Göran Carlsson. Sven Lokander

Transkript

1 (72) Plats och tid Kommunhuset, Rådrummet, kl Beslutande Se förteckning sid 20 Övriga närvarande Per Jonsson, chef Medborgarservice Maria Wikström, bygg- och miljöchef Lisa Björk, kommunarkitekt Ann-Marie Thorell, sekreterare Utses att justera Justeringens plats och tid Sven Lokander (M) Kommunhuset, Centralgatan 7, Tierp Underskrifter Paragrafer Sekreterare Vidimerande Ann-Marie Thorell Ordförande Göran Carlsson Justerande Sven Lokander BEVIS OM ANSLAG Justering av utskottet samhällsbyggnads protokoll har tillkännagivits genom anslag på kommunens anslagstavla Organ Sammanträdesdatum Datum då anslaget sätts upp Datum då anslaget tas ned Förvaringsplats för protokollet Paragrafer Kommunhuset, Centralgatan 7, Tierp Underskrift Ann-Marie Thorell

2 (72) Utdragsbestyrkande Beslutande Göran Carlsson (S) Sven Lokander (M) Håkan Ståhlberg (S) Anna Ahlin (C) Närvarande tjänstgörande ersättare Närvarande ej tjänstgörande ersättare Jenny Lundström (MP) Urban Blomster (V) Per Davidsson (M)

3 (72) 12 Dnr Ks Ädp 1007 Förslag till ändring av detaljplan för del av Kv Brädgården, del av fastigheten Tierp 100:10 Beslut beslutar med stöd av kommunstyrelsens delegationsordning punkt S078 att godkänna samrådsredogörelsen att föreslå Kommunstyrelsen besluta att godkänna antagandehandlingen, samt att anta detaljplaneändringen ÄDP 1007, Kv. Brädgården enligt Plan- och bygglagen (2010:900). Bakgrund Förslag till ändring av detaljplan för del av kv Brädgården, del av fastighet Tierp 100:10 har upprättats med enkelt planförfarande och varit föremål för samråd under tiden 13 december 2013 till och med 24 januari Syftet med planen är att möjliggöra markanvändning H1 - Handel, ej livsmedel samt J2 småindustri inom aktuellt planområde. Precis som i jämsides gällande detaljplan (DP 1007), är planens syfte även att fortsatt medge användningsändamål för U1 Lager, Silo.

4 (72) 13 Dnr Ks Tillsynsplan för Miljö- och hälsoskydd i Tierps kommun Beslut föreslår kommunstyrelsen besluta att fastställa tillsynsplan för miljö- och hälsoskydd. Bakgrund Bygg- och miljöenheten utför kommunens operativa tillsyn enligt miljöbalken på uppdrag från två ansvariga myndighetsnämnder Jävsnämnden (JN) respektive Kommunstyrelsen (KS). Den operativa tillsynen utövas direkt mot den som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd som faller inom lagstiftningens tillämpningsområde. Tillsynen ska säkerställa syftet med lagstiftningen genom att i nödvändig utsträckning kontrollera lagefterlevnad. Dessutom ska rådgivning och information skapa förutsättningar för att lagstiftningens syfte uppnås. Miljöbalkens mål, den hållbara utvecklingen, konkretiseras i de 16 miljökvalitetsmålen som beskriver önskat miljötillstånd inom en generation. Bygg- och miljöchef Maria Wikström, Medborgarservice, har den 11 februari 2014 överlämnat förslag till tillsynsplan för miljö- och hälsoskydd i Tierps kommun.

5 (72) 14 Dnr Ks Tillsynsplan 2014 för Tillståndsgivning i Tierps kommun Beslut föreslår kommunstyrelsen besluta att fastställa tillsynsplan 2014 för tillståndsgivning. Bakgrund Bygg- och miljöenheten utför kommunens operativa tillsyn enligt alkohollagen, tobakslagen och lagen om handel med vissa receptfria läkemedel på uppdrag från två ansvariga myndighetsnämnder Kommunstyrelsen (KS) respektive Jävsnämnden (JN). Nämnderna ansvarar för att effektiv och ändamålsenlig kontroll utförs av efterlevnaden av respektive lagstiftning. Bygg- och miljöchef Maria Wikström, Medborgarservice, har den 11 februari 2014 överlämnat förslag till tillsynsplan för tillståndsgivning i Tierps kommun.

6 (72) 15 Dnr Ks Plan för offentlig livsmedelskontroll i Tierps kommun Beslut föreslår kommunstyrelsen besluta att fastställa plan för offentlig livsmedelskontroll Bakgrund Denna kontrollplan är den operativa kontrollmyndighetens beskrivning av hur de krav som ställs på offentlig kontroll inom livsmedelskedjan uppfylls av myndigheten. Kraven finns bl.a. i Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen. Uppdrag Bygg- och miljöenheten utför kommunens operativa offentliga kontroll enligt livsmedelslagstiftningen på uppdrag från två ansvariga myndighetsnämnder Jävsnämnden (JN) respektive Kommunstyrelsen (KS). Nämnderna ansvarar för att effektiv och ändamålsenlig kontroll utförs på de cirka 160 livsmedelsanläggningar som omfattas av kommunens kontrollansvar enligt 23 och 25 livsmedelsförordningen. Ansvaret omfattar kontroll av dricksvatten, livsmedelshygien, redlighet och spårbarhet.

7 (72) 16 Dnr Ks Svanby 2:50, 2:53 m fl, ansökan om tillstånd enligt 9 kap miljöbalken till täkt av naturgrus Dnr Beslut beslutar med stöd av kommunstyrelsens delegationsordning punkt B006 att anta miljö- och hälsoskyddsinspektörens yttrande som sitt eget. Bakgrund Miljö- och hälsoskyddsinspektörens yttrande: Sand & Grus AB Jehander har lämnat in en ansökan samt miljökonsekvensbeskrivning (MKB) till Länsstyrelsen i Uppsala län om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken (MB) till täkt av naturgrus på fastigheterna Svanby 2:50, 2:53 och 5:42, Tierps Prästgård 1:11 samt Tierp Fäcklinge 2:10 i Tierps kommun. Miljöprövningsdelegationen önskar yttrande från Tierps kommun i frågor som rör miljöskydd, grundvatten, vattenskyddsområdet och planer. Ansökan Sand & Grus Jehander AB hade fram till 31 december 2012 fortsatt tillstånd att bedriva täktverksamhet inom det ansökta verksamhetsområdet. Tillståndet avsåg ett sammanlagt uttag av ton sand, grus och sten, inklusive krossning, sortering, lagring m.m. Gällande tillståndsansökan avser att ta i anspråk ett intilliggande område om ca 26,5 hektar som tidigare inte utnyttjats för brytning varav 7,5 hektar kommer att utgöra brytområdet. Uttaget beräknas bli totat ca ton naturgrus under tolv års tid med kross- och sorteringsverksamhet. Verksamhetsområdet är en del av Uppsalaåsen, som är ett grundvattenmagasin. Området utgör enligt uppgift ca 3 % av grundvattenmagasinets tillrinningsområde och är beläget inom inre och yttre vattenskyddsområdet för vattentäkterna i Arvidsbo. Det nya brytområdet planeras till det yttre vattenskyddsområdet. Uttag av material kommer enligt ansökan att ske minst fyra meter ovan uppmätt grundvattennivå.

8 (72) 16 forts Verksamhetsområdet ligger ca 3 km väster om Tierps tätort och ca 1 km väster om E:4an. Närmaste bostadsfastigheter ligger ca 450 m öster om verksamhetsområdet och ca 600 m väster om täktområdet. Avståndet till anläggningar för sikt, kross och transportband m.m. blir ca 500 m för bostäder belägna österut och ca 670 m för bostäder västerut. Arbetet i täkten planeras ske kl. 06:30-15:30 helgfria vardagar och kan komma att utökas till kl. 18:00 vid behov. Utlastning kan vid enstaka tillfällen förekomma under övrig tid. Kommunens synpunkter Nedan presenteras Tierp kommunen synpunkter, under respektive område som Länsstyrelsen begärt kommunens yttranden. Under rubriken Övrigt har bl.a. synpunkter som berör påverkan på rekreation och friluftslivet tillfogats yttrandet, då detta bedöms vara en viktig aspekt att inkludera i bedömningen av ansökan. Kommunens synpunkter utgår ifrån följande tolkning av ansökan: Ansökt åtgärd innebär tillstånd att bedriva täktverksamhet av naturgrus inom sedan tidigare brukat täktområde. Det nya verksamhetsområdet som gällande ansökan avser, ligger inom samma område vari företaget Sand & Grus Jehander AB tidigare har haft tillstånd att bedriva täktverksamhet. Verksamhetsområdets gränsdragning har förändrats, i jämförelse med tidigare verksamhetsområde och omfattar nu en mindre area än tidigare. En beviljad ansökan tolkas inte innebära att ett nytt område upplåts för täktverksamhet. En beviljad ansökan föranleder dock att täktens brytområde kommer utökas genom att tidigare orörd mark tas i anspråk för ytterligare uttag av naturgrus. Miljöskydd Naturgrus som naturresurs Tierps kommun vill understryka att naturgrus är en ändlig resurs. Åsar och andra isälvsavlagringar är viktiga för dricksvattentäkter och för rening av råvatten. Naturgrusformationer kan även ha stora natur- och kulturvärden vilka berikar landskapet och är värdefulla för friluftslivet. För att uppnå det av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet sattes delmålet att det årliga uttaget naturgrus skulle uppgå till max 12 miljoner ton året Det ursprungliga uttaget har minskat med enbart ca 1 miljon ton per år till ca 13 miljoner ton årligen. Målet har således inte uppnåtts och minskningen sker för långsamt.

9 (72) 16 forts Alternativ till naturgrus Miljöbalken gör gällande att en naturgrustäkt inte får komma till stånd om det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt att använda annat material. Enbart där detta inte är möjligt kan alternativet att nyttja naturgrus övervägas. Det är därför viktigt att fortsätta arbetet med att få ned användningen av naturgrus och ersätta det med återanvänt material, bergkross och morän. Verksamhetsutövarens ansvar Det åligger verksamhetsutövaren som ansöker om tillstånd för uttag av naturgrus att med bifogat underlagsmaterial bevisa att inga eller endast begränsade ersättningsmaterial finns att tillgå. Tillstånd för täktverksamhet ska ges endast om samhällsnyttan överväger skadan på natur- och kulturmiljö. Sand & Grus AB Jehander anger i MKB:n att en övervägande del av levererat råmaterial bedöms gå till betongindustrin men även till framställningen av puts- och murbruk, filtersand, lekplatser, hästhagar m.m. I barkunden till ansökan finns en beskrivning av sökandens strategi för att minska antalet naturgrustäkter i regionen samtidigt som man täcker det samlade behovet hos sina kunder i regionen. Verksamhetsutövaren bedriver enligt ansökan ett kontinuerligt arbete med att få fram och förädla bergkross som kan ersätta naturgrus. Bland annat har försök gjorts med framställning av krossat berg från en bergtäkt i Gävleområdet i syfte att använda det som ballast i betong. För att ersätta de fina fraktionerna om mindre än 4 mm i kornstorlek uppger sökanden att omfattande investeringar i ny produktionsutrustning krävs och beräknar att produktionskostnaden för sådant ersättningsmaterial skulle uppgå till ungefär fyra gånger kostnaden för framtagning av naturgrus och sand från täkten i Arvidsbo. Enligt sökanden är det inte tekniskt rimligt att ersätta naturgruset med bergkross och man anser att samhällets framtida behov av naturgrus som råvarumaterial till betong är ofrånkomligt. Således gör sökanden bedömningen att de enda alternativen till naturgrusuttaget i Arvidsbo är etablerandet av en ny naturgrustäkt eller transport från existerande täkter i andra län. Ett tillstånd för Arvidsbo naturgrustäkt är enligt sökanden det alternativ som ger minst miljöpåverkan i förhållande till samhällsnytta. Detta eftersom täkten avses bedrivas i ett område som redan tagits i anspråk för täktverksamhet.

10 (72) 16 forts Naturmiljön Det finns inga kända särskilt utpekade naturvärden i det tänkta täktområdet. Fynd av hotade arter i närområdet är samtliga knutna till blottlagda sandmiljöer. Dessa värden skadas inte av den planerade täktverksamheten, tvärtom kan värdena gynnas av den utökade ytan och störningen. För naturvårdens del är valet av efterbehandling av stor vikt och kan ge en ökad biologisk mångfald. Det krävs att det kvarlämnade materialet är av rätt struktur för exempelvis backsvala och sandlevande insekter och kräldjur. Även tidpunkten för efterbehandlingen har stor betydelse, exempelvis ska schaktarbeten inte utföras innan backsvalornas ungar blivit flygga. De sandoch störningskrävande arterna behöver kontinuerligt nystörda biotoper för sin överlevnad. Den nya täktytan, efter brytningens slut, kan bli en viktig del i områdets dynamik, då tidigare efterbehandlade ytor i närliggande täkter kan ha blivit för igenvuxna. Tallskogar på åsmark har sina speciella naturvärden. Om det rör sig om kalkrika sand- och grusmarker har naturtypen mycket höga värden. Det bör säkerställas att naturtypen i det nya brytområdet inte är sådana marker. I ansökan beskrivs det aktuella områdets skog som produktionsskog utan kända naturvärden och med god representation i närområdet. Såvida det inte rör sig om kalkrik tallskog så bör förlusten av den aktuella ytan produktionsskog inte kunna bedömas som ett påtaglig försvårande av bevarandet av den berörda naturtypen. Förslaget att lämna kvar döda och döende träd inom området är mycket positivt för många vedinsekter. Om tillståndet förenas med villkor om efterbehandling som gynnar den biologiska mångfalden så är den sammanvägda bedömningen för täktens påverkan på områdets naturvärden positiv, förutsatt att det är säkerställt att naturtypen inte är kalktallskog.

11 (72) 16 forts Grundvatten och vattenskyddsområdet Det nya planerade verksamhetsområdet ligger delvis inom inre vattenskyddsområde. Det nya brytområdet ligger inom yttre vattenskyddsområde. Skyddsföreskrifter för grundvattentäkterna vid Arvidsbo i Tierps kommun (Länsstyrelsen, 1988) gäller inom området. Det ansökta nya brytområdet ligger nära den del av det verksamhetsområde som avslogs vid förra tillståndsgivandet. Denna gång ligger dock området i sin helhet utanför inre vattenskyddsområde, vilket Tierps kommun anser är en positiv förändring jämfört med tidigare ansökan. I ansökan anges att grustäkten omfattar endast 3,1 % av tillrinningsområdet för Arvidsbo vattenverk. Denna andel ligger i omedelbar närhet till vattenverket och delvis inom inre vattenskyddsområde (befintlig verksamhet). Större delen av grustäkten ligger inom yttre vattenskyddsområde. Arvidsbo vattenverk har möjlighet att försörja stora delar av Tierps kommun med dricksvatten, då det via överföringsledningar även är reservvattentäkt för både Västland och Odens källa vattenverk. Avståndet på fyra meter från grundvattennivån är längre än vad som anges i föreskrifterna för yttre vattenskyddsområde. Att enbart hålla gott avstånd, minst fyra meter, innebär emellertid inte automatisk att påverkan blir försumbar, så som det beskrivs i ansökan. Filtrerande marklager har förts bort, vilket är en försämring för grundvattenbildningen. Det är särskilt det kemiskt mest aktiva, översta marklagret som gör att kvaliteten på grundvattnet blir tillräckligt god för att kemisk rening i vattenverket inte behövs. Detta lager tas alltid bort när grus bryts och innebär en försämring. Däremot har sökanden beskrivit att denna påverkan kommer att hållas så kort som möjlig och återställning och marktäckning görs direkt det är möjligt. Skyddsåtgärder måste anses vara tillräckliga för undvikande av förorening i mark där petroleumprodukter hanteras. Val av oljor bör beaktas till maskiner som rör sig utanför de hårdgjorda ytorna där skydd saknas. Miljövänliga alternativ till hydraulolja bör övervägas. Att det kommer att finnas absorberande medel med i maskinerna är bra, men frågan kvarstår om verksamhetsutövaren hinner undvika att eventuellt läckage strömmar ner i marklagren innan åtgärd kan vidtagas. Risken för läckage bör beaktas och förebyggas så att riskerna för påverkan på grundvatten minimeras. Dammproblem vid torr väderlek får inte bekämpas, t.ex. med salt. I ansökan beskrivs att dammbekämpning sker med bevattning.

12 (72) 16 forts Planer Detaljplan Området är inte detaljplanelagt. Översiktsplan En utökning av täktverksamheten bedöms på flera punkter strida mot gällande översiktsplan. Även om översiktsplanen inte är juridiskt bindande, skall denna utgöra underlag vid bedömning av beslut som rör mark- och vattenanvändningen i kommunen. Precis som miljökonsekvensbeskrivningen påpekar, ligger verksamhetsområdet inom ett område som översiktsplanen pekar ut som ett resursområde för rekreation, natur och kultur. Platsen utgör en del av ett stort sammanhängande grönstråk längs med Uppsalaåsen. Området är en viktig tillgång som tätortsnära skog vilken kan nås på cykelavstånd från Tierps centralort liksom via fot från Arvidsbo. Områdets rekreationsvärden utgörs främst av flera stigar, vilka skulle komma att bli starkt påverkade av ett utökat brytområde. Stigarna är som MKB:n nämner, inte markerade som leder, men nyttjas ändå flitigt för rekreation, vandring och motionsändamål. Den befintliga täkten utgör redan idag ett avbrott på färden längs åsens stigar. Nuvarande brytområde tvingar motionärerna att kringgå täktområdet och en utökning av denna riskerar att ytterligare inskränka kvarvarande stigar. Avseende täktverksamhet och uttag av naturgrus anger översiktsplanen att grundvattenintresset skall väga starkare än intresset att fortsätta eller påbörja täktverksamhet, täktverksamhet ska lokaliseras till ett fåtal större täkter för att störningar och ingrepp i miljön ska bli så få som möjligt och att nya naturgrustäkter ska inte tillåtas. I miljökonsekvensbedömningen görs bedömningen att föreslagen åtgärd inte torde räknas till en sådan ny naturgrustäkt som avses i översiktsplanen, då det i detta fall rör sig om en utökning av befintlig täkt. Åtgärden resulterar dock i ett ökat uttag av kommunens naturgrus, vilket tros vara just det översiktsplanens skrivelse syftar till att motverka. Om åtgärden kan ses som ett sätt att koncentrera nuvarande grusuttag till ett och samma ställe, bedöms dock åtgärden ur detta avseende vara förenlig med översiktsplanen.

13 (72) 16 forts Övrigt Övriga synpunkter som kommunen vill belysa är: Landskapsbild Området består idag av skog. En utökning av dagens täktverksamhet kommer innebära en förändring av landskapet både i ett kort och långt tidsperspektiv. Under täktverksamheters aktiva år kommer nya upplagsytor, transportvägar, bortschaktning av naturgrusmaterial m.m. att radikalt förändra landskapsbilden, då framförallt ur ett lokalt perspektiv. En skogsridå sparas längs väg 600 för att hindra insyn från vägen. Långsiktigt, när täktverksamheten avslutats och efterbehandlingen färdigställs, beskrivs området komma att få ett mervärde som kan gynna den biologiska mångfalden. Tierps kommun bedömer att ingreppets påverkan på landskapsbilden i stort är godtagbar. Täkten tros inte visuellt komma att påverka närboende eller förbipasserande vägtrafikanter i någon stor omfattning. Rekreation och friluftsliv Åsen vid Arvidsbo (intill grustäkten) är ett viktigt och lättillgängligt område för friluftsliv, rekreation och avkoppling. Naturområden som ligger nära bostäder är viktiga för spontana besök. I det planerade brytområdet finns många stigar, både breda och smala. De används flitigt av motionärer; för promenader med hundar, snabb intervall träning i backarna (backar som det inte finns så gott om kring Tierp), joggning, stavgång och bärplockning m.m. Orienteringsklubben brukar förlägga träningar i området då det lämpar sig väl för nybörjare i orientering. Motionsidrottsförbundet har en av sina lådor för motionskort uppsatta på området. Friidrotten har fina slingor för terränglöpning och skidåkarna har barmarksträning i området. I och med tidigare tillstånd har redan en stor del av det populära strövområdet försvunnit och det skulle resultera i en stor förlust för friluftslivet om ytterligare mark skulle tas i anspråk för grustäkten. Miljökonsekvensbeskrivningen, som har tagits fram som underlag för tillståndsansökan, belyser inte den fysiska inskränkning av allemansrättslig mark som bortfallet av stigar skulle innebära. Detta ses som en allvarligare konsekvens för rekreation och friluftslivet än den förutspådda ökningen av buller.

14 (72) 16 forts Kommunen vill att konsekvensen för områdets stigar skall ingå som en del av beskrivningens påverkan på rekreation och friluftslivet liksom i den samlade bedömningen av åtgärdens miljöpåverkan. Om en utökning av täktverksamheten beviljas, yrkar kommunen dessutom att kompensationsåtgärder vidtas för att uppväga förlusten av befintliga stigar i området. Kompensering bör ske genom att de färdigbrutna delarna allt eftersom görs mer tillgängliga för friluftslivet. Förslag till yttrande Sand & Grus AB Jehanders tidigare tillstånd för täktverksamhet upphörde att gälla i december Det verksamhetsområde som denna ansökan avser, ligger inom tidigare verksamhetsområde. Områdets gränsdragning har, i jämfört med tidigare verksamhetsområde, reducerats i yta. En beviljad ansökan innebära alltså inte att nya områden upplåts som verksamhetsområde. Ansökan innebär dock att täktens brytområde utökas genom att tidigare orörd mark tas i anspråk för ytterligare uttag av naturgrus. Tierps kommun är generellt restriktiv gällande användning och brytning av naturgrus. Precis som kommunens översiktsplan belyser, är kommunens målsättning att främja användandet av alternativa material istället för naturgrus. Vidare är kommunens strävan att, i enlighet med regionala och nationella miljömål, bidra till att minska uttagen av naturgrus. I detta specifika ärende bedömer dock Tierps kommun att ansökt åtgärd inte gäller en ny täktverksamhet. Sett ur ett regionalt perspektiv, i förhållande till de alternativ som presenterats såsom långa transporter av naturgrus eller anläggandet av helt nya täktområden, bedöms dock åtgärdens miljöpåverka vara acceptabel. Inga klagomål från närboende har inkommit till tillsynsmyndigheten gällande tidigare täktverksamhet och inga allvarliga brister har konstaterats vid tillsynsbesöken varför sökanden bedöms som lämplig.

15 (72) 16 forts Tierps kommun kan inte uttala sig huruvida sökandens tekniska och ekonomiska bedömning är korrekt. Alternativet att ge tillstånd till fortsatt brytning kan dock ge minst regional och nationell miljöpåverkan i förhållande till de alternativ som sökanden presenterar. Tierps kommun anser att tillstånd kan ges under förutsättning att följande krav uppfylls: En utgångspunkt för tillstånd är att verksamheten bedrivs i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i ansökningshandlingarna. Ur miljöskyddssynpunkt avser detta särskilt verksamhetens miljöpåverkan i relation till nationella och regionala miljömål. I ansökan anges att verksamheten inte kommer att motverka målen, utan till viss del bidra till att de uppfylls. Sökanden bör säkerställa att naturtypen i det nya brytområdet inte utgörs av kalkrika sand- och grusmarker. Döda och döende träd bör lämnas kvar inom området för att gynna vedinsekter och den biologiska mångfalden. För efterbehandlingen av täktområdet gäller att återplantering bör påbörjas innan täktverksamheten avslutas. Efterbehandlingen bör gynna den biologiska mångfalden och ske i samråd med tillsynsmyndigheten och Tierps kommun. Verksamheten motverkar uppfyllandet av miljökvalitetsmålet Levande skogar som gör gällande att sociala värden förknippade med skogen och skogsmarkens värde ska värnas. Det nya planerade brytområdet kommer att inverka negativt på områdets värden för rekreation och friluftsliv. Vid ett tillstånd bör sökanden kompensera detta med godtagbara alternativ i dialog med berörda medborgare och organisationer. Den fasta maskinparken bör vara uteslutande eldriven. Verksamhetsutövaren bör även överväga möjligheten till att samtliga verk är eldrivna samt att all transport inom verksamhetsområdet i den mån det är praktiskt möjligt sker med eldrivna fordon. Detta för att minska halten luftföroreningar samt risken för spill av drivmedel.

16 (72) 16 I MKB:n anges att bullernivåer och -omfattning kommer att öka i täktverksamheten samt på väg till och från täktområdet. Enligt ansökan kommer dock avståndet till närmaste bostäder att minska och bullernivåerna kommer att upplevas som lägre. Det är emellertid viktigt att iakttaga försiktighetsåtgärder genom att mäta bullernivåer samt begränsa dem för närboende genom exempelvis lämplig placering av kross- och siktanläggningar enligt verksamhetsutövarens förslag. Den ekvivalenta ljudnivån utomhus bör inte överstiga Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller. Åtgärder bör vidtagas för att reducera damning i verksamheten. Salt bör inte användas för att bekämpa damm inom täktområdet. Verksamhetsutövaren bör vidta försiktighetsåtgärder för att förhindra läckage från fordon till mark och vatten. Rutiner bör finnas för eventuella avvikelser. För transporter till och från verksamheten som inte är eldrivna bör dessa färdas på hårdgjord transportyta inom verksamheten. För uppställningsplats för fordon gäller att underlaget är hårdgjort. Hanteringen av kemikalier bör ske i enlighet med gällande lagstiftning. Drivmedel, oljor och andra kemikalier bör uteslutande utgöras av miljöklassade produkter. Detta gäller i synnerhet hydraulolja. Verksamhetsutövaren bör inkomma med förslag på egenkontrollprogram till Bygg- och miljöenheten i samband med att verksamheten startar. I egenkontrollprogrammet bör bl. a. ingå kontinuerlig mätning av grundvattennivån samt kontroll av grundvattenkvaliteten. En viktig negativ miljöaspekt är ökningen av tung fordonstrafik på väg 600 och 292 vilket ökar risken för olyckor med läckage från fordon samt den lokala halten av luftföroreningar. I enlighet med vad som anges i MKB:n bör verksamhetsutövarens chaufförer tillämpa så kallad ECOdriving för att minska miljöpåverkan och inneha relevant utbildning för eventuella läckageolyckor. Avfallsdumpning och olovlig körning på området bör förhindras med lämpliga åtgärder.

17 (72) 16 forts Delaktiga i ärendet har varit: Jørgen Johnsen chef, VA-enheten Lisa Björk kommunarkitekt, Samhällsbyggnadsenheten Gunilla Ström fritidsintendent, Kultur och fritid Taija Lindfors kommunekolog, Samhällsbyggnadsenheten Delges Länsstyrelsen Uppsala län, Miljöprövningsdelegationen Medborgarservice

18 (72) 17 Underrättelser om lantmäteriförrättningar Beslut beslutar att lägga underrättelserna till handlingarna. Bakgrund Lantmäteriet i Uppsala har översänt följande underrättelser om lantmäteriförrättningar Dnr Ks Handl nr 325 Fastighetsreglering berörande Bäggeby 2:25, 4:66, 4:67 och Åskarby s:2 Dnr Ks Handl nr 326 Avstyckning från Enskär 1:12 mellan Skärsättra 1:55 och Spjutbo 1:1 Avstyckning från Tierp 1:1 Dnr Handl nr 453 Dnr Handl nr 452 Fastighetsreglering berörande Bäggeby 2:27, Tierp 4:140, Svanby 4:14, Tierp 1:1 Dnr Handl nr 538 Fastighetsreglering berörande Tierp 130:4 och 130:5 Dnr Handl nr 848 Fastighetsreglering berörande Elinge 11:20 och Gåsbo 1:11

19 (72) 18 Delgivning Beslut beslutar att lägga informationen till handlingarna. Bakgrund delges: Dnr Ks Försvarsmakten har översänt kontrollprogram för Marma skjutfält daterad 10 januari Dnr Ks Handl nr 324 Länsstyrelsen Uppsala län har 14 januari 2014 beslutat om dispens från vattenskyddsföreskrifterna för de kommunala grundvattenväkterna i Uppsalaåsen i Månkarbo i samband med lagring av petroleumprodukter inom inre vattenskyddsområde, Yttrö 55:1. Dnr Ks Handl nr 440 Försvarsmakten har översänt anteckningar från samrådsmöte den 15 januari 2014 angående skjutfältsverksamheten på Marma skjutfält. Dnr Ks Regeringen har i regeringsbeslut 30 januari 2014 beslutat att inte ta upp överklagandet till prövning om naturreservatet Båtfors. Dnr Ks Länsstyrelsen Uppsala län har i remiss 17 januari 2014 berett Tierps kommun möjlighet att lämna synpunkter till områden av riksintresse för friluftslivet i Uppsala län. Se remissen på Dnr Ks Handl nr 1064 Nya fastighetsbildningsärenden fr o m 13 juni 2013 t o m den 20 augusti 2013.

20 (72) 19 Meddelanden beslutar att lägga meddelandena till handlingarna. Bakgrund Dnr Ks Handl nr 1068 Kronofogden har i underrättels 13 februari 2014 meddelat att fastigheten Svanby 5:18, Tierps Arena, kommer att bjudas ut till försäljning på auktion.. Dnr Ks Handl nr 961 Länsstyrelsen har 11 februari 2014 beslutat medge dispens med villkor enligt 7 kap 7 miljöbalken för underhållsröjning längs med lokalnätsledningar ÄT6511 inom naturreservatet Bondskäret. Dnr Ks Handl nr 962 Länsstyrelsen har 12 februari 2014 beslutar enligt 12 kap 6 miljöbalken samt kulturmiljölagen att inte ha några invändningar mot omläggning av skogsmark till betesmark på fastigheten Untra 9:1. Dnr Edp och Uppsala kommun har beviljat tillstånd t o m för hantering av explosiva varor på fastigheten Tierp 58:1 och Tierp 100:10. Söderfors bruk 1:77 Dnr Ks Handl nr Länsstyrelsen har 29 januari 2014 beslutat att på fastigheterna Hållnäs 3:2 och Vavd 2:4 medge muddring. Dnr Ks Länsstyrelsen har 28 januari 2014 beslutat att avslå ansökan om lokal trafikföreskrift på del av väg (Kussilvägen). Ansökan avser nedsatt hastighet och stopplikt där väg ansluter till väg 778 i höjd med Vavd. Dnr Ks Handl nr Länsstyrelsen har i beslut 24 januari 2014 lämnat förteckning över behöriga synemän i Uppsala län enligt 9 kap jordabalken.

21 (72) 19 forts Dnr Ks Tierps kommun har 31 januari 2014 undertecknat avtal med Tierps Hockey. Syftet med avtalet är att tydliggöra respektive parts åtagande vad gäller det marknadsföringsbidrag som Tierps kommun betalar till Tierps Hockey. Dnr Edp Uppsala kommun har 28 januari 2014 översänt ansökan om tillstånd för hantering av brandfarlig vara på fastigheten Söderfors bruk 1:77 för kännedom. Dnr Ks Högsta Förvaltningsdomstolen meddelar 20 januari 2014 att de inte lämnar prövningstillstånd i Mål Dnr Ks Handl nr 308 Länsstyrelsen har i beslut 10 januari 2014 lämnat tillstånd enligt kulturmiljölagen till ingrepp i fornlämningsområde för fornlämning RAÄ 339, fastigheten Österväga 1:6. Dnr Ks Handl nr 307 Länsstyrelsen har i beslut 10 januari 2014 lämnat tillstånd enligt kulturmiljölagen till ingrepp för fornlämning RAÄ 364, fastigheten Västlands-Valla 8:10. Dnr Ks Länsstyrelen har i beslut 19 december 2013 avslagit ansökan i den del den avser nedsättning till 50 resp 60 km/h på den del av väg genom Snatra by som i dagläget har en skyltad hastighet om 70 km/h. Länsstyrelsen avslår även ansökan i den del den avser nedsättning till 40 km/h på den del av väg som i dagsläget har en skyltad hastighet om 50 km/h. Dnr Ks Länsstyrelsen har i beslut 27 december 2013 avslagit ansökan om nedsatt hastighet på väg 752 mellan Gunnarvet och Pilbo. Vägen är en grusväg och den aktuella sträckan utgörs av en lång raksträcka där många bilister gasar på. Dnr Ks :1 Länsstyrelsen har 25 november 2013 beslutat att spridning av bekämpningsmedlet VectoBac G inom Natura 2000-områden i Uppsala län kan antas medföra betydande miljöpåverkan.

22 (72) 19 forts Dnr Ks Utvärdering av projektet Företagsracet. Projektet Företagsracet är ett kompetensutvecklingsprojekt som genomfört av föreningen Tierps Företagare i nära samarbete med Tierps kommun. Projektet har pågått under perioden januari 2012 tom januari 2014 och finansierats av Europeiska Socialfonden (ESF). Dnr Ks Nedre Dalälven har till miljö- och hälsoskyddsnämnen gjort en anmälan om bekämpnings av stickmyggor inom Tierps kommun under 2014.

23 (72) 20 Dnr Edp Torslunda 4:1, förhandsbesked, nybyggnad av uthyrningsbyggnad med 8 sovrum för fritids/friluftsändamål Beslut beslutar med stöd av kommunstyrelsens delegationsordning punkt S090 att meddela sökanden att utskottet samhällsbyggnad är beredd att bevilja förhandsbesked enligt 9 kap 17 Plan- och bygglagen (2010:900) för nybyggnad av fritidshus med boarea om ca 380 m 2 med följande villkor: att byggnaden placeras så att det finns möjlighet till fri passage längs ån för allmänheten att byggnaden placeras utanför karterat översvämningsområde, samt att granskningsavgift enligt gällande bygglovtaxa utför kronor. Bakgrund Berörda sakägare har enligt 9 kap 25 plan- och bygglagen beretts tillfälle till yttrande. Bygglovshandläggarens yttrande: Sökanden önskar uppföra ett fritidshus med en planerad bostadsarea om ca 380 m 2. Vattenförsörjning planeras med i första hand grävd brunn, i andra hand borrad brunn eller från befintlig brunn på grannfastigheten. För avlopp planeras förstärkt infiltration. Nuvarande markanvändning är jordbruksmark. Jordarten är lera enligt jordartskartan. Vattentillgången är tillräcklig för 10 fastigheter/hektar enl SGU:s grundvattenkarta. Risken för markradon är normal. Fastigheten är lokaliserad i anslutning till enskild väg. Ny utfart ska anordnas. Lokaliseringen omfattas av strandskydd. Området är dock i Tierps översiktsplan utpekat som sk LIS-område område för landsbygdsutveckling i strandnära läge.

24 (72) 20 forts Handlingar som ligger till grund för bedömningen Ansökan, karta, situationsplan, husförslag. Yttrande från miljö- och hälsoskyddsinspektör. Kommunicering med kända sakägare. Yttranden Miljö- och hälsoskyddsinspektör Gunnar Bring anger att det inte föreligger några hinder att meddela förhandsbesked med hänsyn till möjligheten att anlägga avlopp. Motivering I kommunens gällande översiktsplan, Översiktsplan för Tierps kommun, anges riktlinjer för utvecklingen av kommunens mark- och vattenanvändning. Ny bebyggelse ska i första hand utgöra kompletteringar av befintlig bebyggelse för att skapa förutsättningar för en god kommunal och kommersiell service, men kommunikationsnära boende på landsbygden ska möjliggöras. Ny bebyggelse ska relateras till befintligt bebyggelsemönster, landskapsbild och kulturmiljö. I 2 och 8 kap plan- och bygglagen finns bestämmelser för vilken hänsyn som ska tas i samband med ny bebyggelse. Mark- och vattenområden skall användas för det de är mest lämpade. Bestämmelserna i 3 och 4 kap miljöbalken skall tillämpas vid lokalisering av ny bebyggelse. Bebyggelsen ska främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning samt lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till hälsa och säkerhet, jord- berg- och vattenförhållanden, samhällsservice och energiförsörjning. Bebyggelse ska placeras och utformas på ett sätt som är lämplig med hänsyn till landskapsbilden samt natur- och kulturvärden på platsen samt ge en god helhetsverkan. Tierps kommun har redan i ÖP tagit ställning till att området kring Ubblixbo är lämpligt för ytterligare bebyggelse i och med utpekandet som LIS-område. Målet med LIS-området är att möjliggöra utveckling av besöksnäring i området och att öka tillgängligheten till åns vatten. Målet är också att skapa attraktiva boendemiljöer som kan stärka underlaget för service, skola och kollektivtrafik i Månkarbo.

25 (72) 20 forts Förslag som nämns i utredningen är: Möjligheter att uppföra nya byggnader för såväl fritidsboende, fastboende och för uthyrning. Nya byggnader får bara uppföras i anslutning till den befintliga. Möjligheter att uppföra byggnader för uthyrning och övernattning, med tillhörande service. Möjligheter att etablera kanotuthyrning. Möjligheter att anlägga bryggor och landstigningsplatser för kanoter. Utveckling av badplatsen norr om LIS-området. Föreliggande ansökan stämmer väl överens med detta mål och de föreslagna åtgärder. Enligt strandskyddslagstiftningen ska det finnas en zon längs stranden om minst 15 m som inte är privatiserad. Även i ÖP anges i riktlinjer vid bebyggelse nära strand att vattenkontakt för allmänheten ska särskilt tillgodoses och fripassager skapas. Byggnaden bör därför placeras minst m från strandkanten. Ny bebyggelse och anläggning i anslutning till sjöar, vattendrag och kusten bör normalt inte tillåtas utan noggrannare kartering på marknivåer under 2,5 meter över medelvattenståndet. Undantag kan göras för enkla byggnader som garage och uthus. Inom områden som är karterade med hänsyn till översvämningsrisk (f n Dalälven och Tämnarån) gäller följande: I markområden med stor sannolikhet för översvämning kan undantag göras endast för enkla byggnader som garage och uthus (100-årsflöde). I markområden med viss sannolikhet för översvämning kan undantag göras för samhällsfunktioner av mindre vikt. Exempel är byggnader av lägre värde, byggnader av mer robust konstruktion, vägar med förbifartsmöjligheter, enstaka villor, fritidshus och mindre industrier med liten miljöpåverkan (högsta flöde). I de fall man önskar använda översvämningshotad mark till annat än vad som rekommenderas bör en riskanalys utföras för att bedöma vilka åtgärder som behöver vidtas för att begränsa konsekvenserna av höga flöden. Tämnarån är översiktligt karterad mht översvämning i detta område av Räddningsverket och Sweco. Enligt denna kartering bör det inte vara några större problem att placera byggnaden utanför översvämningsområde.

26 (72) 20 forts Bebyggelsestrukturen i närområdet är spridda småklungor av hus, från mindre sommarstugor till villor och gårdar. Det planerade fritidshuset är större än de flesta byggnader i området, men får ändå bedömas passa in i bebyggelsemönstret i området då det inte finns någon egentlig enhetlighet i bebyggelsen. Sammantaget bedöms det lämpligt att lämna positivt förhandsbesked för den ansökta åtgärden. Informationskarta Kartmaterialet bygger på TIERPS KOMMUN 2007 samt på Lantmäteriverket Kontakt GIS-frågor Patric Norlin. Pil markerar ungefärlig plats för ny byggnad. Orange skraffering markerar översiktlig översvämningskartering, 100-årsflöde och högsta flöde (sammanfaller).

27 (72) 20 forts Avgift Avgifter i samband med handläggningen utgör, enligt av kommunfullmäktige antagen taxa: Förhandsbesked: kronor Förslag till beslut Som förhandsbesked enligt 9 kap 17 PBL (2010:900) förklarar Utskottet Samhällsbyggnad att nybyggnad av fritidshus med boarea om ca 380 m 2 kan tillåtas. Villkor för beslutet är: att byggnaden placeras så att det finns möjlighet till fri passage längs ån för allmänheten att byggnaden placeras utanför karterat översvämningsområde Handläggningsavgift tas ut med kr enligt fullmäktiges taxa. Delges Sökanden

28 (72) 21 Dnr Edp Kussil 1:45, nybyggnad av fritidshus och garage Beslut beslutar med stöd av kommunstyrelsens delegationsordning punkt S080 att bevilja bygglov för nybyggnad av fritidshus och garage att godkänna Jarmo Ylitalo som kontrollansvarig att bygglovshandläggarens föreskrifter enligt bilaga skall efterkommas att fastställa de ritningar och övriga handlingar som legat till grund för bygglovet (bilagor), samt att bygglovavgift enligt gällande taxa utgör kronor. Bakgrund, planförhållande m m Berörda sakägare har enligt 9 kap 25 Plan- och bygglagen beretts tillfälle till yttrande. Bygglovshandläggarens yttrande: Sökanden önskar bygga ett fritidshus med en byggnadsarea om ca 100 m 2 samt ett garage med en byggnadsarea om ca 87 m 2. Fastigheten ligger utanför sammanhållen bebyggelse men med närhet till detaljplanelagt område. Fastigheten ligger inom område med riksintresse för naturvård och inom försvarsmaktens influensområde. Nuvarande markanvändning är äng. För vattenförsörjning och avlopp planeras enskild anläggning. Vattentillgången är tillräcklig för 10 fastigheter/hektar enligt SGU:s grundvattenkarta. Risken för markradon är normal till eventuellt förhöjd. Fastigheten är lokaliserad i anslutning till allmän väg, äldre utfart finns.

29 (72) 21 forts Handlingar som ligger till grund för bedömningen Ansökan, situationsplan, fasad- och planritningar Ansökan om enskild avloppsanläggning dnr Yttrande från Försvarsmakten Yttrande från Trafikverket Yttrande från miljö- och hälsoskyddsinspektör Yttrande från kommunekolog Kommunicering med kända sakägare Yttranden Försvarsmakten har tagit del av ärendet men har inget att erinra. I yttrande från Trafikverket anges bland annat: Fastigheten Kussil 1:45 ligger utmed väg 789 där Trafikverket är väghållare. Vi har inget att erinra vad gäller placering av hus samt garage, dock behöver det finnas ett beviljat lov om anslutning innan bygglov medges. Ny anslutning till väg 789 eller ändring av befintlig anslutning kräver ett separat tillstånd enligt 39 Vägläagen (1971:948). Ingen anslutning har angetts i ansökan, dock finns en befintlig åkeranslutning i fastighetens sydöstra hörn. Åkeranslutningen uppfyller dock inte kraven enligt VGU (Vägar och gators utformning) för ändamålet som infart till en bostadsfastighet Av ansökan om anslutning ska det framgå att anslutningen placeras på en sådan plats att fri sikt på minst 130 meter (vid 70 km/h) ska kunna säkerställas, mätt från ett läge fem meter in från den allmänna vägen. Yttrande från miljö- och hälsoskyddsinspektör Leif Johansson: Bedömningen är att det är möjligt att ordna avloppslösning enligt situationsplanen i ansökan om enskilt avlopp. Det föreligger inga hinder att meddela bygglov i detta avseende. - Rekommendationen är i detta fall att invänta beslut om tillstånd för det enskilda avloppet, innan det tekniska samrådet i bygglovsärendet genomförs.

30 (72) 21 forts Yttrande från kommunekolog Taija Lindfors: Området är av riksintresse för naturvården, med värden knutna till våtmarker, naturskogar, småbrutet odlingslandskap och landhöjningskust. Området är även utpekat för bevarande av natur- och kulturmiljövärden i odlingslandskapet. Den berörda marken är en äng, dock ej särskilt utpekad i ängs- och hagmarksinventeringen. Naturvärdena på platsen behöver i sig inte utgöra ett hinder för byggnation men hänsyn bör tas till ängens och brynens naturvärden. Att marken blir en bebyggd tomt i stället för en potentiellt igenvuxen äng kan i stället vara positivt för naturvården om markägaren är medveten om bevarandevärdena. Motivering I kommunens gällande översiktsplan, Översiktsplan för Tierps kommun, anges riktlinjer för utvecklingen av kommunens mark- och vattenanvändning. Ny bebyggelse ska i första hand utgöra kompletteringar av befintlig bebyggelse för att skapa förutsättningar för en god kommunal och kommersiell service, men kommunikationsnära boende på landsbygden ska möjliggöras. Ny bebyggelse ska relateras till befintligt bebyggelsemönster, landskapsbild och kulturmiljö. I 2 och 8 kap plan- och bygglagen finns bestämmelser för vilken hänsyn som ska tas i samband med ny bebyggelse. Mark- och vattenområden skall användas för det de är mest lämpade. Bestämmelserna i 3 och 4 kap miljöbalken skall tillämpas vid lokalisering av ny bebyggelse. Bebyggelsen ska främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning samt lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till hälsa och säkerhet, jord- berg- och vattenförhållanden, samhällsservice och energiförsörjning. Bebyggelse ska placeras och utformas på ett sätt som är lämplig med hänsyn till landskapsbilden samt natur- och kulturvärden på platsen samt ge en god helhetsverkan. Enligt PBL 2 kap 5 3 ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att ordna trafik. Bedömning görs att det finns möjlighet att uppfylla Trafikverkets krav enligt VGU gällande infart till bostadsfastighet. Den sökande har fått ta del av yttrandet från Trafikverket. Kända sakägare har givits möjlighet att yttra sig i ärendet innan beslut enligt PBL 9 kap 25. Ingen av sakägarna har yttrat sig emot ärendet. En tilläggsavgift för lokaliseringsprövning kommer att tas ut. Den sökta åtgärden bedöms i enlighet med kommunens översiktsplan godtagbar beträffande placering, utformning, material och färgsättning. Bygglov kan beviljas.

31 (72) 21 forts Information till sökanden ang fornlämningar Enligt kulturminneslagen är det förbjudet att utan tillstånd från Länsstyrelsen förändra, ta bort, skada eller täcka över en fornlämning. Om du planerar att bygga hus, schakta för ledningar, bygga en väg är du enligt kulturminneslagen skyldig att ta reda på om det planerade arbetet berör fornlämning genom att kontakta Länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Om Du träffar på en oregistrerad fornlämning vid schaktningar måste arbetet avbrytas omedelbart och anmälan göras till Länsstyrelsen. Informationskarta Kartmaterialet bygger på TIERPS KOMMUN 2007 samt på Lantmäteriverket Kontakt GIS-frågor Patric Norlin. Röd stjärna markerar aktuell fastighet.

32 (72) 21 forts Avgifter Avgifter i samband med bygglovet utgör, enligt av kommunfullmäktige antagen taxa: Bygglov: kronor Tillägg lokaliseringsprövning: kronor Summa: kronor Förslag till beslut Bygglov för nybyggnad av fritidshus och garage beviljas. Avgift tas ut med kronor enligt taxa. Jarmo Ylitalo är kontrollansvarig för åtgärden. Delges Sökanden

33 (72) 22 Dnr Edp NN, tillbyggnad av enbostadshus, påbörjat utan startbesked Beslut föreslår kommunstyrelsen besluta att byggsanktionsavgift tas ut med kronor med stöd av 9 kap 7 i Plan- och byggförordningen (2011:338), samt att kommunstyrelsen utfärdar slutbesked enligt 10 kap och godkänner att åtgärden ska anses slutförd och att tillbyggnaden får tas i bruk. Hur man överklagar ett beslut se bilaga. Bakgrund Bygglovshandläggarens yttrande: Bygglov beviljades 9 november 2011 för tillbyggnad av enbostadhus på fastigheten NN. En uppföljning av bygglovet skickades till fastighetsägaren 28 oktober 2013 då bygglovet höll på att gå ut. Ett bygglov upphör att gälla om det inte påbörjats inom två år. Vid det tillfället saknades det fortfarande handlingar samt ett tekniskt samråd för att kunna utfärda ett startbesked. Bygglovet på NN vann laga kraft 19 december 2011 och skulle därmed upphöra att gälla 19 december Efter uppföljningen framkom det via ett telefonsamtal med fastighetsägaren att arbetet med tillbyggnaden var både påbörjat och avslutat. Skriftligt yttrande har 14 februari 2014 inkommit från sökanden. Bygglovhandläggaren har den 25 februari besvarat yttrandet. Vad den sökande har anfört förändrar inte förslaget till beslut. En åtgärd som kräver bygglov får inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked, enligt 10 kap 3 PBL. Planförhållanden m m Fastigheten ligger utanför sammanhållen bebyggelse men omfattas av VAverksamhetsområde och samt ligger inom yttre vattenskyddsområde.

34 (72) 22 forts Motivering Fastighetsägaren har påbörjat arbetet utan startbesked och därmed brutit mot bestämmelsen i 10 kap. 3 PBL. Om någon bryter mot en bestämmelse i 8 10 kap. ska tillsynsmyndigheten ta ut en särskild avgift (byggsanktionsavgift). Enligt 11 kap 51 PBL. Handlingar som ligger till grund för handläggningen Beviljat bygglov Kompletterande handlingar inkomna Telefonsamtal med fastighetsägaren Beräkning av byggsanktionsavgiften Enligt uppgifter från fastighetsägaren påbörjades arbetet med tillbyggnaden Den 1 juli 2013 trädde en ändring av Plan- och byggförordningen (2011:338) i kraft. Ändringen innebar bl.a. nya byggsanktionsavgifter. I övergångsbestämmelserna till förändringen står följande: 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli Genom förordningen upphävs förordningen (2012:976) om harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter. 3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för överträdelser som har ägt rum före den 1 juli De nya föreskrifterna ska dock tillämpas om de leder till lindrigare påföljd. 4. De nya föreskrifterna tillämpas även för ansökningar om att utses till tekniskt bedömningsorgan som inkommit före ikraftträdandet. Av den anledningen behöver byggsanktionsavgiften för både de äldre och nyare föreskrifterna räknas fram och jämföras.

35 (72) 22 forts Byggsanktionsavgift före 1 juli 2013: Enligt 9 kap. 20 PBF. Byggsanktionsavgiften för att trots förbudet i 10 kap. 3 plan- och bygglagen (2010:900) påbörja en åtgärd innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked är 0,5 prisbasbelopp för åtgärd avseende en byggnad med en bruttoarea om högst 150 kvadratmeter. Byggnadens bruttoarea är 107,4 m². Prisbasbeloppet för år 2014 är kr. 0,5 x = kr Sanktionsavgift efter 1 juli 2013 Byggsanktionsavgiften för att trots förbudet i 10 kap. 3 plan- och bygglagen (2010:900) påbörja en sådan tillbyggnad som kräver lov enligt innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked är. för ett en- eller tvåbostadshus, 0,5 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,005 prisbasbelopp per kvadratmeter av tillbyggnadens sanktionsarea, enligt 9 kap. 7 PBF punkt 1. Tillbyggnadens sanktionsarea är 23 m². Prisbasbeloppet för år 2014 är kr. 0,5 x = kr 0,005 x x 23 = kr Totalt: = kr Om en byggsanktionsavgift ska tas ut på grund av att den avgiftsskyldige har påbörjat en åtgärd innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked, ska avgiften bestämmas till hälften av det belopp som annars följer av detta kapitel (9 kap PBF) om den avgiftsskyldige när åtgärden påbörjades hade fått bygglov för åtgärden, enligt 9 kap. 3 a PBF. Fastighetägaren hade bygglov för åtgärden och byggsanktionsavgiften ska därmed bestämmas till hälften kr / 2 = kr Slutsats: Byggsanktionsavgift före 1 juli 2013: Byggsanktionsavgift efter 1 juli 2013: kr kr De nya föreskrifterna leder till en lindrigare påföljd och ska därmed tillämpas. Byggsanktionsavgiften blir därmed kr.

36 (72) 22 forts Förslag till beslut Byggsanktionsavgift tas ut med kr med stöd av 9 kap. 7 i Plan- och byggförordningen (2011:338). Kommunstyrelsen utfärdar slutbesked enligt 10 kap och godkänner att åtgärden ska anses slutförd och att tillbyggnaden får tas i bruk.

37 (72) 23 Dnr Edp Tierp 5:25, nybyggnad av enbostadshus och installation av eldstad Beslut beslutar med stöd av kommunstyrelsens delegationsordning punkt S001 att medge liten avvikelse från gällande detaljplanebestämmelser avseende våningsantal att bevilja bygglov för nybyggnad av enbostadshus samt installation av eldstad att godkänna Tom Cedell som kontrollansvarig att bygglovshandläggarens föreskrifter enligt bilaga skall efterkommas att fastställa de ritningar och övriga handlingar som legat till grund för bygglovet (bilagor), samt att bygglovavgift enligt gällande taxa utgör kronor. Bakgrund Berörda sakägare har enligt 9 kap 25 Plan- och bygglagen beretts tillfälle till yttrande. Sökanden önskar återuppbygga ett enbostadshus efter att byggnaden helt brunnit ned till grunden. Byggnaden var innan branden uppförd i två våningar och sökanden vill nu bygga ett nytt enbostadshus som i stort kommer att efterlikna den tidigare byggnaden. Även byggnadsytan kommer att bli lika som tidigare. Planförhållanden Fastigheten ligger inom detaljplanelagt område och omfattas av bestämmelserna i Dp 131 som vann laga kraft Planen föreskriver bostäder som markanvändningssätt, en femtedel av tomten får bebyggas. En huvudbyggnad och ett uthus får uppföras i en våning till en byggnadshöjd av 4,0 meter respektive 3,0 meter. Den inlämnade bygglovsansökan avviker från detaljplanen avseende våningsantal.