Landstinget Västernorrland sida 1 av 18

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Landstinget Västernorrland sida 1 av 18"

Transkript

1 Landstinget Västernorrland sida 1 av 18 Örnsköldsviks sjukhus Tf sjukhusdirektör Monika Johansson monika.johansson@lvn.se Örnsköldsvik Denna skrivelse skall i laga ordning diarieföras, dnr emotses med vändande e-post till voulf56@gmail.com som bekräftelse att Örnsköldsviks sjukhus emottagit denna skrivelse. OBS All kommunicering i detta ärende skall ske via e-post till voulf56@gmail.com då undertecknad befinner sig på resande fot övertid. Om information i kommunicering innehåller sekretess belagd information uppmanas ni att avmaska sådan information som kan förhindra Er att kommunicera via e-post. Solberg Tillskriver Er då undertecknad Ulf Bittner(UB) övertid vägrats adekvat begärd behandling utifrån remiss ställd av läkare, från doktor Jan Ericsson, Norrforskliniken, Umeå, ( kommit er till del via e-post ). Ärendet är kommunicerat sedan tidigare med er chefsläkare och er verksamhetschef Torgil Boström och är ännu ej färdigkommunicerat enligt UB mening då adekvat vård ej ännu erbjudits. Bakgrund UB har av er begärt att Örnsköldsvik sjukhus skall påvisa vilken kompetens man besitter utifrån bedömning/granskning av nackskador, se tidigare kommunikation, men man har från er sida vägrat uppge dessa begärda fakta/kompetens. Därav kan ej den av er erbjudna vården/behandling/undersökning accepteras utifrån att Örnsköldsviks sjukhus underlåter att påvisa begärd kompetens som bedömare/granskare av undersökning besitter och tillika med vad denna undersökning ger vid handen utifrån påvisade fakta i kommuniceringen. Fakta som är av största vikt för UB:s framtida livskvalité utifrån att denna undersökningsmetod skall verifieras av er är av sådan kompetens så den kan upptäcka eventuella skador av nacken utifrån 2 tidigare bilolyckor. 1

2 Därför har status quo uppstått och UB får icke adekvat vård pga. av att Landstinget Västernorrland, Örnsköldsviks sjukhus, underlåter sina skyldigheter utifrån Hälso- och sjukvårdslagen. Därutöver underlåts UB utifrån EU-rättigheter, av landstinget västernorrland(örnsköldsviks sjukhus), vad Rättighetsstadgan ger vid handen. Rättighetsstadgan är juridiskt bindande enligt Lissabonsfördraget av datum Rättighetsstadgan åberopas i sin helhet och gällande EU-rättspraxis åberopas i sin helhet utifrån att landstinget västernorrland och staten Sverige har att tillämpa fullt ut gällande EUrättspraxis för att icke förhindra den fria rörligheten inom EU/EES på hälso- och sjukvårdens marknad. Alltså har UB av Örnsköldsviks sjukhus begärts utomlandsvårds remiss pga. att adekvat behandling av landstinget västernorrland icke kan styrkas och valfrihet av behandling finns inskriven i svensk lag. Därutöver har second opinion begärt men uppenbarligen underlåtits av landstinget västernorrland, Örnsköldsviks sjukhus. Den remiss som utfärdats av åberopad doktor Jan Ericsson, Norrforskliniken, Umeå, ( kommit er till del via e-post ), har icke ifrågasatts av er. Uppenbart är att den kompetens som krävs för att kunna säkert diagnostisera problematiken icke finns hos er, spetskompetensen finns inte inom Sverige vilket är väl känt av Nackskadeförbundet där u t är medlem. Remissen, från doktor Jan Ericsson, är ställd till kompetens inom EU/EES. Därav skall ärende hos er beredas utifrån gällande EU-lagstiftning då alla krav är uppfyllda enligt svensk lagstiftning, dvs. landstinget är skyldig att erbjuda vård. Sverige är ett EU-medlemsland sedan år 1995 och fri rörlighet råder på den inre marknaden inom EU/EES på hälso- och sjukvårdens marknad. Det som påvisats av landstinget västernorrland, Örnsköldsviks sjukhus, i detta ärende är att betraktas som brott, utifrån att detta ärende skall bedömas utifrån gällande EU-rättspraxis, och så har icke i något beslut från er sida påvisats. Begär därför beslut i detta ärende av ansvarig tjänsteman inom landstinget västernorrland, Örnsköldsviks sjukhus, som är baserat/styrkt utifrån gällande EU-rättspraxis med mål, dom och punkter som ger landstinget västernorrland rätten att förhindra UB rätten till bättre vård inom EU/EES. Beslutet skall vara undertecknat av tjänsteman som är införstådd med de skyldigheter gällande lagar ger vid handen. Vänligen men bestämt redogör med lag, stycke och paragraf i svar på frågorna så att svaren blir helt juridiskt klarlagda. Därtill utifrån gällande EU-rättspraxis med mål, dom och punkter som ger landstinget västernorrland rätten att förhindra UB rätten till bättre vård inom EU/EES Det är av största vikt att landstinget västernorrland, Örnsköldsviks sjukhus, inser att ärendet i nuvarande läge är att betraktas från UB:s sida att landstinget begår lagbrott utifrån vad som delges er i denna skrivelse. 2

3 Vad som delgivets er sedan tidigare finns i all korrespondens av ärendet till er på Örnsköldsviks sjukhus och landstinget västernorrland utifrån begäran om remiss för vård som utfärdats av doktor Jan Ericsson, remiss utfärdad Av vikt är att utomlänsremiss, om icke adekvat begärd vård kan erbjudas utifrån spetskompetens, och därtill second opinion/andra bedömning) rättigheter ytterligare stärkts utifrån lag/ förordning (2010:349) om vårdgaranti, i laga kraft Åberopar denna lag som stärker UB:s rätt till begärd vård(se underlaget/remissen från doktor jan Ericsson), som icke landstinget ännu erbjudit, dvs. helt underlåtit, mycket skyndsamt effektueras i beslut av Örnsköldsviks sjukhus ledningsansvarige i beslut till UB via e-post till voulf56@gmail.com. Dessutom utifrån att UB har rätt till valfrihet åberopas att remissen ställs till klinik i Finland som besitter spetskompetens på området inom EU/EES(UB och remitterande doktor kände icke vid remiss tillfället denna undersökning i Finland). UB har fått den informationen via Nackskadeförbundet där UB är medlem. Undersökningsmetoden och kompetens, Finland, är sedan tidigare kommunicerat till Örnsköldsviks sjukhus. Utifrån lag som trädde ikraft , som åberopas, är följande av största vikt att Örnsköldsviks sjukhus tager i beaktande; Det blir mer tydligt att patienten får en stärkt ställning med den nya lagen inom fyra områden såsom vårdgaranti, fast vårdkontakt, förnyad medicinsk bedömning och vård hos annan vårdgivare. Lagen reglerar vidare att patienten utan extra kostnad kan få vård hos en annan vårdgivare om landstinget inte klarar att uppfylla tidsgränserna i rätt tid. Patienterna ska ges en individuellt anpassad information om vårdgarantin och om möjligheterna att välja vårdgivare och utförare inom den offentligt finansierade vården. Verksamhetschefen ska ges ett tydligare ansvar för att patientens behov av trygghet, samordning, kontinuitet och säkerhet i vården tillgodoses Om det behövs eller om en patient begär det ska verksamhetschefen utse en fast vårdkontakt för patienten. Härmed begäres av Örnsköldsviks sjukhus att fast vårdkontakt utses av Örnsköldsviks sjukhus mycket skyndsamt och meddelas med vändande e-post till voulf56@gmail.com Från 1 juli 2010 kommer förändringar av Hälso- och sjukvårdslagen att träda i kraft och berör följande områden: Vårdgaranti, Fast vårdkontakt, Förnyad medicinsk bedömning, Vård hos annan vårdgivare. Den begränsning som i dag finns i lagstiftningen om patientens rätt till behandling utanför det landsting inom vilket han eller hon är bosatt, föreslås utgå. Vårdgivare och de enskilda yrkesutövarna föreslås få ett ansvar för att ge patienten individuellt anpassad information om möjligheterna att välja vårdgivare och utförare inom den offentligt finansierade vården. 3

4 Regeringen föreslår att verksamhetschefen ska ges ett tydligare ansvar för att patientens behov av trygghet, samordning, kontinuitet och säkerhet i vården tillgodoses. Om det behövs eller om en patient begär det ska verksamhetschefen utse en fast vårdkontakt för patienten. Denna ordning ska ersätta den nuvarande funktionen patientansvarig läkare (PAL), som regeringen föreslår ska avskaffas. Regeringen föreslår vidare att patientens ställning stärks genom att hälso- och sjukvårdens skyldighet att medverka till att patienten kan få en förnyad medicinsk bedömning utökas. Detta görs genom att ta bort begränsningen att skyldigheten bara gäller när vetenskap och beprövad erfarenhet inte ger entydig vägledning för det medicinska ställningstagandet. Vad som är av vikt utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. När ett ärende som berör vård utomlands inom EU/EES, enligt gällande EU-rättspraxis som landstinget västernorrland och Örnsköldsviks sjukhus lyder under, är att den internationella medicinska vetenskapen gäller i bedömningen/beslutet. Härmed begäres att Örnsköldsviks sjukhus utfärdar remiss utifrån vad som i grunden, remiss från doktor Jan Ericsson(remiss utfärdad utifrån i lag gällande vårdgaranti av datum , till av idag skrivelse begär som remiss instans Finland(som även begärts i tidigare skrivelser i ärendet men nekats av Örnsköldsviks sjukhus). Såtillvida att Örnsköldsviks sjukhus icke kan bevisa att sjukhuset kan påvisa samma kompetens innehafs av Örnsköldsviks sjukhus som vården i Finland kan erbjuda. All kommunicering, utifrån remissen från doktor Jan Ericsson av datum , åberopas som bevis i handläggningen av beslut som nu skall komma från Örnsköldsviks sjukhus. Beslutet gäller vård utomlands Åberopar/begär att Örnsköldsviks sjukhus skall genomläsa Rättighetsstadgan mycket nogsamt av Örnsköldsviks sjukhus innan beslut fattas om ert ställningstagande. Begär att beslutet i sin helhet är utifrån vad Rättighetsstadgan ger vid handen. Örnsköldsviks sjukhus har att särskilt beakta följande; Att detta beslut, enligt gällande Rättighetsstadga, är möjligt att överklaga i förvaltningsdomstol. Att det skall vara motiverat utifrån vad artikel 41 så väl beskriver. Dessutom, enligt Rättighetsstadgan, skal följande beaktas mycket nogsamt ur juridiskt perspektiv när beslutet skrives/fattas från er sida; EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA Ingress Europas folk har mellan sig skapat en allt fastare sammanslutning och har beslutat att dela en fredlig framtid på grundval av gemensamma värden. I medvetande om sitt andliga och etiska arv bygger unionen på de odelbara och universella värdena människans värdighet, frihet, jämlikhet och solidaritet samt på den demokratiska 4

5 principen och rättsstatsprincipen. Unionen sätter människan i centrum för sin verksamhet genom att inrätta ett unionsmedborgarskap och skapa ett område med frihet, säkerhet och rättvisa. Unionen ska bidra till att bevara och utveckla dessa gemensamma värden med respekt för mångfalden i Europas folks kultur och traditioner samt för medlemsstaternas nationella identitet och organisering av sina offentliga myndigheter på nationell, regional och lokal nivå. Den ska söka främja en balanserad och hållbar utveckling och ska trygga fri rörlighet för personer, tjänster, varor och kapital, samt etableringsfrihet. Det är därför nödvändigt att stärka skyddet av de grundläggande rättigheterna mot bakgrund av samhällsutvecklingen, de sociala framstegen och den vetenskapliga och tekniska utvecklingen, genom att göra dessa rättigheter mer synliga i en stadga. Med beaktande av unionens behörighet och uppgifter samt subsidiaritetsprincipen bekräftas i denna stadga de rättigheter som har sin grund särskilt i medlemsstaternas gemensamma författningstraditioner och internationella förpliktelser, europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, unionens och Europarådets sociala stadgor samt rättspraxis vid Europeiska unionens domstol och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. I detta sammanhang kommer stadgan att tolkas av unionens och medlemsstaternas domstolar med vederbörlig hänsyn till de förklaringar vilka fastställdes under ledning av presidiet för det konvent som utarbetade stadgan och vilka uppdaterades av Europeiska konventets presidium. Åtnjutandet av dessa rättigheter medför ansvar och skyldigheter mot andra människor, mot mänskligheten och mot kommande generationer. Europeiska unionen erkänner därför de rättigheter, friheter och principer som anges nedan. Begär att en fast vårdkontakt för patienten för UB och att denna fasta vårdkontakt icke är någon av de tidigare inblandade verksamhetschefer eller chefläkare som alla varit mycket kränkande mot UB. I den delen, kränkningarna, begär UB att alla kränkningar som bevisligen skett övertid i handläggningen av ärendet utreds av opartisk, bekostad av landstinget, utredare som icke har jävsförhållande till de berörda kränkarna. Kränkande särbehandling är ett brott och det är av största vikt att detta mycket skyndsamt effektueras av landstinget dvs. utreds opartiskt. Landstinget, Örnsköldsviks sjukhus skall mycket nogsamt genomläsa, innan beslut fattas i ärendet, och ävenledes via lag, stycke och paragraf motivera sitt beslut utifrån; eller 5

6 Förordning (1994:2053) om vissa ersättningar i internationella förhållanden till landsting och kommuner från sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Därtill skall beslutet innefatta, vilket härmed begäres, motivering utifrån följande EUrättspraxis; Om begärd vård ej finns inom egna Landsting kan patienten välja vård utomlands före vård i annat landsting inom Sverige Källa: cj&docnoj=docnoj&typeord=alltyp&numaff=c- 157%2F99&ddatefs=&mdatefs=&ydatefs=&ddatefe=&mdatefe=&ydatefe=&nomusuel= &domaine=&mots=&resmax=100 EU-rättspraxis; 61999J0157, mål C-157/99, datum , citat; Domstolens dom den 12 juli B.S.M. Smits, gift Geraets, mot Stichting Ziekenfonds VGZ och H.T.M. Peerbooms mot Stichting CZ Groep Zorgverzekeringen 104 Det finns vidare anledning att i detta sammanhang påpeka att de nationella myndigheterna, vid bedömningen av om en behandling som är lika effektiv för patienten kan erhållas i tid vid en inrättning som har ingått ett avtal med den sjukförsäkringskassa som den försäkrade personen är ansluten till, är skyldiga att ta hänsyn till samtliga omständigheter i det enskilda fallet och därvid vederbörligen beakta inte enbart patientens hälsotillstånd vid den tidpunkt när det ansöks om tillstånd, utan också dennes sjukdomshistoria. 105 Ett sådant villkor kan möjliggöra att det inom det nationella territoriet upprätthålls ett tillräckligt, väl avvägt och permanent utbud av sjukhusvård av god kvalitet samt att den finansiella stabiliteten i sjukförsäkringssystemet säkerställs. 106 Om många försäkrade skulle besluta sig för att utnyttja vård i andra medlemsstater, trots att de sjukvårdsinrättningar som har ingått ett avtal med den sjukförsäkringskassa som de tillhör erbjuder lämpliga behandlingar som är identiska eller likvärdiga, skulle ett sådant utflöde av patienter kunna äventyra såväl själva syftet med avtalssystemet som - till följd av detta - alla ansträngningar att planera och rationalisera inom denna livsviktiga sektor i syfte att undvika överkapacitet på sjukhusen, obalans i utbudet av sjukhusvård, slöseri och förluster, såväl logistiska som finansiella. 107 När det däremot har fastslagits att vård som omfattas av det inhemska sjukförsäkringssystemet inte kan utföras av en avtalsbunden inrättning, kan det inte tillåtas att inhemska sjukvårdsinrättningar med vilka den försäkrade personens 6

7 sjukförsäkringskassa inte har ingått något avtal har företräde, till nackdel för sjukvårdsinrättningar belägna i andra medlemsstater. Så snart sådana behandlingar kan antas utföras utanför den planering som genomförts genom ZFW, skulle nämligen ett sådant företräde gå utöver vad som är nödvändigt för att säkerställa upprätthållandet av de tvingande hänsyn som anges i punkt 105 i förevarande dom. Kommentar Det innebär att om patienten ej kan få begärd vård inom eget landsting kan patienten välja vård utomlands före vård i annat landsting inom Sverige. Detta skall särskilt beaktas av Örnsköldsviks sjukhus, Landstinget Västernorrland, i beslut som skall vara överklagningsbart till förvaltningsdomstol utifrån gällande Rättighetsstadga. Beslutet från Örnsköldsviks sjukhus, landstinget västernorrland, skall således innefattas av så kallad besvärshänvisning för överklagan! Beslutet skall också innehålla, om det går emot UB, hänvisning till lag stycke och pargraf som styrker landstinget västernorrland, Örnsköldsviks sjukhus, rätt till att neka UB vårdremiss till begärd instans inom EU/EES. Beakta att särskild hänsyn skall tagas, i beslutet, till följande bevis om åberopas i sin helhet men dock särkilt nedanstående citeringar; källa RÄTT TILL ERSÄTTNING FÖR SJUKVÅRDSTJÄNSTER INOM EU/EES Sidan Obefogade nationella inskränkningar är i princip otillåtna och måste åsidosättas enligt EGrättens principer om direkt effekt och företräde. Exempel på nationella restriktioner som har varit föremål för EG-domstolens prövning är nationella krav på förhandstillstånd för att få ersättning för vård ett annat EU-land. Dessa ansågs utgöra hinder för den fria rörligheten enligt artiklarna 49 och 50 i EG-fördraget eftersom konsekvensen blir att medan inget tillstånd krävs för att få vård i det egna landet ersatt så blir förhandstillstånd nödvändigt för att få ersättning för vård i annat land.59 Det är svårt att hävda annat än att utländska vårdgivare behandlas på annat sätt än inhemska vårdgivare. De som tillhandahåller tjänster utomlands kan i sådana fall endast erbjuda 7

8 tjänster som inte är ersättningsgilla för utländska patienter och därför blir deras tjänster mindre attraktiva.60 Villkor för beviljande av ersättning enligt nationell lagstiftning kan i sig också utgöra otillåtna restriktioner för fri rörlighet. En protektionistisk tillämpning av dessa villkor på sätt så att utländska vårdgivare missgynnas gentemot inhemska är inte heller tillåten.61 Ett absolut förbud mot ersättning för privat vård anses vara otillåten eftersom mindre ingripande åtgärder som exempelvis ett system med förhandstillstånd kan vidtas.64 Således är alla tänkbara nationella begränsningar som avhåller de försäkrade från att vända sig till vårdgivare i andra medlemsländer otillåtna om undantag inte kan motiveras. Sid 17 EG domstolen har totalt godtagit tre grunder för undantag av hänsyn till allmänintresset inom hälso- och sjukvården: 1) risken för att den ekonomiska balansen i systemet för social trygghet allvarligt rubbas, 2) målsättningen att upprätthålla en läkar- och sjukhusvård som är väl avvägd och tillgänglig för alla, 3) nödvändigheten att upprätthålla en vårdkapacitet eller sjukvårdskompetens inom det nationella territoriet som krävs för befolkningens överlevnad.69 Grunderna för tvingande hänsyn ansågs kunna innefattas i undantagen på grund av hänsyn till folkhälsan enligt artikel 46 i EG-fördraget.70 De nationella åtgärder som begränsar eller gör det mindre attraktivt att utöva de grundläggande friheterna skall uppfylla fyra förutsättningar enligt det så kallade Gebhardtestet: de skall vara tillämpliga på ett icke diskriminerande sätt, de skall framstå som motiverade med hänsyn till allmänintresset, de skall vara ägnade att säkerställa förverkligandet av den målsättning som efterstävas genom dem och det skall inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå denna målsättning.71 Det sistnämnda proportionalitetskravet innebär att denna målsättning inte skulle kunna tillgodoses med mindre ingripande åtgärder.72 Det kan också uppmärksammas att det är EG-domstolen som bestämmer om allmänintresset är skyddsvärt eftersom allmänintresset är ett gemenskapsrättsligt begrepp och ligger inom EU:s kompetens. EG-domstolen kan avgöra om begränsningar med hänsyn till allmänintresset är rättfärdigade.73 Medlemsländerna har bevisbördan för att något av dessa undantag föreligger i det enskilda fallet.74 Sidan 45 För planerad vård ser Försäkringskassan i dagsläget att det finns sammanlagt tre vägar för att erhålla ersättning för detta. Dels kan landstinget remittera patienten utomlands, dels kan den försäkrade ansöka om förhandstillstånd eller så kan patienten vända sig direkt till en vårdgivare utomlands och därefter kräva ersättning i efterhand.244 8

9 Sidan Remiss från landstinget Försäkringskassan beslutar inte i dessa ärenden. Ansvar och kostnader ligger helt på landstinget. Eftersom reglerna vid remiss inom Sverige utanför det egna landstinget är att remitterande landsting även står för kost, logi och reskostnader med avdrag för patientkostnader gäller att landstinget betalar reskostnaden även när patienten remitterats till ett annat EU/EES-land.245 ( 245 Försäkringskassan, Rättsligt ställningstagande Dnr , s. 2. ) Utifrån helt färsk EU-rättspraxis åberopas följande dom i sin helhet, källa J0173, Domstolens dom - 5 oktober 2010, Elchinov, Mål C-173/09, mål C 173/09, som skall beaktas i beslutet från sjukhuset vid sitt beslut om nu begärda remiss för vård utomläns/utomlandsvård inom EU/EES och i denna dom särskilt följande citat; 31. Det följer vidare av fast rättspraxis att en nationell domstol, som inom ramen för sin behörighet ska tillämpa de unionsrättsliga bestämmelserna, är skyldig att säkerställa att dessa regler ges full verkan, genom att med stöd av sin egen behörighet, om det behövs, underlåta att tillämpa varje motstridande bestämmelse i nationell lagstiftning, i förevarande fall den nationella processregel som nämns ovan i punkt 22, utan att den behöver begära eller avvakta ett föregående upphävande av denna genom lagstiftning eller något annat konstitutionellt förfarande (se, för ett liknande resonemang, dom av den 9 mars 1978 i mål 106/77, Simmenthal, REG 1978, s. 629, punkt 24, svensk specialutgåva, volym 4, s. 75, och av den 19 november 2009 i mål C 314/08, Filipiak, REU 2010, s. I-0000, punkt 81). 38. Det förhållandet att artikel 22 i förordning nr 1408/71 är tillämplig i förevarande fall hindrar inte att även bestämmelserna om frihet att tillhandahålla tjänster är tillämpliga, i det här fallet artikel 49 EG. Det förhållandet att en nationell lagstiftning eventuellt kan vara förenlig med en sekundärrättslig bestämmelse, i det här fallet artikel 22 i förordning nr 1408/71, medför nämligen inte att den faller utanför tillämpningsområdet för bestämmelserna i EG-fördraget (se, för ett liknande resonemang, domen i det ovannämnda målet Watts, punkterna 46 och 47, och domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Spanien, punkt 45). 39. Artikel 22.1 c i i förordning nr 1408/71 har dessutom till syfte att ge personer rätt till vårdförmåner som utges för den behöriga institutionens räkning av institutionen på vistelseorten enligt bestämmelserna i lagstiftningen i den medlemsstat där tjänsterna tillhandahålls, som om den berörde vore ansluten till denna institution (se, för ett liknande resonemang, domar av den 28 april 1998 i målen C 120/95, Decker, REG 1998, s. I-1831, punkterna 28 och 29, C 158/96, Kohll, REG 1998, s. I 1931, punkterna 26 och 27, samt dom av den 12 juli 2001 i mål C 368/98, Vanbraekel m.fl., REG 2001, s. I 5363, punkterna 32 och 36, och av den 23 oktober 2003 i mål C 56/01, Inizan, REG 2003, s. I 12403, punkterna 19 9

10 och 20, och domen i det ovannämnda målet Watts, punkt 48). Vad sedan artikel 22.2 andra stycket i samma förordning beträffar har den till enda syfte att ange de omständigheter under vilka den behöriga nationella institutionen inte får avslå en ansökan om tillstånd enligt artikel 22.1 c (se, för ett liknande resonemang, domen i det ovannämnda målet Vanbraekel m.fl., punkt 31). 40. Såsom de regeringar som avgett yttranden i förevarande mål har gjort gällande, är det för det andra fastslaget att unionsrätten inte inkräktar på medlemsstaternas befogenhet att utforma sina system för social trygghet och att det i avsaknad av harmonisering på unionsnivå följaktligen ankommer på lagstiftaren i varje medlemsstat att bestämma villkoren för beviljande av sociala trygghetsförmåner. Medlemsstaterna är vid utövandet av denna befogenhet emellertid skyldiga att iaktta unionsrätten, bland annat bestämmelserna om frihet att tillhandahålla tjänster. Enligt dessa bestämmelser får medlemsstaterna inte införa eller bibehålla obefogade inskränkningar i utövandet av denna frihet inom området för hälso- och sjukvård (se, för ett liknande resonemang, bland annat domen i det ovannämnda målet Watts, punkt 92 och där angiven rättspraxis, dom av den 19 april 2007 i mål C 444/05, Stamatelaki, REG 2007, s. I 3185, punkt 23, och domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Spanien, punkt 53). 42. Domstolen har nämligen funnit att det inte kan uteslutas att risken för att den ekonomiska balansen i systemet för social trygghet allvarligt rubbas kan vara ett tvingande skäl av allmänintresse som kan motivera en begränsning av principen om frihet att tillhandahålla tjänster. Domstolen har även medgett att målsättningen att upprätthålla en väl avvägd läkar- och sjukhusvård som är tillgänglig för alla också kan omfattas av undantagen avseende hänsyn till folkhälsan enligt artikel 46 EG, i den mån målsättningen bidrar till att säkerställa en hög nivå vad avser hälsoskyddet. Domstolen har vidare angett att nämnda artikel 46 EG ger medlemsstaterna möjlighet att begränsa friheten att tillhandahålla läkaroch sjukhusvård i den mån det med hänsyn till folkhälsan, och till och med för befolkningens överlevnad, är väsentligt att upprätthålla en vårdkapacitet eller en sjukvårdskompetens inom det nationella territoriet (se, för ett liknande resonemang, domarna i de ovannämnda målen Kohll, punkterna 41, 50 och 51, Smits och Peerbooms, punkterna 72 74, Müller-Fauré och van Riet, punkterna 67 och 73, samt Watts, punkterna ). 43. Domstolen har även uttalat att antalet sjukhusanläggningar, deras geografiska fördelning, hur de är inrättade och vilken utrustning som de är försedda med, liksom karaktären av de vårdtjänster som de erbjuder, måste kunna planeras. En planering som i allmänhet ska tillgodose många behov. Genom denna planering eftersträvas för det första målet att inom den berörda statens territorium säkerställa att det finns en ständig och tillräckligt stor tillgång till ett väl avvägt utbud av sjukhusvård av god kvalitet. Planeringen i fråga är för det andra uttryck för en vilja att säkerställa en kontroll över kostnaderna och i 10

11 möjligaste mån undvika allt slöseri med ekonomiska, tekniska och mänskliga resurser. Ett sådant slöseri skulle nämligen kunna medföra särskilt stor skada eftersom sjukhusvårdssektorn obestridligen medför avsevärda kostnader och ska tillfredställa ökande behov, medan de finansiella resurser som kan avsättas för hälso- och sjukvård inte är obegränsade, oavsett vilken finansieringsmetod som används (domarna i de ovannämnda målen Smits och Peerbooms, punkterna 76 79, och Watts, punkterna 108 och 109). 44. Slutligen ska det även påpekas att unionsrätten visserligen i princip inte utgör hinder för ett system med förhandstillstånd, men att det likväl är nödvändigt att villkoren för beviljande av ett sådant tillstånd är motiverade med hänsyn till sådana tvingande skäl som nämns ovan, att de inte går utöver vad som är objektivt nödvändigt i detta syfte och att resultatet inte kan uppnås genom mindre ingripande regler. Ett sådant system måste vidare grundas på objektiva kriterier som inte är diskriminerande och som är kända på förhand, för att begränsa myndigheternas utrymme för skönsmässig bedömning och förhindra att bedömningen blir godtycklig (se, för ett liknande resonemang, domarna i de ovannämnda målen Smits och Peerbooms, punkterna 82 och 90, Müller-Fauré och van Riet, punkterna 83 85, och Watts, punkterna ). 47. Lagstiftningen är således inte motiverad av dessa tvingande skäl och uppfyller under alla omständigheter inte proportionalitetskravet i punkt 44 ovan. Lagstiftningen utgör därmed en oberättigad inskränkning i friheten att tillhandahålla tjänster. 48. Beträffande tillämpningen av artikel 22.1 c i förordning nr 1408/71 har domstolen dessutom, i punkt 34 i domen i det ovannämnda målet Vanbraekel m.fl., slagit fast att när en socialförsäkringstagares ansökan om tillstånd på grundval av nämnda artikel har avslagits av den behöriga institutionen och det senare, antingen av den behöriga institutionen själv eller genom ett domstolsavgörande, har fastställts att detta avslag inte var välgrundat, har socialförsäkringstagaren rätt att på den behöriga institutionens bekostnad direkt erhålla återbetalning av ett belopp motsvarande det som normalt skulle ha ersatts om tillståndet hade utfärdats korrekt från början. 49. Härav följer att en medlemsstat inte får föreskriva att ersättning för sjukhusvård i en annan medlemsstat inte, under några som helst omständigheter, kan utgå om vården har tillhandahållits utan förhandstillstånd. 50. Såsom generaladvokaten har påpekat i punkterna 49 och 50 i sitt förslag till avgörande beträffande lagstiftningen i det nationella målet, är artikel 36 i sjukförsäkringslagen tvetydig. Det ankommer under alla omständigheter på den nationella domstolen att mot bakgrund av anvisningarna i denna dom bedöma huruvida nämnda artikel är förenlig med artikel 49 EG 11

12 och artikel 22 i förordning nr 1408/71 såsom dessa artiklar har tolkats av domstolen och, i den mån nämnda artikel 36 kan bli föremål för flera tolkningar, tolka den i överensstämmelse med unionsrätten (se, för ett liknande resonemang, domen i de ovannämnda förenade målen Melki och Abdeli, punkt 50 och där angiven rättspraxis). 52. Den nationella domstolen har ställt den första, den andra och den fjärde frågan i syfte att få klarhet i huruvida artikel 22.2 andra stycket i förordning nr 1408/71, med avseende på sjukvård som inte kan erbjudas i bosättningsmedlemsstaten, ska tolkas så att en ansökan om tillstånd enligt artikel 22.1 c i i samma förordning inte får avslås när dels den typ av behandling som är aktuell kan utges enligt denna medlemsstats lagstiftning, men utan att det finns någon uttrycklig och exakt angivelse av vilken behandlingsmetod som tillämpas, dels en alternativ och lika effektiv behandling inte kan erbjudas i tid i denna medlemsstat. Vidare vill den veta om artikeln ska tolkas så, att den utgör hinder för de nationella organ som har att pröva en ansökan om förhandstillstånd att vid tillämpningen av denna artikel presumera att vård som inte kan erbjudas i nämnda medlemsstat inte ingår bland de förmåner som ersätts enligt denna medlemsstats lagstiftning och, omvänt, att sjukhusvård som ingår bland dessa förmåner kan erbjudas i denna medlemsstat. 53. I artikel 22.2 andra stycket i förordning nr 1408/71 föreskrivs två villkor som, när de är uppfyllda, innebär att den behöriga institutionen måste meddela ett sådant förhandstillstånd som avses i artikel 22.1 c i i denna förordning (se, för ett liknande resonemang, domarna i de ovannämnda målen Inizan, punkt 41, och Watts, punkt 55). 54. det första villkoret är att den aktuella vården måste vara en förmån som utges enligt lagstiftningen i bosättningsmedlemsstaten, och det andra villkoret är att den vård som patienten söker i en annan medlemsstat än bosättningsmedlemsstaten inte kan ges i sistnämnda medlemsstat inom den tid som, med beaktande av hans aktuella hälsotillstånd och sjukdomens sannolika förlopp, där är normal för vården i fråga (domarna i de ovannämnda målen Inizian, punkterna 42 och 44, och Watts, punkterna 56 och 57). 55. Den fjärde frågan som hänskjutits till domstolen rör det första villkoret och ska därför prövas först. Därefter ska den andra frågan, vilken avser det andra villkoret, prövas och slutligen ska den första frågan, avseende den presumtion som nämnts i beslutet om hänskjutande, prövas. Svaret på sistnämnda fråga följer nämligen av svaret på de två övriga frågorna. Den fjärde frågan: Det första villkoret i artikel 22.2 andra stycket i förordning nr 1408/71 12

13 56. I syfte att avgöra huruvida det första villkoret i artikel 22.2 andra stycket i förordning nr 1408/71 är uppfyllt måste det kontrolleras om den aktuella vården såsom den beskrivs i de handlingar som ingetts till domstolen det vill säga en av läkare ordinerad behandling av ögat med radioaktiva applikatorer eller med protonterapi, är en förmån som utges enligt lagstiftningen i den medlemsstat inom vars territorium personen är bosatt, det vill säga om de ingår bland de förmåner som ersätts enligt det bulgariska systemet för social trygghet. 57. Det ska i det avseendet understrykas att unionsrätten, såsom har påpekats ovan i punkt 40, inte inkräktar på medlemsstaternas befogenhet att utforma sina system för social trygghet och att det i avsaknad av harmonisering på unionsnivå ankommer på lagstiftaren i varje medlemsstat att bestämma villkoren för beviljande av sociala trygghetsförmåner. 58. Det har sålunda redan slagits fast att det i princip inte är oförenligt med gemenskapsrätten att en medlemsstat i syfte att uppnå kostnadsbegränsningar upprättar uttömmande förteckningar över vilka vårdförmåner som ersätts enligt systemet för social trygghet och att unionsrätten i princip inte kan medföra att en medlemsstat blir tvungen att utvidga sådana förteckningar (se, för ett liknande resonemang, domen i det ovannämnda målet Smits och Peerbooms, punkt 87). 59. Såsom de regeringar som avgett yttranden har gjort gällande innebär detta att det ankommer på varje medlemsstat att fastställa vilka vårdförmåner som ska ersättas enligt respektive stats sociala trygghetssystem. Den berörda medlemsstaten kan i det syftet upprätta en förteckning över exakt vilka behandlingar eller behandlingsmetoder som omfattas eller mer allmänt ange vilka behandlingskategorier, typer av behandling eller behandlingsmetoder som är ersättningsgilla. 60. Det ankommer i det sammanhanget uteslutande på de nationella organ som har att pröva en ansökan om tillstånd för vård i en annan medlemsstat än bosättningsmedlemsstaten att avgöra huruvida vården i fråga omfattas av en sådan förteckning. I förevarande fall ankommer det på den nationella domstolen att avgöra huruvida den vård som Georgi Ivanov Elchinov mottog i Tyskland finns upptagen bland de kliniska behandlingar som omnämns i bilaga 5 till dekret nr Eftersom medlemsstaterna vid utövandet av sina befogenheter är skyldiga att inte avvika från unionsrätten ska de säkerställa att artikel 22.2 andra stycket i förordning nr 1408/71 tillämpas i enlighet med unionsrätten, med iakttagande av de krav som omnämns ovan i punkt

14 62. Härav följer att det, när det i förteckningen över ersättningsgilla vårdförmåner inte uttryckligen och exakt anges vilken behandlingsmetod som tillämpas utan bara typ av behandling, för det första ankommer på institutionen i den medlemsstat i vilken den socialförsäkrade är bosatt att med tillämpning av gängse tolkningsprinciper och objektiva och icke diskriminerande kriterier, och med beaktande av samtliga relevanta medicinska omständigheter och tillgängliga vetenskapliga rön, avgöra huruvida denna behandlingsmetod motsvarar de förmåner som avses i medlemsstatens lagstiftning. Om så är fallet, kan en ansökan om förhandstillstånd inte avslås med motiveringen att en sådan behandlingsmetod inte utförs i bosättningsmedlemsstaten, eftersom ett sådant skäl, om det godtas, leder till en inskränkning av tillämpningsområdet för artikel 22.2 andra stycket i förordning nr 1408/ Domstolen har i det avseendet understrukit att den behöriga myndigheten, vid bedömningen av huruvida en behandling som är lika effektiv för patienten kan erhållas i tid i bosättningsmedlemsstaten, ska ta hänsyn till samtliga omständigheter i det enskilda fallet och vederbörligen beakta inte enbart patientens hälsotillstånd vid tidpunkten för ansökan, och i förekommande fall hur svåra smärtor han har eller hur gravt handikappad han är vilket till exempel skulle kunna göra det omöjligt eller orimligt svårt att utöva yrkesverksamhet utan även hans sjukdomshistoria (domarna i de ovannämnda målen Inizan, punkt 46, och Watts, punkt 62). 67. När den aktuella vården inte kan erbjudas i den medlemsstat i vilken den socialförsäkrade är bosatt och de förmåner som utges enligt lagstiftningen i nämnda stat inte finns angivna i någon preciserad förteckning över behandlingar eller behandlingsmetoder, utan bestäms genom en mer allmän definition av behandlingskategorier, typer av behandling eller behandlingsmetoder, innebär artikel 22.2 andra stycket i förordning nr 1408/71 att, om det har fastställts att den planerade behandlingen i en annan medlemsstat ingår i någon av dessa kategorier eller motsvarar någon av dessa typer av behandling, den behöriga institutionen ska ge socialförsäkringstagaren det tillstånd som krävs för att denna ska få ersättning för kostnaderna för behandlingen, när den alternativa behandling som kan erbjudas i tid i bosättningsmedlemsstaten inte, såsom i den situation som den nationella domstolen har beskrivit, är lika effektiv. 14

15 68. Den nationella domstolen har som bakgrund till denna fråga anfört att det framgår av de anvisningar som Varhoven administrativen sad har lämnat i det nationella målet att när den aktuella sjukhusvården inte kan erbjudas i Bulgarien gäller presumtionen att nämnda vård inte ingår bland de kliniska behandlingar som ersätts av NZOK och omvänt, att när nämnda vård ersätts av NZOK gäller presumtionen att vården kan erbjudas i Bulgarien. Varhoven administrativen sad vill få klarhet i huruvida en sådan presumtion är förenlig med artikel 22 i förordning nr 1408/71 då den enligt nämnda domstol innebär att de två villkoren i artikel 22.2 andra stycket i denna förordning inte kan uppfyllas annat än när lika effektiv vård kan erbjudas i bosättningsmedlemsstaten men inte i tid. 69. Det ska i det avseendet konstateras att det framgår av den tolkning av artikel 22.2 andra stycket i förordning nr 1408/71 som gjorts inom ramen för den fjärde och den andra frågan att ett beslut med anledning av en begäran om tillstånd enligt artikel 22.1 c i i samma förordning inte kan grunda sig på en sådan presumtion. 70. För det första framgår det nämligen av det som redan har anförts ovan i punkt 62, dels att det i varje enskilt fall med tillämpning av gängse tolkningsprinciper och objektiva och icke diskriminerande kriterier och med beaktande av samtliga relevanta omständigheter och tillgängliga vetenskapliga rön måste avgöras huruvida denna behandlingsmetod motsvarar de förmåner som avses i medlemsstatens lagstiftning, dels att en ansökan om förhandstillstånd inte kan avslås med motiveringen att en sådan behandlingsmetod inte utförs i bosättningsmedlemsstaten. 71. För det andra framgår det av det som anförts ovan i punkterna att en begäran om tillstånd inte kan avslås när en behandling som är identisk med eller lika effektiv som den planerade vården inte kan erbjudas i bosättningsmedlemsstaten i tid, vilket även det måste kontrolleras i varje enskilt fall. 72. Förutom att användningen av den presumtion som avses i den nationella domstolens första fråga skulle få till verkan att inskränka tillämpningsområdet för artikel 22.2 i förordning nr 1408/71 skulle den skapa ett hinder för den fria rörligheten för tjänster inom vårdsektorn som inte kan motiveras av de tvingande skäl som omnämns ovan i punkterna 42 och Av det anförda följer att den första, den andra och den fjärde frågan ska besvaras enligt följande. Artikel 22.2 andra stycket i förordning nr 1408/71 ska med avseende på sjukvård 15

16 som inte kan erbjudas i bosättningsmedlemsstaten tolkas så, att en ansökan om tillstånd enligt artikel 22.1 c i i samma förordning inte får avslås om det, när det i förteckningen över vårdförmåner som utges enligt den nationella lagstiftningen inte uttryckligen och exakt anges vilken behandlingsmetod som tillämpas utan bara typ av behandling, med tillämpning av gängse tolkningsprinciper och objektiva och icke diskriminerande kriterier, och med beaktande av samtliga relevanta medicinska omständigheter och tillgängliga vetenskapliga rön, fastställs att denna behandlingsmetod motsvarar de typer av behandling som anges i denna förteckning, och om en alternativ och lika effektiv behandling inte kan erbjudas i tid i bosättningsmedlemsstaten. Samma artikel utgör hinder för de nationella organ som har att pröva en ansökan om förhandstillstånd att vid tillämpningen av denna artikel presumera att sjukhusvård som inte kan erbjudas i den medlemsstat i vilken den socialförsäkrade är bosatt inte ingår bland de förmåner som ersätts enligt denna medlemsstats lagstiftning och, omvänt, att sjukhusvård som ingår bland dessa förmåner kan erbjudas i denna medlemsstat. Mot denna bakgrund beslutar domstolen (stora avdelningen) följande: 2) Artikel 49 EG och artikel 22 i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar i nom gemenskapen, i dess ändrade och uppdaterade lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 118/97 av den 2 december 1996, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1992/2006 av den 18 december 2006, utgör hinder för en medlemsstats lagstiftning som tolkas så, att ersättning för sjukhusvård i en annan medlemsstat inte, under några som helst omständigheter, kan utgå om vården har tillhandahållits utan förhandstillstånd. 3) Artikel 22.2 andra stycket i förordning nr 1408/71, i dess ändrade och uppdaterade lydelse enligt förordning nr 118/97, i dess lydelse enligt förordning nr 1992/2006 ska, med avseende på sjukvård som inte kan erbjudas i bosättningsmedlemsstaten, tolkas så att en ansökan om tillstånd enligt artikel 22.1 c i i samma förordning inte får avslås 16

17 om det, när det i förteckningen över vårdförmåner som utges enligt den nationella lagstiftningen inte uttryckligen och exakt anges vilken behandlingsmetod som tillämpas utan bara typ av behandling, med tillämpning av gängse tolkningsprinciper och objektiva och icke diskriminerande kriterier, och med beaktande av samtliga relevanta medicinska omständigheter och tillgängliga vetenskapliga rön, fastställs att denna behandlingsmetod motsvarar de typer av behandling som anges i denna förteckning, och en alternativ och lika effektiv behandling inte kan erbjudas i tid i bosättningsmedlemsstaten. Samma artikel utgör hinder för de nationella organ som har att pröva en ansökan om förhandstillstånd att vid tillämpningen av denna artikel presumera att sjukhusvård som inte kan erbjudas i den medlemsstat i vilken den socialförsäkrade är bosatt inte ingår bland de förmåner som ersätts enligt denna medlemsstats lagstiftning och, omvänt, att sjukhusvård som ingår bland dessa förmåner kan erbjudas i denna medlemsstat. Sammanfattning. Landstinget Västernorrland, Örnsköldsviks sjukhus har icke kunnat prestera och leverera vilken kompetens exakt de besitter, UB har begärt av sjukhuset men icke fått bevis för att så är fallet(man har vägrat kommunicerat i den delen från er sida) att man besitter kompetens som remiss från doktor Ericsson förordat/remitterat till Därutöver har UB begärt, efter remissens utfärdanden, bättre behandling i Finland och även nekats rätten till second opinion/andra bedömning på icke laga grund av sjukhuset i Örnsköldsvik anställd personal. Därutöver har UB kränkts åtskilliga gånger, utifrån de rättigheter som ges vid handen i skrivelsen här ovan, vilket påpekats även i tidigare kommuniceringar och därtill också finns inspelat på band, av bl.a. chefsläkaren vid Örnsköldsviks sjukhus Landstinget och Örnsköldsviks sjukhus har att pröva och besluta utifrån EU-rättspraxis då ärendet/remissen utgår från vård inom EU/EES. Därtill motivera sina beslut utifrån gällande EU-rättspraxis som Rättighetsstadgan så väl beskriver! Därtill utifrån den nya lag som åberopats av datum

18 Mycket skyndsam handläggning anbefodras utifrån vad förvaltningslagen så väl föreskriver och ålägger landstinget, speciellt då ärendet pågått sedan All kommunicering i ärendet skall ske via e-post på undertecknads begäran, förekommer sekretess belagd information skall den avmaskas så att inga hinder uppstår för att kommunicera beslut till begärd e-post adress voulf56@gmail.com Då UB är medlem i Nackskadeförbundet kommer denna skrivelse också delges medlemmarna och allmänheten via hemsidan tillika med ert beslut Ulf Bittner Sagavägen Solberg Sweden voulf56@gmail.com tfn (international ) mobil tfn (international ) SKYPE nr voulf56 18

Försäkringskassan sidan 1 av 20

Försäkringskassan sidan 1 av 20 Försäkringskassan sidan 1 av 20 Huvudkontoret Generaldirektören & Ledningsgruppen huvudkontoret@forsakringskassan.se Stockholm Denna skrivelse skall i laga ordning diarieföras av registrator, dnr begäres

Läs mer

Försäkringskassan sida 1 av 6

Försäkringskassan sida 1 av 6 1 Försäkringskassan sida 1 av 6 Generaldirektör Adriana Lender adriana.lender@forsakringskassan.se Stockholm Denna skrivelse skall i laga ordning diarieföras av registrator, dnr. emotses med vändande e-

Läs mer

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2011/24/EU

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2011/24/EU 4.4.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 88/45 DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso-

Läs mer

Här skall åklagaren vara särskilt uppmärksam på att Landstinget Västernorrland/Sundsvalls sjukhus;

Här skall åklagaren vara särskilt uppmärksam på att Landstinget Västernorrland/Sundsvalls sjukhus; Åklagarkammaren i Sundsvall registrator.ak-sundsvall@aklagare.se Denna anmälan skall i laga ordning registreras av registrator, begär med vändande e-post till voulf56@gmail.com dnr på inkommen handling

Läs mer

JO sidan 1 av 7 Riksdagens ombudsmän JO Box 16327 103 26 Stockholm

JO sidan 1 av 7 Riksdagens ombudsmän JO Box 16327 103 26 Stockholm 1 JO sidan 1 av 7 Riksdagens ombudsmän JO Box 16327 103 26 Stockholm Denna skrivelse skall i laga ordning registreras av registrator, begär med vändande e-post dnr till voulf56@gmail.com som bekräftelse

Läs mer

Socialstyrelsen sida 1 av 9

Socialstyrelsen sida 1 av 9 1 Socialstyrelsen sida 1 av 9 Generaldirektör Lars Erik Holm lars-erik.holm@socialstyrelsen.se socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Kopia för kännedom Minister Göran Hägglund goran.hagglund@regeringskansliet.se

Läs mer

Till EU-kommissionen sida 1 av 8

Till EU-kommissionen sida 1 av 8 Till EU-kommissionen sida 1 av 8 Från Assar Fager Brattvall 10 922 67 Tavelsjö E-post voulf56@gmail.com Sverige Denna skrivelse skall i laga ordning registreras av registrator, begär med vändande e-post

Läs mer

Svar utifrån er skrivelse klagomål CHAP (2011) 01549 mot Konungariket Sverige. Ref. Ares(2011)1055643-05/10/2011, SANCO A2/GH/kva(2011)1073255.

Svar utifrån er skrivelse klagomål CHAP (2011) 01549 mot Konungariket Sverige. Ref. Ares(2011)1055643-05/10/2011, SANCO A2/GH/kva(2011)1073255. EUROPEISKA KOMMISSIONEN sida 1 av 10 GENERALDIREKTORATET FÖR HÄLSO- OCH KONSUMENTFRÅGOR Direktorat A - Allmänna frågor A2 - Rättsliga frågor Demetris Vryonides Enhetschef Bryssel För kännedom Pierre Schellekens

Läs mer

Till EU-kommissionen i pågående granskningsärende EU Pilot 932/2010/MARK mot Sverige

Till EU-kommissionen i pågående granskningsärende EU Pilot 932/2010/MARK mot Sverige EUROPEISKA KOMMISSIONEN sidan 1 av 5 GENERALDIREKTORATET FÖR HÄLSO- OCH KONSUMENTFRÅGOR Direktorat A - Allmänna frågor A2 - Rättsliga frågor Demetris Vryonides Enhetschef Bryssel Denna skrivelse skall

Läs mer

Regeringens proposition 2007/08:XX

Regeringens proposition 2007/08:XX Regeringens proposition 2007/08:XX Ersättning för kostnader för vård i annat EES-land Prop. 2007/08:XX Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den XXXX 2008 Fredrik Reinfeldt

Läs mer

Innehåll. Promemorians huvudsakliga innehåll... 7

Innehåll. Promemorians huvudsakliga innehåll... 7 Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 7 1 Lagtext... 9 1.1 Förslag till lag om ersättning för kostnader för hälso- och sjukvård eller tandvård som givits i ett annat land inom Europeiska ekonomiska

Läs mer

Försäkringskassan grumlar rättskälla sid 1 av 16

Försäkringskassan grumlar rättskälla sid 1 av 16 Försäkringskassan grumlar rättskälla sid 1 av 16 Rapport april 2010 angående hur EU-rätten undanhålles svenska medborgare. 1. Försäkringskassan motverkar prejudicerande domar vid gränsöverskridande vård

Läs mer

Sammanfattning av domen

Sammanfattning av domen Mål C-137/04 Amy Rockler mot Försäkringskassan, tidigare motpart Riksförsäkringsverket (begäran om förhandsavgörande från Regeringsrätten) Fri rörlighet för arbetstagare Tjänstemän och övriga anställda

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Förslag till Bryssel den xxx KOM(2008) 414/3 2008/aaaa (COD) EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso-

Läs mer

InfoCuria Domstolens rättspraxis

InfoCuria Domstolens rättspraxis Sida 1 av 7 InfoCuria Domstolens rättspraxis svenska (sv) Hem > Sökformulär > Sökresultat > Dokument Skriv ut Dokumentets språk : svenska DOMSTOLENS DOM (fjärde avdelningen) den 16 januari 2014 (*) ˮBegäran

Läs mer

DOM. KLAGANDE Försäkringskassan 105 11 Stockholm. MOTPART Britt Gisselberg, 590913-1087

DOM. KLAGANDE Försäkringskassan 105 11 Stockholm. MOTPART Britt Gisselberg, 590913-1087 KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 02 DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (7) KLAGANDE Försäkringskassan 105 11 Stockholm MOTPART Britt Gisselberg, 590913-1087 Ombud: Advokat Thomas Johanson Legare Advokatbyrå

Läs mer

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905)

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905) HFD 2015 ref 79 Överklagandeförbudet i 58 1 jaktförordningen står i strid med unionsrätten när det gäller beslut om jakt efter en art som är skyddad av EU:s livsmiljödirektiv. Lagrum: 58 1 jaktförordningen

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 2011/0059(CNS) 6.2.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/389 EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA (2010/C 83/02) 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/391 Europaparlamentet,

Läs mer

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT DÁMASO RUIZ-JARABO COLOMER föredraget den 16 januari 2003 1

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT DÁMASO RUIZ-JARABO COLOMER föredraget den 16 januari 2003 1 FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT DÁMASO RUIZ-JARABO COLOMER föredraget den 16 januari 2003 1 1. Kommissionen har med stöd av artikel 226 EG yrkat att domstolen skall fastställa att Konungariket

Läs mer

DOMSTOLENS DOM (fjärde avdelningen) den 14 juli 2005 *

DOMSTOLENS DOM (fjärde avdelningen) den 14 juli 2005 * ASLANIDOU DOMSTOLENS DOM (fjärde avdelningen) den 14 juli 2005 * I mål C-142/04, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, som framställts av Symvoulio tis Epikrateias (Grekland),

Läs mer

Småviltjakt i Norrbotten

Småviltjakt i Norrbotten ON YTTRANDE SOLVIT Dnr 313-995-2006 För kännedom GD, Statens Jordbruksverk G Grén, UD-EIM B Örnstedt, Jo E Gustavsson, Länsstyrelsen i Norrbottens län Jan Olov Westerberg, Länsstyrelsen i Norrbottens län

Läs mer

EU-kommissionen sida 1 av 33. comm-rep-se@ec.europa.eu. Inledning

EU-kommissionen sida 1 av 33. comm-rep-se@ec.europa.eu. Inledning 1 EU-kommissionen sida 1 av 33 comm-rep-se@ec.europa.eu Inledning Angående frågor om Sveriges motstridiga bedömningar av EU-domstolens beslut, detta i samband med nekande av ersättning för EU-rättigheten

Läs mer

Åklagarkammaren i Sundsvall sida 1 av 13 Kammaråklagare Staffan Blyberg Sundsvall registrator.ak-sundsvall@aklagare.se

Åklagarkammaren i Sundsvall sida 1 av 13 Kammaråklagare Staffan Blyberg Sundsvall registrator.ak-sundsvall@aklagare.se 1 Åklagarkammaren i Sundsvall sida 1 av 13 Kammaråklagare Staffan Blyberg Sundsvall registrator.ak-sundsvall@aklagare.se Kopia JO; nu avseende komplettering till JO-anmälan mot Landstinget Västernorrland/Sundsvalls

Läs mer

Nu frågan om kompletteringar återigen, fler kommer under veckan.

Nu frågan om kompletteringar återigen, fler kommer under veckan. DO sida 1 av 9 Agneta Broberg Box 3686 103 59 Stockholm do@do.se Kopia för kännedom och åtgärd Sveriges Regering Alla ministrar Sveriges riksdag Alla riksdagsledamöter EU-kommissionen. Stockholmskontoret

Läs mer

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT FRANCIS G. JACOBS föredraget den 19 februari 2004 1

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT FRANCIS G. JACOBS föredraget den 19 februari 2004 1 FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT FRANCIS G. JACOBS föredraget den 19 februari 2004 1 1. Gulds renhet har traditionellt mätts i karat, varvid rent guld är 24 karat. Numera mäts den ofta i tusendelar.

Läs mer

U 55/2010 rd. Inrikesminister Anne Holmlund

U 55/2010 rd. Inrikesminister Anne Holmlund U 55/2010 rd Statsrådets skrivelse till Riksdagen om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning (saluföring och användning av sprängämnesprekursorer) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen

Läs mer

Lagrådet Box 2066 103 12 Stockholm

Lagrådet Box 2066 103 12 Stockholm 1 Lagrådet Box 2066 103 12 Stockholm Stockholm 090925 Besvärsskrivelse avseende regeringens proposition 2008/09:210 (SRF) har tagit del av Regeringens proposition 2008/09:210 En ny rovdjursförvaltning

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV. om ändring av direktiv 2003/88/EG om arbetstidens förläggning i vissa avseenden

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV. om ändring av direktiv 2003/88/EG om arbetstidens förläggning i vissa avseenden "A - "A - EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 22.9.2004 KOM(2004) 607 slutlig 2004/0209 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 2003/88/EG om arbetstidens

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 12.05.2003 KOM(2003) 252 slutlig 2003/0094 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om

Läs mer

Ändring av lagen om flygplatsavgifter. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Ändring av lagen om flygplatsavgifter. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Ändring av lagen om flygplatsavgifter Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 30 april 2015 Anna Johansson Jonas Ragell (Näringsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga

Läs mer

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR 23.4.2010 Europeiska unionens officiella tidning L 102/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 330/2010 av den 20 april 2010 om tillämpningen av artikel 101.3 i fördraget

Läs mer

Inget extra Enl. timtaxa --

Inget extra Enl. timtaxa -- KONKURRENSKOMMISSIONEN KKO 99-056 PM 2 1999-12-15 Fråga om snedvridning av konkurrensen genom bristande affärsmässighet vid offentlig upphandling. Östersunds kommun har vid upphandling av tjänster för

Läs mer

Kommissionens förordning (EG) nr 1177/2009 av

Kommissionens förordning (EG) nr 1177/2009 av Innehållsförteckning Prop. 2009/10:180 Bilaga 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/66/EG av den 11 december 2007 om ändring av rådets direktiv 89/665/EEG och 92/13/EEG vad gäller effektivare förfaranden

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat F- MS. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Västra Sveriges dom 2014-02-10 i mål B 1449-14

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat F- MS. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Västra Sveriges dom 2014-02-10 i mål B 1449-14 Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 juni 2014 B 1310-14 KLAGANDE MW Ombud och offentlig försvarare: Advokat F- MS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Utvisning

Läs mer

Förklaranderapport. 1. Inledning

Förklaranderapport. 1. Inledning Förklaranderapport 1. Inledning Bakgrunden till den nordiska konventionen är en vilja att, på grundval av slutsatserna vid det nordiska justitieministermötet på Svalbard i juni 2002, förenkla och effektivisera

Läs mer

Regeringens proposition 1994/95:136 Överklagande av beslut enligt arbetsmiljölagen

Regeringens proposition 1994/95:136 Överklagande av beslut enligt arbetsmiljölagen Regeringens proposition 1994/95:136 Överklagande av beslut enligt arbetsmiljölagen Regeringens proposition 1994/95:136 Överklagande av beslut enligt arbetsmiljölagen Prop. 1994/95:136 Regeringen överlämnar

Läs mer

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN 27.4.2007 Europeiska unionens officiella tidning L 110/33 III (Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen) RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2003:62 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motioner 2002:25 av Margareta Cederfelt (m) om stockholmarnas rätt till vård inom EU samt 2003:19 av Christer G Wennerholm m fl (m) om europeisk

Läs mer

BESLUT 2008-01-15 5003-07-40

BESLUT 2008-01-15 5003-07-40 Datum BESLUT Dnr 2008-01-15 5003-07-40 SKADESTÅNDSANSPRÅK MOT STATEN Justitiekanslerns beslut Arctic Air Aktiebolag, 556284-3887, tillerkänns ersättning av staten med 587 312 kr jämte ränta på beloppet

Läs mer

DOM 2010-03-22 Meddelad i Stockholm

DOM 2010-03-22 Meddelad i Stockholm Migrationsöverdomstolen Avdelning 1 2010-03-22 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 5645-08 1 KLAGANDE Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Stockholms län, migrationsdomstolen,

Läs mer

Postadress Telefonväxel E-post: registrator@justice.ministry.se 103 33 Stockholm 08-405 10 00

Postadress Telefonväxel E-post: registrator@justice.ministry.se 103 33 Stockholm 08-405 10 00 2007-03-30 Justitiedepartementet Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för rättvisa, frihet och säkerhet Enhet C1 Civilrättsliga frågor B - 1049 Bryssel Kommissionens grönbok om internationellt privaträttsliga

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 14

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 14 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 14 Målnummer: 1651-07 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2009-03-11 Rubrik: Fråga om ett svenskt företag med stöd av gemenskapsrätten får dra av koncernbidrag till

Läs mer

Utvecklad takprismodell för vissa äldre läkemedel och krav på laga kraft av beslut om sanktionsavgifter

Utvecklad takprismodell för vissa äldre läkemedel och krav på laga kraft av beslut om sanktionsavgifter Promemoria Utvecklad takprismodell för vissa äldre läkemedel och krav på laga kraft av beslut om sanktionsavgifter I juni 2011 fick en utredare i uppdrag att se över vissa frågor om prissättning, tillgänglighet

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:17

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:17 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:17 Målnummer: UM3212-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2015-11-26 Rubrik: Av en dom från Europadomstolen (Tarakhel mot Schweiz) följer att när en familj

Läs mer

Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget

Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget Åldersdiskriminering och rättsläget i Sverige 1. Bakgrund I ett internationellt perspektiv är det inte ovanligt

Läs mer

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Tryggingastofnun om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Tryggingastofnun om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Tryggingastofnun om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer. Inledning Denna överenskommelse omfattar

Läs mer

Kommittédirektiv. Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen. Dir. 2008:38. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008

Kommittédirektiv. Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen. Dir. 2008:38. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008 Kommittédirektiv Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen Dir. 2008:38 Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008 Sammanfattning av uppdraget Den särskilde utredaren ges i uppdrag

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM37. Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM37. Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans Justitiedepartementet 2016-01-11 Dokumentbeteckning KOM(2015) 635 Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM141. Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM141. Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk Arbetsmarknadsdepartementet 2013-08-14 Dokumentbeteckning KOM (2013) 471 Förslag till

Läs mer

Lagrådsremiss. Försäkringsförmedling. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. Försäkringsförmedling. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss Försäkringsförmedling Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 17 februari 2005 Sven-Erik Österberg Tord Gransbo (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga

Läs mer

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: Niklas Beckman Er referens: A2011/533/ARM 2011-04-27 Remissyttrande SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Läs mer

Genomförande av det ändrade direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning

Genomförande av det ändrade direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning Ds 2013:32 Genomförande av det ändrade direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning Justitiedepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU

Läs mer

EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU

EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU IP/11/355 Bryssel den 23 mars 2011 EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU Under nödsituationer och kriser, såsom de som inträffat i Japan, Libyen och Egypten, har

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 5 juli 2002 PE 310.970/1-37

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 5 juli 2002 PE 310.970/1-37 EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 5 juli 2002 PE 310.970/1-37 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-37 Förslag till betänkande (PE 310.970) Roberta

Läs mer

RÅDETS DIREKTIV 2001/115/EG

RÅDETS DIREKTIV 2001/115/EG L 15/24 RÅDETS DIREKTIV 2001/115/EG av den 20 december 2001 om ändring av direktiv 77/388/EEG i syfte att förenkla, modernisera och harmonisera kraven på fakturering när det gäller mervärdesskatt EUROPEISKA

Läs mer

DOM 2015-04-22 Meddelad i Göteborg

DOM 2015-04-22 Meddelad i Göteborg Avdelning 1 DOM 2015-04-22 Meddelad i Göteborg Sida 1 (9) KLAGANDE Arbetsförmedlingen Juridiska avdelningen 113 99 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs dom den 4 juli

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-03-13 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Re: Öppet Brev till minister Gabriel Wikström från allmänheten, begär att få detta brev besvarat...

Re: Öppet Brev till minister Gabriel Wikström från allmänheten, begär att få detta brev besvarat... Namn: Re: Öppet Brev till minister Gabriel Wikström från allmänhet... Sidan 1 av 6 Från: Ärende: Till: Region Jamtland Harjedalen Re: Öppet Brev till minister Gabriel Wikström från allmänheten, begär att

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 mars 2010 (15.3) (OR. en) 17279/3/09 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2008/0192 (COD)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 mars 2010 (15.3) (OR. en) 17279/3/09 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2008/0192 (COD) EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 8 mars 2010 (15.3) (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2008/0192 (COD) 17279/3/09 REV 3 ADD 1 SOC 762 CODEC 1426 RÅDETS MOTIVERING Ärende: Rådets ståndpunkt vid första

Läs mer

Ändrade föreskrifter och allmänna råd om information som gäller försäkring och tjänstepension

Ändrade föreskrifter och allmänna råd om information som gäller försäkring och tjänstepension 2013-05-21 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 13-1288 Ändrade föreskrifter och allmänna råd om information som gäller försäkring och tjänstepension Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3]

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1(7) 2009-10-20 AdmD-293-2009. Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

REMISSYTTRANDE 1(7) 2009-10-20 AdmD-293-2009. Justitiedepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE 1(7) Datum Dnr 2009-10-20 AdmD-293-2009 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Delbetänkande av Förvarsutredningen Återvändandedirektivet och svensk rätt (SOU 2009:60) (dnr Ju2009/5250/EMA)

Läs mer

DOM. Ombud och offentligt biträde för 1 5: SAKEN Överföring enligt Dublinförordningen MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

DOM. Ombud och offentligt biträde för 1 5: SAKEN Överföring enligt Dublinförordningen MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT KAMMARRÄTTEN Avdelning 8 DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (9) KLAGANDE Migrationsverket MOTPART 1. 2. 3. 4. 5. Ombud och offentligt biträde för 1 5: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Skåne län, migrationsdomstolen,

Läs mer

Remiss: Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden (SOU 2012:49)

Remiss: Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden (SOU 2012:49) 1 (5) 2012-11-12 Dnr SU 302-2419-12 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden (SOU 2012:49) Juridiska fakultetsnämnden

Läs mer

Personalfrågor Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna

Personalfrågor Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna Cirkulärnr: 2001:8 Diarienr: 2001/0061 P-cirknr: 2001-2:3 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: EG/ EU Kristina Ossmer Datum: 2001-01-16 Mottagare: Rubrik: Arbetsgivarpolitiska sektionen Kommunstyrelsen

Läs mer

Arbetsordning för beredning av motioner och medborgarförslag

Arbetsordning för beredning av motioner och medborgarförslag ARBETSORDNING Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktiges 134 2015-09-22 1(3) Beteckning KST 2015/000274-003 Författningssamling MBLAFS 2015:22 Arbetsordning för beredning av motioner och medborgarförslag Motioner

Läs mer

DOM 2015-03-24 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-03-24 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2015-03-24 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 8877-13 1 KLAGANDE A, sekretessbelagda uppgifter, se bilaga Ombud och offentligt biträde: Ombud och offentligt biträde genom substitution: Adress som

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 26.9.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning nr 0255/2003, ingiven av Gérard Keysers (fransk medborgare), om en påstådd dubbelbeskattning

Läs mer

DO sidan 1 av 23. Agneta Broberg. agneta.broberg@do.se. Cecilia Landolf Hjort(CLH), chefsjurist. cecilia.landolf-hjort@do.se. do@do.

DO sidan 1 av 23. Agneta Broberg. agneta.broberg@do.se. Cecilia Landolf Hjort(CLH), chefsjurist. cecilia.landolf-hjort@do.se. do@do. DO sidan 1 av 23 Agneta Broberg agneta.broberg@do.se Cecilia Landolf Hjort(CLH), chefsjurist cecilia.landolf-hjort@do.se do@do.se Direktnummer 08-120 20 770 Tel växel 08-120 20 700 Denna skrivelse skall

Läs mer

15605/2/12 REV 2 ADD 1 /chs 1 DG D 1B

15605/2/12 REV 2 ADD 1 /chs 1 DG D 1B EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 31 maj 2013 (3.6) (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2008/0243 (COD) 15605/2/12 REV 2 ADD 1 ASILE 129 CODEC 2520 OC 601 UTKAST TILL RÅDETS MOTIVERING Ärende: Rådets

Läs mer

DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) den 3 april 2008 (*)

DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) den 3 april 2008 (*) DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) den 3 april 2008 (*) Artikel 49 EG Frihet att tillhandahålla tjänster Restriktioner Direktiv 96/71/EG Utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2001L0018 SV 21.03.2008 003.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2001/18/EG av den

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande

Läs mer

Ds 2006:21. Danmarksavtalen. Justitiedepartementet

Ds 2006:21. Danmarksavtalen. Justitiedepartementet Ds 2006:21 Danmarksavtalen Justitiedepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets

Läs mer

Cabotage. Promemoria

Cabotage. Promemoria Cabotage Promemoria RättsPM 2007:1 Utvecklingscentrum Malmö Februari 2007 2 Innehållsförteckning 1 Vad är cabotage?...3 2 Lagstiftning om cabotage....3 2.1 Centrala EU förordningar.....3 2.2 Förordning

Läs mer

Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer.

Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer. Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer. Inledning Denna överenskommelse omfattar personer som har

Läs mer

DOMSTOLENS DOM (stora avdelningen) den 7 september 2004*

DOMSTOLENS DOM (stora avdelningen) den 7 september 2004* DOM AV DEN 7.9.2004 - MÅL C-319/02 DOMSTOLENS DOM (stora avdelningen) den 7 september 2004* I mål C-319/02, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, som framställts av Korkein hallinto-oikeus

Läs mer

Mål C-309/99. J.C.J. Wouters m.fl. mot Algemene Raad van de Nederlandse Orde van Advocaten

Mål C-309/99. J.C.J. Wouters m.fl. mot Algemene Raad van de Nederlandse Orde van Advocaten Mål C-309/99 J.C.J. Wouters m.fl. mot Algemene Raad van de Nederlandse Orde van Advocaten (begäran om förhandsavgörande från Raad van State (Nederländerna)) "Yrkesorganisation Nationellt advokatsamfund

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Personuppgiftslag; SFS 1998:204 utfärdad den 29 april 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. Allmänna bestämmelser Syftet med lagen 1 Syftet med denna lag är

Läs mer

Lagrum: 37 förvaltningsprocesslagen (1971:291); 12 kap. 24 inkomstskattelagen (1999:1229)

Lagrum: 37 förvaltningsprocesslagen (1971:291); 12 kap. 24 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 29 Fråga om det är förenligt med avtalet mellan EU och Schweiz om fri rörlighet för personer att vägra avdrag för utgifter för hemresor till Schweiz. Inkomsttaxering 2010 och 2011. Lagrum:

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-09-30

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-09-30 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-09-30 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Göran Schäder. Enligt en lagrådsremiss den 18 september

Läs mer

Rättspraxis: Vägledande rättsfall om anmälningsdirektivet från EU-domstolen och svenska domstolar

Rättspraxis: Vägledande rättsfall om anmälningsdirektivet från EU-domstolen och svenska domstolar 2013-02-20 Rättspraxis: Vägledande rättsfall om anmälningsdirektivet från EU-domstolen och svenska domstolar Genom åren har EU:s domstol i sina avgöranden förtydligat hur anmälningsdirektivet (98/34/EG)

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 5.5.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0080/2006 från José Camacho (portugisisk medborgare), för Federatie van de Portuguese

Läs mer

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT PHILIPPE LÉGER föredraget den 12 oktober 2000 1

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT PHILIPPE LÉGER föredraget den 12 oktober 2000 1 LIIKENNE FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT PHILIPPE LÉGER föredraget den 12 oktober 2000 1 1. I detta mål har Korkein oikeus (Högsta domstolen, Finland) begärt förhandsavgörande beträffande frågan

Läs mer

RIKTLINJER DEN CENTRALA KONTAKTPUNKTEN FÖR ANMÄLNINGSFÖRFARANDET 98/34 OCH FÖR DE ANMÄLNINGSFÖRFARANDEN SOM FÖRESKRIVS I SÄRSKILD EU-LAGSTIFTNING

RIKTLINJER DEN CENTRALA KONTAKTPUNKTEN FÖR ANMÄLNINGSFÖRFARANDET 98/34 OCH FÖR DE ANMÄLNINGSFÖRFARANDEN SOM FÖRESKRIVS I SÄRSKILD EU-LAGSTIFTNING 24 oktober 2012 RIKTLINJER DEN CENTRALA KONTAKTPUNKTEN FÖR ANMÄLNINGSFÖRFARANDET 98/34 OCH FÖR DE ANMÄLNINGSFÖRFARANDEN SOM FÖRESKRIVS I SÄRSKILD EU-LAGSTIFTNING Innehållsförteckning I. Inledning II. EU-lagstiftning

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7 Målnummer: UM3714-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-04-07 Rubrik: Det finns inte skäl att bevilja två minderåriga barn flyktingstatusförklaring

Läs mer

PERSONUPPGIFTSLAG. Den fysiska person som, efter förordnande av den personuppgiftsansvarige,

PERSONUPPGIFTSLAG. Den fysiska person som, efter förordnande av den personuppgiftsansvarige, PERSONUPPGIFTSLAG Syftet med lagen 1 Syftet med denna lag är att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter. Avvikande bestämmelse i annan författning

Läs mer

Lombach KLAGANDE 1. KR

Lombach KLAGANDE 1. KR HÖGSTA DOMSTOLEN PROTOKOLL Aktbil. nr Avd. 2 2004-03-26 Föredragning Mål nr B 712-03 i Stockholm Sida 1 (2) NÄRVARANDE JUSTITIERÅD FÖREDRAGANDE REVISIONSSEKRETERARE TILLIKA PROTOKOLLFÖRARE Munck, Lennander,

Läs mer

BESLUT 2011-12-20 Meddelat i Stockholm

BESLUT 2011-12-20 Meddelat i Stockholm KAMMARRÄTTEN BESLUT 2011-12-20 Meddelat i Stockholm Mål nr UM 9742-10 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens i Stockholm, migrationsdomstolen, dom den 5 november

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-01-23

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-01-23 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-01-23 Närvarande: F.d. justitieråden Susanne Billum och Dag Victor samt justitierådet Annika Brickman. Dataskydd vid europeiskt polissamarbete och straffrättsligt

Läs mer

Advokatbyrån Gulliksson AB:s allmänna villkor (2013:1)

Advokatbyrån Gulliksson AB:s allmänna villkor (2013:1) Advokatbyrån Gulliksson AB:s allmänna villkor (2013:1) 1. Allmänt 1.1 Om Advokatbyrån Gulliksson AB Advokatbyrån Gulliksson AB, org. nr 556 733 5319 (Gulliksson) är ett svenskt registrerat aktiebolag som

Läs mer

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer Wimi 2005 FK90010_003_G Överenskommelse mellan Försäkringskassan och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2013 SWD(2013) 96 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Åtföljande dokument till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Bakgrund och syfte Frågan om hur de ekonomiska mål som den inre marknaden syftar till att förverkliga bör och kan balanseras mot de sociala

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av överenskommelsen om ändring av den nordiska äktenskapskonvention samt med lag om ikraftträdande av de bestämmelser i nämnda överenskommelse som

Läs mer

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) 1. Introduktion Den 15 november 2006 antog Europaparlamentet direktivet och

Läs mer

Yttrande över Klagomålsutredningens delbetänkande Sedd, hörd och respekterad (SOU 2015:14)

Yttrande över Klagomålsutredningens delbetänkande Sedd, hörd och respekterad (SOU 2015:14) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-05-06 LS 2015-0474 Landstingsstyrelsen Yttrande över Klagomålsutredningens delbetänkande Sedd, hörd och respekterad (SOU 2015:14)

Läs mer

Rättschefens rättsliga ställningstagande. kraven på pass och klarlagd identitet i ärenden om uppehållstillstånd

Rättschefens rättsliga ställningstagande. kraven på pass och klarlagd identitet i ärenden om uppehållstillstånd 1 (10) Rättslig styrning INSTRUKTION 2010-03-11 RCI 03/2010 Rättschefens rättsliga ställningstagande angående kraven på pass och klarlagd identitet i ärenden om uppehållstillstånd 1. Bakgrund Migrationsöverdomstolen

Läs mer

Meddelandeblad. Kommunens ansvar för enskilda vid omvandling av särskilda boenden för äldre till trygghetsbostäder. Särskilda boenden för äldre

Meddelandeblad. Kommunens ansvar för enskilda vid omvandling av särskilda boenden för äldre till trygghetsbostäder. Särskilda boenden för äldre Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), avdelnings-

Läs mer