#4/09. Regeringens reformförslag riskerar rivas, sid 4-5 Sydamerikaner synar Södervärn, sid 6 Malmöelever mitt i matkulturens Mecka, sid 12-13

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "#4/09. Regeringens reformförslag riskerar rivas, sid 4-5 Sydamerikaner synar Södervärn, sid 6 Malmöelever mitt i matkulturens Mecka, sid 12-13"

Transkript

1 #4/09 SAMUEL SOMMARBERG Jag vill ha en öppen attityd till livet och se vad som händer, sid 11 Utbildningsförvaltningens personaltidning Regeringens reformförslag riskerar rivas, sid 4-5 Sydamerikaner synar Södervärn, sid 6 Malmöelever mitt i matkulturens Mecka, sid 12-13

2 LEDARE >> Vi har de viktigaste ingredienserna Kommunstyrelsens beslutade i april att samtliga nämnder och styrelser i Malmö stad ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtas för att dämpa nettokostnadsökningen under år Nämnder och styrelser skall sänka sina nettokostnader under år 2009 så att positiva avvikelser jämfört med budgeten motsvarar minst en procent i delårsrapporten. Anledningen till beslutet är att minska stadens samlade kostnader och utgifter innevarande år. Utbildningsnämndens kommunbidrag uppgår till miljoner kronor, vilket innebär att 1% är lika med 11,4 miljoner. För att enligt uppdrag dämpa nettokostnadsökningen inom utbildningsförvaltningen presenterades följande åtgärder för våra politiker på utbildningsnämnden i maj: Reserven för offensiva satsningar på 5 miljoner kommer inte att tas i bruk, eventuella satsningar kommer att ske via omprioritering av kostnader. Arbetet med att anpassa den kommunala gymnasieorganisationen har pågått de senaste åren. Detta arbete kommer att fort sätta då de demografiska och ekonomiska förutsättningarna kräver ytterligare anpassningar. Den demografiska elevminskningen håller i sig ända fram till 2018, då var fjärde gymnasieplats inte längre behövs. Under år 2009 kan resurser motsvarande 3,4 miljoner frigöras på grund av effektiviseringar. Ökningen av kapitalkostnader kan dämpas med 1 miljon, då kapitalbeloppet som ligger till grund för investeringarna reducerats. Satsningarna Malmö lärcentrum och vägledningsplattformen har senarelagts, vilket innebär att 1 miljon inte tas i anspråk under år Upphandlingen av ett nytt elevadministrativt system har försenats, vilket innebär att kostnaderna inte kommer att nå budgeterad nivå med 1 miljon. Under hösten kommer den utlagda priskompensationen att återtas, vilket för vår budget innebär att vi måste minska kostnaderna ytterligare motsvarande 4,5 miljoner för sista halvåret. För 2010, skall kostnadsminskningen för utbildningsnämnden motsvara 2,8 procent vilket innebär totalt drygt 30 miljoner. Vår strategi för att möta såväl lågkonjunktur som den demografiska elevminskningen är att varje skola/enhet utvecklar flera kraftfulla utbildningsben. Alla enheter ska så långt som möjligt kunna bedriva såväl gymnasieskola, vuxenutbildning, gymnasiesärskola, individuellt program, fördjupningsutbildning genom yrkeshögskola och uppdragsutbildning. Lyckas vi med denna strategi kommer de kommunala skolorna/enheterna att stå starka i såväl konkurrensperspektiv som i kärvare ekonomiska tider. Vi har de viktigaste ingredienserna för att lyckas. Kompetensen bland våra lärare och övrig personal och de fysiska förutsättningarna i utrustning och lokaler. Avslutningsvis vill jag tacka er alla för ett mycket väl genomfört läsår. Trots den djupa ekonomiska lågkonjunkturen i vår värld har vi mycket att glädjas över. Arbetet inom våra gymnasieskolor och vuxenutbildningen som har präglats av ett stort förändrings- och utvecklingsarbete. Vi ser en positiv trend då det bl. a gäller betygsutvecklingen. Rent fysiskt rustas alla våra skolor upp för att möta behovet av en väl fungerande undervisningsmiljö. Tack vare ert engagemang är vi stärkta då lågkonjunkturens första våg sköljer över oss. Jag vill passa på att önska er alla en riktigt skön och avkopplande sommar och att ni samlar era krafter inför kommande läsår. Många nya klasser för nyanlända IVIK, introduktion för invandrarungdomar, växer kraftigt. Utbildningsförvaltningen har startat fem nya klasser i vår. Vi har 25 klasser igång just nu. Det är ovanligt många, säger Birgitta Alriksson, samordnare för IVIK. Antalet asylsökande minskar i Sverige men efterfrågan på platser inom IVIK i Malmö är fortsatt stark. Vi startade två nya klasser i januari, två nya i mars och ytterligare en i april, säger Birgitta Alriksson. Väntetiden kan variera något, beroende på bland annat när ankomsten sker. Ibland dröjer det också innan skolan får kontakt med eleven. Vi startar ingen ny klass i maj. Det blir för kort tid för eleverna att komma in i skolverksamheten innan sommaruppehållet. Man resonerar likadant inom grundskolan, säger Birgitta Alriksson. I skrivandets stund, början av maj, står cirka tio personer i kö för en plats. De senast anlända eleverna får i stället påbörja sina studier den 17 augusti. IVIK finns i dag på sju gymnasieskolor. Eleverna läser kurser i ett flertal ämnen och får studiehandledning på modersmålet. Frans Suell och Jörgen Kock är värd för IVIK:s startskola där samtliga nybörjarelever har sin undervisning. I startklasserna läser man svenska som andraspråk, matematik, samhällskunskap, idrott och skapande verksamhet. Dessutom gör eleven ett individuellt val. Alla erbjuds läsa engelska, berättar Birgitta Alriksson. I fortsättningsklasserna på olika gymnasieskolor ges undervisning i svenska som andraspråk, matematik, samhällskunskap, idrott, naturkunskap, data samt bild alternativt musik. På Pauli gymnasium, Rönnens gymnasium och S:t Petri skola finns programinriktade IVIK där eleverna läser kurser med anknytning till SP, OP respektive NV. Vi har också IVIK med praktik och alfabetiseringsklass. Båda finns på Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium, säger Birgitta Alriksson. 2

3 Här är gräset alltid grönast! I DETTA NUMMER >> SKOLUTVECKLING Plus och minus i nya gymnasieskolan 4 Solen strålade ikapp med alla stolta politiker från tre av Malmös nämnder på Swedbank Stadion, där de möttes för att beskåda den gemensamma satsningen på idrott i Malmö stad. DEN 24 APRIL MÖTTES Fritidsnämnden, Stadsdelsnämnden Hyllie och Utbildningsnämnden på Swedbank Stadion för att få se och höra mer om deras gemensamma satsning på idrott för grundskole- och gymnasieelever. Det var en faktaspäckad eftermiddag när projektledarna Jan-Olof Jakobsson från utbildningsförvaltningen, Richard Ohlqvist från Malmö Fotbollsakademi, Bo Raneheim från Fritidsförvaltningen berättade om alla möjligheter och faciliteter som kommer att finnas på Swedbank Stadion. Cirka 100 grundskoleelever och 300 gymnasieelever planeras att få sin utbildning här. Verksamheten startar redan nu till hösten. Ett centrum för elever som är engagerade och hängivna idrottsutövare. Det blir en skola med många olika resurser, en idrottsskademottagning, nya tränings- och undervisningslokaler, gym och testlabb, Idrottsmedicin/psykologi/ fysiologi mm. Genom flera samverkande aktörer jobbar man för att få en helhetssyn på elevernas speciella situation. Malmö högskola och Skåneidrotten som ser till att det finns en vidaregång efter gymnasiet. Detta är en verklig storsatsning som är unik i sitt slag som kommer att vara en förebild både nationellt och internationellt. En satsning som sätter Malmö på kartan, en satsning att vara stolt över! Quito, Ecuador möter Komvux Södervärn i Malmö 6 cph:mo Filmfestival 7 Nya satsningar på jämställdhet 7 Torbjörn tänker till: Jag vill inte fylla personalens mailboxar 8 Det här är Praktikenheten 9 PROFILEN Samuel Sommarberg Jag vill ha en öppen attityd till livet och se vad som händer 10 Äventyret i Bologna 12 Ärliga och empatiska samtal ett sätt att nå fram 14 Elever upptäcker bildens språk 15 Ambassadörer på miljökonferens 15 Komin har kommit ut 15 ORDET ÄR DITT Jag ett plus i statistiken 16 Värdegrund i teori och praktiken 17 Kandidaten 17 SPECIELLT Eva har behov av att skapa 18 Säckpipa och kilt på engelskspråkig dag 20 EDICO ges ut av utbildningsförvaltningens informationsavdelning och utkommer med 8 nummer per år. ANSVARIG UTGIVARE: Matz Nilsson REDAKTÖR: Pia Oredsson, informationschef GRAFISK FORM: Utbildningsförvaltningens informationsavdelning. Bylinelösa bilder och texter är producerade av informationsavdelningen. EDICO BETYDER PÅ LATIN: Jag säger rent ut, jag yttrar. FÖR TIPS OCH SYNPUNKTER: och TIDNINGENS BREVLÅDA PÅ INTRANÄTET: Komin/utbildningsforvaltningen SKRIBENTER: Mattias Holmesson, journalist informationsavdelningen Susan Englund, lärare Komvux Södervärn Magnus Grahn, lärare S:t Petri skola Jan Sandström, lärare Mediegymnasiet OMSLAGSBILD: Freddy Billqvist TRYCK: WikingTryck AB PAPPER: MultiArt Silk UPPLAGA: 2200 ex

4 SKOLUTVECKLING >> Plus och minus i nya gymna Högre krav och mindre valfrihet är några av grundstenarna i förslaget till ny gymnasieskola i Sverige. Ann-Sofie Nordh, chef för gymnasieintagningen, ser både möjligheter och risker i reformen. Men framför allt ett stort mått av osäkerhet. DEN 28 APRIL PRESENTERADES förslaget till ny gymnasieskola. Regeringen har överlämnat en lagrådsremiss till lagrådet. Ann-Sofie Nordh, som ansvarar för planeringen av gymnasieskolans organisation, har plöjt igenom de 228 sidorna. Min spontana reaktion är att detta inte är klart. Det finns fortfarande många frågetecken, inte minst kring Individuella programmet som ska utredas vidare. Det är en stor fråga för oss i Malmö, säger hon. Förslaget innebär bland annat höjda behörighetskrav till gymnasiet och skärpta krav för högskolebehörighet. Valfriheten stramas upp. Det har funnits en alltför stor tilltro till valfrihet, lokalt friutrymme och konkurrens mellan skolorna. Detta har sammantaget sänkt krav, ambitionsnivåer och resultat i det svenska utbildningsväsendet, säger utbildningsminister Jan Björklund. För behörighet till studieförberedande program krävs godkända betyg i minst tolv ämnen, med undantag för engelska i vissa fall. Ju högre krav man ställer, desto fler slussas vid sidan om. Men dagens system, med krav på godkänt i svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska, är inte bra. Det säger väldigt lite om vad eleven behöver kunna i nästa steg, säger Ann-Sofie Nordh. Det är tydligt att behörighetsreglerna är ett kraftfullt styrinstrument. Som alltid är det minsta motståndets lag som gäller. Kanske blir det lättare att motivera eleverna att arbeta för godkänt betyg i fler ämnen, säger Ann-Sofie Nordh. ÖKAD TYDLIGHET Den nya gymnasieskolan är uppbyggd av tolv yrkesprogram och sex högskoleförberedande program (se faktaruta). Det som försvinner är Medieprogrammet. Men det blir en inriktning på Samhällsvetenskapsprogrammet så där har vi alla förutsättningar att göra något bra. I övrigt i programstrukturen är det inte så mycket konstigheter för vår del, säger Ann-Sofie Nordh. Lokala kurser, lokala inriktningar och specialutformade program avskaffas och individuella valet minskas från 300 till 200 poäng. Jag tycker inte att det är något fel i sig. Det finns en väldig flora av program och inriktningar. Det behövs en tydlighet gentemot eleven, säger Ann-Sofie Nordh. Det ska även i fortsättningen vara möjligt att starta egna kurser och programinriktningar, men med tillstånd av Skolverket. En förutsättning är att skolan, tillsammans med arbetsliv eller högskola kan visa ett lokalt behov. Där borde det finnas en öppning för våra båda idrottsprogram på Swedbank Stadion, SMIL och SMID. Om vi inte kan få dessa ÖVRIGA NYHETER Historia blir obligatoriskt ämne. Estetisk verksamhet utgår som obligatoriskt ämne. Elevens individuella val minskar från 200 till 300 poäng. En ny betygsskala införs (A-F) Gymnasieexamen införs. PROGRAMMEN Yrkesprogram Barn och fritid Bygg och anläggning El och energi Fordon och transport Handel och administration Hantverk Hotell och turism Industriteknik Naturbruk Restaurang och livsmedel VVS och fastighet Vård och omsorg Högskoleförberedande program Ekonomi Estetiskt Humanistiskt Naturvetenskap Samhällsvetenskap Teknik 4

5 sieskolan Äntligen...! kvalitetssäkrade så är det nog inte många andra som kan lyckas, säger Ann-Sofie Nordh. Detsamma, menar hon, borde gälla Bernadottegymnasiet på Pauli. Estetiska programmet blir kvar, men vad händer med musikinriktningarna på NV och SP på Heleneholms gymnasium? Vi måste jobba för att hitta en bra struktur. INTE LIKA FINT Reformförslaget innebär också ökade skillnader mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program. Ungdomar är olika. När man försöker stöpa alla utbildningar i samma form leder det till att många misslyckas och hoppar av, säger Jan Björklund. Elever på yrkesprogrammen läser fler yrkesämnen och färre allmänteoretiska kurser. Examen på yrkesprogram ger inte allmän högskolebehörighet. Jag har väldigt svårt att se att en person redan från födseln är antingen yrkeselev eller teoretisk elev. Är det inte en tillgång att vara både teoretiskt och praktiskt lagd? säger Ann-Sofie Nordh. Det finns en risk i det tydliga talet om dem som ska gå vidare och dem som ska jobba. Det blir lätt en konstig attitydförändring där det ena är finare än det andra. Alla vill gå teoretiska utbildningar. Frågan är om det klarar av dem. Problemet finns redan i dag, när ansökningarna till yrkesprogrammen minskar. Ungdomarna har förstått att de kan få extra poäng för att läsa c-kurser och språk. Det kan vara väldigt svårt att göra det på ett yrkesprogram, säger Ann-Sofie Nordh. Hon efterlyser fler möjliga övergångar mellan programmen, så att eleverna kan växla spår mellan teori och yrkesämnen under utbildningens gång. Teknikprogrammet skulle kunna vara en sådan brygga, om man skapar nationella inriktningar som tangerar flera yrkesprogram samt inför ett fjärde år med kompletteringskurser för elever på både teoretiska och yrkesinriktade program. Men det är inte utrett ännu. FORTSÄTTNING FÖLJER PÅ SID 13 Jag har väntat så länge på denna dag. Men för oss lärare blev Gy 09 en besvikelse. Vad bidde det då? Inte så mycket och några av frågorna står fortfarande obesvarade. Det kan ha berott på att flera svar redan har getts. Vi visste t ex att historia ska bli ett kärnämne och att vi ska få en sexgradig betygsskala. Det kan också ha berott på att svaren inte gavs; individuella programmet framtid ska t ex utredas ytterligare. Det kan också ha berott på att lagrådsremissen inte är särskilt nyskapande. Jag lyssnade på den direktsända presskonferensen i slutet av april och efteråt spred sig en besvikelse: blev det inte mer? Även de stora medierna i Sverige tycktes reagera på samma sätt; varken i Rapport, Aktuellt eller på Text-TV fick Gy 09 eller den Nya gymnasieskolan som den benämns något större utrymme. Visserligen var uppmärksamheten något större i dagstidningarna och oberoende liberala Expressen toppade sin ledarsida med Gy 09 men totalt sett gav Nya gymnasieskolan inte särskilt djupt medieavtryck. Självklart finns det intressant innehåll och definitivt en del nyheter i den 228 sidor långa lagrådsremissen. De praktiska programmen ska t ex bli just mer praktiska men skillnaden mot idag är inte himmelsvid utan det rör sig om ca 150 poäng. Färdriktningen blir dock annorlunda för de praktiska programmen, som i framtiden inte ger högskolebehörighet. Lärlingsutbildningen får inte heller glömmas bort men den var också bekant sedan tidigare. För oss lärare kan de relativt små förändringarna vara av godo och låt inte implementeringen av Lpf 94 upprepas; en läroplan som tycks ha fått fotfäste först nu 15 år efter dess införande! Den gången fick varken skolledare och lärare särskilt mycket tid och resurser att genomföra den nya läroplanen. Därför politiker och tjänstemän: Låt oss slippa misstaget med genomförande av Lpf 94! Ge oss istället resurser och vi får en möjlighet att ge eleverna den utbildning som de förtjänar. Avslutningsvis ska vi emellertid konstatera att gymnasieskolan ska bli mer likformig och valfriheten ska minska; undrar om den liberale skolministern egentligen gillar det. Under nämnda presskonferens framhöll Björklund att det ändå skulle finnas utrymme för lokala varianter, t ex inriktning mot mineraler i malmrika Kiruna, men var drar man gränsen? Valfriheten minskar även när det gäller det individuella valet då poängsumman sänks till 200, men det känns i alla fall bara som kosmetika. Det bidde kanske bara en tumme. MAGNUS GRAHN 5

6 Quito, Ecuador möter Komvux Södervärn i Malmö Under två veckor har Julian, Veronica, Lieva och Sonia varit på besök i Malmö och på Komvux Södervärn. I Quito studerar och arbetar de med terapi och kommunikation, en treårig kurs som innehåller mycket psykologi. Julian, Veronica, Lieva och Sonia vill få människor att samarbeta bättre på arbetspatser. TERAPIN ÄR HUVUDDELEN av vår utbildning, som leder till att bli gruppledare i personlig utveckling, för att kunna få människor att samarbeta bättre på olika arbetsplatser. Vi lär oss olika tekniker för att få människor att hjälpa sig själva - för att se problemen och lösa dem. Vi tar upp i specifika situationer i workshops där vi arbetar med kroppen och olika värderingsövningar. Lieva, som är gruppens lärare, berättar om sitt första intryck av Komvux Södervärn: Så många olika nationaliteter! Det förvånade mig. Vi visste att det var en stor skola det var ingen överraskning. Men här finns en FOTO: SUSAN ENGLUND stor variation av ansikten, färger, nationaliteter och språk. Vi kom hit för att lära oss och se vad ni gör här och hur ni gör det, berättar Veronica. Vad som överraskade oss var hur lärarna gör övningar med kursdeltagare som haft det så svårt i livet - att förmå dem att koncentrera sig på övningarna. Jag var öppen för nya intryck och det har varit en fantastisk upplevelse att vara här. Jag reser hem med stor motivation och en känsla av att jag har fått ett uppvaknande, en önskan att fortsätta jobba med det vi gör. Mina ögon har öppnats. Ni värderar saker ni gör och ni arbetar mycket strukturerat, organiserat och pedagogiskt med det. Jag har fått näring av allt interaktivt arbete här och vill gärna komma tillbaka och se om det finns möjlighet till mer samarbete, säger Julian. BÄSTA MINNET AV BESÖKET? - Hur det sociala systemet fungerar. Organisationen och koordinationen mellan olika institutioner och nivåer. Människor som kommunicerar och arbetar tillsammans för att få resultat. Den ena organisationen vet vad den andra gör, de interagerar. Ni har stora resurser här som vi inte har i Ecuador. Allting fungerar här! Vi har mött roliga människor med en fin humor och mycket värme. Det är viktigt för lärare att ha den attityden i det arbete ni gör här. Mest förvånande är att allting är så organiserat, både ute i samhället och hemma, säger Sonia. Ni har ett välfärdssystem - människorna får vad de behöver av samhället. Respekten man har här för unga människor och deras behov. Vi har dessvärre många barn som bor och arbetar på gatan. Så jag tar med mig många intryck hem och känner lite sorg över att det inte fungerar som det ska i vårt samhälle. Vi har så mycket kvar att göra. Vi har haft mycket att göra under vår vistelse här. Vi har besökt andra skolor och verksamheter och pratat med många människor. Och vi har gått mycket, så vi känner Malmö nu! SUSAN ENGLUND 6

7 I KORTHET NYA SATSNINGAR PÅ JÄMSTÄLLDHET Det kan vara tufft att förena arbetsliv och familj, särskilt om man har små barn. Ofta leder det till en pressad livssituation och risk för ohälsa. Småbarnsföräldrar är en prioriterad grupp i utbildningsförvaltningens jämställdhetsarbete de kommande åren. Bilden från filminspelningen: Den manusvinnande filmen Den sista utvägen. cph:mo Filmfestival FILMFESTIVALEN STARTADES FÖRRA ÅRET av Örestads Gymnasium, en ny skola på Amager. Den skolan har en uttalad medieprofil men endast studieförberedande program, ungefär som ett framtida svenskt Samhällsprogram med medieinriktning. I årets festival deltog fyra skolor, förutom de två nämnda också Medieskolen i Lyngby och Medieprogrammet på Vipeholms gymnasium i Lund. OPARTISK DANSK-SVENSK JURY Lärare och elever har arbetat hårt med arrangemanget av festivalen. Jag tittade på genrepet på eftermiddagen och imponerades av de deltagandes engagemang, den höga kvalitén på teknik och filmer och av konferencierernas proffsighet. Filmjuryn bestod av tre danskar och två svenskar i branschen. De har inte någon anknytning till deltagande skolor. Tillsammans med folk som röstat via hemsidan cph-mo.se utsåg de vilken film/skola som vunnit inom de olika kategorierna. Man tävlade i följande tio kategorier: Bästa dokumentär, bästa ljud, bästa foto, bästa manus, bästa skådespelare, bästa alternativfilm, bästa redigering, bästa regi, bästa film samt publikens röst. PUBLIKENS PRIS TILL MEDIE- GYMNASIET Örestadsgymnasiet tog hem priset i fem klasser (Drama, alternativ, dokumentär, skådespelare och regi). Vipeholmskolan vann i tre klasser (Foto, ljud och redige- FOTO: JAN SANDSTRÖM Lärarna Nina Kämpe-Hägersten, Pan Grönberger och Samir Dounas tillsammans med rörlig bild-tvåorna på Mediegymnasiet anordnade årets cph:mo filmfestival i Ubåtshallens hörsal. Festivalen gick av stapeln torsdagen 7 maj. ring) och Mediegymnasiet tog hem två (Manus och publikens pris). Festivalen är ett utmärkt exempel på samarbete och kontakt mellan svenska och danska skolor. Arrangörerna hoppas att filmfestivalen cph: mo ska bli en tradition och att någon av de fyra deltagande skolorna för detta evenemang vidare samt att det i framtiden utökas med fler skolor från båda sidor sundet. JAN SANDSTRÖM Satsningen på småbarnsföräldrar är en av delarna i förvaltningens jämställdhetsplan som klubbades i nämnden i februari. Vi ser en ökning av sjukskrivningarna i åldrarna år. Det kan ha att göra med att många i denna grupp är småbarnsföräldrar, säger Karin Herold, samordnare för jämställdhetsarbetet på förvaltningen. Kvinnor har större sjukfrånvaro än män i alla åldrar, även om sjukfrånvaron minskar för båda könen. Störst är skillnaden i åldersintervallen och och det handlar framför allt om långtidssjukskrivning. Jag har själv småbarn och arbetar heltid. Jag möter stor förståelse på arbetsplatsen, inte minst från min chef. Ändå känner man att man måste prestera mer hela tiden, säger Karin Herold. Vi skaffar barn senare i livet och våra värderingar förändras. Innebär det att det blivit mindre legitimt att vara hemma med sina barn? Karin Herold och Karin Jannert Romée, lärare och genuspedagog, ska i höst sondera terrängen och vid behov erbjuda stödinsatser, exempelvis i form av värderingsövningar. Jag tänker mig ett forum där man kan diskutera med andra som befinner sig i samma situation. Man ser att man inte är ensam och har möjlighet att ta del av lösningar man inte visste fanns, säger Karin Herold. Karin Jannert Romée fortsätter som genuspedagog på halvtid inom förvaltningen till och med läsåret 2011/12. Det är en förutsättning för att vi ska kunna genomföra de åtgärder som finns i planen, säger Karin Herold. Karin Jannert Romée gör i år en ny vända med besök på samtliga enheter för att diskutera behovet av utbildning i genusfrågor. Hon är också sammankallande i JUF ett nätverk med jämställdhetsombud på samtliga enheter. All eloge till Karin för att hon arbetar så aktivt med nätverket. Jag hoppas att de kommer att få kontinuitet i arbetet och blir starka i sina ensamma roller på skolorna, säger Karin Herold. Den nya jämställdhetsplanen finns att ladda ner på Komin/utbildningsforvaltningen 7

8 Torbjörn tänker till: Jag vill inte fylla personalens mailboxar Jag är ju en skrivande människa och har ganska länge funderat på att starta en blogg för kommunikation kring skolans förhållningssätt, värderingar och lärande. Det går inte riktigt i ledningsprotokoll, de har en striktare ton, är mera formella. I en blogg kan man hålla en friare ton och medarbetare kan på ett enklare sätt gå in och kommunicera, säger Torbjörn Hanö, som tillträder som samordnande rektor på Komvux Södervärn den 1 juli. DEN NYSTARTADE BLOGGEN TORBJÖRN tänker till är till för information, reflektion och dialog kring utvecklingsarbetet på Komvux Södervärn. Torbjörn hoppas att bloggen efterhand blir ett levande forum. Men vi ska helst inte kommunicera den vägen. Vi ska fortsätta prata i korridoren och i personalrummet som vi brukar, naturligtvis. Där kommer de frågor som jag försöker ta upp på bloggen; Varför ska vi inte ha biträdande rektorer? När sker intervjuerna? Varför organiserar ni om så här? BRA RESPONS Första veckan fick bloggen 323 träffar. Ett resultat över förväntan, menar Torbjörn. Responsen har varit bra. Många har sagt att de gillar idén, både personalen här på Komvux Södervärn och andra inom utbildningsförvaltningen. Men jag förväntar mig inte att det ska bli ett stort diskussionsforum. Kanske enstaka kommentarer då och då. Kommunikationen ska vi ha live, ansikte mot ansikte. KUNNA FÅ SVAR Genom bloggen ska personalen kunna få svar på frågor som de kanske går och undrar över. Det är extra viktigt just nu när vi genomgår en förändring - då har man mest behov av information. Men jag vill inte fylla personalens mailboxar. Det kommer så mycket information där ändå, och det har framkommit att personalen tycker att det är svårt att sovra bland alla flaggor. Viktig information kan dessutom drunkna i all annan information. Det är bättre att man bara får de mail som berör en själv. Vill man ha ytterligare information kan man, om man vill, läsa min blogg. HÅLLA SIG AJOUR Jag har alltid gjort vad jag kan för att få en så bra skola som möjligt, säger Torbjörn. Ska man vara med och påverka måste man engagera sig. Vad är bäst för verk- 8

9 Anna Binkley, Johanna Wikelo, Pernilla Dovrén, Bengt-Ivar Thomasson, Annika Sjöstrand, Turid Lundqvist och Eva Persson på Praktikenheten. Det här är Praktikenheten Två viktiga servicefunktioner för Malmöborna, PraktikService och Ung i Sommar, har nu blivit en gemensam organisation Praktikenheten. Nu samlas verksamheten i lokaler på Rönnen. samheten? jag försöker alltid ha det för ögonen. Och det finns hur mycket som helst att skriva om i framtiden; forskning, metodik, pedagogik, nyheter inom utbildningsområdet ja allt som berör utbildning. En blogg är ett bra sätt att hålla sig ajour. SUSAN ENGLUND Länk till Torbjörns blogg PRAKTIKSERVICE ORDNAR LÄSÅRSPRAKTIK FÖR ungdomar i åldrarna år. Ung i Sommar erbjuder kommunal sommarpraktik för gymnasieungdomar i Malmö. I vintras genomfördes en organisationsförändring som innebar att båda enheterna fick en gemensam chef. Bengt-Ivar Thomasson leder nya Praktikenheten med sex medarbetare. PraktikService ska vara ett varumärke och Ung i Sommar ska vara ett, säger han. Anna Binkley, praktiksamordnare på PraktikService, ser många möjligheter i den nya organisationen. Vi rör oss på samma praktikmarknad och våra målgrupper sammanfaller i viss mån. Vi kan ha ett utbyte av erfarenheter och kunskaper om de olika företagen och kommunala arbetsplatserna, säger hon. SOMMARFLYTT Ung i Sommar finns i dag vid Triangeln och PraktikService har lokaler i Rönnenhuset. Senast den 1 september i år samlas all verksamhet på Rönnen. Vi har inte fått den där praktikenhetskänslan ännu. Det kommer nog att märkas först efter flytten, säger Johanna Wikelo, sekreterare på Ung i Sommar. När man träffar andra människor inom sitt eget verksamhetsområde så tänker man större. Det blir en synergieffekt i själva mötet, säger Bengt-Ivar Thomasson. Samtidigt rullar arbetet på som tidigare. Sommarpraktiken anordnas för 16:e året och intresset är som alltid stort. I år hade Ung i Sommar sökande till de cirka platserna. PraktikService tar fram praktikplatser till ungdomar knutna till IV och kommunala uppföljningsansvaret, samt personer med funktionsnedsättning i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och på särvux. Vi fick in 738 önskemål om praktik förra läsåret. Studie- och yrkesvägledarna går också in själva och bokar praktikplats via Elit, säger Bengt-Ivar Thomasson. 70 ungdomar med funktionsnedsättning har påbörjat praktik under perioden. Man har också förmedlat platser till studerande på Särvux. KOMPETENSFÖRSÖRJNING Men Praktikenhetens arbete handlar om så mycket mer än att ordna praktikplatser. Vi har mycket kontakt med företag, kommunala verksamheter och fackliga organisationer och driver olika utvecklingsprojekt, säger Bengt-Ivar Thomasson. Ung i Sommar samverkar med stadskontorets arbetsgivarpolitiska avdelning kring ett pilotprojekt om kompetensförsörjning i förskolan. Projektet syftar till att få fler, i synnerhet killar, att utbilda sig till förskollärare eller barnskötare. Vi har bland annat lagt ut information på vår hemsida om praktik och arbete inom förskolan och länkar till utbildningar, berättar Johanna Wikelo. Vi har också inlett ett samarbete med Fosie stadsdelsförvaltning. Det handlar om att hjälpa och motivera ungdomar till sommarpraktik. De gör fältarbetet i stadsdelen och vi sköter det administrativa, säger Bengt-Ivar Thomasson. 9

10 PROFILEN >> SAMUEL SOMMARBERG Jag vill ha en öppen attityd till livet och se vad som händer 10

11 Jag har färre och färre drömmar om framtiden numera. Jag försöker att inte leva så mycket i framtiden eller det förgångna. Nuet har blivit allt viktigare, att ta dagen som den kommer. Leva här och nu det är det viktigaste. Jag vill ha en öppen attityd till livet och se vad som händer SAMUEL SOMMARBERG ÄR MATTELÄRARE på Komvux Södervärn sedan Han kom närmast från Tel Aviv, där han arbetade som lärare i teknisk engelska i tolv år inom vuxenutbildningen. Jag hade stagnerat här och Israel hade länge funnits i bakhuvudet. Så jag flyttade till Israel. Det var ett ganska dramatiskt beslut. Jag var 36 år då. Jag hade varit på väg till kibbutz när jag var 24 för att lära mig hebreiska men kom aldrig iväg. Jag kommer från ett sionistiskt hem och min far hade en dröm om att bo i Israel. Men det blev Sverige istället, i april Det var närmare och säkrare. Då var jag nyss fyllda 9 år. Men efter 12 år i Israel ville jag tillbaka. Jag stördes över att jag inte kände mig helt hemma med hebreiskan. Jag hade inte heller hittat rötterna i Israel som jag letat efter, hade inte byggt upp en ny familj och kände mig ganska ensam. Jag hade rötterna och språket här i Malmö! Min far hade precis gått bort och min mamma var ensam. Jag ville vara närmare min dotter och familj. Ville knyta kontakt med min mamma vi hade haft våra kontroverser under mina uppväxtår. Jag bara visste att jag skulle flytta tillbaka. KANTORSEXAMEN Som ung jobbade Samuel som musiklärare på högstadiet i Hakkasbyn utanför Gällivare. Där fick jag tillgång till orgeln i byns kyrka och utbildade mig på egen hand till kantor i kyrkan. Jag satt i timmar och lärde mig spela på den. Jag lärde mig den svenska gudstjänstordningen och alla psalmer. Var fascinerad av barock och klassisk musik. Jag tog en lägre organist- och kantorsexamen i Göteborg och fick tjänst som skolkantor på Ekerö i tre år. Men jag kunde inte fortsätta inom svenska kyrkan. Det kändes inte rätt och jag blev inte riktigt accepterad heller. Jag smälte inte in i gemenskapen där. MEDITATIONSLÄRARE Sedan läste han 40p matematik i Stockholm. Det var en fantastisk tid! Student igen vid 29 års ålder och bodde på studentrum. Jag skulle fortsätta med fysik men åkte istället till Schweiz för att bli meditationslärare. Där bodde jag i tre månader på internat och spenderade dagarna med djupmeditationer och föredrag. Sedan mellanlandade jag i Malmö och förstod att jag skulle stanna här. Det var som att komma tillbaka till rötterna. Jag arbetade i fyra år på Värner Rydénsskolan där jag trivdes jättebra. Det är den skolan jag trivts bäst på förutom Södervärn. Där har jag en del av min läraridentitet. Jag tog hand om zigenska ungdomar, blev deras lärare och mentor. Det var svårt det krävdes mycket. ORKESTERLEDARE Samuel är pianist och kapellmästare i Komvux Södervärns nuvarande orkester. Jag har varit med om att bygga upp skolans olika orkestrar under drygt tio år och vi har varit ute och spelat i många olika sammanhang. Nu är vi en liten trio. Jag var jazzkille på gymnasiet, typisk dixie och gick i duffel. Jag har spelat klassiskt piano tills jag var 15. Men då träffade jag en kompis som spelade trumpet och jazz. Sedan träffade jag min dotters mamma och fick nya influenser inom pop och rock. Det blev mer 60-tals musik som tog över. Som klasslärare blev det mycket visor och svensk musik. Det är nog därför jag har den musikaliska bredden. SKOLANS SAMBAKUNG Jag såg Renata, vår danslärare, uppträda på Tangopalatset. När jag sedan fick henne som deltagare i matte började vi prata om att starta en sambakurs på Södervärn. Jag pratade med vår rektor, Torbjörn Hanö, och han tände på idén. Han tyckte att det var kul att initiativet kom inifrån skolan och att det var en av våra studerande som skulle undervisa. Och intresset från personalen fanns där. Redan efter två månader uppträdde vi för hela skolans personal och det blev succé! Glädjen med samba har spritt sig. Och det är fantastiskt att få dansa samba på arbetstid. Vi har vårt eget Copa Cobana varje vecka då vi glömmer allt och bara dansar samba! Och vår nästa personalfest går i sambans tecken, säger Samuel. SUSAN ENGLUND FOTO: FREDDY BILLQVIST SAMUEL SOMMARBERG Ålder: 29 plus eller 61, som man vill Gör just nu: Undervisar i matematik på Komvux Södervärn, det bästa komvux i stan :) Livsfilosofi: En hårt arbetande äldre man från Liverpool i England, fadern till komikern Mike Myers, uttryckte det så bra i ett program i SVT nyligen: Everything is going to be all right. Now let s go out and have fun Hopp, förtröstan, livsglädje. Livet är stort. Men det enda som vi verkligen har är nuet, today Låt oss leva därefter. Född: I Lodz, Polen Familj: En dotter + bonus. Tvillingsyster med familj och barn, kusiner och systrar och bröder i anden. Bor: I Malmö, en framtidsstad, med alla dess utmaningar och möjligheter Intressen: Musik, dans, friluftsliv, sport, film, litteratur Dialog över gränser. Olika kulturer och levnadssätt. Och inte minst möten med människor. Varje människa är unik och bär universum inom sig. 11

12 Äventyret i Bologna Ett gastronomiskt äventyr. Så kan man beskriva Bartolomeo Scappi ett internationellt skolmästerskap i mat och dryck i Italien. Några av Europas ledande hotell- och restaurangskolor sammanstrålar i Castel San Pietro Terme utanför Bologna för att tävla, utbyta erfarenheter och bygga nätverk. Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium fanns på plats som enda svenska skola. Bild 1: Castel San Pietro Terme, en liten stad utanför Bologna i norra Italien. Bild 2: Louise Zettersköld, längst till vänster, på kaffekurs. Bild 3: Team Sweden Bertil Nilsson, Pernilla Pieplow, Louise Zettersköld, Mattias Hansson och Calle Nerman. Bild 4: Mattias Hansson på workshop i skolköket på I.P.S.S.A.R. Bartolomeo Scappi. CASTEL SAN PIETRO TERME är en stad med drygt invånare belägen ett par mil utanför Bologna i norra Italien. Vi befinner oss i den blomstrande regionen Emilia Romagna, av många ansedd som landets kulinariska centrum och ursprunget till specialiteter som parmaskinka, parmesanost och lasagne. Castel San Pietro Terme är känd för sin anrika hälsokälla, sin gastronomi och sitt rika musikliv. Här finns skolan med det långa namnet Istituto Professionale Statale per i Servizi Alberghieri e della Ristorazione Bartolomeo Scappi. På svenska något i stil med Bartolomeo Scappi en statlig gymnasieskola med yrkesutbildningar inom hotellservice och restaurang. Skolan är uppkallad efter en känd 1500-kock som bland annat verkade i Vatikanens kök. Bartolomeo Scappi är också namnet på den gastronomiska tävling som skolan arrangerar varje år i slutet av april. Det är en fråga om prestige. Genom tävlingen har skolan blivit känd såväl i Italien som utomlands, säger Angelica Trotta, lärare i engelska på I.P.S.S.A.R. Bartolomeo Scappi. MÖTE MELLAN KULTURER Årets upplaga var den elfte i ordningen och hade deltagare från tolv inhemska skolor samt skolor i Frankrike, Ryssland, Spanien, Sverige och Österrike. Det är ett gigantiskt arrangemang med ett flertal sponsorer inblandade. Vi har en medarbetare som jobbar på heltid med arrangemanget. Förberedelserna påbörjas ett helt år i förväg, berättar Angelica Trotta. I.P.S.S.A.R. Bartolomeo Scappi har inga egna tävlande, men många av skolans cirka elever och 170 lärare medverkar på ett eller annat sätt vid genomförandet av arrangemanget. Våra elever får värdefulla erfarenheter som de har med sig ut i yrkeslivet. Det är också nyttigt för eleverna att komma i kontakt med främmande kulturer och lära sig om skillnader och likheter, säger Angelica Trotta. Tävlingen är huvudnumret. Men tanken är också att erbjuda kompetensutveckling och främja nya gränsöverskridande samarbeten. När man får en direktkontakt med andra människor skapas ett ömsesidigt förtroende. Då blir man mer benägen att uträtta saker tillsammans, säger Angelica Trotta. BRA REPRESENTANTER För femte gången medverkade elever från Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium. Årets tävlingstrupp bestod av Mattias Hansson och Louise Zettersköld, elever på Hotelloch Restaurangprogrammet, och deras lärare tillika coacher Calle Nerman, Bertil Nilsson och Pernilla Pieplow. Nerman och Nilsson undervisar i restaurangämnen, Pieplow håller i servering och är även praktiksamordnare för programmet. Tävlingen spänner över fyra klasser: matlagning, bageri, bartender och sommelier. Mattias Hansson tävlade i matlagning med rätten marinerad halstrad havsabborre med bland annat svampgnocchi, grön vitvinsås och pilgrimsmussla. Vi ville få fram både den italienska och svenska matkulturen, med pasta och Östersjöfisk, berättar Calle Nerman. Louise Zettersköld ställde upp i bartenderklassen med Lemon Dew Razzle en fruktig 12

13 I KORTHET >> Mattias Hansson toppar formen i köket på Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium. long drink med bland annat hallon, honungsmelonjuice och citronmeliss. Tidigare år har man arrangerat lokala uttagningar på skolan, men i år räckte inte tiden till. Lärarna fick göra urvalet. Vi bestämde oss direkt för Mattias. Vi tyckte också att det var rätt kul att prova en andraårselev. Det har ju varit treor alla tidigare år, säger Calle Nerman. Pernilla Pieplow rådfrågade eleverna. Vem tror ni mest på? Vem har bäst tävlingsnerver? Jag hade mina egna funderingar men ville höra om de stämde överens med klasskompisarnas. Och det gjorde de, säger hon. Det är inte bara det att man ska vara duktig på att laga mat och blanda drinkar. Man ska kunna representera skolan också. Det är viktigt att tänka på, säger Calle Nerman. NÖJDA ELEVER Ett par veckors hårdträning i skolans kök, sedan börjar allvaret. Gänget stiger av planet i Bologna den 21 april för en veckolång vistelse med fullmatat schema. Eleverna deltar i föreläsningar, workshops och sociala aktiviteter. Jag tror att det är väldigt nyttigt för våra elever att knyta kontakter med andra ungdomar. De pratar jobb, fritid och skola och jämför skolor. Det är jättefint, säger Calle Nerman. Lärare och skolledare får genom en rad studiebesök bekanta sig med stadens historia, kulturliv och lokala läckerheter. Bertil Nilsson tar tillfället i akt att odla kontakter för möjliga framtida utbyten. Samtliga skolor tyckte att det var värdefullt att knyta kontakter och bilda ett fast nätverk i EU. Vi kan hjälpa varandra i olika elevfrågor, även utöver yrkesämnena, säger han. Själva tävlingen, den 22 april, är ett slutet arrangemang, med jurygrupper som bedömer elevernas insatser. Medföljande vuxna får inte vara med. Det är alltid en stor pärs för eleverna. Då försvinner tryggheten, säger Calle Nerman. Louise Zettersköld och Mattias Hansson lyckades båda hålla nerverna i styr och levererar ett bra resultat. Det blev ungefär som jag hade tänkt mig, säger Louise Zettersköld. Mattias Hansson får det tufft i köket. Ändrade förutsättningar och förseningar i tävlingen innebär att han tvingas tänka i nya banor för att lösa uppgiften. Jag tror att det är en bra erfarenhet. Det kan hända plötsliga förändringar i vilket yrke och vilken situation som helst, säger han. SPÄNNA MUSKLERNA Vid en stor galamiddag den 23 april tillkännagavs ettor, tvåor och treor i respektive klass. Övriga deltagare fick dela på fjärdeplatserna. Vann gjorde elever från Italien (kock och sommelier), Spanien (bartender) och Österrike (bageri). Inga pallplaceringar för det svenska laget, men alla var nöjda med elevernas insatser. De har varit ambassadörer för sin skola och skött sig perfekt, säger Calle Nerman. Elever och personal kan se tillbaka på en givande vecka. Jag har haft jätteroligt. Det är en upplevelse jag kommer att ha med mig hela livet, säger Louise Zettersköld. Man tror att man kan föreställa sig hur det är att tävla i matlagning. Men det är en helt annan upplevelse när man kommer till tävlingen, säger Mattias Hansson. Man träffar en massa kollegor och utbyter erfarenheter och åsikter. Man lär sig av varandra, säger Calle Nerman. Bertil Nilsson har knutit kontakt med sammanlagt nio skolor i Italien, Spanien, Frankrike och Österrike. Tanken är att etablera ett utbyte kring praktikplatser. Cirka 20 procent av våra elever skulle kunna erbjudas praktik i utlandet. Eleven skulle kunna tillbringa ett halvår på platsen och utveckla sina yrkes- och språkkunskaper, säger han. Lärartrion har lagt ner mycket arbete och ideellt engagemang på tävlingen. De menar att det är viktigt att skolan syns i internationella sammanhang och prestigefyllda arrangemang. Det har ett extra värde i dessa tider. Det är bra PR för skolan och ett extra lockbete för presumtiva elever, säger Pernilla Pieplow. Om man sköter sig och lägger ner mycket arbete på sina studier har man chansen att komma till utlandet. Det är inte alla skolor som kan erbjuda det, säger Calle Nerman. Just nu är det lågkonjunktur och ingen vill satsa. Jag tycker att man ska göra precis tvärtom. Det är nu vi ska spänna musklerna och visa upp oss och locka hit eleverna. FORTSÄTTNING FRÅN SID 5. TOMT LÖFTE? Alla som har examen från yrkesprogram ska ha rätt att läsa in de kurser som ger grundläggande behörighet till högskolan på Komvux. För att detta ska vara en reell möjlighet krävs att man ändrar antagningsreglerna till högskolan. Att läsa upp betygen på komvux är en återvändsgränd just nu, säger Ann- Sofie Nordh. Personer som kompletterar i efterhand inom vuxenutbildningen söker till högskolan i en egen kvotgrupp, med ytterst få platser. Det borde vara solklart att de söker in på samma villkor som alla andra, säger Ann-Sofie Nordh. Nu väntar ett stort arbete inom utbildningsförvaltningen för att bädda för reformen. Vi kanske inte ska gå in på detaljnivå i vissa saker för tidigt. Men vi kan inte sitta med armarna i kors heller. Det är en jättesvår avvägning, säger Ann- Sofie Nordh. Reformen genomförs höstterminen 2011 om den borgliga alliansen behåller regeringsmakten. Det innebär att vi redan hösten 2010 måste ha klart för oss vilket utbud vi har och hur vi erbjuder det. Vi måste ha parallella strukturer, säger Ann-Sofie Nordh. Hon tycker att det är läge att se mer förutsättningslöst på organisationen. Finns det några synergieffekter i placeringen av program? Finns det några positiva delar i reformförslaget som vi kan genomföra redan nu? Vid varje förändring ska man ta chansen att tänka till och tänka om. Inte bara för att man ska utan för att det faktiskt finns utrymme att göra det, säger Ann-Sofie Nordh. 13

14 Ärliga och empatiska samtal ett sätt Skolans värld är full av svåra samtal. Hur kan vi bli bättre på att skapa dialog och möta individen utifrån behov? Ärliga och empatiska samtal är en kommunikationsmodell som främjar kontakt mellan människor. Annika Ekman, utvecklingssamordnare på utbildningsförvaltningen, är utbildad i metoden. Under läsåret har hon genomfört ett pilotprojekt med sex medarbetare som fått möjlighet att bekanta sig med modellen. ÄRLIGA OCH EMPATISKA SAMTAL bygger på Non-Violent Communication, NVC, en metod som utvecklades på 1960-talet av den amerikanske psykologen Marshall B. Rosenberg. Han växte upp i ett ganska tufft område i Detroit och funderade mycket på vad det är som gör att kontakten med medkänslan försvinner, och vad det är som främjar den, säger Annika Ekman. Rosenberg fann att medkänsla med sig själv och andra är något som kännetecknar framgångsrik kommunikation. Han konstaterade också att vårt dagliga språk många gånger hindrar oss från att vara i kontakt med våra känslor och behov, vilket är en förutsättning för medkänslan. Det språk vi pratar följer en struktur som funnits sedan urminnes tider. Det är något som vi inte aktivt ifrågasätter så mycket, säger Annika Ekman. I SAMFÖRSTÅND Ärliga och empatiska samtal kan liknas vid ett språk. Det är en kommunikationsmodell som minimerar riskerna för konflikter och missförstånd. Man kan uttrycka sig på två sätt med ärlighet eller empati. Uttrycker jag mig med ärlighet är det något jag vill ge uttryck för. Jag berättar om min observation, min känsla, mitt behov och mitt önskemål. För att nå fram till en annan människa behöver jag också kunna lyssna med empati, säger Annika Ekman. Krav, kritik och bedömningar är exempel på sådant som inte hör hemma i det ärliga och empatiska samtalet. Man kan känna sig kränkt men man behöver inte säga: Du har kränkt mig. Istället kan man säga: Jag känner mig ledsen för att jag har ett behov av respekt. Det handlar om att ta ansvar för egna känslor och behov. Genom att uttrycka sig ärligt och lyssna empatiskt bekräftar man att man förstått känslor och behov hos den man talar med och det finns en möjlighet att hitta lösningar i samförstånd. Jag tror att det är ett stort problem att vi oftast inte pratar om och sätter värde på våra känslor och behov. Det är som om de inte fanns. Ändå kan man säga att allt vi gör är kopplat till behov, annars skulle vi inte göra det, säger Annika Ekman. GIRAFFER OCH VARGAR En populärversion av NVC kalllas giraffspråk. Giraffen används som symbol för att den har ett väldigt stort hjärta, en god överblick med sin långa hals och ganska stora öron, säger Annika Ekman. Motsatsen ett språk som förhindrar kontakt kallas vargspråk. Vargen som symbol har en stor käft med många tänder. Den smyger på sitt byte och går till angrepp. Alla använder det här språket emellanåt. NVC används i ett flertal länder för att motverka konflikter i såväl personliga som professionella relationer. Den tillämpas också vid medling i krig. Egentligen kan man säga att skolan i dag befinner sig ganska långt borta från filosofin bakom ärliga och empatiska samtal. Man bedömer individer och talar om vad som är rätt och fel. Ändå är det många skolor runtom i världen som använder sig av metoden, säger Annika Ekman. I september förra året startade hon en samtalsgrupp inriktad mot ärliga och empatiska samtal. Sex lärare på Komvux Södervärn, Malmö latinskola och S:t Petri skola har fått övning och handledning i modellen. 14

15 att nå fram Jag tror mycket på rollspel. Man provar sig fram och känner efter. Det är ett tryggt sätt att testa något man skulle vilja säga men inte alltid vågar, säger Annika Ekman. Gruppen har träffats under fem halvdagar. Jag är positivt överraskad. Det är kul att se att de har utvecklats så mycket, säger Annika Ekman. UNDER PRESS Leif Sundmark, lärare i psykologi och samhällskunskap på Malmö latinskola, var en av gruppdeltagarna. Jag ville bli bättre på enskilda samtal med elever. Skolan är en komplex värld. Man måste ha bra verktyg för att nå fram till eleverna, särskilt i situationer där de är mycket pressade. Det är då som risken för missförstånd är som störst, säger han. Han tycker att han har fått ut mycket av de praktiska övningarna. Man får chansen att göra fel och öka sin självkännedom. Jag har haft användning av metoden vid flera tillfällen, framför allt vid mentorssamtal, säger Leif Sundmark. Annika Ekman hoppas kunna starta fler grupper inom förvaltningen framöver. Jag tror mycket på detta. Tänk om det kunde vara ett ämne i skolan. Det skulle kunna bidra till god kontakt mellan lärare och elever och ge möjlighet till att hitta lösningar som många blir nöjda med, säger hon. Elever upptäcker bildens språk Det fattas inte talang och uttrycksvilja på ML-F Malmö latinskolas förstärka program. Fem av eleverna blev uttagna till Ungdommens Vårsalong i Köpenhamn och Malmö. Det känns lite pirrigt men roligt, säger eleven Karolina Olsgården. Klimatförändringar var temat för en miljökonferens i Lund den 2 april. Konferensen arrangerades av elever och personal på Pauli gymnasium och Katedralskolan. Environmental conference 2009 Katte Pauli genomfördes på Katedralskolan. Arbetsgruppen som planerat konferensen bestod av elever, lärare och rektorer från båda skolorna. Konferensen genomfördes med stöd av miljöförvaltningen i Malmö. Vi bjöd in 30 förstaårselever från vardera skola. Intresset var stort och alla platser fylldes, berättar Jerry Ahlström, rektor på Pauli gymnasium och projektledare för konferensen. Ungdommens Vårsalong är den årliga dansk-svenska konstutställningen med elever inom grundskola och gymnasieskola. Elevernas arbeten bedöms av en jury bestående av konstnärer och andra kulturarbetare. De bästa verken visas på utställningen. Tre gymnasieskolor i Malmö var representerade på årets vårsalong, som visades på Frederiksberg Rådhus i Köpenhamn och Rådhuset i Malmö i maj. S:t Petri skola och Universitetsholmens gymnasium hade tre respektive fyra deltagare. Malmö latinskola medverkade med 14 elever, varav fem från ML-F en femtedel av eleverna i klassen. ML-F är ett program för elever som behöver extra stöd och en individuellt anpassad studietakt. Helene Ericsdotter, lärare i bild och form, arbetar målmedvetet för att utveckla elevernas förståelse av bilden som ett språk: I dagens mediesamhälle blir man bombarderad av bilder och budskap från alla håll. Det är viktigt att kunna förstå andras bilder och kunna omskapa värdet av allt och sätta det i nya sammanhang. Hon understryker att det är viktigt att ha en helhetssyn på individen och bygga på elevens styrkor. Hjärnforskaren Martin Ingvar talar om vikten av att använda båda hjärnhalvorna. Med kreativiteten följer fantastiskt mycket kunskap. Karolina Olsgården medverkar i Ungdommens Vårsalong med tre akrylmålningar. I en närmast fauvistisk anda med starka och glada färger framhäver hon olika naturmotiv. Det tema jag valt är att vi ska vara rädda om djur och natur, berättar hon. I bildundervisningen har eleverna fått arbeta med olika tekniker, bland annat silversmide och glasfusing. Helene Ericsdotter har även ordnat utflykter till Malmö Konsthall och Skissernas museum i Lund. Hon är verkligen engagerad, säger Karolina Olsgården. Ambassadörer på miljökonferens Komin har kommit ut Malmö stads intranät Komin har blivit tillgängligt för fler. Tidigare har man bara kunnat nå Komin via datorer kopplade till det administrativa nätet. Nu Karolina Olsgården och Frida Mårtensson, elever på ML-F. De deltagande eleverna får en nyckelroll i skolornas fortsatta miljöarbete. De blir miljöambassadörer och ordnar miljöintroduktion för de nya ettorna som börjar i höst, säger Jerry Ahlström. Temat för konferensen var växthuseffekten och effekter av höjningen av havsytan. Föreläsare var Lars Werner, känd meteorolog från SMHI, och Tomas Hickler, miljöforskare vid Lunds universitet. Dessutom genomfördes case-övningar i grupp. Skolsamarbetet fortsätter och nästa år genomförs en ny miljökonferens. Pauli gymnasium står som värd för arrangemanget. kan man även nå det från elevdatorer på skolorna. Men fortfarande är det inte möjligt att komma åt intranätet från andra nät, exempelvis hemifrån. 15

16 ORDET ÄR DITT >> Jag ett plus i statistiken SKRIV TILL OSS Svenska pappor lär vara bäst i världen på att vara föräldralediga, i alla fall statistiskt sett, men hur ser pappavärlden ut? En katt bland hermelinerna, eller? I förra numret gav Anna Rubarth sin syn på livet som mammaledig lärare. I det följande beskrivs samma värld ur en pappas perspektiv. Undertecknad var föräldraledig under delar av 2007 och Visst var det en härlig period av mitt och förhoppningsvis även min dotters liv men det finns en annan sida av myntet. Först vill jag dock betona att man blir bättre som lärare efter att ha varit föräldraledig. Inte så att jag tog några högskolepoäng det finns en del som hinner med sådant eller förkovrade mig på annat sätt utan det där året hemma med Linnea gav tid och möjlighet att reflektera; något som lärare inte är bortskämda med. Det skapade också distans till läraryrket; det finns andra värden i livet än bara arbete och åter arbete. Det är dock inte enkelt att vara man i den här kvinnodominerande världen. I och för sig möts cafe latte-pappor av både uppskattande och trevliga blickar ute på stan men det finns också saker som förvånar; ibland är vi män bara utanför och vi kommer inte in i denna feminina värld. Vi pappor är utestängda och kanske ska det vara på det sättet men det är definitivt inte någon jämställd del av vårt samhälle, vilket bl a följande episoder belyser: Under graviditetens allra första del gjordes ett initialt besök på Mödrarvårdscentralen och där fick jag klara order från en barnmorska: Du tänker väl nu på att ta hand om din sambo. Glöm inte Gör inte Jag kände mig ganska liten och inte så lite förödmjukad; samtidigt visste jag inte hur jag skulle hantera situationen. Det kändes fel och märkligt men verbaliserar man dessa känslor? När sedan Linnea hade kommit till världen har flera besök gjorts på Barnavårdscentralen och jag men även min sambo har varit med på alla kontroller. Vid flera tillfällen har det hänt att den duktiga, erfarna och i övrigt uppskattade barnmorskan bara har talat till min sambo. Inte vid ett enda tillfälle har barnmorskan låtit mig vara med i samtalet och inte en enda gång har hon tittat mig i ögon. Osynliggjord och definitivt inte delaktig, men FOTO: FREDDY BILLQVIST Månadens debattartikel är skriven av Magnus Grahn, lärare i bland annat geografi, samhällskunskap och mediekunskap på S:t Petri skola samt medlem i Edicoredaktionen. Artikeln är en replik på Lediga tankar kring föräldrarollen av Anna Rubarth (Edico 3/09). jag svalde och teg det finns viktigare konflikter att ta, eller? Det här spelar inte någon avgörande roll för mig; att bli åsidosatt kan jag ta men om syftet är att vi pappor inte bara ska bli en positiv siffra i statistiken utan även utgöra goda förebilder och föräldrar, då krävs det en attitydförändring. Nu är jag ändå en positiv siffra i statistiken, visst, men i ett omvänt perspektiv. Jag tog nämligen ut en majoritet av föräldradagarna men jag vet inte om det var makthavarnas intentioner; fast visst har jag bidragit till att svenska pappor i det här sammanhanget är bäst i världen. Dörren till föräldrarummet har öppnats men den står fortfarande bara på glänt. Kanske måste vi män använda vassa armbågar för att få fullt tillträde till det här rummet, tills vidare nöjer jag mig med att konstatera: Mamma Mia! 16

17 BOKTIPSET >> Värdegrund i teori och praktiken Inger Ridbäck, bibliotekarie vid Rönnens gymnasium En ny bok för värdegrundsarbete i förskola och skola, av författarna till flera läroböcker bl a i etik och livsfrågor: Carl E. Olivestam och Håkan Thorsén. Första delen av boken är en teoridel där varje avsnitt avslutas med en uppgift att diskutera och att reflektera över. Senare delen av boken är en tilllämpningsdel. Här kan man få olika redskap och modeller som kan användas i det direkta arbetet bland barn och ungdomar. Hur man konkret praktiserar värdegrunden i vardagens undervisning. Vissa delar i de olika kapitlen riktar sig till förskolans och fritidshemmens personal, andra delar till personal inom skolan. Boken tar bl a upp i Teoridelen: Etiska grundbegrepp Värdegrundsförändringar i förskola och skola Värdegrundens värden Yrkesetik Tillämpningsdelen omfattar: Värdegrunden i undervisning och lärande Konfliktlösning och värdegrunden Textens layout med korta stycken och underrubriker gör den lättläst. Boken upplägg med insprängda uppgifter att diskutera och att reflektera över, kan fungera bra som stöd i kompetensutveckling för pedagoger. Värdegrund i förskola och skola: (om värdegrund, yrkesidentitet och praktik) / Carl E. Olivestam & Håkan Thorsén. Remus förlag, ISBN Kandidaten 17

18 SPECIELLT >> Eva har behov av att skapa Eva Johansson är lärare i formgivning på Estetiska programmet på Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium. Hon är mångkunnig inom sitt lärarområde och när hon skapar själv drejar hon och bygger i pappersporslinslera. Med mera. FOTO: JAN SANDSTRÖM JAG TRÄFFAR EVA I Bild- och Formateljen i källarplanet vid ingången från Exercisgatan. Vi sitter mitt emot varandra och börjar prata. Efter en kort stund säger hon Men du var ju min lärare när jag gick samhällslinjen på S:t Petri! Tack, hennes ansikte var bekant för mig. Men det var hennes bildlärare på högstadiet på Vårboskolan i Arlöv som var hennes förebild och som fick henne att ta det spåret. MÅNGA IDÉTRÅDAR Efter förberedande utbildning på Östra Grevie folkhögskolas textillinje började Eva på Bildlärarutbildningen i Umeå. Hon var färdig där Därefter flyttade hon till Tranås. Hon började som keramiklärare på Estetiska programmet i Malmö Innan dess har hon också hunnit med att gå en sommarkurs i rakubränning och en utbildning i keramik och glas, också den på Ö.Grevie. Eva har behov av att vara kreativ. En del av det behovet tillfredställs i undervisning och i umgänget med eleverna. Men det är inte tillräckligt. Hemma har hon en drejskiva där hon bland annat formar sina tårtfat. Och hon bygger fina trädgårdspinnar i pappersporslinslera. Ett slag jobbade hon och några till med bild- och formesteternas hemsida som numera finns som blogg. Sedan finns det också många lösa idétrådar som försvinner i sanden. Men det ingår, säger Eva, man skall inte ha alltför höga krav på sig själv. EGEN HEMSIDA Hon har också en egen hemsida (www.evaform. se). Där skriver hon såhär: --- Jag är förtjust i motsatser och mönster. --- Jag använder mig av dukar av spetsar och kavlar in i leran. Den vita porslinslerans skörhet med dekorativa spetsmönster kontrasterar mot den svarta stengodsleran med chamotte. Kontraster såsom tungt/ 18

19 FOTO: JAN SANDSTRÖM Eva har ett behov av att vara kreativ, både i arbetet och privat. Hemma har hon en drejskiva där hon bland annat utformar tårtfat. lätt och mörkt/ljust har präglat mina arbeten och idéer. Jag har även arbetet med betong och gjutit in spetsmönster i dessa plattor. Evas målsättning är att ställa ut en gång om året. I höstas ställde hon tillsammans med bildlärarkollegor ut i skolans personalrum. Under åren deltog hon i Lions juryhöstsalong, på hantverksmarknader, ställde ut på Dalbys bibliotek och deltog med trädgårdskonst i en kulturvecka i Småland. I år tänker hon försöka komma med på Katrinetorpsgårdens trädgårdsdagar i juni med sina trädgårdspinnar och kanske på Gallerinatten och sälja dem på Lilla Torgs hantverksmarknad. ESTET-HUS Estetiska programmets inriktning Bild och Formgivning ligger inklämt som enda studieförberedande utbildning likt en ensam ö bland alla yrkesprogrammen på Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium. Många av eleverna som söker dit inser inte att det ingår så många kärnämnen. De senaste åren har antalet sökande till utbildningen minskat. Många elever söker till konkurrerande friskolor. Vad det beror på vet man väl inte riktigt. Men lokaliteter och läge är några faktorer som nog inte gynnar den kommunala skolan i det här fallet. Eva önskar ett Estet-hus enligt Helsingborgsmodell där alla estetiska inriktningar finns samlade, gärna också ihop med Medieprogrammet eller det kommande Samhälle/ Media. Eller alla estetinriktningar samlade på en skola som på Spyken i Lund till exempel. Något av det tror jag också hade varit ett framgångkoncept. Med något sådant nytt grepp kan Malmö skapa en attraktiv Bildoch Formutbildning i kommunal regi! Den behövs. JAN SANDSTRÖM 19

20 Returadress: UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Informationsavdelningen Box Malmö Magnus Larsson och Göran Lundin spelar säckpipa på Malmö Borgarskolas engelskspråkiga temadag. SÄCKPIPA OCH KILT på engelskspråkig dag Eleverna sitter i gräset och lyssnar på säckpipa. Så kan det se ut på en lektion i Engelska B på Malmö Borgarskola. Det är engelskspråkig temadag på skolan och skolan sjuder av aktivitet. DET ÄR DEN 29 april och solen skiner. Över skolgården på Malmö Borgarskola vajar engelska och amerikanska flaggor. Under dagen anordnas en rad aktiviteter kring språk och kultur i den anglosaxiska världen, bland annat föreläsningar, filmvisning, rugbyturnering och Alfapetmästerskap. Det bjuds på Fish and Chips och Tea and Scones. Lärarna Malin Nihlberg och Simon Walker ger lektion i äkta rimmande Cockneyslang. Magnus Larsson, Göran Lundin och Ola Ohlsson från Malmöensemblen The Griffin Pipes & Drums spelar säckpipa och trumma och berättar om instrumenten och den traditionella klädseln. Eleverna lyssnar uppmärksamt och ställer många frågor. IDEELLA KRAFTER Idén till temadagen kommer från Annette Brondin och Pernille Bjärum, samordnare i engelska på Malmö Borgarskola. Tanken var att visa på det roliga i att läsa engelska. Vi ville ge eleverna en dag där man enbart har kul tillsammans och njuter av att vara bra på engelska, säger Annette Brondin. De båda har genomfört arrangemanget tillsammans med sina ämneskollegor på skolan. Det har varit mycket arbete med att förbereda engelskdagen men alla har hjälpts åt och kommit med idéer. Många elever har också varit involverade i aktiviteter, säger Annette Brondin. Jag vill ge en eloge till den ideella organisationen Transfer, som ställt upp med tre toppenföreläsare från näringslivet, säger Pernille Bjärum. UPPSKATTAT Språk- och kulturdagen vände sig till alla elever på Borgarskolan. Klasser kunde fritt boka in olika arrangemang. Vi ville inte göra det schemabrytande eftersom det kan medföra svårigheter i vissa ämnen. Uppslutningen har varit mycket god, säger Annette Brondin. Nu finns tankar på att göra engelskdagen till ett återkommande arrangemang på skolan. Vi ska göra en utvärdering och fråga eleverna vad de tyckte, men vår känsla är att det har varit mycket uppskattat, säger Annette Brondin.

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet Högre krav i nya gymnasieskolan Varför reformera gymnasieskolan? För många elever hoppar av eller avslutar gymnasiet utan att ha nått målen. Det lokala friutrymmet har, alltför ofta, använts för att sänka

Läs mer

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna:

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna: 1 (5) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Gymnasieskolan 2011 Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Syftet är bl.a. att fler elever ska nå målen och att du som elev ska vara bättre rustad för

Läs mer

Gymnasiereformen i korthet

Gymnasiereformen i korthet En ny gymnasieskola Gymnasiereformen i korthet Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Det är en skola med fokus på kunskap och kvalitet för att fler elever ska nå målen och därmed de kunskaper som krävs

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Kort om gymnasieskolan

Kort om gymnasieskolan Kort om gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-86-8 Beställningsnummer:

Läs mer

Vägledningscentrum. Gymnasieinformation till elever och föräldrar

Vägledningscentrum. Gymnasieinformation till elever och föräldrar Vägledningscentrum Gymnasieinformation till elever och föräldrar De viktigaste förändringarna Högre behörighetskrav till gymnasieskolan Valfriheten stramas upp Nya program och förändrad programstruktur

Läs mer

Kort om den svenska gymnasieskolan

Kort om den svenska gymnasieskolan Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Mina uppgifter. Martina Håkansson. Studie- och yrkesvägledare. Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637

Mina uppgifter. Martina Håkansson. Studie- och yrkesvägledare. Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637 Gymnasievalet Mina uppgifter Martina Håkansson Studie- och yrkesvägledare Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637 Måndag 08.00-14 Tisdag 08.00-15 Onsdag 08.00-16.30 Tider gymnasievalet Hösten:

Läs mer

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 6. Vad krävs för att komma in på gymnasiet? 7. Var finns informationen?

Läs mer

Gymnasieskolan. 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav

Gymnasieskolan. 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav Gymnasieskolan 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav De 6 högskoleförberedande nationella programmen EK - Ekonomi - Juridik - Ekonomi SA - Samhällsvetenskap - Beteendevetenskap

Läs mer

Anita Ferm. Eva Edström Fors Anna Tammelin Östlind Cecilia Sandberg Björn Johansson Christer Blomkvist Magnus Åhammar. Gymnasieutredningen

Anita Ferm. Eva Edström Fors Anna Tammelin Östlind Cecilia Sandberg Björn Johansson Christer Blomkvist Magnus Åhammar. Gymnasieutredningen Anita Ferm Eva Edström Fors Anna Tammelin Östlind Cecilia Sandberg Björn Johansson Christer Blomkvist Magnus Åhammar Mina utgångspunkter Stärk elevens rätt till en god utbildning Förtydliga ansvar, struktur

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN!

VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN! VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN! På Birgittaskolan händer allt och lite till! Birgittaskolan är en skola där du blir sedd och får möjlighet att utvecklas. Under din tid på skolan kommer du att lära känna

Läs mer

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET Barn- och fritidsprogrammet utbildar dig för arbete med människor i alla åldrar. Programmet ger dig kunskaper och färdigheter i pedagogik, psykologi, sociologi och service.

Läs mer

Kort om gymnasiesärskolan

Kort om gymnasiesärskolan Kort om gymnasiesärskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-81-3 Beställningsnummer:

Läs mer

Välkommen på. gymnasieinformation!

Välkommen på. gymnasieinformation! Välkommen på gymnasieinformation! Gymnasiet Består av 18 olika program - 12 yrkesprogram - 6 högskoleförberedande program Olika behörighetskrav - beroende på vilket program du söker till Gymnasieexamen

Läs mer

GYMNASIET Vad innebär det?

GYMNASIET Vad innebär det? GYMNASIET Vad innebär det? LINKÖPINGS KOMMUN 13/14 5 st Kommunala gymnasieskolor 11 st Fristående gymnasieskolor 2 st Landstingets gymnasieskolor Läsåret 12/13 årskurs 9 = 72 st Kommunal skola: 53 st Friskola:

Läs mer

Gymnasieinformation. Gymnasiegemensamma ämnen: ämnen som ingår på alla program.

Gymnasieinformation. Gymnasiegemensamma ämnen: ämnen som ingår på alla program. Gymnasieinformation Gymnasieskolan GY11: Programmen är uppdelade på 12 yrkesprogram och 6 högskoleförberedande program. På yrkesprogrammen utbildar man sig mot ett yrke eller yrkesområde. På de högskoleförberedande

Läs mer

Våra program GULDSTADSGYMNASIET. barn & fritid el & energi estetiska hantverk teknik

Våra program GULDSTADSGYMNASIET. barn & fritid el & energi estetiska hantverk teknik Våra program GULDSTADSGYMNASIET barn & fritid el & energi estetiska hantverk teknik Den lilla skolan med de stora möjligheterna Ja, vi är en liten skola och det är ett viktigt skäl till att många elever

Läs mer

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016 Lärande genom Delaktighet Laganda Glädje 2015-06-29 Introduktionsprogrammen 2015/2016 Introduktionsprogrammen (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till nationellt

Läs mer

Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara. lärling?

Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara. lärling? Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara lärling? Gymnasievalet För vissa är valet lätt, för andra är det svårare Men en sak är säker det finns något för alla. Valet

Läs mer

Selma Lagerlöfgymnasiet

Selma Lagerlöfgymnasiet Selma Lagerlöfgymnasiet Barn- och fritidsprogrammet Handel- och administrationsprogrammet Hotell- och turismprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Introduktionsprogrammet Barn- och fritidsprogrammet,

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2012 Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Komvux - en del av Campus Strängnäs Vårt

Läs mer

Individuellt val. Läsår 2015/2016

Individuellt val. Läsår 2015/2016 Individuellt val Läsår 2015/2016 Information inför ditt individuella val Individuellt val ingår i samtliga gymnasieprogram. Du ska läsa 200 poäng individuellt val i åk 2 och åk 3. De flesta kurserna är

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2013 Kommunal Vuxenutbildning Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Vuxenutbildningen

Läs mer

Tidplan. Lösenord skickas ut

Tidplan. Lösenord skickas ut Gymnasieval Tidplan 21-23 november V. 4 17 februari Feb/Mars 17 april 23 april 15 maj Maj/juni 27 juni Slutet av juli Juli/aug Gymnasiemässan Lösenord skickas ut Sista ansökningsdag! Antagningsprov estetiska

Läs mer

FÖRÄLDRAMÖTE! ALLMÄN INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET

FÖRÄLDRAMÖTE! ALLMÄN INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET FÖRÄLDRAMÖTE! ALLMÄN INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET 1 ANSÖKAN OCH ANTAGNING Få koden till webben och genomgång - 8 Januari Sista dag att göra ansökan på webben Skriv ut ansökan, skriv under till SYV -

Läs mer

Nyheter. Österlengymnasiet i Simrishamn. Nu kan du även studera kinesiska, danska och teckenspråk! Barn- och utbildningsförvaltningen informerar

Nyheter. Österlengymnasiet i Simrishamn. Nu kan du även studera kinesiska, danska och teckenspråk! Barn- och utbildningsförvaltningen informerar Nyheter Nu kan du även studera kinesiska, danska och teckenspråk! Österlengymnasiet i Simrishamn Barn- och utbildningsförvaltningen informerar Välkommen till Österlengymnasiet här börjar din framtid Många

Läs mer

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014 VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014 Yaara Robinson Studie- och yrkesvägledare yaara.robinson@uppsala.se 073-4321607 Gymnasieskolan Läser i kurser som räknas i poäng 1 poäng = 1 lektion

Läs mer

Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013

Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013 Valet till Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav Sista ansökningsdag i

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet sa Har du ett samhällsvetenskapligt intresse och vill gå en gymnasieutbildning som ger dig många möjligheter till vidare studier eller arbete? Då är detta programmet för dig!

Läs mer

Studerandeuppföljning Yrkesvux januari - juni 2011

Studerandeuppföljning Yrkesvux januari - juni 2011 Studerandeuppföljning Yrkesvux januari - juni 2011 Studerandeuppföljning januari - juni 2011 Till kontaktperson för yrkesvux. Om byte av kontaktperson för yrkesvux sker, ska detta meddelas till Skolverket.

Läs mer

Programplaner och annan viktig information

Programplaner och annan viktig information Programplaner och annan viktig information Fridegårdsgymnasiet presenterar i den här broschyren våra programplaner och annan viktig information som förklarar hur programmen är uppbyggda. Hösten 2011 görs

Läs mer

KARTLÄGGN/ INTAGNING SLUSSEN VINGA BAS PRIV PRIVIK SKYDDS- NÄTET PROJEKT

KARTLÄGGN/ INTAGNING SLUSSEN VINGA BAS PRIV PRIVIK SKYDDS- NÄTET PROJEKT KARTLÄGGN/ INTAGNING SLUSSEN PRIV VINGA BAS PRIVIK SKYDDS- NÄTET PROJEKT VINGA BAS 300 elever på varje enhet varav totalt ca 200 IVIK Uppdrag: Behörighet: svenska, engelska, matematik, sv2/sfi Studier/praktik.

Läs mer

Språkintroduktion. Dina studier. Vår skola

Språkintroduktion. Dina studier. Vår skola Språkintroduktion fortsättning Språkintroduktion fortsättning är för dig som har kommit en bit på väg med din svenska. Du har till exempel läst Språkintroduktion nybörjare, något eller några år i grundskolan

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Den svenska gymnasieskolan

Den svenska gymnasieskolan Den svenska gymnasieskolan - intention och verklighet Föreläsning den 24 september 2012 Lars Nohagen, Cesam Lars Nohagen 1 Föreläsningsserie Mån 24/9: Gymnasieskolan - intension och verklighet Mån 1/10:

Läs mer

Antagning till Gymnasieskolan i Lund 2014/15

Antagning till Gymnasieskolan i Lund 2014/15 PM Antagning till Gymnasieskolan i Lund 2014/15 TIDSPLAN FÖR GYMNASIEVALET 2014 Januari Lösenord delas ut 15 januari webben öppnas för ansökan Februari April 15 februari sista dag för webbansökan 17 februari

Läs mer

Så här fungerar behörighetsvisaren på Utbildningsinfo.se 2015-02-06

Så här fungerar behörighetsvisaren på Utbildningsinfo.se 2015-02-06 Så här fungerar behörighetsvisaren på Utbildningsinfo.se 2015-02-06 Vilket program och inriktning du väljer har betydelse för vad du kan göra efter gymnasieskolan Behörighetsvisaren hjälper dig med: vilket

Läs mer

HT Hotell- och turismprogrammet VAL AV INRIKTNING OCH INDIVIDUELLT VAL 2013/2014

HT Hotell- och turismprogrammet VAL AV INRIKTNING OCH INDIVIDUELLT VAL 2013/2014 HT Hotell- och turismprogrammet VAL AV INRIKTNING OCH INDIVIDUELLT VAL 2013/2014 1 Val av inriktning fö r dig söm ga r Hötell- öch turismprögrammet Efter examen från Hotell- och turismprogrammet ska du

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA 1 En ny modell för behörighetsgivning på landets folkhögskolor införs successivt under de kommande åren. Den styr hur folkhögskoledeltagare

Läs mer

FRANS SUELL OCH JÖRGEN KOCKS GYMNASIUM. Hotell- och Turismprogrammet Hotell och Konferens Turism och Resor

FRANS SUELL OCH JÖRGEN KOCKS GYMNASIUM. Hotell- och Turismprogrammet Hotell och Konferens Turism och Resor FRANS SUELL OCH JÖRGEN KOCKS GYMNASIUM Hotell- och Turismprogrammet Hotell och Konferens Turism och Resor HOTELL- OCH TURISMPROGRAMMET Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium Hotell- och Turismprogrammet

Läs mer

Information inför Det som tas upp är följande...

Information inför Det som tas upp är följande... Information inför Det som tas upp är följande... Utbildning Skaraborg Program Behörighet Tillträdesregler - högskola Ansökningsförfarandet Utbildning Skaraborg Samverkan mellan 15 kommuner. Sök fritt bland

Läs mer

Bilaga 2. Begrepp och definitionslista.

Bilaga 2. Begrepp och definitionslista. Bilaga 2. Begrepp och definitionslista. Listan visar exempel på begrepp som används inom utbildning och inom det kommunala informationsansvaret. Listan kan tjäna som underlag för att ge exempel på vanliga

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

Kort om särskild utbildning för vuxna

Kort om särskild utbildning för vuxna LÄTTLÄST TILL ELEVEN Kort om särskild utbildning för vuxna FOTO: MICHAEL MCLAIN Till dig som vill läsa på särskild utbildning för vuxna Du som har fyllt 20 år och har utvecklingsstörning eller hjärnskada

Läs mer

Välkommen till Gymnasieinformation!

Välkommen till Gymnasieinformation! Välkommen till Gymnasieinformation! Gymnasieskolan enligt GY2011 18 Nationella program 60 inriktningar 12 Yrkesprogram 6 Högskoleförberedande program Alla program omfattar 2 500 poäng Yrkesprogram Gymnasiegemensamma

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Eda Gymnasieskola. - en modern skola i tiden - www.eda.se/utbildning

Eda Gymnasieskola. - en modern skola i tiden - www.eda.se/utbildning Eda Gymnasieskola - en modern skola i tiden - www.eda.se/utbildning 2 Eda Gymnasieskola Eda Gymnasieskola erbjuder följande: Restaurang- och livsmedelsprogrammet Hotell- och turismprogrammet Industritekniska

Läs mer

TILL ELEVEN. Kort om Särskild utbildning för vuxna

TILL ELEVEN. Kort om Särskild utbildning för vuxna TILL ELEVEN Kort om Särskild utbildning för vuxna Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-82-0

Läs mer

BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA

BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA En ny modell för behörighetsgivning på landets folkhögskolor införs successivt under de kommande åren. Den styr hur folkhögskoledeltagare blir

Läs mer

Hantverksprogrammet Frisör

Hantverksprogrammet Frisör Hantverksprogrammet Frisör Drömmer du om att bli frisör? Är du intresserad av mode och trender? Gillar du att arbeta med färg och form? Tycker du om att möta människor? Utbildningen ger dig grundläggande

Läs mer

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista syo-konsulent studie- och yrkesval studieinriktning gymnasium/gymnasieskola nationella program lokala inriktningar praktisk och teoretisk utbildning

Läs mer

Hej alla sökanden till Särskild utbildning för vuxna (SUV)! Här kommer en folder om kurserna inför hösten -14.

Hej alla sökanden till Särskild utbildning för vuxna (SUV)! Här kommer en folder om kurserna inför hösten -14. Hej alla sökanden till Särskild utbildning för vuxna (SUV)! Här kommer en folder om kurserna inför hösten -14. Här kan du söka efter just den eller de kurser du vill gå. Ta hjälp av någon personal, god

Läs mer

Gymnasieinformation 2013

Gymnasieinformation 2013 Gymnasieinformation 2013 SYV-Kalendarium HT-2012 Kommunala gymnasieskolor - presentation i aulan (september) SYV - gymnasieinformation klassvis (september) PRAO vecka 40 Enskilda vägledningssamtal inbokade

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Aktiva Ute Malmö Naturskola

Aktiva Ute Malmö Naturskola Aktiva Ute Malmö Naturskola I projektet Aktiva Ute utbildades unga Malmöbor till att bli naturinspiratörer. Syftet med utbildningen var att göra deltagarna nyfikna på naturen, ge positiva upplevelser av

Läs mer

Grundskolans. Elevens Val 2015-16

Grundskolans. Elevens Val 2015-16 Grundskolans Elevens Val 2015-16 Textilslöjd (TX) Har du lust att skapa och vara kreativ, välj elevens val i textil. Här får du möjlighet att blomma ut med dina idéer och fördjupa dig i hantverkstekniker.

Läs mer

Hotell- och turismprogrammet (HT)

Hotell- och turismprogrammet (HT) Hotell- och turismprogrammet (HT) Hotell- och turismprogrammet (HT) ska utveckla elevernas kunskaper om service och bemötande, vilket är centralt inom branschen. Efter examen från programmet ska eleverna

Läs mer

Barn- och fritidsprogrammet

Barn- och fritidsprogrammet Barn- och fritidsprogrammet Programmet för dig som sätter människan i centrum. Fokus i utbildningen ligger på ämnen som handlar om pedagogik, kommunikation mellan människor, ledarskap samt hälsa. Programmet

Läs mer

Skriv text, lägg in bilder/diagram

Skriv text, lägg in bilder/diagram Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan Gy2011 Skriv text, lägg in bilder/diagram 1 Reformer för högre kvalitet En ny skollag Nya styrdokument och ny betygsskala Utökad uppföljning Ny lärarutbildning

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015

Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015 Rapport 2015 Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015 Charlott Rydén och Ulrika Pudas 2015-04-15 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Sökande bosatta

Läs mer

Yrkesutbildning för bättre matchning. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad

Yrkesutbildning för bättre matchning. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Yrkesutbildning för bättre matchning Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Valfrågan i fokus Arbeta en Arbete en Arbeta en en Arbete en Arbeta en Arbete en Arbete Arbeta Arbete Arbete en Arbete

Läs mer

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan.

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. 79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. KOMMENTARER: vad var särskilt positivt under dagen och vad kan förbättras? Tänk på innehållet under dagen, förtäring,

Läs mer

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning 2015-02-10 Sidan 1 av 27 Bokslut och verksamhets- berättelse 2014 Gymnasieskola och vuxenutbildning Statistik Karin Mannström, Förvaltningsekonom Februari 2015 Dnr Kon 2015/17 2015-02-10 Sidan 2 av 27

Läs mer

Tankar och funderingar om framtiden

Tankar och funderingar om framtiden Tankar och funderingar om framtiden Drömmen om det lilla livet är stor, drömmer om ett jobb, familj och ett fint hem. Vill ha ett jobb som är utvecklande och som man trivs med och bra inkomst Planera ditt

Läs mer

Restaurang & livsmedel

Restaurang & livsmedel Om skolan Nyköpings Strand Utbildningscentrum driver i dag Nyköpings Hotell- och Restaurangskola. Skolan har sedan 1994 bedrivit Hotell- och Restaurangutbildning. Nu går vi vidare och utvecklar skolan

Läs mer

Förändringar. Så är det... Så blir det... Nationella program Nationella programinriktningar Nationella kurser

Förändringar. Så är det... Så blir det... Nationella program Nationella programinriktningar Nationella kurser GY 2011 Förändringar Så är det... Nationella program Specialutformade program Nationella programinriktningar Lokala programinriktningar Nationella kurser (900) Lokala kurser (9000) Valbara kurser Så blir

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Preliminär antagning 2014

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Preliminär antagning 2014 platser antagna platser Bygg- och anläggningsprogrammet inr husbyggnad, mark o anl, måleri, plåtsl samt Lärling, Kista gymn Alla antagna Ingen antagen 183.8 30 16 0 14 Barn- och fritidsprogrammet inr fritid

Läs mer

P ROFILER SY LT E S KO L A N 7 9

P ROFILER SY LT E S KO L A N 7 9 P ROFILER SY LT E S KO L A N 7 9 Välkommen till Sylteskolan en mötesplats där äventyr och kunskap väntar på dig! Vi vet att kunskap kommer så mycket lättare när intresse och glädje finns. Därför arbetar

Läs mer

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Hur tycker Du att föreläsningarna har varit under dagarna? Mycket värdefulla 21 Värdefulla 11 Mindre värdefulla 0 Värdelösa 0 Saknas ifyllt

Läs mer

EKONOMI HANDEL TURISM & RESOR & SERVICE LÄRLING HANDEL

EKONOMI HANDEL TURISM & RESOR & SERVICE LÄRLING HANDEL EK EKONOMI HA HANDEL & SERVICE HT TURISM & RESOR LÄRLING HANDEL HOS OSS ÄR BÅDE DU OCH UTBILDNINGEN I CENTRUM! Du får något att göra efter gymnasiet! Under flera år har vi placerat oss i topp när det gäller

Läs mer

Filmhandledning Filmen passar för år 8- gymnasiet Tema: Idrott och hälsa, Könsroller, Jämställdhet, Tonår och Vänskap

Filmhandledning Filmen passar för år 8- gymnasiet Tema: Idrott och hälsa, Könsroller, Jämställdhet, Tonår och Vänskap ! Balettpojkarna Filmhandledning Filmen passar för år 8- gymnasiet Tema: Idrott och hälsa, Könsroller, Jämställdhet, Tonår och Vänskap Fakta om filmen Originaltitel: Balleyttguttene Regi: Kenneth Elvebakk

Läs mer

Välkomna till lektion med studie- och yrkesvägledare 2013/ 2014. Studie och yrkesvägledning för årskurs 8

Välkomna till lektion med studie- och yrkesvägledare 2013/ 2014. Studie och yrkesvägledning för årskurs 8 Välkomna till lektion med studie- och yrkesvägledare 2013/ 2014. Studie och yrkesvägledning för årskurs 8 Östra skolområdet Vilka bitar är viktiga inför årskurs 9? 1 Studie och yrkes vägledning, SYV Vägen

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

Individuellt Val årskurs 2 och 3

Individuellt Val årskurs 2 och 3 Individuellt Val årskurs 2 och 3 Läsåret 13/14 och 14/15 Kursutbud Det individuella valet omfattar 200 poäng som fördelas över årskurs 2 och 3 och innehåller behörighetsgivande kurser, intressekurser och

Läs mer

Förslag till gemensamma programpriser för den nya gymnasieskolan Gy 11 i Stockholms län

Förslag till gemensamma programpriser för den nya gymnasieskolan Gy 11 i Stockholms län PROMEMORIA 2010-12-01 Dnr: 2010/0092 Kansliet Björn Larsson Styrelsen Sammanträdesdatum: 2010-12-09 Förslag till gemensamma programpriser för den nya gymnasieskolan Gy 11 i Stockholms län Bakgrund KSL

Läs mer

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Preliminär antagning 2013

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Preliminär antagning 2013 platser antagna platser Bygg- och anläggningsprogrammet inr husbyggnad, mark o anl, måleri, plåtsl samt Lärling, Kista gymn Alla antagna Alla antagna 170.0 30 17 0 13 Barn- och fritidsprogrammet inr fritid

Läs mer

Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan?

Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan? Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan? Vad kan det fjärde året på gymnasieskolans teknikprogram få för betydelsen för yrkeshögskolan? Yrkeshögskolan och Gy

Läs mer

Egna kommentarer Autism grundutbildning

Egna kommentarer Autism grundutbildning Utbildning Autism 76 respondenter. 90,8% upplever att de fått inspiration. 90,8% upplever att utbildningen lett till lärande. 90,8% upplever ökat intresse efter utbildningen. 77,6% upplever att de fått

Läs mer

Särskild undervisning för vuxna. Välkommen att studera på. Särvux. Särvux

Särskild undervisning för vuxna. Välkommen att studera på. Särvux. Särvux Särskild undervisning för vuxna 2015 2016 Välkommen att studera på Särvux Särvux 1 Välkommen till särskild utbildning för vuxna på Lidingö Du som fyllt 20 år och har en utvecklingsstörning eller en hjärnskada

Läs mer

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Slutlig antagning 2014

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Slutlig antagning 2014 platser antagna platser Bygg- och anläggningsprogrammet inr husbyggnad, mark o anl, måleri, plåtsl samt Lärling, Kista gymn Alla antagna Ingen antagen 188.8 30 29 0 1 Barn- och fritidsprogrammet inr fritid

Läs mer

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04 Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de

Läs mer

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Slutlig antagning 2013

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Slutlig antagning 2013 platser antagna platser Bygg- och anläggningsprogrammet inr husbyggnad, mark o anl, måleri, plåtsl samt Lärling, Kista gymn Alla antagna Alla antagna 170.0 30 24 0 6 Barn- och fritidsprogrammet inr fritid

Läs mer

Hur blir man behörig till högskola och yrkeshögskola genom folkhögskolans Allmänna kurs?

Hur blir man behörig till högskola och yrkeshögskola genom folkhögskolans Allmänna kurs? Hur blir man behörig till högskola och yrkeshögskola genom folkhögskolans Allmänna kurs? Information till folkhögskolestuderande Folkhögskolornas informationstjänst 2012 Innehåll: Behörighet till högskolan

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Tumba Gymnasium. Skolan erbjuder

Tumba Gymnasium. Skolan erbjuder Tumba Gymnasium Skolan erbjuder Högskoleförbredande program: Ekonomiprogrammet - inriktningarna Ekonomi och Juridik Estetiska programmet - inriktningarna Estetik & media, Musik och Bild- & formgivning

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00,

Läs mer

Meritvärden vid slutlig antagning till nationella program i Malmö 2011

Meritvärden vid slutlig antagning till nationella program i Malmö 2011 ygg- och anläggningsprogrammet ygg- och anläggningsprogrammet, PEA-skolan Malmö 170 185 ygg- och anläggningsprogrammet, Yrkesgymnasiet Malmö A 172 ygg- och anläggningsprogrammet, Norra Sorgenfri gymnasium

Läs mer

Individuellt val. Läsår 2014/2015

Individuellt val. Läsår 2014/2015 Individuellt val Läsår 2014/2015 Information inför ditt individuella val Individuellt val ingår i samtliga gymnasieprogram. Du ska läsa 200 poäng individuellt val under dina år på gymnasiet. De flesta

Läs mer

INDIVIDUELLA VAL BYGG- OCH ANLÄGGNINGSPROGRAMMET

INDIVIDUELLA VAL BYGG- OCH ANLÄGGNINGSPROGRAMMET INDIVIDUELLA VAL BYGG- OCH ANLÄGGNINGSPROGRAMMET Den här informationen delas ut till alla elever i årskurs 1. Den finns också tillgänglig på skolans hemsida, www.marksgymnasieskola.se och på plattformen.

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer