- PDF Gratis nedladdning

Transkript

1 Fru Augusta Catharina Forssbergs sjöresor af henne sjelf upptecknade den 18 sept 1907, Augusta Forssberg, född Westman den 21 augusti 1845, död 16 januari l921. Giftermål 22 juni 1873 med Nils Theodor Forssberg. Den 22 juni 1875 afseglade med briggen "Hebe" från Söderhamn till Lissabon med trälast, tog in ballastsalt till St Ybes (Setubal),tog där lastfyllnad. Träffade " George OíNeil" Pettersson, Söderhamn, Virgo Lindström, Visby, "Gustav Wasa" Jönsson, Carlshamn, Brigg "Umeå", Bejerlieb. Afseglade till Söderhamn. Kom hem efter mindre än 3 månaders bortavaro efter en i allo lycklig resa. Omkring 22 juni 1876 seglade med skeppet "Hildur" till London. Var där i slutet af juli. Fick underrättelse att Söderhamn brunnit. Besökte Crystal-palatset, träffade Lars Brolin. Hörde Uppsalastudenternas och Christina Nilssons konsert i Albert Hall, var på Cremongarden, var på Alhambrateatern, såg "En resa till månen" Afseglade derifrån omkring 6 Aug. och var hemma i Söderhamn omkring 20:e samma månad. Bodde ombord för det mesta. Fartyget kopprades vid Stenåker och lastade och afseglade omkring den 22 October 1876 till Lisabon, dit vi anlände omkring 20 Nov. Var tillsammans med Brigg "Carl Johan" Herman Trapp och Bark "Columbia" David Herrlitz med fru, bark "Adolf" Högman med fru med flera. Efter lossning av trälasten intogs hafrelast och afseglade omkring 24 Januari l877 till Cette dit vi anlände omkring l5 Februari.Träffade samman med Herman Trapp och Herrlitz med flera Reste per järnväg till Bordeaux omkring 20 mars. Stannade där cirka 20 dar, där en flicka föddes. Afreste därifrån med ång. Stockholm Capten Ekdahl till Malmö och öfver Sundet till Köpenhamn. Stannade der till 30 Maj, då "Hildur" anlände och vi gingo ombord, jag,barnet, Hildur och Laura Wennström och anlände till Söderhamn 5 Juni. Den l5 juli l877 seglade med Bark "Hildur" från Söderhamn till West Hartlpool dit vi anlände i slutet av samma månad. Lossade trälasten och intog kollast samt seglade derifrån 18 Augusti till Söderhamn dit vi anlände omkring 6 september. Stannade hemma öfver vintern 1878 i Juni reste öfver Stockholm, Göteborg och Hull till Liverpool der "Hildur" lastade styckegods för Pernambuco. Afseglade från Liverpool omkring 10 juli och kom till Pernambuco i slutet af Augusti. Lossade styckelasten och intog socker i säckar. Afseglade i början av november till Qweenstown för order och var där omkring 16 januari Fick order till Greenock och anlände dit l8 eller 20 samma månad. Gick från Grenock omkring 15 Februari, intog där kollast för Lisabon och afseglade omkring 26 Februri, men vi måste vända för storm och gick in till Lamlach. Låg där

2 omkring en vecka. Gick ut igen genom St Georgs Chanel och anlände till Lissabon i slutet av mars. Lossade kollasten och intog saltlast och seglade derifrån i början på Maj och anlände till Köpenhamn den 27 Maj, der Nils föddes. Stannade där omkring l4 dar, då min syster Fina kom och hämtade mig till Söderhamn. Reste öfver Malmö, Jernväg Stockholm och kom hem i Juni och inflyttade i vårt nya hus i Augusti l i slutet av Juli afseglade min man med "Hildur" till Cap Town och jag och min gosse måste stanna hemma i Juni kom min man hem till Söderhamn och afseglade han igen den 30 Juli. 2:dra resan till Cap Town och kvarlemnade oss hemma. Då min man 1881 i April kommit till Liverpool, afreste jag och Nils, som då var 1 år och 9 månader gammal,den 13 s.m. med häst till Kilafors och med järnväg öfver Stockholm, Göteborg, der min Far, som rest med, lemnade oss i ångbåten, som gick öfver till Hull, där min Man var oss till möte och förde oss till Liverpool Birkenhead, der "Hildur" var lastad med Kol och afseglade derifrån omkring 28 April till Haijti Port au Prince och anlände dit omkring d 20 Juni I Porto au Prince fanns då en svensk. Han hade ett hyrkuskverk och bjöd oss på en åktur uppåt bergen, der Europeer hade sina residence. En vådlig åktur var det på i det närmaste obanade vägar. Wi lågo och lossade ett stycke från staden vid en ö med mek.verkstad och tur var det, ty en vacker natt stod hela staden i eld och lågor och brant ner. Wi hade göra att klara seglen för gnistor som hotade antända dessa. Avgick från Port au Prince i medio af Juli och kom till Aqvin på sydsidan av Haijti efter några dagars segling, lastade der loggwood och afseglade derifrån omkring 20 Augusti I Aqvin fanns ingen Europe, några familjer halvblod. En söndag var en Mr George ombord med fru och dotter, som var vid Nils ålder. Som vi hölls till på Kajuttaket under solseglet och och barnen lekte der, ramlade Nils ner och slog hufvudet i Skarndäcket ganska illa, men genom baddningar blef han efter någon tid bra. Scorpioner hade vi att ta oss i akt för. Nils hade ej bättre förstånd än att ta en i stjärten och kom och visa sin mamma, men undgick bett den gången. Omkring 20 Augusti seglade derifrån och kom till Qveenstown (Irland) Oktober l2:e och kom till Le Havre omkring l6. Hade storm i Engelska kanalen. Kastade större delen av däckslasten och kom in till Havre utan lots, först vid Pieren fick en ombord. Efter att ha lossat Loggwoodslasten, var min man till Paris och (slutade) befraktade Fartyget till Buenos Ayres och började intaga styckegodslast. Capt. Nilsson kom då hemifrån för att taga mot "Hildur" efter min man. Wi gjorde oss i ordning att resa till Cap Town, der min man skulle öfvertaga befälet öfver Skeppet "Johan Brolin". Kapt. Gustaf Brolin skulle resa hem derifrån, att övervaka byggandet av ång. "Tellus" för Rederi AB Stockholm. Vi reste alltså omkring d 20 Decemb från Havre med Kanalbåt till South Hamptown. Kom in der på ett hotell nära hamnen. Vädret kallt

3 och misserabelt, ingen värme i rummen. En Unionliniens ång. Asiatic afgick till Cap den 23. Gick ombord i den och anlöpte Plymouth, der flera Passagerare kommo ombord den 24 December, Julafton, lemnade vi Plymouth med full SWlig storm. Af de ca 100 passagerarna med hvilket bordet var besatt på 1:a klass och med strykande aptit länsade faten vid middagen i hamnen, syntes ej många till vid Julaftonbordet. De som ej lyste med sin frånvaro voro jag, min man och Nils och vi lät oss kalkon och gås och alt annat väl smaka. Juldagen var vädret något bättre efterhand som vi kommo Sydligare och så kom aptiten tillbaks till de flesta medpassagerare, så efter 5 a 6 dygn, när vi anlöpte Madeira voro de alra flesta på benen. I Madeira intogs ytterligare Kol och proviant bestående av lefvande boskap, fjäderfä, ägg, frukt m.m. 6 timmar låg båten der, under tiden voro flertalet av passagerarna i land, min man och Nils. Efterhand blefvo passagerare mera bekanta, så det blef umgänge med, för passagerare lemnades tillträde till halfdäcket. Der fördrefs tiden på hvarjehanda sätt bland olika nationer. Någon gång gafs tillstånd till bal och en afton röjdes salongen ut och blef der en sorts teater, der de som voro musikaliska framvisade sina talanger. Några tyska ungdomar gåfvo ut en tidning. Så fortgick resan till vi 1882 den 19 Januari anlände till Cape (Good Hope) Town, där vi installerade oss ombord i "Johan Brolin". Oväntade. Som fartyget nyss börjat lossa blefvo vi nära en Månad i Cape Town och derunder gjorde bekantskap med åtskilliga Svenskar. Woro tätt som oftast inviterade till General Consul åkerberg. Dessutom var Capt. Jönsson med fru, Skeppet "Cleo" från Gefle, Skonaren "Nils Magnus", Capt. Pettersson med Fru från Stockholm. En dag foro vi, Jönssons och Brolin till Mowbray, der den tillfångatagna Zulukungen vistades (Le Torwayo). Efter presentationen blev tal om hans tillämnade Londonresa och hans besök hos Qween Victoria, och att han ej hade någon ann att besöka. Efter audiensens slut fingo vi företräde hos hans 5 eller 6 hustrur af dem han hade med sig i fångenskapen. Omkring l5 februari afseglade fr Cap Town Pensacola, Mexikanska viken. Under vägen passerade tätt under St Helena. Min man tänkte ankra och gå i land men som det är tvärdjupt måste man komma helt nära innan man får ankarsättning och då vindarna kastar från bergen afstod vi från ankring då det var förenat med tidsspillan att komma nära nog, hvarföre vi seglade vidare i passaden och kom in i Caribiska sjön emellan öarna förbi Barbados och Antillerna, kommer i sight af Jamaika och Cuba in i Mexikanska viken. I början af April kom till Pensacola, fick ligga där under lastning till omkring Maj 18:e. Afseglade för Dortrecht, Holland, der trälasten lossades. Anlände dit kring början af Juli och afseglade derifrån 30 Juli till Cardiff, anlände dit i början av

4 Augusti Lastade kol till Cap Town. (En episod i Dortrecht - myteri). Ingenjör Carl Ram, som varit fripassagerare från Söderhamn, lemnade oss i Cardiff. I början av september 1882 afseglade från Cardiff och anlände till Cap Town i början av November. Lossade Kollasten, intog ballast och var redo anträda resan till Westindien omkring 1:a December. I Cape voro vi tillsammans med Barken "Nore" Capt. N.Th. Pyk. Zweigberg och Peters hade nyss förut kommit till Cap och haft bröllopp der. Flor»ns hade kommit från Ostindien med "Aurora" voro bostta i land och lemnade fartyget. Gick mellan Guadelope och S.ta Lucia, söder om och mellan Porto Ricco och Snt Domingo till Cape Haijti i Januari anlände till Cap Haijti och seglade till Fort Libert» för att lasta Lockwood. Fick in lasten i slutet af Februari. Gick in till Cap Haijti igen för utklarering och seglade derifrån 2:a Mars. Det var en lördag. Söndagsförmiddagen seglade på stra sidan af Great Inaugua, på aftonen omkring kl.7 fastnade på ett ref och dagen derpå lemnade "Johan Brolin" med 3 båtar och kom iland innanför refvet, der vi inrättade oss så godt vi kunde på Sandstranden och gjorde tält af båtseglen på Little Inaugua. Som ön var obebodd och vi ej kunde finna dricksvatten måste 2:e Styrman Nilsson med några af besättningen med en båt ge sig ut till fartygsvraket och försöka få vatten och diverse saker derifrån. Han kom ombord och fick något vatten derifrån men måste snart lemna, då båten höll på att ryckas sönder af sjön. Han kom välbehållen tillbaks. Wi måste stadna några dagar till vind och sjö något lagt sig, då vi, med de våra saker lastade båtarna, vågade ge oss af och ut genom öppningen på refvet. Fredagen d 8:e lyckades det, och vi seglade med 3 båtarna till det i horisonten söderut synliga Great Inaugua, dit vi kommo på eftermiddagen vid 4:a tiden och fant en vik med sandstrand, hvari vi tänkte slå oss till ro för natten. Som vi den sista timmen varit förföljda af en båt, inväntade vi densammas ankomst. Den var bemannad med 3 eller 4 Negrer, som blefvo förvånade att de ej sett det strandade fartyget. De omtalade att något längre vesteröfver var en liten Negerby och en bättre hamn, om vi ville bli der öfver natten. De ville följa och visa oss inloppet, hvarföre vi fortsatte och segla med båtarna till hamnen och byn. där vi gingo i land för att räta ut benen. Efter något parlamenterande ville de ge oss en lots, som skulle på natten, då det var fint väder och månljust, föra oss till Mathew Town. Vi antogo anbudet och anlände dit omkring kl. 2 på morgonen. Der vi väckte opp folket och amerikanska Konsuln, så vi fick tak öfver hufvudet och fick något att äta af de medhafda conserverna. På Stora Inaugua, som den tiden räknade ca 1100 innebyggare, förblefvo vi till omkring 10 April. Bland dessa innevånare vore endast 6 och 7 Hvita familier,

5 amerikansk härstamning, resten färgade. Det var endast en amerikansk-engelsk ångbåtslinie, som på ut- och återresan anlöpte ön för att taga ombord och aflemna arbetare, som följde båten rundt i Westindiska Hamnar för lossning och lastning. Derföre var det liksom en högtidsdag, när en af dessa båtar kommo. En var 14:e dag, i synnerhet då de kommo från Newyork och medförde färskt kött och annan proviant, som det var ganska klent bestäldt med på ön. Dessemellan fick vi lefva på preserver och Sköldspaddskött. Mest fick man ha känning av vattenbristen. arna voro av vulkaniskt ursprung, hvarför det var klent med vatten och vextligheten. Under boningshusen voro inrättade cementerade källare, hvari vatten samlades under regntiden. När vi kommo dit, hade det ej regnat på 7 mån. och intet regn föll medan vi voro der. Till sist var det endast en familie som hade något vatten kvar, det var (Justis of Peas), Fredsdomaren Sargent. Wattgropar, skulle kallas brunnar, funnos här och hvar, men de innehöllo mer eller mindre salt vatten. Det fans väl några kor, men midt i n var det något sorts grässlätter, de kallades Savanner, fanns det vilda hästar, som uppföddes till afskeppning. Sedan auktion af det bergade från skeppet och vraket varit, var det för oss 3 att komma med en af de omtalade båtarna till Newyork, hvilket inträffade omkring 10 april. Båten hade full last af Bananer och hade endast några familier med som passagerare. Efter 5 dagars angenäm resa anlände till Newyork, och ångaren var ej förtöjd vid kajen förrän lossning af frukten var börjad och kajen full av åkare, som körde undan densamma. Det var stor skilnad i klimatet der och från de platser vi kommo från och dåligt rustade med vinterkläder voro vi, hvarföre vi ådrogo oss svår förkylning, Då vi ej hade reda på något hyggligt ställe att bo på - gjorde vi bekantskap hos mäklaren Funch Eddie & Co med en Broder till Capt. Jönsson på Eko, han var Stewedor, och han skulle skaffa oss ett hyggligt hotell, men istället förde han oss öfver till Brooklyn hem till sig, der han upplät sina rum för oss. Hans hustru hade dött någon tid förut, så hans Svärmor hushållade för honom och hans lilla Son, och vi håller honom i tacksamt minne för hans gästvänlighet. Wi hade köpt bilietter för öfverresan till Bremen med North Deutsche Lloyds ångaren "Elbe" och omkring l8:e April 1883 förhjelpte vår värd oss till Newyersi, sedan ombord i ångaren. Som hytterna i öfre salongen voro alla upptagna anvisades oss plats i hytter under, der dagern föll sparsamt in genom sidventilerna och otrefligt förutom att i fall af olycka det var större risk. Min Man gick derför opp och hade tur att genast träffa Capten i öfre salongen, presenterade sig för honom, berättade huru

6 vi hade stäldt och att vi ej trifdes ner i Under. Capten var utomordentligt artig och låfvade göra plats åt oss, och det dröjde ej länge förrän vi hade en af de bästa familiehytter på båten, erbjöd oss att intaga våra måltider hvar vi behagade i Messen eller 1:a klass och dessutom om vi hade några serskilda önskningar så ville han hjelpa oss att få dessa uppfyllda. Jag antar att vi voro inalles 1000 menniskor ombord. Musik var anordnad 3 gånger om dagen i sjön kl. 11 f.m, 4 e.m. Blåsinstrument och klockan 8-9 e..m. 2:a klass Salong Stråkorkester. Som de flesta voro tyskar gick det gemytligt till vid dessa AftonKonserter. Omkring 26:e April l883 Anlände till Bremerhafen, derifrån med Jernväg till Bremen togo vi in på hotell Hillman. Då ingen lägenhet med båt fans der i första dagarna, hvarken till Christiania eller Stockholm. Reste öfver Lybeck och kom med ångaren "Bore", Capt. Rydell. Godt om utrymme var på "Bore", då på 1:a klass var det Fröken Sigrid Elmblad och en Tysk herre tillika med oss. Skilnad på bemötande och tillmötesgående visat oss här och de utländska båtar med hvilka vi gjort öfverresan. Det var en förnäm stelhet som utvecklades eller som utgick från Capt. Han tyckte förmodligen att det var något utomordentligt att vara befälhafvare på den byttan, gentemot en förlorad segelskeppare, som dristade resa på 1:a klass. Fröken Elmblad tog mycket intresse af oss och sökte göra resan så angenäm som möjligt Maj d. 5 anlände vi till Stockholm, var endast några dagar der, då vi reste hem med någon af Söderhamnsbåtarne. Då min man blef utan fartyg, måste vi bli hemma allesamtliga i Augusti mottog min man befälet å Briggen "Dygve" och gick till Cette Medelhafvet. (Jag och Nils blef hemma) och uppehöll sig öfver wintern derstädes från Cette till Alger, derifrån till Oran, derifrån med Hvetelast till Marseille, derifrån till S:nt Ybes, derifrån med salt hem omkring 20 Maj Juni l0:e seglade från Söderhamn och fölgde Nils och jag med till Wismar, gjorde der bekantskap med flere Svenskar Capt. Vancelows far, Fru Redelin, Consul Ehrhard. Kom till Söderhamn åter i Juli den 21:a Omkring 1 Augusti afseglade min man med Briggen "Dygve" från Söderhamn. Som Nils skulle börja skolan stadnade vi hemma. Min man seglade till Pernambuco, Rio de Janeiro. Lossade trälasten och tog in Caffelast. Seglade derifrån omkring 20 December till Lissabon för order och kom till London i april Afseglade derifrån i Maj, hem i Juli och lemnade fartyget.

7 1888 i April reste min man ut för att köpa fartyg. Reste öfver Sundet till Hamburg till London, Liverpool, der Skeppet "Sally" köptes (Ursprungliga namnet Intrepid, byggd New Brunnswick Bath ll62 RT lastade l750 tondw. Såldt till Bremen hette der Hedvig i slutet i Maj följde jag, Nils och styrman Strömgren med en Engelsk ångare hemmifrån till London, reste till Liverpool och kom ombord i "Sally" omkring 3l:a Maj. I midten af Juni bogserades Sally fr Liverpool till Cardiff och Penart dock.intog full last af stenkol och seglade omkring den 8:e Juli för Monte Video och anlände der i September. Lossade och intog barlast, för segel derifrån omkring 24 October. På vägen till Pensacola anlöpte Barbados omkring 22:a December och anlände till Pensacola 1889 i början av Januari. Intog last av Bjelkar och afseglade derifrån omkring Februari l4 till Lissabon, dit vi anlände i slutet på April. Efter slutad lossning intog 1å2 saltlast och afseglade för Söderhamn i början af Juni och var Juli 26 i Köpenhamn samt kom till Söderhamn i början af augusti omkring 2l September afseglade åter med Skeppet "Sally". Nils måste lemnas hemma för skolgång. Till London, dit vi anlände i medio af October. Lossade Splitvedlasten. Fartyget gick i Clyde torrdocka. Kopprades och blossades. Tog Bogserbåt i Början av December, som bogserade genom Engelska Kanalen till Cardiff Barry Dock. Intog Kollast för Rio Janeiro. Var färdig att segla i Januari men till följd af motvind och stormar, kom ej från Barry förrän omkring l890 i Medio af februari och ankom till Rio i Medio af April. Låg i Gambia och lossade kolen. Det var mycket Gula Feber det året så att vi hade flera sjuka och åtskilliga dogo af besättningen. Wi kommo från omkring 25 Maj och seglade i barlast för Mobile. Anlände dit i Juli men fick genast segla derifrån till Louisiana Neworleans i karantän. Efter nära en månads bortovaro återkom till Mobile i Augusti. Efter intagen last af Bjelkar, dels uppe vid staden och lastfyllnad på Redden. Afseglade derifrån omkring 20 September 1890 till Antwerpen dit vi anlände omkring 20 November efter en stygg resa över Atlanten. Wid kanten af Golfströmmen hade svår storm, sjön slog sönder akterdelen af kajutan, så densamma fyldes och gjorde en hel del andra skador. I Antwerpen, efter fartyget var utlossadt, blef det stark vinter så att fartygen fröso fast i dockorna och all sjöfart upphörde på c:a 2 veckor. Schelden frös ihop vid Antwerpen, så att en dag gick folk över den fram och tillbaks, hvilket ej händt på 70 år vid Nyårstiden föll jag på däcket och bröt ena fotleden och låg spjelkad en längre tid. Besättningen avmönstrade. Fartyget lagt i vinterlag, bodde ombord, ganska besvärligt att hålla varmt i kajutan.

8 Omkring den 17 mars lemnade Antwerpen i Balast för St. John s (New Brunnswick ). Hade en besvärlig och lång resa. Var in på Newfoundlandsbanken och bland isberg i kanten deraf, sedan hade mycket svårt med tjocka och motvind, men kom lyckligt fram omkring 10 Maj. Lastade der trä för Dublin och blefvo klara att segla vid Midsommarstiden. Svårt att få folk till besättning och dyrt, ingen månadspenning hjelpte. 40 dollar per man för rum och 8 dollar för anskaffande per man. Hade jämt 30 dagar till Dublin och en behaglig resa Aug. 12 Bogserades "Sally" till Barry dock, Cardiff för att ta in kol-last. Afseglade derifrån omkring 10 September för Montevideo, dit vi anlände omkring 22 November. Den 28:e Rymde en del av besättningen men blefvo genast uppfångade af Capten och Consul Blixen samt sattes i häkte. Fingo en del folk från land att fortsätta lossningen, men några dagar derefter blåste upp en pamperos, hvarvid fartyget dref från sin ankarplats och efter många besvärligheter, och tillsist med hjälp af flera ångbåtar, sattes fartyget på grund längst in i Montevideobukten. Efter detta blef en hel del besvärligheter, såsom haveri, processer, utlossning av lasten, reparationer m.m. så att vi ej kommo från Montevideo förrän den 5 eller 6 Maj l892. Under viselsen der voro vi flera gånger uppbjudna till Consul Blixen och var ofta hos doctor Strömerstedt, som vistats der flera år och hade praktik i Sjukgymnastik m.m. Det var naturligt att vi under så långvarigt uppehåll på redden i Montevideo gjorde bekantskap med Svenska och Norska Kaptener som kom dit och seglade derifrån medan vi fingo ligga qvar overksamma, och för processen som pågick då och sedan ett par år omkring Juni l8:e Anlöpte Barbados, ankrade der och intogo något Stenbalast och div. frisk proviant. Afseglade derifrån omkring d 21 Juni till Mobile. Anlände dit omkring Juli 20:e. Intog större delen af lasten bestående af svåra bjelkar uppe vid staden, fick sedan ligga långt från staden vid redden och ta in lastfyllnad och däckslast September 28 Seglade derifrån och efter en lång stormig resa genom Golfströmen och mycket pumpande, då fartyget läkte betydligt kom lyckligen till Liverpool omkring d 28:e November. Fartyget lossades, intogs och undersöktes i torrdocka, men som det ej blef någon reparation, blef Sally upplagd för wintern i Herenlannen dock. Bodde och vistades ombord och hade Styrman Ulin som vaktman i Februari reste min man hem till Söderhamn, der det blef beslutadt att vi skulle bli hemma och lemna fartyget hvarföre min man återkom till Liverpool i Sälskap med

9 Kapt. åsberg, som öfvertog befälet och seglade med detsamma till Göteborg der det lades upp. Wi reste öfver Hull och Göteborg hem från Liverpool omkring 26 Mars och så slutade våra sjöresor. Passerat Equatorn 14 gånger.