LEDARE CHRISTER LINDVALL NU GÅR HAN I PENSION -DET ÄR HÄR OCH NU VI HAR MÖJLIGHET ATT BILDA ETT STARKT SJÖBEFÄLSFACK I SVERIGE FOTO: HEIDI LINDVALL

Transkript

1 5 nr 2010 årgång 103 CHRISTER LINDVALL NU GÅR HAN I PENSION FOTO: HEIDI LINDVALL LEDARE -DET ÄR HÄR OCH NU VI HAR MÖJLIGHET ATT BILDA ETT STARKT SJÖBEFÄLSFACK I SVERIGE NAUTISK TIDSKRIFT 5/10 1

2 LEDARE. - DET ÄR HÄR OCH NU VI HAR MÖJLIGHET ATT BILDA ETT STARKT SJÖBEFÄLSFACK I SVERIGE Med anledning av Christer Lindvalls sista ledare som verkställande direktör för SFBF i förra numret av NT, så kommer jag i denna skrift att ge några kommentarer. Först och främst vill jag rikta ett stort och varmt tack till Christer för hans insatser för SFBF och för alla oss som är sjöanställda. Det arbete som Christer lagt ner genom att dagligen engagera sig i den roll han haft som förtroendevald, anställd ombudsman och som direktör har varit enastående. Att oavbrutet under så lång tid engagera sig och arbeta för bättre villkor för de sjöanställda är att beundra. Det är få som har orken och viljan att år efter år fortsätta argumentera i såväl nationella som internationella forum i frågor som handlar om sjöfolkets välfärd, arbetsvillkor och löner mm. Resultatet kanske inte alltid märks då det tar många år innan förändringar implementeras, men många av de förbättringar som skett på sjöfartsområdet har Christer varit med och påverkat, så att de kommit till stånd. Christer är och kommer att vara respekterad av många då hans värv spänner över flera områden inom sjöfartsklustret. Då kongressen inom IFSMA, återvalde Christer Lindvall som president i ytterligare fyra år på mötet i Manila i juni månad, så har det inneburit att SFBF kontrakterat Christer, för att representera SFBF i frågor som berör våra medlemmar i de internationella organ som han tidigare har verkat i, såsom IFSMA, IMO, ITF och NFBK. Jag är inte så säker att Christer har skrivit sin sista ledare, han kommer säkert att vilja ventilera några väl valda ord någon gång framöver. Styrelsen för SFBF är synnerligen tacksam för att Christer fortsätter, då vi har varit bekymrade huruvida vi skulle klara av en omställning med ny ombudsman, samtidigt som vi för samtal med SBF om ett samgående. Nu får vi arbetsro och kan fokusera på arbetet för ett gemensamt befälsfack, samtidigt som verksamheten kan fortgå någorlunda normalt. Även om arbetsbelastningen kommer att öka för några av oss, så ser vi att detta har varit den bästa lösningen för föreningens organisation och då givetvis också för medlemmarnas förväntan på service som då kan behållas. Då arbetet fortskrider med att få till ett gemensamt sjöbefälsfackligt förbund så beslutade SFBF, att i nuläget anstå med att anställa en ny ombudsman. Vi avvaktar och är förhoppningsfulla att processen med samgåendet med SBF kan ske inom rimligt tid varför en framtida organisationsplan kan genereras. Då kan man se vilket resursbehov det nya förbundet behöver vad anbelangar antal anställda i olika befattningar för att tillgodose medlemmarnas behov. Undertecknad kommer framöver att delta lite mer i det dagliga arbetet i föreningen. Fler ledare skall produceras eftersom jag och Christer tidigare delade på detta arbete, och även i förhandlingsarbetet kommer jag att vara mer delaktig. Hans-Dieter Grahl kommer att ta över som verkställande direktör och kommer även att fortsätta med de områden han tidigare ansvarat för, såsom sjömanssociala frågor samt frågor som berör skärgårdsavtalet. Jörgen Lorén, ordförande SFBF. En stor del av engagemanget för oss som representerar SFBF kommer handla om det framtida förbundet. Vi har nu lyckats komma så långt att en kartell är skapad, vilket genererar ett ömsesidigt ansvar som vi måste vårda, då detta nu är ett ypperligt tillfälle att tillse att processen fortgår med bildandet av ett nytt förbund. I september kommer vi åter att träffas och då även med klubbordförandena. Där och då gör vi avstamp för nästa avtalsrunda och ävenledes fortsättningen för det framtida befälsförbundet. Min absoluta övertygelse är att det är här och nu vi har möjligheten att bilda ett starkt sjöbefälsfack i Sverige, som kan vara med och påverka nationellt och internationellt, där samarbete över gränserna krävs och där vi måste var lika lättrörliga som arbetsgivarna för att kunna ta tillvara våra medlemmars intressen. Låt oss inte förspilla denna chans utan se till att vi tillsammans kan gå vidare och arbeta för en bättre framtid för allt sjöfolk men framförallt för oss själva. Självfallet gäller detta inte bara anställda och förtroendevalda i förbunden utan även oss medlemmar. Om alla och envar stöttar och engagerar sig så blir vi starkare och kommer också att bli en part att räkna med i den framtida sjöfarten. Med önskan om förlig vind Jörgen Lorén, ordförande SFBF 2 NAUTISK TIDSKRIFT 5/10

3 INNEHÅLL. sid 4-5 ITFs KONGRESS ITFs 42:a kongress i Mexico City den 5-12 augusti med temat Starka fackförbund - hållbar transport antog bland annat en ny policy - Mexico City-policyn som ersätter New Delhi-policyn från Paddy Crumlin, National Secretary i MUA - Maritime Union of Australia, valdes till president i ITF fram till nästa kongress Frida Kahlo-muséet i Coyoacán, Mexico City. FOTO: MARIE HALVDANSON sid YEAR OF THE SEAFARER: EN SJÖMAN KOMMER NÄR HAN KAN Inom tanksjöfarten har säkerheten högsta prioritet och Nimbus är inget undantag. Med tre styrmän på däck och två befäl plus en motorman i maskin tycker besättningen att de hinner med det de ska och också får tillräckligt med vila, trots täta anlöp och mycket pappersarbete. sid CHRISTER LINDVALL - NU GÅR HAN I PENSION Christer Lindvall har arbetat i SFBF sedan som ombudsman, förhandlingschef, direktör och sedermera som verkställande direktör. Han hade kunnat gå i pension redan för sju år sedan. Men att dra sig tillbaks helt och hållet från arbetslivet var inget som lockade Christer Lindvall då - och inte nu heller. Christer kommer att fortsätta i föreningen som senior adviser och bland annat arbeta med internationella frågor....dessutom: TransPaper tar prover åt SMHI sid 6-7, Karin Rosenberg - styrman i Styrsöbolagets nya färja sid 10-11, Färre arbetsskador till sjöss sid 20, Lodskott & Pejlingar sid 22-23, Korsord sid 25, Sjöfarten har alltid vait viktig för Stockholm sid 26-27, Inträdesanmälan sid 28 mm. Utges av Sveriges Fartygsbefälsförening. Forum för sjöfart och miljö, fack och juridik, hamnar och farleder, transport och kommunikation, intendentura, ekonomi, utbildning och kultur. Utkommer med 8 nummer/år. Redaktör och ansvarig utgivare: Marie Halvdanson, tel , bost , mobil , e-post: marie.halvdanson@sfbf.se Adress: Gamla Brogatan 19, 2 tr, Stockholm, tel , fax Tryck: Trydells Tryckeri AB, Laholm. Prenumeration: 350:-/år inkl. moms. Pg TS-kontrollerad upplaga: ex. För icke beställt material ansvaras ej. Medlem av Sveriges Tidskrifter. Annonser: SJÖPAKETET - samannonsering i Nautisk Tidskrift och Sjöbefäl, Ankie Nilsson, tel , ankie _nilsson@hotmail.com Annonspriser: Begär särskild prislista för SJÖPAKETET. ISSN NAUTISK TIDSKRIFT 5/10 3

4 INTERNATIONELLT. ITFs KONGRESS ANTOG MEXICO CITY-POLICY OCH VALDE NY PRESIDENT ITFs 42:a kongress i Mexico City den 5-12 augusti med temat Starka fackförbund - hållbar transport antog bland annat en ny policy - Mexico City-policyn som ersätter New Delhi-policyn från Paddy Crumlin, National Secretary i MUA - Maritime Union of Australia, valdes till president i ITF fram till nästa kongress Paddy Crumlin, National Secretary i MUA - Maritime Union of Australia, där han representerar hamnarabetarna, valdes till president i ITF fram till nästa kongress Den avgående presidenten Randall Howard, Sydafrika och ITFs generalsekreterare David Cockroft. 4 NAUTISK TIDSKRIFT 5/10 ITF - International Transport Workers Federation, representerar över 4,6 miljoner medlemmar av 760 fackföreningar över hela världen. Kongressen i Mexico City antog en policy beträffande ömsedig respekt som innebär att ITF är motståndare till varje åtskillnad på grundval av kön, nationalitet, ras eller hudfärg, ålder, sexuell läggning, handikapp eller trosuppfattning. Policyn förväntas implementeras av medlemsförbunden. Nyheterna i Mexico City-policyn gäller cabotage och kusttrafik i enskilt land. Beneficial ownership ska styra avtalen. Brian Orrell avgick som ordförande i Seafarers Section och David Heindel, SIU, USA valdes till ny. Christer Lindvall, var SFBFs delegat på ITF-kongressen. - Det som var viktigt för oss inom sjöfarten är att man nu stärker upp FoC-kampanjen och ska förbättra förhandlingarna på IBF-sidan, att våra motioner om piracy och criminalization gick igenom samt att man behåller ITF Maritime Safety Committee. - Men mötet i Seafarers Section var uruselt arrangerat. Man hade inte skickat ut papper i tid. Man gav inte delegaterna tilräckligt med tid. Man skyndade igenom dagordning och beslut. Det var stor stress. Har folk rest så långt bör de få möjlighet att framföra sina synpunkter. Man bör ha en reservdag. Och detta gäller även de mellanliggande mötena i Seafarers Section. Det har varit lika stressigt då. -Annars tror jag att ITF med den nya ledningen och den nye presidenten Paddy Crumlin kommer att bli ännu starkare. Och jag hoppas på FoC-kampanjen - det är det enda vapnet vi har på den internationella arenan. - FoC, MLC 2006 och de nya reglerna i STCW-konven- >

5 INTERNATIONELLT. ITF Youth - ITFs ungdomar (under 35 år!) önskar sig formell status - liknande den som Kvinnokommittén har. SFBFs team: Hans-Dieter Grahl, rådgivare och Christer Lindvall delegat. Randall Howard, avgående ITF president. Till höger om honom Alison Mc Garry, ITFs kvinnosamordnare och Diana Holland, ordförande i ITFs kvinnokommitté. > tionen ska leda till bättre villkor för sjöfolket, säkrare sjöfart och bättre miljö. Ett antal motioner antogs, varav kan nämnas sjöröveri och dess påverkan på sjömän, kriminalisering av sjömän och en motion till stöd för Palestina i deras kamp för självbestämmande och fördömande av Israel för deras fortsatta ockupation av Västbanken, östra Jerusalem och Gaza samt deras illegala bosättningar. På ITFs kvinnokonferens den 9 augusti konstaterades att den finansiella krisen gjort arbetsmarknadsläget för transportarbetare och kvinnor särskilt svår just nu. Flygbolagens kabinpersonal var i fokus och man antog bland annat en motion till stöd för de strejkande i British Airways. Kvinnokonferensen antog målsättningsprogrammet Making a difference - Women Transport Workers in the 21st century. TEXT & FOTO: MARIE HALVDANSON Kongressen avslutades med en marsch genom Mexico City. Transportstyrelsen arbetar för att uppnå god tillgänglighet, hög kvalitet, säkra och miljöanpassade transporter inom järnväg, luftfart, sjöfart och väg. Vi har det samlade ansvaret för att ta fram regler och se till att myndigheter, företag, organisationer och medborgare följer dem. Transportstyrelsen fi nns på flera orter i landet och huvudkontoret är placerat i Norrköping. VI SÖKER: Handläggare till sjöfartsavdelningen i Norrköping Läs mer om tjänsten på: NAUTISK TIDSKRIFT 5/10 5

6 MILJÖ. TransPaper TAR PROVER ÅT SMHI Ett av TransAtlantics fartyg tar upp vatten- och luftprover åt SMHI under sin färd i Kattegatt, Öresund, Bälten och Östersjön. På så sätt får SMHI mätdata om klimat och algblomning bland annat. Det är TransPaper som utrustats med en så kallad FerryBox, som första handelsfartyg i Sverige. FerryBox är namnet på mätapparaturen. Under färden Göteborg-Kemi- Uleåborg-Lübeck-Göteborg pumpas havsvatten kontinuerligt in genom ett hål i skrovet. Automatiska mätningar görs var tjugonde sekund. Efter mätningarna försvinner vattnet ut genom ett annat hål. Vattenkvalitén analyseras helautomatiskt och värdena skickas via satellit så att data kan avläsas av SMHI:s datorer i Norrköping. Det som mäts kontinuerligt är bland annat temperatur, salthalt, syre, totalmängden växtplankton och mängden blågrönalger varav vissa kan vara giftiga. Dessutom tas prover som sparas i flaskor som tas om hand av SMHI:s personal när fartyget når Göteborg en gång i veckan. De analyseras sedan vad gäller algarter med mera på SMHI:s oceanografiska laboratorium i Göteborg. Mätningarna på TransPaper kompletterar de kontroller som SMHI gör med forskningsfartyg en gång i månaden. - Nu får vi tätare mätningar i tid och rum, säger Bengt Karlson, forskare vid SMHI. Värdena på vattentemperaturen hjälper SMHI att göra väderprognoser och salthalten säger en del om strömmar och vattenrörelser. Det är också en fördel att tidigare kunna förutsäga utbrott av algblomningar. Detta eftersom FerryBoxen tar prov på vatten en bit under ytan. Vattenintaget sitter tre meter under vattenlinjen i fören på fartyget, och vattnet blandas om längs med fartygssidan när fartyget klyver ytan. Blomningarna börjar nere i djupet. Tidigare har SMHI bara kunnat se algblomningar när de nått ytan, de registreras då av satellit. De automatiska värdena kan följas av besättningen ombord på TransPaper via dataskärmar. - Att veta salthalten är bra för oss eftersom vi då vet hur vi ligger i vattnet när vi lastar. Och temperaturen talar om ifall det blir isläggning snart, säger TransPapers befälhavare Jonas Sandell. Han tycker inte det är något besvär att ha anläggningen ombord. Den står i ett genomgångsutrymme till separatorrummet som tidigare inte använts. Den enda arbetsinsats som besättningen gjort är installationen, som de gjorde när det fanns tid över. På däck står den del av mätsystemet som kontrollerar temperatur, lufttryck och ljus ovanför vattnet. Dagsljuset har betydelse för algblomningen, på så sätt att blomningen gynnas av lagom starkt ljus. För mycket och för lite ljus hämmar blomningen. På däck finns också mätutrustningens GPS. Mätningarna beräknas pågå i tio år framåt. Jonas Sandell tycker att det ska bli intressant att följa utvecklingen framöver för Östersjöns del. - Det är roligt att veta att SMHI kan utnyttja vår trafik till detta, säger han. Text och foto: Agneta Olofsson 6 NAUTISK TIDSKRIFT 5/10

7 MILJÖ. Befälhavren Jonas Sandell tycker bara det är roligt att kunna hjälpa till med mätningarna. Marie Johansen och Bengt Karlson från SMHI visar den del av mätsystemet som står på däck. Marie Johansen, marinbiolog på SMHI, hämtar chipet med luftmätvärden ur skåpet på däck. 24 flaskor fylls på vid lika många platser under en veckas färd. De förvaras i ett kylskåp. Bengt Karlson inspekterar. Bengt Karlson visar temperaturmätaren som läses av automatiskt var tjugonde sekund. NAUTISK TIDSKRIFT 5/10 7

8 SFBF. Om du befinner dig här, är vi snart där. Sjökaptensring Sveriges Fartygsbefälsförening kan i samarbete med Svenskt Guldsmide & Design AB erbjuda sjökaptensringar till ett förmånligt pris. Ringarna finns i två olika varianter: 18 K rödguld à 6 075:- (+ postförskott) rödguld/vitguld, 18 K à 6 400:- (+postförskott) I priserna ingår moms, valfri gravyr och ett snyggt etui. Svenskt Guldsmide levererar en exklusiv ring av högsta kvalitet, utförande och finish. Som en extra köptrygghet lämnas 1 års kvalitetsgaranti mot eventuella fabrikationsfel, räknat från leveransdagen. För ytterligare information och beställning kontakta Agneta Häll på kontoret i Stockholm, tel Vi har 1700 frivilliga sjöräddare beredda att rycka ut inom 15 minuter i alla väder. Och våra moderna räddningsbåtar klarar att gå i hög fart även i mycket grov sjö. Ge en gåva eller bli medlem vi får inga bidrag från staten. Läs mer på eller ring HERMAN SIGRID &NYLÉNS FOND Befälhavare och styrmän som på grund av sjukdom, arbetslöshet, höga boendekostnader eller av annan anledning är i behov av understöd kan söka medel från Herman & Sigrid Nyléns fond. Ansökan skall vara Herman & Sigrid Nyléns fond, c/o SFBF, Gamla Brogatan 19, Stockholm, tillhanda senast den 15 oktober Ansökningsblankett kan laddas ner från SFBFs hemsida: eller beställas från föreningens kansli tel MARGARETA OCH RICKARD ZEDELERS FOND Fondens ändamål är att utdela understöd till änkor efter sjökaptener och styrmän, som är i behov därav och vars män varit medlemmar i Sveriges Fartygsbefälsförening. För att kunna komma i fråga till utdelning fordras att vederbörande ansökt därom eller det på annat sätt kommit till styrelsens kännedom att behov föreligger. Behovet skall, om så påfordras av förvaltarna, styrkas genom intyg av trovärdig person. Kontroll av tidigare medlemskap sker i föreningens äldre matriklar. Ansökningsblankett kan laddas ner från hemsidan: eller beställas från föreningens kansli tel NAUTISK TIDSKRIFT 5/10

9 AKTUELLT. PIRATER FRISLÄPPTA EFTER ANGREPP I början av augusti angreps den norska kemikalietankern Bow Saga av pirater i Adenbukten utanför Somalia. En spansk fregatt som ingår i EU Navfor-styrkan i området, avvärjde angreppet och piraterna togs till fånga. Men ett dygn senare släpptes piraterna fria, vilket bland andra Norsk Sjøoffisersforbund nu kritiserar starkt. Bow Saga, som ägs av det norska rederiet Odfjell, angreps av sju pirater som sköt mot fartyget och krossade fönster. Besättningen på 29 man använde vattenkanoner för att stoppa piraterna. Tio minuter efter att fartyget sänt ut nödsignaler var den spanska fregatten SPS Victoria på plats och kunde stoppa angreppet. Piraterna togs i förvar ombord på fregatten men släpptes efter ett dygn; piraterna får heller inget strafföreläggande. Detta är något som upprör Norsk Sjøoffisersforbund, Norsk Rederiforbund och många andra. Vi menar att piraterna skulle ha ställts inför norsk domstol och straffats, säger avdelningschef Rune Mortensen i Norsk Sjøoffisersforbund. VD Jan A. Hammer i Odfjell föreslår nu att det införs en internationell bojkott mot att segla i farvattnen utanför Somalia. Det skulle var ett enkelt sätt att få löst problemet på, menar han. Rune Mortensen ger Hammer sitt fulla stöd. En annan sak är förstås om man får den internationella flottan till att segla runt om Afrika. Säkerheten för besättningen måste ges första prioritet och lösningen på problemet ligger på land i Somalia. Det är oerhört viktigt att de anbefallda internationella säkerhetsåtgärderna följs när man seglar i utsatta farvattnen, framhåller Rune Mortensen. En firma i Bergen har utarbetat en piratkarta som ska hjälpa fartygen i riskfyllda farvatten världen över. Meteorolog Björn Åge Hjöllo i firman Jeppesen Marine samlar information om piratangrepp, väderlek och seglingsleder regelbundet. Om vågorna är högre än 1,5 meter minskar angreppen från piraterna, enligt Hjöllo, som utvecklat piratkartan tillsammans med Bergen Risk Solution. Piratkartan uppdateras regelbundet med information om piratangrepp i hela världen. I somras tilldelades de två Bergensföretagen det internationella priset 2010 Safety at Sea International Award for security för den digitala piratkartan. Hittills har tio rederier köpt användningsrättigheterna till piratkartan. CHRISTER KÄLLSTRÖM FACKLIG GRUNDKURS SFBF och SBF anordnar en gemensam facklig grundkurs den november i Stockholm. Kursen inleds med lunch den 16 november och avslutas med lunch den 18 november. Amälan senast den 1 november till Agneta Häll, SFBFs kansli, tel , kansli@sfbf.se NAUTISK TIDSKRIFT 5/10 9

10 FARTYG & REDERIER. Karin Rosenberg STYRMAN I STYRSÖBOLAGETS HÖGHASTIGHETSFÄRJA VALÖ Det började med skutsegling på Britta och Ingo för Karin Rosenberg. Sedan har det fortsatt med däcksman, matros och att läsa fartygsbefäl klass VII på Chalmers. I höst är hon en av två kvinnor som arbetar som styrmän på de nya höghastighetsfärjorna i Göteborgs södra skärgård. I takt med Älvsborgsbron har Stena Lines Carisma kört om, föröver en tankbåt på väg in till raffinaderierna, en taxibåt jämsides med Älvsborgs fästning, en ensam segelbåt mitt i farleden, och så på långt håll; tremastaren Ingo i all sin prakt, som varit ute med en skolklass i fem dagar. Det är rusningstrafik, fast under tio knop, i Göteborgs hamn. Håll längre ut i farleden, ber skepparen Andreas Hultgren som leder Karin Rosenberg med fast hand. Kommunikationen dem emellan är tydlig och allt de ser återbekräftas inför nästa steg. Lugnt och sansat. Kolfiberkatamaranen körs enligt internationell High speed code, vilket innebär två personer på bryggan, plus en däcksman. Dagen har bestått av övningskörning och en generalrepetition av båtdoppet, som snart skall ske, på Lindholmen. Det innebär en lite annan rutt än den ordinarie skärgårdsturen. Båten sätts i trafik i samband med sommarturlistan. Det är femte sommaren som Karin Rosenberg arbetar på Styrsöbolaget. Den här våren har varit ovanligt hektisk; hon har övningsskört med Älvsnabben för att få erfarenhet av tvåpropellerbåtar, hon har kört den vanliga skärgårdsbåten för att träna rutten och hon har påbörjat sin utbildning som styrman på den nya höghastighetsfärjan Valö. Jag räknade till 106 tilläggningar under ett pass med Älvsnabben. I hamnen är det en del trafik, men de stora båtarna vet vart de ska. I skärgården är det alltid lika spännande med mer eller mindre ovana fritidsbåtsförare. Nu kör vi samma turer som snabbfärjan kommer att köra. Den stora skillnaden med den här nya båten är att man måste dra på för att få upp farten, så att hon planar och skapar så lite svall som möjligt och att hålla hög fart nästan ända fram till bryggan vid tilläggning. En annan sak är att pivotpunkten ligger mycket längre fram än på de andra båtarna, säger Karin Rosenberg som är glad över att vara med från början av Styrsöbolagets nysatsning av två höghastighetsfärjor. Det öppnade en möjlighet för henne att bli styrman, genom att läsa 26 poäng på fartygsbefäl klass VII på Chalmers. Karin får det bästa av två världar. Hon får köra båt köra båt när hon är styrman och ändå ha kvar kontakten med passagerarna när hon är däcksman, säger Carolina Scotting som började som däcksman samma sommar som Karin och nu fått fast styrmansjobb på Valö. När det är dags att lägga till vid Saltholmen, lämnar Karin Rosenberg över rodret till Andreas Hultgren. Det är tight vid infarten och eftermiddagstrafiken är i full gång. I Saltholmens småbåtshamn ligger hennes och lillasysterns sju meter långa segelbåt. Den gör de i ordning inför varje sommar. Hennes familj har aldrig haft någon båt, så intresset för segling kom med Skutan Britta i Uddevalla. Sexton år gammal började hon segla på den. Sedan dess har hon skutseglat varje sommar och fortsätter att jobba ideellt med ungdomar på Ingo. Det har blivit en hel del timmar till havs och steget till däcksman kändes naturligt. Först efter högsäsongen kommer hon att arbeta på Valö som styrman. Hela processen med de två höghastighetsbåtarna har varit en stor omställning för Styrsöbolaget. För öborna blir det också en förändring, åtminstone om man bor på Donsö, Vrångö eller Styrsö. Med de nya färjorna förkortas resrutten upp till 20 minuter. Själv gillar Karin Rosenberg att stå på däck och möta alla människor, sommar som vinter. På bryggan blir det annorlunda. Där gäller det att samarbeta, eftersom det är en befälhavare och en styrman på plats under varje pass. 10 NAUTISK TIDSKRIFT 5/10

11 FARTYG & REDERIER. Sansat småprat på bryggan. Andreas Hultgren är befälhavare och ger Karin Rosenberg goda råd medan hon styr Valö. Kolfiberkatamaranen körs enligt internationell High speed code, vilket innebär två personer på bryggan. Foto: Christer Olofsson Karin Rosenberg är en av två kvinnor som kommer att jobba som styrman på hastighetsfärjan Valö i Göteborgs södra skärgård. Foto: Christer Olofsson Det skall bli spännande. Jag strävar efter att utvecklas, men jag är ingen statusmänniska, så styrman eller däcksman spelar inte så stor roll. Det roliga är att lära sig något nytt. För mig är det viktigt med jämställdhet. Därför är det viktigt att synas på platser där det jobbar mest män, för då ser barn det och man kan så ett frö och kanske bli en förebild. På frågan varför det är förhållandevis få kvinnor som är sjöbefäl, svarar Karin Rosenberg: Jag tror att det delvis beror på att man måste tro på sig själv när man skall köra en stor båt. Man måste våga lita på sina egna sidor och det är inte alltid att tjejer uppmuntras till det. Rättvisetankar följer även med henne arbetet som fritidsledare på kvällarna där hon har musikcirklar med ungdomar. Det stör henne inte alls att ha flera strängar på sin lyra. Äntligen har hon insett att hon kan syssla med flera saker som är viktiga för henne. Samtidigt. Just nu är hon med i tre band; ett med irländsk folkmusik, ett med irländska bouzoukilåtar och ett band som gör egna rocklåtar. Det var faktiskt en befälhavare på en av båtarna som inspirerade henne till att ha flera yrken och sy ihop sin egen påse av favoritsysslor. Han har gått i pension nu och läser heltid på universitetet. Dessförinnan doktorerade han i filmvetenskap. Han heter Göran och är ett levande exempel på att man inte behöver nischa sig. Det var när jag pratade med honom som jag insåg att jag kan fortsätta att göra det jag vill, utan att känna press. Jag behöver inte välja en väg. Dessutom trivs jag väldigt bra med att ha två olika jobb. Men nu är det detta som gäller. I framtiden kanske jag kan segla Ingo och ha med ungdomar som kommit på glid. Agneta Slonawski Styrsöbolagets nya kolfiberkatamaran Valö. Foto: Christer Olofsson Fakta: Styrsöbolaget har byggt två snabbgående kolfiberkatamaraner på Brödrerne Aas varv i Hyen, Norge. Kolfiberkatamaranen körs enligt internationell High speed code, vilket innebär två personer på bryggan. Den första båten, Valö, beräknas gå i trafik till sommartidtabellens start den 20 juni Båt nummer två, Rivö, har beräknad trafikstart 22 augusti Båda snabbfärjorna kommer att trafikera Göteborgs Södra Skärgård, främst linjen Saltholmen-Vrångö och tillbaka. Tidsbesparing beräknas bli cirka 20 min. Styrsöbolaget har 13 fartyg och cirka 3,3 miljoner passagerare i södra skärgården och i älvtrafiken. Styrsöbolaget ingår i den internationella koncernen Veolia Transport. Källa: Styrsöbolaget NAUTISK TIDSKRIFT 5/10 11

12 YEAR OF THE SEAFARER. En sjöman kommer när han kan Inom tanksjöfarten har säkerheten högsta prioritet och Nimbus är inget undantag. Med tre styrmän på däck och två befäl plus en motorman i maskin tycker besättningen att de hinner med det de ska och också får tillräckligt med vila, trots täta anlöp och mycket pappersarbete. Herrarna runt lunchbordet i mässen är överens: sjöbefälsyrket har många fördelar. Man uppskattar att åka ut, men också att komma hem. Arbetsuppgifterna är omväxlande, de korta sjöresorna inom kustfarten håller tristessen borta och så ser man fram emot friheten under ledigheterna. Överstyrman Robert Appelkvist har varit här sedan examen 2006 och han säger att han aldrig har ångrat sitt karriärsval. Jag har alltid haft en längtan ut på sjön, men det var ett stort steg att ta. Jag hade inga släktingar eller kompisar som jobbade till sjöss så för mig var det en dold värld och jag visste inte riktigt vad jag gav mig in på. Men det här är ett kanonjobb, man kan inte ha det bättre. Som ansvarig för lastning och lossning, spenderar Robert många timmar i fartygets väl tilltagna lastkontrollrum. Men det blir även en del praktiska uppgifter att lösa ute på däck och en del hel del administration. Jag gillar variationen. Man sitter inte bara still framför en dator utan man får jobba operativt också. Men jag blev lite förvånad över hur mycket pappersjobb det är. Allt ska dokumenteras och bara man går ner i en barlasttank måste man fylla i två blanketter. Befälhavare Mike Choura instämmer. Han har den tyngsta administrativa bördan av alla ombord och säger att han nuförtiden är mer kontorist än sjöman. Ja, man kör mer papper än båt. Men det är okej, tiderna förändras och man får vänja sig. Mycket har blivit bättre också, framför allt när det gäller säkerhet och miljö. Han räknar upp en rad fördelar, som att tankrester inte längre spolas ut i havet och att fartygen har fått decimeterhöga kanter för att förhindra utsläpp. Besättningen slipper numera stå ute på däck och övervaka lastning och lossning och automatisering och teknikutveckling har minskat exponeringen för hälsovådliga gaser. Gaserna är det farliga i det här yrket, men jag har alltid varit försiktig, säger Mike. När vi fick givare ombord som talade om tanknivån var det många som inte litade på tekniken och öppnade luckorna och stack ner huvudet för att titta efter i alla fall. Det har jag aldrig gjort. Nimbus ligger i Bergs oljehamn i Nacka och lossar bensin i det idoga regnandet. Hon ägs av Donsörederiet Sirius och trafikerar främst Nordeuropa. Av de elva som jobbar ombord har de fem svenskarna avlösning varje månad medan övriga besättningen, som är från Filippinerna, vanligtvis jobbar ett halvår innan de mönstrar av. Befälhavare Mike har jobbat till sjöss sedan sextiotalet. Hans barn är vuxna nu, men när han ser tillbaka tycker han inte att det varit några problem att kombinera jobbet med familjelivet. Tvärt om upplever han att han haft mer tid för sina nära och kära än många andra. Andra pappor var jättetrötta när de kom hem på kvällarna och orkade inte spela fotboll eller gå och bada med ungarna. Så var det inte för mig, jag tog dem till och från skolan och hittade på grejer med dem. Sen tog jag hand om allt hemma och lagade mat och sådant så att min fru kunde jobba och göra det hon ville. Enda nackdelen, säger han, är att han och hustrun inte alltid har samma behov av aktiviteter. När man kommer hem vill ofta andra halvan av regeringen åka bort medan man själv bara vill vara hemma. Men då får man ge med sig, och det kan faktiskt vara rätt skönt att bo på hotell ett par dagar och få frukosten serverad. Ombord har man det ju så bra med tre mål mat om dagen, fika och mackor. Hemma får man ta hand om allt själv, handla och fixa. Till skillnad från färjetrafik och linjefart sker avlösningar inom tank sällan på utsatt dag. Mike och hans kollegor kring bordet säger att de undviker att boka något första veckan efter planerad avmönstring och inte heller sista veckan innan de ska ut igen. I slutet av förra veckan ringde jag min fru och sa att jag skulle komma hem på måndag eller tisdag, berättar Mike. Okej, då blir det antagligen onsdag, sa hon och så blev det torsdag. Men så är det i det här jobbet och det är därför man säger att en sjöman kommer när han kan. Att få tiden att gå under ledigheterna 12 NAUTISK TIDSKRIFT 5/10

13 Nimbus ligger i Bergs oljehamn i Nacka och lossar bensin. Den filippinska besättningen är ombord ett halvår i taget. En av dem är andrestyrman Jeorge Colimbo. Han berättar att han brukar vara hemma en eller ett par månader innan han åker ut igen. Som ansvarig för lastning och lossning, spenderar Robert Appelkvist många timmar i fartygets väl tilltagna lastkontrollrum. Befälhavare Mike Choura har den tyngsta administrativa bördan av alla ombord och säger att han nuförtiden är mer kontorist än sjöman. är sällan några problem för den med familj och barn. Men inte heller Robert som bor ensam tycker att det är svårt att sysselsätta sig. En del av dem jag pluggade med tyckte att det var segt att vara hemma, men för mig har det aldrig varit några problem. Nu i sommar har jag målat sommarstugan och i vintras pendlade jag till min syster i Dubai som precis fått barn. Med ett vanligt jobb hade det inte funkat. För maskinchef Leif Petrén, som jobbat till sjöss sedan 1974, har det aldrig blivit av att bilda familj. Och det tror han har mycket med arbetet att göra. Fram till nittonhundranittio jobbade jag på jordenruntseglare och var borta större delen av året och då är det svårt att ha familj. Men jag tycker nog att det har varit värt det. Jag jobbade iland en kort period på kärnkraftverket i Oskarshamn, men det var inte som jag tänkt mig och jag längtade tillbaka ut. Nere i maskin är det hett. Kontrollrummet håller en något behagligare temperatur och när Leif tar av hörselkåporna berättar han att det på sommaren är mellan 48 och 50 grader, och det tar på krafterna. Värmen gör en trött och på kvällarna är man bra sliten. Men jag gillar det här. Det finns alltid grejer att göra och vi är tre stycken här nere så vi hinner med underhållet som vi ska. På grund av säkerhetsriskerna görs inga arbeten på huvudmaskin vid kaj, man måste alltid vara beredd att snabbt kunna avgå om något skulle hända. Underhållet ombesörjs under sjöresorna som oftast inte är längre än ett dygn; men med tillräckligt med folk är det inget problem, säger Leif. På förra båten var jag ensam i maskin och det var väldigt arbetsamt. Jag jobbade mellan hundra och hundratjugo timmar i veckan och sov sällan en hel natt. Sista veckan var man bra sliten. Man behöver vara minst två i maskin, oavsett hur stort fartyget är. På Nimbus har man utökat besättningen. När överstyrman Robert började här för fyra år sedan var man bara två styrmän som gick sex om sex. Med de täta anlöpen var schemat väl tufft och sömnen blev lidande. Jag lovade mig själv att aldrig bli överstyrman på en båt där man går sex om sex, det blir alldeles för mycket jobb med både lastning och lossning För maskinchef Leif Petrén, som jobbat till sjöss sedan 1974, har det aldrig blivit av att bilda familj. Och det tror han har mycket med arbetet att göra. och underhåll. Med trevakt funkar det mycket bättre. Den filippinska besättningen är ombord ett halvår i taget. En av dem är andrestyrman Jeorge Colimbo. Han berättar att han brukar vara hemma en eller ett par månader innan han åker ut igen. Det är ganska bra, men jag hade kunnat jobba längre eftersom det hade blivit bättre betalt då. Men det är ett bra rederi och jag trivs. Nu har han varit ombord i tre månader och har ungefär lika lång tid kvar innan hemresa. Han ser fram emot att få träffa familjen igen, men säger samtidigt att han inte känner sig orolig för fru och barn där hemma. De kan vända sig till Amosup (filippinskt sjömansförbund) om de behöver sjukvård eller annan hjälp. Det är populärt att gå till sjöss på Filippinerna och jag tror inte att intresset blivit mindre de senaste åren. Framför allt är lönen mycket bättre ombord än iland. Mitt mål är att bli befälhavare, men det tar ungefär tio år och jag måste skaffa mig mer utbildning först, säger Jeorge. Text & Foto: Linda Sundgren NAUTISK TIDSKRIFT 5/10 13

14 Aktiviteter i Sjöfartsmontern B05:02 Svenska Mässan i Göteborg Torsdag 23 september 9 18 Bokförsäljning hela dagen Sjöfartsmontern är sprängfylld med sjöfartslitteratur! Fredag 24 september Lasse Dahlqvist, en befaren sjöman Anders Wällhed presenterar sin bok om den kände vissångaren, med betoning på hans sjömanstid Kärlek till sjöss lust och längtan Berit Blomqvist, Kultursällskapets avgående sekreterare, berättar om novelltävlingen, bokprojektet och utställningen. Tomas Abrahamsson, Börje Graf, och Karl-Erik Finnman presenterar sina noveller Jörn Hammarstrand Den f d sjökaptenen och numera produktive författaren presenterar sin nya roman Med Madame de Pompadour ombord skrönor om sjökvinnor samt novellen, Victorias love checklist, som vann 3:e pris i Kultursällskapets novelltävling Kärleksbrev under brinnande krig Den f d sjömannen Rune Dahlstrand och Berit Blomqvist läser några av alla de kärleksbrev Rune fick av sin Berit för mycket längre sedan Seminarium: Svensk Sjöfartshistoria I storm och stiltje Initiativtagaren Anders Lindström presenterar praktverket om svensk sjöfart från segelfartygsepoken till nutid tillsammans med Kent Olsson, docent i ekonomisk historia, och författaren Robert Hermansson. Förlaget Breakwater Publishing avslutar seminariet med en mousserande skål! Aniqa Bender Berättar om sin sjöresa på 1970-talet med Johnsonlinjens m/s Santos som nu både resulterat i en novell och en roman SMS Sjökapten Mikael Esping läser ur sin novell SMS samt berättar om sin kommande roman Sjömanshusstiftelsen delar ut Årets Litteraturpris! Prisutdelare: Kenny Reinhold, ordförande i SEKO sjöfolk Sjömanshustru Författaren och journalisten Lennart Johnsson presenterar boken Sjömanshustru tillsammans med Gunbritt Patriksson Sara Mårlind Cavric läser ur sin novell Den andra kvinnan Jenny Sköld läser ur sin hedersomnämnda novell Röda äpplen Karin Poulsen och Mona Lindberg Vinnarna i Kultursällskapets novelltävling berättar om verkligheten bakom vinnarnovellen Årets maritima litteraturskörd Anna Selme, bibliotekarie på Sjömansbiblioteket och Catrin Petersson på Marinmuseum i Karlskrona presenterar valda titlar från årets utgivning av maritim litteratur. Söndag 26 september Kungl Flottan och det konstnärliga kulturarvet Carl Krusell, reservofficer i Flottan presenterar boken om 71 befäl i Kungl. Flottan som gjort konst av sin vardag Hemkomsten Sjökapten Gösta Bågenholm presenterar sin hedersomnämnda novell Hemkomsten Ulrika Medén läser ur sin hedersomnämnda novell Känslor ombord Per Agne Eklund läser sin novell Längtans blåa hav Göran C-O Claesson presenterar sin nya bok Kvinnan, mannen, tidsandan och den fria tanken Klubb Maritim En av världens största shiplovers society med medlemmar presenteras av Krister Bång Boris Söderberg läser ur sin novell Casablanca tur och retur Gunnar Arwidson presenterar boken Livräddarna; om Justinus Emilius Berlin som inte bara var fiskare på Käringön och utkik på Vedholmen, utan kanske framför allt sjöräddare. Lördag 25 september Nautical Institute Sjökapten Jeanette Nihlén presenterar institutets bokutgivning Utkik från nytänkande till nedläggning Tidningen Utkiks mångårige redaktör Torbjörn Dalnäs presenterar en kavalkad över Utkik, nu i salig åminnelse Var han ledsen när jag inte var hemma? Det äkta paret Juris och Irene Ernheimer läser och berättar om bakgrunden till deras gemensamma novell Flaskposten kom med kärleken Journalisten Cajsa Malmström berättar den osannolika historien om en flaskpost som förändrade livet för Paolina Wiking för 50 år sen en fattig fiskardotter på Sicilien Stockholmsrederierna Lennart Fougelberg, Breakwater Publishing och Bo Andersson, Stockholm Chartering, presenterar boken som berättar om hur Stockholm på bara några år förlorade hela sin tankflotta. Ev ändringar i bokmässeprogrammet 2010 publiceras löpande på vår hemsida: PS. Samtliga noveller som presenteras ingår i boken Kärlek till sjöss lust och längtan. VÄLKOMNA! Sjöfartens Kultursällskap samt medarrangörer: SEKO sjöfolk, Sjöfartsverket, Sjöbefälsförbundet, Katarina Sjöfartsklubb, Breakwater Publishing, Fartygsbefälsföreningen, Stiftelsen Sveriges Sjömanshus. 14 NAUTISK TIDSKRIFT 5/10

15 Nöjeskryssning med Martha-tema I samarbete med Katarina Sjöfartsklubb anordnar Viking Line en Martha-afton ombord på Cinderella. Onsdagen den 20/ äter vi gott, njuter av filmen och dansar till Larz-Kristerz på Östersjöns hetaste dansgolv. Boka din resa på tel eller mejla team8@vikingline.se. Välkommen ombord! I priset ingår Dygnskryssning Stockholm Mariehamn Del i B2-hytt Enklare Viking Buffet-middag med bl a Brottsjösill och Røde pølser inkl vin, öl, läsk och kaffe Filmvisning av Martha Frukost i Viking Buffet Prisex 955kr/person. Begränsat antal platser. Åldersgräns. Ta med id-handling. Anslutningsbussar finns mot tillägg från ett flertal orter. Cinderella avgår från Stadsgården den 20/10 kl och är åter den 21/10 kl vikingline.se _ann210x148_martha_cind.indd Waxholmsbolaget ägs av Stockholms läns landsting och är beställare av den kollektiva sjötrafiken i Stockholms skärgård och hamn. Trafiken bedrivs året runt genom avtal med andra rederier, såväl i managementform som genom rena entreprenader. Waxholmbolaget sysselsätter 26 egna och ett flertal inhyrda fartyg. Vi har en omsättning på ca 300 mkr årligen. Vi förstärker nu vår tekniska avdelning med en Inspektör Som inspektör blir ditt huvudsakliga ansvar att stödja fartygsdriften så att sjövärdighet, tillgänglighet och miljöhänsyn bibehålls och utvecklas. Du ska medverka i planering, beredning och beställning av underhåll, haveri reparationer och ombyggnader, inom ramen för vårt ägaransvar. I samarbete med kontrakterade rederier, ombordanställda, leverantörer och vår skeppstekniske inspektör ska du särskilt kunna hantera navigatoriska frågor samt utveckling av systemtillsyn och sjövärdighet. I arbetet kommer du att ha frekventa myndighetskontakter. Fartygs och leverantörsbesök (bl a varv) innebär även resande, främst inom landet men utlands resor kan förekomma. Beredning och utformning av remissvar och upphandlingsspecifikationer ingår i arbetsuppgifterna. Vi söker dig som har eftergymnasial utbildning med inriktning mot sjöfart, till exempel nautiker (styrmans eller sjökaptensexamen) med god teknisk förståelse/ läggning eller dokumenterad utbildning som fartygsinspektör med teknisk bakgrund (sjöingenjör eller motsvarande). Du har mångårig erfarenhet från branschen och helst från skärgårdstrafik. Du har goda erfarenheter från fartygsdrift, underhåll och sjövärdighetsfrågor. Du besitter troligen kunskaper inom regelverk för fartyg och har vana vid arbete med tillsynsmyndigheter. Du behärskar svenska och engelska obehindrat i såväl tal som skrift och har god datorvana. B körkort erfordras då bilresor ingår i tjänsten. I rollen som inspektör kommer du att tillhöra den tekniska avdelningen som idag utgörs av tre anställda. Du rapporterar till tekniske chefen. Din placering blir i våra fina lokaler vid Nybrokajen i centrala Stockholm. Då vi är ett litet gäng ser vi gärna att du kan bidra till vår laganda och att du är beredd att hjälpa till och kavla upp ärmarna när det behövs. Vi genomför intervjuer löpande varför vi gärna ser att du inkommer med din intresseanmälan snarast dock senast 17 september via (ref.nr. SE-02839). Eventuella frågor besvaras av Mercuri Urval, Pia Lindberg tel NAUTISK TIDSKRIFT 5/10 15

16 SFBF. Christer Lindvall NU GÅR HAN I PENSION Porträttfoto maj FOTO: MATS BURMAN, ATELJÉ UGGLA. Christer Lindvall har arbetat i SFBF sedan som ombudsman, förhandlingschef, direktör och sedermera som verkställande direktör. Han hade kunnat gå i pension redan för sju år sedan. Men att dra sig tillbaks helt och hållet från arbetslivet var inget som lockade Christer Lindvall då - och inte nu heller. Christer kommer att fortsätta i föreningen som senior adviser och bland annat arbeta med internationella frågor. Christer Lindvall gick till sjöss 1960 och seglade som befälselev, tredje- och andrestyrman i Broströms fram till Sjökaptensexamen tog han 1966 i Stockholm fick han anställning som andrestyrman i Svea, och avancerade snabbt via överstyrmansjobb till befälhavare. Han var då, som 31-åring, Siljas yngste. Christers engagerade sig inte i fackliga frågor på grund av att han var speciellt fackligt intresserad, utan för att han blev tillfrågad och för att han ville att det skulle bli bättre för honom själv och för hans kollegor. - I början på 70-talet skulle vi få färjeavtal i Svea/Silja och samtidigt kom ny lagstiftning som LAS och MBL. Det fackliga arbetet behövde organiseras mer och jag blev nominerad av mina kollegor och senare invald i SFBFs Centralstyrelse och vald till klubbordförande i Svea/Silja, berättar Christer. Men det var ganska enkelt - vi la ju till vid Skeppsbron där föreningen hade sitt kansli, så det var nära att gå dit när vi låg vid kaj. I slutet av 70-talet fick Christer representera SFBF i den s k Utsjö-utredningen. Vid samma tid övertog Johnson Svea och det blev övertalighet i rederiet, samtidigt som det blev en vakans som ombudsman i föreningen. Christer blev tillfrågad och tog jobbet. - Den första fråga jag drev var sammanslagning mellan Fartygsbefälsföreningen och dåvarande Maskinbefälsförbundet, minns Christer. Det gick inte igenom då, men mitt förhållande till SMBF och senare Sjöbefälsförbundet har alltid varit gott. Efter tre år i föreningen längtade Christer Lindvall ut till sjöss igen. Han startade då ett rederi tillsammans med några kollegor: - Tyvärr var det inte rätt tidpunkt. Det var små paragrafare 16 NAUTISK TIDSKRIFT 5/10

17 SFBF. Christer Lindvall ARKIVBILD Christer Lindvall FOTO: KERSTIN BJÖRNSTRÖM Per Ringhagen, ordförande i SFBF , och Christer Lindvall var länge parhästar. Här på PTK-skolan på Djurö i april ARKIVBILD Sveaklubbens styrelse. Fr v Håkan Walin, Bo Bertil Lundberg, Cyril Fors, Håkan Hedlund och Christer Lindvall, klubbordförande. FOTO: ULF LONÄS som gick med papper och trälaster mellan Skandinavien och Casablanca. Men det gick inte bra. Christer Lindvall gick tillbaks till SFBF som ombudsman. Senare blev han förhandlingschef, direktör och VD för föreningen. - Jag är stolt över att jag har fått vara med och utveckla SFBF till att vara både en facklig organisation och en intresseorganisation, säger han. På 80-talet kom en nedgång i branschen och många stora > NAUTISK TIDSKRIFT 5/10 17

18 SFBF. Men jag menar att det inte kan vara rimligt att redare ska kunna segla utan svensk besättning och uttnyttja den svenska kvalitetsstämpeln. Christer Lindvall i sin roll som IFSMApresident. IFSMAs 35:e Generalförsamling, Rio de Janeiro, maj FOTO: MARIE HALVDANSON > rederier försvann. - Man började diskutera stödåtgärder, och vi hade stor hjälp i detta av dåvarande TCO-ordföranden Björn Rosengren, berättar Christer. Men trots stödåtgärderna började en utflaggning av svenska fartyg till det vi har idag: färjor och europafart. Driften av större faryg har flyttat utomlands. Sjösäkerheten var ett stort intresse för Christer Lindvall redan i Svea/Silja, och har fortsatt i arbetet i föreningen. Christer har deltagit i IMO-arbetet sedan 1983, i såväl den svenska delegationen som ITFs och IFSMAs delegationer. Han har deltagit i en rad internationella kommittéer som rört sjösäkerhet. Han har varit medlem i den svenska ILO-delegationen och ordförande i ITFs Maritime Safety Committee. Sedan 1998 är han president i IFSMA - International Federation of Shipmasters Associations, och i våras blev han omvald i ytterligare fyra år av generalförsamlingen på mötet i Manila. Christer Lindvall har ett gediget sjösäkerhetskunnande och räknas idag till en av världens ledande experter inom området. - Första STCW-konventionen kom i början av 80-talet. Inom IMO började man då tala mer om operationella frågor, och vi ville kunna påverka mer. Även ITF började intressera sig för dessa frågor. Vi deltog i den svenska delegationen i IMO och senare även i ITFs och IFSMAs delegationer i IMO, berättar han. - Det är positivt att jag får fortsätta som president i IFSMA och verka inom IMO, ITF och NFBK för att jobba med sjösäkerhet, sjöfartsskydd och miljö samt värna om sjöfolkets rättigheter när det gäller kriminalisering, piracy och rätten att gå iland. När det gäller det fackliga arbetet tar sjöfartspolitiken och stödåtgärderna mer och mer tid, menar Christer. - Löner, befälhavarens vaktgång, de senaste årens befälsbrist och omläggningen av sjömansskatten är frågor som vi lagt ner mycker arbete på, säger Christer. Men mest stolt är jag över att föreningen utvecklats till att vara både fack- och intresseförening. Vi har också ökat antalet passiva medlemmar, vilket är ett bevis på att medlemmar vill fortätta hålla kontakt med föreningen även om de jobbar iland. Men Christer Lindvall ser även orosmoln på sjöfartshimlen. - Hittills har vi lyckats övertala politikerna om att vi behöver särskilda stödåtgärder för sjöfarten och det har gjort att vi överlevt så här länge. Det är klart att det var tråkigt att vi behövde införa TAP, men mest orolig är jag om man inför ett SIS. Då försvinner alla fackliga rättigheter. Skulle det bli verklighet ser jag ingen framtid för svensk sjöfart. - Jag hoppas politikerna tar sitt förnuft till fånga och bibehåller rederistödet. Men jag är väldigt besviken över de utredningar som regeringen initierat om sjöfarten. De vimlar av sakfel och underlaget brister i fakta. Christer menar också att det är viktigt att vi har bra sjöfartshögskolor i Sverige. - Sjöbefäl är ett genomgångsyrke. Man är till sjöss några år 18 NAUTISK TIDSKRIFT 5/10

19 SFBF. Christer Lindvall och Tomas Sjöstedt, ombudsman SFBF på ITF-kongressen i New Delhi, ARKIVBILD Christrarna - Lindvall och Themnér, vd i Maskinbefälsförbundet/ Sjöbefälsförbundet, november FOTO: TORBJÖRN EK Christer Lindvall på BIMCO-konferens i Köpenhamn, april FOTO: FINN ROSTED och går iland, men stannar kvar i det maritima klustret. Ett problem nu är att eleverna inte får ut sina behörigheter, på grund av att de saknar praktik. Kan vi inte fylla upp de stora pensionsavgångar som kommer nu, så blir det ännu större problem. - Finns inte kompetensen hemma flyttar näringen ut där den finns, till exempel i Sydostasien. - Men jag menar att det inte kan vara rimligt att redare ska kunna segla utan svensk besättning och uttnyttja den svenska kvalitetsstämpeln. Under lång tid har redare, departement, myndigheter och vi kunnat tala med varandra. Under der senaste decenniet har klimatet ändrats. Vi talar inte med varandra på samma sätt längre, men jag hoppas att det ska förändras. När det gäller Fartygsbefälsföreningens framtid har Christer Lindvall ett antal förhoppningar: - Jag hoppas att våra förhandlingar om ett samgående med Sjöbefälen går vidare i positiv anda, men också att vi ska närma oss lotsarna. Föreningen måste även ändra sin struktur för att vi ska kunna hjälpa dem som arbetar utanför Sverige. Flyttar redarna ut kommer även befälen att göra det. Om sin egen framtid säger han så här: - Jag är tacksam över att jag får fortsätta som senior adviser och arbeta med de frågor som ligger mig varmt om hjärtat. Jag vill också tacka alla medarbetare på kansliet, föreningens styrelse och medlemmar - och naturligtvis min familj, för det stöd jag fått i alla år. Utan dem hade jag inte kunnat sköta mitt jobb. Marie Halvdanson Christer Lindvall kan blicka tillbaks på många år i sjömännens tjänst - och än är det inte över. I bakgrunden Per Ringhagen, ordförande i SFBF SFBFs kongress på Djurö FOTO: ROLF ADLERCREUTZ NAUTISK TIDSKRIFT 5/10 19

20 ARBETSMILJÖ. FÄRRE ARBETSSKADOR TILL SJÖSS Skillnaden mellan land- och sjöanställda i antal arbetsskador och arbetssjukdomar med sjukskrivning har aldrig varit så liten som nu. Enligt en färsk sammanställning för 2008 är risken att drabbas bara 30 procent högre till sjöss än till lands. För tjugo år sedan var det betydligt farligare att jobba som ombordanställd än iland. År 1992 var det nästan 300 procent större risk att få en arbetsskada eller arbetssjukdom om man arbetade ombord jämfört med iland. Sedan dess har skade- och sjukdomsstatistiken för sjö och land närmat sig varandra och aldrig förr har skillnaden varit så liten som nu. Enligt nysammanställda siffror från Transportstyrelsen drabbades drygt en av hundra ombordanställda 2008, medan det för landanställda var knappt en av hundra. Men på myndigheten ställer man sig något frågande till förändringen. - Visst kan det vara så att medvetenheten om risker ökat ombord och att det systematiska arbetsmiljöarbetet gjort att man numera jobbar mer förebyggande. Men vi kan inte se att förbättringarna har varit så stora som statistiken antyder, säger Christina Östberg, arbetsmiljöhandläggare på Transportstyrelsen. Det är inte bara sjöfarten som rapporterat färre arbetsskador och arbetssjukdomar de senaste åren. Anmälningarna har sjunkit även bland förvärvsarbetare generellt och för landanställda har skade- och sjukdomsnivån aldrig varit så låg som nu. Flera orsaker tros ligga bakom minskningen av anmälningar. Arbetsmarknadspolitiken kan vara en faktor liksom ändrade rutiner hos Försäkringskassan. Även det allmänna konjunkturläget med stigande arbetslöshet kan bidra. - Det är svårt att avgöra om det handlar om en faktiskt minskning av antalet drabbade eller om det är anmälningsbenägenheten som minskat. Men det finns många faktorer som kan påverka viljan att anmäla och politiska förändringar har gjort att moroten att anmäla en arbetsskada försvunnit, Christina Östberg. Men trots nedgången i antalet anmälningar rapporteras det fler arbetsskador och arbetsolyckor från sjöfarten än de flesta andra yrken. Allra värst skade- och olycksdrabbade är anställda som sysslar med tillverkning av mineraliska produkter, följt av personal inom pappers- och massatillverkning samt avfallshanterings- och renhållningspersonal. På sjätte plats kommer aktiva sjömän. Transportbranschen som helhet rapporterar färre skador och sjukdomar än ombordanställda. - Inom kategorin transport och kommunikation finns sannolikt en hel del administrativ personal också som påverkar resultaten, säger Christina Östberg. Den vanligaste olycksorsaken ombord är fall, överbelastning i samband med kroppsrörelse och förlorad kontroll över fordon. Inom områdena fysisk överbelastning utan kroppsrörelse och förlorad kontroll över verktyg och redskap har anmälningarna minskat från 2007 till När det gäller arbetssjukdomar är belastningsfaktorer, buller och kontakt med kemiska eller biologiska ämnen de vanligaste skadeorsakerna. Det är också de tre sistnämnda områdena som Transportstyrelsen kommer att prioritera i sitt arbetsmiljöarbete under året. - Våra inspektörer ska bland annat kontrollera att fartygen genomför de riskbedömningar de ska göra inom de här områdena. Med buller jobbar vi också i IMO (International Maritime Organization) för att få svenska bullernivåer att gälla internationellt, säger Christina Östberg. Linda Sundgren Felaktig statistik Ett fel har smugit sig in i Transportstyrelsens publicerade statistik över andelen arbetsskador och arbetssjukdomar som lett till sjukskrivning (Sammanställning av rapporterade fartygsolyckor och tillbud samt personolyckor i svenska handels- och fiskefartyg år 2008). De korrekta siffrorna finns i den version som är publicerad på myndighetens hemsida, 20 NAUTISK TIDSKRIFT 5/10