeanshorts. Vår lärare heter Kerstin, hon är så snäll. Min allra

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Villig av Christina Wahldén

Villig av Christina Wahldén 1 Villig av Christina Wahldén Som ett slutord till boken skriver Christina Wahldén så här: "Min första bok Kort kjol kom ut för sexton år sedan. Den är fortfarande den av mina böcker som är mest utlånad,

Läs mer

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords 1 Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords Visste du att anledningen till att de flesta inte tjänar pengar med Adwords är för att du troligtvis fallit offer för alla de lögner som cirkulerar på

Läs mer

Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor.

Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor. Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor. Efter att Elin o Larsa lämnat oss så tog vi en seglig

Läs mer

Rätten att återvända hem

Rätten att återvända hem Texter till Del 3 Vägen till försoning Rätten att återvända hem I juni 1996, ett år efter krigsslutet, reste Kaj Gennebäck med kort varsel till Bosnien-Hercegovina. Hans uppdrag var att hjälpa bosniakerna

Läs mer

Landet Demokratien. Om arbetsbladet

Landet Demokratien. Om arbetsbladet Om arbetsbladet I den här övningen får eleverna i grupper fundera, argumentera och ta ställning i demokratifrågor. Ämnets aktualitet och förankring i skolans styrdokument gör att övningen kan användas

Läs mer

MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE

MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE HOTELL GYLLENE KNORREN: DEN MYSTISKA GÄSTEN Text: Måns Gahrton och Johan Unenge 2008 Bild: Johan Unenge 2008 En originalproduktion från Bonnier Carlsen Bokförlag, Stockholm Formgivning

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Vägen till en NY RelationsBlueprint...

Vägen till en NY RelationsBlueprint... Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer

Läs mer

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Kapitel 1 David Drake är 28 år och bor i Frankrike.Han bor i en liten lägenhet långt bort från solljus.under sommaren

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Andreas! g heter Lena Danås och rättar dina uppgifter! På fråga 5a vill jag att du tar reda på lite mer om SACO-förneingar på din arbetsplats. Frågorna 7 a) och

Läs mer

Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet!

Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet! Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet! Gratis elevmedlemskap för dig som studerar Livs är på din sida! Slaktare och bagare. Snusarbetare och kylpersonal. Maskin skötare och kafferostare. Bryggare och kex

Läs mer

Den. ruttna hämnden MARIA FRENSBORG INGRID FLYGARE

Den. ruttna hämnden MARIA FRENSBORG INGRID FLYGARE Den ruttna hämnden MARIA FRENSBORG INGRID FLYGARE 1 1 så typiskt isabella! Det hade varit inbrott på ICA. Och bara för att hon var ICA-Sivs dotter så var hon tvungen att bete sig som värsta mall-apan.

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

Tror du på vampyrer? Lärarmaterial

Tror du på vampyrer? Lärarmaterial sidan 1 Författare: Daniel Zimakoff Vad handlar boken om? Boken handlar om Oskar och hans familj som är på semester i Rumänien. Oskars kompis Emil är också med. De bor hos Ion som har en hund som heter

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Josefine Ottesen Boken handlar om: Boken är en grekisk saga, som handlar om den grekiske pojken Teseus. Han börjar bli tillräckligt gammal, för att lämna sin mamma och morfar. Han vill

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Spegeln. RFSL Norrköpings medlemstidning. Nummer 4-2006 Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl.

Spegeln. RFSL Norrköpings medlemstidning. Nummer 4-2006 Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl. Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl.se Styrelsen har ordet... 1 Lavinartad spridning...1 Samkönat partnervåld... 1 Rockfesten... 2 HBT-filmtävlingen

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet Facklig introduktion du, facket och kollektivavtalet Landsorganisationen i Sverige 2010 Illustrationer: Pontus Fürst, Pipistrello AB Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet,

Läs mer

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k Nu, då och sen m i n e g e n b o k Innehåll Hur mår du idag? Rita ansikten i den gula ringen! Hej! Det här är din egen bok 3 Det här är jag idag 4 5 Min resa 6 Mitt nya hem 7 Så här såg det ut där jag

Läs mer

Personlig framgång och frihet. Om skaparen

Personlig framgång och frihet. Om skaparen Personlig framgång och frihet Om skaparen När Tomas var liten skilde sig hans föräldrar. Han blev mobbad i skolan och blev allt mer innesluten och aggressiv, och började själv att mobba, stjäla, dricka

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk AV-nummer 41511tv 1 Mitt Jobb svenska som andraspråk Programvinjett Buba veterinär /Veterinären Buba Badjie tar emot dagens första patient, en katt, på djurkliniken i Bromma./ Kattens ägare: Tjena. Vem

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2014 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2014 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Text 1 Angelica, om vi vill

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

DET ÄR KONSTIGT ATT DU KAN VETA HUR JAG VILL HA DET! Och andra vardagsberättelser från personalen inom socialförvaltningen i Emmaboda kommun

DET ÄR KONSTIGT ATT DU KAN VETA HUR JAG VILL HA DET! Och andra vardagsberättelser från personalen inom socialförvaltningen i Emmaboda kommun DET ÄR KONSTIGT ATT DU KAN VETA HUR JAG VILL HA DET! Och andra vardagsberättelser från personalen inom socialförvaltningen i Emmaboda kommun DET ÄR KONSTIGT ATT DU KAN VETA HUR JAG VILL HA DET! Och andra

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013 kapitel 1 I morgon börjar sommarlovet och vi ska åka till Gröna Lund. Om sommaren fortsätter på det här sättet kommer det att bli den bästa i mitt liv. Jag sitter hemma på rummet och har just berättat

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN olycklig: - Oj oj oj, var bar min egen lilla snalla bjornpojke tagit vagen, sa

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Intervjuerna utförda under hösten 2009 av Lena Jonsson Det är just det att jag inser, att även om jag skulle vinna alla pengar

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

TÖI ROLLSPEL A - 017 Socialtolkning Sidan 1 av 6

TÖI ROLLSPEL A - 017 Socialtolkning Sidan 1 av 6 ÖI ROLLSPEL A - 017 Socialtolkning Sidan 1 av 6 Ordlista luciafirande tinning isolerad dagen efter - symptom alkoholvanor avvänjningskur deltidsjobb hjälpåtgärder socialtjänstlagen familjerådgivningsbyrå

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer