Verksamhetsplan 2010 för Mälardalsklustret

Transkript

1 Verksamhetsplan 2010 för Mälardalsklustret Fastställd 1 av klustergruppen , Revideringar: : Några mindre korrigeringar : Uppdaterade projekt KTH, SLU, MDH : Budgetposten samordning ansökningar specificerad. Mindre korrigeringar 1 Verksamhetsplanen ska fastställas av Styrgruppen (Inlagt ) 1(23)

2 Innehåll Innehåll... 2 Mål för Klusterdeltagare... 2 Lärosäten... 2 VA-organisationer... 3 Forskningsinstitut... 3 Verksamhetsledning... 3 Styrgrupp... 3 Ledningsgrupp... 4 Klustergrupp... 4 Arbetsgrupper... 5 Forskningsverksamhet... 5 Utbildningsfrågor... 5 Övrig verksamhet... 5 Utvidgning och samverkan... 5 Samordning ansökningar... 6 Kommunikation... 6 Budget... 6 Möteskalender... 7 Bilagor... 7 Mål för 2010 VA-klustret i Mälardalen skall Starta upp och budgetera för industrifinansierade doktorandprojekt. Utveckla och utvidga klustret samt hitta gemensamma arbetsformer. Söka forskningsmedel med klustret som bas. Förstärka projektverksamheten inom klustrets prioriterade forskningsområden. Klusterdeltagare Följande deltagare är med i klustret i början av Lärosäten KTH: Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad, institutionen för mark- och vattenteknik, VA-teknik: Vatten, avlopp och avfall. LTH: Institutionen för industriell elektroteknik och automation (IEA). MDH: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, avdelningen för process- och resursoptimering. SLU: Institutionen för energi och teknik, forskargruppen för kretsloppsteknik. UU: Institutionen för informationsteknologi, avdelningen för systemteknik. 2(23)

3 VA-organisationer Eskilstuna Energi och Miljö Käppalaförbundet Mälarenergi Roslagsvatten Stockholm Vatten SYVAB Uppsala Vatten och Avfall Forskningsinstitut IVL Svenska Miljöinstitutet Verksamhetsledning Nedan följer en beskrivning av VA-klustrets organisation och beslutande organ. Figur 1. Organisationsschema för VA-kluster Mälardalen Styrgrupp Uppgift: Enligt avtal med Svenskt Vatten Utveckling. Där framgår följande: 3(23)

4 Styrgruppens funktion ska vara att löpande följa upp projektet och dess leveransåtaganden. Styrgruppens medlemmar förväntas också i kraft av deras kunskaper och erfarenheter bidra till att utveckla programmet. Eventuella större förändringar av inriktning på projektet ska godkännas styrgruppen. Till sådana förändringar räknas även start av större delprojekt som inte angetts i ansökan. Sammansättning: Ann Mattsson (ordf., SV) Östen Ekengren (IVL) Johanna Blomberg (prel) (Stockholm Vatten) Per Manhem (Käppalaförbundet) Carina Färm (Eskilstuna Energi och Miljö) Daniel Hellström (SV), Bengt Carlsson (UU) adjungerade Gustaf Olsson föreslås tillfrågas och adjungeras till styrgruppen. Ledningsgrupp Uppgift: Leder klustrets löpande verksamhet. Beredande inför klustergruppsmöten. Initierar arbete inom arbetsgrupper. Behandlar under året förslag från klustergrupp och styrgrupp och leder verksamheten inom ramen för klusteransökan. Kan meddela styrgrupp och klustergrupp vid mindre ändringar av t.ex. budget. Vid större ändringar tillfrågas klustergrupp och styrgrupp. Ordinarie ledamöter: Bengt Carlsson (ordf., UU) Håkan Jönsson (SLU) Erik Dahlqvist (MDH) Elzbieta Plaza (KTH) Linda Åmand (sekr., IVL) Ulf Jeppsson (LTH) Pernilla Widén (Mälarenergi) Sarah Stridh(SYVAB) Jesper Olsson (Uppsala Vatten och Avfall) Klustergrupp Uppgift: Fastslår årlig budget och verksamhetsplan som sedan skickas till styrgruppen. Diskuterar klustrets utveckling och kan komma med idéer och förslag kring verksamheten. Ordinarie ledamöter: KTH: Elzbieta Plaza LTH: Ulf Jeppsson MDH: Erik Dahlqvist SLU: Håkan Jönsson UU: Bengt Carlsson (ordförande) 4(23)

5 Eskilstuna Energi och Miljö: Carina Färm Käppalaförbundet: Anna Maria Sundin Mälarenergi: Niklas Gunnar Roslagsvatten: Stockholm Vatten: Berndt Björlenius (prel) SYVAB: Jan Bosander (091208) Uppsala Vatten och Avfall: Bertil Lustig IVL Svenska Miljöinstitutet: Linda Åmand (sekreterare) Arbetsgrupper Arbetsgrupperna skapas efter behov och diskuterar specifika frågor så som utbildning och forskningsverksamhet. De första grupperna kommer att startas upp under våren 2010 inom forskningsverksamhet och utbildningsfrågor. Forskningsverksamhet Forskningen inom VA-kluster Mälardalen kommer att bedrivas inom områdena Nya krav på kväve och fosfor Mätning, styrning och optimering Hållbar återföring av växtnäring och organiskt material till åkrar Biogasproduktion En mer detaljerad beskrivning av forskningsverksamhet samt handledning av doktorandprojekt återfinns i respektive lärosätes verksamhetsplan för 2010 (bilaga 1, 3-5). LTH har en något annan funktion i klustret än övriga lärosäten vilket framgår av bilaga 2. Utbildningsfrågor Klustret har tagit fram en gemensam plan för samordning av utbildningsverksamheten inom klustret, se Bilaga 6. Klustret kommer att utforma en arbetsgrupp under 2010 för att utveckla och fördjupa samarbetet inom grundutbildningsfrågor, examensarbeten, forskarutbildning och utbildning för yrkesverksamma i samarbete med Svenskt Vatten. Övrig verksamhet Utvidgning och samverkan Klustret kommer under 2010 utveckla en plan för hur klustret skall växa under åren som kommer. Man kan tänka sig flera typer av samarbetsformer med både övriga institutioner på deltagande lärosäten samt med företag och institut. Klusterutvidgningen tas upp för diskussion på KG mötet 8 december. IVL kommer fylla en viktig roll som brobyggare mellan klustret och miljöteknikföretag i regionen bland annat genom sin roll som ordförande i affärsutvecklingscentrat SMTC (Stockholms 5(23)

6 Miljöteknikcenter). IVL kommer även att arbeta med att sprida kontakter inom klustret med forskningspartners inom EU. Som medlem i EU:s Vattenteknologiplattform har IVL stor möjlighet att bli informerade om och delvis påverka utvecklingen inom vattenteknikforskningen inom EU. Samordning ansökningar Möjlighet kommer finnas att inom klustret arbeta med gemensamma ansökningar för att få upp forskningsvolymen och öka samarbetet mellan klusterdeltagarna. Den klusterdeltagare som blir ansvarig för att samordna en större gemensam ansökan för klustret kan få medel för att täcka detta arbete efter beslut från ledningsgruppen. Kommunikation Under 2010 kommer klustret att starta upp en hemsida. Hemsidan kommer ha en publik del som informerar om vad som är på gång inom VA-kluster Mälardalen. En intern del för klustrets deltagare kommer att skapas för att underlätta informationsspridning. Informationsmaterial om VA-kluster Mälardalen kommer skapas under I slutet av 2010 hålls ett seminarium där klustrets verksamhet och forskningsresultat presenteras, i regi av Svenskt Vatten. Budget En budget för klustrets verksamhet under 2010 återfinns i Tabell 1. Intäkterna uppgår till kronor varav kronor är samfinansiering via IVL. Det samfinansierade beloppet används för IVL:s aktiviteter beskrivna under Utvidgning och Samverkan ovan. En mer detaljerad budget för respektive lärosätes utgifter under posten Direkta kostnader för lärosäten finns i bilaga 1-5. För en mer detaljerad budget kring utbildningsverksamheten, se bilaga 6. De gemensamma klusterkostnaderna täcker ordförande och sekreterarfunktionerna inom klustret (Klusterledning nedan) samt omkostnader vid möten och kostnader för samordning av ansökningar. I klusterledningens utgifter ingår löpande styrning av klustret, kontakter mot Svenskt Vatten, att bereda och leda möten, intern kommunikation samt drift av hemsida. 6(23)

7 Tabell 1. Budget för VA-kluster Mälardalen 2010 (i kkr) Budget (kkr) 2010 Intäkter Bidrag SVU till Mälardalen 2000 Bidrag SVU till LTH/IEA 117 Samfinansiering IVL 370 Summa intäkter: 2487 Direkta kostnader lärosäten Projektgenomföranden 800 Samordning utbildning 200 Doktorandhandledning 600 LTH/IEA:s deltagande 117 Kostnader IVL samverkan 370 Gemensamma klusterkostnader Klusterledning UU 150 Klusterledning IVL 100 Omkostnader vid möten 50 Samordning av ansökningar + uppstartskostnader 2009 (40kkr) (IVL) 100 Summa kostnader: 2487 Möteskalender Ledningsgruppen (LG) möts fyra gånger per år och klustergruppen (KG) en gång per år. Styrgruppen träffas förslagsvis två gånger per år. LG 3 mars :00-16:00 LG 10 juni :00-12:00 (IVL) LG 8 september :00-16:00 LG 17 november :00-16:00 KG 8 december 2010 Bilagor Nedan följer verksamhetsplanens bilagor: Bilaga 1: Verksamhetsplan KTH Bilaga 2: Verksamhetsplan LTH Bilaga 3: Verksamhetsplan MDH Bilaga 4: Verksamhetsplan SLU Bilaga 5: Verksamhetsplan UU Bilaga 6: Samordning utbildning 7(23)

8 Bilaga 1: Verksamhetsplan för KTH 2010 Forskningsinriktning för KTH VA-teknik Gruppens forskningsinriktning är att utveckla och utvärdera innovativa tekniska reningsmetoder för att effektivisera avlopps- och vattenreningsprocesser. Några exempel på processer som gruppen arbetar med är bl.a. partiell nitration/anammox, fosforutvinning ur slam, reningsprocesser för läkemedel, energibesparing och energiutvinning vid avloppsreningsverk samt användning av enklare mätgivare. För närvarande är den största utmaningen för gruppens verksamhet kopplad till försöksanläggningen Hammarby Sjöstadsverk där testning och utvärdering av innovativa processer, processystem och övervakningssystem sker i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet. Planerad verksamhet under 2010 Projektgenomföranden Nya krav på kväve och fosfor Projektet Effektivisering av kväveavlägsning med avseende på resursutnyttjande har som syfte att undersöka användningen av olika behandlingsmetoder för sidoströmmar i reningsverket för att reducera kvävebelastningen från utsläpp till vattenmiljön (recipienten). Främst kommer rejektvattenbehandling för minskning av kvävebelastning till kommunala reningsverk att studeras. Målet är att erhålla en effektivare kväveavlägsning, genom att minimera energibehovet och tillförd extern kolkälla. Arbetet kommer att bedrivas genom lab-försök och pilot-plant i samverkan med olika avloppsverk intresserade i tillämpning av den studerade tekniken. Rening av sidoströmmar är ett praktiskt alternativ för att stabilisera driften av huvudströmssystem som kan ge en signifikant reduktion i kväveutsläpp från avloppsvattenrening till vattenmiljön. Dessutom, bioaugmentation av nitrifierande biomassa från sidoströmmar kan öka fastfasens uppehållstid (SRT) i huvudströmmen och frigöra reaktorvolymer för annan användning. Separat behandling av rejektvatten från rötning (t.ex. med anammoxprocessen) kan minska reningsverkets kvävebelastning, vilket reducerar behovet av kolkälla och energi för luftning. Separat hydrolys av primärslam kan utnyttjas för att producera intern kolkälla för närsaltreduktion. Sidoströmsbehandling kan därför ge en signifikant ekonomisk vinst i driftkostnader. Mätning, styrning och optimering Projektet Teknik för att styra och optimera deammonifikation har som syfte att ge underlag för att införa system för kvävereduktion av rejektvatten av rötslam vid kommunala reningsverk. Tidigare genomförda studier i samverkan med SYVAB har visat på teknikens potential och har tillämpats på en fullskaleanläggning som byggts vid Himmerfjärdsverket. Fortsatta studier avser att ge mer kunskaper för att utveckla, dimensionera, optimera och styra deammonifikation. Metoder som testas är: 8(23)

9 Användning av mätning av syre, ph, alkalinitet och konduktivitet för styrning och optimering. Mätning av anammoxreaktion utifrån gasproduktion (två metoder; mätning av tryckskillnad och bildad gasvolym) Strategier för uppstartning av anammoxprocessen Mätning av lustgasbildning Kostnader Personal Erik Levlin kr Jozef Trela kr Jingjing Yang (stipendium genom Lundbergs stiftelse) 0 kr Industridoktorander (förhoppningsvis finansiering från 0 kr Stockholm Vatten, SYVAB och Käppalaförbundet inom projektområdet Nya krav på kväve och fosfor) Övrigt Analyskostnader kr Material, övriga kostnader kr Resekostnader kr Summa kr Doktorandhandledning Finansiering av handledning av doktorander, både industridoktorander inom klustret och interna doktorander inom relevant område. Gruppen har två seniora forskare med docentkompetens Elzbieta Plaza och Erik Levlin. I första skedet kommer handledningspengar att behövas för Jingjing Yang, som kommer att starta doktorandprojekt inom projektområdet Mätning, styrning och optimering med inriktning mot deammonifikationsprocessen. Hennes försörjning sker genom stipendium från Lundbergs stiftelse och klustret kommer att finansiera handledning och projektgenomförande. I senare skede planerar vi ta upp kontakten med Stockholm Vatten, SYVAB och Käppalaförbundet och ha en diskussion kring ett industridoktorandprojekt inom Nya krav på kväve och fosfor. Dessutom kommer KTH att bistå med handledning (Elzbieta Plaza som biträdande handledare) för en doktorand från Mälardalens Högskola (Adrian Rodriguez) inom projektområdet Mätning, styrning och optimering med inriktning mot aktivslamprocessen. 9(23)

10 Kostnader Personal Elzbieta Plaza kr Erik Levlin kr Övrigt Resekostnader 5000 kr Summa kr 10(23)

11 Bilaga 2: Verksamhetsplan för IEA, LTH 2010 IEAs forskningsinriktning Avdelningen för industriell elektroteknik och automation är en av tre avdelningar vid institutionen för mätteknik och industriell elektroteknik. Sedan 1987 bedriver avdelningen internationellt erkänd forskning inom områdena monitoring, styrning, modellering och simulering av urbana vattensystem, främst inriktat på avloppsvattenrening för såväl kommunalt som industriellt vatten. Särkilt fokus ligger på process-, energi- och kostnadseffektivitet. Även anaeroba rötningsprocesser har under senare år blivit en allt viktigare del av verksamheten. Avdelningen har ett mycket stort internationellt nätverk och har deltagit i flera större EUfinansierade forskningsprojekt. För närvarande leder IEA ett internationellt samarbetsprojekt inom ramen för en IWA Task Group avseende Benchmarking of Control Strategies for Wastewater Treatment Plants, vilket har resulterat i en simuleringsplattform för avloppsreningsverk som idag används av ca 40 forskargrupper över hela världen och hittills har bidragit till över 200 internationella vetenskapliga artiklar. Forskningssamarbete med många betydelsefulla partners i Öresundsområdet (DTU, DHI, Krüger (Veolia), de större reningsverken i Köpenhamnsregionen etc.) är väl etablerat genom flera gemensamma projekt. Planerad verksamhet under 2010 IEAs roll inom den direkt av Svenskt Vatten Utveckling finansierade delen av VA-kluster Mälardalen är tämligen begränsad. Inledande verksamhet omfattar att: med klustret som bas skapa större finansiellt utrymme genom att arbeta med nya forskningsansökningar, agera naturlig länk och arbeta för samarbeten mellan VA-kluster Mälardalen och det i södra Sverige existerande VA-kluster Syd, i internationella sammanhang (konferenser, möten) sprida information om VAkluster Mälardalens verksamheter, vara övriga klustermedlemmar behjälplig såsom biträdande handledare för examensarbeten och doktorander, och bistå övriga klustermedlemmar med specialistkunskap inom IEAs forskningsområden. Genom annan existerande finansiering avser IEA under 2010 att slutföra arbetet inom IWA Task Group för Benchmarking, etablera en ny IWA Task Group inom området Växthusgaser (ansökan inskickad), bedriva forskning relaterat till anaerob rötning (systemoptimering, förbehandling av slam, etc) och modellering av sedimenteringsprocessen. Dessa verksamheter kommer i möjligaste mån att anpassas till klustrets pågående verksamheter och behov. 11(23)

12 I händelse av positiv respons på en planerad forskningsansökan ämnar IEA också bedriva forskning inom området energioptimering av VA-sektorn inom ramen för VA-kluster Mälardalen (främst i samarbete med UU och IVL samt något av de i klustret ingående reningsverken). Projektet skulle också innebära nyrekrytering av 1-2 doktorander. Kostnader Personal Docent Ulf Jeppsson (lön+lkp) kr Övrigt Resor kr Dator och konferensavgifter kr Summa kr (Obs: samtliga kostnadsposter ovan inkluderar overheadkostnader (under 2009 ca 45%)) 12(23)

13 Bilaga 3: Verksamhetsplan för MDH 2010 Forskningsinriktning för forskargruppen för Process- och Resursoptimering Process- och resursoptimering (PRO) är en av MDH:s strategiska forskningsprofiler och hör till akademin för Hållbar samhälls- och teknikutveckling. Fokus ligger på att dels effektivisera befintliga processer, dels att utveckla nya processer. Exempel på processer vi arbetar med är optimering av aktivslamprocessen, lakvattenrening där absorption av metaller och fosfor m.m. i naturmaterial undersöks och biogasoptimering. Vi tittar t.ex. på hur fluiddynamiken i rötkamrarna kan optimeras för att öka gasutbytet. Matematiska modeller av processerna utnyttjas för diagnostik och modellbaserad styrning. Nya metoder för att kunna analysera sammansättningen på mikrofloran med avseende på artsammansättning görs för att kunna skapa nya förutsättningar för processoptimeringen. Planerad verksamhet under 2010 Projektgenomföranden Processtillståndsmätning Målet med arbete är att kunna först bestämma processtillståndet i aktivslamprocessen i ett par olika anläggningar som drivs olika (Kungsängsverket i Västerås och Ekeby i Eskilstuna 2010). Utvärderingen görs genom att analysera de mätdata som samlas in normalt vid verken kompletterat med mer avancerade mikrobiologiska analyser (se under mätning nedan). Mängd luft och kolkälletillsats mäts såväl som avlägsnandet av N och P. Projektet ryms inom klustrets prioriterade område Mätning, styrning och optimering : Då kunskap erhållits är önskan att kunna implementera en ny strategi vid verken i Västerås och Eskilstuna, och senare i andra verk. Detta kommer dock inte att hinnas med under Målet är då att kunna både hålla nere luftbehovet och dosering av kolkälla, samtidigt som effektiv rening map P och N erhålls. I Västerås är tanken även att prova köra två parallella linjer olika. I den ena kör vi med mycket mer N än i den andra, och följer hur mikrofloran och enzymaktiviteten ändras. Softsensing Mätteknik för att kunna följa processen on-line kommer att studeras där vi försöker bygga soft sensors från de mätningar vi kan göra med återkoppling från reningsresultat och enzymaktivitet kortsiktigt och mikroflora långsiktigt. Detta innebär att bestämma mikroflorans sammansättning med hjälp av olika metoder som tex FISH, men även enzymaktivitet för utvalda enzymer. Detta 13(23)

14 görs under Förhoppningen är att kunna få köra försök med KTH/IVL i Hammarby Sjöstadsverket för undersöka hur floran påverkas av olika driftsätt. Detta påbörjas under Projektet ryms inom klustrets prioriterade område Mätning, styrning och optimering : Då strategi för hur man skall kunna optimera processen enligt vad som sagts ovan gjorts är planen att implementera strategin först manuellt, men på sikt även on-line. Samarbete planeras då med UU och LTH. Strategin implementeras i en processmodell som sedan utnyttjas för modellbaserad styrning. Biogasproduktion För att optimera hela systemet kommer även biogasproduktionen i rötkamrarna att inkluderas. Under 2010 kommer vi att ta fram materialbalanser för dagens system. Detta planeras ske som ett examensarbete. Detta finansieras inom ramen för SVU-projektet. Fördelning av kostnader på delprojekten: Processtillståndsmätning: Personal Lena Johansson-Westholm Monica Odlare Erik Dahlquist kr kr kr Softsensing: Adrian Rodriguez (doktorand finansierad av KKS + Mälarenergi + Eskilstuna energi och miljö) 0 kr Lena Johansson-Westholm Erik Dahlquist Eva Eriksson kr kr kr Biogasproduktion 14(23)

15 Monica Odlare Eva Eriksson (doktorand) kr kr Veronica Ribe (doktorand finansierad av KKS + Mälarenergi + Eskilstuna energi och miljö) Övrigt Analyskostnader kr 0kr Material, övriga kostnader Resekostnader kr kr Summa: kr 15(23)

16 Bilaga 4: Verksamhetsplan för SLU 2010 Forskningsinriktning för forskargruppen för Kretsloppsteknik Forskningsgruppen för kretsloppsteknik forskar på teknik, system och processer som kan bidra till att sluta kretsloppen av växtnäring i samhälle och jordbruk på ett säkert, resurssnålt och miljövänligt sätt. Våra specialiseringar är miljösystemanalys samt teknik för hygienisering, kompostering, BDT-vattenrening och källsorterande avloppssystem. Vi jobbar både med att säkra kretslopp av näring mellan stad och land, i form av t.ex. komposterat eller rötat hushållsavfall, hygieniserat slam och inom lantbruket (mellan lantbrukare) i form av säkert hygieniserad gödsel, rötrest m.m. Planerad verksamhet under 2010 Projektgenomföranden Hygienisering av slam Naturvårdsverket har just ( ) till regeringen skickat in ett förslag till förordning som i princip innebär att allt slam som skall användas på åkermark behöver hygieniseras. Många reningsverk satsar på att Revaq certifiera sitt slam (ca 23 reningsverk certifierade i september 2009) för att underlätta att dess spridning på åkermark. Ytterst få reningsverk hygieniserar idag sitt slam och ombyggnad till hygienisering är ofta en stor investering. Hygienisering med urea är en snabb och enkel metod och torde också ofta kunna införas med endast små investeringar. Det har dessutom fördelen att den tillsatta urean förbättrar slammets gödselvärde. I detta projekt skall vi studera miljö- och resurseffektiva metoder för att integrera ett hygieniseringssteg i nuvarande slamhantering (stabiliserat och icke stabiliserat, avvattnat och icke avvattnat). Projektet fokuserar på ammoniakhygienisering genom tillsats av urea och/eller ammoniak, metodik och teknik för hur denna hygieniseringmetod bör implementeras i befintliga slamhanteringssystem. Detaljstudier av bl.a. processerna för inblandningen, lagring och av hygieniseringen av olika sorters slam ingår. I projektet skall även miljö- och resursaspekter (LCA)-metodik, hygienisk risk samt ekonomi för olika hygieniseringsmetoder studeras. Studerade delsystem är från produktionen av slammet fram till och med användningen i odling. Vi har påbörjat projektet i form av ett examensarbete och hoppas kunna fortsätta i form av en doktorand finansierad av VA-verken i klustret. Projektet ligger inom det prioriterade forskningsområdet Hållbar återföring av växtnäring och organiskt material till åkrar. Kostnader 16(23)

17 Personal Forskningsingenjör kr Björn Vinnerås kr Håkan Jönsson kr Övrigt Bakterieanalyser (225 st à 200 kr) kr Förbrukningsmaterial kr Hyra av maskiner etc kr Summa kr Kontakt är tagen med Uppsala Vatten och Avfall AB för finansiering av industridoktorand som fortsättning på projektet. Doktorandhandledning Inom gruppen pågår för närvarande tre doktorandprojekt av hög relevans för klustret och under 2010 planerar vi att starta ytterligare en. För mer information om doktorandernas inriktning, se ansökan till Svenskt Vatten Utveckling för VA-kluster Mälardalen. Medlen för handledning skall gå till att förstärka handledningen av dessa fyra doktorander: Annika Nordin Hygienisering av urin och fekalier Finansiering: SLU 100% Planerad disputation Arbetet ligger inom Hållbar återföring av växtnäring och organiskt material till åkrar Johanna Spångberg Miljösystemanalys av kretsloppsnäring Finansiering: Formas 100% Planerad disputation Arbetet ligger inom Hållbar återföring av växtnäring och organiskt material till åkrar Sahar Dalameh Rening av BDT-vatten Finansiering: Islamic Development Bank stipendium; SLU övriga kostnader. Planerad disputation Arbetet ligger inom Hållbar återföring av växtnäring och organiskt material till åkrar och Nya krav på kväve och fosfor NN Hygienisering av slam Finansiering: Diskussioner har inletts med Uppsala Vatten och Avfall för industridoktorand Doktoranden skall studera miljö- och resurseffektiva metoder för att hygienisera slam (stabiliserat och icke stabiliserat, avvattnat och icke avvattnat). Projektet fokuserar på ammoniakhygienisering genom tillsats av urea och/eller ammoniak, metodik och teknik för hur denna hygieniseringmetod bör implementeras i befintliga slamhanteringssystem. Detaljstudier av bl.a. inblandningen, lagring och av hygieniseringen av olika sorters slam ingår. I projektet skall 17(23)

18 miljö- och resursaspekter (LCA)-metodik, hygienisk risk samt ekonomi för olika hygieniseringsmetoder studeras. Studerade delsystem är från produktionen av slammet fram till och med användningen i odling. Planerad disputation Arbetet ligger inom Hållbar återföring av växtnäring och organiskt material till åkrar Kostnader Personal Prof Håkan Jönsson kr Docent Björn Vinnerås kr Summa kr 18(23)

19 Bilaga 5: Verksamhetsplan för UU 2010 Forskningsinriktning för avdelningen för systemteknik Avdelningen för systemteknik är en av 5 avdelningar vid Institutionen för informationsteknologi. Systemteknikavdelningen har en högt rankad forskning inom modellering, reglerteknik, signalbehandling och systemanalys. Ett viktigt tillämpningsområde är avloppsvattenrening där avdelningen haft verksamhet i drygt 15 år. Forskningen inom VA har behandlat en mängd olika aspekter med tonvikt på modellering, styrstrategier och optimering. Vi har tagit fram en JAVAbaserad simulator för reningsverk som har använts både för akademisk utbildning (nationellt och internationellt) samt för utbildning av VA-personal. Planerad verksamhet under 2010 Projektgenomföranden Vid avdelningen för systemteknik kommer vi under 2010 att starta ett forskningsprojekt inom lärande system med tillämpningar inom styrning och optimering av avloppsreningsverk. Ett delproblem som både kommer att studeras i ett doktorandprojekt ( Learning based control and model based supervision of aeration systems in WWTPs ) och som seniorforskning är effektivisering av luftningssteget. Här avser vi att ha samarbete med flera avloppsreningsverk inom klustret. För den seniora forskningsverksamheten kommer även andra processer att studera med avseende på hur resurs- och energiförbrukning kan minimeras med styrstrategier baserade på modellbaserad och lärande tekniker. Vi avser också att studera hur trådlösa sensorer kan användas i avloppsreningsverk och hur dessa kan integreras i effektiva styrstrategier. Under året räknar vi också med att kunna inleda en forskningsverksamhet inom modellbaserad feldetektion och diagnostik av komponenter i avloppsreningsverk. Vi avser också att ge reglertekniskt support till andra relevanta delprojekt inom klustret och till deltagande VA-organisationer. Den föreslagna projektverksamheten ryms i hudvudsak inom klustrets profilområde Mätning, styrning och optimering. Kostnader Personal Prof Bengt Carlsson kr Övrigt Datorkostnader, resor kr Summa kr 19(23)

20 Anmärkning: Den 1 mars kommer Dr Darine Zambran att anställas för en tvåårig postdoktoral tjänst. Vi räknar med att Darine bl.a. ska kunna bedriva forskning inom den ovan beskrivna projektverksamheten. Doktorandhandledning Handledningsarbete kommer att ges till en ny doktorand inom projektet Learning based control and model based supervision of aeration systems in WWTPs. Vi räknar med att doktorandprojektet kan starta i början av Doktorandprojektet har följande preliminära innehåll: Task 1 Iterative learning control (ILC). The goal of this task is to develop and evaluate methods for controlling aeration systems in an energy efficient way. Of particular interest is to consider control of DO-set points and dynamic control of the aeration volume Task 2 Model based diagnostic monitoring. The goal of this task is to develop and evaluate methods for diagnostic monitoring of components in an aeration system. Kostnader Personal Prof Bengt Carlsson kr Övrigt Datorkostnader, resor kr Summa kr Anmärkning: Om starten för doktorandprojektet drar ut något på tiden avser vi använda de innestående medlen för doktorandhandledning till att stärka den seniora projektverksamheten. 20(23)

21 Bilaga 6: Planerad verksamhet inom samordning av utbildning 2010 Eftersom en stor del av verksamheten inom samordnad utbildning sker gemensamt redovisar vi här verksamhetsplanen för 2010 för alla lärosäten. Under året kommer vi att bilda en arbetsgrupp för arbete med utbildningsfrågor inom klustret. Grundutbildning och examensarbeten Definiera i samråd med deltagande VA-organisationer nya examensarbeten inom klustrets prioriterade områden. Biträda med handledning av examensarbetare. Ansvar: ALLA. Integrera kunskaper som tas fram i klustret i undervisningen. Ansvar: ALLA. Ge gästföreläsningar inom klustret och göra studiebesök vid klustrets reningsverk. Ansvar: ALLA. Vid UU finns sedan flera år en mycket uppskattad simulator för att studera biologisk kväve- och fosforrening (JASS-simulatorn, se Vi avser att under 2010 arbeta för att JASS lättare ska kunna användas inom utbildningen vid andra lärosäten samt inventera hur simulatorn kan uppdateras för att möta nya krav. Ansvar: UU. Under 2010 kommer terminsblocket Uthålliga VA-system inom civilingenjörsutbildningen Miljöoch vattenteknik att ges för första gången. Strukturen för terminsblocket framgår av figur 1. Hela blocket har utvecklats i samarbete mellan Uppsala universitet och SLU. Målet är att kurspaketet ska uppfattas som ett väl sammangjutet block vilket innebär att en hög grad av samordning kommer krävas mellan Uppsala universitet och SLU. Huvuddelen av kurserna är nya och vi kommer att söka lämpliga föreläsare för olika moment från Mälardalsklustret. Terminsblocket kommer även att öka antalet examensarbeten, och den stora bredden på klustrets kompetens är här välkommen för att väl kunna möta den förväntade ökningen av examensarbeten. Genom finansiering från klustret kommer vi att arbeta med samordning av terminsblocket samt integrera kunskaper som tas fram i klustret i undervisningen. Ansvar: SLU och UU. Period Kurs Kurs Kurs Kurs Period 41 Ledningsnät och dricksvattenberedning UU Reglerteknisk Design UU Kommunal och industriell avloppsvattenrening UU Period 42 Val av VA-system SLU och UU Småskaliga avloppssystem SLU Figur 1. Det nya terminsblocket Uthålliga VA-system inom civilingenjörsutbildningen miljö- och vattenteknik. Den gråmarkerade kursen är en projektkurs som löper under hela terminsblocket med fokus på sista perioden. 21(23)

22 Forskarutbildning Undersöka förutsättningar för att skapa en forskarskola med gemensamma kurser för alla doktorander. T ex kan nämnas att VA-teknik på KTH för närvarande har följande doktorandkurser registerarde: Avloppsvattenrening Informationsteknologi, Mätteknik inom miljövården, Avloppsvattenrening grunder, Vatten- och avfallshantering samt Integrated Water Management. Ansvar: ALLA (MDH sammankallande). Utvidga samarbetet mellan MDH och SLU inom en forskarskola med fokus på biogas. Ansvar: MDH och SLU. Initiera och ta ansvar för en gemensam doktorandkurs Advanced Wastewater Treatment inom klustret. Ansvar: KTH. Utbildning för yrkesverksamma i samverkan med Svenskt Vatten Bidra med föreläsningar inom processteknik. Ansvar: KTH och MDH. Avdelningen för systemteknik håller kursen Reglerteknik och mikrobiologi i avloppsreningsverk sedan drygt tio år tillbaka. Kursen ges av Svenskt Vatten AB och riktar sig till alla yrkesverksamma inom VA-branschen. Forskningsresultat som tas fram inom klustret kommer att integreras i kursen. Av speciellt intresse är metoder som tillämpats i fullskaledrift. Ansvar: UU. Budget 2010 Personal KTH Elzbieta Plaza Erik Levlin Jozef Trela MDH Vesna Djokic Lena Johansson-Westholm Jolanta Jamrozy UU Bengt Carlsson Assistentarbete UU SLU Håkan Jönsson Björn Vinnerås kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr 22(23)

23 Övrigt Resekostnader (totalt) kr Summa: kr 23(23)