SALTÄNGEN 1:1. Antikvarisk konsekvensbeskrivning

Transkript

1 SALTÄNGEN 1:1 Antikvarisk konsekvensbeskrivning

2

3 SALTÄNGEN 1:1 Antikvarisk konsekvensbeskrivning Beställare: Norrköpings kommun NIRAS Sweden AB Box Norrköping Hanna Domfors, Byggnadsantikvarie/ Uppdragsansvarig Lisa Lantz, Byggnadsantikvarie Omslagsfoto: 1. Detaljbild från Kv. Renströmmen 2. Detaljbild från Kv. Renströmmen 3. Hyrkuskens hus 4. Detaljbild uthus vid Hyrkuskens hus. Foton tagna av NIRAS Sweden AB där annat ej anges. 3 (29)

4

5 INNEHÅLL INNEHÅLL... 5 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING... 6 INLEDNING... 8 SALTÄNGEN - OMRÅDESHISTORIK... 9 BEFINTLIG MILJÖ DETALJPLAN FÖR DEL AV SALTÄNGEN 1: HOTELLET TORGET BOSTÄDER STADSDELSPARKEN OCH HYRKUSKENS HUS (29)

6 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING Att det aktuella området återfår bebyggelse och upphör att vara asfalterad parkeringsyta är att betrakta som en stor fördel för kulturmiljön i stort. Detaljplanens förslag på att Rodgagatan ska återinrättas och dessutom eftersträva den tidigare karaktären av gränd är att betrakta som mycket positivt ur kulturmiljösynpunkt. Den nya gatusträckningen utmed bostadsbebyggelsen vid Norra Promenaden innebär ett enhetligt utformande utmed större delar av Norra Promenaden. Den största negativa konsekvensen för den kulturhistoriska miljön gäller Sveaparken. I och med att en stor del av parken bebyggs försvinner symmetrin hos det stora parkområdet mellan stationsbyggnaden och strömmen. Den nya bebyggelsen i Sveaparken får även till följd att byggnaden Druvan kommer upplevas ha ett indraget läge i förhållande till Carl Johans park, istället för att ingå som en del av den inramande bebyggelsen kring parken. Förutom att parken påverkas innebär placeringen av en byggnadskropp i hörnet mellan Drottninggatan och Norra Promenaden inte någon påtaglig inverkan på den kulturhistoriska miljön. Fasadlinjen är något indragen från Drottninggatan i förhållande till kvarteret Renströmmen, vilket ger möjlighet att bevara den äldre trädstrukturen utmed Drottninggatan samt genererar mer plats för fotgängare. Utformandet av själva byggnaden framträder vid första anblicken som främmande i den kulturhistoriska miljön. Den moderna arkitekturen och volymen kan dock anses ha en koppling till platsens arkitektoniska tradition i och med att samtliga byggnader runt Carl Johans park är uppförda efter sin tids stilideal med utmärkande arkitektur. Gestaltningsprinciperna som är kopplade till planen har hämtat inspiration från det engelska radhuset för utformandet av bostadskvarteren. Det är en bra kulturhistorisk koppling i och med att det redan tidigare finns sådana inslag i Norrköpings bebyggelse i exempelvis Södra Promenaden och utmed Nygatan. Saltängens bebyggelse är en relativt sammanhållen bebyggelsemiljö med putsad bebyggelse från olika tidsepoker. I området finns ett fåtal inslag av yngre 1900-talsbebyggelse uppförda med moderna fasadmaterial såsom betongelement med frilagd ballast av sjösten och plåtfasad. Av den anledningen är det ur kulturmiljösynpunkt en fördel om den nya bebyggelsen utformas i harmoni med Saltängens övrig bebyggelses med avseende på detaljer såsom takform, fasadmaterial och kulörval. Den föreslagna nya stadsdelsparken mellan Norra Promenaden och Hyrkuskens hus kommer att vitalisera denna del av Saltängen. Tack vare den nya parken placeras Hyrkuskens hus i en mer levande och grön miljö vilket kommer att påverka upplevelsen av den kulturhistoriska byggnaden positivt. En ny och mer publik verksamhet, vilket planen öppnar upp för, skulle innebära stora förändringar och positiva effekter på den unika bebyggelsemiljön. Den föreslagna rivningen av gårdslängorna innebär dock att det som idag är en mycket pedagogisk enhet som visar det äldre 6 (29)

7 Norrköping istället blir en övergiven solitär som riskerar att upplevas som malplacerad och utan kontext. Gårdshusen bör bevaras och integreras i den nya verksamheten. 7 (29)

8 INLEDNING Bakgrund Objektet för denna antikvariska konsekvensanalys är del av fastigheten Saltängen 1:1 med närområde 1. Analysen har utförts på uppdrag av Norrköpings kommun och är ett tilläggsuppdrag till kulturmiljöanalys av den fördjupade översiktsplanen för Södra Butängen och Norrköpings nya resecentrum, upprättad av NIRAS Sweden AB, Byggnadsantikvariska tjänster. Föreliggande konsekvensanalys grundar sig på arkivstudier av områdets förändring över tid, okulär besiktning av kvarteret samt utgår från följande handlingar: Detaljplan för del av Saltängen 1:1 med närområde inom Saltängen, Norrköping, Samrådshandling 2 Planbeskrivning för ovan nämnda detaljplan, Samrådshandling Gestaltningsprinciper upprättade av Semrén + Månsson Översiktsplan, antagen av kommunfullmäktige, maj 2002 Antikvariskt planeringsunderlag, upprättat av Emy Lanemo, 2011 Omfattning Föreliggande rapport redogör för på vilket sätt de kulturhistoriska värdena påverkas av den föreslagna detaljplanen för del av Saltängen 1:1 och därtill kopplade gestaltningsförslag. Utöver analysen av detaljplanens konsekvenser lämnas även åtgärdsförslag på vad som skulle kunna förändras för att minska inverkan på de kulturhistoriska värdena och istället förstärka kvarterets kvalitéer och upplevelsen av den kulturhistoriska miljön. Kulturhistoriskt värde Allt, av människan skapat, har ett kulturhistoriskt värde. Detta värde förändras med tiden, blir större eller mindre, får nya dimensioner och parametrar utifrån vad som händer med miljön eller objektet och i kombination med vad som sker i vår kultur i stort. Att göra en konsekvensanalys av ett kvarter som varit bebyggt sedan 1700-talet, men som stått avrivet sedan och 1960-talen innebär en uppskattning av hela miljöns sammantagna, kvarvarande kulturhistoriska värde. Parametrar såsom närliggande bebyggelse, byggnadsminnen och Riksintresseområden för kulturmiljövården tas med i beräkningen. Utifrån detta helhetsperspektiv, formuleras ett avgörande kring vad som kan anses vara av vikt att bevara för eftervärlden. 1 SPN-474/ SPN-474/ (29)

9 SALTÄNGEN - OMRÅDESHISTORIK Den nya staden på Saltängen uppfördes under tidigt 1600-tal på initiativ av Hertig Johan (senare Johan III). Den nya stadsdelen planerades efter en strikt rutnätsplan och bebyggdes bland annat av välbemedlade borgare. Områdets koppling till Norra Promenaden Det var först 1856 i samband med att Erik Swartz presenterade planerna för Norra Promenaden som de mer nordligt belägna kvarteren i Saltängen uppmärksammades som nödvändig tomtmark 3. I samband med Norra Promenaden började anläggas indelades även Saltängens norra delar i tomtkvarter. Under talet drogs järnvägen förbi staden och stationsbyggnaden uppfördes i Saltängstorgets förlängda axel, vilket fick stor betydelse för området i sin helhet. Årtiondena därefter skedde stora förändringar på Saltängen. 4 Ett flertal skolor och liknande institutioner uppfördes strax söder om Norra Promenaden och kring sekelskiftet 1800/1900 uppfördes ett flertal hotell och andra samhällsbyggnader kring Carl Johans park. I Saltängskvarteren utmed strömmen fanns parkmiljöer, caféer och under en period även ett tivoli Saltängen under 1900-talet Under 1900-talet blev bebyggelsen alltmer eftersatt underhållsmässigt och efter 1950-talet blev förfallet påtagligt. Ett tydligt exempel på detta är Druvan som var i drift som restaurang och krog fram till och med 1970-talet, men som därefter stod övergiven och förföll för att först 2004 tas i bruk igen. I den allmänt rådande saneringsivern upprättas saneringsplaner för stadens olika delar. Den 8 oktober 1960 ändras och utvidgas den stadsplan som berörde Norra Promenaden varigenom större delen av kvarteret Saltängen (Rodga) togs i anspråk bland annat för busscentral för stadens yttre busslinjer 5. I området finns några sena talsbyggnader. En av dessa är Scandic hotell, ett annat är det monumentala kvarteret Presidenten som uppfördes under 1970-talet Norrköpings historia, sid Norrköpings historia, sid 62 5 Handling rörande stadsplan för del av Norra Promenaden mm i Norrköping (29)

10 BEFINTLIG MILJÖ Det aktuella planområdet innehöll tidigare en tätbebyggd, småskalig stadsmiljö. På kartan från 1879 framgår bebyggelsestrukturen tydligt. Delar av 1800-talets småskaliga stadsbebyggelse fanns kvar ända in på 1970-talet. Bilder ovan: Planområdets intilliggande kvarter har byggnader bevarade från olika tider. Genom att studera dessa byggnader får man en relativt god bild av områdets bebyggelsetradition med avseende på fasadmaterial, takform, färgsättning etc. 10 (29)

11 DETALJPLAN FÖR DEL AV SALTÄNGEN 1:1 BESKRIVNING AV PLANOMRÅDET Planområdet omfattar ca m² som till största delen utgörs av sanerad stadsmiljö, vilket innebär att endast ett fåtal kvarvarande kulturhistoriska byggnader finns kvar från tiden innan rivningarna. Området har för närvarande prägel av det sena 1900-talets planideal och är anpassat till den bilburna människan. Inom planområdet finns idag bland annat fjärrbusstation, pendlarparkering för tågresenärer samt övrig bilparkering på obebyggd mark. Föreliggande detaljplan är upprättad med syfte att möjliggöra uppförandet av hotell/kontor samt att återbebygga övervägande del av området med bostäder. KULTURHISTORISKA INSLAG I PLANOMRÅDET Klassificerade byggnader Ett fåtal fragment av tidigare bebyggelsemiljöer finns kvar inom planområdet. I planbeskrivningen nämns byggnaden Druvan i kvarteret Mässingen och i nära anslutning till kvarteret Presidenten finns det så kallade Hyrkuskens hus. I kommunens klassificering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader 6 är byggnaden Druvan klassad som en röd byggnad d v s av högsta kulturhistoriska värde. Den intakta gårdsmiljön Hyrkuskens hus är även den klassificerad av kommunen. Bostadshuset har en grön markering d v s klassificerad som av högt kulturhistoriskt värde. Uthusen är blå, vilket är en markering för visst kulturhistoriskt värde. Denna klassificering borde dock justeras upp och hela miljön klassificeras som av högsta kulturhistoriska värde. En intakt helhetsmiljö med såväl bostadshus som ekonomibyggnader utgör en unik rest av 1800-talets stadsbebyggelse. Det är en bebyggelsemiljö med höga pedagogiska och personhistoriska värden samt betydande kulturhistoriska kvaliteter. Sammansättningen av bostadshus och gårdshus är mycket sällsynt i Norrköpings innerstad och bör av den anledningen ses som en värdefull tillgång för området. Byggnadsminne I direkt anslutning till planområdet ligger två byggnadsminnen, Norrköpings Centralstation och Norra promenaden. Av dessa två är det Norra promenaden som berörs av föreliggande detaljplan i och med att planområdet gränsar mot och till vissa delar sammanfaller med byggnadsminnets skyddsområde. Enligt Länsstyrelsens beslut framgår att: 6 Handlingen antagen av kommunfullmäktige 23 maj (29)

12 Inom alléområdet får inga byggnader uppföras, fasta anordningar uppsättas eller andra åtgärder vidtas som innebär ändring av områdets karaktär. Skyddsområdet för allérna [alléerna] omfattar gaturummet, d v s från kvartersmark till kvartersmark. 7 Riksintresse Hela planområdet berörs av Riksintresse för Kulturmiljövården E 52. I nedanstående text har de skrivelser som kan anses vara aktuella för den föreliggande planen strukits under för att tydliggöra vilka delar av Riksintresseområdet som kan anses vara aktuella i detta fall. Riksintresseområdet motiveras med följande skrivelse: Stadsmiljö och industrimiljö kring kraftkällan Motala ström, som tydligare än någon annan plats i landet speglar den industriella utvecklingen, dess förutsättningar och den miljö detta skapat under särskilt 1600-talet och 1800-talets senare del. Riksintresseområdets särdrag och uttryck är formulerat som följer: Industrianläggningar från skilda tider, även utanför det centrala industrilandskapet, med högt markutnyttjande, storslagna fabrikskomplex, dammar, broar och det forsande vattnet. Stadskärnan med enstaka bevarade medeltida drag, landets första rätvinkliga rutnätsplan på Saltängen från 1613 och det därmed sammanhängande Johannisborgs slott, samt den dominerande rutnätsplanen från mitten av 1600-talet. Den äldre stadens mer småskaliga bebyggelse, kyrkor och offentliga byggnader och den storstadsmässiga stenstadsbebyggelsen från 1800-talets slut. Gaturummens och torgens karaktär och stadens siluett. De allékantade promenaderna, och offentliga byggnader, parker och planteringar i anslutningar till dessa. Järnvägsmiljön och Inre hamnen, med magasinsbyggnader, kajer, tullhus m.m. Uttryck för de speciella ekonomiska och sociala förhållanden som storindustrin skapade, såsom Folkparken och andra donationer, bostäder för olika sociala skikt och folkrörelsebyggnader. Kneippens kurortsmiljö och Borgs villastad med tidstypisk plan och stora, individuellt utformade villor på stora tomter. Röda stadens egnahemsområde, m.fl. bebyggelsemiljöer som speglar utvecklingen vid 1900-talets början. Rester av gamla infartsvägar och andra spår av det landskap som tidigare omgav stadskärnan. I planbeskrivningen 8 refereras till Översiktsplanen, antagen av kommunfullmäktige i maj Enligt ÖP:n ska förändring av befintlig kulturhistoriskt värdefull bebyggelse ske med varsamhet. Planunderlaget lyfter även de rekommendationer som finns kopplat till Riksintresseområde 52, 7 Länsstyrelsens beslut med diarie nr /89 8 Planbeskrivning, del av Saltängen 1:1 med närområde inom Saltängen, Norrköping. Sid.5 (Samrådshandling) 12 (29)

13 Norrköpings innerstad: ny bebyggelse ska anpassas till miljön vad gäller läge, utformning, material och färgsättning. Gatustruktur Rutnätsplanen som format området lades redan under tidigt 1600-tal och är därigenom en av Sveriges äldsta. Av planbeskrivningen framgår att området och dess vägnät genomgått omfattande förändringar från 1960-talet och framåt under 1900-talets senare del. Huvudsakligen har förändringar gjorts för att förbättra bil- och busstrafikens framkomlighet. I planbeskrivningen 9 refereras till Översiktsplanen, antagen av kommunfullmäktige i maj Enligt denna ska bland annat stadsbilden och det befintliga gatunätet bibehållas, byggnader bör inte inkräkta på gaturummet utan placeras i linje med stadens rutnät. Planförslaget innebär kort att tidigare gatustråk finns kvar i form av lokalgator. Den historiska Rodgagatan återskapas och utformas som en kvartersgata med småskalig karaktär och anknytning till områdets tidigare bebyggelsestruktur. Nytt för området blir att Norra Promenaden får en ny parallellgata i enlighet med övriga kvarter utmed promenaden. 9 Planbeskrivning, del av Saltängen 1:1 med närområde inom Saltängen, Norrköping. Sid.6 (Samrådshandling) 13 (29)

14 HOTELLET Bild ovan: Gestaltningsförslag hotell/kontor. Illustration av hotellbyggnaden utförd av Semrén + Månsson. BESKRIVNING AV FÖRSLAGET Hotellbyggnaden är placerad på den norra delen av det område som tidigare var Sveaparken. Byggnadskroppen utgörs av ett flertal sammanfogade byggnadsdelar med från varandra skilda arkitektoniska uttryck. Mot Drottninggatan placeras en högdel med åtta våningar och ett utkragande burspråk i korsningen mellan Norra Promenaden och Drottninggatan. Mot bostadskvarteren och Druvan trappas byggnadsvolymen ned till fyra eller fem våningar. Entréplan är tänkt att innehålla utåtriktad verksamhet. Materialval Hotelldelen är tänkt att täckas med ett skal av metall som en Curtain wall konstruktion. Övriga delar av hotell- och kontorskomplexet uppförs med fasadtegel för att anknyta till den nya bostadsbebyggelsen. Entréplanet har stora glasade partier. DEN KULTURHISTORISKA MILJÖN Norr om hotellbyggnaden ligger Norra Promenaden, vilken uppfördes under åren efter ritningar av trädgårdsarkitekten Knut Forssberg. Promenadens ursprungliga utformning var en 14 (29)

15 centralt belägen körbana som flankerades av dubbla rader parklindar. Mellan trädraderna löpte gångbanor. När Norra Promenaden var färdig 1914 hade den en total längd av 3,5 km, bestod av 1216 lindar och var då norra Europas längsta helt raka boulevard. Från och med 1940-talet ökade biltrafiken i Norrköping vilket medförde att trafiksituationen i Norra Promenaden blev föremål för utredningar, men först byggdes Norra Promenaden om till förmån för trafiken. Allékörbanan breddades och togs i bruk som tvåfilig enkelriktad gata. Sedan 1994 är Norra Promenaden skyddad som byggnadsminne. Direkt sydöst från hotellbyggnaden finns en U-formad byggnadskropp i två våningar med putsad fasad och dekorativa inslag av 1920-tals klassicism såsom reliefdekorerade tempelgavlar mot Sveaparken. Byggnaden Druvan uppfördes efter ritningar av arkitekten Kjell Westin. Ursprungligen var byggnaden avsedd för restaurang, butik och bostäder. Restaurangverksamheten slog igen på nyårsafton Därefter stod byggnaden tom och förföll under lång tid. Först 14 oktober 2004 var byggnaden renoverad och klar för invigning med ny verksamhet. Folktandvården finns i dag i lokalerna. Söder om hotellbyggnaden ligger kvarteret Renströmmen. Byggnaden närmast hotellbyggnaden uppfördes omkring 1890 för att inhysa Grand Hotell, sannolikt efter ritningar av Arkitekt Karl Flodin. Byggnaden är putsad och består av fyra våningar samt vindsvåning. Hotellet hade vid uppförandet butikslokaler i bottenvåningen med egna ingångar som flankerade huvudingången. Redan 1899 byggdes hotellet om för att anpassas till verksamhet i Standard Hotells regi. Byggnaden köptes av Sionförsamlingen 1994 och genomgick då en omfattande restaurering och ombyggnation och restaurering. Under 2011 kommer byggnaden att restaureras exteriört med ny fasadputs avfärgad i en svag ockra samt nya fönster i engelskt rött. Ytan som berörs av exploateringsplanerna var under 1800-talet en öppen ängsplan i stadens utkant. På andra sidan Järnvägsparken fanns en snarlik yta och år 1874 beslutades att ängsplanerna skulle göras om till park. De båda nya parkerna fick namnen Svea- och Götaparken. Götaparken var belägen väster om Järnvägsparken och Sveaparken öster därom. KULTURHISTORISKA KONSEKVENSER Sveaparken Den största konsekvensen för den kulturhistoriska miljön är att en stor del av Sveaparken bebyggs. I och med denna förändring försvinner det stora parkområdets symmetri, vilken funnits sedan Skyddsområde för Norra Promenaden, Byggnadsminne Det utkragande burspråket på den planerade hotellbyggnaden i korsningen Drottninggatan - Norra Promenaden ligger inom byggnadsminnet Norra Promenadens skyddsområde. Vilket innebär att en tillståndsansökan för ändring av byggnadsminne måste göras hos Länsstyrelsen. 15 (29)

16 Planen framför stationsbyggnaden genomgick en omfattande förändring under 1960-talet vilket förändrade promenadens struktur med införande av en stor rondell etc. I jämförelse med detta kan det utkragande burspråket inte anses vara störande för kulturmiljön. Hotellbyggnaden i sin helhet framträder som mycket modern och monumental på platsen. Valet av curtain wall fasad och fasadtegel känns vid första anblicken främmande i den kulturhistoriska miljön. Tegelmaterialet har dock en motsvarighet på andra sidan om Götaparken i Folkets hus. Hotellets moderna arkitektur och volym kan även anses ha en koppling till platsens arkitektoniska tradition. Runt Carl Johans park ligger stora och påkostade hotell och institutionsbyggnader från olika tidsepoker. De är alla uppförda efter sin tids stilideal med stor skala och utmärkande formspråk. Den nya hotellbyggnaden återskapar ett rätvinkligt hörn mellan Drottninggatan och Norra promenaden, vilket kan ses som en viss återgång till en äldre struktur istället för 1960-talets avrundade rondellhörn. Druvan Tidigare utgjorde f.d. Standardhotell den sista byggnaden utmed Drottninggatans fasadlinje. Därefter kragade Svea och Götaparken ut åt öster respektive väster. I och med att Sveaparken bebyggs fram till Drottninggatan hamnar Druvan i ett indraget läge mot övrig bebyggelse. Tidigare var Druvan en del av den inramande bebyggelsen runt det stora sammanhängande parkområdet. Den nya bebyggelsen i Sveaparken får till följd att Druvan kommer att framstå som liten och upplevs ha ett indraget läge i förhållande till Carl Johans park. Istället kommer hotellbyggnadens fasadlinje vara det som dominerar upplevelsen av Drottninggatans första kvarter och Druvan blir underordnad den moderna miljön. Den nya hotellbyggnaden har dock en lägre byggnadskropp i direkt anslutning till byggnaden Druvan vilket är positivt. Tack vare detta blir övergången mellan den äldre miljön och den nya inte allt för markant. Renströmmen Den nya byggnadsvolymen vid Norra Promenaden är något indragen från Drottninggatan i förhållande till kvarteret Renströmmens fasadliv. Detta ses som positivt för den kulturhistoriska miljön. Det genererar en vidgande karaktär av gaturummet mot stationsbyggnaden och ger möjlighet att bevara de äldre träden utmed Drottninggatan. Utifrån planbeskrivningen framgår att hotellbyggnaden planeras uppföras i åtta våningar medan intilliggande Renströmmen har fem våningar. Rent höjdmässigt är hotellbyggnaden och Renströmmen snarlika; 25 respektive 21 meter ca, men hotellbyggnaden kommer sannolikt upplevas som högre i och att fasaden löper ända upp till taket och möts av ett rakt avslut. 16 (29)

17 ÅTGÄRDER Befintlig vegetation Norra Promenadens träd är skyddade, men delar av trädbeståndet utmed Drottninggatan är även de av betydande ålder och bör bevaras av såväl kulturhistoriska som biotopmässiga skäl. Fasadmaterial Fasadmaterialet tegel är ovanligt på Saltängen, men finns representerat på andra sidan Götaparken. Hotellbyggnaden skulle harmonisera bättre med övrig Saltängsbebyggelse och den kulturhistoriska bebyggelsen kring Carl Johans park om fasaden eller delar av fasaden putsades. Kulör Om möjligt, anknyta till den övriga bebyggelsens traditionella fasadfärgsättning med äkta pigment så som ockra och umbra. Byggnadsdetaljer Om möjligt, anknyta till den övriga bebyggelsens byggnadsdetaljer i natursten. På Saltängen förekommer mestadels kalksten och granit. Bild vänster: Gestaltningsförslag hotell/kontor. Fotomontage av hotellbyggnaden utfört av Semrén + Månsson. 17 (29)

18 TORGET BESKRIVNING AV FÖRSLAGET Sveaparken, som har funnits sedan 1874, upphör att vara parkmark. Den norra delen av parken blir bebyggd, medan den södra delen blir omstrukturerad till ett urbant torg. Enligt planbeskrivningen ska torget utformas för att kunna användas med stor flexibilitet och är tänkt at vara en aktivitetsyta. De befintliga träden ska bevaras, men i övrigt får torget ett modernt uttryck med vattenspel. I gestaltningsförslaget beskrivs torget som en yta med urban karaktär med hårdgjorda ytor och inslag av trädplanteringar och förslagsvis en glasad kulturpaviljong mot Slottsgatan. DEN KULTURHISTORISKA MILJÖN Sveaparken Ytan som berörs av exploateringsplanerna var under 1800-talet en öppen ängsplan i stadens utkant. På andra sidan Järnvägsparken fanns en snarlik yta och år 1874 beslutades att ängsplanerna skulle planteras. De båda nya parkerna fick namnen Svea- och Göta parken, Götaparken var belägen väster om Järnvägsparken och Sveaparken öster därom. Gestaltningsuppdraget gick till trädgårdsdirektör N J Eriksson och de utformades i enlighet med Järnvägsparken. Under 1960-talet förändrades Sveaparken i och med att bebyggelsen i kvarteret Saltängen Bild överst: Gestaltningsförslag torg. Illustration av torgmiljön utförd av Semrén + Månsson. Bild ovan: Hotellbyggnaden och torget sett från Drottninggatan i höjd med Kvarteret Renströmmen. Fotomontage utformat av Semrén + Månsson. 18 (29)

19 revs. I dess ställe anlades bland annat busscentral för stadens yttre busslinjer 10 och en busspaviljong uppfördes i en del av Sveaparken. I samband med detta förändrades parkstrukturen och området fick karaktären av torg. En låg häck placerades i linje med kvarteret Renströmmens fasad och utmed Slottsgatan uppfördes en låg stenmur. Den tidigare gräsbevuxna parkytan byttes mot mönsterlagda plattor. Under senare delen av 1900-talet har busspaviljongen rivits och Sveaparken förändrats på nytt. Plattläggningen har avlägsnats och ersatts med grusade partier med planteringar av dekorationsgräs. Äldre träd finns kvar på platsen och utgör ett viktig inslag av grönt kulturarv i den annars relativt kala parkmiljön. KULTURHISTORISKA KONSEKVENSER Den största konsekvensen av den nya planen blir att den historiska parkmiljön försvinner, varigenom den stora parksymmetrin bryts. Bara en av flygelparkerna blir kvar, Götaparken, belägen väster om Carl Johans park. Sveaparken har dock förändrats radikalt vid ett flertal tillfällen under 1900-talets senaste decennier, vilket inneburit att parkkaraktären i det stora hela har försvunnit. Idag upplevs Sveaparken som en grusad plan med enstaka inslag av vegetation, vilket talar för att en förändring av området bidrar till att återföra kvaliteter till platsen. Exempelvis får vattenspel som nämns i planbeskrivningen en bra koppling till den kulturhistoriska parkmiljön på andra sidan om Drottninggatan. Planförslaget med en tydligare torgstruktur i Sveaparken medför dock risk för att området bibehåller den hårda karaktär som det har haft under senare delen av 1900-talet, vilket bidragit till att platsen inte har nyttjats i särskilt stor utsträckning. Torgområdet hamnar geografiskt mellan den nya och den gamla bebyggelsen och utgör en övergångszon mellan olika tidsepoker. Av den anledningen skulle en parkmiljö eller torgstruktur med mycket grönska, bidra till en ökad förståelse för platsens historiska nyttjande och formspråk samt bidra till knyta samman den östra sidan av Drottninggatan med parkstrukturen på den västra. De förslag i planen och gestaltningsprinciperna, såsom café, kulturpaviljong, vattenspel, evenemangsytor etc, som bidrar till att människor uppehåller sin inom området och att den kvarvarande delen av Sveaparken återbefolkas är av stor betydelse för platsens kulturhistoriska 10 Handling rörande stadsplan för del av Norra Promenaden mm i Norrköping (29)

20 identitet. Området kring Carl Johans park var länge ett viktigt händelse- och evenemangsstråk i Norrköping, men som har avbefolkats under 1900-talets senare del. ÅTGÄRDER Befintlig vegetation Norra Promenadens träd är skyddade, men delar av trädbeståndet utmed Drottninggatan har också betydande ålder och bör bevaras av såväl kulturhistoriska som biotopmässiga skäl. Återskapa en grön miljö Platsen har haft torgkaraktär under senare delen av 1900-talet. Den senaste förändringen av området är ett tydligt försök att göra platsen mer mjuk genom avlägsnandet av de hårdgjorda ytorna. För att kompensera den försvunna parksymmetrin mellan Sveaparken, Carl Johans park och Götaparken, är det viktigt för kulturmiljön att det finns en sammanhållande känsla mellan områdena på vardera sidan om Drottninggatan. Fler inslag av grönska eller annan återkoppling till de omkringliggande parkområdenas formspråk och gestaltning skulle underlätta denna koppling. Utformningen av denna typ av detaljer kan mycket väl ha en modern tappning som exempelvis de föreslagna vattenspelen. 20 (29)

21 BOSTÄDER Bild ovan: Gestaltningsförslag av bostadsbebyggelsen. Illustration av de olika kvartersmiljöerna utförd av Semrén + Månsson. BESKRIVNING AV FÖRSLAGET Bostadskvarteren är tänkta att delas upp i flera huskroppar med individuella fasadkaraktärer. Bebyggelsen utmed Norra Promenaden uppförs enligt planbeskrivningen i sex våningar med möjlighet till utmärkande tornliknande avslut i hörnen. Mot Godsgatan blir bebyggelsen något lägre med fem våningar och utmed Slottsgatan, i synnerhet i anslutningen mot Druvan, trappas 21 (29)

22 bebyggelsen ned ytterligare till fyra våningar. Trapphusens läge integreras i fasadbilden och fönstren ska få en medveten placering, balkonger placeras utanpåliggande och på gårdsfasaderna. Byggnadernas tak ska vara sadeltak, eventuellt med takkupor och bottenvåningarna placeras upphöjda för att generera privathet, men lägre partier i gatunivå förekommer. Kvarterens hörnpartier utformas med till viss del avvikande formspråk. Materialval En viktig inspiration till gestaltningsprinciperna har varit det engelska radhuset. Tanken är att visionen ska uppnås genom olika arkitektoniska drag, materialval och färgsättning. I gestaltningsförslaget är det överväganden tegel som illustrerar fasadmaterial. Inslag av putsade partier i vitt, rött och svart förekommer. Enligt gestaltningsprinciperna är tegelmaterialet tänkt att spegla Norrköpings industriella atmosfär. Gatusträckningarna Bostadsbebyggelsen delas av Rodgagatan. Denna gata är tänkt att utformas med karaktären av en gränd utan trottoar och med plats för längsgående bilparkering. Gatan ska utgöra en vistelseyta, inte ett gaturum. Utmed gatan kommer lägre bebyggelse i fyra våningar att uppföras. Avsikten är att dessa byggnader ska förses med takterrasser. Söder om och parallellt med Norra Promenaden kommer en ny lokalgata att anläggas. Gatan kommer att erbjuda tvärställd parkering mot Norra Promenaden. Gårdar och förträdgårdar Enligt gestaltningsprinciperna ska gårdsmiljöerna utformas med riklig vegetation och växtbäddar. Marken närmast husen utformas som privata små trädgårdar som ger en känsla av Town-house. Utmed gatufasaderna ska finnas partier med förgårdsmark som ger utrymme för cykel och barnvagnsparkering samt vegetation som ger en intim skala mot gatan. Markbeläggning ska vara marktegel. Spaljéer och staket ska utformas enhetligt. DEN KULTURHISTORISKA MILJÖN Omkringliggande bebyggelsestruktur Bebyggelsen utmed de omkringliggande gatorna, framför allt utmed Slottsgatan (Se kapitel ovan om befintlig miljö) är en klassisk stenstadsmiljö från sekelskiftet 1800/1900 och första hälften av talet. Den bebyggelse som revs på platsen hade en lägre skala och enklare karaktär än den kvarvarande bebyggelsen i omkringliggande kvarter. Äldre fotografier som tagits i Saltängen kring sekelskiftet 22 (29)

23 1800/1900 visar på en tät bebyggelsestruktur. Bostadsbebyggelsen var uppförda i en eller två våningar, hade sadeltak eller valmade tak med täckning av tegel och många gånger takkupor. Fasaderna var spritputsade i ljusa kulörer och hade slätputsade detaljer såsom hörnkedjor och fönsteromfattningar. Mer påkostade byggnader hade samma skala, men hade en mer artikulerad stenimiterande putsarkitektur. Enklare byggnader var uppförda med träfasad. Kvartersbildning och gatusträckningar Saltängen karakteriserades innan rivningarna av variation i såväl bebyggelse som gatustruktur. Utmed Norra promenaden planterades häckar mellan byggnaderna och promenadstråken. Magasinsgatan blev tidigt en relativt bred gata invid Sveaparken medan Rodgagatan var en mycket smal passage mellan gårdarna. När den tidigare bebyggelsen revs blev Rodgagatan i det närmaste obefintlig i och med att den integrerades med parkeringsytorna. Den stora asfalterade ytan med parkering och bussterminal gjorde det i det närmaste omöjligt att läsa av den tidigare gatustrukturen. Norrköping engelska radhus och promenadernas förträdgårdar Utmed Södra Promenaden och Nygatan ligger ett flertal arkitektoniskt intressanta kvarter från talet som påminner om engelska radhus. Utmed promenaden ligger kvarteret Näcken med påkostade radhus för medelklassen, och utmed Nygatan ligger kvarteret Bäcken och kvarteret Klinten. Det sistnämnda är ritade av Arkitekt Erik Lallerstedt. Alla tre kvarteren har byggnadskroppar som är indelade i enheter där varje enhet utformats med individuellt formspråk och egna arkitektoniska detaljer. Byggnaderna har små förträdgårdar med rikligt med vegetation som skapar ett mer privat utrymme närmast byggnadskroppen. Förträdgårdarna hos radhusen är betydligt grundare än exempelvis förträdgårdarna utmed Södra promenadens östra del. Gårdar och förträdgårdar Den äldre bebyggelsen bestod av småskaliga gårdsmiljöer med mycket vegetation såsom vårdträd, nyttoväxter, spaljéer och perenner. Mellan byggnader och framförallt mot gatorna var det vanligt med staket eller plank i trä. Ut mot promenaden var häckar planterade. Gårdsbebyggelsen var oftast lägre än gatubebyggelsen. KULTURHISTORISKA KONSEKVENSER Kvartersbildning och gatusträckningar Att det aktuella området återfår bebyggelse och upphör att vara asfalterad parkeringsyta är att betrakta som en stor fördel för kulturmiljön på Saltängen i stort. 23 (29)

24 Planens förslag på att Rodgagatan ska återinrättas och att den nya gatan ska utformas för att eftersträva den tidigare karaktären av gränd är positivt ur kulturmiljösynpunkt, även om dagens gatumått är betydligt bredare än det ursprungliga. Den planerade gatusträckningen parallellt med Norra Promenaden förändrar inte dagens intryck av Norra Promenaden. Den nya gata som planen föreslår, bidrar till ett enhetligt utformande utmed större delar av Norra Promenadens södra sida och stämmer väl överens med promenadernas övergripande symmetri. Östra delen av kvarteret Mässingen Det är en stor fördel för den kulturhistoriska miljön att den östra delen av kvarteret Mässingen bebyggs. Planförslaget visar även på återkoppling till den äldre bebyggelsestrukturens infarter till gårdsmiljöer etc. Detta bidrar på ett positivt sätt till en viss läsbarhet av områdets kulturhistoria. I planen ligger även en byggrätt på två våningar utmed brandgaveln till byggnaden Druvan. I det aktuella gestaltningsförslaget har denna byggrätt dock inte tagits i anspråk utan ytan redovisas som möjlig parkering. Enligt äldre kartmaterial framgår att brandgaveln, åtminstone utmed vissa delar, var motbyggd med uthusbebyggelse. Det vore av den anledningen en bra återkoppling till platsens kulturhistoria om ytan åter bebyggdes. En sådan byggnad skulle med fördel kunna uppföras med enklare utseende och material, exempelvis träfasad. Gestaltningsförslagen Övervägande del av bebyggelsen i Saltängsområdet har sadeltak. Av planbeskrivningen framgår att avsikten är att så stor del som möjligt av bostadsbebyggelsen skall utformas med sadeltak, vilket är positivt för den omkringliggande kulturhistoriska miljön som helhet. Planens föreslagna indelning av fasaderna och betoning av kvarterens hörnpartier ger även det en tydlig koppling till den intilliggande kulturhistoriska bebyggelsen vilket är positivt för kulturmiljön. Valet av fasadtegel som fasadmaterial är ur kulturhistorisk synpunkt främmande för Saltängen som område. Tegelbyggnader förekommer i industrilandskapets fabriksområden, men sällan i den äldre bostadsbebyggelsen. Där det finns tegel i den äldre bostadsbebyggelsen, exempelvis utmed Södra Promenaden, förekommer teglet som dekorativa inslag såsom formtegel i putsade fasader, förbländertegel eller slammade ytor. Tegel förekommer dock som fasadmaterial i den yngre bebyggelsen utmed delar av Norra Promenaden. Folkets hus, beläget väster om Järnvägsparken och Götaparken, är bland annat uppfört i fasadtegel. Gestaltningsförslaget nämner det engelska radhuset som inspiration för bostadsbebyggelsen. Radhustanken är god och finns redan tidigare representerad i Norrköpings bebyggelse i exempelvis Södra Promenaden och utmed Nygatan. Tegel som fasadmaterial förekommer dock inte i Norrköpings övriga områden med engelska radhus, utan dessa byggnader har sadeltak i olika utföranden, är putsade i olika kulörer och har individuella formspråk såsom dörrar, fönster, fasadfärg etc. 24 (29)

25 Gårdar och förträdgårdar Den förgårdsmark som planen ger förslag på är relativt begränsad, ca 2 meter ut från fasad. Förgårdsmarken är placerad utmed bebyggelsens indragna fasadpartier och finns på gatusidan av bostadskvarteren. Förgårdsplanteringarna är en bra koppling till promenadens historiska bebyggelsemönster. I såväl Östra - som Södra Promenaden finns förträdgårdar framför bostadsbebyggelsen. Dessa planteringar är dock breda och många gånger kantade av häckar eller staket, vilket ger en tydlig distans till bostadshusen. 25 (29)

26 Bild överst vänster: Förträdgård i Östra Promenaden med låga häckar ut mot promenaden. Bild överst höger: Förträdgård i Södra Promenaden med staket och häckplanteringar som gräns. Bild mitten vänster: Radhusbebyggelse utmed Nygatan, Norrköping. Bild mitten höger: Radhusbebyggelse utmed Nygatan, Norrköping. Bild ovan vänster: Södra Promenadens påkostade radhus med staket som ramar in den egna trädgårdstäppan. Bild ovan höger: Detaljbild av samma byggnad. Kulör och arkitektoniska utsmyckningar skiljer sig åt mellan byggnadsdelarna. 26 (29)

27 ÅTGÄRDER Sadeltak och fasadavslut För att den nya bebyggelsen ska harmonisera med den befintliga kulturhistoriska bebyggelsen på Saltängen, är det en stor fördel om den moderna bebyggelsen har tydligt avslut på fasaden och sadeltak. Takfoten är en viktig inramning av gaturummet. Brandgaveln i kvarteret Mässingen I östra delen av kvarteret Mässingen skulle det med fördel, istället för den föreslagna öppna parkeringsytan, kunna uppföras en enklare byggnad eller garagelänga mot brandväggen. På så vis återkopplas till den äldre miljöns kringbyggda gårdar och en tätare, intimare, bebyggelsestruktur uppnås. Fasadmaterial Fasadmaterialet tegel är ovanligt på Saltängen, men finns representerat på andra sidan Götaparken. Bostadsbebyggelsen skulle harmonisera bättre med Saltängens kulturhistoriska bebyggelse om mer omfattande delar av fasaden putsades. Kulör Färgsättning kan med fördel hämtas från de närliggande byggnadernas fasadpaletter där äkta pigment är övervägande så som ockra och umbra. Byggnadsdetaljer Om möjligt, anknyt till den övriga bebyggelsens byggnadsdetaljer i natursten. På Saltängen förekommer mestadels kalksten och granit. 27 (29)

28 STADSDELSPARKEN OCH HYRKUSKENS HUS BESKRIVNING AV FÖRSLAGET Parkstråket mellan Godsgatan och kvarteret Presidenten utvecklas och förbättras så att det bildas en ny stadsdelspark. Tanken är att dagens trädplanteringar ska kompletteras med planteringar och platser för samvaro och lek för att bli en tillgång för de boende och arbetande i området. Byggnaderna i Hyrkuskens hus blir ett komplement till stadsdelsparken och föreslås för fri användning i planen och nyttjas för exempelvis kontor, ateljé eller kafé. Byggnaden får dock inte användas som bostad. Grundidén med Hyrkuskens hus är att byggnaden ska upplevas som ett fristående hus i parkmiljön som ska anläggas in på husknuten. Gårdslängorna föreslås rivas. Bild ovan: Gestaltningsförslag stadsdelspark. Illustration av miljön utförd av Semrén + Månsson. DEN KULTURHISTORISKA MILJÖN Hyrkuskens hus uppfördes under 1800-talets senare hälft och ingick 1870 i en kvartersgruppering med fyra gårdar, se bild ovan. Av dessa gårdar är det bara den sydvästra som finns kvar idag. Övriga byggnader revs under och 1960-talen. Sedan 1870-talet har inte mycket förändrats i gårdsmiljön. Ett enklare uthus har tillkommit under 1900-talet och ligger idag bredvid det monumentala kvarteret Presidenten. Byggnaden ingår sedan 1970-talet i en ny, relativt enkel parkmiljö med träd. Byggnaden upplevs idag som mycket malplacerad invid de stora asfalterade parkeringsytorna och ger ett relativt övergivet intryck, samtidigt utgör den en häftig kontrast i området och är en symbol för platsens historia. 28 (29)

29 KULTURHISTORISKA KONSEKVENSER Det föreslagna nya parkområdet mellan Norra Promenaden och Hyrkuskens hus kommer att placera byggnaden i en levande och grön miljö, vilket kommer att påverka upplevelsen av den kulturhistoriska byggnaden positivt. En ny och mer publik verksamhet, vilket planen öppnar upp för, skulle innebära stora förändringar och positiva effekter på bebyggelsemiljön och stämmer väl överens med Saltängens tidigare struktur med caféer och restauranger. Den föreslagna rivningen av gårdslängorna innebär att det som idag är en mycket pedagogisk enhet som visar det äldre Norrköping istället blir en övergiven solitär. Idag går det att kliva in på gården och uppleva den intima småskaligheten från 1800-talets ytterstadsbebyggelse. Såsom gestaltningsförslaget är utformat, med avlägsnade gårdslängor och ett fåtal träd mellan bostadshuset och kvarteret Presidenten blir byggnaden som en fond till parken. Att riva gårdshusen ger en öppen och relativt kal miljö kring byggnaden. Utan ekonomibyggnader tappar Hyrkuskens sin historiska kontext och kommer att upplevas som malplacerad. Hyrkuskens hus har ett högt kulturhistoriskt värde och bebyggelsen har stor potential för att anpassas till verksamheter där ekonomibyggnaderna skulle kunna nyttjas såväl aktivt, (glasskiosk, caféutrymmen eller liknande) som passivt (förvaring). Miljön kring Hyrkuskens hus, mellan kvarteret Presidenten och de nya bostadskvarteren, kommer att bli en unik och attraktiv miljö med mycket tydliga och pedagogiska kontraster ÅTGÄRDER Bild överst: Kvartersbeskrivning från sent 1800-tal. Gårdsmiljön kring Hyrkuskens hus är i det närmaste identisk med dagens utseende, med undantag för ett 1900-talsskjul som tillkommit vid det nordvästra hörnet. Bild ovan: Gården under 1960-talet. Bevara gårdshusen Lägg även lilla q på delar av gårdslängorna. Gårdsbebyggelsen är i behov av restaurering och kan sannolikt justeras så att de kan integreras i den nya verksamheten. Öppna upp mot parken, stäng mot gatan Det enklare gårdshuset på tomtens nordvästra hörn är av enklare konstruktion och betydligt yngre än den övriga bebyggelsen. Detta parti skulle kunna rivas för att öppna upp gårdsmiljön mot parken. För att skärma av mot Godsgatan skulle ett staket eller enklare plank kunna uppföras för att bibehålla gårdsmiljöns slutenhet. 29 (29)