Högsby Utbildnings Center

Transkript

1 Verksamhetsberättelse Gymnasiet läsåret 2011/ Elevstatistik... 1 Antal elever i program - inriktning... 1 Nationella prov... 2 Mål... 2 Normer och värden... 3 Elevernas ansvar och inflytande... 4 Kunskaper... 6 Bedömning och betyg... 8 Kortare kompletterande beskrivningar av verksamheten i varje program... 9

2 Verksamhetsberättelse Gymnasiet läsåret 2011/2012 I de olika verksamheterna har vi ca 85 elever engagerade i studier/praktik ( ). I denna verksamhetsberättelse ingår endast verksamheten på ungdomsgymnasiet. Rapporten bygger bland annat på inlämnade uppgifter från arbetslag. Elevstatistik Antal elever i program - inriktning Vid datum: Åk 1 Åk 2 Åk 3 Summa BF Barn- och fritidsprogrammet BP, BA Byggprogrammet lärling, Bygg- o. anläggningprogrammet HP, HA Handelsprogrammet HV Hantverksprogrammet - lärling MP Medieprogrammet NV Naturvetenskapsprogrammet inkl SM OP Omvårdnadsprogrammet SP Samhällsprogrammet inkl SM IP, IN IV, IM Industriprogrammet, Industritekniska programmet Individuella programmet Introduktionsprogrammet Summa Gy-elever

3 Nationella prov Gy09 Antal IG G VG MVG p/f 6 MA D - 1/1 0/3 1/0 3 MA C 0/1 0/ MA B 1/ EN B - 1/ SV B 4/1 12/6 0/9 2/0 Gy10 p/f 7 MA B 2/1 2/1 1/0-2 MA A - 0/ EN B - 3/0 1/0 - Gy11 F E D C B A p/f 4 MA 1a1 0/ MA 1b 4/1 4/0 0/ EN 5 2/3 3/3 3/1 1/ SV 1 1/0 2/3 3/2 2/1 - - p = pojkar och f = flickor Mål Skolans mål är att erbjuda en personligt utformad utbildning som ger eleverna möjlighet att införskaffa de kunskaper, insikter, förmågor och färdigheter som krävs för att kunna leva och verka i framtidens mångkulturella och demokratiskt uppbyggda samhälle. Målen tagna ur Högsby kommuns skolplan som gäller för år är: 1. Normer och värden 2. Elevernas ansvar och inflytande 3. Kunskaper 4. Bedömning och betyg 2

4 Normer och värden För att nå målet har vi arbetat på följande sätt: Varje måndag under hela läsåret har alla klasser haft sin egen mentorstid. En gång i månaden har varje klass haft protokollfört klassråd. Ungefär en gång i månaden har mentorstiden också inneburit besök eller information av olika samhällsorganisationer o. dyl. Övriga mentorstimmar har bland annat inneburit diskussioner kring arbetssätt, attityder, ansvar och värderingar samt gemensamma aktiviteter. Under läsåret ägnades genom olika projekt mycket arbete åt normer och värden: Vem bestämmer? Åk1 HT, v Källkritik Åk2 HT, v Människans natur Åk3 HT, v Företagsamhet Åk2 HT, v Lekens och sagornas betydelse Åk2 HT, v Östersjön - Hållbar utveckling Åk2 VT, v Kärlekens språk Åk1 och 3 VT, v I projektet Vem bestämmer? ställdes demokratibegreppet mot begreppet makt. Projekt Kärlekens språk har genomförts med etik och moral som kärna. T ex föreläsning om jämställdhet av Manne Forssberg samt värderingsövningar, där samtliga elever på skolan deltog. Alla gymnasieelever deltog också vid föreläsningen om medmänsklighet av Björn Wennerström från Kalmar Stadsmission. I projekt Företagsamhet och i samband med APU har lagar, krav och förväntningar från näringslivet diskuterats. Ung företagsamhet hade på skolan kreativitetsövningar inom företagsamhet. Genom deltagande i föreläsningar, studieresor och studiebesök har eleverna fått en inblick i andra människors livsöden samt andra länders kulturer och styrelseskick. HUCs likabehandlingsplan har diskuterats, värderingsövningar och allmänna diskussioner om respekt, empati, ansvar och samhörighet har genomförts. Regelbundna personaldiskussioner för ett likvärdigt arbetssätt har ägt rum. Inom introduktionsprogrammen har man med tanke på att eleverna kommer från olika miljöer och kulturer arbetat mycket med normer och värden som råder här i Sverige. Detta har varit extra viktiga inslag i undervisningen. Eleverna har på så sätt fått ökad förståelse för och insikt i andra kulturer vilket har medfört att det har skapat en bättre stämning och tolerans i gruppen. 3

5 Resultat och analys: Genom projekten har eleverna utvecklat sitt ansvarstagande, varit med i den demokratiska beslutsprocessen samt utvecklat sin förståelse för sina egna och andras behov och möjligheter att kunna påverka. I projektet Kärlekens språk fick eleverna en fördjupad kunskap om olika sexuella läggningar och en förståelse för andras livssituation. Den genomförda trivselenkäten visar att eleverna trivs på HUC. 1) Trivs du på HUC? Ja Nej För det mesta 0% 20% 40% 60% 80% 100% Åtgärder och förbättringar: Vi skall fortsätta arbetet kring attityder, respekt och gällande samhällsnormer genom diskussioner och samtal. Vi skall ytterligare arbeta med åtgärder för att förebygga mobbning enligt HUCs likabehandlingplan. Vi skall utöka samarbetet med samhället, näringslivet i Högsby kommun och grundskolan. Vi skall utöka samarbetet bland eleverna inom årskurserna, men också öka samhörighetskänslan mellan årskurserna (åk 1 3). Det finns också stort utrymme att arbeta vidare med jämställdhet, genuskunskap och alla människors lika värde. Elevernas ansvar och inflytande För att nå målet har vi arbetat på följande sätt: Alla elever har haft möjlighet att påverka, vara delaktiga och ta ansvar för sina studier och för HUC, t ex genom aktivt deltagande i planeringar och genom kursutvärderingar. Varje gymnasieklass har haft ett protokollfört klassråd varje månad. Varje gymnasieklass har haft elevrepresentanter i elevrådet. Rektor har haft möte med elevrådet en gång i månaden. De flesta elever på Introduktionsprogrammen, IM, kommer från skolsystem där de inte kunnat påverka sin skolgång på något sätt, vilket gör att detta, tillsammans med brister i språket, tar tid innan eleverna börjar aktivt delta i planering av kurser. 4

6 Resultat och analys: Flertalet elever anser att de informerats om kursplaner och betygskriterier. 8) Har du fått ta del av nationella kursplaner och betygskriterier i dina kurser? Ja Nej I vissa kurser 0% 20% 40% 60% 80% 100% Flertalet elever anser att de fått medverka i kursplaneringarna, men ändå måste vi arbeta för att Ja-svaren ökas. 9) Har du fått medverka i planeringen av kurserna? Ja Nej I vissa kurser 0% 20% 40% 60% 80% 100% 21) Tycker du att elevrådet fungerar på ett bra sätt? Ja Nej För det mesta 0% 20% 40% 60% 80% 100% Elevrådets arbete kan förbättras. Fortfarande är dock svårt att få eleverna att engagera sig i elevrådet, inte minst på ledande poster. Klassråden har fungerat bra. Åtgärder och förbättringar: Vi skall medvetandegöra eleverna ytterligare om sina rättigheter och skyldigheter. Ett fungerande elevråd är viktigt för medinflytande och möjligheter att påverka i skolan. 5

7 På IM ska vi arbeta mer med att uppmuntra och stötta våra elever att successivt ta allt större ansvar för sitt lärande genom val och planering av kurser, samverkan i elevrådet och diskussioner i klassrådet. Kunskaper För att nå målet har vi arbetat på följande sätt: Genom de olika projekt vi genomfört under året har eleverna fått utveckla sina intressen, färdigheter och kunskaper inom de kurser och ämnen de läst. Undervisningen har präglats av varierande arbetssätt, t ex presentationer, grupparbeten, enskilda arbetsuppgifter och projektform. Eleverna har efter teoretiska diskussioner genomfört praktiska övningar inom både text-, ljud- och bildmedier. Eleverna i årskurs 1 har genomfört APL-period/praktik 5 dagar på vårterminen. Lärlingsutbildningen i åk 1 har haft en dag/vecka i APL. Eleverna i årskurs 2 och 3 har haft sin APU förlagd varje torsdag under hela läsåret, men för IP åk 2 och 3 har det legat en längre APU-period under vårterminen Lärlingsutbildningen i åk 2 har i genomsnitt haft 2,5 dag/vecka i APU. En halvdag med fokus på entreprenörskap i samarbete med skogsindustri har genomförts. Under året har samarbetet mellan skola näringsliv stärkts genom projektet Skola - Näringsliv där det har varit studiebesök, föreläsningar och workshops för hela skolan samt även för specifika program. Även 2012 besöktes UF-mässan av skolans elever och lärare. Representant från LO informerade om lagar/regler i arbetslivet för ungdomar. Författaren Johan Ring berättade om sitt författarskap och sin anknytning till Högsby. Eleverna fick information av kostansvarig i Högsby kommun angående kost och hälsa. Alla elever har även deltagit i en kommunal dag kring att bli klimatsmart entreprenör, där eleverna även fick arbeta med olika övningar. Resultat och analys: Trots att flertalet elever är nöjda måste nedanstående siffror förbättras. 11) Har du fått den hjälp du anser att du behöver av dina lärare för att uppnå minst betyget G? (individualiserad undervisning) Ja Av en del lärare 0% 20% 40% 60% 80% 100% 6

8 Flertalet elever anser att de arbetat tillräckligt med sitt skolarbete. 25) Har du själv arbetat tillräckligt mycket med ditt skolarbete för att nå dina mål? Ja Nej För det mesta Genom projektformerna har alla elever sett och lärt sig strukturen av rapportskrivning, vilket är viktigt inför Projektarbetet i åk 3. Eleverna har fått möjlighet att uttrycka sig genom olika medier vilket har lett till en större självkännedom om den lärstil som passar bäst. Valet av praktikplatsen har stor betydelse för elevernas kunskapsinhämtning inom de yrkesförberedande programmen. Utifrån individuella studieplaner och utvecklingssamtal har eleverna varit med och planerat sina studier. Detta har lett till att eleverna fått insikt i vad de lär sig och vet vad de ska göra. Åtgärder och förbättringar: 0% 20% 40% 60% 80% 100% Vi skall uppmuntra eleverna att använda alternativa redovisningsformer och inte bara hålla sig till de traditionella med rent muntliga och skriftliga presentationer. Vi skall anordna fler externa möten för att belysa det som anses särskilt viktigt för en lyckad framtida yrkesverksamhet, inte minst inom projektet Skola - Näringsliv. Programråden ska utvecklas under läsåret. Läraren skall hjälpa till mer med att hitta praktikplatser som passar målen för elevens studieinriktning samt se över upplägget av APU/APL-perioden. För att vi ska kunna öka elevernas kunskaper och se till att varje elevs behov tillgodoses behöver vi utveckla ett bättre samarbete med grundskolan. Inom introduktionsprogrammen är utökat stöd till analfabeter och de som har svårt med svenska språket en nödvändig åtgärd. Eleverna bör inom IM även ha en del praktiska kurser, t ex idrott, träslöjd, hemkunskap, syslöjd. 7

9 Bedömning och betyg För att nå målet har vi arbetat på följande sätt: Vi har utgått från läroplanens mål att eleverna ska utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. De har fått välja såväl metoder som infallsvinklar inom sina valda ämnesområden inom de olika projekten vi har gjort. Genom projektformen har de även fått ta större ansvar och har fått ett aktivare arbetssätt. Undervisningen har präglats av nivåanpassning. Genom samtal under kursens gång och utvecklingssamtal görs eleverna medvetna om nivåer och omdömen, samt vad som krävs för att de ska nå sina betygsmål. Vi har minst 2 gånger per läsår erbjudit betygssamtal. Resultat och analys: Under en treårsperiod kan man se att eleverna utvecklar sin kunskapsinhämtning och sitt arbetssätt på ett positivt sätt, vilket syns i deras slutbetyg. Genom de olika projekten märks det tydligt att eleverna under sin gymnasietid lär sig ta eget ansvar för arbetssättet och utvecklar förmågan att samtala och diskutera. Av utvärderingarna att döma bör vi vara ännu tydligare med betygskriterierna. Vårt individanpassade arbetssätt har givit goda resultat. Vi har också märkt att eleverna trivs med att arbeta i teman och projekt där de själva varit delaktiga i planeringen. Studiemotivationen har ökat och lett till bättre studieresultat. Inom introduktionsprogrammen har eleverna uppskattat den fortlöpande informationen kring hur de ligger till i sina kurser. Den har hjälpt eleverna att få insikt och kännedom om sin kunskapsutveckling vilket gett dem motivation att studera vidare och sträva mot ett betyg. En del elever har fått betyg, några är nära att få ett betyg och andra är färdiga att läsa mot ett betyg. Men en del elever är lång ifrån målet att läsa mot ett betyg. Då flera elever på IM inte har fått någon skolgång alls eller har liten skolgång i sitt hemland innebär det att dessa elever behöver flera år på sig för att nå målen. Under läsåret 2011/2012 sattes 645 kursbetyg inom gamla gymnasiet (Lpf94). Dessa fördelades på 61 IG (10 %), 292 G (45 %), 171 VG (27 %) och 118 MVG (18 %). Sett till avgångsklasserna, dvs årets studenter, låg deras betygsmedeltal på och medianvärdet på Högsta betygsmedelvärdet var 20,0. Av årets 32 studenter var det endast 3 (9 %) som inte är behöriga för fortsatta eftergymnasiala studier. Inom det nya gymnasiet (Lpf11), med betygssteg A F sattes 108 kursbetyg under läsåret 2011/2012. Av dessa var 19 F (17 %), 57 E (53 %), 16 D (15 %), 13 C (12 %), 2 B (2 %) och endast ett högsta betyg A. 8

10 Underkända betyg är därmed 10 respektive 17 %, en något högre siffra med de nya betygen. Åtgärder och förbättringar: Vi skall minska gapet mellan programmen, såväl kunskapsmässigt som betygsmässigt. Vi skall erbjuda fler och tätare betygsdiskussioner i de olika grupperna. Vi måste fortsätta diskutera inom lärarkåren kring de nya kurserna och betygskriterierna. Även lärarfortbildning inom detta är en viktig faktor att arbeta med under läsåret för att få ner antalet F, men även antalet IG, dvs minska antalet underkända elever i kurserna. Fler elever ska gå ut med fullständigt slutbetyg. Kompletterande beskrivningar av verksamheten i varje program BF: Särvuxeleverna i Högsby och Mönsterås deltog i en tidsresa till år Dagen genomfördes i samarbete med eleverna på barn- och fritidsprogrammet och Kalmar läns museum. Barn- och fritidseleverna hjälpte till vid de olika stationerna som att kärna smör, mala kaffe, tvätta mattor, koka rödfärg och textilarbete m.m. Programråd och handledarutbildning har genomförts under läsåret. BP, BA Lärlingselever har under vårterminen varit på föreläsning om klimatsmarta hus. De har även besökt norra Europas största stallbyggnad. Årskurs två och tre har tagit femårigt certifikat dels för ställningsbygge och dels för skylift. Ett antal programråd har genomförts under året i samarbete med Mönsterås. HP, HA Projektet Skola-Näringsliv har i och med ett antal verklighetsanknutna aktiviteter och ett nära samarbete haft stor betydelse för handelsprogrammets verksamhet. Under vårterminen bjöds näringslivet in till programråd för HP. Där diskuterades bl a näringslivets utökade inflytande i skolan och framtida upplägg av APU/APL. MP Mediaeleverna har producerat en informationsfilm för Industriprogrammet. De har även arbetat med affischer inför HUC-kvällen som hölls på höstterminen. Två elever hade APU på den lokala tidningen Innehåll och kunde därigenom förmedla händelser från skolan. 9

11 NV, SM Programmet har under läsåret fört en alltmer undanskymd tillvaro med få elever. Mycket samarbete har skett med övriga program i kärnämnen och olika kurser i stället. 3 naturvetarelever gjorde en del av sitt Projektarbete genom att besöka olika utbildningsinstitutioner i Uganda under en vintervecka. SP, SM Programmet innebär fördjupning inom samhällsämnena, vilket skedde både inom enskilda ämnen och inom de olika projekten. Tyvärr ett program som minskar på skolan, t ex fanns under året inga elever i åk 1. SP-eleverna fick också öva retorik, inte minst genom att hålla tal i Tingssalen. IP, IN Industriprogrammet har totalt haft 23 gymnasieelever i undervisning ht11-vt12, varav 12 st från Mönsteråsgymnasiet, utav dessa Mönsteråselever har 6 st blivit färdiga med sin utbildning. 3 elever har blivit godkända internationella svetsare med IW-diplom (2 Mönsterås, 1 Högsby). Industriprogrammet har genomfört studiebesök vid företag samt även besökt fogningsdagarna vid Elmia-mässan, detta i samarbete med Mittpunkt i Högsby. IV, IM Vid terminsstarten HT-11 var det 18 elever som började IV och IM. Under läsåret har några elever flyttat och några har tillkommit. Vid läsårets slut var det 21 elever. Eleverna kommer från Tyskland, Burundi, Polen, Iran, Liberia, Thailand, Turkiet, Serbien, Bosnien och Sverige. Det är stor spridning bland eleverna när det gäller språk- och ämneskunskaper, erfarenheter, intressen och de sociala miljöer de kommer ifrån. Vi arbetar mot samma mål som övriga program på HUC, men fokus ligger inte bara på ämneskunskaper utan även på språkinlärning och interkulturell kunskap. I början av HT har eleverna testats och delats in i två grupper. I den ena gruppen har analfabeter och elever med väldigt kort skolbakgrund från sina hemländer läst och i den andra gruppen har elever som gått ut grundskolan utan behörighet eller gått några år i gymnasieskolan läst. Alla elever erbjuds målinriktad, anpassad och effektiv språkundervisning. De informeras tidigt och fortlöpande om olika språknivåer, kursmål och betygskriterier. Ämnet svenska som andraspråk är integrerat med det övriga innehållet i skolan och språket konkretiseras i alla de aktiviteter vi gör. Gibbons genrepedagogik har varit viktigt inslag i undervisningen och hjälpt eleverna i deras skrivande och framträdande. För att nå målen har vi arbetat genom att fortlöpande bedöma elevernas kunskaper och förmågor och eleven har fått information om sina framsteg. En del av eleverna läser kurser som inte är betygsgrundande då eleven har stora bristande kunskaper i ämnet eller är nybörjare. 10

12 Verksamhetsberättelsen är en sammansatt rapport med synpunkter från arbetslag vilka har bearbetats och sammanställts av lärare och med synpunkter från skolledning. Rapporten har sedan färdigställts av undertecknad. Högsby 21/ Elisabet Bjuvsjö Rektor gymnasiet Högsby center 11