Metaboliska kretsloppsmodeller. för ökad samverkan och synergi inom stadsutveckling
|
|
- Alexander Larsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Metaboliska kretsloppsmodeller för ökad samverkan och synergi inom stadsutveckling Björn Frostell, Professor Industriell ekologi Avdelningen för Industriell ekologi Institutionen för Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad KTH Föredrag vid plattformsmöte #3 Tvärsamverkan för nya urbana synergier Den 22 oktober 2015, Naturhistoriska Riksmuséet
2 Budskap Kretsloppsmodeller baserade på ett metaboliskt angreppssätt kombinerade med fysiska resursräkenskaper skapar en gemensam utgångspunkt för ökad samverkan och synergi inom hållbar stadsutveckling Samhälle Inflöde Utflöde Lager Vi måste mäta bättre, inflöde, lager, utflöde!
3 Innehåll Viktiga globala trender Vad är ett metaboliskt angreppssätt Tidiga ansatser till metaboliska angreppssätt Industriell ekologi Kretsloppsmodell 2.0 för Norra Djurgårdsstaden Vad kan ett metaboliska kretsloppsmodeller tillföra för ökad synergi och samverkan mellan aktörer?
4 Viktiga övergripande globala trender En ökande världsbefolkning En snabbt ökande stadsbefolkning En snabb ekonomisk globalisering En snabbt ökande resursanvändning Snabbt ökande emissioner
5 Metabolism Ett metaboliskt angreppssätt Summan av de metaboliska aktivititeter som sker i en viss miljö (Merriam Webster dictionary) De kemiska processer som pågår i en levande organism för att upprätthålla liv (Oxford dictionaries) Alla kemiska reaktioner som sker inuti en organism (The free dictionary) Ett metaboliskt angreppssätt betraktar samhället som en levande organism, en organism som metaboliserar energi och material för att vidmakthålla och utveckla sina aktiviteter
6 En principiell systemmodell för samhällelig metabolism Samhälle Inflöde Utflöde Lager Inspirerad av Meadows, Thinking in Systems: A Primer, 2008
7 Systemmodellen tillämpad på hotbilder och potentiella framtida utmaningar för samhället Inflöde Lager Utflöde Peak oil Peak fosfor Peak metaller Resursbrist (energi, vatten, mat) Infrastruktur Deponier Hemutrustning (vitvaror, möbler mm) Lager i lådor, källare, garage på vindar och hyrda lager, mm Miljöpåverkan Planetära gränser Ekologiskt fotavtryck (world overshoot day)
8 Systemmodellen applicerad på samhällelig metabolism Naturlig källa Tidig industriell epok Naturlig sänka Förnyelsebara och icke förnyelsebara fysiska resurser (F&IF RES) Inflöde Mänskliga Aktiviteter Lager Utflöde Dagens samhälle Naturlig källa Inflöde Utflöde Naturlig sänka Mänskliga aktiviteter (F&IF RES) Lager (t. ex. infrastruktur deponier)
9 Systemmodellen applicerad på framtidens samhälle Framtidens samhälle Naturlig källa Naturlig sänka Förnyelsebara resurser Inflöde Mänskliga aktiviteter Produkter Utflöde Lager
10 A Metabolic Carbon Model for the World Soil carbon Earth s plant biomass 560 Litter Fall 60 Deforestation & Land Use Change 1 Photosynthesis 120 Plant respiration 60 Soil Respiration 60 Fossil fuel burning 6 Atmospheric pool 750 Ocean Loss 90 Ocean Uptake 92 Rivers 1 Fossil fuels Earth s crust Seas Numbers given in Pg (stocks) and Pg/yr (flows) adapted from
11 Några tidiga metaboliska ansatser
12 Kommunlådan för kväve Varberg AIR SERVICE 170 FOOD SUPPLY AGRICULTURE & FISHERY INDUSTRY 76 FORESTRY INFRA- STRUCTURE REAL ESTATE 290 TRANSPORT HOUSE- HOLDS LAND WASTE MANAGEMENT WATER System Boundary (Municipal Boundary of Varberg) Burström, Brandt och Frostell, 1995
13 Fosforflöden i Stockholms län 2009 (Sörenby 2010)
14 Hammarbymodellen Kretsloppsmodell 1.0
15 SymbioCity understryker nödvändigheten av synergier mellan olika urbana system Ulf Ranhagen och Björn Frostell KTH sep 2013 Stockholms stad
16 Circular Economy System Diagram by Ellen Macarthur Foundation
17 Industriell ekologi Industrial Ecology is the study of the technological organisms, their use of resources, their potential environmental impact and the way in which their interactions with the natural world could be restructured to enable global sustainability. Graedle & Allenby (2010)
18 Kretsloppsmodell för Norra Djurgårdsstaden
19 Kretsloppsmodell 2.0.för Norra Djurgårdsstaden Ulf Ranhagen, Adj. Professor, KTH - Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad Björn Frostell, Professor, KTH - Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad
20 Kretsloppsmodell 2.0 Grundidé Ulf Ranhagen och Björn Frostell KTH sep 2013 Stockholms stad
21 Stockholm stads mind map över förväntningar på Kretsloppsmodellen Redskap för uppföljning av miljömål Verktyg för stadens uppföljning Tillhandahålla kunskap om ekosystem Pedagogisk med människan i i centrum Främja En hållbar livsstil Ge kunskap om Ekosystemgränser Visa miljödata på olika sätt Informera och illustrera ge kunskap Kommunicera med olika aktörer Främja export Inspirera Visa olika geografiska skalor Prioritera mellan materialflöden Stöd för samhällsekonomiska analyser och prioriteringar Stöd för analys av resursanvändning Dynamiskt analysverktyg Tydliggöra Systemkonsekvenser Planeringsverktyg Stöd för systemsyn och helhet Kretsloppsmodellen ska vara heltäckande Ulf Ranhagen och Björn Frostell KTH sep 2013 Stockholms stad
22 Kretsloppsmodell 2.0 Konceptuell uppbyggnad Nivå 0 Grundläggande koppling till HUT* *Hållbar utveckling Economic Ecologic Social Energy interaction Social interaction Physical metabolic interactions energy & materials The Globe Human activities Formal economy Atmosphere Litosphere Hydrosphere Biosphere Atmosphere Space Earth system Hydrosphere Litosphere Acone cut out from the earth Inner cone = Econosphere Middle cone = Sociosphere Outer cone = Ecosphere Biosphere Extern energiförsörjning Lokal energiförs/prod Energianvändning Globalt Uran Olja Naturgas Biodrivmedel Regionalt Kärnkraft Vattenkraft Vindkraft Lokalt Lokal sol/vindkr. El Bränslen Värme Bostäder* Kontor Industri Transporter Service Emissioner Lågvärdig värme Built environment urban functions Transport system Energy, water, waste systems Ecosystem services Urban biosphere enlarged Kol Träbränsle Hushållsavf. Kraftvärme Kyla Fjärrkyla Abs. kyla *För varje sektor bokförs energianvändningen för de fyra energislagen i MJ/år Sektor x Sektor y Nivå 1 Grundläggande koppling till de planetära systemen Nivå 2 Den visualiserade Kretsloppsmodell 2.0 Ulf Ranhagen och Björn Frostell KTH sep 2013 Stockholms stad Nivå 3 Specifika fysiska resursräkenskaper
23 Kretsloppsmodell 2.0 Konceptuell tankemodell på nivå 2 Atmosfär Biosfär Litosfär Hydrosfär Biosfär Atmosfär Jorden Hydrosfär Litosfär Utskuren kon av jorden Innersta kon = Ekonosfär Mellankon = Sociosfär Yttre kon = Ekosfär Byggd miljö och urbana funktioner Energi, vatten, avfallssystem Transportsystem Biosfär förstorad Ekosystemtjänster Ulf Ranhagen och Björn Frostell KTH juni 2013
24 Systemskalor mer förfinade indelningar inom och utom NDS MATERIAL VÄRLDEN EUROPA SVERIGE REGION/LÄN STOCKHOLM STAD NDS SOM HELHET DELOMRÅD EN KVARTER I MITTEN: BYGGNAD / RUM MÄNNISKOR VERKSAMHETER VATTEN STOCKHOLM STAD REGION/LÄN SVERIGE EUROPA VÄRLDEN ENERGI Ulf Ranhagen och Björn Frostell KTH sep 2013 Stockholms stad
25 VATTEN ENERGI ICT MATERIAL KRETSLOPPSMODELL 2.0. för Norra Djurgårdsstaden slutligt koncept. Ulf Ranhagen, Björn Frostell. September 2013
26 ICT VATTEN ENERGI 0 ICT KRETSLOPPSMODELL 2.0. för Norra Djurgårdsstaden slutligt koncept. MATERIAL Ulf Ranhagen, Björn Frostell. September 2013
27 ICT VATTEN ENERGI 0 ICT KRETSLOPPSMODELL 2.0. för Norra Djurgårdsstaden slutligt koncept. MATERIAL Ulf Ranhagen, Björn Frostell. September 2013
28 VATTENKRAFT VÅGKRAFT HAVET MOLNBILDNING I ATMOSFÄREN ENERGI SOLVÄRME GEOTERMI LOKAL GEOTERMI FJÄRR KYLA NDS FJÄRR VÄRME VP DAGVATTEN SJÖAR HAV VATTEN VIND SOLEL KÄRNKRAFT LOKAL SOLVÄRME LOKAL VIND LOKAL SOLEL VÄRME- LAGER BRUKARE RENINGS ANLÄGGN. TRAFIK DAG VATTEN HYGIENI SERINGS LAGER VATTEN VERK HYGIENISERINGS ANLÄGGNING KLOSETTVATTEN INDUSTRI- TILLVERKNING AVFALLSASKA FJÄRRVÄRME BIO ROPSTEN URBANA FUNKTIONER BEBYGGELSE LOKAL BIOGASANL. AVLOPPS VERK SKOGSBRUK EXT FJÄRRVÄRME BIO HÖGDALEN SOPSUGS- TERMINAL ÅTER BRUKS- CENTRUM KOMPOST MATAVFALL BIOGAS ANLÄGGNING OLJA KOL TILLVERKNING LOGISTIK CENTRAL TILLVERKNING BIOPELLETS DEPONI FARLIGT AVFALL TILLVERKNING BYGG OCH ANLÄGGN.MTRL TILLVERKNING JORDBRUK KRETSLOPPSMODELL 2.0. för Norra Djurgårdsstaden slutligt koncept. GRUVOR SKOGS BRUK MATERIAL Ulf Ranhagen, Björn Frostell. September 2013
29 MATERIAL SKOGSBRUK GRUVOR JORDBRUK BYGG OCH ANLÄGGNINGS MATERIAL BIOPELLETS BIOGASANL. MATAVFALL LOKAL BIOGASANL. SOPSUGS- TERMINAL TILL- VERK- NING KOMPOST NDS KONSUMENT LOGISTIK Människor och CENTRAL urbana ÅTERBRUKS- funktioner STADS- CENTRUM ODLING SVARTVATTEN TILLVERKNING NORRA DJURGÅRDSSTADEN NORRA DJURGÅRDSSTADEN KONSUMENT ANVÄNDARE UNDERHÅLL TILL- VERK- NING TILLVERKNING ANVÄNDARE Boende Arbetande Besökare Användare FARLIGT AVFALL Konsumenter DEPONI BIOMASSA KOL SKOGSBRUK OLJA GRÅVATTEN KÄRNKRAFT VATTEN VA-VERK VATTENVERK SJÖAR HAV URIN- LAGER DAGVATTEN URBANA FUNKTIONER BEBYGGELSE FJÄRRKYLA GEOTERMI KRAFTVÄRME VÄRME- Resurseffektiva byggnader LAGER URBANA FUNKTIONER TRAFIK- DAGVATTEN och BEBYGGELSE transporter Ekosystemtjänster LOKAL VIND SOLEL INTERN SOLVÄRME GEOTERMI SOLEL SOLVÄRME VIND ENERGI VATTEN- KRAFT MOLN ATMOSFÄR HAVET VÅGKRAFT Ulf Ranhagen och Björn Frostell KTH sep 2013 Stockholms stad
30 MATERIAL SKOGSBRUK GRUVOR JORDBRUK BYGG OCH ANLÄGGNINGS MATERIAL BIOPELLETS TILL- VERK- NING NDS TILL- VERK- NING FARLIGT AVFALL DEPONI TILLVERKNING TILLVERKNING KOL MATAVFALL STADS- ODLING LOGISTIK CENTRAL ÅTERBRUKS- CENTRUM OLJA KOMPOST UNDERHÅLL SOPSUGS- TERMINAL BIOGASANL. LOKAL BIOGASANL. SVARTVATTEN KONSUMENT ANVÄNDARE BIOMASSA SKOGSBRUK GRÅVATTEN KÄRNKRAFT VA-VERK URIN- LAGER URBANA FUNKTIONER BEBYGGELSE KRAFTVÄRME LOKAL VIND SOLEL VIND VATTEN VATTENVERK SJÖAR HAV TRAFIK- DAGVATTEN DAGVATTEN VÄRME- LAGER FJÄRRKYLA GEOTERMI INTERN SOLVÄRME GEOTERMI SOLEL SOLVÄRME ENERGI VATTEN- KRAFT MOLN ATMOSFÄR HAVET VÅGKRAFT Ulf Ranhagen och Björn Frostell KTH sep 2013 Stockholms stad
31 MATERIAL SKOGSBRUK GRUVOR JORDBRUK BYGG OCH ANLÄGGNINGS MATERIAL BIOPELLETS TILL- VERK- NING NDS TILL- VERK- NING FARLIGT AVFALL DEPONI TILLVERKNING TILLVERKNING KOL MATAVFALL STADS- ODLING LOGISTIK CENTRAL ÅTERBRUKS- CENTRUM OLJA KOMPOST UNDERHÅLL SOPSUGS- TERMINAL BIOGASANL. LOKAL BIOGASANL. SVARTVATTEN KONSUMENT ANVÄNDARE BIOMASSA SKOGSBRUK GRÅVATTEN KÄRNKRAFT VA-VERK URIN- LAGER URBANA FUNKTIONER BEBYGGELSE KRAFTVÄRME LOKAL VIND SOLEL VIND VATTEN VATTENVERK SJÖAR HAV TRAFIK- DAGVATTEN DAGVATTEN VÄRME- LAGER FJÄRRKYLA GEOTERMI INTERN SOLVÄRME GEOTERMI SOLEL SOLVÄRME ENERGI VATTEN- KRAFT MOLN ATMOSFÄR HAVET VÅGKRAFT Ulf Ranhagen och Björn Frostell KTH sep 2013 Stockholms stad
32 MATERIAL SKOGSBRUK GRUVOR JORDBRUK BYGG OCH ANLÄGGNINGS MATERIAL BIOPELLETS TILL- VERK- NING NDS TILL- VERK- NING FARLIGT AVFALL DEPONI TILLVERKNING TILLVERKNING KOL MATAVFALL STADS- ODLING LOGISTIK CENTRAL ÅTERBRUKS- CENTRUM OLJA KOMPOST UNDERHÅLL SOPSUGS- TERMINAL BIOGASANL. LOKAL BIOGASANL. SVARTVATTEN KONSUMENT ANVÄNDARE BIOMASSA SKOGSBRUK GRÅVATTEN KÄRNKRAFT VA-VERK URIN- LAGER URBANA FUNKTIONER BEBYGGELSE KRAFTVÄRME LOKAL VIND SOLEL VIND VATTEN VATTENVERK SJÖAR HAV TRAFIK- DAGVATTEN DAGVATTEN VÄRME- LAGER FJÄRRKYLA GEOTERMI INTERN SOLVÄRME GEOTERMI SOLEL SOLVÄRME ENERGI VATTEN- KRAFT MOLN ATMOSFÄR HAVET VÅGKRAFT Ulf Ranhagen och Björn Frostell KTH sep 2013 Stockholms stad
33 MATERIAL SKOGSBRUK GRUVOR JORDBRUK BYGG OCH ANLÄGGNINGS MATERIAL BIOPELLETS TILL- VERK- NING NDS TILL- VERK- NING FARLIGT AVFALL DEPONI TILLVERKNING TILLVERKNING KOL MATAVFALL STADS- ODLING LOGISTIK CENTRAL ÅTERBRUKS- CENTRUM OLJA KOMPOST UNDERHÅLL SOPSUGS- TERMINAL BIOGASANL. LOKAL BIOGASANL. SVARTVATTEN KONSUMENT ANVÄNDARE BIOMASSA SKOGSBRUK GRÅVATTEN KÄRNKRAFT VA-VERK URIN- LAGER URBANA FUNKTIONER BEBYGGELSE KRAFTVÄRME LOKAL VIND SOLEL VIND VATTEN VATTENVERK SJÖAR HAV TRAFIK- DAGVATTEN DAGVATTEN VÄRME- LAGER FJÄRRKYLA GEOTERMI INTERN SOLVÄRME GEOTERMI SOLEL SOLVÄRME ENERGI VATTEN- KRAFT MOLN ATMOSFÄR HAVET VÅGKRAFT Ulf Ranhagen och Björn Frostell KTH sep 2013 Stockholms stad
34 MATERIAL SKOGSBRUK GRUVOR JORDBRUK BYGG OCH ANLÄGGNINGS MATERIAL BIOPELLETS TILL- VERK- NING NDS TILL- VERK- NING FARLIGT AVFALL DEPONI TILLVERKNING TILLVERKNING KOL MATAVFALL STADS- ODLING LOGISTIK CENTRAL ÅTERBRUKS- CENTRUM OLJA KOMPOST UNDERHÅLL SOPSUGS- TERMINAL BIOGASANL. LOKAL BIOGASANL. SVARTVATTEN KONSUMENT ANVÄNDARE BIOMASSA SKOGSBRUK GRÅVATTEN KÄRNKRAFT VA-VERK URIN- LAGER URBANA FUNKTIONER BEBYGGELSE KRAFTVÄRME LOKAL VIND SOLEL VIND VATTEN VATTENVERK SJÖAR HAV TRAFIK- DAGVATTEN DAGVATTEN VÄRME- LAGER FJÄRRKYLA GEOTERMI INTERN SOLVÄRME GEOTERMI SOLEL SOLVÄRME ENERGI VATTEN- KRAFT MOLN ATMOSFÄR HAVET VÅGKRAFT Ulf Ranhagen och Björn Frostell KTH sep 2013 Stockholms stad
35 MATERIAL SKOGSBRUK GRUVOR JORDBRUK BYGG OCH ANLÄGGNINGS MATERIAL BIOPELLETS TILL- VERK- NING NDS TILL- VERK- NING FARLIGT AVFALL DEPONI TILLVERKNING TILLVERKNING KOL MATAVFALL STADS- ODLING LOGISTIK CENTRAL ÅTERBRUKS- CENTRUM OLJA KOMPOST UNDERHÅLL SOPSUGS- TERMINAL BIOGASANL. LOKAL BIOGASANL. SVARTVATTEN KONSUMENT ANVÄNDARE BIOMASSA SKOGSBRUK GRÅVATTEN KÄRNKRAFT VA-VERK URIN- LAGER URBANA FUNKTIONER BEBYGGELSE KRAFTVÄRME LOKAL VIND SOLEL VIND VATTEN VATTENVERK SJÖAR HAV TRAFIK- DAGVATTEN DAGVATTEN VÄRME- LAGER FJÄRRKYLA GEOTERMI INTERN SOLVÄRME GEOTERMI SOLEL SOLVÄRME ENERGI VATTEN- KRAFT MOLN ATMOSFÄR HAVET VÅGKRAFT Ulf Ranhagen och Björn Frostell KTH sep 2013 Stockholms stad
36 Kretsloppsmodell 2.0 nivå 3 Kol Skiss till räkenskaper för kolflöden Extern produktion Lokal produktion Konsumtion/service Emissioner Globalt Regionalt Lokalt Mat Mat Bostäder* Kons produkter Konsumentprodukter Kontor Byggmaterial Byggmaterial Industri Kol Träbränsle Hushållsavf. Kraftvärme Energiproduktion Transporter Energiprod Transport Olja Service Naturgas Biodrivmedel RP 1 Sektor x RP 2 RP 3, 4 *För varje sektor bokförs kolomsättningen i total mängd/år och mängd per person och år Ulf Ranhagen och Björn Frostell KTH sep 2013 Stockholms stad
37 Från Hammarby sjöstad till Norra Djurgårdsstaden Back casting metodik Vision without action is a daydream Action without vision is a nightmare Grad av hållbarhet 3 Alternativ strategi: snabb långsam Kretsloppsmodell / Alternativ strategi: långsam-snabb Kort sikt Medellång sikt Lång sikt Hammarbymodellen 2010/2015 Tid Ulf Ranhagen och Björn Frostell KTH sep 2013 Stockholms stad
38 Behov av utveckling Definiera kopplingar och samarbeten med parallellt pågående projekt som Smart Cities SRS, aktiviteter inom CESC (Centre for Sustainable Communication), etc Utveckling av pedagogiska beskrivningar med hjälp av visualisering och animering Beskrivning i ett framtidsperspektiv, i utgångsläget och olika etapper vidareutveckling av alternativa framtidsscenarier typ centraliserat decentraliserat Fördjupad beskrivning av helhetsmodellen och delmodeller för material, energi och vatten kopplat till ekosystemtjänster Utveckla ett dynamiskt analysverktyg för simuleringar av ämnesflöden Använda modellen för att ta fram en karta över utförda, pågående och möjliga framtida FoU-projekt Söka mekanismer och plattformar för ökad aktörsmedverkan staden, kretsloppsbolagen, övriga näringslivet, civilsamhället och akademin Utveckla material på engelska och andra språk och söka internationell samverkan Ulf Ranhagen och Björn Frostell KTH sep 2013 Stockholms stad
39 Vad kan ett metaboliska kretsloppsmodeller och fysiska resursräkenskaper tillföra för ökad synergi och samverkan mellan aktörer?
40 Tvärsektoriell samverkan för nya urbana synergier viktiga utmaningar Vilka sektorer behöver samverka? Hur skapar man en gemensam problembild? Hur får man ett gemensamt språk? Hur uppnår man en gemensam målbild? Hur skapar man incitament för olika aktörer att samverka? Hur får man nya sociotekniska system att fungera rent praktiskt? Hur skapar man fungerande affärsmodeller?
41 Metaboliska kretsloppsmodeller med räkenskaper kan bidra till en ge en samlande bild av det komplexa moderna samhället och dess resursflöden bidra till att skapa en gemensam bild av storleken på olika resursflöden och skapa en utgångspunkt för tvärsektoriell samverkan
42 Tack för uppmärksamheten!
Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel
Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar
Läs merKlimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014
Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014 Skogen & klimatet (globalt) Dubbelt så mycket kol i skogen som i atmosfären
Läs merTILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING
TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING EKONOMI OCH EKOLOGI Varor som vi köper och konsumerar är huvudsakligen tillverkade av råvaror som kommer från våra naturresurser. Ökad konsumtion medför bland annat ökad
Läs merDet gröna Göteborg Hållbara system & innovationer. Bernt Svensén Affärsdriven miljöutveckling Business Region Göteborg AB
Det gröna Göteborg Hållbara system & innovationer Bernt Svensén Affärsdriven miljöutveckling Business Region Göteborg AB Business Region Göteborg Startade 1977 som Näringslivssekretariatet Bolagiserades
Läs merHållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?
Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel? Maria Grahn Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori Onsdagsföreläsning 1 mars 2006 Energisystemet (el, värme och transportbränslen)
Läs merKort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source
Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar
Läs merKlimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?
Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och
Läs merResilienta mikroregioner
Resilienta mikroregioner Att ta till vara på sina lokala resurser för ett framtida överlevande AgrDr Bengt Lundegårdh Studiefrämjandet/Global Organic Sweden AB I en värld som allt mer karaktäriseras av
Läs merBiobaserad ekonomi och cirkulär ekonomi. Cecilia Sundberg Institutionen för energi och teknik, SLU
Biobaserad ekonomi och cirkulär ekonomi Cecilia Sundberg Institutionen för energi och teknik, SLU CO 2 CO 2 Org-C N,P N,P Framtidsscenarier i Uppsalas färdplan Två stora fossil-input i svenskt jordbruk
Läs merKonkurrenskraft och Klimatmål
Industridagen 2008 Konkurrenskraft och Klimatmål 24/11 2008 Peter Gossas VD - Sandvik Materials Technology Ordf - Stål och Metall Arbetsgivareförbundet 0 Sveriges elproduktion TWh 2007 Kraftvärme bio Kraftvärme
Läs merNågra material & Ekologi
Några material & Ekologi Syfte Mål Kemi: Kemin; använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Biologin; använda biologins
Läs merBiogas som värdeskapare
Biogas som värdeskapare Mats Eklund Professor Industriell miljöteknik Föreståndare Biogas Research Center Biogas Research Center - för utveckling av resurseffektiva biogaslösningar and 21 participating
Läs merMiljömålsdagarna 2015 Örebro
Miljömålsdagarna 2015 Örebro Generationsmålet och. Globalt 10-årigt ramverk av program för hållbar konsumtion och produktion (10YFP) - nationell implementering Nya globala hållbarhetsmål Gunilla Blomquist,
Läs merKlimatkontrakt för Hyllie
Klimatkontrakt för Hyllie Undertecknat den 17 februari 2011 Ill: David Wiberg Bakgrund I slutet av 2009 antog Malmö stad Miljöprogram för 2009-2020 samt Energistrategi Malmö. Miljöprogrammets ambition
Läs merHenrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs merSundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö
SUNDSVAL LS KOMMUN Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö Boende Makt Avfall Transporter Natur Produktion Hälsa Energi Kunskap Konsumtion Vägvisare för miljö och utveckling för de kommande 25 åren.
Läs mer100 % förnybart 2050.!?
100 % förnybart 2050.!? Jan-Olof Dalenbäck Professor Profilledare Styrkeområde Energi Svenska solenergiföreningen (Sekr.) International Solar Energy Society (Board) Svenska fjordhästföreningen (Styrelsen)
Läs mer2014-11-27. Den hållbara stadens resursmetabolism. Från flödesanalys till kretsloppsmodeller. Inspirationsseminarium Ecoloop 10 år, 2014
2004 2007 2009 Inspirationsseminarium Ecoloop 10 år, 2014 STRATEGI PLANERING GENOMFÖRANDE Välkomna Bo Svedberg Ecoloop/LTU &Mats Johansson, Ecoloop Resurser, förtroende och planetära gränser Björn Frostell,
Läs merPerspektiv på avfall från kvittblivning till ekonomisk motor. Mats Eklund Industriell miljöteknik Linköpings Universitet
Perspektiv på avfall från kvittblivning till ekonomisk motor Mats Eklund Industriell miljöteknik Linköpings Universitet Föreläsningens innehåll Den osynliga avfallssektorn Några intressanta trender Sveriges
Läs merDen linjära ekonomins utveckling
Cirkulär ekonomi Maria Långberg Hållbarhetsdirektör SSAB 12 november, 2015 Den linjära ekonomins utveckling Industriella revolutionen möjliggjorde utvinning av råvaror och produktion till låg kostnad I
Läs merTrolla fram de osynliga aktörerna. Hav och Samhälle Marstrand 15 okt 2014 Eva-Lotta Sundblad
Trolla fram de osynliga aktörerna Hav och Samhälle Marstrand 15 okt 2014 Eva-Lotta Sundblad Vilka orsakar dålig havsmiljö? Kan de ändra sig? Aktörer och handlingar som ligger bakom belastningen behöver
Läs merHållbara stadsutvecklingsprojekt 2012-01-25
Hållbara stadsutvecklingsprojekt 2012-01-25 Hammarby Sjöstad, Stockholm Inflyttning i området började år 2000 och pågår fortfarande Fullt utbyggt har området ca 25 000 boende Funktionsblandad med bostäder,
Läs merPå väg mot hållbarhet?
På väg mot hållbarhet? Viveka Palm, Vice Avdchef för Regioner och Miljö, SCB Medlem av IAEG-SDG Adj Professor KTH, Inst för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED) EU har en hållbarhetsstrategi
Läs merVisst finns det mark och vatten för biobränslen!
Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Kjell Andersson Svebio Sveriges energianvändning 2014 Naturgas, 9,9 TWh, 2,7% Kol, 18,3 TWh, 5% Värmepumpar, 3,1 TWh, 0,8% Kärnkraft, 50 TWh, 13,7% Bioenergi,
Läs merKlimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande
Läs merElenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation
Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Stora och små strömavbrott Trender inom elanvändning Världen Statistik Sverige Energiläget
Läs merPer Eckemark, Oct 16, 2015. Ökade krav på överföring och flexibilitet i transmissionsnätet
Per Eckemark, Oct 16, 2015 Ökade krav på överföring och flexibilitet i transmissionsnätet Om ABB Slide 3 Power and productivity for a better world ABB s vision As one of the world s leading engineering
Läs merALTERNATIVT SYSTEM FÖR AVLOPPSHANTERING I REGIONER MED VATTENBRIST
ALTERNATIVT SYSTEM FÖR AVLOPPSHANTERING I REGIONER MED VATTENBRIST Exempel från Kina: CAOFEIDIAN INTERNATIONAL ECO-CITY 曹 妃 甸 国 际 生 态 城 Christina Odén och Peter Ullman Sweco Environment AB 1 Caofeidian
Läs merPotentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden
Miljömålsdialog energi målkonflikter och miljöpåverkan Potentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden Falun 2012 05 11 Håkan Sternberg, HSAE-konsult Potentialbedömningar förnybar energi
Läs merGeografi Analys och reflektion
Analys och reflektion utvecklar förmågan att dra slutsatser och generalisera samt förklara och argumentera för sitt tänkande och sina slutsatser. Kan reflektera över varför livsvillkoren ser olika ut i
Läs merEkologi Så fungerar naturen
EKOLOGI SÅ FUNGERAR NATUREN Ekologi Så fungerar naturen Är djur till någon nytta för växterna? Motivera. Elevboken, Förstår du?, uppgift 2, sida 115. Utvecklar förmåga Använda kunskaper i biologi för att
Läs merKlimat- och energistrategi för Tyresö kommun
Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande
Läs merBIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en
Läs merBioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu
Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Johan Sundberg, Profu Sverige: Mycket måttlig bioenergiökning
Läs merHyllie erfarenheter från pågående utveckling av en hållbar stadsdel
Hyllie erfarenheter från pågående utveckling av en hållbar stadsdel Mattias Örtenvik, Head of Sustainable city, Sverige June 9 th 2014 Stockholm Hyllie Ny framväxande stadsdel som ska visa vägen för framtida
Läs merEnvironment statistics and the System of Environmental and Ecconomic Accounts (SEEA)
Environment statistics and the System of Environmental and Ecconomic Accounts (SEEA) Viveka Palm, Adjunct Professor KTH Deputy Director Regions and Environment Statistics Sweden CREEA Compiling and Refining
Läs merNytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning
Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning Projektet Nytt program för energi och klimat i Örebro län Samverkansprojekt mellan Länsstyrelsen i Örebro län och Energikontoret,
Läs merBioenergi Sveriges största energislag!
Bioenergi Sveriges största energislag! 36 procent 2016 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen bildades 1980 Vi är
Läs mer1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner
ANSÖKAN 1 (7) 2012-06-11 2011/123 Lena Åström Strategisk samhällsplanerare 0431-40 29 66 lena.astrom@engelholm.se Komplettering avseende ansökan om statligt stöd för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling
Läs merGASKLART. Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI
GASKLART Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI Utmaningen Behovet av smartare energisystem Vi står inför en stor utmaning: att ställa om
Läs merGoda exempel. från investeringsprogrammen Klimp och LIP
Goda exempel från investeringsprogrammen Klimp och LIP Naturvårdsverket mars 2010 ISBN: 978-91-620-8476-9 Grafisk form: Grace Communication Tryck: CM Gruppen Upplaga: 1 500 ex Goda exempel att inspireras
Läs mer1(5) Datum 2015-07-03. Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck
1(5) Datum 2015-07-03 Diarienummer VDMB 2014-000059 Mirjam Nykvist Energi- och klimatrådgivare Program för Krylbo Utveckling mot en lockande, grön, miljövänlig ekostadsdel Beräkning av ekologiska fotavtryck
Läs merGräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON
Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON Markanvändning och biodrivmedel 30 Andel förnybart i inhemsk transport [%] 25 20 15 10 5 EU 28 Sverige 0 2005 2010 2015 EU RED 2009/28/EC iluc-direktivet
Läs merPrata Vind Vindkraft varför tycker vi så olika? Malmö den 8 okt. 2013 Ulf Jobacker, företagsutvecklare, LRF Riks
Prata Vind Vindkraft varför tycker vi så olika? Malmö den 8 okt. 2013 Ulf Jobacker, företagsutvecklare, LRF Riks LRF:s vision Vi får landet att växa. De gröna näringarna har en nyckelroll och en tätposition
Läs merTillväxt I kommuner genom att utnyttja ekosystemtjänster
Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi Tillväxt I kommuner genom att utnyttja ekosystemtjänster Torleif Bramryd Miljöstrategi Lunds universitet, Campus Helsingborg EKOSYSTEMTJÄNSTER
Läs merSkiffergas förändrade förutsättningar på de globala energimarknaderna?
Skiffergas förändrade förutsättningar på de globala energimarknaderna? Stockholm, 6 december 2011 Mikael Eriksson Arktis Ryssland Ukraina Central asien Kaukasus Libyen Turkiet Cypern Israel Irak Energi
Läs merVi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se
Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8
Läs merGÄVLE 3.2.2016 Anna Ryymin Salla Salovaara
GÄVLE 3.2.2016 Anna Ryymin Salla Salovaara LOCATION AND CONNECTIONS TO OTHER CITIES E4 E16 Gävle-Uppsala 110 km: 75 min by car, 60 min by train Gävle-Arlanda 140 km: 90 min by car, 60 min by train Gävle-Stockholm
Läs merVäxjö 2014. www.svebio.se
Växjö 2014 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Växterna är naturens motor som ger föda och energi till människor och djur. Bioenergi i kretslopp,
Läs merPlaneten ska med! Energianvändning i nyproduktion
Planeten ska med! Energianvändning i nyproduktion Kort om Riksbyggen Kärnaffär Bygger fastigheter med bostadsrätt Skapar bostadsrättsföreningar Förvaltar fastigheterna åt bostads- rättföreningarna Antal
Läs merHållbara livsstilar miljöbil, sopsortering eller minskad konsumtion?
Hållbara livsstilar miljöbil, sopsortering eller minskad konsumtion? Karin Bradley Avdelningen för urbana och regionala studier Institutionen för samhällsplanering och miljö 2012-11-30 Innehåll - (O)hållbara
Läs merPower Väst Västra Götalandsregionens utvecklingsnätverk för vindkraft
Power Väst Västra Götalandsregionens utvecklingsnätverk för vindkraft Vindkraft Förnybar energikälla Inga utsläpp Nyttjar vinden som är en oändlig resurs Ger lokal och regional utveckling Mindre sårbar
Läs merBiogasens samhällsnyttor i en cirkulär ekonomi
Biogasens samhällsnyttor i en cirkulär ekonomi 2 Vem är jag? Civilingenjör i ekosystemteknik vid LTH Doktorand vid Linköpings Universitet på avdelningen industriell miljöteknik, för Biogas research center.
Läs merEKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT
EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT Maria Cosnier 19 maj 2014 Vilka är U&We? 16 konsulter i Stockholm och i Brasilien Catalyst for Good Business - hållbarhetsdriven affärsutveckling
Läs merWhat does the green economy look like?
What does the green economy look like? Viveka Palm Head of Unit Environmental Accounts and Natural Resources Statistics Sweden viveka.palm@scb.se www.scb.se/mi1301-en The System of Environmental and Economic
Läs merStatus och Potential för klimatsmart energiförsörjning
Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA
Läs merStrategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp
Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp MIKE BASIN modellen testad på Åbyån i Södertälje Stockholm Västra Götaland Skåne Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp MIKE
Läs merBiogas som värdeskapare
Biogas som värdeskapare Mats Eklund Professor Industriell miljöteknik Föreståndare Biogas Research Center Biogas Research Center - för utveckling av resurseffektiva biogaslösningar and 21 participating
Läs merGASKLART. Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI
GASKLART Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI Utmaningen Behovet av smartare energisystem Vi står inför en stor utmaning: att ställa om
Läs merDalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970
100 % förnybart f 2050.!? Jan-Olof Dalenbäck Professor Profilledare Styrkeområde Energi Svensk mästare m i skolfotboll Påskbergsskolan 1970 Förnybar energi Konflikter! Energiutbyte? Bioenergi till allt..!?
Läs merEn hållbar utveckling
FINNES: SÖKES: En hållbar utveckling Material om Stockholms miljöprogram kan beställas på www. eller från Miljöförvaltningen i Stockholm, Box 380 24, 100 64 Stockholm Tel 08-508 28 800, Fax 08-508 28 808
Läs merAGENDA. Välkomna till den pågående RUS-processen. Tomas Stavbom, chef regionalutveckling, Regionförbundet Uppsala län
AGENDA Välkomna till den pågående RUS-processen Tomas Stavbom, chef regionalutveckling, Regionförbundet Uppsala län Johan Edstav, styrelseordförande, Regionförbundet Uppsala län Hur når vi ett fossilbränslefritt
Läs merKlimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -
Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med
Läs merEffektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen
Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen Energianvändning i olika sektorer Mtoe 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 Transportsektorn
Läs merInternationella forskarsymposiet. 26 oktober 1 november
Internationella forskarsymposiet 26 oktober 1 november Inbjudan Ett femtiotal av världens mest framstående forskare kommer den 26 oktober till den 1 november 2008 till Lund och Malmö. Under sin vecka i
Läs merHur mår miljön i Västerbottens län?
Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken
Läs merÖstersjön och Mälaren? L Gladh Gröna liberaler sep 10
Östersjön och Mälaren? L Gladh Gröna liberaler sep 10 Mälaren omgiven av 3 miljoner Trots stora insatser för att minska närsaltsbelastninge sä är övergödning ett stort problem Mälaren består av 5 bassänger
Läs merLANDSKAPET SOM DYNAMISK HELHET
LANDSKAPET SOM DYNAMISK HELHET henrik olsson pilot landscape architecture Syfte: - Att dryfta planering på ett grundläggande plan. - Att ge inspiration till nya planeringsmetoder för nya landskap. Landskapet
Läs merFriska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer
Friska ekosystem är grunden för hållbara städer Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Om projektet LAB Local Action for Biodiversity i Helsingborg Sidan 2 Förlust av biologisk mångfald hotar
Läs merGlobala problem och lokala lösningar
Globala problem och lokala lösningar Mats Eklund Professor Industriell miljöteknik Föreståndare Biogas Research Center Biogas Research Center för utveckling av resurseffektiva biogaslösningar Climate change
Läs merTrygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson
Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways
Läs merPreem - Sveriges största drivmedelsleverantör och Nordens största raffinör...
Preem - Sveriges största drivmedelsleverantör och Nordens största raffinör... Produktion & Försäljning Två raffinaderier 16,4 miljoner ton per år 80% av Sveriges- och 30% av totala raffineringskapaciteten
Läs merVärdering av fjärrvärmens resurseffektivitet och miljöpåverkan
Värdering av fjärrvärmens resurseffektivitet och miljöpåverkan Fjärrvärmedagarna 2013-04-18 Johanna Fredén IVL Svenska Miljöinstitutet Vi som jobbat med detta: Tomas Ekvall, Jenny Gode, Ida Adolfsson och
Läs merEnergigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas.
RAPPORT/kortversion Juli 2010 Stor potential för biogas i jordbruket Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. 2 Stor potential för jordbruken
Läs merYttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020
Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas
Läs merHur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala
Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Totala miljöpåverkan från livsmedelskonsumtionen/ djurhållning beror på: Antalet människor
Läs merVÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR
VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser
Läs merBiogas i Sverige. Stefan Dahlgren Gasföreningen och Biogasföreningen. 14 april 2009
Biogas i Sverige Stefan Dahlgren Gasföreningen och Biogasföreningen 14 april 2009 Användningsområden för biogas Biogas från vattenslam, gödsel, avfall blir el, värme och drivmedel Gas i kraftvärme har
Läs merHultabygdens Kretsloppsförening
Hultabygdens Kretsloppsförening Samverkan mellan boende och lantbruk 3mil söder om Linköping Huvudmålsättningen är att anpassa den befintliga bebyggelsen till ett kretsloppssamhälle Hållbarhet När man
Läs merVad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?
Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion
Läs merBiogas, det naturliga valet för City bussar Baltic Biogas Bus - Ett lyckat Östersjösamarbete Gasdagarna, Trollhättan, 24-25 Oktober 2012
Biogas, det naturliga valet för City bussar Baltic Biogas Bus - Ett lyckat Östersjösamarbete Gasdagarna, Trollhättan, 24-25 Oktober 2012 Lennart Hallgren Storstockholms Lokaltrafik, SL www.balticbiogasbus.eu
Läs merJino klass 9a Energi&Energianvändning
Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas
Läs merVarför lokal och regional energi- och klimatstatistik? Fördelar för kommuner och andra aktörer inom energiområdet
Varför lokal och regional energi- och klimatstatistik? Fördelar för kommuner och andra aktörer inom energiområdet Silva Herrmann, Nenet Seminar 14 mars, Luleå Planetens gränsvärden Source:http://www.stockholmresilience.org/planetary-boundaries
Läs merBioenergi mer än bara biogas
Bioenergi mer än bara biogas Sveriges största energikälla, bidrar till minskade koldioxidutsläpp! Hampus Mörner, Svebio Gävle-Dala Drivmedelskonvent, 22 mars, 2012 Svenska Bioenergiföreningen Att öka användningen
Läs merMetoder att mäta uthållighet som man ropar får man svar
Metoder att mäta uthållighet som man ropar får man svar AgrD Charlotte Lagerberg, Box 7047, 750 07 Uppsala, Charlotte.Lagerberg@cul.slu.se Publicerad som: Lagerberg, C. 2001. Metoder att mäta uthållighet
Läs merNordic Energy Perspectives
Nordic Energy Perspectives Utvecklingen av Sveriges och Nordens energisystem till 2030 Bo Rydén Profu Projektinriktad forskning och utveckling Profu etablerades 1987 och består idag av ca 20 personer.
Läs mer2013-04-26. China and the Asia Pacific Economy 2011 1. Många är förlorare Ojämlikheten föder det finansiella systemet
Christer Gunnarsson } Ekonomisk tillväxt } Industrialisering } Demokratisering } Global integration enorm ökning av globala arbetsstyrkan } Levnadsstandarden ökar i världen Fattigdomsminskning Livslängd
Läs merSCAs hållbara värdekedja Susan Iliefski-Janols, Hållbarhetschef
SCAs hållbara värdekedja Susan Iliefski-Janols, Hållbarhetschef sca Om du vill veta mer om SCA och vårt arbete sca.com Susan Iliefski-Janols, Director Sustainability Product Sustainability SCAs hållbara
Läs merKvävedynamik vid organisk gödsling
Kvävedynamik vid organisk gödsling SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Kvävehushållning och hållbar produktion Egenskaper hos organiska gödselmedel Pågående forskning: rotmiljöns kvävedynamik
Läs merUTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Läs merD E N U T H Å L L I G A R E G I O N E N
Att integrera hållbarhets- och energifrågor i fysisk planering med ett helhetsperspektiv utifrån Symbio City konceptet Uthållig region 20170421 Senior Professor/Arkitekt Embedded carbon dioxide emissions
Läs merInledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen
Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor
Läs merVästsvenskt nätverk för hållbar utveckling i Europa. Activities in Western Sweden for Sustainable Development
Västsvenskt nätverk för hållbar utveckling i Europa Activities in Western Sweden for Sustainable Development Finansiärerna av GAME:s projektresurs under 2013 är: Västra Götalandsregionens Miljönämnd Göteborgs
Läs merMarknad och infrastruktur för alternativa drivmedel. Hur påverkar EU:s nya infrastrukturdirektiv?
Marknad och infrastruktur för alternativa drivmedel. Hur påverkar EU:s nya infrastrukturdirektiv? Stefan Andersson 2014-11-06 Så beslutar EU EU-kommissionen Ministerrådet Europaparlamentet Direktivet EUROPAPARLAMENTETS
Läs merVad har Göteborgs Hamn för målsättningar för minskad klimatpåverkan?
KLIMAT- PROGRAM har tillsammans med Logent Ports & Terminals, APM Terminals och Gothenburg Roro Terminal sedan år 21 ett gemensamt klimatprogram för att hantera den globala och lokala klimatutmaningen.
Läs merKlimatpakten Nyhetsbrev. April 2015
Klimatpakten Nyhetsbrev April 2015 Välkommen till nya Klimatpakten! Från och med 2015 är Katarina Luhr, miljöborgarråd Stockholms stad, ordförande för Klimatpakten. Läs hennes tankar om Klimatpakten och
Läs merVad är bioekonomi och varför ska vi hålla på med det?
Vad är bioekonomi och varför ska vi hålla på med det? Svenska regioner, 13 september 2017 Thomas Hahn thomas.hahn@su.se www.stockholmresilience.su.se Bio-ekonomi och bio-baserad ekonomi Dessa begrepp har
Läs merPM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud
1 PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud Kenneth Hermele, ekonom och humanekolog, verksam vid Lunds och Göteborgs universitet Idag brukar vi människor globalt
Läs merEnvironmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts
Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts Maja Larsson, Statistics Sweden 3 rd OECD Workshop on Reforming Environmentally Harmful Subsidies Paris, October 5th, 2005 E-mail:
Läs merStor potential för effektivisering. förnybar energi
Kärnkraft vid Bottenviken? Konferens 21 22 maj 2016 Medlefors folkhögskola i Skellefteå Stor potential för effektivisering och förnybar energi Thomas B. Johansson Professor em., International Institute
Läs mer