Svenskars sviktande vilja att investera i nya företag. Stefan Fölster & Victor Snellman

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svenskars sviktande vilja att investera i nya företag. Stefan Fölster & Victor Snellman 2013-01-14"

Transkript

1 Svenskars sviktande vilja att investera i nya företag Stefan Fölster & Victor Snellman

2 1 Sammanfattning Investeringar i nya företag styrs i hög grad av människors vilja att ta risk samt hur lockande investeringen ter sig. Denna rapport beskriver en unik undersökning av svenskars vilja, eller snarare sviktande vilja, att investera direkt i företag. I flera avseenden har investeringar i nya svenska företag gått kräftgång under 2000-talet. Riskkapitalmarknaden för så kallade venture -investeringar i tidiga skeden har krympt kraftigt, även om så kallade buy-out investeringar i mer mogna företag har vuxit. Enskilda svenskars direkta aktieägande har minskat, och det började redan innan finanskrisen. Svenska hushåll äger nu mindre aktier direkt än hushåll i åtskilliga andra länder. Antal svenskar som är företagare har inte heller ökat. En viktig fråga är således varför intresset för investeringar i nya företag tryter. I en tidigare undersökning visade vi att det tar lång tid för nya företag i genomsnitt att bli lönsamma i Sverige. 1 Bolag som är yngre än 20 år står endast för 22 procent av den rena vinsten av alla aktiebolag, men hälften av förädlingsvärdet. Kräftgången i investeringar i nya företag kan alltså vara en respons till ekonomiska realiteter. Undersökningen i denna rapport tyder emellertid på att en del av svaret också kan sökas i svenskars mycket låga beredskap att ta risker. I princip kan fyra av tio tänka sig att köpa aktier i ett nystartat företag, men enbart 7 procent kan helt säkert tänka sig en sådan investering. Sådana hypotetiska frågor ger emellertid inte särskilt pålitliga svar. I denna rapport har därför en mer sofistikerad metod använts som ställer respondenter inför olika valsituationer. Demoskop har genomfört undersökning på uppdrag av Svenskt Näringsliv med en webbintervju bland drygt 2000 svenskar. När människor ombeds att välja att investera kronor i nya företag med olika kombinationer av risk och avkastning, accepterar tre av fyra högst en risk på 5 procent att förlora pengarna. För att acceptera den risken har de ett avkastningskrav på 14 procent per år. Det mest populära alternativet är 0 procent risk att förlora pengarna med en årlig avkastning på 3 procent. För att acceptera högre risk ställer nästan alla höga avkastningskrav. En risk att företaget går 1 Fölster, S., (2012), Var finns drivkraften för nya investeringar i det svenska näringslivet? Svenskt Näringsliv.

3 2 omkull på 25 procent kräver svarande i snitt en avkastning på 29 procent per år. Det tyder på att svenskar i gemen helst avstår risker, men om de ändå skulle ta på sig samma risker som ett riskkapitalbolag så ställer de också avkastningskrav på samma nivå som flera av dessa bolag ställer i de bolag de investerar i, eller högre. Ett riskkapitalbolag har typiskt avkastningskrav på procent 2 på det kapital man lagt in. 3 Det är också i linje med vad internationella studier finner när det gäller riskkapitalbolagens avkastningskrav för olika riskstrukturer. Det betyder inte att det köpta företaget måste ha så hög vinst. Men eftersom riskkapital delvis lånefinansierar sin investering får man en hävstång på avkastningen på det egna kapitalet. Det är självklart hur risken i riskkapitalbolagens investeringar förhåller sig till riskstrukturen i vår undersökning. Möjligen kan riskkapitalbolagens risktagande jämföras med undersökningens risk att förlora pengarna på mellan 5 och 25 procent. Venture-investeringar är dock mer riskfyllda, och siffror från USA tyder på att dessa är behäftade med en risknivå som väldigt få är intresserade av när de får välja mellan olika kombinationer av risk och avkastning. Generellt är det är få som väljer kombinationer med högre risk. Dessa är mest män och höginkomsttagare som är benägna att göra sådana investeringar. Av svaren framgår också att några av dem som väljer högriskalternativen är extrema riskälskare, dvs. de väljer höga risker även om avkastningen är låg, ungefär som att köpa en lott. Hos några verkar rentav förståelse för risk vara låg. De gör ibland irrationella val i den bemärkelse att de väljer högre risk och lägre avkastning i stället för ett alternativ som ger lägre risk och högre avkastning. Ett intressant resultat är att svenskar i allmänhet inte tycks vara beredda att sänka sina avkastningskrav för verksamhet som har lokal anknytning eller miljöprofil. Däremot finns ett större intresse, och beredskap att acceptera lägre avkastning, i nya företag som har en inriktning som investeraren säger sig vara särskilt intresserad av. Sammanfattningsvis är svenskar i allmänhet mycket försiktiga med sina investeringar. Relativt få törs ta större kalkylerade risker. I vissa fall och i liten utsträckning anläggs ett 2 Riskkapitalbolagens aktiviteter kan delas in i buyout och venture. Siffran reflekterar förmodligen mest avkastningskravet inom buyout-segmentet, som går ut på att investera i mer mogna företag. 3 Enligt de exempel vi har kunskap om, som också stämmer med andras bedömning, t.ex. Per Strömberg, professor vid Handelshögskolan, se

4 3 annat perspektiv som primärt påminner om spelmarknaden, d v s en hög risk och i många fall en reell negativ avkastning. Ett mer företagsorienterat förhållningssätt till risk och avkastning är mer ovanligt. De flesta svenskar ställer höga krav på avkastning för att ta på sig risk. Det kan bero på mer grundläggande attityder, eller på att många har ett relativt litet sparande som reserv. Oavsett skäl är en rimlig slutsats att höga skatter på kapitalvinster kan ha särskilt stor betydelse eftersom den minskar avkastning på risktagande väsentligt. Beskattningen av avkastning i form av kapitalvinstskatten är mycket hög i internationell jämförelse. Dessutom beskattas investeringar i nya företag väsentligt högre än när befintliga företag finansierar satsningar ur löpande intäkter. Undersökningen visar även att det finns en tydlig koppling mellan inkomst och riskvilligheten, vilket har implikationer för inkomstbeskattningen. För Sveriges ekonomiska politik framstår frågan om vem som kan står för ökade investeringar i nya företag som olöst.

5 4 Vad är problemet? Två hundra biljoner dollar hålls världen over i finansiella tillgångar. 4 Av det står hushåll för 85 biljoner, exklusive försäkringsprodukter. Det skiljer dock stort mellan länder hur mycket som investeras i aktier och i nya företag. I USA hade hushållen 42 procent av sina finansiella tillgångar i aktier under I utvecklingsländer är det bara 15 procent. I Europa har andelen under 2000-talet minskat kraftigt till ungefär 29 procent 5. I Sverige hade hushållen ungefär 23 procent av sina tillgångar i aktier under samma år 6. Sverige har traditionellt varit ett land där en stor andel av företagsfinansieringen gått via banksystemet. En stor mängd nya regleringar kommer sannolikt leda till att räntorna blir högre och kreditprövningar tuffare för företagslån. Detta leder i sin tur till att andra finansieringskällor kommer att behöva expandera för att fylla tomrummet som lämnas av banksystemet, om inte företagandet ska bli lidande. För större företag kommer detta sannolikt leda till att andra finansieringskällor expanderar men många av dessa, som t.ex. företagsobligationer, kan inte utnyttjas av nystartade och mindre företag. Företagandet kommer alltså att bli alltmer beroende av att privatpersoner och andra aktörer är villiga att ta de risker som tidigare burits av banksystemet. 4 Siffrorna i detta stycke redovisas i McKinsey Global Institute, The emerging equity gap: Growth and stability in the new investor landscape, december Det bör noteras att siffrorna dock exkluderar tillgångar som ägs via pensionssystemet, och vissa fondandelar. 6 SCB och egna beräkningar.

6 5 Diagram 1. Andel nystartade aktiebolag med banklån under startåret samt förändring av BNP (i procent) Andel med banklån (vänster axel) Förändring av BNP (höger axel) Källa: PAR och KI (förändring av BNP) Dessvärre går aktieinvesteringar i nya företag kräftgång. En indikator på det är utvecklingen inom venture capital investeringar. Venture capital investeringar i nya företag fick ett uppsving runt millenieskiftet, men har sedan dess utvecklats svagt i en stor del av västvärlden. 7 Riskkapital delas normalt upp i buy-out och venture. Det är särskilt det senare segmentet som närmast har kollapsat i Sverige. Enkelt uttryckt handlar buyout om investeringar i mer mogna företag, där kompetensen inom riskkapitalbolaget kan göra företaget med lönsamt. Venture handlar om att hitta nya företag med stor potential i ett tidigt skede, och är därför mer riskfyllt samtidigt som den möjliga framtida avkastningen är mycket stor. Enligt Svenska Riskkapitalföreningen uppvisar 2012 rekordlåg aktivitet inom venturesegmentet. Det är främst de låga summor som investerats i portföljbolag som är oroväckande. Trenden har varit fallande under hela 2000-talet, efter IT-boomens kollaps. Utländska venturefonder har stått för ungefär 25 procent av alla venture-investeringar i svenska bolag under det senaste året, och har varit stigande sedan 2007, då mätningarna börjar. Då låg andelen på lite över 10 procent. Utländska fonder ökar således sin andel på den annars tynande svenska venture-marknaden. Även staten utökar sin andel av alla ventureinvesteringar, och har gått från runt 10 procent 2007 till ca 30 procent under Se till exempel en rapport från Earlybird Venture Capital, Turning Venture Capital into Wisdom: Why returns in Europe are now outpacing the US.

7 6 Privata, inhemska, investerare får alltså en allt mindre närvaro. Diagram 2. Utvecklingen av venture capital i Sverige (snitt av de fyra senaste kvartalen, miljoner kr) Källa: SVCA % 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Offentlig Privat Andel offentlig (%) Lönsamheten har dessutom i snitt varit låg redan innan finanskrisen. 8 Idag finns bara en bråkdel av aktörerna kvar. Det kan dock hända att utsikterna gradvis vänds. Kompetensen i branschen har ökat och möjligen finns det också ett bättre inflöde av investeringsobjekt. Det är i vart fall en tes som drivs i en analys av Early Bird. 9 De flesta nya företag startas visserligen inte av riskkapitalbolag, utan av enskilda och av andra företag. Även där är utvecklingen emellertid svag. I den så kallade GEM-undersökningen visas att en mindre andel svenskar är i färd med att starta företag än vad som sker i de flesta länder. 10 I GEM-undersökningen för 2008 visades också att andelen svenskar som förväntade sig att de skulle kunna få fram ett företag som sysselsätter minst 20 personer inom fem år var lägre än i flertalet andra länder, och bara en tredjedel så hög som i länder som Kanada och USA. 11 Det förhållandevis svaga företagandet leder också till en förhållandevis svag 8 Söderblom, Anna (2011) Private equity fund investing: Investment strategies, entry order and performance. Doktorsavhandling, Handelshögskolan Stockholm. 9 Se fotnot 7 ovan. 10 Global Entrepreneurship Monitor, 2010 Global Report (2011). 11 Global Entrepreneurship Monitor, 2008 Executive Report (2009).

8 7 sysselsättningsutveckling i det privata näringslivet. Enligt Näringsdepartementets sammanställning var den årliga uppgången under högkonjunkturåren i genomsnitt mindre än en procent, medan ökningen i såväl Danmark som Finland, som befann sig på den övre halvan av de undersökta länderna, var nära dubbelt så stor. 12 Antalet företagare i Sverige har också legat ganska platt de senaste åren efter tidigare fall. Diagram 3. Andel företagare i Sverige enligt AKU, , ålder år 8,2 8,0 7,8 7,6 7,4 7,2 7,0 6,8 6,6 Källa: SCB och egna beräkningar Även investeringar i nya företag skiljer stort mellan länder. De totala investeringar som andel av BNP i Sverige har gradvis ökat till samma nivå som i euroområdet och G7-länderna, men detta förklaras sannolikt av skillnader i konjunkturläget. Det är anmärkningsvärt att Sverige under en så pass lång period tycks ha haft en strukturellt lägre investeringstakt. 12 Näringsdepartementet, Sveriges företagande och konkurrenskraft Internationell benchmarking, Ds 2011:17, (2011).

9 8 Diagram 4. Investeringar som andel av BNP i Sverige, eurområdet och G7-länderna Sverige Euroområdet G7-länderna 5 0 Källa: Macrobond En dynamik i näringslivet, där nya företag ständigt utmanar gamla, har i många studier kopplats till produktivitetsutveckling. Sverige har ändå öppnat många marknader för nyinträde. Kapitaltillgång kan fortfarande vara en flaskhals, men är i vårt fall bättre än under tidigare decennier. En berättigad fråga är därför hur lönsamma nya företag egentligen är. Är det lönsamt att investera i nya företag? En tidigare analys av samtliga svenska aktiebolag tyder på att det i snitt tar lång tid för nya företag att bli lönsamma. 13 En särskild poäng i denna analys är att den inte fastnar i en jämförelse av rörelseresultat, utan tar hänsyn till kapitalkostnader och därför förmår att identifiera den rena vinsten, eller EVA (economic value added) som bör vara avgörande för var investeringar och tillväxten sker. Analysen tar således hänsyn till att vissa sektorer har höga vinster enbart för att täcka kapitalkostnader förknippade med en kapitalintensiv verksamhet. För att analysen inte skall präglas av finanskrisen redovisas siffror grundade den på år För senare år skulle lönsamheten se mycket dystrare ut. År 2007 var ett högkonjunkturår. Ändå påminner resultaten om att sviterna efter IT-kraschen lämnat tydliga spår. Det mest iögonfallande resultatet är att vinsterna är så koncentrerade till äldre bolag. Företag 13 Fölster, S., (2012), Var finns drivkraften för nya investeringar i det svenska näringslivet? Svenskt Näringsliv.

10 9 som är yngre än 10 år tjänar, som aggregat betraktat, ingen ren vinst alls. Ett hundra procent av den rena vinsten tjänas av bolag äldre än 10 år. Mönstret är ännu mer krasst om man delar upp företagen genuint nya verksamheter, greenfields, och verksamheter som troligtvis funnits tidigare, men förts över i ett nytt bolag. Bolag som är äldre än 20 år står för 78 procent av den rena vinsten av alla aktiebolag, men enbart hälften av förädlingsvärdet. Mönstret kvarstår alltså högt upp i åldrarna. Tolkningen är inte nödvändigtvis enbart att regelkrångel och andra hinder försvårar för yngre företag, eller att äldre bolag lyckas freda sig från konkurrens från yngre. I viss mån kan äldre bolag vara duktiga på att köpa upp och integrera lovande yngre bolag. Äldre bolag utgör också en selektion av vinnare där många sämre konkurrenter har lagts ner längs vägen. Oavsett tolkning så ger resultatet en förklaring till att återväxten i det svenska näringslivet inte är extremt livlig. Undersökningen av svenskars riskvilja Syftet har varit att undersöka hur den svenska allmänheten ställer sig till investeringar i företag, vilka avkastningskrav man har och hur man förhåller sig till risk. Demoskop har svarat för undersökningsdesign och analys. Datainsamlingen gjordes genom webbintervjuer enligt Svenskt Näringslivs standard för allmänhetsundersökningar intervjuer har genomförts bland allmänheten under perioden september. Resultaten har vägts med avseende på kön och ålder i populationen. Enkäten ger ett antal direkta svar, men möjliggör också en simulering i tre steg: 1) Accepterad avkastning per risknivå, 2) Val av ett alternativ av valda kombinationer av risk och avkastning, 3) Acceptans av ökad risk eller lägre avkastning om investeringen är lokal. En första fråga gäller intresse för att köpa aktier i ett nystartat företag. Av samtliga kan enbart 7 procent säkert tänka sig att köpa aktier i ett nystartat företag, och 33 procent kan tänka sig att investera. Intresset är nästan dubbelt så stort bland män som bland kvinnor, en skillnad som är betydligt större än vad som kan förklaras av skillnader mellan snittålder, inkomst, eller förmögenhet.

11 10 Diagram 5. Fyra av 10 kan tänka sig att köpa aktier i ett nystartat företag. Om du hade den ekonomiska möjligheten, skulle du kunna tänka dig att köpa aktier i ett nystartat företag? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Samtliga Man Kvinna Vet ej/ej svar Nej säkert inte Nej, troligen inte Ja, ganska säkert Ja, helt säkert Vilka faktorer driver då viljan att investera i nya företag? Enligt vår undersökning tycks inkomsten vara en viktig variabel. Över 50 procent av alla med en inkomst på över 400tkr om året har ett intresse för att investera i nya företag. Det kan jämföras med runt 35 procent för dem med inkomster under 300tkr om året, men lite över 40 procent för dem med inkomster mellan 300 och 400tkr.

12 11 Diagram 6. Höginkomsttagare mer beredd att investera. Om du hade den ekonomiska möjligheten, skulle du kunna tänka dig att köpa aktier i ett nystartat företag? Ja, helt säkert Ja, ganska säkert 10 0 Inkomst Tkr Inkomst Inkomst Tkr Tkr Inkomst 400- Tkr Undersökningen visar också att individer som har erfarenhet av att driva företag och att köpa aktier är mer benägna att investera i ett nystartat företag än andra. Det är dock oklart huruvida detta innebär att dessa individer är mer riskbenägna i allmänhet eller om erfarenheten spelar roll. Sannolikt är båda faktorer betydelsefulla. Diagram 7. Individer med erfarenhet av köpa aktier och drivar företag är mer riskbenägna. Om du hade den ekonomiska möjligheten, skulle du kunna tänka dig att köpa aktier i ett nystartat företag? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Vet ej/ej svar Nej säkert inte Nej, troligen inte Ja, ganska säkert Ja, helt säkert 10% 0% Erfarenhet köpa aktier i ftg Erfarenhet starta/driva ftg Samtliga

13 12 Ett, till en början, förvånande resultat är att det inte finns någon korrelation mellan viljan att investera i ett nytt företag och nettotillgångar. Det borde det finnas en korrelation mellan inkomst och nettoförmögenhet. Vidare borde toleransen för risk öka med förmögenheten. Diagram 8. Tillgångar i sig har liten effekt, så länge man inte kontrollerar för ålder. Om du hade den ekonomiska möjligheten, skulle du kunna tänka dig att köpa aktier i ett nystartat företag? Ja, ganska säkert Ja, helt säkert Tillgångar <= -100 Tkr Tillgångar Tkr Tillgångar Tkr Tillgångar Tkr Förklaringen tycks emellertid ligga i att det finns en stark korrelation mellan ålder och tillgångar, samtidigt som det finns en negativ korrelation mellan riskvillighet och ålder. Diagram 9. Yngre är mer intresserade. Om du hade den ekonomiska möjligheten, skulle du kunna tänka dig att köpa aktier i ett nystartat företag? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% år år år 65- år Vet ej/ej svar Nej säkert inte Nej, troligen inte Ja, ganska säkert Ja, helt säkert

14 13 Nästa fråga gäller avkastningskrav som människor har i nystartade företag med olika risk att investeringen går förlorad. I diagrammet nedan visas en linje för varje riskalternativ. Linjen beskriver fördelningen av svaranden i termer av avkastningskravet de ställer för att kunna tänka sig investera kronor i ett sådant företag. I det riskfria alternativet ställer till exempel mediansvaranden ett krav på drygt 3 procent avkastning per år. Där framgår också att avkastningskraven blir mycket höga redan vid en måttlig risknivå. Diagram 10. Många svarande kräver hög avkastning även för liten risk. Anta att risken att du förlorar alla pengar är X%, skulle du då göra investeringen om du fick nedanstående avkastning? Avkastning i diagrammet avser den årliga avkastningen, medan risken att förlora pengarna är på tre år. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Risk 0% Risk 5% Risk 25% Risk 50% Risk 75% I frågan ovan angav alla svaranden en avkastning som de minst kräver för att vara beredd att investera Det innebär att svarsalternativen borde väga ungefär likvärdig för alla svaranden. I nästa fråga ställdes emellertid dessa val mot varandra. Svaranden fick alltså välja mellan 1) 0 procent risk och den avkastning som de minst krävde, 2) 5 procent risk och den avkastning som de minst krävde, och så vidare. Det visade sig då att de allra flesta ändå valde lågriskalternativen. Det tyder på en mycket låg beredskap att ta risk, och kan tolkas som att det faktiska avkastningskravet för mer riskfyllda investeringar är ännu högre än vad som uppgivits. I tabellen nedan har avkastningskraven som

15 14 svaranden har sammanställts. Om man utgår från mediansvarandens avkastningskrav vid den risknivå som den svarande har valt, så är det uppenbart att avkastningskraven blir mycket höga och vida överstiger kraven som riskkapitalbolag ställer. Vald risknivå Andel* Snitt-avkastning Medianavkastning (exkl. vet ej) (Årlig) (Årlig) 0% risknivå 39% 5% 3% 5% risknivå 42% 14% 11% 25% risknivå 15% 29% 22% 50% risknivå 2% 38% 26% 75% risknivå 1% 75% 59% I undersökningen framkommer att tre av fyra föredrar en risk på fem procent eller mindre. 42 procent föredrar en risknivå på fem procent i utbyte mot en genomsnittlig avkastning på 14 procent. Detta kan jämföras med avkastningskraven på som är vanligt förekommande när riskkapitalbolag investerar i bolag. 14 Risken i en sådan investering är förmodligen betydligt högre än 5 procent. Det finns även en internationell forskningslitteratur om avkastningskrav hos riskkapitalbolag och enskilda personer. 15 Där framkommer också bilden att riskkapitalbolag har avkastningskrav runt procent, medan avkastningskraven för enskilda är betydligt högre beroende på hur stor del av sin förmögenhet de investerar. 14 Det är inte samma sak som den historiska avkastningen i riskkapitalbolagens egen resultaträkning. Enligt en studie genomförd av SVCA, den svenska branschorganisationen för riskkapitalbolag, ligger avkastningen i buy-out segmentet historiskt runt arton procent, men verkar ha minskat under senare år. 15 Kerins, Frank & Smith, Janet Kiholm & Smith, Richard, "Opportunity Cost of Capital for Venture Capital Investors and Entrepreneurs," Journal of Financial and Quantitative Analysis, Cambridge University Press, vol. 39(02), pages , June.

16 15 Undersökningen belyser inte bara individers avkastningskrav, utan även deras preferenser när det kommer till att välja sin riskexponering. Ytterst få individer föredrar att ta en risk på över 5 procent. Hur riskfyllt är det då att investera i ett nytt företag? Statistik från den amerikanska venture-marknaden visar att det är stora risker behäftade med att investera i ett tidigt skede. Den amerikanska riskkapitalföreningen påstår att ungefär procent av alla venture - finansierade företag misslyckas, men annan statistik tyder på att riskerna är högre. Siffror baserade på data över venture -finansierade företag i USA mellan 2004 och 2010 visar att 75 procent av alla företag generar negativ avkastning. Mellan 30 och 40 procent av alla företag måste likvideras, och mindre än 5 procent når de mål som investerarna har satt upp. 16 Investeringar i nystartade företag är alltså behäftade med en risk som ytterst få kan föreställa sig att ta, när de konfronteras med ett riskfritt alternativ, trots en låg avkastning. Resultaten tyder också på att det är svårt de svarande i undersökningen att bedöma mer riskfyllda investeringar på ett rationellt vis. En intressant fråga är om avkastningskraven är lägre ifall investeringen har andra attraktiva egenskaper. Svaren i diagrammet nedan tyder på att ett ökat intresse att investera egentligen bara finns i verksamheter som intresserar just denna person, men inte i miljövänliga företag eller i lokala företag. Diagram 10. Fler vill investera i något de är intresserade av. I vilken utsträckning skulle du vara mer benägen att köpa aktier i ett företag om företaget? 100% 80% 60% 40% 20% 0% Bedriver en verksamhet som intresserar dig Har en tydlig miljöprofil Finns på den ort där du bor Vet ej/ej svar Inte alls I ganska liten utsträckning I ganska stor utsträckning I mycket stor utsträckning 16 Amerikanska kartläggningar finner att mellan % av riskkapitalbolagens investeringar misslyckas.

17 16 Slutsatser Investeringar i nya företag har varit låga under en längre period. Det är en vanlig slutsats i forskningslitteraturen att lönsamheten styr investeringar, varför det är sannolikt att en låg avkastning på eget kapital inom nystartade företag är en delförklaring till det låga nyföretagandet i Sverige. En tidigare analys av samtliga svenska aktiebolag tyder på att det i snitt tar lång tid för nya företag att bli lönsamma. Hur bör man då tolka att yngre företag står för så liten del av den samlade vinsten i Sverige? En låg lönsamhet skulle kunna tolkas som att finansiering totalt sett är tillräcklig. På marginalen finansieras alltfler nya företag med svaga utsikter. En lika naturlig tolkning är emellertid att för få affärsidéer med goda lönsamhetsutsikter mejslas fram av potentiella nyföretagare. Ett sådant begränsat utbud kan bero på intresse och attityder, brister i utbildning och forskningsmiljöerna, regelkrångel, och brist på resurser som potentiella företagare normalt måste satsa innan de kan attrahera såddkapital. Ett för begränsat utbud av nya företag kan således bero på att få svenskar är beredda att göra den initiala investeringen som kan krävas för att överhuvudtaget få en idé att bli ett företag i vanlig bemärkelse som andra investerare kan investera i. Redan innan den omfattande omregleringen av det finansiella systemet tycks benägenheten att investera i nya företag ha varit låg. Det är därför viktigt att förstå orsakerna till att svenska hushåll är så pass ovilliga att ta de risker som är associerade med att investera i ett nystartat företag. Mycket tyder på att svenskar generellt sett ovilliga att ta risker med sina pengar. Detta är konsekvent med statistiken som visar att svenska hushåll föredrar att spara i aktier i mindre utsträckning än hushåll i andra länder. Även om det är svårt att jämföra undersökningsresultatet med några konkreta avkastningssiffror tyder resultaten på att hushållen förmodligen har avkastningskrav som överstiger dem som finns hos riskkapitalister. När det kommer till kritan så väljer ändå de flesta alternativ som har låg risk och avkastning framför mer riskfyllda alternativ. De höga avkastningskraven är förmodligen extra problematiska i kontexten av den omfattande omregleringen av banksystemet som genomförs, som sannolikt kommer att leda till ett lägre risktagande från bankernas sida. Det innebär i sin tur att andra finansieringskällor kommer att behöva fylla hålet och de ta risker banksystemet blivit ovilligt att bära.

18 17 Det kan helt enkelt vara så att svenskar är riskaverta till sin natur, eller att olika regler och skatter påverkar beteendet. Oavsett förklaring pekar undersökningen på flera möjliga åtgärder. Höga avkastningskrav betyder att mer av inkomsterna från en investering måste hamna i investerarens ficka för att denne ska vilja ta de risker med vilka investeringar i nya företag är behäftade. Det tycks därför vara hög tid att återigen se över de svenska kapitalinkomstskatterna och att fortsätta arbeta med att göra det mer lönsamt att starta och driva företag. Undersökningen visar även att inkomsten spelar en avgörande roll för en individs benägenhet att investera. Detta tyder på att även inkomstskatterna ha en stor betydelse för kapitalutbudet som nystartade företag kan dra resurser ifrån. De svenska hushållens ovilja att ta riskerna som följer med att finansiera nystartade företag visar också betydelsen av ett gott klimat för de organisationer som kanaliserar privatpersoners sparkapital mot riskfyllda projekt med hög potentiell avkastning. Det är därför viktigt att betona rollen som riskkapitalbolag spelar i tillkomsten av nya affärsidéer och produkter, varav finansiärerna och innovatörerna enbart direkt kan tillgodogöra sig en liten del. I forskningslitteraturen har så kallade schumpeterianska vinster definierats och mätts på olika sätt. William Nordhaus mäter till exempel dessa vinster som andel av näringslivets samlade vinster som företag lyckas tillgodogöra sig när dem genom innovationer lyckas öka produktiviteten. 17 Innovatörerna lyckades enbart tjäna 2,2 procent av dem samhällsvinster som deras innovationer genererade, enligt denna analys avseende det amerikanska näringslivet. Ett alltför försiktigt förhållningssätt till risk kan alltså föra med sig uteblivna samhällsvinster. 17 Med produktivitet avses här multifaktorproduktivitet. William D. Nordhaus, Schumpeterian Profits in the American Economy: Theory and Measurement. NBER Working Paper No

Ljus i mörkret. Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009

Ljus i mörkret. Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009 Ljus i mörkret Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009 Ljus i mörkret Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009 Svenska Riskkapitalföreningen genomför tillsammans med Tillväxtverket

Läs mer

I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS

I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS Riskkapital Investeringar i eget kapital Public equity i noterade bolag Privat equity i onoterade bolag Venture capital aktivt och tidsbegränsat engagemang Buy-out

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN. vill växa

SMÅFÖRETAGEN. vill växa SMÅFÖRETAGEN vill växa men kan de det? Småföretagens finansieringsvillkor mars 2014 bättre Konjunktur tuffare finansieringsvillkor Tuffare finansieringsvillkor är ett stort tillväxthinder. Åtta av tio

Läs mer

En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010

En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010 En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010 Bakgrund Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning utan att förvissa

Läs mer

COELI PRIVATE EQUITY 2009 AB

COELI PRIVATE EQUITY 2009 AB INBJUDAN TILL TECKNING AV AKTIER I COELI 2009 AB Denna informationsbroschyr är en sammanfattning av prospektet Inbjudan till teckning av aktier Coeli Private Equity 2009 AB. Ett fullständigt prospekt kan

Läs mer

SVCA:s årsrapport 2014

SVCA:s årsrapport 2014 SVCA:s årsrapport 2014 SVCA:s årsrapport 2014 Exempel på en Private Equity-fondstruktur Kapital Kapital Investerare Avkastning till investerarna Private Equity-fond Avkastning Portföljbolag Avkastning

Läs mer

Analys och sammanfattning av riskkapital marknaden Q3 2008

Analys och sammanfattning av riskkapital marknaden Q3 2008 Analys och sammanfattning av riskkapital marknaden 28 Analys och sammanfattning av riskkapital marknaden 28 2 december 28 Marie Reinius VD Svenska Riskkapitalföreningen Linus Dahg Analytiker Svenska Riskkapitalföreningen

Läs mer

Portföljvalsbeslut och skatter på bolag respektive ägande - en allmän jämviktsstudie

Portföljvalsbeslut och skatter på bolag respektive ägande - en allmän jämviktsstudie Portföljvalsbeslut och skatter på bolag respektive ägande - en allmän jämviktsstudie Erik Norrman 2012-02-15 Sammanfattning på svenska Nationalekonomiska institutionen Ekonomihögskolan Lunds universitet

Läs mer

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009 Nordnet Bank AB Arturo Arques Inledning Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning

Läs mer

Kapitalförsörjning och riskkapital

Kapitalförsörjning och riskkapital Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:119 av Josef Fransson m.fl. (SD) Kapitalförsörjning och riskkapital Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om

Läs mer

Så får du pengar att växa

Så får du pengar att växa Så får du pengar att växa Sammanfattning Genom att spara regelbundet, vara långsiktig och ta hänsyn till avgifter kan även ett blygsamt men regelbundet sparande med tiden växa till ett betydande belopp.

Läs mer

SWElife SIO Folksjukdomar. Finansieringslösningar Sammanställning av några bilder från rapport 12 maj 2015 Jonas Gallon och Lars H.

SWElife SIO Folksjukdomar. Finansieringslösningar Sammanställning av några bilder från rapport 12 maj 2015 Jonas Gallon och Lars H. SWElife SIO Folksjukdomar Finansieringslösningar Sammanställning av några bilder från rapport 12 maj 2015 Jonas Gallon och Lars H. Bruzelius Uppdraget 1. Identifiera lösning som väsentligt ökar möjligheterna

Läs mer

Skriv in plats och datum för aktuellt möte samt ditt namn

Skriv in plats och datum för aktuellt möte samt ditt namn Skriv in plats och datum för aktuellt möte samt ditt namn Riskvilligt kapital statens roll Del I Estrad, 13 februari 2014 Varför viktigt att prata om statens roll som riskfinansiär nu? Vilka frågor behöver

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND #4av5jobb Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015 MARS 2016 Företagsamheten 2016 Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen s mest företagsamma människa 2015 Foto: Anders Lövgren. s län Innehåll Inledning... 2 Så genomförs undersökningen...

Läs mer

SVCA:s årsrapport 2013

SVCA:s årsrapport 2013 SVCA:s årsrapport 213 Exempel på en Private Equity-fondstruktur Kapital Kapital Investerare Avkastning till investerarna Private Equity-fond Avkastning Portföljbolag Avkastning & ersättning Kapital & förvaltning

Läs mer

FÖRSTA KVARTALET 2011

FÖRSTA KVARTALET 2011 Analys av riskkapitalmarknaden FÖRSTA KVARTALET 211 Med kommentarer till investeringar, avyttringar och kapitalanskaffning samt sex diagram. 2 FÖRSTA KVARTALET 211 Riskkapitalbranschen skiftar fokus från

Läs mer

FÖRETAGARNAS UNDERSÖKNING OM ÄGAR- OCH GENERATIONSSKIFTEN 2015

FÖRETAGARNAS UNDERSÖKNING OM ÄGAR- OCH GENERATIONSSKIFTEN 2015 FÖRETAGARNAS UNDERSÖKNING OM ÄGAR- OCH GENERATIONSSKIFTEN 2015 BÄTTRE RAMVILLKOR KAN UNDERLÄTTA ÄGAR- OCH GENERATIONSSKIFTEN MEN SOM FÖRETAGARE MÅSTE DU SJÄLV FÖRBEREDA DIG! Januari 2016 INNEHÅLL 3 Sammanfattning

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006 FöreningsSparbankens Företagarpris 2006 Finalisterna ser ganska goda utsikter för Sveriges konkurrenskraft men det blir allt tuffare Idag den 8 mars kl 16.15

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Kommittédirektiv Statliga finansieringsinsatser Dir. 2015:21 Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska kartlägga behovet av statliga marknadskompletterande

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING

SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING Företagarnas finansieringsrapport 2015 SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING! Svårigheten för företag att få extern finansiering är ett stort tillväxthinder.

Läs mer

Internationella förebilder - så här bör Sverige organisera det statliga riskkapitalet

Internationella förebilder - så här bör Sverige organisera det statliga riskkapitalet Internationella förebilder - så här bör Sverige organisera det statliga riskkapitalet SWElifes förslag till finansiering av utveckling av LS bolag i tidig fas 12 maj 2015 Jonas Gallon och Lars H. Bruzelius

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt N2015/4705/KF C 2015-1127 SC 2015-0085 Regeringskansliet Näringsdepartementet Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt SOU 2015:64 Chalmers tekniska högskola 412 96

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Julklappspengarna 2015

Julklappspengarna 2015 Julklappspengarna 2015 Ur rapporten: 2015 ökar vi återigen julklappsköpen. I snitt köper vi fem julklappar. De allra flesta planerar att köpa mellan tre och sex julklappar. En av tio köper dock minst tio

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL #4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Hur klarar företagen generationsväxlingen?

Hur klarar företagen generationsväxlingen? Hur klarar företagen generationsväxlingen? Rapport från Företagarna mars 211 Innehållsförteckning Inledning... 3 Var fjärde företagare vill trappa ned på fem års sikt... 4 Hur ser planerna för generationsväxlingen

Läs mer

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd.

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd. Du har en idé och vill komma igång med ditt företag. Frågan är hur du ska finansiera företaget och kunna betala för allt? Här kan du läsa om några olika sätt att finansiera företagsstarten på. Var realistisk

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO #4av5jobb Skapas i små företag. ÖREBRO Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Företag som ägs av riskkapitalbolag. Hur nöjda är de med sina ägare?

Företag som ägs av riskkapitalbolag. Hur nöjda är de med sina ägare? 1. Företag som ägs av riskkapitalbolag. Hur nöjda är de med sina ägare? Attitydmätning april 2010. Företag som ägs av riskkapitalbolag. Hur nöjda är de med sina ägare? Attitydmätning april 2010 1. 134

Läs mer

COELI PRIVATE EQUITY 2014 AB

COELI PRIVATE EQUITY 2014 AB INBJUDAN TILL TECKNING AV AKTIER I 2014 COELI 2014 AB Denna informationsbroschyr är delvis en kortfattad sammanfattning av prospektet Inbjudan till teckning av aktier Coeli Private Equity 2014 AB. Det

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande

5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande 5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande Fondbolagens förening Oktober 2011 STUREPLAN 6, SE-114 35 STOCKHOLM, SWEDEN, TEL +46 (0)8 506 988 00, INFO@FONDBOLAGEN.SE, FONDBOLAGEN.SE

Läs mer

Portföljbolagsstudie Utvecklingen för riskkapitalbolagens portföljbolag

Portföljbolagsstudie Utvecklingen för riskkapitalbolagens portföljbolag Portföljbolagsstudie 2006 Utvecklingen för riskkapitalbolagens portföljbolag 2000-2005 2. Portföljbolagsstudie 2006 Slutsatser Totalt sysselsatte de svenska portföljbolagen i studien drygt 152 000 personer

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Seminarium tisdagen 3 april. Riskkapitalbolag och beskattning: Bör ränteavdragen slopas?

Seminarium tisdagen 3 april. Riskkapitalbolag och beskattning: Bör ränteavdragen slopas? Seminarium tisdagen 3 april Riskkapitalbolag och beskattning: Bör ränteavdragen slopas? Samhällsekonomiska effekter av riskkapitalinvesteringar Joacim Tåg IFN Investeringar i Sverige Källa: Capital IQ

Läs mer

Informellt riskkapital och affärsänglar

Informellt riskkapital och affärsänglar Estrad, 15 januari 2007 Informellt riskkapital och affärsänglar Sofia Avdeitchikova Institutet för Ekonomisk Forskning Lunds Universitet email: Sofia.Avdeitchikova@fek.lu.se Den informella riskkapitalmarknaden

Läs mer

Apotekets Pensionsstiftelse

Apotekets Pensionsstiftelse Styrelseseminarium Utvärdering av referensportföljen Apotekets Pensionsstiftelse April 2014 Wassum 2014 1 Hur har referensportföljen förändrats? 100% 90% Europa 80% 70% Absolutavkast. 30% 5% 60% 50% Amerikanska

Läs mer

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 1 Disposition 1. Metod och branschbeskrivning 2. Slutsatser 3. Företagets finansiella situation 4. Behov av finansiering 5. Tillgång till finansiering 6. Planerade

Läs mer

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Swedbank Analys Nr 28 5 december 2006 Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Andelen småföretag som planerar att skära sina kostnader har minskat till 36 % från 45 % våren 2005.

Läs mer

Estradföreläsning, 15 januari 2007. Vad vet vi om Venture Capital?

Estradföreläsning, 15 januari 2007. Vad vet vi om Venture Capital? Estradföreläsning, 15 januari 2007 Vad vet vi om Venture Capital? Hans Landström Institutet för Ekonomisk Forskning/CIRCLE Lunds Universitet email: Hans.Landstrom@fek.lu.se Vad är venture capital? (se

Läs mer

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt.

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt. Datum vår referens 2015-09-07 Håkan Eriksson Näringsdepartementet Enheten för kapitalförsörjning Att: Henrik Levin 103 33 Stockholm Remissvar Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens

Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens Konjunkturläget december 7 FÖRDJUPNING Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens Tillgångar bedöms i dagsläget vara högt värderade på många finansiella marknader. Konjunkturinstitutet uppskattar

Läs mer

Agenda. Bakgrund och vad vi gör. Utfall/status nationellt och regionalt. Erfarenheter och utmaningar

Agenda. Bakgrund och vad vi gör. Utfall/status nationellt och regionalt. Erfarenheter och utmaningar Riskkapital Agenda Bakgrund och vad vi gör Utfall/status nationellt och regionalt Erfarenheter och utmaningar Vad vi gör - Riskkapital som finansieringsform Investering i Eget Kapital, vanligtvis aktier

Läs mer

Kvinnor och män som fondsparare 2012

Kvinnor och män som fondsparare 2012 och män som fondsparare 2012 Fondbolagens förening Oktober 2012 Följande rapport grundar sig på en fondspararundersökning som på uppdrag av Fondbolagens förening har genomförts av TNS Sifo Prospera under

Läs mer

Erfarenheter och effekter av venture capital. Anders Isaksson

Erfarenheter och effekter av venture capital. Anders Isaksson Erfarenheter och effekter av venture capital Anders Isaksson PhD, Universitetslektor anders.isaksson@chalmers.se Institutionen för Teknikens ekonomi och organisation CHALMERS 1 The good 2 And the bad!

Läs mer

Analytiker Simon Johansson Gustav Nordkvist

Analytiker Simon Johansson Gustav Nordkvist Concentric Rekommendation: Behåll Riktkurs DCF: 115 Den goda vinsttillväxten - Bolaget har sedan sin notering genererat en god vinsttillväxt trots en mer eller mindre oförändrad omsättning. Detta tyder

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer september 2014

Inlåning & Sparande Nummer september 2014 Inlåning & Sparande Nummer 1 214 3 september 214 - Sparbuffertens storlek, relativt inkomsten, är ungefär lika stor i alla inkomstgrupper - Kvinnor spar mer på konto INLÅNING & SPARANDE NR 1 214 1 SBAB

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 26 Sammanfattning Förord Förord Ett viktigt mål för s Aktiesparares Riksförbund är att verka för en internationellt konkurrenskraftig riskkapitalbeskattning

Läs mer

Informationsbrev till aktieägare i. Sundvik Invest AB

Informationsbrev till aktieägare i. Sundvik Invest AB Informationsbrev till aktieägare i Sundvik Invest AB Förvaltarna har ordet Henrik Stigwan Tomas Fält Styrelseledamot/Förvaltare Styrelseledamot/Förvaltare Civ.ek. Corporate Law & Finance Civ.ek. Corporate

Läs mer

FÖRSTUDIERAPPORT Såddkapital- och riskkapitalfond

FÖRSTUDIERAPPORT Såddkapital- och riskkapitalfond FÖRSTUDIERAPPORT Såddkapital- och riskkapitalfond Uppbyggnad av en såddkapital- och en riskkapitalfond med inriktning mot Cleantech för tillväxt inom Energi- och Miljöteknik i Fyrbodal och Västra Götalandsregionen

Läs mer

Livförsäkring och avkastning av kapital

Livförsäkring och avkastning av kapital Livförsäkring och avkastning NFT 4/2002 av kapital Livförsäkring och avkastning av kapital av Matti Ruohonen Matti Ruohonen matti.ruohonen@veritas.fi Många livförsäkringsbolag är numera dotterbolag i grupper,

Läs mer

Särskilt yttrande vad gäller Aktiekontrolluppgiftsutredningens betänkande

Särskilt yttrande vad gäller Aktiekontrolluppgiftsutredningens betänkande Särskilt yttrande vad gäller Aktiekontrolluppgiftsutredningens betänkande Sammanfattning Under de senaste decennierna har antalet privatpersoner i Sverige som äger aktier ökat. Mot bakgrund av att reglerna

Läs mer

Var finns drivkrafterna för nya investeringar i det svenska näringslivet? STEFAN FÖLSTER FEBRUARI 2012

Var finns drivkrafterna för nya investeringar i det svenska näringslivet? STEFAN FÖLSTER FEBRUARI 2012 Var finns drivkrafterna för nya investeringar i det svenska näringslivet? STEFAN FÖLSTER FEBRUARI 2012 Sammanfattning 2 1. Sammanfattning Nya investeringar, tillväxten i befintliga företag och bildandet

Läs mer

FlexLiv Överskottslikviditet

FlexLiv Överskottslikviditet FlexLiv Överskottslikviditet 2 5 Förvaltning av överskottslikviditet Regelverket för fåmansföretag i Sverige begränsar nyttan av kapitaluttag genom lön och utdelning. Många företagare väljer därför att

Läs mer

Innovationsbron SiSP 17/11

Innovationsbron SiSP 17/11 Innovationsbron SiSP 17/11 Katarina Segerborg Vision Innovationsbron medverkar till att Sverige är internationellt ledande i att omsätta forskning och innovation till framgångsrika och hållbara affärer

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER FEBRUARI 2016 SVERIGE- BAROMETERN

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER FEBRUARI 2016 SVERIGE- BAROMETERN FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER FEBRUARI 216 SVERIGE- BAROMETERN Sammanfattning 215 blev ännu ett starkt år för fastighetsbranschen. Stigande fastighetsvärden drev upp totalavkastningen till drygt 14

Läs mer

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS Ekonomi känns ofta obegripligt och skrämmande, men med små åtgärder kan du få koll på din ekonomi och ta makten över dina pengar. Genom årens gång har det blivit allt viktigare

Läs mer

Vindkraft. En investering i framtiden

Vindkraft. En investering i framtiden Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 Enligt Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 har konjunkturen

Läs mer

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS 23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu

Läs mer

31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT

31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT 31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT Det blev endast en ytterst kort period av optimism efter att oron för Grekland lagt sig. Finansmarknadernas rörelser har de senaste veckorna präglats

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Detta är den andra tillväxtrapporten som Famna

Läs mer

sfei tema företagsobligationsfonder

sfei tema företagsobligationsfonder Kort fakta om företagsobligationer Vad är företagsobligationer för något? Företagsobligationer är precis som det låter obligationer som emitteras av företag. Det ökande intresset från investerare och bankernas

Läs mer

23 Allmänhetens attityder till KFM

23 Allmänhetens attityder till KFM 23 Allmänhetens attityder till KFM 23.1 Inledning Tabell 228. Påstående: Totalt sett: I Sverige har vi ett väl fungerande system för indrivning av obetalda skulder, procent. 1996 1998 2001 2002 Instämmer

Läs mer

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Rapport till Bäckströmkommissionen 2006-03-09 Docent Nils Karlson, vd Ratio Näringslivets forskningsinstitut www.ratio.se En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Sveriges Akilleshäl är

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ)

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) Juli 2012 - juni 2013 Nettoresultat av valutahandel: 15 tkr. Resultat före skatt: -183 tkr Resultat per aktie före skatt: -0.07 kr. VD: s kommentar FXI kan

Läs mer

HYLTE SOPHANTERING AB

HYLTE SOPHANTERING AB UC BASVÄRDERING HYLTE SOPHANTERING AB 557199-0001 per 2015-10-06 senaste bokslut 2014-12-31 En produktion av UC Affärsfakta AB Beräknat aktievärde (baserat på bokslut 2014-12-31) per 2015-10-06 Totalt

Läs mer

Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut?

Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut? Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut? FÖRDJUPNING De senaste tre åren har arbetsproduktiviteten, mätt som produktion per arbetad timme eller produktion per sysselsatt, varit väldigt låg. Under

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 1 2015 20 januari 2015

Inlåning & Sparande Nummer 1 2015 20 januari 2015 Inlåning & Sparande Nummer 1 2015 20 januari 2015 Sparandet på bankkonton ökade med 5 procent 2014 trots rekordlåga sparräntor. Nästan lika många kvinnor som män öppnade sparkonton hos SBAB en mer jämställd

Läs mer

Skolan lyckas inte förebereda eleverna för yrkeslivet i tillräcklig utsträckning

Skolan lyckas inte förebereda eleverna för yrkeslivet i tillräcklig utsträckning Sammanfattning av undersökningen Undersökningen visar att det finns stora skillnader mellan stora och små företag i hur man ser på olika kompetenser, men framför allt hur man ser på skolans uppdrag och

Läs mer

Företagsvärdering ME2030

Företagsvärdering ME2030 Företagsvärdering ME2030 24/3 Principer för värdering Jens Lusua DCF-valuation Frameworks LAN-ZWB887-20050620-13749-ZWB Model Measure Discount factor Assessment Enterprise DCF Free cash flow Weighted average

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:73

Regeringens proposition 2008/09:73 Regeringens proposition 2008/09:73 Överlåtelse av aktier i Venantius AB till AB Svensk Exportkredit samt åtgärder för förstärkt utlåning från AB Svensk Exportkredit och Almi Företagspartner AB Prop. 2008/09:73

Läs mer

Bisnode och Veckans Affärer presenterar SVERIGES SUPERFÖRETAG 2015

Bisnode och Veckans Affärer presenterar SVERIGES SUPERFÖRETAG 2015 Bisnode och Veckans Affärer presenterar SVERIGES SUPERFÖRETAG 2015 Per Weidenman, Bisnode Sverige AB, Oktober 2015 SVERIGES SUPERFÖRETAG 2015 I den här rapporten presenteras Bisnodes modell för att identifiera

Läs mer

Entreprenören i välfärdsstaten. Magnus Henrekson Handelshögskolan i Stockholm

Entreprenören i välfärdsstaten. Magnus Henrekson Handelshögskolan i Stockholm Entreprenören i välfärdsstaten Magnus Henrekson Handelshögskolan i Stockholm Vad gör entreprenören? Är denne viktig för tillväxt och förnyelse? Verkade inte så ca 1940 1970 Ny bild tydlig från ca 1970

Läs mer

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut?

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Under senvåren 2013 genomförde Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) och Unionen ett gemensamt arbete med att kartlägga riskkapitalbolagens ägande. Resultatet

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling , som samfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, är ett hållbart och

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Stiftelsen Norrlandsfonden lämnar följande remissynpunkter på utredningen.

Stiftelsen Norrlandsfonden lämnar följande remissynpunkter på utredningen. Näringsdepartementet 103 33 Stockholm En fondstruktur för innovation och tillväxt, SOU 2015:64 Stiftelsen Norrlandsfonden lämnar följande remissynpunkter på utredningen. Norrlandsfondens sammanfattande

Läs mer

JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 Endast hälften av småföretagen förbereder sig för morgondagen Vartannat svensk småföretag med färre än 50 anställda förbereder sig för nästa generation

Läs mer

COELI PRIVATE EQUITY 2016 AB INFORMATIONSBROSCHYR

COELI PRIVATE EQUITY 2016 AB INFORMATIONSBROSCHYR COELI PRIVATE EQUITY 2016 AB INFORMATIONSBROSCHYR RISKKAPITALMARKNADEN RISKKAPITAL PUBLIC EQUITY börsnoterade bolag PRIVATE EQUITY investeringar i onoterade företag med ett aktivt ägarengagemang AFFÄRSÄNGLAR

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. MÄLARDALEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. MÄLARDALEN #4av5jobb Skapas i små företag. MÄLARDALEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer