Substance Use and Violence

Transkript

1 Substance Use and Violence Influence of Alcohol, Illicit Drugs and Anabolic Androgenic Steroids on Violent Crime and Self-directed Violence Lena Lundholm Leg Psykolog, PhD, Gruppchef kriminalvårdens FoU Handledare: Ingemar Thiblin, Claudia Fahlke, Ulrika Haggård och Johan Hallqvist Finansierad av Kriminalvården

2 Våld The intentional use of physical force or power, threatened or actual against oneself, another person, or against a group or community that either results in or have a high likelihood of resulting in injury, death, psychological harm, or maldevelopment or deprivation (World report on violence and health, WHO, 2002) Både interpersonellt våld och suicid är att betrakta som ett folkhälsoproblem

3 Våld o Våld är relaterat till omfattande mänskligt lidande, för tidig död och samhällsekonomiska kostnader o Våldsamt beteende har många orsaker på både individ- och samhällsnivå

4 Våld och missbruk o o o Samband mellan akut påverkan/missbruk och våldsamt beteende Sambandet väl belagt för alkohol (kausalt?) Mer varierad litteratur för andra illegala droger som anabola androgena steroider (AAS) och narkotikaklassade läkemedel

5 Våld och missbruk o AAS har föreslagits öka risken för våldsamt beteende o Oklart om orsakssamband pga varierande resultat i studier med olika designer

6 Prevalens AAS i Sverige o Livstidsprevalens normalpopulation: män 1-2% kvinnor 0.5% o Livstidsprevalens atleter (t.ex bodybuilders, tyngdlyftare) 6-38% o Punktprevalens gympopulation: män 5% kvinnor 0.5% o Uppskattat antal frekventa användare:10 000

7 Motiv till att använda AAS o Förbättrade prestationer o Social förväntan o Individuell sårbarhet (muscle dysmorphia) o Kulturellt betingat

8 Förändrade ideal

9 Våld och missbruk o Psykoaktiva droger påverkar på olika sätt centrala nervsystemet, vilket i sin tur påverkar beteenden o Till exempel genom minskad rädsla, försämrad planeringsförmåga, impulskontroll och uppmärksamhet

10 Övergripande syfte o Att undersöka om våldsamt beteende riktad mot sig själv eller andra är kopplat till påverkan av AAS, alkohol eller andra droger o Särskilt fokus på en misstänkt substans: AAS o Använda en design som närmar sig orsakssamband o Kunskapen om akut påverkan och suicidmetoder är mycket begränsad o Ökad kunskap kan användas vid både prevention (av våld) och behandling (minska återfall i våldsbrott)

11 Syfte

12 Syfte

13 Studie I Studier Use of anabolic androgenic steroids in substance abusers arrested for crime Studie II The triggering effect of alcohol and illicit drugs on violent crime in a remand prison population: A case crossover study Studie III Anabolic androgenic steroids and violent offending: Confounding by polysubstance abuse among 10,364 general population men Studie IV Acute influence of alcohol, THC or central stimulants on violent suicide: A Swedish population study

14 Studie I Publicerad: Use of anabolic androgenic steroids in substance abusers arrested for crime Lena Lundholm, Kerstin Käll, Sussi Wallin, Ingemar Thiblin Drug and Alcohol Dependence, 2010(111)

15 Studie I Syfte Häktade Annat missbruk AAS? Våldsbrott

16 Brottsrubriceringar våldsbrott o BrB 3 mord, dråp eller misshandel, vållande till annans död eller kroppsskada o BrB 4 grov fridskränkning, grov kvinnofridskränkning, olaga hot, ofredande, människorov, olaga frihetsberövande, olaga tvång o BrB 6 våldtäkt, sexuellt tvång och utnyttjande, sexuellt ofredande samt rån enligt o BrB 8 rån o BrB 13 mordbrand (Tidigare använt på svenska populationer av t ex Fazel, 2009; Frisell, 2010)

17 Studie I Deltagare o Socialmedicinska Häktesprojektet ( ) o o Inklusionskriterier: dagligt eller intravenöst missbruk senaste 20 åren I studien ingår svar på frågor om AAS, huvudmissbruk det senaste året och brottsrubricering

18 Studie I Förekomst av AASmissbruk någonsin 3597 intervjuer 3201 män 396 kvinnor 904 (28%) AAS erfarenhet (medelålder 29.1 sd 7.7) 20 (5%) AAS erfarenhet (medelålder 33.7 sd 6.9) Sammanlagt 924 (26%) uppgav AASerfarenhet

19 Studie I Resultat Ja n=924 Någonsin använt AAS Nej Oddskvot Oddskvot ojusterad (95%CI) justerad för kön och ålder (95%CI) n=2673 Senaste månaden Senast använt AAS Senaste året 1-5 år sedan >5 år sedan Våldsbrott 335 (36%) 687 (26%) 1.65 ( ) 1.28 ( ) n=67 25 (37%) n= (38%) n= (37%) n= (34%)

20 Studie I Resultat Ja n=924 Någonsin använt AAS Nej Oddskvot Oddskvot ojusterad (95%CI) justerad för kön och ålder (95%CI) n=2673 Senaste månaden Senast använt AAS Senaste året 1-5 år sedan >5 år sedan Våldsbrott 335 (36%) 687 (26%) 1.65 ( ) 1.28 ( ) n=67 25 (37%) n= (38%) n= (37%) n= (34%)

21 Studie I Resultat Ja n=924 Någonsin använt AAS Nej Oddskvot Oddskvot ojusterad (95%CI) justerad för kön och ålder (95%CI) n=2673 Senaste månaden Senast använt AAS Senaste året 1-5 år sedan >5 år sedan Våldsbrott 335 (36%) 687 (26%) 1.65 ( ) 1.28 ( ) n=67 25 (37%) n= (38%) n= (37%) n= (34%)

22 Studie I Slutsats o o o Vanligt med någon erfarenhet av AAS (26% vs 1% i normalpopulation) Liten men signifikant ökad risk att vara misstänkt för ett våldsbrott Inget tidsmässigt samband AAS är troligen inte en proximal riskfaktor för våldsbrott

23 Studie II Publicerad The triggering effect of alcohol, illicit drugs on violent crime in a remand prison population: A case crossover study Lena Lundholm, Ulrika Haggård, Jette Möller, Johan Hallqvist, Ingemar Thiblin Drug and Alcohol Dependence, 2013, (129)

24 Studie II Syfte Häktade Trigger? Annat missbruk AAS Våldsbrott

25 Studie II Metod oriskfaktor: Någonting som tidsmässigt föregår ett utfall otrigger: En tidsmässigt näraliggande och övergående kausal riskfaktor (Maclure & Mittleman 2000)

26 Studie II Case-crossover design o Utlöstes (triggades) händelsen av något ovanligt som hände innan? o Deltagarna är selekterade på utfallet o Individen är sin egen kontroll o Kontrollinformation: Matched pair approach eller Usual frequency approach

27 Studie II Case-crossover design Violence Day 8 Day 7 Day 6 Day 5 Day 4 Day 3 Day 2 Day 1 Control window 24 hours Matched pair approach Exposure? Case window Hazard period 24 hours Usual frequency approach Violence Control window exposed days past year Case window Hazard period 24 hours

28 Genomförande Tackade nej 62 Ej svenska 57 Häktade för våldsbrott 633 Tillfrågade 319 Intervjuade 200 Intervjuade 194 Under 18 Förflyttade 30 dagar sjuka Exkluderade 6 Egen beskrivning av brottet Tidpunkt Triggerfrågor Klinisk bedömning självskattningar

29 Resultat Kliniska bedömningar n=194 Alkoholmissbruk/beroende (AUDIT) 58 (30%) Narkotikamissbruk/beroende (DUDIT) 74 (38%) Screenpositiv för ADHD (ASRS) 61 (31%) Antisocial personlighetsstörning 39 (20%) Barndomstrauma (måttligt/svårt/extremt) 97 (50%) Bupkontakt någonsin 68 (35%) Vuxenpsykiatrisk kontakt någonsin 55 (28%)

30 Studie II Resultat o Av 194 deltagare var 118 (61%) påverkade av en eller flera substanser inom 24 timmar före det misstänkta brottet

31 Alkohol Studie II Resultat huvudfynd Exposure Number of exposed cases in the 24 hours prior to crime Usual frequency Odds ratio (95% CI) Matched pair interval Odds ratio (95% CI) Alcohol ( ) 4.60 ( ) Adjusted ( ) 4.70 ( ) Adjusted ( ) n/a 1 Adjusted for multiple exposures 2 Adjusted for amount of alcohol intake and multiple exposures of other drugs

32 Studie II Resultat huvudfynd Bensodiazepiner Exposure Number of exposed cases in the 24 hours prior to crime Usual frequency Odds ratio (95% CI) Benzodiazepines ( ) Adjusted 1, ( ) High doses of benzodiazepines ( ) 1 Ajusted for multiple exposures 2 Excluding high doses 3 Also included in the crude OR in Benzodiazepines

33 Resultat övriga droger o Amfetamin, kokain, cannabis och opiater- inget signifikant samband efter kontroll för flera exponeringar

34 Studie II Slutsats o Alkohol är en stark trigger för våldsbrott oavsett närvaro av andra statiska riskfaktorer. Risken ökar med mängd alkohol o Höga doser bensodiazepiner (självrapporterat tabletter) ökar risken för våldsbrott medan normal dos verkar ha en skyddande effekt

35 Studie III Under review: Anabolic androgenic steroids and violent offending: confounding by polysubstance abuse among 10,365 general population men Lena Lundholm, Thomas Frisell, Paul Lichtenstein, Niklas Långström

36 Studie III Syfte Normalpopulation Annat missbruk AAS? Våldsbrott

37 Studie III Metod o Study of Twin Adults: Gene and Environment (STAGE) o Tvillingar i Svenska tvillingregistret födda besvarade (20-47år) ett omfattande webbformulär/pappersenkät o Frågor om bla psykisk och fysisk hälsa, missbruk och sexualvanor (svarsfrekvens 60%)

38 Studie III Metod o Deltagare: Alla män i STAGE som besvarat frågorna om användning av anabola androgena steroider (n=10365) o Exponering: Användning av AAS (lifetime) o Utfall: Lagförd för ett våldsbrott

39 Studie III Metod Möjliga störfaktorer (confounders) oalkoholmissbruk/beroende oanvändning av narkotika

40 Studie III Metod Möjliga störfaktorer (confounders) oadhd (symtom enligt de 18 kriterierna i DSM-IV-TR) opersonlighetsstörning (IOWA Personality Disorder Screen) obegåvning och psykologisk funktion (länkning till mönstringsregistret) osocioekonomisk position under barndomen (länkning till Folk och bostadsräkningen)

41 Studie III Resultat Self-reported lifetime substance use and risk of any violent crime conviction of among 10, year old men in the Swedish general population. Yes Violent offending Adjusted for polysubstance abuse* (n=511) No (n=9854) Bivariate Odds Ratio Multivariate Odds Ratio AAS 14 (2.7%) 62 (0.6%) 5.0 ( ) 1.6 ( ) *amphetamine, benzodiazepines, cocaine, cannabis and alcohol abuse/dependence

42 Studie IV In press: Acute influence of alcohol, THC or central stimulants on violent suicide: A Swedish population study Lena Lundholm, Ingemar Thiblin, Bo Runeson, Anders Leifman, Anna Fugelstad Journal of Forensic Sciences, 2013

43 Studie IV Bakgrund o Begränsad kunskap om eventuellt samband mellan akut påverkan av alkohol och droger och suicid o Impulsivitet och aggressivitet har föreslagits vara relaterat till en våldsam (mer dödlig) suicidmetod o Kliniska anekdoter/observationer om THC-relaterade suicid genom hopp från höjd

44 Studie IV Metod o Register: alla rättsmedicinsk undersökta dödsfall under perioden o Inklusion: alla dödsfall kodade som suicid (ICD-kod X60-X84; avsiktlig självdestruktiv handling) o n=18894 (13352 män och 5542 kvinnor)

45 Studie IV Metod oexponering : positiv för alkohol, THC eller centralstimulantia (kokain och amfetamin) vid obduktion outfall: suiciderat med en våldsam metod dvs alla metoder utom förgiftning

46 Studie IV Metod Multivariata analyser jämförde varje våldsam metod med förgiftning och varje drog med de ickepåverkade I analysen justerades för: okön oålder opsykossjukdom (slutenvård) ogeografiskt område (rättsmedicinskt upptagningsområde)

47 Studie IV Resultat o Av de suicidfallen var 23% positiva för alkohol, 1.3% för centralstimulantia och 0.7% för THC o Alkoholpåverkan var inte relaterat till suicid med en våldsam metod o THC-påverkan var kopplat till våldsamt suicid genom hopp från höjd

48 Studie IV Resultat huvudfynd Alcohol n=4,280 THC n=142 Central stimulants n=239 Not affected (reference) n=14,233 Jumping from height 135 (3%) RR Crude (CI) 0.41* ( ) RR Adjusted 0.44* (CI) ( ) Poisoning * Significant with 95% CI 1,544 (reference) (36%) 17 (12%) 1.43 ( ) 1.62* ( ) 44 (31%) 15 (6%) 857 (6%) 1.12 ( ) ref 1.12 ( ) ref 54 (23%) 3,553 (25%)

49 Studie IV Slutsats o Endast en våldsam metod var vanligare hos de påverkade: THC och hopp från höjd o Alkoholpåverkan var relaterat till den ickevåldsamma metoden förgiftning

50 Sammanfattning De fyra studierna har på olika sätt undersökt substanspåverkan i relation till våldsamt beteende och kommit fram till att: odet finns ett samband mellan AAS och våldsbrott- men det är inte tidsmässigt och verkar bättre förklaras av annat missbruk obåde alkohol och höga doser bensodiazepiner triggar våldsbrott bland personer med många andra statiska riskfaktorer för våldsamt beteende oen våldsam suicidmetod, hopp från höjd, var vanligare under cannabispåverkan

51 Tack!