Snacka dig till affärerna retorikern elaine eksvärd lär ut talets gåva

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Snacka dig till affärerna retorikern elaine eksvärd lär ut talets gåva"

Transkript

1 Nyheter Utgiven av Far FAR Årgång Pris kronor Nr FÅ KVINNOR i TOPPEN PÅ DE STORA REVISIONSBYRÅERNA examen för redovisningskonsulter vad innebär den? xxx revisionsberättelse à la eu NÅGOT MÅSTE VARA GALET! Risk: Interna brott kostar miljoner Snacka dig till affärerna retorikern elaine eksvärd lär ut talets gåva 1

2 2093 nummer 4/2012 3/2012 BALANS BaLanS Ledare nummer 4/2012 3/2012 Höj ribban med Reko få nya kunder på köpet! Redovisningskonsulter som ligger i täten har en sak gemensamt de arbetar enligt den nya standarden Reko. Självklart, eftersom Reko både höjer kvaliteten och effektiviteten i redovisningsarbetet. Det moderna arbetssättet ökar även förtroendet och attraherar fler kunder. Boka oss, så visar vi vägen! Vägen till Reko går snabbast via våra prisvärda byråpaket, där Visma Byråstöd fungerar som suverän och mycket uppskattad kompass. Det har tusentals konsulter redan upptäckt. Kontakta oss för kostnadsfri rådgivning, så lovar vi att visa hur även du kan ligga i täten, med en skräddarsydd paketlösning. Du kan även besöka vår roadshow. Anmäl dig direkt på Visma Byråpaket Bas Visma Byråpaket Komplett innehåller Visma Byråstöd, Visma Tid och samtliga bokföringsprogram. Grundlicens, totalt 3.150: /år Varje tillkommande användare 1.575: /år Telefonsupport ingår. innehåller förutom Baspaketet även program för lönehantering, bokslut, deklaration, anläggningstillgångar, analyser och koncernredovisning. Grundlicens, totalt : /år Varje tillkommande användare 4.725: /år Telefonsupport ingår. Läs mer på ring eller mejla Carl elaine Jan eksvärd Granqvist är retorikkonsult. har Hon Foto: jämför Ulla-Carin sig med Ekblom. en personlig tränare: Retorik är som en muskel, den måste tränas, säger hon. Foto: Bosse Johansson. Är du medlem i FAR och har frågor om din prenumeration? prenumeration Kontakta kundservice vid frågor om din prenumeration , Återbetalning medges inte vid förtida uppsägningar. Pris: 575 kronor/år. Studentrabatt 50 procent. Äldre lösnummer av Balans går att be ställa för 60 kronor i mån av tillgång. Porto tillkommer. Du beställer dessa från kundservice. Balans ges ut av FAR med tio utgåvor per år. Återväxten Fortfarande i få branschen xxx kvinnor i toppen Det är glest bland kvinnorna i toppen på de största revisionsbyråerna. Balans årliga jämställdhetsundersökning Trevlig läsning! visar visserligen att utvecklingen går framåt, men i snigelfart. Från 15,9 procent kvinnliga delägare 2011 till 16,4 procent Med drygt en fjärdedel kvinnliga delägare ligger Mazars SET för andra året i topp och vinner alltså Balans jämställdhetsliga Marginalen till tvåan är tämligen god, men förhoppningsvis blir det en tuffare match nästa år. Samtliga byråer som Balans har talat med betonar nämligen att jämställdhet är en viktig fråga och snart borde väl detta avspeglas i delägarkollektivet. Läs mer om undersökningen på sidan 7. en annan utmaning är att säkra återväxten i branschen. Sammantaget räknar de revisionsbyråer som Balans har talat med att rekrytera runt personer under året. Och eftersom konkurrensen om arbetskraften är hård gäller det för branschen att övertyga potentiella medarbetare om att det är här möjligheterna finns. En viktig del i detta arbete är studentrelationer och flera revisions byråer arbetar aktivt för att knyta kontakter med studenter och profilerar sig gärna vid olika typer av student event. Läs om rekryteringen till branschen på sidan 9. en kvinna som har gått sin egen väg och skapat sitt eget varumärke är retorikkonsulten Elaine Eksvärd. Hennes budskap är: Genom att argumentera rätt kan du få en person att förstå att det du vill också är det bästa för honom eller henne. Läs om Elaine Eksvärd och hur du snackar dig till affärerna på sidan 14. Trevlig läsning! Pernilla Halling Annonser annonser Bo Lindberg, Selective Business, , , Balans Box Stockholm Chefredaktör Pernilla Halling Layout (vik.) Redaktör redaktör Redaktör redaktör Emma Frekke Rakel Lennartsson Charlotta Danielsson Medlem av Sveriges Tidskrifter. TS-kon trol lerad fackpress upplaga (2011) Införda artiklar åter ger författar nas åsikte r, vilka inte behöver mot svara FARs. Fars. Balans kommer ut första måndagen i varje månad, med undantag för juli och augusti. Äldre nummer (från och med nr 4/2010) finns att läsa på far.se/balans. Tryckt hos Exaktaprinting AB 2012 ISSN

3 nummer 4/2010 BALANS Noteringar Hur roligt är bokslutsarbetet fram på småtimmarna? Klockan längtar även den mest inbitne CFO eller redovisningschef efter sängens mjuka huvudkudde. Och du vet att en trött medarbetare är en dålig medarbetare. Frågan är bara: hur bäddar man bäst för att årsbokslutet ska bli klart i tid? StOCKHOlM MalMö VäSteråS Be happy! Hör av dig till oss på Meritmind. Det är ett vaket beslut. Vi har kvalificerade chefer och specialister som direkt kan bidra till bokslutsarbetet. Och förändra processerna till nästa gång. Det är bara att lyfta på luren och ringa oss. Helst på dagtid. innehåll 3/ Förenkling har blivit ett modeord XX 07 noteringar. Fortfarande få kvinnor i toppen. Endast 16,4 procent av delägarna i de största revisionsbyråerna är kvinnor. 11 noteringar. 5 frågor om bankkonkurser till Julie Galbo, biträdande chef för Finanstilsynet i Danmark det enda landet i Europa där långivarna fått ta notan när en bank gått omkull. 14 profil i balans. Elaine Eksvärd. Retorikkonsulten vet hur man snackar sig till en bra affär. 18 i fokus. Interna brott kostar miljoner. Vart femte svenskt företag har utsatts för interna oegentligheter under det senaste året. Men okunnigheten kring riskhantering är stor. 23 intervju. Globaliseringen styr redovisningen. Harmonisering och förenklingsarbete styr framtidens redovisning. Men EUs nya förslag riskerar att utarma svensk redovisning, menar Göran Arnell. 25 i branschen. Individinriktad skatterådgivare. Sevim Güven vet sitt marknadsvärde inom internationell individbeskattning. 27 Inblick. Redovisningens Madonna. Liksom artisten Madonna är diskussionen kring redovisningen av finansiella instrument ständigt aktuell. 29 fördjupning. Styrelsens roll i riskhanteringen. När den ekonomiska krisen diskuteras kommer ofta frågor om styrelsens ansvar för företagens risk hantering upp. Men hur bör styrelsen arbeta? 49 medlem. Examen för redovisningskonsulter. Examensprovet är det sista steget för att bli auktoriserad. 36 debatt. Revisionsberättelse à la EU något måste vara galet! EU-kommissionen riskerar att göra revisionsberättelsen onödigt krånglig och därför oanvändbar för intressenterna, skriver Dan Brännström och Lennart Iredahl. dessutom i nr 3 07 Noteringar 26 inblick 29 fördjupning 36 Debatt 47 far har ordet 50 Gästkrönikan 5

4 profil i balans med språket som verktyg för framgång i affärer Elaine Eksvärd vet allt om att väcka intresse, argumentera och övertyga, kort sagt att snacka sig till en bra affär. Med retorikbyrån Snacka Snyggt säljer hon sina bästa knep. Själv jämför hon sig med en personlig tränare: Retorik är som en muskel, den måste tränas. Text: rakel lennartsson Foto: bosse johansson Fem minuter innan hon ska äntra scenen upptäcker Elaine Eksvärd att det har gått en maska i strumpbyxorna. Som tur är har hon naturligt bruna ben och fattar snabbt beslutet att uppträda utan den flortunna hinna som enligt vissa är skillnaden men vårdad och vårdslös klädsel. För Elaine Eksvärd är det en fråga om att eliminera allting som kan stjäla uppmärksamheten från vad hon har att säga. Det spelar ingen roll vad jag säger till er just nu, för de första fem minuterna tittar ni bara på hur jag ser ut, säger Elaine Eksvärd och börjar med att svara på de frågor som hon vet att alla i publiken funderar över: Varför är hon brun, varför pratar hon så bra svenska, hur ung är hon egentligen? Elaine Eksvärd, till nyligen känd som Bergqvist, är född och uppvuxen i Stockholmsförorten Bredäng, med mamma, pappa och lillebror. Föräldrarna träffades när Elaines brasilianska mamma var på tillfälligt besök i Stockholm för att hälsa på sin syster som hade gift sig med en svensk man. Elaines pappa var en musikkille som tyckte att tjejen i utsvänga byxor och mikrofonfrilla var det coolaste han hade sett: en riktig Jackson Five-mamma. Elaine växte upp till en baskettjej, gick på basketgymnasium och tränade varje dag tills hon började i tredje ring och student skivorna drog igång. Jag glömde bort träning och basket och var bara intresserad av fester och killar. Efter ett par sabbatsår tyckte hon att det var dags att göra något av livet och ville börja plugga. Ett och ett halvt 14 15

5 år senare hade hon en kandidatexamen i retorik. I normalt tempo tar det tre år. Jag ville bara bli klar, svarar Elaine Eksvärd, som hade sitt mål klart för sig redan andra terminen. Först tyckte jag bara att det verkade vara ett kul ämne, men sedan kom jag på att detta är någonting som människor behöver och att det fanns en marknad för retorikkonsulter. Elaine Eksvärd har betytt mycket för att göra retorikämnet känt för den breda allmänheten och utveckla marknaden för retorikkonsulter. Det handlar inte om att argumentera för att man ska få som man vill. Utan om att få motparten att förstå att det som man själv vill är bra för honom eller henne kom hon ut med boken Härskartekniker. Begreppet myntades på 70-talet av den norska socialpsykologen Berit Ås och har sedan dess mest använts inom den feministiska diskussionen. Elaine dammade av begreppet och gav det en ny förpackning för 2000-talet. Som ung driftig tjej hade hon redan en hel del praktisk erfarenhet av härskarteknik. Hon berättar om ett av sina första uppdrag som retorikkonsult, det var på Sveriges television där hon skulle lära nyhetsredaktionen kroppsspråk. Alla var inte med på noterna. En äldre kvinnlig journalist undrade varför hon skulle lyssna på Elaine som var så ung. Elaine provade med att le tillbaka. Men den kvinnliga journalisten blundade som svar ett typiskt exempel på härskarteknik där personen med en gest eller uttryck ignorerar samtalsparten. Elaine Eksvärd försöker gärna med ett leende, men när det inte fungerar tar hennes temperament snabbt över: Jag sa till henne att: Nej, du har rätt, jag är inte lika gammal som du. Det blev inte så bra stämning efter det. Elaine Eksvärd har senare skrivit böckerna Snacka snyggt och Du är din generation, om hur vi kan lära oss att förstå varandra över generationsgränserna. Själv är Elaine med sin svensk-brasilianska bakgrund en god representant för 1980-talistgenerationen varannan 1980-talist har annan bakgrund än etnisk svensk. Det har gått ett halvår sedan jag hörde henne föreläsa på ett stort event för revisions- och rådgivningsbranschen. Sedan dess har hon hunnit gifta sig, bli gravid och åka på en fem veckor lång smekmånad i Brasilien. Lite för lång, tycker Elaine Eksvärd: Jag är så trött på strandpromenader, säger hon, när vi står på den snötäckta kajen vid Liljeholmen utanför Stockholm en gråkall vinterdag. Att jobba ihop med sin make är däremot en lösning som passar henne utmärkt. Gustav Eksvärd, är vice vd i företaget Snacka Snyggt och fungerar som Elaines manager. Det funkar jättebra. Annars skulle vi knappast ses eftersom jag föreläser så mycket. Snart ska de dela lika på föräldraskapet och Elaine planerar att ta ledigt från jobbet i cirka tre månader, men sedan tänker hon dra igång igen. Jag är en rastlös person som vill att det ska hända saker hela tiden. Jag har nog alltid har haft lite dödsångest: tiden går snabbt så jag skyndar mig för att hinna så mycket som möjligt. Som tjugofemåring var Elaine Eksvärd (då Bergqvist) redan ett etablerat namn. Fem år senare driver hon två bolag: Elaine Bergqvist AB och Snacka Snyggt AB som sysselsätter fem personer och omsätter fem miljoner kronor om året. Målet är att växa till 15 personer, men inte mer. Jag vill inte vara Hennes & Mauritz eller Mc Donalds, utan hellre en fin italiensk restaurang, dyrare men godare, för den som vill ha en lyxigare variant. Även om Elaine Eksvärd älskar att förhandla och övertyga sin motpart blir det sällan diskussion om priserna längre. Hon vet sitt värde. Många är beredda att betala extra för igenkänningsfaktorn. Kunderna finns i alla branscher, i både privata och offentliga sektorn. Det kan vara näringslivstoppar och politiker, men även mäklare eller barnmorskor. När vi håller utbildningar så kallar vi det för retorikträning. Kommunikation är som en muskel och jag är din personliga tränare. Alla kan bli vältränade, det är få som föds med ett sexpack, säger Elaine Eksvärd och får mig att tänka på alla dem som säger att kondition är en färskvara. Ja, man kan inte ta ett diplom i retorik och sedan luta sig tillbaka, utan det är något man måste hålla på med för att bli bra. Visst, man har olika förutsättningar och vissa människor är väldigt blyga, men det är otroligt vad som kan hända på två dagar, säger hon. Elaine Eksvärd kan inte avslöja vem hon har tränat till framgång, de ska ju briljera själva. Men hon bjuder på ett par anonymiserade exempel. En kund som hade problem med att han darrade på handen. Genom att hålla i en penna syntes det inte. Han såg väldigt myndig ut, säger Elaine Eksvärd nöjt. En annan man bar sina glasögon på ett sätt som gjorde att han såg överlägsen ut, lite som Göran Persson med bågarna på nästippen. Elaine beordrade honom att ta av dem. Han såg inte någonting under sändningen, men gjorde ett mycket gott intryck. Retorik handlar som bekant om klädsel och kroppsspråk. Och här är det första intrycket som gäller. Grundregeln är att om ni gillar mig så gillar ni det jag har att säga. Gillar ni mig inte så gillar ni inte det jag har att säga. Första intrycket är en jätteviktig investering, men man har endast tre sekunder på sig. Konkreta saker man kan Retorik handlar en hel del om social kompetens också, menar Elaine Eksvärd. Exempelvis att kunna lyssna. jobba med är handslaget och blicken. Handslaget ska möta styrkan i den andres hand. Man ska titta personen i ögonen så länge som man håller honom eller henne i handen. Kan man, ska man också försöka minnas personens namn. Ja, retorik handlar faktiskt en hel del om social kompetens också. Men kan man verkligen snacka sig till en bra affär? Ja, absolut, säger Elaine Eksvärd med emfas. Jag har många metoder som jag lär ut till säljare och förhandlare. Kontrastprincipen är en. Genom att sätta ett jättehögt utgångspris kan man få något som egentligen är ganska dyrt att verka billigt. En annan princip kallas återgäldsprincipen och anspelar på att de flesta människor inte vill stå i skuld: bjud på någonting vid butiksentrén och kunderna har fler varor i korgen när de kommer till kassan. Själv älskar Elaine att förhandla. Hon beskriver sig själv som en bestämd person som talar om vad som gäller. Men ett knep för nybörjaren är att göra sin önskan attraktiv för motparten. Det handlar inte om att argumentera för att man ska få som man vill. Utan om att få motparten att förstå att det som man själv vill är bra för honom eller henne. Man ska alltid fråga sig what s in it for them, säger Elaine Eksvärd. elaine eksvärd Ålder: 30 år. Familj: Gift med Gustav, första barnet på väg. Bor: I Liljeholmen. Förebild: Barbro Fällman. Jag mailade Barbro och skrev att jag ville bjuda henne på fika. Sedan berättade jag att jag ville jobba för henne och hon tog in mig bland sina konsulter. Drömkund: Kungen. Men Elaine som vanligtvis är duktig på att uppfylla sina mål har inte frågat ännu. Det är roligt att ha en dröm kvar. elaine eksvärd 16 17

6 oegentligheter i företag Alla är potentiella förövare En penna? En pärm? Ett äpple? Var går gränsen för vad som är okej att ta med sig hem från jobbet? Det är en intressant fråga. Många tycker att det är okej att ta en penna, men skulle inte plocka med sig en hundralapp ur kassan, säger Leif Hedin, internrevisor på Forex Bank. Text: charlotta danielsson ILLUSTRATION: emma FREKKE Brott på arbetsplatsen kostar företagen åtskilliga miljoner kronor varje år. En undersökning från PwC visar att drygt vart femte svenskt företag rapporterar att det utsatts för någon form av ekonomisk oegentlighet under den senaste tolvmånadersperioden. Samtidigt är benägenheten att polisanmäla brotten lägre i Sverige än internationellt. De svenska bolagen uppger i PwCs undersökning att polisanmälan har skett i en tredjedel av fallen, medan cirka hälften av fallen anmäls inom Västeuropa som helhet. Det är vanligare att svenska bolag tar till avsked som repressiv åtgärd mot misstänkta gärningsmän än att gå vägen via en polisutredning. Att man drar sig för att göra en polisanmälan beror bland annat på att det finns en misstro mot myndigheternas förmåga att agera och för att de civilrättsliga instrumenten för att reglera skadorna ofta är mer effektiva. Men hela samhället vinner på att brott polisanmäls, dels för att mörkertalet minskar och dels för att det minskar risken för att förövare kan upprepa brottsligheten hos nya arbetsgivare, säger Ulf Sandlund, ansvarig för Forensic Services inom PwC. En verksamhet som hanterar kontanter, exempelvis en affär eller en bank, är i högre grad utsatt för risken för interna oegentligheter än en verksamhet som inte öppet hanterar kontanter. Men inga verksamheter är skyddade. Alla kan drabbas. I grunden handlar det om två saker: att öka riskmedvetenheten genom att våga prata om oegentligheter samt att anställa rätt personer. Alla är potentiella förövare, det är den obekväma utgångspunkten man måste ha. Det handlar sällan om att speciella människor begår Ulf Sandlund brott utan mest om brister i kontrollen och att arbetsklimatet skapar möjligheter för personer med ekonomiska eller andra problem, säger Torbjörn Wikland, föreläsare och författare i ämnet, och tidigare internrevisionschef på Försäkringskassan och ansvarig för riskhantering på regerings kansliet. Torbjörn Wikland menar att det mest produktiva är att vidta åtgärder innan något inträffar, och får medhåll av Olof Arwinge och Tomas Munkby Leif Hedin som arbetar med riskhantering på Grant Thornton. De efterlyser en djupare diskussion kring interna oegentligheter. Generellt sett finns det en okunnighet och omedvetenhet kring de här frågorna. Många tror antingen att det inte kommer att hända dem, eller att det inte går att skydda sig mot, säger Olof Arwinge. Flera undersökningar visar att den vanligaste förövaren vid interna brott är en medelålders man på relativt hög position i företaget. Torbjörn Wikland menar att man även kring detta har en mer öppen attityd i USA. Där utgår man från att ledningen är den största riskfaktorn. Management override kallar man det för. För dem som sitter på makten kan det vara frestande att utnyttja möjligheterna som finns, säger han. Ingen vet exakt hur många interna oegentligheter som inträffar i samhället, bara att allt fler fall upptäcks. Klart är att ledningen inom företaget spelar en stor roll. Att ledningen prioriterar frågan och tar interna kontroller på allvar. Det är också viktigt att kommunicera ut till sina anställda vilka regler som gäller, vilken typ av övervakning man har på företaget och att informera om inträffade incidenter. Riskhantering börjar och slutar med de människor vi tar in i företaget. Kontroll över inflödet av personal är viktigt, men även att ledningen informerar och kommunicerar. Om det är uppenbart för en person att han eller hon arbetar i ett företag där frågan om interna oegentligheter tas på allvar kan det bidra till att personen i fråga får sig en tankeställare, säger Olof Arwinge. Leif Hedin betonar att det i första 18 19

7 Den vanligaste förövaren vid interna brott är en medelålders man på relativt hög position i företaget. hand inte handlar om att kontrollera sina anställda utan snarare om att skydda dem. Om det upptäcks att kronor fattas i kassan och det i princip är så att vem som helst kan ha gjort det blir det en obehaglig stämning på arbetsplatsen. Ett stort ansvar faller på arbetsgivaren att skapa en miljö där inte alla blir misstänkta om något inträffar. Man måste ha en kultur där chefen förstår att det är viktigt att följa satta regler och få in rätt personer på rätt plats. Det är viktigt med trivsel och tillit och att känna sina kollegor. Det blir ett slags social kontroll. Det kan hända saker över åren för de anställda som påverkar deras beteende, exempelvis att de skiljer sig eller utvecklar ett beroende, säger Leif Hedin. interna oegentligheter Den sociala kontrollen skapar god stämning och en bra relation till kollegorna gör att det blir svårare för en person att gå över gränsen och göra något som innebär att han eller hon sviker kollegorna. Det går att ha hur många kontroller som helst, men med fel anställda kommer du ändå att få problem. Reglerna som man har inom företaget är ett sätt att stödja de anställda att göra rätt, inte att kontrollera dem, säger Leif Hedin. Det är alltså viktigt att ledningen inom företaget är tydlig med att riskhantering är en fråga som prioriteras och att man tar interna kontroller på allvar. Det är också viktigt att kommunicera ut till sina anställda vilka regler som gäller, vilken typ av övervakning man har på företaget samt informera Torbjörn Wikland om inträffade inciden ter. Dessutom behövs ett klimat inom företaget som tillåter att man berättar om man misstänker något. Man ska kunna rapportera till en högre chef att man misstänker oegentligheter utan att behöva vara rädd för att på något sätt straffas. Tyvärr är det inte alltid så i dag vilket förhindrar att bra whistleblowers växer fram, säger Torbjörn Wikland. Olof Arwinge Vanliga brott är bokföringsbrott, skattebrott, bedrägeri, förskingring, olovligt förfogande och osant intygande. Mindre företag drabbas oproportionerligt hårt då de ofta inte har samma interna kontroll som stora företag. För att minska risken att utsättas för interna oegentligheter är det viktigt att: Våga diskutera frågan och vara produktiv innan något händer. Göra en riskanalys inom företaget för att se vilka risker som är de mest väsentliga. Att ha interna rutiner som försvårar för eventuella bedragare är också viktigt. Exempelvis kan det handla om att man aldrig låter en person ensam ansvara för utbetalningar, utan att man har ett system där två eller fler personer delar på ansvaret. Det stoppar inte något till hundra procent, men det försvårar och det är viktigt, säger Torbjörn Wikland. Riskhantering Tomas Munkby handlar om att nå uppsatta mål, och samtidigt förhindra att det oönskade inträffar. Genom att göra en riskanalys där riskerna värderas och struktureras har man enligt Olof Arwinge och Tomas Munkby kommit en bra bit på vägen. Man måste identifiera företagets topp tio-risker och inse att man kanske måste acceptera vissa risker. Man får helt enkelt skilja på risker som inte åsamkar företaget stor skada, och sådana som gör det. Vilka riskerna är förändras dessutom över tid och man måste hela tiden hålla sig upp daterad, säger Tomas Munkby. Torbjörn Wikland talar om riskparadoxen. Den innebär att möjligheterna att förhindra en incident är stora innan den inträffar, men då är ofta viljan att agera liten. När incidenten väl inträffar är viljan att göra något stor, men då är möjligheten att agera liten. Vi måste få företagare och andra att förstå riskerna. Tar man frågan på allvar och agerar tidigt så är det faktiskt möjligt att i stor utsträckning motverka incidenter. Riskarbete behöver inte kosta något om man har byggt in det som en naturlig del i verksamheten, säger Torbjörn Wikland. Se över vilka kontrollsystem som finns inom företaget och om dessa finns inom de identifierade riskområdena. Vara noga vid rekryteringen och se till att rätt personer kommer in i företaget. Se till att nyanställda får ta del av de regelverk som finns. Skapa ett arbetsklimat som möjliggör för anställda att rapportera misstänkta oegentligheter utan att riskera att bli bestraffade. Det är en enkel filosofi som präglar vårt sätt att se på affärsjuridiken och samarbetet med våra klienter. Genom att låta oss ge vår syn på saken innan affären är ett faktum, kan du slippa onödiga och dyra efterspel. Att vi dessutom behärskar affärsjuridikens alla områden och finns på en ort nära dig, gör det hela än enklare att välja oss. GLIMSTEDT ÄR EN AV SVERIGES STÖRSTA ADVOKATBYRÅER, MED NÄRMARE 200 JURISTER I SVERIGE, BALTIKUM OCH VITRYSSLAND. VÅR KOMPETENS OCH TILLGÄNGLIGHET ÄR EN KOMBINATION SOM UPPSKATTAS AV VÅRA KLIENTER. Svensk Redovisning 2012 Svensk Redovisning är en serie praktiska handböcker från BAS, som är den organisation som ansvarar för den svenska kontoplanen. Redovisningshandboken ger praktiska råd, handfasta tips, instruktioner och fördjupning. Innehåller viktig information om skatt och moms. Snabbguiden är en praktisk och lättanvänd lathund för löpande redovisning med kortfattad och lättillgänglig information om alla konton i BASkontoplanen. Förenklat årsbokslut är en handbok i redovisning för enskild firma. Boken utgår från en särskilt framtagen kontoplan med utförliga instruktioner och med stort fokus på vad som gäller skattemässigt. Sveriges kunnigaste ekonomer har en sak gemensamt. Vi står bakom dem med förstklassig programvara, litteratur, utbildning och internettjänster. Norstedts Juridik främst för de främsta. På mina kurser utgör Redovisningshandboken ofta en naturlig källa till kunskap då den innehåller det mesta en redovisare behöver i sitt vardagliga arbete Sven-Inge Danielsson, Tirfing RAS AB Ordförande SRF:s redovisningsgrupp Fler titlar hittar du på nj.se För beställning besök eller närmaste bokhandel. Tel Orderfax

8 Kontorschef/Revisor sökes till BDO Västerås BDO är ett världsomspännande nätverk av lokalt ägda revisionsoch konsultbyråer med över medarbetare i drygt 110 länder. BDO i Sverige finns representerat på ca 20 orter i landet och har över 450 medarbetare. BDO är idag världens ledande revisions- och rådgivningsorganisation för ägarledda företag. Vi söker dig - som är social, positiv och driven - som är kvalificerad revisor - som gärna har erfarenhet av tjänsten som kontorschef Vi erbjuder kompetensutveckling och individuell utvecklingsplan i ett företag med unik atmosfär. För rätt person finns även goda förutsättningar för delägarskap framöver. BDO är ett företag med högt i tak där du lätt kan vara med och påverka. Vi har en härlig stämning där medarbetarna är viktiga och vi värnar om balans mellan arbetsliv och privatliv. Kontaktperson: Kristin Rosenhall på alt. Ansökan: Du är välkommen att ansöka denna tjänst via Jurek Bemannings hemsida: Redovisningsbyrå/Revisionsbyrå övertas Vi är en byrå i Malmö med målsättningen att växa ytterligare i Malmö - Lund med omnejd. Vi är idag ca 15 pers. och arbetar både med redovisning och revision. Vi söker nu en redovisningsbyrå eller en revisionsbyrå med 1-5 anställda. Vi söker även dig som redan har en klientstock och vill pröva på något nytt eller trappa ner. Svar till övertag Selective Business AB Lützengatan Stockholm Globaliseringen styr framtidens redovisning Två trender påverkar framtidens redovisning: å ena sidan internationell harmonisering, å andra sidan ett ambitiöst förenklingsarbete. Men EU-kommissionens förslag till enklare redovisning kan få negativa konsekvenser för det svenska näringslivet. Nya möjligheter att bli Auktoriserad Redovisningskonsult! Läs mer om våra nya auktorisationsutbildningar på srfekonomiutbildning.se srfekonomiutbildning.se Text: rakel lennartsson I ett litet land som Sverige med jämförelsevis många små företag är risken att EUs förenklingsprocess för med sig alltför låga krav på redovisningen. Det menar redovisningsspecialister inom FAR. Vi vill ha förenklingar, men vi ifrågasätter det lämpliga i att upp emot 97 procent av de svenska företagen hamnar under gränsen för en fullvärdig årsredovisning. För dessa företag skulle informationsvärdet av en årsredovisning begränsas markant genom sammanslagningar i räkningar och nästan obefintliga krav på notupplysningar, säger Göran Arnell, redovisningsspecialist på KPMG och ord förande i FARs policygrupp för redovisning. förkortningar Han syftar på EU-kommissionens förslag till ändringar av EUs fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiv, som numera styr utformningen av den svenska årsredovisningslagen. Ytterligare Göran Arnell förenklingar är på gång inom EU, bland annat genom att så kallade mikroföretag befrias från krav på att upprätta årsredovisning. Nyligen enades EU-ledarna om en gemensam definition av mikroföretag. Problemet är att eftersom bolagsstrukturen skiljer FEE Fédération des Experts comptables Européens IASB International Accounting Standars Board IFRS International Financial Reporting Standards IFRS for SME IFRS for Small and Medium sized Entities förenklade IFRS-regler utgivna av IASB för onoterade mindre och medelstora företag sig avsevärt åt mellan olika EU-länder, kommer ändringarna att slå olika i olika länder. Enligt Göran Arnell riskerar förenklingsförslagen att utarma svensk redovisning. Inom FEE försöker vi samordna vårt arbete så långt det är möjligt, men då handlar det om att kompromissa med stora länder som Tyskland, Italien och Frankrike och det är inte alltid som den svenska rösten kommer fram. Därför måste vi också lobba som nationell organisation, säger Göran Arnell. Förändringarna av EUs fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiv kommer att hålla redovisningsprofessionen sysselsatt de närmaste åren. Alla instanser är beroende av vad EU hittar på. IASB, som utvecklar IFRS, lyssnar på vad intressenterna säger och EU är en av de starkaste rösterna. Man vill inte skriva en standard som inte tas väl emot av EU, säger Göran Arnell. Samtidigt som IASB arbetar med vidareutveckling av IFRS, jobbar Bokföringsnämnden med att anpassa IFRS för svenska förhållanden. Det så kallade 22 23

9 K3-projektet bygger på IFRS (IFRS for SME) men är en svensk normering anpassad för svenska stora onoterade bolag. I dagsläget måste även redovisningskonsulter som jobbar med mindre företag ha grundläggande kunskaper om IFRS, för det präglar hela utvecklingen på redovisningsområdet. Trenden är att IFRS påverkar även svenska redovisningsnormer och svensk god redovisningsed, men det sker med kanske tio års eftersläpning, säger Göran Arnell. Om man ska ha en chans att påverka vardagen för framtidens redovisningskonsulter måste man alltså vara tidigt ute och lobba utifrån såväl nationell som internationell basis. Utvecklingsarbetet sker dock i huvudsak på det internationella planet. De viktigaste instanserna för utvecklingen på redovisningsområdet är enligt Göran Arnell EU och IASB. Något förenklat kan man säga att utvecklingen drivs av två, delvis motstridiga, trender: Den ena handlar om förenkling och administrativa lättnader för företagen. Den andra syftar till internationell utveckling av högkvalitativa, transparanta och harmoniserade redovisningsregler. Medan EU har stort fokus på att nå det så kallade 25-procents målet, det vill säga att minska företagens administrativa kostnader med 25 procent, är det många som anser att IASBs arbete med att ta fram globala standarder håller på att bli alltför komplicerat och detaljerat. EU försöker sänka de administrativa kraven, medan IASBs regelverk höjer dem, säger Göran Arnell. Ett allt större problem med IFRS är de galopperande kraven på tilläggsupplysningar i årsredovisningen. IASB jobbar med en standard i taget och missar helheten, som hela tiden sväller. Det är något som IASB fått hård kritik för från många håll, inte minst från FAR. Till och med analytikerna klagar på alltför omfattande årsredovisningar. Risken är att årsredovisningen spelar ut sin roll och att börsbolagen tar fram och publicerar en alternativ komprimerad populärversion av årsredovisningen, säger han. Göran Arnell hävdar att man skulle kunna ta bort 30 procent av upplysningskraven i IFRS utan att förlora någon väsentlig information. Men vi börjar se tecken på att IASB tar till sig av kritiken mot information overload ifråga om tilläggsupplysningar, säger Göran Arnell. mikroföretag I november förra året enades EU-ledarna om en definition av mikroföretag. Ett företag definieras som mikroföretag om minst två av de tre följande gränsvärdena underskrids: Nettoomsättning: euro Balansomslutning: euro Medelantal anställda: 10 k-projektet 2014 planeras Bokföringsnämndens K-regelverk bli obligatoriska i Sverige. Det innebär att alla icke noterade företag, beroende på storlek, måste välja att tillämpa ett av K-regelverken. K står för kategori. Enskilda firmor klassas i kategori 1 medan börsnoterade bolag klassas i kategori 4. Den så kallade K3an är huvud regelverket och baseras i grunden på IFRS, medan K2an är en förenkling baserad på försiktighet och anskaffningsvärde. Många företag kommer i princip att kunna välja mellan K3 och K2. Jag stannar så länge jag trivs och kan utvecklas Auktoriserade skatterådgivaren Sevim Güven tycker om att arbeta med individer. Först ville hon bli folkrättsjurist. Text och foto: rakel lennartsson Efterfrågan på specialister inom internationell individbeskattning ökar i takt med att människor rör sig allt mer över världen. Men så länge Sevim Güven trivs och har utvecklingsmöjligheter på Deloitte kommer hon inte att byta jobb. Varför började du läsa juridik? Jag ville bli folkrättsjurist och jobba för Sida i Afrika. Jag var engagerad i mänskliga rättigheter och jobbade ideellt som FN-informatör. Men ju längre in i utbildningen jag kom, desto mer kom jag i kontakt med andra delar av juridiken. Jag har alltid gillat matte och tyckte att skatterätt var roligt, framför allt individbeskattning som jag nu jobbar med. KKmmissiinnnnn fff kkkkbblagssssnnnn.eddd 1897 Laaaabblaa HHHH O Vad tycker du mest om i ditt jobb? Jag tycker om att jobba med individer. Även om vi har företag som kunder så är det ju enskilda individer som vi har daglig kontakt med och det gäller att vara serviceinriktad. Det finns egentligen ingen gräns för vad man kan göra. På Deloitte i Sydafrika erbjuder man exempelvis en kontaktperson som möter upp vid flygplatsen och berättar om landet och diverse oskrivna kulturella regler. Denna person fungerar även som en stödperson under den första tiden i landet. Vilka är trenderna inom internationell individbeskattning? Vårt tjänsteutbud ökar hela tiden och nya områden växer fram. Ett stort svenskt företag kan ha flera hundra av sina anställda utomlands och då behöver de någon som kan hantera alla olika regelverk kring utlandstjänstgöringen och regelverken i de aktuella länderna. Detsamma gäller svenska företag som använder sig av utländsk arbetskraft. Jag lägger mycket av min arbetstid på att utveckla vårt tjänsteutbud för att möta företagens efterfrågan på de här områdena. Marknaden växer, många drar i er rådgivare men du har stannat på samma byrå, varför? Få bolag har egen kompetens inom internationell individbeskattning och vi som jobbar med området ute på byråerna är ganska få, så det är kanske lite av en dragkamp om oss. Visst ska man lämna sin arbets givare om man känner för det, men så länge man trivs på sin Namn: Sevim Güven. Ålder: 32 år. Familj: Man och en son på 5 år. Bor: Huddinge. Intressen: Umgås med familj, släkt och vänner. Dold talang: Jag hoppas upptäcka den snart! arbetsplats och får nya utmaningar finns det ingen anledning att göra det. Är man osäker kan det vara bra att diskutera sin framtid eller ett eventuellt erbjudande med sin närmaste chef. Du har invandrarbakgrund, varifrån kommer du? Jag har alltid haft svårt att svara på den frågan, jag kommer ju från Stockholmsförorten Fittja i Botkyrka kommun. Jag är född och uppvuxen i Sverige, men med kurdisk bakgrund. Mina föräldrar flyttade hit från Turkiet. Jag har bevarat det bästa av kulturen och pratar kurdiska och turkiska, vilket kan vara en fördel i vissa kundkontakter

10 inblick inblick rolf rundfelt är professor i redovisning vid Linköpings universitet. REDOVISNING. JAN MARTON är ekonomie doktor och verksam vid Handelshögskolan i Göteborg. Vad krävs för att redovisa dag-1 vinster? I en tidigare krönika nämnde jag att fyra standarder, IAS 39, 40 och 41 samt IFRS 3, ger upphov till vad som kan kallas för dag-1 vinster. Kraven för att redovisa sådana vinster varierar. De är strängast för finansiella instrument. För dessa krävs observerbara data som stöd. I avsaknad av sådana ska instrumenten initialt redovisas till anskaffningsvärde. Vid efterföljande bokslut kan jag dock inte se att det finns hinder mot att värdera instrumenten till verkligt värde även om det saknas observerbara data. För IFRS 3 är situationen annorlunda. När köparen upprättar en förvärvsbalans ska tillgångar värderas till verkligt värde oberoende av om det finns observerbara data som stöd. Den negativa goodwill som uppkommer ska omgående intäktsföras. Orsaken torde vara att det i motsats till IAS 39 handlar om tillgångar som normalt inte värderas till verkligt värde. Rolf Rundfelt menar att Kungsleden har den bästa redovisningen av dag-1 vinster. När IASB kommenterar dag-1 vinster nämns inte IAS 40, Förvaltningsfastigheter. Det torde bero på att vinsterna här uppkommer genom att IAS 12, Skatter, har en undantagsregel för redovisning av uppskjuten skatt när den första redovisningen av en skuld vid tidpunkten för transaktionen varken påverkar redovisat eller skattepliktigt resultat. Sådana fall är vanliga i fastighetsföretagen eftersom nästan alla köp och försäljningar av fastigheter baseras på överlåtelse av aktier. Jämför följande exempel: A förvärvar en fastighet genom förvärv av aktier för 190. Det verkliga värdet uppgår till 200 och det skattemässiga, det vill säga det värde som är avdragsgillt, är 100. Skillnaden mellan 100 och 190 omfattas av IAS 12:15 och ger alltså inte upphov till en uppskjuten skatte skuld. Att parterna är överens om att betala endast 190 beror på att aktieförvärvet har den nackdelen att köparens avskrivningsunderlag bara är 100. Den nackdelen motiverar enligt exemplet en rabatt på omkring 10 procent av skillnaden mellan det verkliga och skattemässiga värdet. Det är den rabatten som ger upphov till en dag-1 vinst eftersom fastigheten omedelbart ska värderas till 200. Rabatten är dock endast temporär i meningen att när fastigheten säljs så byts den till en förlust. Med oförändrade förutsättningar skulle alltså en försäljning av en fastighet med ett verkligt värde på 200 sannolikt inte inbringa mer än 190. Ett konkret exempel på detta hittar man i Hebas årsredovisning för Heba sålde i december fastigheter för 150 miljoner kronor. I förvaltningsberättelsen kan man läsa att dessa hade ett verkligt värde på 160 miljoner kronor. Skillnaden kan ha utgjorts av en rabatt. Heba är unikt bland fastighetsföretagen i så motto att de sätter en siffra på vad som här kallas för rabatt om än bara för en enstaka transaktion. Beloppet 10 kan knappast anses väsentligt. De totala värdeförändringarna 2010 i Heba uppgick till nära 200 miljoner kronor. För Wihlborgs med förvärv under 2010 på miljoner kronor skulle dock rabatterna kunna ha utgjort mer än 10 procent av årets totala värdeökning på 551 miljoner kronor. Dag-1 vinster är en följd av att företag ska klassificera köp av fastigheter som tillgångs- eller rörelseförvärv. IAS 1:122 kräver att upplysning lämnas om de bedömningar som gjorts. De flesta av de 16 fastighetsföretag som jag undersökt har en kort passus om skillnaden mellan rörelse och tillgångsförvärv med undantag för Fabege eller Hufvudstaden där jag inte hittar någon information. Ett tydligt exempel är Vasakronan: Ett (aktie-)förvärv av tillgångar föreligger om förvärvet avser fastigheter med eller utan hyreskontrakt, men inte innehåller organisation och de processer som krävs för att bedriva förvaltningsverksamheten. Upplysning ska också lämnas om hur uppskjuten skatt beräknas. Flera företag upprepar här vad som står i standarden, det vill säga talar om den första redovisningen av en tillgång eller skuld. Det är en formulering som är svårbegriplig och som borde ersättas med något som klargör vad det konkret handlar om när det gäller fastighetsförvärv. Ett bra exempel är Wihlborg som skriver: Vid tillgångsförvärv redovisas ingen uppskjuten skatt på fastigheternas övervärde. Eventuell rabatt hänförbar till den uppskjutna skatten minskar i stället fastighetsvärdet. Vid värdering till verkligt värde efter förvärvstillfället justeras fastighetsvärdet med erhållen rabatt. Möjligen menar Sagax och Wallenstam samma sak. Sagax skriver: Om förvärvet är ett tillgångsförvärv så redovisas uppskjuten skatt med det belopp som köparen faktiskt betalt. Därmed beaktas vid förvärvet faktiskt använd skattesats varvid redovisningen dock ej sker som skatteskuld utan som avdrag från fastighetstillgångsposten. Wallenstam skriver: Vid förvärv av tillgångar redovisas den uppskjutna skatten som ett avdrag från bedömt marknadsvärde på tillgången. Det som är oklart är om beskrivningen enbart avser redovisningen vid förvärvstidpunkten eller också omfattar tiden därefter. Foto: kungsleden Den enligt min uppfattning bästa redovisningen av dag-1 vinster står Kungsleden för. Uppskjuten skatt redovisas inte som skuld på övervärden hänförlig till förvärvet. Eventuella avdrag avseende uppskjuten skatt som erhålls utöver bokförd skatt i köpt bolag redovisas som ett avdrag från verkligt värde på köpt fastighet både vid förvärvet och efterföljande bokslut. Ett alternativ är att företagen anger storleken av rabatten både vid köp och försäljningar. Det är för övrigt något som Finansanalytikerna framfört önskemål om i den senaste upplagan av sina rekommendationer. Madonna och redovisning av finansiella instrument Vad är egentligen likheten mellan Madonna och redovisning av finansiella instrument? 1985 hade Madonna flera hitlåtar är hon fortfarande aktiv, sjunger på Super Bowl och ger ut nya låtar startade amerikanska FASB ett projekt om redovisning av finansiella instrument. Sedan dess har både FASB och IASB diskuterat hur redovisningen ska gå till, och 2012 är diskussionen mer aktuell än någonsin. Vad är då svårigheten med detta område? Å ena sidan finns investerare i banker, både aktieägare och obligationsinnehavare. De önskar, i likhet med investerare i andra typer av företag, att erhålla en optimal avvägning mellan avkastning och risk. En viktig aspekt är att investerare är beredda att acceptera en viss risk, eftersom det kan uppvägas med högre avkastning och/ eller investering i andra instrument. För en investerare är en bankkonkurs inte nödvändigtvis ett stort problem, så länge investerarens hela portfölj ger en rimlig avkastning. Å andra sidan finns statens intressen. För staten innebär en bankkonkurs en mycket stor kostnad, särskilt med avseende på stora (systemviktiga) banker. Om en stor bank närmar sig konkurs har staten två alternativ. 1) Ta över banken, och täcka dess förluster, eller 2) Riskera betydande störningar i det finansiella systemet, i värsta fall i hela betalningssystemet. Båda alternativen kan vara mycket kostsamma (jfr Irland med avseende på alternativ 1, och Lehman Brothers med avseende på alternativ 2). Ur statens perspektiv har alltså banker en särskild betydelse i ekonomin, som andra företag inte har. Den enskilda faktor som oftast leder till svårigheter för banker är stora och oväntade kreditförluster. För att belysa problematiken med redovisning av finansiella instrument är det därför lämpligt att titta närmare på denna post, något som också IASB för närvarande diskuterar. IAS 39 bygger på den så kallade incurred loss model för redovisning av kreditförluster. Den innebär att en händelse måste ha skett hos motparten för att en kreditförlust ska redovisas. Det gör att kreditförluster redovisas senare än om de bedömningsmässigt skulle ha anteciperats av banker. Den stora fördelen med incurred loss model är att den är objektiv, och att investerare därmed kan lita mer på informationen. Dessutom följer den IASBs grundsyn att händelser inte ska redovisas förrän något faktiskt har hänt, något som framkommer i exempelvis IAS 10, Händelser efter balansdagen och IAS 37, Avsättningar. Denna grundsyn kan antas leda till bra redovisning ur investerares perspektiv, eftersom de vill få information om ekonomiska händelser i den period de faktiskt sker. Det stora problemet med incurred loss model ur statens perspektiv är att den tenderar att göra redovisningen procyklisk. Det innebär att när ekonomin viker och kreditförlusterna ökar så förstärks nedgången genom redovisningen. Det beror på att många kreditförluster dyker upp i redovisningen i samma period som ekonomin vänder nedåt, vilket tvingar banker att dra ner på utlåningen. Ur statens perspektiv är det önskvärt med en redovisning där kreditförluster gradvis byggs upp som en buffert under goda tider, för att sedan endast ha en svag påverkan på bankerna under dåliga tider. Detta synsätt är i linje med det som IASB föreslår i sitt utkast till IFRS 9 angående nedskrivning av finansiella tillgångar, där den så kallade expected loss model föreslås. Det går dock delvis emot grundprinciperna i IFRS för övrigt. För att kombinera staternas behov och generella principer i redovisningen tog IASB fram ett förslag som skulle blivit mycket krångligt att implementera. Man har därefter ändrat i förslaget, men det är fortfarande relativt komplext. Att försöka ta fram redovisning som både uppfyller kraven från investerare på kapitalmarknader och mycket starka politiska intressen i bankerna är en stor utmaning för redovisningens normsättare. Redovisning av finansiella instrument kommer därför sannolikt att diskuteras även efter att Madonna har slutat som artist

11 JOURNAL ETSORDER RAPPORT BALANS nummer 4/2010 Fördjupning Många slarvar Med att skriva körjournaler. Trots att Skatte verket säger att alla som har tillgång till en tjänste- eller servicebil där arbetsgivaren bekostar fordonet eller drivmedlet ska förmånsbeskattas för delen som motsvarar den privata körningen. Med addmobile Körjournal kan dina klienter enkelt få Affärssystemet som växer med din verksamhet! Användbarhet BÄST I TEST 2011 Användbarhet BÄST I TEST 2011 Läs mer på unikum.se Användbarhet BÄST I TEST 2011 Läs mer på unikum.se Läs mer på FAKTURA ATT BETALA: JOURNAL INFORMATION AddMobile Körjournal är helt webbaserat. På så sätt slipper du krångliga installationer och kan nå programvaran oavsett var du befinner dig. el ektroniska körjournaler för sina fordon, oavsett om det är en tjänste bil eller servicebil. En GPSenhet loggar alla körningar som görs med fordonet. addmobile Körjournal är helt webbaserat och behöver därför ingen egen installation. Körjournalerna nås snabbt och SKATTEVERKET enkelt via internet. De kan lagras på webben eller skrivas ut på papper för valfri period. alla Körningar loggas, fordonen kontrolleras och det är lätt att se exakt var de har varit och dina klienter slipper problem med Skatteverket. Pyramid Business Studio Logistik BI Handel Lager Produktion Mobilitet Ekonomi Service e-hand Butik Filial CRM MPS Redovisning Tjänster Tidrapport Entreprenad Underlätta för dig själv och dina klienter. Skaffa AddMobile Körjournal så slipper ni problem med Skatteverket. FAKTURA ATT BETALA: INFORMATION SKRIVER DINA KLIENTER.. KORJOURNALER? JOURNAL KONTAKTA OSS AddMobile AB När orsakerna till de senaste ekonomiska kriserna diskuteras, kommer frågor om företagens riskarbete ofta på tal. Hade problemen kunnat undvikas med en mer alert och aktiv övervakning av de egna riskerna? Vilka initiativ och vilken styrning krävs av bolagens styrelser för att en god riskhantering ska kunna uppnås? För aktiemarknadsbolagen finns i och med en utförligare definierad bolagsstyrning ytterligare lagkrav på styrelsen och dess revisionsutskott. I denna artikel diskuterar Anders Hult och Carl Svernlöv hur styrelserna i aktiemarknadsbolag bör arbeta med riskhantering och hur detta arbete påverkar ledamöternas ansvar. Styrelsen i ett aktiebolag har enligt 8 kap. 4 aktiebolagslagen (2005:551) (ABL) ett övergripande ansvar för bolagets organisation och förvaltningen av dess angelägenheter. Om bolaget är moderbolag i en koncern ska styrelsen fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation. Bland styrelsens uppgifter ingår vidare enligt 8 kap. 4 ABL att se till att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Av denna bestämmelse följer en plikt för styrelsen att skapa ett system för intern kontroll och riskhantering inom företaget. Styrelsen måste därför se till att det finns ett underlag för att besluta om den interna kontrollens utformning och styrka. Intern kontroll syftar till att förebygga och eliminera eller reducera risker som innebär ett hot mot de uppsatta målen i verksamheten. Den interna kontrollen måste alltså vara heltäckande. När det gäller ansvaret för att den finansiella rapporteringen är riktig, behövs ett mätinstrument som visar vilka aktiviteter i redovisningsprocesser och bokslutsprocessen som är förenade med störst risker eller som hanterar de största transaktionsvolymerna. Här genomför bolaget riskanalyser med sikte på att finna potentiella hinder för att uppnå en finansiell rapportering som är riktig. De lagregler som tillkom i samband med uppdateringarna av ABL Fördjupning ABL aktiebolagslagen ÅRL årsredovisningslagen COSO The Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission ISO International Organization for Standardization ERM Enterprise Risk Management Styrelsens roll i riskarbetet är ansvaret större om risker inte hanterats korrekt? och årsredovisningslagen (ÅRL) för tre år sedan, om revisionsutskott och bolagsstyrningsrapportering, har mycket starkt fokus på den finansiella rapporteringen. Det betyder dock inte att styrelsens ansvar för övriga delar av riskhantering och intern kontroll har tonats ner. Dessa ska inte beskrivas i bolagsstyrningsrapporten men det finns fortfarande ett lika stort ansvar för att genomföra arbetet med dessa delar. Det system för intern kontroll och riskhantering som styrelsen har att skapa enligt 8 kap. 4 ABL måste ge rimlig säkerhet exempelvis när det gäller att förebygga eller i tid upptäcka icke godkända köp eller obehörig användning av bolagets tillgångar som kan ha väsentlig påverkan på bolagets finansiella rapporter. Förebyggande av oegentligheter är en väsentlig fråga i samband med etablering och underhåll av en väl fungerande riskhantering och intern kontroll i samband med finansiell rapportering. Ett sådant system behöver även beakta att det finns inneboende begränsningar i intern kontroll som kan hänföras till exempelvis mänskliga fel, bedrägerier och medvetna avsteg från beslutade kontroller. Ett särskilt ansvar för just riskhanteringsfrågor i aktiemarknadsbolag ligger på revisionsutskottet. Arbetet i revisionsutskottet är inriktat på att försäkra styrelsen i ett aktiebolag om att den finansiella rapporteringen som bolaget upprättar och avger, är riktig. Egentligen är det i kraven 28 29

12 Fördjupning Fördjupning på revisionsutskottet tämligen lite fokus just på revision. Enligt 8 kap. 49 b ABL ska revisionsutskottet bland annat ägna sig åt effektiviteten i bolagets riskhantering och interna kontroll med avseende på finansiell rapportering och internrevision. Vad som avses med effektivitet i sammanhanget är inte helt tydligt. Dock måste man ändå kunna anse att effektivitet rimligen betyder att processer för intern kontroll, internrevision och riskhantering fungerar väl. Det räcker alltså inte att säga att de är etablerade. Revisionsutskottet måste kunna visa att arbetet är aktivt, känt i organisationen och följer erkända ramverk. Revisionsutskottet behöver sätta sig in i regler och riktlinjer samt därutöver ta ansvar för att den finansiella rapporteringen är riktig och ändamålsenlig. Det kan vara besvärligt för revisionsutskottet att bevaka alla dessa frågor där man dessutom ansvarar för en korrekt tillämpning av IFRS. Dessa nya och komplicerade redovisningsregler har krävt mycket energi och möda från revisionsutskotten och styrelserna. Det är utom allt tvivel att kraven på kunskap vad det gäller IFRS är mycket höga. Det kan till och med påstås att det är orimligt för den vanlige styrelseledamoten att vara väl insatt i detta område. Ändå är det revisionsutskottets uppgift att se till att kontrollfunktioner för detta kommer på plats och är effektiva. Enligt 6 kap. 6 ÅRL ska bolagets bolagsstyrningsrapport beskriva de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering i samband med den finansiella rapporteringen. Det handlar om att beskriva riskhanteringsarbetet med särskilt fokus på de riskanalyser och riskutvärderingar som görs för att vara underlag till en ändamålsenlig intern kontroll över den finansiella rapporteringen. Det bör i rapporten särskilt redogöras för Kontakt: styrelsens och revisionsutskottets styrning av detta arbete. I sammanhanget måste man komma ihåg att riskbedömningar görs även avseende frågor som rör en ändamålsenlig och effektiv verksamhet samt frågan om efterlevnad av tillämpliga lagar och förordningar. Det är dock enbart den delen av riskhanteringen som avser finansiell rapportering som ska beskrivas i bolagsstyrningsrapporten. Riskbedömningen resulterar i så kallade kontrollmål som beskriver kraven på att finansiell rapportering inte ska innehålla väsentliga fel. Ett viktigt kriterium här, är så kallade räkenskapspåståenden (assertions). Beroende på vilken post i en finansiell rapport det gäller, kommer olika räkenskapspåståenden att vara tillämpliga. Några exempel på räkenskapspåståenden kan vara följande; existens, periodisering, fullständighet, värdering, rättigheter och förpliktelser samt presentation och upplysning. Riskbedömningen bör uppdateras regelbundet för att omfatta förändringar som väsentligen påverkar den interna kontrollen. Anmärkningsvärt att Koden saknar bestämmelser om riskstyrning Med hänsyn till de ganska knapphändiga regler som ges i lagen är det enligt vår uppfattning anmärkningsvärt att Svensk kod för bolagsstyrning helt saknar bestämmelser om riskstyrning. Bristen har påpekats bland annat i remissvar till 2010 års kod men har hittills inte lett till någon ändring av Koden. Som en jämförelse kan anföras de ganska detaljerade bestämmelser som ges i kodens danska motsvarighet, Anbefalinger for god Selskabsledelse (augusti 2011). Enligt ingressen till kap. 9 i den danska koden bidrar effektiv riskstyrning och ett effektivt internt kontrollsystem till att minska strategiska och affärsmässiga risker, till att säkra att gällande regler Skatteprogrammet med de nöjdaste användarna* WinSkatt är ett kraftfullt skatte- och deklarationsprogram. Komplett med Skatteverkets blanketter, egna beräknings bilagor, preliminärdeklaration, skatteberäkning, skatte analys, automatisk deklarations kontroll, klienthantering, mm. Programmets unika funktioner för skatte beräkning gör att du enkelt, snabbt och effektivt kan simulera och skatteplanera. Ladda ner en demo av WinSkatt Tel: Fax: E-post: och föreskrifter följs, samt till att säkra kvalitén på underlaget till ledningens beslut och den finansiella rapporteringen. Det anges vidare att bolagets strategival givetvis medför risk, och att det är väsentligt att dessa risker identifieras och kommuniceras, samt att riskerna hanteras på ett ändamålsenligt sätt. Effektiv riskstyrning och intern kontroll anges vidare vara en förutsättning för att det högsta ledningsorganet samt direktionen på ett ändamålsenligt sätt kan utföra de uppgifter som åvilar dem, samt att det därför är väsentligt att det högsta ledningsorganet tillser att det finns effektiv riskstyrning och intern kontroll. Mot denna bakgrund anger den danska koden i regel 8.1 att styrelsen minst en gång per år ska identifiera de viktigaste affärsmässiga riskerna som är förknippade med genomförandet av bolagets strategi och överordnade mål, samt risker i förbindelse med årsredovisningen. Det krävs vidare att bolagsledningen löpande rapporterar till styrelsen om utvecklingen inom de viktigaste riskområdena samt eventuella överträdelser av beslutade riktlinjer, ramar och så vidare så att styrelsen ska kunna följa utvecklingen och fatta nödvändiga beslut. Enligt regel 8.2 ska styrelsen införa en whistleblower-ordning för att skapa en möjlighet till ändamålsenlig rapportering och konfidentiell rapportering av allvarligare förseelser eller misstankar om sådana. Slutligen anges i regel 8.3 att bolaget i förvaltningsberättelsen ska lämna information om bolagets riskstyrning med avseende på affärsmässiga risker. Denna upplysning kompletterar den lagstadgade redogörelsen om verksamhetens interna kontroll och riskhanteringssystem vad gäller den finansiella rapporteringen. Enligt vår mening bör liknande regler övervägas i Svensk kod för bolagsstyrning Skatteprogrammet med de nöjdaste användarna! * Enligt SRF:s stora enkätundersökning Nöjd kund 2008, 2009 och EU-kommissionens syn på riskhantering 5 april 2011 kom Europeiska kommissionens grönbok En EU-ram för bolagsstyrning COM(2011) 164. En grönbok är ett diskussionsdokument som kommissionen sammanställer inför ny lagstiftning. Det ger olika instanser och personer tillfälle att inkomma med åsikter inom området. Syftet är att berörda parter ska rådfrågas innan lagstiftningsarbetet kommer igång. Vi har i ett tidigare nummer av Balans kritiserat grönboken och många av dess förslag. När det gäller riskstyrning anser vi dock att kommissionen har rätt inriktning. Kommissionen anser att företagen bör ta fram en lämplig riskhanteringsstrategi och åtgärder för att hantera riskerna på ett effektivt sätt med utgångspunkt från företagets särskilda egenskaper och förutsättningar (exempelvis verksamhetsområde, storlek, internationell riskexponering eller komplexitet). Man framhåller att styrelsen bör se till att det finns en adekvat tillsyn av riskhanteringsförfarandet och det är absolut nödvändigt att klart definiera vilken roll och vilket ansvar alla parter som är inblandade i riskhanteringsförfarandet har: styrelse, företagsledning och all operativ personal som arbetar med riskhantering. Arbetsbeskrivningen ska vara känd både internt och externt. Styrelsen och revisionsutskottet har enligt kommissionens syn ett särskilt ansvar för att utvärdera och fastställa företagets möjlighet att hantera utfallet av negativa risker. I vissa sammanhang säger man att företaget på det sättet definierar sin så kallade riskaptit, vilket är en tänkt maximal nivå för vad företaget klarar av. Ur detta kan styrelsen också fastställa sin risktolerans, alltså det riskutfall man kan tillåta. Företagsledningen äger och förvaltar processen att driva arbetet så att de risker företaget tillåter, därmed ligger inom ramen för den beslutade riskaptiten. Riskhanteringsarbetet utifrån EU-kommissionens syn I företaget bör riskhanteringen ha en naturlig plats i affärsplaneringen och uppföljningen av utfallet av riskerna. Där affärsansvaret ligger i organisationen, finns på motsvarande sätt ansvaret för de risker som har anknytning till affärsverksamheten. Styrelsen och revisionsutskottet bör vidare se till att det i organisationen etableras en samordnande funktion för riskhanteringen. I många fall benämns denna befattning Chief Risk Officer CRO. En CRO har ett helhetsansvar för att riskhantering görs på ett ändamålsenligt sätt i organisationen. Det innebär att CRO dels ser till att riskhanteringen utnyttjas till att finna, specificera och utnyttja vissa risker för att utveckla affärsverksamheten och öka lönsamheten i företaget och dels ser till att de risker som i ett mer generellt synsätt kan skada bolaget, hanteras på lämpligt sätt. I många företag inom EU rapporterar CRO direkt till företagets styrelse. I de mer extrema fallen är CRO även styrelseledamot. Det är inte en ordning som passar in i den nuvarande svenska modellen för god bolagsstyrning. Det är av stor vikt att revisionsutskotten och därmed styrelserna i de börsnoterade företagen prioriterar riskfrågorna såväl i det strategiska arbetet som i den aktuella verksamhetsplaneringen. Styrelsen måste ha en strategi för vilka risker man är beredd att låta företaget ta och hur dessa risknivåer ska kunna efterlevas och följas upp i organisationen. Ett verksamhets övergripande riskhanteringsarbete omfattar mer än finansiell rapportering men lägger grunden för intern styrning och kontroll i verksamheten samt involverar företagets internrevision för att följa upp systemen för riskhantering och intern kontroll, så som det definierats i 8 kap. 49b ABL. Hur bör styrelser i svenska bolag arbeta med riskhantering? Utöver de formella krav som finns på riskhanteringsarbetet är det en förutsättning för att riskhanteringen ska fungera väl i företagen, att det finns en gemensam definition av vad som menas med risk och att denna definition används på ett likvärdigt sätt i alla delar av organisationen. Riskhantering syftar till att skydda värden i verksamheten, så kallade negativa risker. I andra änden av arbetet är riskhanteringens syfte att skapa värden som ska leda till att företaget tjänar mer pengar. Det är ett risktagande som kan innebära positiva utfall för företaget och ett försteg i förhållande till företagets konkurrenter. När man ska utarbeta sina riskdefinitioner är det en fördel om dessa utgår ifrån någon form av standardiserat och accepterat ramverk. Det kan vara till exempel ISO eller COSO ERM. I praktiken behöver styrelsen skaffa sig en bred och allomfattande bild av organisationens risker. Denna bör täcka in såväl strategiska riskområden såsom planering för att säkra fortsatt drift vid katastrofer eller haverier av olika slag samt risker som är förknippade med exempelvis skatteplanering, som verksamhetsrisker relaterade till exempelvis 30 31

13 Fördjupning Fördjupning Lagerbolag Köp ett lagerbolag av oss idag. Under dagen kan du lämna ett startklart aktiebolag till din kund. Köp ett lagerbolag av oss så slipper du och din upp dragsgivare väntetiden hos Bolagsverket. Våra lagerbolag ligger färdiga för start. Varför ska du köpa just av oss? Här får du tre skäl: Firmabesked direkt! Vi bedömer firman utifrån vår erfarenhet. Vi känner Bolagsverket Du får ny firma utan onödig fördröjning tack vare bra förhandsbedömningar och egen praxisbank. Alla våra medarbetare har PRV-bakgrund (nu Bolagsverket). Vi säljer inte till vem som helst Vi vill endast sälja till seriösa förvärvare. Våra lagerbolag kan därför bara köpas av advokatbyråer, revisionsbyråer samt på rekommendationer. Ring oss redan idag BOLAGSRÄTT SUNDSVALL AB Box 270 Tullgatan Sundsvall Tfn Hemsida informationssäkerhet och integritetsfrågor, oegentligheter och hållbarhetsrelaterade risker. Det finns självklart ett stort antal ytterligare riskområden som kan komma att tas med i företagets riskkarta. Nyckelroller, ansvar och befogenheter med avseende på riskhantering behöver vara tydligt och pedagogiskt beskrivna för organisationens medarbetare, och vara lätttillgängliga i organisationen. Styrelsen bör genom revisionsutskottet försäkra sig om att organisationen underhåller och stärker god kunskap om riskarbete och stödjer en god spridning av riskkultur inom organisationen. På det viset stärker man den så kallade kontrollmiljön i företaget, vilket är en förutsättning för att riskhanteringsarbetet ska fungera väl. Den arbetsordning som styrelsen har att utarbeta ska även omfatta styrelsens utskott. Respektive utskotts ansvar och roller med avseende på riskhanteringsarbetet definieras i arbetsordningen och kommuniceras till ledamöterna i utskotten. Det är en förutsättning att roller och ansvar avseende riskhanteringsarbetet beskrivs väl och sprids till dem som är involverade i arbetet. För att kunna fånga upp och mäta risksituationen i organisationen behöver styrelsen vidare etablera en process som innebär att information om viktiga risker kommer till styrelsens kännedom. Därmed bör det på styrelsens dagordning alltid finnas plats för diskussioner om verksamhets övergripande risk, där styrelsen behöver diskutera och förstå samspel och samband mellan risker och därmed dessas inverkan på organisationens olika delar. Styrelsen och företagsledningen bör i samråd etablera en riskkommitté, ett riskutskott eller motsvarande på hög nivå i verksamheten, med ledamöter från större affärsområden eller avdelningar vilka har god insikt i företagets övergripande riskhanteringsarbete. Styrelsen behöver utvärdera ändamålsenlighet och rimlighet i de nivåer och mått som har satts i avsikt att beskriva verksamhetens riskaptit, tröskelvärden och risktolerans. Detta är en mycket svår fråga och den kommer därför i många styrelser i skymundan. Som komplement till detta, bör styrelsen följa upp utfallet av ledningens bedömning av hur företagskulturen ser ut i verksamheten vilket även bör omfatta inställningen till risk baserade på resultatet av regelbundna enkäter hos personalen och vissa utvalda externa parter, exempelvis leverantörer. Styrelsen bör hålla företagsledningen informerad om sina förväntningar på hur arbetet med riskhantering ska rapporteras till styrelsen med avseende på omfattning, fullständighet, kvalitet (riktighet) och transparens. Styrelsen och företagsledningen bör dra nytta av sin internrevisionsfunktion (om det finns en sådan) som granskar och rapporterar iakttagelser angående riskhanteringsarbetet, hur väl detta fungerar och hur det kan utvecklas. Affärsområden och funktioner inom företaget ska ansvara för att hantera de risker som de är tvungna att ta inom ramen för sitt verksamhetsansvar. Stödfunktionerna inom företaget, såsom ekonomi/finans, juridik, IT, personal, etcetera, bör ha klart definierade roller med avseende på hur de ska ge stöd till företagets verksamhet i arbetet med riskhantering. Den affärsområdesansvarige ska känna fullt ägarskap för sina risker men också kunna få fullt stöd från organisationen med att på bästa sätt utvärdera och hantera dessa. Vilket är det formella ansvaret för styrelsen? Är det ok att vara passiv? Mot ovanstående bakgrund kommer vi så till att besvara artikelns huvudfråga: kan ett ofullständigt riskarbete leda till ett större ansvar för styrelseledamöterna? Svaret är tveklöst ja: en styrelse som inte på ett adekvat sätt hanterar riskfrågor kan bli ansvarig för fallissemang som orsakas av denna underlåtenhet. Det följer vidare att ett särskilt ansvar för dessa frågor vilar på revisionsutskottets ledamöter. Dock kan anmärkas att en förutsättning för att ledamöterna i revisionsutskottet och andra styrelseledamöter ska kunna hållas ansvariga för skador som uppstår i samband med brister inom riskhanteringssystemet är att den skadelidande kan visa att skadorna var en rimligt förutsebar följd av styrelsens underlåtenhet i denna del (så kallad adekvat kausalitet). Den direkta kopplingen är viktig här. Ett undermåligt arbete med risk i styrelsen kan definitivt påverka styrelsens ansvar. Den största faran med ett otillräckligt fokus på riskfrågor är dock att det ökar sannolikheten för att skador uppstår på grund av att organisationen inte har beredskap för att hantera konsekvenserna av om något oförutsett faktiskt skulle inträffa. Anders Hult är specialist inom riskhantering på Deloitte samt ordförande i arbetsgruppen intern styrning och kontroll, ett samarbete mellan FAR och IIA. Carl Svernlöv är advokat på Baker & McKenzie Advokatbyrå och adjungerad professor i associationsrätt vid Uppsala universitet. COSOs ramverk från 1992 har blivit en succé. Men efter tjugo år av snabba förändringar i omvärlden sker nu en översyn av ramverket. I denna artikel skriver Torbjörn Wikland om förslaget till reviderat COSO-ramverk. Grundbulten för en god intern styrning och kontroll, COSOs ramverk, har under ett års tid granskats av en kommitté på uppdrag av COSO som är ett fristående amerikanskt organ. Ramverket togs fram för 20 år sedan, främst med tanke på amerikanska börsföretag men användandet har spridits världen över bland företag, myndigheter och ickevinstdrivande organisationer. Det har till och med avspeglats i lagar och regelverk. Kommittén begärde och fick in många synpunkter och i december 2011 kom förslaget till ett reviderat ramverk. Eftersom världen har förändrats sedan ramverket kom till och det används av ett stort antal företag och organisationer för att bygga upp den interna styrningen och kontrollen så vore det konstigt om det inte fanns såväl synpunkter på 1992 års text som skäl att revidera den. Standarder lever emellertid sitt eget liv. En etablerad standard är i första hand bra därför att den är etablerad! Först i andra hand kommer frågan om den kan göras bättre och modernare. Ett illustrativt exempel är QWERTY-standarden på våra tangentbord. Ända sedan skrivmaskinens och därefter datorns intåg har många generationer förbryllats över den märkliga placeringen av bokstäverna som drar ner skrivhastigheten. Placeringen bestämdes av de första engelska sätterimaskinerna för att sättarnas fingrar inte skulle gå fortare än maskinernas långsamma armar för typerna. Denna historiska tillfällighet rubbar inte den etablerade tangentstandarden trots flera försök under årens lopp. Nu är dock COSOs ramverk inte lika etablerat och dess skapare har dessutom bjudit in till förändringar. COSO markerade dock redan i uppdraget till kommittén att dess ramverk i huvudsak motstått tidens tand. När kommitténs förslag nu presenterats markeras också att ramverket i stora drag är oförändrat. En ordentlig genomläsning av förslaget visar att det stämmer. Den som nöjer sig med en översiktlig bild av ramverket kan därför sluta läsa här. Tränger man lite djupare in i förslaget ser man dock stora förändringar i texten, exempelvis en mer pedagogisk framställning och en del viktiga nya markeringar som kan vara till stor hjälp för den som ska skapa, underhålla och granska ett företags interna styrning och kontroll. COSO The Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission ISO International Organization for Standardization ERM Enterprise Risk Management Intern styrning och kontroll blir COSOs nya ramverk mer användbart? Kraven på den finansiella rapporteringen särbehandlas Kommittén meddelar att den senare i år kommer att lägga fram en särskild bilaga som behandlar den interna styrningen och kontrollen av den finansiella rapporteringen. Det är, menar jag, troligtvis den viktigaste markeringen från kommitténs sida. Det finns fortfarande controllers, internrevisorer och externrevisorer som avgränsar eller bara fokuserar sitt arbete till den finansiella rapporteringen. Verkar man i ett börsföretag kan man alltid hävda att det är det enda som lagen kräver. Den begränsningen hade dock inte stöd i COSOs dokument från Och nu blir det än tydligare. Förslaget skiljer ut frågorna om den finansiella rapporteringen som ett eget område där dess särskilda krav på intern styrning och kontroll av den finansiella rapporteringen ska beskrivas. Hur det förslaget kommer att se ut vet vi inte säkert utan får ett tag till nöja oss med denna förannonsering. Klart är att förslaget därmed markerar att dess ramverk avser hela företagets verksamhet och att man därför inte kan ha en god intern styrning och kontroll utan detta helhetsgrepp. All rapportering ska styras och kontrolleras Nära knutet till detta förslag är också kommitténs markering att den interna styrningen och kontrollen inte bara ska säkra finansiell rapportering utan 32 33

14 Fördjupning Fördjupning företagets rapportering över huvud taget. Det synsättet har många redan anammat i tillämpningen av ramverket. Att detta var på gång inom COSO förannonserade COSOs tidigare ordförande Rittenberg redan 2010 vid ett besök i Sverige. Han påpekade bland annat att det knappast var möjligt att göra en försäkran om den finansiella rapporteringens riktighet utan att även ha granskat rapporteringen av den faktiska varu- och tjänstehanteringen som den ekonomiska redovisningen ska spegla. Tre försvarslinjer och olika roller I dokumentet från 1992 beskriver COSO de olika roller som befattningshavare i organisationen bör ha i arbetet med den interna styrningen och kontrollen. Det återfinns i det reviderade förslaget men görs mer utförligt och tydligare. Kommittén har också anammat idén om att beskriva försvaret för en god intern styrning och kontroll som tre försvarslinjer. Första linjen utgörs av ledningen för de olika verksamhetsområdena. Den andra linjen är de stödfunktioner som inrättats för att utveckla och underhålla den interna styrningen och kontrollen, det vill säga controllers, ansvariga för riskhantering med mera. Den tredje försvarslinjen utgörs av internrevisionen. Denna rollfördelning har nyligen framförts av de europeiska organisationerna för riskhanterare och internrevisorer (Ferma och ECIIA) i sin vägledning till EUs åttonde bolagsrättsliga direktiv (som har omvandlats till nationella lagar i EUs medlemsländer). Nu får denna rollfördelning även stöd i förslaget till ramverk. COSO och ISO ISOs standard för riskhantering kommenteras inte alls i förslaget. Detta borde ha gjorts även om frågan främst är knuten till COSOs andra ramverk företagsövergripande riskhantering (ERM). En del uppfattar ISOs standard som ett alternativ till COSOs ramverk för intern styrning och kontroll. Det är en missuppfattning. I COSOs ramverk från 1992 liksom i det nya förslaget diskuteras inte riskfrågorna på samma sätt som i ISOs standard. I ramverket och det nya förslaget tas bara de riskfrågor fram som är intimt knutna till en god intern styrning och kontroll, markeras att många använder olika riskbegrepp om ungefär samma sak samt markeras behovet av en sammanhållen riskprocess utan att precisera hur den ska se ut. För ISOs standard om riskhantering är det centrala att definiera riskbegrepp, hur dessa begrepp hänger ihop och hur riskhanteringsprocessen bör se ut (det vill säga de standarder som den internationella kommittén bakom ISO har enats om). Det innebär även att ISO tar upp fler aspekter på risk, inte bara de som rör intern styrning och kontroll. Slutsatsen av dessa skillnader är, menar jag, att den som utgår från COSOs ramverk (inklusive det nya förslaget) mycket väl kan integrera synsätten från ISOs standard i sitt arbete. Det gäller bara att vara uppmärksam på att begreppen i ramverket och standarden inte alltid stämmer överens och att ISO-standarden har ett vidare riskbegrepp. Fler exempel vore ett bra stöd Även om det nya förslaget innehåller exemplifieringar i den löpande texten och några avslutande exempel i appendix är exempelsamlingen inte lika utförlig som i de två kompletterande COSOdokumenten från 2006 och 2009 (frågor för mindre och medelstora företag samt övervakningen av den interna styrning och kontrollen). En mer utförlig exempelsamling skulle underlätta arbetet för många. Bedrägeririskernas särskilda markering Frågorna om bedrägerier fanns med redan i ramverket från I själva verket var det den första utgångspunkten för COSOs arbete med detta ramverk, eftersom bedräglig finansiell rapportering underminerade förtroendet för börserna. I ramverket sades däremot inte så mycket om särdragen i bedrägerifrågorna. Det görs däremot i det nya förslaget. Dessutom vidgas perspektivet till både frågor om förmögenhetsbrott i stort och korruption. Det är bra, menar jag. I beskrivningen av vad som triggar dessa oegentligheter (och som bör leda till kontrollaktiviteter) återfinns bara två av de tre grundfaktorer som utgör grunden för bedrägerier och korruption, det vill säga möjligheterna (luckor i den interna styrningen och kontrollen) samt attityder och rationaliseringar (ett arbetsklimat som bagatelliserar eller till och med uppmuntrar till oegentligheter). Den tredje grundfaktorn är den personliga drivkraften (trasslig ekonomi, vilja att hämnas på verkliga eller inbillade oförrätter i företaget, ett ego som går före allt och alla med mera 1 ). Mot det senare går också att skapa kontrollaktiviteter om man menar allvar med att bekämpa bedrägerier och korruption. Det behandlas dock inte i förslaget. Förtydliganden och hänsyn till aktuella förhållanden För den som trängt in ordentligt i ramverket från 1992 och nu läser det nya förslaget kan i flera fall konstatera att det där påpekades ju redan i texten från1992. Flera av förslagen till omskrivningar och markeringar handlar om att lyfta fram aspekter i ramverket som kommittén ansett inte har beaktats tillräckligt när man tagit del av hur företag och andra organisationer tillämpat COSOs ramverk. I andra fall handlar det om att modernisera ramverket genom att ta hänsyn till den utveckling som skett på olika områden. Den pågående IT-revolutionen hade bara hade börjat Det snart 20 åriga dokumentet nämner inte internet men frågor om CASE-verktyg (datorbaserad programutveckling, som numer är en inbäddad fråga i leverantörernas allt mer dominerande standardprogram). Frågorna om IT behandlas både mer utförligt och mer detaljerat ur ett kontrollperspektiv i det nya förslaget. På liknande sätt får frågan om outsourcing en utförlig genomgång. I Ramverket från 1992 fanns långa resonerande avsnitt. Den som tydligt ville se vilka aspekter som togs fram i texten var ofta tvungen att själv spalta upp texten i punkter. I det nya förslaget har framställningen helt strukturerats upp i punkter och underpunkter. De fem komponenterna har preciserats i 17 principer och 87 attribut. Förslaget är mycket nära en checklista för aspekter att beakta för intern styrning och kontroll även om det är på en hög abstraktionsnivå. Förslaget från kommittén ska nu ut på en remiss till berörda organisationer och sedan fastställas i slutet av detta år enligt planen. Dessförinnan ska, som nämnts, bilagan om den finansiella rapporteringen läggas fram. Fotnoter 1) Se exempelvis The anatomy of fraud and corruption Organizational Causes and Remedies av Tomas Brytting, Richard Minoue och Veronica Morina torbjörn wikland före detta ämnesråd på regerings kansliet och tidigare ordförande i Intern revisorernas Förening (IIA Sweden). Dunbar Direct Vi vet att många småföretagare lever ett otryggt liv. Det vill vi ändra på! Medlemsavgift 130 kr/månad Ett medlemskap i SmåA gör att du kan känna dig trygg även om du skulle bli arbetslös. Försäkra dig i Sveriges största a-kassa för företagare. Vi försäkrar företagare i alla branscher. Även familjemedlemmar som deltar i verksamheten kan bli medlemmar i SmåA. Det räcker inte att vara medlem i en företags- eller branschorganisation, du måste också vara medlem i en a-kassa för att få inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning. Så för din trygghets skull, besök eller ring SmåA på och bli medlem. Småföretagarnas Arbetslöshetskassa Box 6057, Stockholm Besöksadress: Klara Södra Kyrkogata 1 Telefon Våra e-tjänster - Bolagsverket EnkElt. korrekt. direkt. Gör det enkelt för dig. Skicka in årsredovisning, revisionsberättelse och fastställelseintyg via e-tjänsten Lämna årsredovisning. Skicka in handlingarna som elektronisk kopia, så kallad avskrift. Den som ska skapa fastställelseintyg och skicka in handlingarna använder e-legitimation. Övriga granskar och skriver under pappersoriginalen. Mindre eller större aktiebolag som har revisor kan använda tjänsten. Du får alla de fördelar som elektronisk inlämning ger. Läs mer på bolagsverket.se/etjanster Välkommen till en enklare vardag

15 Debatt: revisions- Balans förbehåller sig rätten att redigera inkomna bidrag. debatt berättelse à la eu Dan Brännström är FARs generalsekreterare. Lennart Iredahl är revisionsspecialist på FAR. Revisionsberättelse Till årsstämman i ABC AB, org.nr 556xxx-xxxx a. Namn på företaget. Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för ABC AB för år 2014 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryck ta versionen av detta dokument på sidorna b. Vad har granskats. dan brännström och lennart iredahl: Revisionsberättelse à la EU något måste vara galet! EU-kommissionen riskerar att göra framtidens revisionsberättelse onödigt krånglig och därför inte användbar för intressenterna. Vi är mycket kritiska till utvecklingen, skriver Dan Brännström och Lennart Iredahl. Vi har skissat på hur revisionsberättelsen blir enligt EU-kommissionens förslag avseende revision i företag av allmänt intresse. I vårt exempel, som utgår från RevR 709, beaktar vi samtliga de 23 punkter (finns i artikel 22 p. 2 a-w) som förordningen räknar upp. Antalet tecken i revisionsberättelsen uppgår till EU-taket som är tecken utan blanksteg. Som väntat dyker det upp ett antal frågetecken när man praktiskt ska tilllämpa de föreslagna reglerna. Här följer ett utdrag ur vår trouble list : e) Uppdragets varaktighet ska anges i detalj. Om det är flera revisorer/revisionsbyråer involverade kan informationen bli mycket omfattande. h-i) Den tillämpade revisionsmetoden ska anges med förklaring av avvägningen mellan granskning av intern kontroll och substansgranskning. Det är oklart vilken detaljnivå förordningen efterfrågar. j) Tillämpad väsentlighetsnivå ska anges. I exemplet är vi kortfattade och har dessutom bara behandlat väsentligheten i årsredovisningen, inte i koncernredovisningen. Möjligen efterfrågas en mer detaljerad beskrivning. k) Revisorerna ska beskriva vilka huvudsakliga riskområden som identifierats vid revisionen. Erfarenheter från Frankrike säger att sådana beskrivningar blir standardiserade och intetsägande, precis som i vårt fall l) Revisorn ska alltid lämna ett utlåtande om förutsättningarna för fortsatt drift under överskådlig framtid. Något motsvarande krav ställs (än så länge) inte på styrelsen. I vårt exempel uttalar sig revisorn därför med ett negativt uttalande från en översiktlig granskning. Men vad innebär överskådlig framtid? Då förordningen är alltför oklar om vad som förväntas av revisorns granskning av fortsatt drift innehåller inte exemplet någon beskrivning av denna granskning. m) Revisionsberättelsen ska innehålla revisorns bedömning av bolagets system för intern kontroll med fokus på väsentliga brister. I exemplet har vi antagit att förordningen begränsar sig till intern kontroll avseende upprättande av finansiella rapporter och att revisorn utvärderar ändamålsenligheten, inte effektiviteten. Med tanke på att EU-kommissionen upprepade gånger bedyrat att det inte ska införas amerikanska regler (läs SOX) i EU har vi i exemplet använt oss av ett negativt uttalande. Av samma skäl som för granskning av fortsatt drift ovan, det vill säga oklarhet om vad förordningen förväntar sig av revisorns granskning, innehåller exemplet inte någon beskrivning av denna granskning. n) Revisorn ska förklara i vilken utsträckning revisionen är avsedd för att upptäcka oegentligheter. Då god revisionssed (ISA 240) anger hur revisorn ska förhålla sig till risken för oegentligheter kunde det möjligen räcka att hänvisa till god revisionssed. I exemplet har vi valt att utveckla detta med några fler ord. q) Alla medlemmar i revisions teamet ska anges i revisionsberättelsen om revisionen har utförts av ett revisionsföretag. Detta innebär möjligen att dessa uppgifter inte krävs vid personval. En annan fråga är om uppgifterna omfattar samtliga som är involverade i revisionen av de olika koncernföretagen eller endast revisionsteamet för moderföretaget. Dessutom ska allt få plats inom tecken. Med tanke på det långtgående rådgivningsförbudet kan de i exemplet angivna konsulttjänsterna överraska, men EU-kommissionen skriver att exempelvis biträde vid rekrytering av höga befattningshavare kan godkännas av ett revisionsutskott. Lite galet må tyckas. Som framgår av exemplet återfinns uttalanden med olika grader av säkerhet, det vill säga rimlig säkerhet, begränsad säkerhet och den svårfångade säkerhet som det lagstadgade uttalandet om bolagsstyrningsrapporten ger. Vi är mycket kritiska till en sådan utveckling för revisionsberättelsen. En alltför komplex revisionsberättelse blir omöjlig att förstå och därför inte användbar för intressenterna. I exemplet på följande sidor står röd text för information utöver den som lämnas i dagens revisionsberättelse. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision i enlighet med det uppdrag årsstämman i ABC AB gav oss den 15 maj Vårt revisionsuppdrag inleddes ursprungligen den 12 maj 2011 och har därefter förlängts med ett år i taget. Vårt ansvar är även att uttala oss om moderbolagets och koncernens förutsättningar för fortsatt drift inom överskådlig framtid samt att lämna en bedömning av bolagets interna kontroll för upprättande av årsredovisning och koncernredovisning. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter, samt att uppnå begränsad säkerhet om dels moderbolagets och koncernens förutsättningar för fortsatt drift, dels att inga väsentliga brister föreligger i den interna kontrollen för upprättande av årsredovisning och koncernredovisning. Vi har i såväl planering som slutförande av revisionen tillämpat en väsentlighetsnivå på 120 miljoner kronor för årsredovisningen i sin helhet. Beträffande årsredovisningens icke-finansiella information har vi bedömt om felaktigheter i denna del kan påverka användarnas ekonomiska beslut fattade med grund i årsredovisningen. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn bedömer även risker för oegentligheter baserat på en professionellt skeptisk inställning och utreder eventuella misstankar om oegentligheter. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen, och koncernredovisningen har upp rättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess resultat och kassaflöden enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Grundat på vår granskning har det inte framkommit några omständigheter som ger oss anledning att ifrågasätta bolagets eller koncernens förutsättningar för fortsatt drift inom överskådlig framtid. Grundat på vår granskning av bolagets interna kontroll för upprättande av årsredovisning och koncernredovisning, har det inte framkommit några omständigheter som ger oss anledning att påpeka väsentliga brister. Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen. Övriga upplysningar Vi har identifierat varulager och garantiavsättningar som områden med störst risk för felaktigheter i såväl årsre- g. Ramverk för redovisning. d. Revisorns uppdragsgivare. e. Uppdragets varaktighet. l. Fortsatt drift. m. Intern kontroll. f. Tillämpning av ISA. l. Fortsatt drift. m. Intern kontroll. j. Väsentlighetsnivå. n. Oegentligheter. t. Rättvisande bild. v. Förenlighet med förvaltningsberättelse årsredovisningen i övrigt. l. Fortsatt drift. m. Intern kontroll

16 DEBATT Balans förbehåller sig rätten att redigera inkomna bidrag. debatt dovisningen som koncernredovisningen. Därtill hör aktier i dotterbolag och goodwill till områden med stor risk för felaktigheter i årsredovisningen respektive koncernredovisningen. Vad gäller varulagret har ej orderbunden tillverkning ökat vilket har föranlett en ingående prövning av företagsledningens inkuransbedömning. Genom granskning av den interna kontrollen inom försäljning, varuinköp, varulager, kundfordringar och leverantörsskulder har substansgranskning av dessa poster kunnat begränsas. Detta innebär ingen väsentlig förändring jämfört med föregående år. Under räkenskapsåret har vi även genomfört följande bestyrkandeuppdrag: Översiktlig granskning av delårsrapport för perioden 1 januari - 30 juni 2014 och översiktlig granskning av bolagets hållbarhetsredovisning för år 2014 samt lagstadgade uttalanden med rimlig säkerhet vid bolagets inlösen av aktier. Särskild rapportering har gjorts för dessa bestyrkandeuppdrag. Förutom revisionsuppdraget och ovan angivna bestyrkandeuppdrag har vi endast utfört tjänster som i förväg godkänts av bolagets revisionsutskott eller, i förekommande fall, av behörig myndighet. Tjänster som godkänts av revisionsutskottet är biträde vid bolagets rekrytering av ledande befattningshavare respektive vid upprättande av underlag till bolagets emissionsprospekt. Tjänster som godkänts av behörig myndighet är biträde vid utformning och införande av nytt ekonomisystem respektive due diligence-tjänster i samband med bolagets förvärv av DEF AB. Revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen har utförts på ett oberoende sätt. Förutom undertecknade, auktoriserad revisor Lennart Iredahl (huvudansvarig) och auktoriserad revisor Dan Brännström, har följande personer som alla bedömts vara oberoende och sakna direkt eller indirekt intresse i ABC AB eller närstående företag medverkat vid revisionen: auktoriserad revisor Anders Andersson, auktoriserad revisor Anna Annasson, auktoriserad revisor Bertil Bertilsson, auktoriserad revisor Berta Bertasson, övriga teammedlemmar Carl Carlsson, Carin Carinsson, David Davidsson, Doris Dorisson, Erik Eriksson, Eva Evasson, Frans Fransson, Fanny Fannysson och Göran Göransson samt skattespecialisterna Harald Haraldsson, Hilda Hildasson och Ivar Ivarsson respektive IT-specialisterna Ines Inesson, Johan Johansson och Karin Karlesson. Vidare har följande revisorer medverkat vid revisionen av koncernens verksamheter i Tyskland: Grete Klein, Klaus Schmidt, Gertrude Feld, Günther Schneider, Helmut Gross och Ingeborg Sonntag, i Storbritannien: John Johnson, Susan Simpson och Jane Jones samt i USA: Brad Bradley, Todd Thompson, Britney Spears-Brown och Hilary J Hobson. Våra uttalanden i denna revisionsberättelse är förenliga med vår lagstadgade rapportering till revisionsutskottet. Den rapporteringen omfattar vårt val av metod för revisionsmässiga urval, vår bedömning av tillämpade värderingsmetoder, information om garantiåtaganden m.m. som påverkar bedömningen av förutsättningarna för fortsatt drift liksom en bekräftelse på vårt deltagande vid fysisk inventering av koncernföretagens varulager. I det tryckta dokumentet anges på sidorna på sidorna uppgifter om koncernens kostnader för forskning och utveckling, vilka är väsentligt oförenliga med den bild som koncernredovisningen ger. Jämfört med kon cernens resultaträkning har sådana kostnader angetts med ett 100 miljoner kronor för högt belopp. Avvikelsen beror på att informationen baseras på en felaktig version av koncernens resultaträkning. k. Störst risk för fel aktigheter. h. Revisionsmetod. i. Ändring av metod. c. Andra bestyrkandeuppdrag. q. Oberoende och teamet. r. Av revisions utskottet godkänd rådgivning. s. Av myndighet godkänd rådgivning. q. Oberoende och teamet. p. Rapport till revisionsutskottet. u. Uppmärksammade förhållanden. bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Uttalanden Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. En bolagsstyrningsrapport har upprättats, och dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Trollhättan den 31 mars 2015 Revisorerna i Sverige AB Lennart Iredahl Auktoriserad revisor Dan Brännström Auktoriserad revisor Snabbavveckling - nu ännu enklare w. Revisorernas hemort. Snabbavveckling har varit det enkla sättet att avveckla vilande bolag sedan vi skapade tjänsten på 1990-talet. Vi har förenklat tjänsten ytterligare, bland annat genom att antalet handlingar vid överlåtelsen nu är färre. Sänd balans- och resultatrapport för snabb offert. Kontakta oss så hjälper vi dig! Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för ABC AB för år Vi har även utfört en lagstadgad genomgång av bolagsstyrningsrapporten. FALUN MALMÖ STOCKHOLM GÖTEBORG E-POST: HEMSIDA: LEDANDE INOM BOLAGSFRÅGOR OCH LAGERBOLAG SEDAN 1954 Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen samt att bolagsstyrningsrapporten på sidorna är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat enligt ovan är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Därutöver har vi läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av o. Efterlevnad av regler. Ska du rekrytera kvalificerade ekonomer? Kontakta Anna Hellström på HR Commitment AB på

17 BALANS nummer 2/2012 BALANS nummer 3/2012 DEBATT Balans förbehåller sig rätten att redigera inkomna bidrag. nummer 3/2012 BALANS Balans förbehåller sig rätten att redigera inkomna bidrag. Debatt: redovisning debatt av pågående arbeten högre beskattning. Vi är inte säkra på att vi riktigt förstår tankegången. Vår uppfattmats brockert svarar pernilla lundqvist och sten-eric ingblad: ning är att förändringar i skatt ska bygga på rationella argument i själva sakfrågan. Varken domen eller en korrekt redovisning ser vi som sakargument till att motivera en ändring i skattelag. En sådan ändring, som försämrar företagens beskattningssituation, måste kräva andra argument. alltså ett samband mellan redovisning och I Balans nr 11/2011 skriver Sten-Eric Skattedom ändrar beskattning. Sambandet bryts dock om en Ingblad och Pernilla Lundqvist om en För att tolka en text, även lagtext, sådan redovisning strider mot övriga skatteskattedom som de menar förändrar räcker det inte att bara läsa ord för ord och redovisning av regler för pågående arbeten. Det var detta redovisningen av pågående arbeten. sats för sats. För att rätt förstå innehålundantag som prövades i 2011 års mål. Ett Artikelförfattarna verkar inte kunna se pågående arbeten fördelarna med ett samband mellan reföretag som i den bokföringsmässiga redolet måste man ha en förförståelse, det vill Enligt en dom i Högsta förvaltningsdomstolen har redovisningen av pågående arbeten på löpande räkning förändrats dovisning och beskattning, skriver Mats visningen endast har tagit upp fakturerade manintemåste vara orienterad om ämnet så att sambandet mellan redovisningsäga och beskattning Brockert i ett svar på artikeln. belopp kan däremot knappast välja att längre gäller på detta område. Genom denna förändring man läser. Vi vill därför ge en beskrivning bryts en långvarig praxis inom redovisningen, skriver beskattas för något annat belopp. Här gäller Sten-Eric Ingblad och Pernilla Lundqvist. alltså huvudregeln. I Balans nr 11 /2011 diskuterar Sten-Eric av Lundqvist den miljö som omgav de lagskrivare Sten-Eric Ingblad och Pernilla Ingblad och Pernilla Lundqvist redovisning skrev i Balans nr 11/2011. som på sjuttiotalet för första gången la av pågående arbeten på löpande räkning Artikelförfattarna använder utgången i 2011 års fram ett lagförslag om pågående arbeten. utifrån en dom från Högsta förvaltningsmål som argument för att BokföringsnämnÅrdet1avskaffas 970 bemyndigades departementschening. De förordar därför att i domstolen, hfd 2011 ref. 20. Artikeln är den (bfn) bör ändra sin normgivning, som enlighet med slutbetänkandet intressant och lyfter flera viktiga frågor. de anser strider mot årsredovisningslagen fen Utredningen att tillkalla sakkunniga för att göra en om sambandet mellan redovisning och beskattdet finns dock vissa delar av artikeln som (årl). Normgivningen tillåter sedan lång översyn av företagsbeskattningen. Utreddet finns anledning att kommentera. Mats Brockert skrev i Balans nr 2/2012. tid tillbaka (som ett alternativ) en förenklad ning (sou 2008 : 80). Det bör inledningsvis namnet FöretagsskatteberedI artikeln anges att Högsta förvaltningspoängteras att både Skatteningen verket ochtog samtredovisning, se bfnar 2003 : 3 och rr 11. domstolen inte har tagit ställning till samliga näringslivsorganisationer var överens Om denna förenklade metod strider mot ningen och avlämnade sitt slutbetänkande bandet mellan redovisning och beskattning om att en frikoppling enligt betänkandet årl eller inte tar domen inte ställning till (SOU 1977 : 86). skulle medföra ökad komplexitet och var Domen påverkar inte heller näringslivets för arbeten till fast pris. Denna fråga pröaktiebolag hjälp avdomen tre kriterier, får kostnadsföras direkt. serkritiska tydligt därför till förslaget. I Skattevervades i rå 1med 998 ref. 18. Av framgår varav behov av förenklingar för att minska den ad-man kets remissarbete tittade jag bland annat skattskyldige är bundenett av vad som aktieministrativaatt bördan. dennatillämpade bakgrund ettattärden nettoomsättningen. mindre den Mot tidigare redovisningen Den miljö beredningen arbetade i kan redovisats i räkenskaperna1. Arbete till fast finns det snarare skäl att argumentera för att närmare på hur en inkomstdeklaration bolag kan ha en omsättning på av pågående arbeten är oförenlig med den vi kortfattat beskriva på följande sätt. 80 miljoner pris behandlas alltså i detta avseende inte på ändra lagstiftningen (om det behövs) så att skulle kunna utformas vid en total friförsiktighetsprincipen vilade tungt över syn som nu Det2.är faktiskt vissdå blev jag kronor även högre om deräkning. två andra koppling.en Redan övertygad om önskvärda för enklingar kangäller. genomföras sammamen sätt som arbete på löpande att deklarations förfarandethela kan bli allt för Utgångenstyr i dessa domar ärlåt intressant detta sammanhang finns även skäl att i tusen redovisningsområdet. Civilrättsligt skillnad mellan belopp kronor och kriterierna utfallet. oss betrakta Iett komplicerat med en frikoppling. eftersom domstolen synes ha gjort olika peka på syftet med skattelagstiftningen. Av belopp i miljoner kronor. Givetvis bör man kunde varulagret värderas till noll kronor konsultbolag med omsättningen 80 milpå senare år har jag på nära håll kommit bedömningar av innebörden av lagtextens förarbetena framgår det tydligt att reglerna men enligt förförmycket småförföretag ha en begränsningsjoner kronor som fakturerar varje i kontakt med frågan om redovisning ochskattelag fick det tas upp till begrepp»strider mot«. I 1998 års mål har utformats att förenkla företagen. har månad. beskattning av pensionsförsäkringspremier Syftet är alltså inteså attatt görade detkan möjligt domstolen redovisning enligt lägst cirka 50 procent av anskaffningsregel ha en förenklad redovisdetta bolagansett haratt enentillgångspost på drygt (bland annat avgifter till Fora). Jag har att skapa obeskattade reserver. Vad skulle räkenskaperna inte strider mot de särskilda ning. Vi anser att redovisningen ska tjäna värdet. Lagerreserven kunde förekomma 6 miljoner kronor som de inte behöver mött mängder av upprörda redovisningsdet då kunna innebära om normgivningen reglerna för pågående arbete om resultatet rollärsom informationsinstrument, som dold reserv, det vill säga att den inte ta är upp i balansräkningen. Mats konsulter och revisorer som i starka ordalag ändras så atten detviktig inte längre tillåtet med förenligt med dessa regler. I årsbrockert mål framfört hur komplicerat det är att upprätta en sådan förenklad redovisning som åsyftatsstädgumma. har detatt däremot att en beskattning inte vara beskattningens behövde visas öppet i årsredovisningen. tycker det avansetts förenklingsskäl är lämpinkomstdeklarationen meddet alla nödvändiga i förarbetena? Sannolikt ligger det dåför närafinansiell enligt strider motärdeoväsentlig särbetydde att förändringar i reserven ligt. Ärräkenskaperna detta en post som för FAR och Rådet rapskattemässiga justeringar. Samtliga, utan till hands att lagstiftaren kan ifrågasätta skilda reglerna om de erbjuder en alternativ inteattbehövde visas och det fanns alltså enlösning. bedömare? Vi kan seenligt vilkaräkenskatoleransgraportering harskäl redan sinaundantag, regler har framfört något lagen om det finns några bärande att ha ändrat kvar Att en beskattning måste ändras att beskattningstidpunkten beskattning. Den har gavhar ett resultat somsammanhang. var förenligt med Fördagens stora möjligheter att redovisa den vinst derperna BFN i andra in- förmånliga och det skulle vara en juförenkling om såäven följermoderna den bokföringsmässiga redovisningen. faktiskt accepterats just av förenklingsskäl. de särskilda saknade här betydelse. man önskade. För stora aktiebolag tillkom komster ochreglerna utgifter behöver periodisering BFN anpassade sig till denna Detta har ytterligare stärkt min uppfattning Att avskaffa möjligheten att endast ta upp I artikeln anges vidare att det nu är en del Detta gällde ofenligt K redovisningssyn vilket medför en bättre 2 inte ske om posterna understiger att deklarationsförfarandet kan bli begränsningar. allt för fakturerade belopp skulle alltså inte bara klarlagt att redovisningen inte har någon 3. medmed en total frikoppling komplicera redovisning redovisningen och deklarabetydelse för beskattningen. Enligt min fentliggörande mot såväl skattemyndighet som samtidigtkomplicerat är förenlig kronor, ränteintäkter understigande tionsförfarandet, det skulle även i slutändan uppfattning frågan mer komplex än så.kontantäven utredningen var väl medveten om som offentlighet. Termen matchning var ÅRL kronorärfår redovisas enligt kunna leda till högre beskattning. Av 17 kap. 23 inkomstskattelagen (il) att det skulle medföra en ökad administrativ i stort sett okänd ute bland yrkesutövare, principen, maskiner och inventarier med börda vid sakliga skillnader mellan redovisframgår det att redovisningen i räkenskaså problem även definitionen på tillgång och skuld, anskaffningsutgift understigande För det tredje framför att Detta ning och beskattning. skulle perna (för företag i vissa branscher) ska ett halvt Artikelförfattarna kan, bland annat utifrån han argumentet lösas genom kallat omvänt samband i handelshögskolornas semiföljas vid beskattningen. Huvud regeln, som kronor, 2011 års mål, inte se fördelarna med ett men förekom basbelopp, det vill säga cirka ändring av redovisningen skulle ledaett tillså en komplicerat att frikoppla redovisning och beskattning BALANS nummer 11/2011 Fördjupning Sten-Eric Ingblad och Pernilla Lundqvist svarar mats brockert: Ska redovisningssedimenten verkligen vara kvar? I Balans nr 2/2012 bemöter Mats Brockert vår artikel i Balans nr 11/2011 om domen HFD 2011 ref. 20. Vi välkomnar hans inlägg för det finns mycket att diskutera på området sambandet mellan redovisning och beskattning. Mats Brockert kommer från Skatteverket och därför är det naturligt att han antar ett skatteperspektiv. Vår artikel i Balans nr 11 /2011 har dock ett redovisningsperspektiv. Det är därför vi inte diskuterar RÅ 1998 ref. 18 som behandlar pågående arbeten till fast pris. Där konstaterade domstolen att successiv vinstavräkning avseende uppdrag till fast pris kan ligga till grund för beskattningen. Detta mål är därför ointressant ur redovisningssynpunkt till skillnad från HFD 2011 ref 20. Det finns heller ingen anledning att gå in på uppdrag till fast pris eftersom den senare domen enbart tar sikte på uppdrag på löpande räkning och därav gjorde vi medvetet denna avgränsning. uppnås oberoende av redovisningen. Domen medför dock ingen generell frikoppling utan enbart på detta område. Mats Brockert verkar hålla med oss i konstaterandet att ett företag numera i balansräkningen kan redovisa pågående arbeten på löpande räkning till anskaffningsvärde eller enligt successiv vinstavräkning utan att detta påverkar beskattningen. Beskattningen påverkas av de faktureringar som skett under året. Följden av detta blir att redovisningen blir i full överensstämmelse med gällande redovisningssyn och är ett bra beslutsunderlag samtidigt som beskattningen följer skattelagens ord och avsikt. Allt borde vara bra. Men Mats Brockert vill inte ändra på den redovisning som tidigare förekommit utan vill fortsätta med att i balansräkningen inte ta med pågående arbeten på löpande räkning. Vilka skäl anger han för detta? Om vi förstår honom rätt är de tre till antalet. är att domstolen inte uttalat sig i frågan om redovisningens överensstämmelse med ÅRL. Eftersom den frågan inte hade någon betydelse för domen är det en naturlig åtgärd från domstolens sida. Domstolar brukar arbeta på det viset. Mats Brockert säger att normgivningen sedan lång tid tillbaka tillåter en förenklad redovisning och hänvisar till BFNAR 2003 : 3 och RR 11. Låt oss nu vara försiktiga med terminologin. Eftersom vi diskuterar en juridisk kontext är det lämpligt att använda juridikens termer och begrepp. Termen norm står inom juridiken för ett begrepp som omfattar bindande regler, det vill säga lag, förordning och föreskrift. Varken BFN eller Redovisningsrådet får enligt regerdet första skälet Målet från 2011 är ur redovisningens synvinkel däremot mycket intressant. Skattelagen accepterar att endast fakturerade poster för pågående arbeten på löpande räkning tas upp som intäkt, ofakturerade poster behöver man inte ta hänsyn till. Ur redovisningssynpunkt är det givetvis otillfredsställande att ofta betydande poster inte visas bland övriga tillgångsposter i balansräkningen. Genom sambandet mellan redovisning och beskattning har en sådan redovisning ansetts vara nödvändig för att uppnå skatte fördelen att slippa en tidigareläggning av skatt på ej fakturerat belopp. I 2011 års mål har en omtolkning gjorts av skattelagen och skattefördelen 40 ingsformen ge ut bindande föreskrifter. De regler de får ge ut, ofta benämnda allmänna råd eller rekommendationer, får inte strida mot överordnade regler. I RR 11 hänvisar rådet till skattelagen där det bland annat framgår att de skatte rättsliga reglerna för pågående arbeten endast gäller för företag inom byggnads-, hantverks-, anläggnings- och konsultverksamheter. I BFNAR 2003 : 3, BFNAR 2006 : 1 och BFNAR 2008 : 1 är det svårt att finna motsvarande vägledning. Möjligen menar BFN att även företag utanför de fyra branscherna har kunnat underlåta att aktivera upparbetade pågående arbeten på löpande räkning. De allmänna råden är inte överordnade lag och i så fall bryter BFN både mot ÅRL och mot skattelag. För det andra framför Mats Brockert förenklingsskäl för att redovisningen inte ska ändras. Han menar att det av förarbetena till skattelagstiftningen tydligt framgår att reglerna har utformats för att förenkla för företagen. Vi har sett igenom relevanta förarbeten och funnit att förenklingsskäl nämns på vissa ställen. Förenkling är emellertid ett modeord nu och lämpligt att framföra i en argumentation. Det är givetvis alltid enklare att göra inget än att göra lite och enklare att göra lite än att göra mycket. Förenkling kan emellertid inte framföras som ett fristående argument, man måste göra avvägningar med andra variabler. Varför inte förenkla genom att slopa kravet på redovisning av varulager? Det är lätt att finna svar på den frågan, men dessa svar gäller även för pågående arbeten. Av enbart pedagogiska skäl vill vi visa ytterligare ett argument för den ståndpunkt vi företräder. Enligt K 2 definieras mindre Under året har Högsta förvaltningsdom stolen (hfd) avkunnat en dom, hfd 2011 ref. 20, som medför att redovisningen av pågående arbeten på löpande räkning för ändras. Den dominerande uppfattningen fram till nu har varit att redovisningen av denna post tillhört det kopplade området, det vill säga att det föreligger ett samband mellan redovisning och beskattning. En förutsättning har givetvis varit att man följt skattereglerna1, som tillåtit att något värde inte behövt åsättas ofakturerade pågående arbeten. I domen säger Högsta förvaltningsdomstolen att vad som fakturerats under året ska tas upp som skattemässig intäkt och hur redovisningen av pågående arbeten på löpande räkning gått till ska inte påverka beskattningen. Något samband mellan redovisning och beskattning vid intäktsredovisningen av pågående arbeten på löpande räkning föreligger alltså inte längre enligt Högsta förvaltningsdomstolens nytolkning av inkomstskattelagen (il). Det skäl som företagen haft att bryta mot lägsta värdets princip (lvp) enligt årsredovisningslagen (årl) 4 : 9, vilket är fallet när man tar upp omsättningstillgångarna till noll, det vill säga till ett lägre värde än lvp, finns inte längre och därför måste årsredovis ningslagens lvp regel gälla. Alternativt tillåter årl 4 : 10 att pågående arbeten IL Inkomstskattelagen LVP Lägsta värdets princip ÅRL Årsredovisningslagen SRN Skatterättsnämnden BFN Bokföringsnämnden BFNAR Bokföringsnämndens allmänna råd RÅ Regeringsrättens årsbok värderas till ett högre värde och därmed finns även möjligheten att tillämpa suc cessiv vinstavräkning2. Bakgrunden till Högsta förvaltnings domstolens dom är ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden (srn). Förfrågan till nämnden inkom från Allmänna ombudet vid Skatteverket. Frågan gällde ett konsultbolag och avsåg om bolaget bara ska beskattas för arbeten på löpande räkning som har fakturerats under be skattningsåret trots att bolaget i räkenska perna har tagit upp utförda men ännu inte fakturerade pågående arbeten på löpande räkning som tillgång. Eller ska bolaget beskattas i enlighet med dess räken skaper? En oenig nämnd kom fram till slutsatsen att övervägande skäl talar för att reglerna i inkomstskattelagen (17 : 26) ska tolkas som att det föreligger en frikoppling mellan redovisningen och be skattningen såvitt gäller pågående arbeten på löpande räkning. Skatterättsnämnden gick därmed emot Allmänna ombudet varefter denne överklagade förhandsbe skedet till Högsta förvaltningsdomstolen. Högsta förvaltningsdomstolen var enig och fastställde förhandsbeskedet. Överraskande dom För de flesta är domen säkert över raskande. Reglerna infördes i inkomst 44 även gäller arbeten på löpande räkning, är samband mellan redovisning och beskatt-»som innebär att skattereglerna i praktiken 38 NYTÄNDNING På jakt efter nytt jobb eller nya medarbetare? Gå in på ekonomisverige.se 41

18 DEBATT Balans förbehåller sig rätten att redigera inkomna bidrag. debatt narierum. FASB i USA bildades i början av sjuttiotalet, IASC (nuvarande IASB) något senare. FAR hade givit ut cirka femton rekommendationer, dock ingen om pågående arbeten. BFN bildades 1976 och Redovisningsrådet De regler som beredningen för cirka 40 år sedan presenterade var alltså i full överensstämmelse med den redovisningsuppfattning som gällde då. Reglerna är de som i stort gäller enligt skattelag än i dag. Redovisningsuppfattningen har emellertid radikalt förändrats. Under dessa 40 år har det hänt väldigt mycket Förenkling har blivit ett modeord. på redovisningsområdet internationellt och nationellt vad gäller regelgivning. Kraven på redovisningen har ökat. Vi tror att de flesta som läser denna artikel känner till detta och vi avstår därför från en uppräkning. På ett område har ingenting hänt, redovisningen av pågående arbeten. På grund av sambandet med beskattningen står redovisningen och stampar oförändrat under 40 år. Inom samhällsvetenskapen talar man om sedimentering. Vissa strukturer blir kvar i en kunskapsmassa och förändras inte, förstenas, trots att omgivningen förändras. I detta fall bidrar sedimenten till en försämrad helhet och för vissa företag blir redovisningsrapporterna helt missvisande. Vi ser nu aktörerna som bidrar till detta träda fram och kan studera deras skäl. Som vi ser framkommer inga skäl som skulle gynna redovisningen. I vår artikel i Balans nr 11/2011 uttryckte vi en önskan att Sambandsutredningen (SOU 2008:80) skulle genomföras, det vill säga minsta möjliga koppling mellan redovisning och beskattning. Vi tror att alla förstår varför vi önskar detta. Om deklarationsförfarandet blir komplicerat eller inte vid en frikoppling beror på hur skattereglerna kommer att utformas. Vi anser inte att syftet med redovisningen ska ge vika för att vi ska ha ett enkelt deklarationsförfarande, det får lösas på annat sätt. Som vi ser det finns det ingen framtid för sambandet. Detta uppkom på 1920-talet genom 1928 års kommunalskattelag och 1929 års bokföringslag. Bokföringslagen hade på den tiden 15 paragrafer och några utomrättsliga regelgivare fanns inte. Antalet regler att hantera var alltså ganska få vilket man inte kan säga i dag när två megasystem ska överblickas. Dessutom är den konstitutionella grunden för BFNs verksamhet ifrågasatt, dels genom Sambandsutredningen, dels genom Ansvarskommittén som 2007 la fram betänkandet SOU 2007:10. Utredningen pekar på det missbruk som förekommer bland vissa myndigheter vid användningen av allmänna råd. Dessa uppfattas många gånger som tvingande trots att de inte är rättsligt bindande. Kommittén föreslår att begreppet allmänt råd ska utmönstras. Mats Brockert nämner även att det finns en risk att redovisningen blir alltför skattedriven vid en eventuell frikoppling och att revisorer och redovisningskonsulter inte skulle acceptera detta. Det är precis detta som är fallet med alternativregeln avseende redovisning av pågående arbeten på löpande räkning. Alternativregeln är en skattedriven regel som fått genomslag i redovisningen och det är det vi vänder oss emot. Hur skattereglerna ska utformas vid en frikoppling är dock inte vår sak att ta ställning till. Vi vill slutligen poängtera att vi generellt sett är positiva till förenklingar för företagen men det måste ske på rimliga grunder och med rimliga argument. Redovisningen får inte förlora sitt syfte, bland annat som beslutsunderlag. Om informationen kraftigt ska försämras på grund av radikala förenklingar kan man ifrågasätta hela beslutsunderlaget. Att redovisa pågående arbeten på löpande räkning till sitt anskaffningsvärde eller enligt successiv vinstavräkning behöver inte var så komplicerat som Mats Brockert anger. Det borde ligga i företagarens intresse att ha vetskap om detta inte minst utifrån det ansvar styrelse och vd har i ett aktiebolag enligt ABL. Att sedan skattelagstiftningen innehåller komplicerade regler, till exempel avseende Fora som Mats Brockert nämner, är något för lagstiftaren att diskutera avseende skattelagstiftningens utformning. Mats Brockert har inte visat att det finns rättsliga argument eller andra för att bibehålla en gammal redovisning. Sten-Eric Ingblad är redovisningsexpert. Pernilla Lundqvist är redovisningsspecialist på KPMG samt universitetsadjunkt och doktorand vid Handelshögskolan i Göteborg. A ft e r w o r k, rådgiva, hämta tidigare på dagis, skriva en revisionsberättelse, gå på bio, ringa en vän, starta ett bolag, skriva ett pm, göra en offert, äta en sjurätters, läsa Balans, ta en välförtjänt tupplur, gå på ett spinningpass. Vårt namn är Bolagsstiftarna. Två timmar är allt vi behöver för att leverera ett bolag eller ge dig en avvecklingsoffert. Vår finansiella styrka och långa erfarenhet gör oss till en gedigen samarbetspartner. Läs mer på bolagsstiftarna.com bolagsstiftarna ab box 12086, göteborg tel fax e-post magdalena andersson (M): EUs revisionspaket hotar företagandet Mot bakgrund av den finansiella krisen har EU-kommissionen föreslagit nya rättsakter om revision. Det rör sig dels om en förordning om revision av företag av allmänt intresse, det vill säga börsnoterade företag och finansiella företag och dels om ändringar av det så kallade revisorsdirektivet, som främst tar sikte på revision av övriga företag. Syftet med EU-kommissionens förslag är att regelverket om revisorer och revision ska utformas på ett sätt som kommissionen tror ska bidra till den finansiella stabiliteten. Det ska ske genom att revisorernas oberoende stärks, revisionskvaliteten förbättras, revisionsmarknaden görs mer konkurrensutsatt och den inre marknaden för revisionstjänster ska stärkas. Alliansregeringen ifrågasätter dock flera av förslagen, inte minst mot bakgrund av stora konsekvenser både för de svenska börsnoterade företagen och för revisionsbyråerna. Kommissionens förslag är mycket ingripande och skulle leda till en kraftigt ökad detaljreglering som minskar utrymmet för nationella särlösningar och näringslivets självreglering. För oss är en utgångspunkt för arbetet med reglerverket att det administrativa arbetet och kostnaderna för företag inte ska öka. Samtidigt är det oklart om förslagen i alla delar verkligen bidrar till kommissionens mål att bland annat öka revisionskvaliteten och att skapa en bättre struktur på revisionsmarknaden. Exempel på detta är: införandet av så kallade revisionsutskott, som ska biträda styrelsen i revisionsrelaterade frågor, att revisorn eller revisionsbyrån i ett företag av allmänt intresse ska bytas ut med jämna mellanrum, som huvudregel sedan revisionsuppdraget har pågått i sex år (så kallad byrårotation) och att sidotjänster som bedöms vara oförenliga med det egentliga revisionsuppdraget ska förbjudas. I fråga om stora revisionsbyråer ska förbudet mot tillhandahållande av sidotjänster vara absolut, det vill säga inte enbart gälla i förhållande till revisionsklienterna. Därigenom tvingas i praktiken dessa revisionsbyråer att dela upp sin verksamhet i dels renodlade revisionsbyråer, dels bolag som tar hand om övrig verksamhet, som dessutom måste ha skilda ägarstrukturer efter uppdelningen. På regeringsnivå arbetar vi därför aktivt med denna fråga genom bland annat kontakter med kommissionen och våra kollegor i europaparlamentet. På riksdagsnivå fattades nyligen ett mycket tydligt beslut i civilutskottet där vi markerade att vi inte anser att dessa förslag är lämpliga att fatta beslut om på EU-nivå, utan hanteras bäst av medlemsstaterna själva, något också riksdagen ställde sig bakom. Vår förhoppning är därför att vi genom ett fokuserat och målmedvetet arbete ska kunna påverka kommissionen till att justera sitt förslag till ett som i stället för ökad regelbörda och kostnader för svenska företag, leder till en genuint välfungerande revisionsmarknad och finansiell stabilitet. Magdalena Andersson (M) är riksdags ledamot och moderat gruppledare i civilutskottet

19 44 Debatt: senareläggning av bokföringen claes eriksson: Ytterligare senareläggning av bokföringen är möjlig I Balans nr 1/2012 skriver Eva Törning och Sigurd Elofsson om senareläggning av den löpande bokföringen. Claes Eriksson menar dock att lag ändringen redan har praktisk betydelse. I en artikel i Balans nr 1/2012 redogör Eva Törning och Sigurd Elofsson för sin syn på ändringen i bokförings lagen avseende möjligheten att senarelägga den löpande bokföringen. De uppmanar FARs medlemmar att fortsätta verka för att bokföra senast inom en månad efter den månad som ska bokföras. Uppmaningen kan tyckas rimlig, men tänk på att lagen har ändrats och att Bokföringsnämndens ej uppdaterade normgivning inte kan tolkas på samma sätt som före lagändringen. Första delen av propositionen Enklare redovisning har antagits, vilket bland annat har inneburit en ändring av 5 kap. 2 bokföringslagen (1999:1078) där särskilda skäl har bytts mot skäl för det. Innebörden av ändringen är svårtolkad. Man kan till och med tro att ingen ändring är avsedd. För en jurist är det däremot stor skillnad på lagens olika skrivningar. Vad gäller senareläggningen av bokföringen överlämnas det i prop. 2009/10:235 till praxis och normgivande organ att utveckla i vilka undantagsfall en fördröjning i bokföringen kan accepteras. Även om Bokföringsnämnden (BFN) har ansvar för utvecklandet av god redovisningssed ges i allmänmotiveringen utrymme för praxis att utveckla när bokföringen kan senareläggas. För att få klarhet i vad lagändringen innebär skrev Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF) ett brev till BFN med en önskan om precisering. BFN hänvisar till ett pågående projekt och svarar att de inte vill normge om tidpunkten för bokföringen separat. BFN avslutar sitt svar med: I väntan på ett nytt allmänt råd får BALANS nummer 1/2012 Fördjupning Att det nu ska bli tillåtet att ytterligare senarelägga den löpande bokföringen är en följd av de lagändringar i bokföringslagen (bfl) som följt av förslaget från Utredningen för enklare redovisning. Lagtexten har ändrats från att det krävs särskilda skäl till enbart skäl för att bokföra senare än enligt bfl:s huvudregel (vilket är»så snart det kan ske«). Senareläggningen, som är en undantagsregel, avser andra transaktioner än kontanta transaktioner (eftersom dessa alltid ska grundbokföras senast påföljande arbetsdag). Enligt nuvarande norm, bfnar 2001:2 Löpande bokföring, får bokföringen senareläggas, men inte längre än till utgången av månaden efter den månad som ska bokföras. Syftet med denna artikel är att ge vår syn på vilken bokföringstidpunkt som bör iakttas i avvaktan på att bfn:s projekt om löpande bokföring resulterar i ett nytt allmänt råd (utkast förväntas under 2012) och då särskilt med beaktande av srf:s uppfattning som återfinns i det brev till tillämpare tolka bokföringslagen utifrån de allmänna motiveringar och författningskommentarer som finns i regeringens proposition (2009/10:235) Enklare redovisning. bfn som refereras nedan. SRF:s brev till BFN BFN hänvisar alltså till skrivningarna i propositionen och överlåter tills vidare åt tillämparna att tolka bokföringslagen 32 i denna fråga. Eva Törning och Sigurd Elofsson anger i sin artikel att det är BFN som utvecklar god redovisningssed i Sverige och att det då är BFN som måste precisera vad ändringen innebär. Skulle det betyda att lagändringen inte har någon reell effekt innan BFN yttrat sig i frågan? Inte enligt min uppfattning eftersom BFN inte behöver skriva all normgivning. Finns till exempel en fungerande praxis som inte står i strid med lagen utgör det god redovisningssed (jfr prop. 1998/99:130 s. 186 ff). Anser BFN att praxis inte utgör god redovisningssed ligger det inom deras ansvarsområde att se till att styra utvecklingen. Av den anledningen kan BFN svara som den gör. srf har i ett öppet brev till bfn, daterat 29 mars i år, lyft de problem som uppkom i och med att bfn:s normgivning inte fanns på plats när de nya reglerna i bfl trädde i kraft. I brevet diskuteras särskilt Senareläggning inte synonymt med eliminering av den löpande bokföringen Bokföringslagen har ändrats så att det ska bli tillåtet att senarelägga den löpande bokföringen ytterligare. I denna artikel ger Sigurd Elofsson och Eva Törning sin syn på vilken bokföringstidpunkt som bör iakttas i väntan på ett nytt allmänt råd från Bokföringsnämnden (BFN). frågan om senareläggning av tidpunkten för löpande bokföring. Enligt srf:s uppfattning är det i enlighet med god redovisningssed att sedan 1 januari 2011 senarelägga den löpande bokföringen till och med det datum då företag med månadsredovisning för moms ska deklarera denna moms, det vill säga exempelvis till 12 mars för moms avseende januari. Den löpande bokföringen skulle därmed enligt srf kunna senareläggas ytterligare tolv dagar. Detta torde inte vara särskilt kontroversiellt även om det inte ryms inom bfn:s skrivning i det allmänna rådet om löpande bokföring, se nedan. Mer kontroversiellt är det dock när srf tolkar den nya lagstiftningen som att»företag BFL Bokföringslagen BFN Bokföringsnämden BFNAR Bokföringsnämndens allmänna råd SRF Sveriges redovisningskonsulters förbund 2009/10:235 Enklare Redovisning skriver lagstiftaren följande:»i andra stycket har kravet på särskilda skäl för att en senareläggning av den löpande bokföringen ska få ske tagits bort. En senareläggning får nu ske om det finns skäl för det och det är förenligt med god redovisningssed. Den utökade möjligheten till senareläggning kan bland annat utnyttjas i syfte att möjliggöra en samordning med redovisningen av mervärdesskatt. Den får främst betydelse för företag vars verksamhet inte är alltför komplicerad, exempelvis företag där det inte förekommer någon omfattande varuförädling eller där det endast förekommer ett mindre antal affärshändelser (se även prop. 1998/99:130 s. 393). Det bör dock påpekas att det föreligger en skyldighet att bevara räkenskapsinformation i ordnat skick och på betryggande och överskådligt sätt, även om affärshändelsen ännu inte har bokförts (7 kap. 2 [bfl, förf. anm.]). Det har överlämnats till praxis och Eva Törning och Sigurd Elofsson skrev i Balans nr 1/2012 normgivande organ att närmare utveckla Givetvis kan tillämparna inte göra hur som helst. Som BFN skriver i sitt svar ska tolkning göras utifrån skrivningar i propositionen. I propositionen anges att flertalet remissinstanser ansåg att förslaget om kvartalsredovisning av moms skulle leda till en större förenklingseffekt om även bokföringslagens bestämmelser om tidpunkten för den löpande bokföringen ändrades. Regeringen ansåg också att ytterligare vinster kunde uppnås genom en ökad samordning mellan regelverken, men hänvisade till att en utredning var tillsatt. Nu har lagändringen till följd av Utredningen om enklare redovisning kommit. Lagändringen ger ett ökat utrymme att senarelägga bokföringen. I författningskommentaren till ändringen står det att den utökade möjligheten till senareläggning bland annat kan utnyttjas i syfte att möjlig- med begränsad verksamhet och så lite i vilka situationer en senareläggning av göra räkenskapsinformation en samordning att det är möjligt med bokföringen redovisningen kan accepteras.«bevara informationen i ordnat skick och Lagstiftaren överlämnar därmed mervärdesskatt. trots utebliven bokföring på ett För snabbt sätt mig frågan är till det praxis och uppenbart normgivande organ, få överblick över företagets ställning det vill säga bfn (se 8 kap. 1 bfl). att tanken och resultat«endast med behöver ändringen bokföra är att skapa ett gång per år, det vill säga i samband med Vad är praxis? att momsen redovisas i inkomstskattedeklarationen. att Vi återkommer få redovisningen till detta i att alla företag enligt som har förutsättningar kraven bfn:s utgångspunkt i bfnar 2001:2 är utrymme vår rekommendation nedan. att bokföra löpande enligt huvudregeln, det vill säga så med snart det kan redo- ske, i bokföringslagen att samordnas Författningskommentarer till ändrad också gör det. I företag med omfattande bestämmelse verksamhet och ett stort antal verifikationer kan det faktum att bokföring visningen I författningskommentaren av mervärdesskatt. till 5 kap. 2 andra stycket bfl i prop. görs omgående vara en förutsättning Eftersom BFN svarade på vårt brev att tillämpare av bokföringslagen skulle läsa propositionstexten har jag gjort det. I en artikel i Konsulten nr 4/2011 redogör jag för vad jag kom fram till. I ett fall tar jag tydlig ställning. Jag anser att det sedan 1 januari 2011 går att bokföra fram till dess att skattedeklarationen avseende mervärdesskatt ska lämnas för de företag som lämnar skattedeklaration månadsvis. Den kritik som framfördes då kvartalsredovisning av moms infördes handlade om att det inte var en reell förenkling om inte bokföringslagen också ändrades. Nu har bokföringslagen ändrats och i förarbetena anges samordning mellan lagarna som ett skäl. Det är inte ologiskt att dra slutsatsen att lagändringen medför att företag som redovisar moms kvartalsvis kan bokföra löpande fyra gånger per år. Däremot har huvudregeln för när löpande bokföring ska ske inte ändrats. Bokföringen ska också ske på ett sätt som gör det möjligt att kontrollera fullständigheten och överblicka verksamhetens förlopp, ställning och resultat. Av bland annat dessa anledningar är det mycket troligt att BFN begränsar möjligheten att bokföra löpande endast fyra gånger per år. I artikeln spekulerar jag om två gränser avseende nettoomsättningen på årsbasis, en miljon kronor respektive tre miljoner kronor. Jag vet inte vad BFN kommer fram till. Men faktum är att lagen har ändrats och jag anser att det betyder något även innan BFN har yttrat sig. claes eriksson är redovisningsexpert på Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF). bertil raue: Finns det någon rättssäkerhet i skatteprocessen? Advokaten Per Johansson skriver i Balans nr 11/2011 att Skatteverket riskerar att krossa svenska företag. Skatteverket svarar i Balans nr 12/2011 och menar att Skatteverket bidrar till ett väl fungerande samhälle. Jag vill gå ett steg vidare i debatten och ifrågasätta rättssäkerheten vad gäller skatteprocesser. Beviskraven i skatteprocessen är väsentligt lägre än i civilmål. Ofta skjuter man dessutom över bevisbördan på den skattskyldige. I Sverige har vi också den dubbla bestraffningen i form av både skatte tillägg och skattebrott. Denna fråga prövas i dagarna av EU-domstolen. I Sverige är det lättare att bli dömd för skattebrott och bokföringsbrott än för misshandel. Brott mot den enskilde bestraffas lindrigare än brott mot samhället. Ska det vara så i ett rättssamhälle? I min yrkesverksamhet som auktoriserad revisor har jag stött på flera graverande fall som upprört mig och som aktualiserar frågan om rättssäkerheten. Frågan är om domstolarna fungerar i skatteprocessen. Och verkar anställda på Skatteverket verkligen så som Suzanne Lindblom (chef på Skatte verkets produktionsavdelning) skriver i Balans nr 12/2011: För oss är en hög rätts säkerhet och ett högt förtroende avgörande för att vi ska lyckas med vårt uppdrag. Att göra något som hotar detta ligger inte i vårt intresse. Tyvärr kan jag räkna upp åtskilliga ärenden som har behandlats i motsats till denna idealbild. Låt mig nämna ett flagrant exempel. Lyssnar Skatteverket verkligen på dem som har synpunkter? Bertil Raue tvivlar på det. Ett företag bedrev en outletbutik som sålde sportkläder. I marknadsföringssyfte såldes märkesjackor ut, för priser som i många fall understeg inköpspriset. Skatteverket ifrågasatte detta och skönstaxerade företaget. Detta ledde till att personerna som ägde aktierna personligen, ansågs ha haft inkomst av tjänst med 5 miljoner kronor. Skatteverket taxerade privatpersonerna och lämnade över till Kronofogden att driva in beloppet. Tingsrätten försatte därefter dessa personer i personlig konkurs. Allt detta skedde innan ärendet hade prövats i dåvarande Länsrätten. Alla försök att få anstånd eller bestridande av konkursansökan misslyckades. Konkursansökan överklagades ända till Högsta Domstolen utan framgång. Genom den personliga konkursen berövades personerna möjlighet att bekosta skatteprocessen. Möjlighet till framgång i högre instanser var därigenom liten. Skatte processen har trots detta drivits vidare i både länsrätt och kammarrätt. Helt utan framgång. Leverantören till jackorna medgav i kammarrätten att man varit medveten om att priset satts under inköpspris och att reglering av detta skulle ske i efterhand. Ingen sådan information som har tillförts ärendet har kunnat påverka domstolarna. Högsta Förvaltningsdomstolen har vägrat prövningstillstånd. För att kunna få ett drägligt framtida liv har de drabbade personerna nu valt att lämna Sverige. Dessutom har nu Skatteverket anmält företaget för bokföringsbrott. Åtal har nyligen väckts. Jag måste ifrågasätta rättssäkerheten i skatteprocessen: Ska man verkligen kunna försättas i konkurs innan ärendet har prövats av någon högre instans? Ska inte det allmänna bekosta juridiskt biträde till de drabbade? Varför sker ingen objektiv prövning i skattedomstolarna? Varför läggs bevisbördan över på den skatteskyldige vid skönstaxering? Suzanne Lindblom skriver att man alltid lyssnar till dem som har synpunkter och har vi gjort fel så rättar vi till. Jag välkomnar verkligen att någon lyssnar inom Skatteverket. Då skulle man kanske kunna förhindra de olycksfall i arbetet som tyvärr ofta förekommer. bertil raue är auktoriserad revisor på Baker Tilly i Malmö och ledamot i FARs policygrupp för skatt. 45 Foto: emma frekke

20 Noteringar SJR hyr ut och RekRyteRaR chefer och SpecialiSteR inom ekonomi, bank och finans. Sedan Det är vi som hyr ut och rekryterar ekonomer. läs mer på Nytt från Skatteverket! Handledning för beskattning av inkomst 2012 SKV 399 (Del 1 4), utgåva 1 BEST.NR F PRIS 1 850: (exkl. moms) Inför 2012 års upplaga har omfattande förändringar gjorts i publikationen. Förutom de tidigare områdena har även innehållet i Handledning för internationell beskattning (SKV 352) arbetats in. De sju avdelningarna är fördelade på fyra volymer: DEL 1 Avd. 1 ämnen som rör flera skatter Avd. 2 bestämmelser som gäller flera inkomstslag DEL 2 Avd. 3 inkomst av tjänst Avd. 4 inkomst av kapital DEL 3 Avd. 5 inkomst av näringsverksamhet (avsnitt 42 64) DEL 4 Avd. 5 inkomst av näringsverksamhet (avsnitt 65 87) Avd. 6 bestämmelser om vissa före teelser Avd. 7 särskilda skatter och pensionsgrundande inkomst FRITZES DIREKT FRÅN SVERIGES MYNDIGHETER Vill Du anta utmaningen? Arbetar Du på en större byrå och är kvalificerad revisor och vill starta en egen revisionsbyrå? Då har Du just nu möjlighet att överta en mindre revisionsbyrå i norra Stockholm. Det finns stora möjligheter att utveckla byrån. Möjligheter finns att bredda tjänsteutbudet samt att öka omsättningen. F n omsätter byrån drygt 1 milj kr. Det är viktigt att Du är utåtriktad och sätter klientens bästa i fokus. Byrån finns i trevliga lokaler med goda parkeringsmöjligheter samt nära till kommunala transportmedel. Vill Du anta utmaningen så hör av Dig för en förutsättningslös diskussion till Balans e-postadress Revisionsbyrå Norr om Stockholm Auktoriserad revisor Far Fler titlar hittar du på fritzes.se För beställning besök Tel Orderfax E-post Kontakta oss FAR Far Box 6417, Stockholm Box 6417, Stockholm Besöksadress: Kungsbron 2 Besöksadress: Kungsbron Allmänna yrkesfrågor Dan Allmänna Brännström yrkesfrågor (generalsekreterare)* Dan Brännström Helene (generalsekreterare)* Agélii (chefsjurist)* Helene Agélii Maria (chefsjurist)* Bengtson (kvalitetskontroll/xbrl)* Maria Bengtson Carl (medlemsfrågor/kvalitetskontroll/xbrl)* Brege (policy- Carl Brege och arbetsgrupper)* Annelie (policy- Dahlqvist och arbetsgrupper)* (Små Åsa Ehlin & medelstora företag (kommunikationschef)* revision och redovisningstjänster)* Åsa Karin Ehlin Engblom Fredrikson (kommunikationschef)* (styrelsens sekreterare)* Ewa Fallenius (press- och EU-ansvarig)* Lennart Iredahl (Stora företag revision)* Nina Ljungmark Berglund (Rådgivningssektionen)* (Rådgivnings- och Skattesektionerna)* Fredrik Sara Orback Nydén (föreningsjurist)* Sara Lena Orback Sjöblom (föreningsjurist)* (Små & medelstora företag Lena redovisningstjänster)* Sjöblom (Små Bengt & Skough medelstora företag (Små redovisningstjänster)* & medelstora företag Bengt revision)* Skough (Små & medelstora företag Styrelsens revision)* arbetsutskott Anders Bäckström (ordf.) Styrelsens arbetsutskott Anders Helena Herlogsson Bäckström (ordf.) (första vice ordf.) Helena Lotta Silfverstolpe Herlogsson (andra (första vice ordf.) Lotta Dan Brännström Silfverstolpe (generalsekreterare)* (andra vice ordf.) Dan Styrelsens Brännström övriga (generalsekreterare)* ledamöter Anna-Clara af Ekenstam, Styrelsens Peter Gustafsson, övriga ledamöter Lali Ragnar Börjesson, Gustavii, Anna-Clara Annika Larsson, af Ekenstam, Peter Magnus Gustafsson, Larsson, Ragnar Thomas Gustavii, Lindgren, Annika Carola Larsson, Lundgren, Magnus Jan Magnusson, Larsson, Thomas Mats Olsson, Lindgren, Carola Magnus Lundgren, Svensson Henryson, Jan Gunnar Magnusson, Thuresson (adj.) Magnus Åsa Wirén Svensson Linder, Henryson, Gunnar Bo Åsell Thuresson (adj.) (adj.) Åsa Wirén Linder, Bo Åsell (adj.) * * e-post: e-post: hjälper branschen att göra nytta för näringsliv och samhälle. Ingen rocket science utan knepigare än så Bara två dagar gammal, men Redovisningskonsultveckan är redan en succé. Redovisning, moms och skatter det ena svårare än det andra, i alla fall för mig. Värst av allt är momsen. Lärarna bedyrar att det inte är någon rocket science, men jag går ändå vilse i momsöknen. När jag tror att det förhåller sig på ett visst sätt är det alltid tvärtom. Varför är moms, som borde vara enkelt, så oerhört komplicerat? Hemma i Sverige har vintern slagit till med snö och kyla, och därför är det med en känsla av overklighet jag njuter av solen och värmen andra dagen i Playa del Ingles på Gran Canaria. Det är ännu tidigt på siestan och allt är stilla. Dan Brännström är FARs generalsekreterare. Först fladdrar det bara till bland palmbladen, men så tilltar det så pass mycket att jag sätter mig upp. Varifrån kommer den starka vinden? I nästa sekund drar tromben in över poolområdet. På ett ögonblick omvandlas poolen till en fontän, och jag hör höga skrik från borden med parasollerna. Tromben har siktat in sig på hotellets restaurang och träffar husväggen som tvingar vinden uppåt. Allt lyfter. Lärarna på Redovisningskonsultveckan flyger upp från sina stolar, och deras parasoll drar till väders för att landa på en balkong på fjärde våningen. Högt ovanför hotellet seglar övningsuppgifter vi aldrig mer återser. Endast en sak ligger kvar. Tungt och stabilt. För det krävs mer än en tromb för att rubba på Samlingsvolymen. Själva rollen som auktoriserad redovisningskonsult är naturligtvis i fokus. Och diskussionen förs minst lika mycket utanför som inne i lektionssalen. Alla lär av alla, det är så det ska vara. Det handlar om olika sätt att öka kundnyttan men också om nya tjänster och nya sätt att ta betalt. Det är inspirerande att se den stora lusten att erövra hittills oanade höjder. Vi når faktiskt toppen på K2. För under ett av passen upptäcker vi möjligheterna i Bokföringsnämndens K2-paket. Men om årsredovisningen ska förmedla en användbar bild krävs, som alltid, omdöme och en varsam handpåläggning. Nu hör jag det igen: Det här är ingen 'rocket science'. Nej, det är alldeles sant. Jag inser att redovisningskonsultens vardag är betydligt knepigare än så. Det räcker inte med kunskap eller teknik, det krävs också ett stort mått professionellt omdöme. Inte minst när det blåser. Välkommen att kommentera på danbrännström.se 46 47

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM SVAR 2012-01-10 Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM Inbjudan att lämna synpunkter på förslag till EU-direktiv om årsbokslut, sammanställda redovisningar och

Läs mer

Stockholm den 1 september 2014

Stockholm den 1 september 2014 R-2014/0870 Stockholm den 1 september 2014 Till Justitiedepartementet Ju2014/2963/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 maj 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Genomförande

Läs mer

Arsredovisning ror rakenskapsaret 2015-02-18-2015-04-30

Arsredovisning ror rakenskapsaret 2015-02-18-2015-04-30 1(8) A Group Of Retail Assets Sweden AB Org nr 5594-3641 Arsredovisning ror rakenskapsaret 215-2-18-215-4-3 Styrelsen och verkstallande direktoren avger fdljande arsredovisning. Innehall forvaltningsberattelse

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL BDO Malmö Hur äga häst?

VÄLKOMMEN TILL BDO Malmö Hur äga häst? VÄLKOMMEN TILL BDO Malmö Hur äga häst? Kristina Anderson Auktoriserad revisor, partner 070-624 58 06 VI SPEGLAR LOKALA BEHOV OCH GLOBALA ÖNSKEMÅL BDO International är världens femte största revisions-

Läs mer

Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22) (Ju2014/2963/L1)

Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22) (Ju2014/2963/L1) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Stockholm 1 september 2014 Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22) (Ju2014/2963/L1) FAR har beretts

Läs mer

Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m.

Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m. REMISSYTTRANDE AD 41 556/04 2005-03-01 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m. Inledning Bolagsverket

Läs mer

Årsredovisningen En sanning med variation

Årsredovisningen En sanning med variation Årsredovisningen En sanning med variation Bokföringsnämndens K-projekt Sedan 2004 arbetar bokföringsnämnden med att ta fram fyra kategorier av samlade regelverk (K1, K2, K3 och K4). När regelpaketen är

Läs mer

Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen våren 2009

Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen våren 2009 Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen våren 2009 1.1 2,5 62,5 4 Frågan avser hur styrelsen bör agera när det två veckor innan publicering av bokslutskommunikén för ett bolag noterat på NGM Equity har

Läs mer

SVARSMALL. HÖGRE REVISORSEXAMEN Del II

SVARSMALL. HÖGRE REVISORSEXAMEN Del II SVARSMALL HÖGRE REVISORSEXAMEN Del II November 2012 Revisorsnämnden 2012 Deluppgift 3.1 a) En revisionsberättelse med en anmärkning avseende att skatter och avgifter inte har betalats i tid enligt 9 kap

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 1(11) Vita Huset i Nyköping AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 Styrelsen och verkställande direktören avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

Delårsrapport januari - mars 2008

Delårsrapport januari - mars 2008 Delårsrapport januari - mars 2008 Koncernen * - Omsättningen ökade till 138,4 Mkr (136,9) - Resultatet före skatt 25,8 Mkr (28,6)* - Resultatet efter skatt 18,5 Mkr (20,6)* - Vinst per aktie 0,87 kr (0,97)*

Läs mer

Årsredovisning. Stockholm Bostadsutveckling 1 AB (Pub!) 2012-07-01-2013-06-30. för 556867-7008. Räkenskapsåret

Årsredovisning. Stockholm Bostadsutveckling 1 AB (Pub!) 2012-07-01-2013-06-30. för 556867-7008. Räkenskapsåret Årsredovisning för Stockholm Bostadsutveckling 1 AB (Pub!) 556867-7008 Räkenskapsåret 2012-07-01-2013-06-30 Stockholm Bostadsutveckling 1 AB (Pubi) 1 (8) Styrelsen och verkställande direktören för Stockholm

Läs mer

Ta mer plats på årsstämman och klargör revisorns roll och uppdrag

Ta mer plats på årsstämman och klargör revisorns roll och uppdrag Ta mer plats på årsstämman och klargör revisorns roll och uppdrag Årsstämman är aktiebolagets högsta beslutande organ. Det är där aktieägarna utövar sin rätt att besluta om bolagets angelägenheter samt

Läs mer

En bokslutsrapport kan lämnas som ett resultat. Vad är en bokslutsrapport? Fördjupning #4/2015 Balans

En bokslutsrapport kan lämnas som ett resultat. Vad är en bokslutsrapport? Fördjupning #4/2015 Balans Vad är en bokslutsrapport? Bokslutsrapporten är för många en kvalitetsstämpel. Men vad den innebär mer i detalj är inte lika känt. I denna artikel redogör Yvonne Jansson, Bodil Gistrand och Kristina Lilja

Läs mer

REMISS 2010-06-18. Dnr 07-30. Enligt sändlista. Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning

REMISS 2010-06-18. Dnr 07-30. Enligt sändlista. Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning REMISS 2010-06-18 Enligt sändlista Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning Bokföringsnämnden (BFN) har vid sitt sammanträde den 8 juni 2010 beslutat om remiss på ett förslag till nytt

Läs mer

Kurser för dig som vill vara steget före! KURSÖVERSIKT VÅREN 2013. För dig som är: Revisor Kvalificerad revisor

Kurser för dig som vill vara steget före! KURSÖVERSIKT VÅREN 2013. För dig som är: Revisor Kvalificerad revisor Kurser för dig som vill vara steget före! KURSÖVERSIKT VÅREN 2013 För dig som är: Revisor Kvalificerad revisor Dags att planera in vårens kurser Här har vi samlat vårens kurser för dig som är revisor,

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra en guide för studenter 1 Många studenter väljer att skriva uppsatser om K3 och K2 vilket ibland

Läs mer

Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag

Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag 2 (6) Innehållsförteckning Policy för internkontroll... 1 för Stockholms

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Fortnox International AB (publ) - Bokslutskommuniké januari - december 2012

Fortnox International AB (publ) - Bokslutskommuniké januari - december 2012 Fortnox International AB (publ) Bokslutskommuniké januari december 212 Fjärde kvartalet 212 Nettoomsättningen uppgick till 41 (453) tkr Rörelseresultatet uppgick till 9 65 (1 59) tkr Kassaflödet från den

Läs mer

Förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelse Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse Amago Capital AB (publ), org nr 556476-0782, är ett publikt onoterat bolag med 16 417 959 utestående aktier. Per balansdagen var bolagets tre största aktieägare

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078); SFS 2006:874 Utkom från trycket den 21 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om bokföringslagen

Läs mer

FAR Akademi utbildningar hösten 2012. KURSÖVERSIKT hösten 2012 Aktuella utbildningar för hela Ekonomisverige

FAR Akademi utbildningar hösten 2012. KURSÖVERSIKT hösten 2012 Aktuella utbildningar för hela Ekonomisverige FAR Akademi utbildningar hösten 2012 KURSÖVERSIKT hösten 2012 Aktuella utbildningar för hela Ekonomisverige Kursöversikt hösten 2012 Bokslutsredovisning Ort Maj Aug Sep Okt Nov Dec Bokslutsredovisning

Läs mer

Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA. Berättelsen du inte får missa...

Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA. Berättelsen du inte får missa... Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA Berättelsen du inte får missa... Ny utformning av revisionsberättelsen Från och med 2011 tillämpas ISA Känner du inte riktigt igen revisionsberättelsen

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31 Styrelsen för Kävlinge Golfbana AB (publ) avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning

Läs mer

AMBLIN EKONOMIKONSULTATIONER OCH EKONOMISK FÖRVALTNING

AMBLIN EKONOMIKONSULTATIONER OCH EKONOMISK FÖRVALTNING AMBLIN EKONOMIKONSULTATIONER OCH EKONOMISK FÖRVALTNING För de bolag som endast konsoliderar i samband med kvartalsrapporter är det mer kostnadseffektivt att ta in en konsult vid dessa tillfällen, än att

Läs mer

Utbildningar. våren 2015. För dig som är: Controller Ekonomichef Redovisningschef Ekonomiassistent Redovisningsassistent

Utbildningar. våren 2015. För dig som är: Controller Ekonomichef Redovisningschef Ekonomiassistent Redovisningsassistent Utbildningar våren 2015 För dig som är: Controller Ekonomichef Redovisningschef Ekonomiassistent Redovisningsassistent EkonomiSveriges självklara val. Utbildning är alltid en god investering Ekonomifunktionens

Läs mer

Årsredovisning. Romeleåsens Golfklubb IF

Årsredovisning. Romeleåsens Golfklubb IF Årsredovisning för Romeleåsens Golfklubb IF 845002-2218 Räkenskapsåret 2012 1 (7) Styrelsen för Romeleåsens Golfklubb IF får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2012. Förvaltningsberättelse Information

Läs mer

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Av Tobias Lindström Innehållsförteckning Introduktion... 1 Bakgrund... 1 Inledning... 1 Del två: Min syn på aktiviteter

Läs mer

Årsredovisning för Svenska Islandshästförbundet 2012-01-01-2012-12-31

Årsredovisning för Svenska Islandshästförbundet 2012-01-01-2012-12-31 Sida 1 av 8 Årsredovisning för Svenska Islandshästförbundet för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Innehåll Sida - Förvaltningsberättelse - Resultaträkning - Balansräkning - Noter 2 3 4 5 Om inte annat

Läs mer

Övervakning av regelbunden finansiell information

Övervakning av regelbunden finansiell information Rapport enligt FFFS 2007:17 5 kap 18 avseende år 2007 Övervakning av regelbunden finansiell information Inledning Nordic Growth Market NGM AB ( NGM-börsen ) har i lag (2007:528) om värdepappersmarknaden

Läs mer

Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening

Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Årsredovisning för Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Räkenskapsåret 2010-01-01-2010-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter

Läs mer

Årsredovisning för MYTCO AB 556736-5035. Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för MYTCO AB 556736-5035. Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30. Innehållsförteckning: Årsredovisning för MYTCO AB Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 4 Redovisningsprinciper

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012 1(9) Ideonfonden AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen och verkställande direktören avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning

Läs mer

Koncernredovisning helägda bolag, samriskbolag och intressebolag. 2011 Bengt Bengtsson

Koncernredovisning helägda bolag, samriskbolag och intressebolag. 2011 Bengt Bengtsson Koncernredovisning helägda bolag, samriskbolag och intressebolag 2011 Bengt Bengtsson Koncerner och intressebolag (ÅRL) Sammanslagning av flera företags redovisning Om ett företag äger aktier i något

Läs mer

Intern kontroll enligt koden.

Intern kontroll enligt koden. Intern kontroll enligt koden. 31 januari 2006 Anders Hult Utvecklingen av IK är en resa Internkontrollrapporten kommer därför att bli en statusrapport från denna resa! Budskapet om IK i koden Koden behandlar

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS ALLMÄNNA RÅD

BOKFÖRINGSNÄMNDENS ALLMÄNNA RÅD BOKFÖRINGSNÄMNDENS ALLMÄNNA RÅD ISSN 1404-5761 Utgivare: Gunvor Pautsch, Bokföringsnämnden, Box 6751, 113 85 STOCKHOLM Bokföringsnämndens allmänna råd om tillämpning av Redovisningsrådets rekommendation

Läs mer

Nya upplagor 2013! BÖCKER VINTER/VÅR 2013. Aktuella böcker inom redovisning, revision, skatt, juridik och finans

Nya upplagor 2013! BÖCKER VINTER/VÅR 2013. Aktuella böcker inom redovisning, revision, skatt, juridik och finans Nya upplagor 2013! BÖCKER VINTER/VÅR 2013 Aktuella böcker inom redovisning, revision, skatt, juridik och finans Redovisning, Revision, Bolagsstyrning redovisning FARs Samlingsvolym redovisning 2013 Standardverket

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Styrelsen och Verkställande direktören för Inev Studios AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. XX AB Org.nr 000000-0000. för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31

ÅRSREDOVISNING. XX AB Org.nr 000000-0000. för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31 ÅRSREDOVISNING XX AB Org.nr för räkenskapsåret Fastställelseintyg Undertecknad styrelseledamot intygar härmed att denna kopia av årsredovisningen överensstämmer med originalet, samt att resultat- och balansräkningen

Läs mer

Media Evolution Ideell Förening

Media Evolution Ideell Förening Årsredovisning för Media Evolution Ideell Förening Räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Handlingar inför extra bolagsstämma i. Sectra AB (publ) Tisdagen den 22 november 2011 A14153477

Handlingar inför extra bolagsstämma i. Sectra AB (publ) Tisdagen den 22 november 2011 A14153477 Handlingar inför extra bolagsstämma i Sectra AB (publ) Tisdagen den 22 november 2011 Dagordning för extrastämma med aktieägarna i Sectra AB (publ) tisdagen den 22 november 2011 kl. 14.00 på bolagets kontor

Läs mer

FRISKIS & SVETTIS IF SÖDERTÄLJE

FRISKIS & SVETTIS IF SÖDERTÄLJE 1(9) FRISKIS & SVETTIS IF SÖDERTÄLJE Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2014 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning

Läs mer

Årsredovisning. Svensk Privatläkarservice AB

Årsredovisning. Svensk Privatläkarservice AB Årsredovisning för Svensk Privatläkarservice AB 556794-9408 Räkenskapsåret 2013 1 (7) Styrelsen för Svensk Privatläkarservice AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse

Läs mer

Vilken utbildning behöver du? Kurser för dig som är redovisningskonsult Kursöversikt 2015. EkonomiSveriges självklara val.

Vilken utbildning behöver du? Kurser för dig som är redovisningskonsult Kursöversikt 2015. EkonomiSveriges självklara val. Vilken utbildning behöver du? Kurser för dig som är redovisningskonsult Kursöversikt 2015 EkonomiSveriges självklara val. En auktoriserad redovisningskonsult är framgångsrik Som redovisningskonsult är

Läs mer

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako LYSTRING FÖRETAGARE som vill ha fler referenser, högre intäkter och fler kunder, klienter eller patienter som jagar dig istället för tvärtom Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Läs mer

RFR 1. Uppdaterad januari 2013 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER

RFR 1. Uppdaterad januari 2013 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER RFR Uppdaterad januari 203 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 3 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS 5 IFRS 0 Koncernredovisning 6 IAS Utformning

Läs mer

Utbildning i modern riskhantering Enterprise Risk Management ERM

Utbildning i modern riskhantering Enterprise Risk Management ERM Utbildning i modern riskhantering Enterprise Risk Management ERM 18 19 mars 2014 16 17 oktober 2014 Målgrupp För dig som, både inom näringsliv och offentlig förvaltning ansvarar för verksamhetsstyrning,

Läs mer

Årsredovisning 2011. Ale El Elhandel AB

Årsredovisning 2011. Ale El Elhandel AB Årsredovisning 2011 Ale El Elhandel AB Innehåll VD kommentar 4 2011 i korthet 5 Förvaltningsberättelse 6 Resultaträkning 7 Balansräkning 8 Noter 10 Styrelse 11 Revisionsberättelse 12 Styrelse/revision

Läs mer

RFR 1. Uppdaterad juni 2011 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER

RFR 1. Uppdaterad juni 2011 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER RFR 1 Uppdaterad juni 2011 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER 1 Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 3 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS 5 IAS 1 Utformning av finansiella rapporter

Läs mer

Årsredovisning ONETOOFREE AB

Årsredovisning ONETOOFREE AB Årsredovisning för ONETOOFREE AB 556729-7758 Räkenskapsåret 2010 07 01 2011 06 30 Org.nr 556729-7758 1 (7) Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten Bolaget utvecklar och tillhandahåller spel på internet

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2007

Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2007 Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2007 Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2007 präglades åter av den höga uppköpsaktiviteten i näringslivet men nämnden gjorde också uttalanden i andra ämnen. Knappt

Läs mer

Granska årsredovisning - Zingo Djurvård AB

Granska årsredovisning - Zingo Djurvård AB Granska årsredovisning - Zingo Djurvård AB Du ska som revisor granska årsredovisningen för Zingo Djurvård AB för 2014. Bolaget ägs av Lisen Krall som tidigare drev företaget som enskild näringsidkare.

Läs mer

Komplett intervju med Jacob Wallenberg och frågor till Investor som endast i delar publicerades i Svenska Dagbladet den 25-27/1 2011

Komplett intervju med Jacob Wallenberg och frågor till Investor som endast i delar publicerades i Svenska Dagbladet den 25-27/1 2011 Komplett intervju med Jacob Wallenberg och frågor till Investor som endast i delar publicerades i Svenska Dagbladet den 25-27/1 2011 Svenska Dagbladet (SvD): Många har reagerat på att Börje Ekholm tjänat

Läs mer

Bli företaget kunderna älskar att köpa av

Bli företaget kunderna älskar att köpa av Workshop för småföretagare som vill framåt snabbare Bli företaget kunderna älskar att köpa av ******************************************************************************** WORKSHOP MED BJÖRN STRID OBS!

Läs mer

10 500 ekonomer väljer FAR Akademi varje år!

10 500 ekonomer väljer FAR Akademi varje år! 10 500 ekonomer väljer FAR Akademi varje år! KURSÖVERSIKT VÅREN 2013 För dig som är: Ekonomichef Redovisningsansvarig Redovisningsekonom Redovisningsassistent Controller Mycket bra kurs som varvade teori

Läs mer

PRESSMEDDELANDE. Effekter till följd av övergång till IFRS. www.billerud.com 2005-03-29

PRESSMEDDELANDE. Effekter till följd av övergång till IFRS. www.billerud.com 2005-03-29 PRESSMEDDELANDE www.billerud.com 2005-03-29 Effekter till följd av övergång till IFRS Billerud AB (publ) tillämpar från och med den 1 januari 2005 de av EG-kommissionen godkända International Financial

Läs mer

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan 838800-5517 Räkenskapsåret 2009 07 01 2010 06 30 Org.nr 838800-5517 1 (9) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 DELÅRSRAPPORT 2011 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2011-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

Redogörelse för Avanzas ersättningspolicy 2014

Redogörelse för Avanzas ersättningspolicy 2014 Redogörelse för Avanzas ersättningspolicy 2014 Bakgrund Avanzas ersättningsregler är utformade i enlighet med de krav som ställs upp i externa regler gällande för de verksamheter som bolag i Avanza-koncernen

Läs mer

Vilken utbildning behöver du? Kurser för dig som är redovisningskonsult Kursöversikt 2015. EkonomiSveriges självklara val.

Vilken utbildning behöver du? Kurser för dig som är redovisningskonsult Kursöversikt 2015. EkonomiSveriges självklara val. Vilken utbildning behöver du? Kurser för dig som är redovisningskonsult Kursöversikt 2015 EkonomiSveriges självklara val. En auktoriserad redovisningskonsult är framgångsrik Som redovisningskonsult är

Läs mer

Rättningskommentarer Revisorsexamen våren 2010

Rättningskommentarer Revisorsexamen våren 2010 Rättningskommentarer Revisorsexamen våren 2010 1.1 4,8 80 6 Uppgiften behandlar två frågor från nytillträdda ägare tillika ny styrelse: Kan upplysningar om bolagets verksamhet lämnas till enskilda aktieägare

Läs mer

Surveillance Stockholm

Surveillance Stockholm Surveillance Stockholm Vanligt förekommande brister i årsredovisningar 2011 I bilagan ges ett preliminärt resultat av Börsens granskning. Dessa noteringar är kortfattade samt generella, och information

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Där du kan välja vad och var. www.glimstedt.se www.facebook.com/advokatfirmanglimstedt

Där du kan välja vad och var. www.glimstedt.se www.facebook.com/advokatfirmanglimstedt Där du kan välja vad och var. www.glimstedt.se www.facebook.com/advokatfirmanglimstedt Var vill du jobba? Vi har 14 kontor i Sverige, tre i Baltikum och ett i Vitryssland. Vi är en av Sveriges största

Läs mer

Markus Lund (S) utses att utöver ordföranden justera dagens protokoll.

Markus Lund (S) utses att utöver ordföranden justera dagens protokoll. 1 (5) Protokoll nr 6 fört vid extra sammanträde med styrelsen i, 556832-1110, den 18 november 2013, klockan 08.00-08.55 ande: Övriga närvarande: Peter Lilja, ordförande (M) Kaj Göransson (S) Christina

Läs mer

Sammanfattningen på sidan 5, punkt B.12 får följande lydelse:

Sammanfattningen på sidan 5, punkt B.12 får följande lydelse: Stockholm, 5 juni 2015 TILLÄGG 2015:1 TILL GRUNDPROSPEKT AVSEENDE ATRIUM LJUNGBERG AB (PUBL) MTN-PROGRAM Tillägg till grundprospekt avseende Atrium Ljungberg AB (publ) ( Atrium Ljungberg ) MTNprogram,

Läs mer

Årsredovisning för Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ)

Årsredovisning för Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Årsredovisning för Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) (556817-1812) Räkenskapsåret 100831-101231 Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB Årsredovisning Sida 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

Årsredovisning. Tingsryd 1609 AB (publ)

Årsredovisning. Tingsryd 1609 AB (publ) Årsredovisning för Tingsryd 1609 AB (publ) 556693-7990 Räkenskapsåret 2010 07 01 2010 12 31 Org.nr 556693-7990 1 (7) Styrelsen och verkställande direktören för Tingsryd 1609 AB (publ) får härmed avge årsredovisning

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Skräddarsydda kurser för dig som är redovisningskonsult. Redovisningskonsult

Skräddarsydda kurser för dig som är redovisningskonsult. Redovisningskonsult Skräddarsydda kurser för dig som är redovisningskonsult Redovisningskonsult Kurser våren 2014 Vi ordnar kompetensen Tillväxten kommer per automatik I rollen som redovisningskonsult är utbildning en förutsättning

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 1(11) Skellefteå Golf AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning 4 - noter 6

Läs mer

IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas

IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas Inledning Vilka vänder sig informationen till? Vad behandlas och vad behandlas inte? Vad gäller om föreningen

Läs mer

ÅRSREDO VISNING. rör. Bostadsrättsföreningen Kastanjegården på Gotland. Org.nr. 769624-9122

ÅRSREDO VISNING. rör. Bostadsrättsföreningen Kastanjegården på Gotland. Org.nr. 769624-9122 ÅRSREDO VISNING rör Bostadsrättsföreningen Kastanjegården på Gotland Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

Konkreta tips inför anställningsintervjun

Konkreta tips inför anställningsintervjun Konkreta tips inför anställningsintervjun Ofta är det intervjun som till slut avgör om du får jobbet och därför är det viktigt att du förbereder dig. Gör du ett gott intryck och lyckas presentera dig på

Läs mer

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING?

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? XV/7030/98 SV HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? GENERALDIREKTORAT- XV Inre marknad och finansiella tjänster Detta dokument är avsett att användas som diskussionsunderlag inom

Läs mer

Nyheter i Norstedts Bokslut Företag 2011.D/2011.D.1

Nyheter i Norstedts Bokslut Företag 2011.D/2011.D.1 Nyheter i Norstedts Bokslut Företag 2011.D/2011.D.1 Kristina Dahlberg Produktchef Version 2011.D.1 är en uppdatering av version 2011.D och innehåller följande rättningar; Notnumret skrivs nu återigen ut

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31.

ÅRSREDOVISNING. Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31. ÖGC GOLF OCH MASKIN AB Årsredovisning Sida 1 ÅRSREDOVISNING 2014 Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31. Årsredovisningen omfattar

Läs mer

Övergång till K2 2014-11-25

Övergång till K2 2014-11-25 Övergång till K2 Övergång till K2 1 Innehåll Introduktion 1 Det första året med K2 2 Korrigering i ingående balans 2 Tillgångar, skulder och avsättningar som inte får redovisas 2 Tillgångar, skulder och

Läs mer

Vilken utbildning behöver du? Kurser för dig som är redovisningskonsult Kursöversikt

Vilken utbildning behöver du? Kurser för dig som är redovisningskonsult Kursöversikt Vilken utbildning behöver du? Kurser för dig som är redovisningskonsult Kursöversikt hösten 2014 En auktoriserad redovisningskonsult är framgångsrik Som redovisningskonsult är du ofta din kunds hela ekonomiavdelning.

Läs mer

Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 13-2866 Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

Resultat och ställning, Koncernen 2005/06 2004/05 2003/04

Resultat och ställning, Koncernen 2005/06 2004/05 2003/04 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamheten Bolaget skall bedriva resebyråverksamhet, anordna reserarrangemang och därmed förenlig verksamhet, liksom äga och förvalta fastigheter såväl i Sverige som utomlands.

Läs mer

Goda skatteråd bidrar till din lönsamhet

Goda skatteråd bidrar till din lönsamhet Goda skatteråd bidrar till din lönsamhet Skattepresentation Illustration: Robert Hilmersson Skatt Frigör potentialen att växa Låt våra skattekonsulter ge dig goda råd och öka dina möjligheter till framgångsrika

Läs mer

ERSÄTTNINGSPOLICY Bakgrund Definitioner Nordiska Kreditmarknadsaktiebolaget Stockholm

ERSÄTTNINGSPOLICY Bakgrund Definitioner Nordiska Kreditmarknadsaktiebolaget Stockholm ERSÄTTNINGSPOLICY 1. Bakgrund 1.1. Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2011:1 innehåller bestämmelser om hur bl.a. kreditmarknadsbolag ska mäta, styra, rapportera och kontrollera de risker som ersättningssystem

Läs mer

Skatter och bokföring Starta-Eget-Kurs SU Innovation 10 april 2013

Skatter och bokföring Starta-Eget-Kurs SU Innovation 10 april 2013 Skatter och bokföring Starta-Eget-Kurs SU Innovation 10 april 2013 Om Kyllenius Kyllenius hjälper företag att få en Effektiv ekonomi Vi hjälper våra kunder med löpande bokföring, deklarationer, löner och

Läs mer

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 Belopp i kkr 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Intäkter 88 742 114 393 391 500 294 504 88 742 114

Läs mer

Revisionsberättelse Till årsstämman i 24 Mobile Advertising Solutions AB, org. nr 556693-7958 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen

Läs mer

EV Karlstad Ejendom Holding AB

EV Karlstad Ejendom Holding AB Årsredovisning för EV Karlstad Ejendom Holding AB Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Allt måste inte ske vid 30

Allt måste inte ske vid 30 Med en annons i Balans når du alla Sveriges auktoriserade revisorer och en stor del av de auktoriserade redovisningskonsulterna. Balans är Sveriges ledande tidskrift för auktoriserade revisorer och auktoriserade

Läs mer

Smedby Affärsfastighet AB

Smedby Affärsfastighet AB Årsredovisning för Smedby Affärsfastighet AB Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Information till aktieägarna i East Capital Financials Investors AB (publ)

Information till aktieägarna i East Capital Financials Investors AB (publ) Information till aktieägarna i East Capital Financials Investors AB (publ) Information till aktieägarna inför extra bolagsstämma den 14 augusti 2012 avseende styrelsens förslag om aktiesplit och obligatoriskt

Läs mer

FI:s redovisningsföreskrifter

FI:s redovisningsföreskrifter FI:s redovisningsföreskrifter 2008-06-18 Preliminär bedömning till följd av ändringar i IAS 32 och IAS 1 INNEHÅLL FÖRORD 1 SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 1. ÄNDRING I IAS 32 3 2. ÄNDRING I IAS 1 5 Kontaktperson

Läs mer

GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010

GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010 GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010 GoBiGas AB bildades 2008 och skall utveckla och nyttja teknik för produktion av SNG (Substitute Natural Gas). G o B i G a s BILD INFOGAS HÄR SENARE INNEHÅLL INNEHÅLL Förvaltningsberättelse

Läs mer

Årsredovisning för. Brf Skyttegatan 6 769608-0394. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för. Brf Skyttegatan 6 769608-0394. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning: Årsredovisning för Brf Skyttegatan 6 Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

REDOVISNING. för. Göteborg Beachvolley Club. Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2008-09-01--2009-08-31.

REDOVISNING. för. Göteborg Beachvolley Club. Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2008-09-01--2009-08-31. o ARS REDOVISNING för Göteborg Beachvolley Club Org.nr.857208-7271 Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2008-09-01--2009-08-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse - resultaträking

Läs mer

URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER

URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 1(13) Skellefteå Golfklubb Org nr Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer