En mesolitisk jaktstation vid Lundåkrabukten
|
|
- Elisabeth Forsberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UV SYD RAPPORT 2004:14 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING En mesolitisk jaktstation vid Lundåkrabukten Skåne, Saxtorps socken, Saxtorp 87:7 Marie Olsson, med bidrag av Bo Knarrström och Annica Cardell En mesolitisk jaktstation vid Lundåkrabukten 1
2 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Åkergränden 8, Lund Tel Fax Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2004:14 ISSN Kart- och ritmaterial Henrik Pihl Fyndteckningar Bo Knarrström Layout Anita Esping Bodén Tryck/Utskrift UV Syd, Lund, 2004 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L 1999/3
3 Innehåll Bakgrund 5 Miljö och fornlämningsbild 5 Arkeologisk potential 7 Målsättning/metod 7 Teknologisk och funktionell analys av flintmaterialet 8 Inledning 8 Datering 8 Teknologiska drag 9 Funktionsanalys 10 Analys organiskt material 11 Slutsatser 12 Referenser 13 Administrativa uppgifter 14
4 Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan, Skåne län, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: En mesolitisk jaktstation vid Lundåkrabukten
5 En mesolitisk jaktstation vid Lundåkrabukten Marie Olsson, med bidrag av Bo Knarrström och Annica Cardell Bakgrund I maj månad 2000 genomfördes en arkeologisk utredning inom fastigheten Saxtorp 87:7 i Saxtorps socken, Landskrona kommun (Fig. 1). Vid utredningstillfället avgränsades ett cirka 100 x 160 meter stort område med vitpatinerad slagen flinta. På två sandrevlar inom ytan förekom flintkoncentrationer av senmesolitisk karaktär (Olsson 2000). I samband med utredningarna och förundersökningarna inom Väskustbaneprojektet har ett flertal mesolitiska boplatslämningar i Saxådalen påträffats. Med stor sannolikhet har det nu aktuella området ingått som satellitlokal i ett lokalt territorium en maritim jaktstation knuten till någon eller några stora och centralt belägna boplatser t. ex. Ertebölleboplatsen vid Tågerup (Andersson & Knarrström 1997). Den nu utförda förundersökningen koncentrerades till den sydligast belägna sandreveln i avsikt att med det insamlade flintmaterialet åstadkomma en översiktlig analys med avseende på teknologi och funktion. Miljö och fornlämningsbild Undersökningsområdet är beläget strax söder om Häljarps äldre samhälle och väster om en yngre villabebyggelse (Fig 2). I dag nyttjas området för åkerbruk. Strax öster om undersökningsområdet finns en platå med en cirka 30 år gammal granplantering. Platån kan beskrivas som en i en forntida havsvik utskjutande udde, med en strandlinje kring 4 6 meter över dagens havsnivå. Undersökningsområdets jordarter består av sen-/ och postglacial sand grus. Till Öresund i väster är det cirka 1 km. Cirka 500 meter åt nordväst finns Saxtorpsån med flera registrerade förhistoriska boplatser längs åns lopp. I samband med de arkeologiska undersökningarna inför byggandet av västkustbanan undersöktes ett flertal av de lämningar som fanns norr om ån bl a flatmarksgravar, mesolitiska och senvikingatida boplatser. Söder om Saxån finns ytterligare stenåldersboplatser. En mesolitisk jaktstation vid Lundåkrabukten 5
6 Fig. 2. Utsnitt urekonomiska kartan, blad 2C8d och 2C 9d Örja, med undersökningsområdet markerat. Skala 1: En mesolitisk jaktstation vid Lundåkrabukten
7 Arkeologisk potential Strandrevlarnas lager bestod av ett cirka 10 cm tjockt, grågult grus-/ sandlager, innehållande rikligt med slagen och vitpatinerad flinta. Utredningsgrävningen påvisade både stora och små flintor i grus-/sandlagret, vilket indikerade en för den tiden relativt lugn kustmiljö med marginell utspolningseffekt vid transgressionstillfället/ena. Vattendjupet har med stor säkerhet varit ringa än idag kännetecknas havet vid denna kustremsa för att vara långgrunt. Avsaknad av boplatsanläggningar, flintartefakternas sammansättning och fyndområdets topografiska läge, tydde på att platsen nyttjats för någon form av specialiserad verksamhet. Flera undersökningar av mesolitiska ekonomiska strategier har visat att ett och samma resursområde innehåller platser av olika storlek och karaktär, vilka verkar ha fungerat i ett system med en huvudbosättning och ett flertal satellitlokaler med varierande funktion (Lindblad 1997). Vid en värdering av mesolitiska lämningar, t. ex. vid stora vägprojekt eller forskningsgrävningar, prioriteras som oftast regelrätta boplatser. Boplatser har kapacitet att ge ett utbyte i form av gravar, konstruktioner, redskap m.m., vilket en plats med specialiserad funktion inte erbjuder. Dessutom är satellitlokaler svårlokaliserade. Att koncentrera utgrävningar till säkra objekt av antikvariskt värde kan vara riskabelt då risken finns att delar av människans mer perifera aktiviteter föbigås och därmed förloras (Sjöström & Pihl 1993). Förutom lokaliseringsvårigheterna med kustbundna satellitlokaler finns en transgressionsproblematik, men även det faktum att det är troligt att flertalet av dessa platser i dagsläget befinner sig på havets botten. Målsättning/metod Med ambitionen att kunna tolka och förstå en arkeologisk spridningsbild är det av stor vikt att kritiskt granska de depositionella processer som orsakat spridningen. För att kunna få en preliminär förståelse för när och vilka aktiviteter som ägt rum på platsen skulle ett representativt fyndmaterial insamlas och platsens spatiala och stratigrafiska begränsningar dokumenteras. Utifrån utredningens resultat förutsattes att flintmaterialet tålde en komparativ studie kontra litiskt boplatsmaterial, men i detta skede skulle endast en översiktlig analys av flintartefakterna genomföras. Tidigare undersökningar av västskånska mesolitiska lokaler i submarina miljöer har genererat omfattande och varierade organiska material (Larsson 1982, Karsten, & Knarrström 1999). Av denna anledning bör alla undersökningar av kustnära mesolitiska miljöer innefatta eftersökningar av sådant material. Depositioner som befunnit sig under vattennivå, med påföljande anaeroba förhållanden, kan exempelvis innehålla välbevarade fiskben. En översiktlig analys av ett mindre organiskt material kan, förutom att ge svar på vilka arter som förekommit, tillsammans med analysen av flintartefakterna skapa en bättre förståelse av platsens förmodade specialiserade funktion. Metoder som användes för att uppnå ovan beskrivna målsättning innebar att ytan över den sydligaste sandreveln matjordsavbanades och en meterbred krysslinje över reveln mättes in med totalstation. Ytterligare digitala inmätningar, med avseende på revelns omfattning, mikrotopografi och lösfynd genomfördes. Varannan m 2 -rutas fynd- En mesolitisk jaktstation vid Lundåkrabukten 7
8 förande lager grävdes och sållades. I varje undersökt ruta insamlades cirka 2 liter av det fyndförande sandlagret och vattensållades med avseende på förekomst av organiskt material. Det insamlade flintmaterialet har underkastats en översiktlig analys med avseende på teknologi och funktion. Teknologisk och funktionell analys av flintmaterialet Bo Knarrström Inledning Den absoluta majoriteten av flintorna på lokalen utgörs av relativt högkvalitativ senonflinta. På avslag och kärnor förekommer kvarvarande krusta och patina, vilket proveniensbestämmer råmaterialet till moränlager. Detta betyder att anskaffningen av flintan skett i närområdet, sannolikt i anslutning till de eroderade strandpartierna. Det kan noteras att denna typ av flintnoduler förekommer särskilt ymnigt på stränderna vid Barsebäcks hamn med en gradvis avklingande frekvens ett par kilometer norrut, och möjligen är det längs denna sträckning som råmaterialinsamlingen skett. Artefakterna är generellt starkt vitpatinerade, ett typiskt förehållande för flintor som exponerats i anslutning till marina miljöer men svallningsgraden är ytterst marginell vilket anger att materialet inte utsatts för någon större mekanisk påverkan från vågor eller rörelser i strandgruset. Patineringen utgör inget problem för en teknologisk bedömning av materialet, däremot försvåras funktionsanalys genom mikroskopering. Den vita patinan reflekterar starkt mikroskopets ljuskälla vilket omöjliggör, eller åtminstone försämrar kvalitén på, bestämning av eventuella kontaktmaterial. Datering Det finns endast ett fåtal fynd som säkert kan användas för kronologisk bestämning. Fynden består av 1 intakt tvärpil, 1 fragmenterat exemplar samt ett förarbete (fig. 3). Den intakta spetsen är av typen Tvärpil med utsvängd egg (ibland refererad till som Stationsvej ). Denna typ har ansetts förhärskande i mellersta delen av Erteböllekultur (jfr Vang Petersen 1979, 1984), men typen får nog åtminstone i västra Skåne snarast betraktas som ett vanligt inslag under hela Ertebölleperioden. Nackpartiet från den fragmenterade spetsen kan inte diagnosticeras, men däremot anger retuscherna på förarbetet att även denna är tänkt att utformas med lätt utsvängd egg. Bland de diagnostiska flintorna föreligger ett mikrospån, härrörande från specialiserad tillverkning (tryckt från handtagskärna). Mikrospånkärnor har kopplats i Danmark samman med Kongemose- och Maglemosekultur, och har i mindre utsträckning betraktats som markerande för senmesolitikum (Callahan 1985:32ff9). Inte heller detta stämmer med skånska förhållanden, där både kust- och inlandsboplatser från mellersta Ertebölle visat sig innehålla regelrätta mikrospån (Karsten & Knarrström, 2001). 8 En mesolitisk jaktstation vid Lundåkrabukten
9 Det övriga avslagsmaterialet anger inget särskilt drag relevant för finare kronologi, men knackstensslagna skivor och spån, enstaka spån i mjuk teknik, plattforms- och polygonalkärnor samt tvärpilar och ett mikrospån bör sammantaget kunna placeras i första halvan av Erteböllekultur. Det innebär att platsen har en ålder på lite drygt år. Fig Spetsar och mikrospån. 1. Tvärpil med utsvängd egg (utredningsfynd). 2. Nackfragment av tvärpil (möjligen skjutskadad). 3 Förarbete till tvärpil med utsvängd egg (streckade linjen anger riktningen på den sannolika vidareretuscheringen). 4. Mikrospån. Naturlig storlek. Teknologiska drag I jämförelse med vad som är känt från de närbelägna stora samtida boplatskomplexen längs den förhistoriska Saxåfjorden och vid Barsebäck måste materialet från Saxtorp 87:7 karaktäriseras som fattigt på regelrätta verktygsformer. De mest iögonfallande artefakterna är några mycket grova skivavslag som fanns spridda på lokalen. Det finns inga kärnor som matchar dessa i storlek, och de befintliga kärnorna visar genom sina moränpatinerade och/eller krusttäckta facetter att de som rånoduler inte har kunnat generera de större avslagen. Således indikeras att en del större skivor tillverkats på annat håll för att sedan fraktas ut till den nu diskuterade platsen. Plattformsstudierna anger att samtliga undersökta enheter (med undantag av enstaka svårbedömda enheter) kan betecknas som knackstensslagna. Dock påträffades endast en knacksten vid undersökningen, och möjligen bristen på sådana ytterligare förstärka bilden av att en del flinta införts i färdigställt skick. De befintliga kärnorna samt fyndet av en impaktor anger, trots eventuell införsel av färdiga skivor, att en begränsad flintslagning försiggått ute på holmen. Kärnorna uppvisar en påtaglig morfologisk variation där plattforms- och polygonalkärnor dominerar. En enstaka kärna, liksom några av avslagen, påvisar att bipolär teknologi kommit till användning, om än i mycket moderat utsträckning. En avslutande tolkning av avslagen, antingen dessa är lokalt eller externt producerade, är att de med få undantag inte erhållit någon ytterligare modifiering. Och även om dessa inte retuscherats vidare, är det svårt att se något annat syfte med produktionen än en önskan att få fram skivor, spån och spånliknande avslag med funktionella skäreggar. En mesolitisk jaktstation vid Lundåkrabukten 9
10 Funktionsanalys Patineringen av flintorna utgör som tidigare påtalats ett stort problem vid analys av brukskador. Brukskador kan indelas i tre huvudsakliga klasser; nednötning av mikrotopografier, polering och mikroavspaltningar. Analyser och säkra bestämningar av polering och nednötning kräver ett högkvalitativt flintmaterial utan omvandlingar i ytstrukturen, kriterier som materialet från Saxtorp 87:7 knappast uppfyller. Däremot föreligger fortfarande potential att eftersöka s. k. mikroavspaltningar. Dessa mikroskopiska skador kan uppstå när en tunn flintegg möter hårdare organiska material som exempelvis växtfiber, ben och horn. Mikroavspaltningar bildas även vid s. k. trampling d.v.s när flintor liggande på marken trampas på av människor och djur. En avgörande skillnad är dock att när dessa skador orsakas av en vertikal skärande rörelse, alltså när föremålet utnyttjas som verktyg, blir mikroavspaltningarna dubbelsidiga. Det betyder att ärren efter små avspaltningar återfinns både på över- och undersidan av den använda eggen. För att utröna om skivavslagen verkligen utnyttjats som verktyg eller om platsen bara varit en uppehållsplats som involverat flintslagning, genomfördes slitspårsanalys av ett begränsat urval skivor, spån och spånliknande avslag. Kriteriet var att flintorna skulle ha en egg >2cm samt att eggarna i övrigt subjektivt bedömts vara lämpliga för skärande ändamål. För mikroskoperingen användes ett specialbyggt Nikon metallmikroskop med 50, 100 och 200x förstoring. Flintorna har tidigare genomgått vanlig fyndtvätt men inför slitspårsanalysen rengjordes studieobjekten med en blandning av vatten, tensider och etanol. Totalt analyserades 7 enheter (Tab. 1). Objekt Fnr. Kontext Slitspår Knackstensslagen skiva F784 Inmätt fynd Dubbelsidiga mikroavspaltningar Knackstensslagen skiva F784 Inmätt fynd Dubbelsidiga mikroavspaltningar, generisk polering Knackstenslaget spån F780 Inmätt fynd Dubbelsidiga mikroavspaltningar, generisk polering Knackstensslagen skiva R228 Dubbelsidiga mikroavspaltningar Knackstensslaget spån R228 Dubbelsidiga mikroavspaltningar Knackstensslaget spån R228 Dubbelsidiga mikroavspaltningar Skivkniv R228 Dubbelsidiga mikroavspaltningar Tab.1. Flintor som slitspåranalyserats Det bör poängteras att urvalet endast ger tendenser i materialet och att en säkrare bedömning av materialet som helhet krävt analyser av fler verktyg. Det som slitspårsanalysen dock helt kan fastställa är att flintorna på platsen delvis skall betraktas som verktyg. Detta bör i sin tur tolkas som att platsen utnyttjats för ekonomiska aktiviteter som involverat mycket kraftiga skärverktyg. Att alla de analyserade exemplaren uppvisade slitspår kan verka märkligt, men detta förklaras genom att jag valt flintor som vid en optiskt besiktning bedömts ha den största potentialen baserad på morfologi och makroskador. Slitspårsanalysen har med anledning av materialets karaktär inte kunnat användas till att absolut bestämma kontaktmaterialen, men en tolkningsförslag är att det rör sig om slaktverktyg. Det är främst 10 En mesolitisk jaktstation vid Lundåkrabukten
11 förekomsten av mikroavspaltningar och polering som antyder detta. Polering uppstår ofta genom kontakt med mjukare organiska material som exempelvis skinn. Mikroavspaltningar kan kopplas till hårdare kontaktmaterial som ben och horn. Kombinationen av brukskador skulle kunna uppstå när ett och samma verktyg först möter skinn, senor och muskelvävnad för att sedan komma i kontakt med hård benvävnad. Tolkningen är inte fastslagen genom analyserna, men förefaller mest troliga. Figur Troliga skärverktyg med mikroskopiska bruksskador (punkter anger polering, snedställda v anger dubbelsidiga mikroavspaltningar). 1 3 Spån, 4 6 Skivor, 7 Skivkniv. Naturlig storlek. Analys organiskt material Annika Cardell I samband med undersökningen insamlades nio sandprover för undersökning. Målsättningen var att försöka påvisa förekomst av organiskt material deponerat på lokalen. Boplatsens läge och fynd av redskap indikerar hantering av jaktbyte, men organiskt material såsom ben av djur och fisk har ej påträffats på platsen. Detta kan bero på tafonomiska orsaker, deponeringsstrategier eller lokalens belägenhet i kustzonen. Sandproverna undersöktes via flotering i vatten för att särskilja organiskt material från proverna. Inga fiskben, djurben eller andra makrofossil påträffades. En mesolitisk jaktstation vid Lundåkrabukten 11
12 Slutsatser Det är uppenbart att den grunda sandreveln aldrig utnyttjats som en boplats. Därtill har den varit alltför liten och sannolikt har havet med jämna mellanrum lagt hela platsen under vatten. Dessutom uppvisar inte verktygsmaterialet den sammansättning som normalt förknippas med regelrätta bosättningar. Således får vi söka efter en alternativ förklaring till varför människor vistats på sandreveln. Om vi till att börja med tittar på vilka lokala resurser som stått till förfogande kan vi genast utesluta de stora skogsdäggdjuren. Man befann sig här under jägarstenåldern i en extrem kustmiljö, där havets resurser stått i fokus. Är det möjligt att platsen har haft en strategisk lokalisering för exempelvis specialiserat fiske? De långgrunda stränderna har inte lämpat sig för fångst av t. ex. torsk som annars har varit stapelföda på många kustbundna Ertebölleboplatser. Det exponerade läget har heller inte gynnat uppförandet av fasta fångstanläggningar, och frågan är om inte småfisken koncentrerats till de näringsrika vattnen vid Saxåns dåvarande mynning. Däremot har den grunda strandmiljön varit gynnsam för flera olika arter av plattfisk som enkelt har kunnat jagas med ljuster och båge (Lepiksaar 1983). Detta förklarar dock inte närvaron av de kraftiga skärredskap som utgör majoriteten av de tillvaratagna flintverktygen. Visserligen behöver även mindre fiskar rensas, men funktionsanalysen anger att avslagen använts vid partering av större djurkroppar. Vilka djur kan då ha styckats på denna plats? Den atlantiska periodens marina Öresundsfauna utgjordes bl. a. av olika sorters småvalar som tumlare och delfiner, samt väldiga tonfiskar. Till detta kan även fogas vikare, gråsäl och grönlandssäl (Aaris-Sørensen 1988). Dessa arter kunde troligen inte påträffas på de grunda vatten som omgav den nu diskuterade fyndplatsen, men väl ute i Öresunds djupare partier. Det är oomtvistat att den marina jakten hade stor betydelse för de kustnära erteböllefolkens ekonomier (Andersen ) och det är i detta sammanhang som platsen måste ses. Ljuster och harpuner förknippas starkt med Ertböllekultur, och i flera fall har sådana föremål påträffats i moderna trålar som släpats på ansenliga djup. Detta visar att jakten försiggått från kanoter och kajaker långt ute till havs. Efter avslutad jakt har djuren troligen bogserats in till land för styckning varefter köttet transporterats vidare till respektive boplats. Den lilla fyndplats som vi här presenterat är sannolikt ett exempel på en sådan mellanstation en satellitlokal varifrån man snabbt har kunnat ta upp jakten på passerande byten, för att sedan återvända och ta tillvara fångsten. Vid små eldar (vilka kan påvisas utifrån brandskadad flinta) har man också kunnat tillaga godbitar under tiden som djuren slaktades. De människor som utnyttjat platsen kom förmodligen från någon av de senmesolitiska boplatserna längre uppåt Saxån. Vi känner väl till dessa stora kustnära bosättningar längs den skånska västkusten (Lidén 1938, Ahltin 1954, Larsson 1982, Jennbert 1984) men vi vet förhållandevis lite om var och hur satellitlokalerna uppträder. Det måste ha funnits oräkneliga liknande lokaler, både längs kusten såväl som i inlandet, men det krävs en förhållandevis stor insats för att lokalisera dem och tolka deras innehåll och innebörd. Dessutom har förmodligen merparten av de marina lokalerna av detta slag för länge sedan spolats bort eller överlagrats, vilket ökar värdet av varje nyupptäckt dylik plats. 12 En mesolitisk jaktstation vid Lundåkrabukten
13 Referenser Ahltin, C-A The Chronology of the Stone Age Settlement of Scania., Sweden. The Mesolithic Settlement. Acta Archaeologica Lundensia. Series in 4 o. No 1. Lund. Andersen, S. H. Ertebølleharpuner og spækhuggertænder. Aspekter af marin fangst i Ertebølletid. KUML Andersson, M. & Knarrström, B Ett mesolitiskt boplatskomplex vid sammanflödet Braån-Saxån. I: Svensson, M. m. fl. Arkeologisk förundersökning, Skåne, Malmöhus län, Järnvägen västkustbanan delen Helsingborg Kävlinge. Avsnittet Landskrona Kävlinge, Volym 1. UV-Syd Rapport 1997:83. Lund. Aaris-Sørensen, K Danmarks Forhistoriske Dyreverden. Fra Istid til Vikingetid. Værløse. Callahan, E Experiments with Danish Mesolithic Microblade Technology. Journal of Danish Archaeology. Vol. 4. Jennbert, K Den produktiva gåvan. Tradition och innovation i Sydskandinavien för omkring 5300 år sedan. Acta Archaeologica Lundensia. Series in 4 o. No 16. Lund. Karsten, P. & Knarrström, B Kvantitet och kvalitet. Typbestämningar av flintredskap från Tågerup. I Karsten, P. & Knarrström, B. (red.). Tågerup specialstudier. Riksantikvarieämbetet. Skånska spår arkeologi längs västkustbanan. Stockholm. Larsson, L En tidigatlantisk boplats vid Sege ås mynning. Malmöfynd 4. Malmö. Lepiksaar, J Zoologisk undersökning. I Wigforss, J., Lepiksaar, J., Olsson, I. U. och Påsse, T. Bua Västergård en år gammal kustboplats. Arkeologi i Västsverige 1. Göteborgs Arkeologiska Museum. Göteborg. Lidén, O Sydsvensk stenålder. Strandboplatserna i Jonstorp. I. Lund. Lindblad, J Boplatser från mesolitikum och äldre järnålder. I: Svensson, M. m. fl. Arkeologisk förundersökning, Skåne, Malmöhus län, Järnvägen västkustbanan delen Helsingborg Kävlinge. Avsnittet Landskrona-Kävlinge, Volym 1. UV-Syd Rapport 1997:83. Lund. Olsson, M Mesolitisk jaktstation vid Lundåkrabukten. Arkeologisk utredning. Skåne, Saxtorps socken, Saxtorp 87:7. Riksantikvarieämbetet. UV Syd Rapport 2001:71. Svensson, M. & Karsten, P Arkeologisk förundersökning, Skåne, Malmöhus län, Järnvägen västkustbanan delen Helsingborg Kävlinge. Avsnittet Landskrona Kävlinge, Volym 1. UV- Syd Rapport 1997:83. Lund. Vang Petersen, P Dateringsproblemer. Atlantiske bopladsfund fra Nordøstsjælland og Skåne. Stencil. Köpenhamn. Vang-Petersen, P Chronology and Regional Variation in the Late Mesolithic of Eastern Denmark. Journal of Danish Archaeology, Vol. 3. En mesolitisk jaktstation vid Lundåkrabukten 13
14 Administrativa uppgifter Tidsperiod: RAÄ dnr: Länsstyrelsens dnr: Projektkod: Intrasis nr: 2000:31 Undersökt yta: 400 m 2 Arkeologisk personal: Marie Olsson (projektledare), Bo Knarrström Arkeologtimmar: 64 Maskintimmar: 8 LUHMnr: Läge: Ekonomiska kartan GSD blad 2C8d, 2C9d Koordinatsystem: RT 90, 2,5 Gon väst Renritning av fältdokumentation: Annika Jeppson Fyndteckningar: Bo Knarrström Dokumentationshandlingarna förvaras i ATA, RAÄ, Stockholm. Fynden förvaras i Lund: Fnr: En mesolitisk jaktstation vid Lundåkrabukten
Saxtorp 10:50. Skåne, Saxtorps socken, Saxtorp 10:50, Landskrona kommun Sven Hellerström UV SYD RAPPORT 2006:6 ARKEOLOGISK UTREDNING 2005
UV SYD RAPPORT 2006:6 ARKEOLOGISK UTREDNING 2005 Saxtorp 10:50 Skåne, Saxtorps socken, Saxtorp 10:50, Landskrona kommun Sven Hellerström Saxtorp 10:50 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska
Läs merArkeologisk förundersökning vid Varbergs stad
UV VÄST RAPPORT 2005:8 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad Halland, Träslöv socken och Varbergs stad, Träslöv 2:14, 3:2, 37:1, RAÄ 100 Jörgen Streiffert UV VÄST RAPPORT
Läs meruv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander
uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland,
Läs merFjärrvärmeledning och järnålderskeramik på Malma Hed
uv rapport 2011:58 arkeologisk förundersökning Fjärrvärmeledning och järnålderskeramik på Malma Hed Södermanland; Lilla Malma socken; Malmköping 2:16; Lilla Malma 191 Cecilia Grusmark uv rapport 2011:58
Läs merStenåldersboplats längs Västerhaningevägen i Tullinge
UV MITT, RAPPORT 2006:24 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Stenåldersboplats längs Västerhaningevägen i Tullinge Södermanland, Botkyrka socken, Tullinge 21:223, RAÄ 505:1 Cecilia Grusmark UV MITT, RAPPORT 2006:24
Läs merÄldre stenåldersboplats i Kungsladugård
ARKEOLOGISK RAPPORT 2016:2 Äldre stenåldersboplats i Kungsladugård Fornlämning Göteborg 18 Boplats Fastighet Kungsladugård 31:4 och 31:5 Förundersökning 2015 Göteborgs kommun Ulf Ragnesten ARKEOLOGISK
Läs merUV MITT, RAPPORT 2006:1 ARKEOLOGISK UTREDNING. Talja. Södermanland, Mellösa socken, Talja 1:5 Karin Neander
UV MITT, RAPPORT 2006:1 ARKEOLOGISK UTREDNING Talja Södermanland, Mellösa socken, Talja 1:5 Karin Neander UV MITT, RAPPORT 2006:1 ARKEOLOGISK UTREDNING Talja Södermanland, Mellösa socken, Talja 1:5 Dnr
Läs merLasjö. Antikvarisk kontroll. Västerfärnebo 78:1 Lasjö 1:21 Västerfärnebo socken Sala kommun Västmanland. Jenny Holm
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2011:2 Lasjö Antikvarisk kontroll Västerfärnebo 78:1 Lasjö 1:21 Västerfärnebo socken Sala kommun Västmanland Jenny Holm Innehåll Sammanfattning... 1 Bakgrund... 1 Målsättning
Läs merUndersökning inför VA-ledning mellan Väröbacka och Stråvalla
UV VÄST RAPPORT 2000:6 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Undersökning inför VA-ledning mellan Väröbacka och Stråvalla samt utredning av del av sträckan. Halland, Värö socken, Nordvära 7:16, RAÄ 267 Ewa Ryberg
Läs merStiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:52 Nya tomter vid Läppe Arkeologisk utredning Lindebol 1:20 Västra Vingåkers socken Södermanland
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:52 Nya tomter vid Läppe Arkeologisk utredning Lindebol 1:20 Västra Vingåkers socken Södermanland Jenny Holm Innehåll Inledning... 1 Målsättning och metod... 1 Undersökningsresultat...
Läs merUtkanten av en mesolitisk boplats
UV VÄST RAPPORT 2007:15 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Utkanten av en mesolitisk boplats Halland, Torpa socken, Torpa-Kärra 7:28, 8:2, RAÄ 74 Ewa Ryberg UV VÄST RAPPORT 2007:15 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING
Läs merSundskogen, Uddevalla, 2008
Uddevalla, arkeologisk undersökning 2008, startsida 2010-01-19 Fem stenåldersboplatser i Sundskogen Uddevalla kommun planerar att bygga bostäder på södra sidan av Byfjorden, i ett område som kallas Sundskogen.
Läs merAnneröd 2:3 Raä 1009
Arkeologisk förundersökning Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömstads kommun Bohusläns museum 2005:5 Robert Hernek Arkeologisk förundersökning, Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömslads kommun Ur allmsnt
Läs merBilaga 8. Stenhantverk och redskap vid Skeke
Bilaga 8. Stenhantverk och redskap vid Skeke Av Karl-Fredrik Lindberg, UV I denna bilaga kommer artefakter av bergart, kvarts och flinta att främst beskrivas, vissa kategorier kommer att analyseras och
Läs merFallet, riksväg 56. Sträckan Stingtorpet Tärnsjö Uppland; Huddunge socken; Björnarbo 2:1; Huddunge 56:1 Karl-Fredrik Lindberg. uv rapport 2012:53
uv rapport 2012:53 arkeologisk utredning, etapp 2 Fallet, riksväg 56 Sträckan Stingtorpet Tärnsjö Uppland; Huddunge socken; Björnarbo 2:1; Huddunge 56:1 Karl-Fredrik Lindberg uv rapport 2012:53 arkeologisk
Läs merAskims socken, Göteborgs kommun. Särskild utredning. Hult 1:126 m. fl. Louise Olsson Thorsberg och Kalle Thorsberg
Hult 1:126 m. fl. Askims socken, Göteborgs kommun Särskild utredning Louise Olsson Thorsberg och Kalle Thorsberg Hult 1:126 m. fl. Askims socken, Göteborgs kommun Särskild utredning Louise Olsson Thorsberg
Läs meruv syd rapport 2008:14 arkeologisk utredning 2008 Östra Grevie
uv syd rapport 2008:14 arkeologisk utredning 2008 Östra Grevie Förhistoriska boplatslämningar Skåne, Östra Grevie socken, Östra Grevie 22:65 m.fl., RAÄ 71, Vellinge kommun Dnr 421-2286-2007 Tyra Ericson
Läs merFlatmarksgravar i Dvärred, Lindome
UV VÄST RAPPORT 2004:7 ARKEOLOGISK KONTROLL Flatmarksgravar i Dvärred, Lindome Västergötland, Lindome socken, Dvärred 2:22, RAÄ 357 Marianne Lönn UV VÄST RAPPORT 2004:7 ARKEOLOGISK KONTROLL Flatmarksgravar
Läs merArkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004
Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län
Läs merValdemarsvik Gryt Ny fi berkabel
Rapport 2008:12 Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Valdemarsvik Gryt Ny fi berkabel RAÄ 28, 51, 52 och 53 Valdemarsvik samt Gryt socken Valdemarsviks kommun Östergötlands län Fredrik Samuelsson Ö S T
Läs merVäg E22 yta invid Vramsån
RAPPORT 2015:67 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2, 2015 Väg E22 yta invid Vramsån Skåne, Kristianstad kommun, Västra Vram socken, Skättilljunga 62:1 Bo Friman RAPPORT 2015:67 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2,
Läs merEn ny miljöstation vid Köping
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:41 En ny miljöstation vid Köping Särskild utredning Kalltorp 2:2 och Strö 4:1 Köpings socken Västmanland Jan Ählström Innehållsförteckning Inledning... 1 Målsättning
Läs meruv väst rapport 2010:2 arkeologisk utredning Arntorp Bohuslän, Kareby socken, Arntorp 1:2 Lisa K. Larsson
uv väst rapport 2010:2 arkeologisk utredning Arntorp Bohuslän, Kareby socken, Arntorp 1:2 Lisa K. Larsson uv väst rapport 2010:2 arkeologisk utredning Arntorp Bohuslän, Kareby socken, Arntorp 1:2 Dnr
Läs merGång- och cykelväg i Simris
UV SYD RAPPORT 2002:23 ARKEOLOGISK UTREDNING Gång- och cykelväg i Simris Skåne, Simris socken, Simris 35:6 Annika Jeppsson Gång- och cykelväg i Simris 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska
Läs merNaffentorpsgården. Arkeologisk förundersökning genom schaktningsövervakning 2005. Schaktningsövervakning inom RAÄ nr 10:1 Bunkeflo socken
Arkeologisk förundersökning genom schaktningsövervakning 2005 Naffentorpsgården Schaktningsövervakning inom RAÄ nr 10:1 Bunkeflo socken Bunkeflo socken i Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten
Läs merEn drygt 9000 år gammal överlagrad sandarnaboplats vid Lerberg
UV VÄST RAPPORT 2000:27 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING En drygt 9000 år gammal överlagrad sandarnaboplats vid Lerberg Halland, Kungsbacka kommun, Älvsåkers sn, Lerberg 16:15, RAÄ 133 Bengt Nordqvist UV VÄST
Läs merBrista i Norrsunda socken
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING Brista i Norrsunda socken Uppland, Norrsunda socken, Sigtuna kommun, RAÄ Norrsunda 3:1 och 194:1 Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING
Läs merKokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg
UV VÄST RAPPORT 2004:9 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING OCH UNDERSÖKNING Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg RAÄ 306:3 Västergötland, Björlanda socken, Kvisljungeby 2:200 Håkan Petersson och Marianne
Läs merArkeologisk utredning för golfbana i Alvered etapp 1
UV VÄST RAPPORT 2000:7 ARKEOLOGISK UTREDNING Arkeologisk utredning för golfbana i Alvered etapp 1 Västergötland, Mölndals kommun, Fässbergs socken, Alvered 1:18 m.fl., Balltorp 1:124 Gundela Lindman UV
Läs merLedningsarbeten i Svista
UV RAPPORT 2013:20 ARKEOLOGISK FÖRUNERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Ledningsarbeten i Svista Södermanland; Eskilstuna socken; Grönsta 2:2 2:5 och 2:6; Eskilstuna 519:1 3 Louise Evanni UV RAPPORT
Läs merTrehörningen STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Kjell Andersson. En stockbåt vid sjön
En stockbåt vid sjön Trehörningen Dokumentation av ett stockbåtsfynd vid sjön Trehörningen, Gullarängens gård, Huddinge socken och kommun, Södermanland. Kjell Andersson Rapport 2001:18 STOCKHOLMS LÄNS
Läs merNy gatubelysning i centrala Skänninge
Rapport 2013:40 Arkeologisk förundersökning Ny gatubelysning i centrala Skänninge RAÄ 5 Strandgatan, Gullringsgatan, Vistenagatan, Tvärgränd, Gröngatan, Västra Kyrkogatan och Follingegatan Skänninge stad
Läs merParadisängen Stensträng och härdar vid Östad golfklubb
Arkeologisk slutundersökning Paradisängen Stensträng och härdar vid Östad golfklubb Väderstads socken Mjölby kommun Östergötlands län Clas Ternström 2003 Rapport 21:2003 Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N
Läs merHöör väster, Område A och del av B
UV SYD RAPPORT 2004:19 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 Höör väster, Område A och del av B Skåne, Höörs socken, Höör 19:7 m. fl. Håkan Aspeborg Höör väster, Område A och del av B 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen
Läs merÖvergiven gård i Uggledal, Askim
UV VÄST RAPPORT 2001:3 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Övergiven gård i Uggledal, Askim Västergötland, Askim socken, RAÄ 239 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:3 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Övergiven gård
Läs merSvallade avslag från Buastrand
UV VÄST RAPPORT 2003:23 ARKEOLOGISK UTREDNING Svallade avslag från Buastrand Halland, Värö socken, Bua 10:248 Ewa Ryberg UV VÄST RAPPORT 2003:23 ARKEOLOGISK UTREDNING Svallade avslag från Buastrand Halland,
Läs merLilla Råby 18:38 m. fl.
UV SYD RAPPORT 2006:3 ARKEOLOGISK UTREDNING 2005 Lilla Råby 18:38 m. fl. Neolitiska lämningar Skåne, Lunds stad, Lilla Råby 18:38 m. fl. utbyggnadsområde 07 Jöns Petter Borg, RAÄ 61:2, Lunds kommun Anna
Läs merRapport 2015:5. Lyngsjö 2:5. Fornlämning nr 77 i Lyngsjö socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015.
Rapport 2015:5 Lyngsjö 2:5 Fornlämning nr 77 i Lyngsjö socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015. Thomas Linderoth Rapport 2015:5 Lyngsjö 2:5 Fornlämning nr 77 i Lyngsjö socken, Kristianstad
Läs merVäg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga
uv öst rapport 2008:44 kulturhistoriskt planeringsunderlag Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga Anslutning av väg 210 till E4 Skärkinds socken Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-3151-2008
Läs merArkeologisk undersökning. Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:13
Arkeologisk undersökning Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:13 Arkeologisk undersökning Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun
Läs merFörhistoriska boplatslämningar vid gården Bosens
UV VÄST RAPPORT 2005:4 ARKEOLOGISK UTREDNING Förhistoriska boplatslämningar vid gården Bosens Halland, Tvååkers socken, Tvååker-Ås 2:8 Jörgen Streiffert UV VÄST RAPPORT 2005:4 ARKEOLOGISK UTREDNING Förhistoriska
Läs merMellan Gistad och Vistlöt kvarn
UV ÖST RAPPORT 2007:3 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 1 Mellan och Vistlöt kvarn Inför planerad optokabel mellan s samhälle och Ventkontrolls kontor i Vistlöt kvarn Törnevalla och s socken Linköpings kommun
Läs merPlanerad bergtäkt i Stojby
Planerad bergtäkt i Stojby Ryssby socken, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk utredning, 2005 Håkan Nilsson Rapport november 2005 Kalmar läns museum 1 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av en
Läs merNy villa i Hässelstad
Rapport 2009:40 Arkeologisk förundersökning Ny villa i Hässelstad Intill RAÄ 141 Hässelstad 1:2 Skärkind socken Norrköpings kommun Östergötlands län Erika Räf Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E
Läs merUtvidgning av Väddö golfbana Arkeologisk utredning inför utvidgningen av Väddö golfbana, Södra Sund 1:4, 3:4 m fl, Väddö socken, Norrtälje kommun, Uppland Kjell Andersson Rapport 2002:26 Utvidgning av
Läs merVA-ledning Sandviken - etapp I
VA-ledning Sandviken - etapp I Mjällby socken, Sölvesborgs kommun Särskild utredning Blekinge museum rapport 2010:12 Mikael Henriksson Bakgrund Sölvesborgs kommuns planer på att anlägga VA-ledning från
Läs merTosteberga 2:49, Trolle-Ljungby socken
Rapport 2010:17 Tosteberga 2:49, Trolle-Ljungby socken Arkeologisk undersökning 2010 Tony Björk Rapport 2010:17 Tosteberga 2:49, Trolle-Ljungby socken Arkeologisk undersökning 2010 Tony Björk Fornlämningsnr:
Läs merUTVIDGAD VERKSAMHET FÖR BJÄLBO TRÄDGÅRD AB
RAPPORT 2014:9 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 UTVIDGAD VERKSAMHET FÖR BJÄLBO TRÄDGÅRD AB BJÄLBO 3:5 BJÄLBO SOCKEN MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN RICKARD LINDBERG ANDERS LUNDBERG Utvidgad verksamhet för
Läs merGUSTAVSBERG 40:1 RAPPORT 2014:29. Anna Östling. PDF: www.stockholmslansmuseum.se
RAPPORT 2014:29 PDF: www.stockholmslansmuseum.se GUSTAVSBERG 40:1 Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte vid RAÄ 40:1, Gustavsbergs socken, Värmdö kommun, Uppland Anna Östling Undersökningens
Läs merLilla Jordberga 4:47, fornlämning 38:1
Arkeologisk förundersökning 2014 Lilla Jordberga 4:47, fornlämning 38:1 HUSBYGGE Källstorps socken, Trelleborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2014:12 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2014
Läs merARKEOLOGISK RAPPORT 200 6: 1. Utkant av boplats. Västra Frölunda 343 Fiskebäck 87:8 Boplats Förundersökning Göteborgs kommun.
ARKEOLOGISK RAPPORT 200 6: 1 Utkant av boplats Västra Frölunda 343 Fiskebäck 87:8 Boplats Förundersökning Göteborgs kommun Petra Rudd BILD ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN 1651-7636
Läs merLÄRARE. Uppdrag 6. Kartor, byar, vägar. Uppgift 2. Fortsatta övningar som kan göras av olika grupper. Uppgift 1. KULTUR
Uppdrag 6. Kartor, byar, vägar Uppdragets syfte är att få eleverna att studera en gammal karta och upptäcka likheter och skillnader. De ska få upp ögonen för den förändring som skett på ett par hundra
Läs merÄlgesta. Kjell Andersson Rapport 2002:21. Bronsålder i
Bronsålder i Älgesta Arkeologisk undersökning av en härdgrop i Älgesta, RAÄ 202, Älgesta 1:2, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland Kjell Andersson Rapport 2002:21 Bronsålder i Älgesta Arkeologisk
Läs merKvarteret Indien i Ulricehamn
UV VÄST R AP PORT 2000:2 ARKEOLOGI SK U N DER SÖKN I NG Kvarteret Indien i Ulricehamn en arkeologisk undersökning på tomt 7. Västergötland, Ulricehamns stad, kvarteret Indien, RAÄ 65 Carina Bramstång UV
Läs merArkeologisk förundersökning
RAPPORT 2011:11 Arkeologisk förundersökning Förundersökning av fornlämning RAÄ Lerum 83 och 102 i Lerums socken och kommun, Västergötland Pernilla Morner Västarvet/Lödöse Museum Rapport 2011:11 e-post:
Läs merUV SYD RAPPORT 2002:14 ARKEOLOGISK UTREDNING. Nordanå 8:4. Skåne, Görslövs socken, Nordanå 8.4 Bengt Jacobsson. Nordanå 8:4 1
UV SYD RAPPORT 2002:14 ARKEOLOGISK UTREDNING Nordanå 8:4 Skåne, Görslövs socken, Nordanå 8.4 Bengt Jacobsson Nordanå 8:4 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Åkergränden
Läs merOmbyggnad av lågspänningsnät vid Sandby
Rapport 2009:30 Arkeologisk utredning etapp 2 Ombyggnad av lågspänningsnät vid Sandby RAÄ 78 Hagebyhöga-Hässleby 1:2 Hagebyhöga-Sandby 2:4 Hagebyhöga socken Vadstena kommun Östergötlands län Petter Nyberg
Läs merUV BERGSLAGEN, RAPPORT 2007:4 ARKEOLOGISK UTREDNING. Kaklösa backe. Närke, Asker socken, Valsta 12:4 Bo Annuswer
UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2007:4 ARKEOLOGISK UTREDNING Kaklösa backe Närke, Asker socken, Valsta 12:4 Bo Annuswer UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2007:4 ARKEOLOGISK UTREDNING Kaklösa backe Närke, Asker socken, Valsta
Läs merEtt husbygge i Gillberga
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:46 Ett husbygge i Gillberga Särskild utredning RAÄ 281 Gillberga 6:5 Vittinge socken Uppland Jan Ählström Innehållsförteckning Inledning...3 Målsättning och metod...4
Läs merAgrara lämningar i Görla
UV RAPPORT 2012:198 ARKEOLOGISK UTREDNING Agrara ar i Görla Uppland; Frötuna socken; Görla 9:2 Cecilia Grusmark UV RAPPORT 2012:198 ARKEOLOGISK UTREDNING Agrara ar i Görla Uppland; Frötuna socken; Görla
Läs merStena vid Li-gravfältet
UV VÄST RAPPORT 2000:40 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Stena vid Li-gravfältet Tillbyggnad av befintligt hus vid Li-gravfältet, Fjärås Bräcka Halland, Fjärås socken, Stena 1:1, RAÄ 81 Gisela Ängeby UV VÄST
Läs merSchaktgrävning i Nässja och Örberga
UV RAPPORT 2013:129 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktgrävning i Nässja och Örberga Östergötland Vadstena kommun Nässja och Örberga socknar Järnevid 1:1 och Örberga 6:1 RAÄ 9:1 och 10:1, Nässja socken
Läs merVATTEN- OCH AVLOPPSLEDNING I UTVALNÄS
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:03 VATTEN- OCH AVLOPPSLEDNING I UTVALNÄS Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Utvalnäsvägen, Bönan 1:1 RAÄ 225:2 Gävle stad och kommun Gästrikland 2014
Läs merHarg 4:9 (Lilla Harg)
Rapport 2006:24 Arkeologisk förundersökning Harg 4:9 (Lilla Harg) RAÄ 98 Vikingstad socken Linköpings kommun Östergötlands län Rickard Lindberg Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L T U R
Läs merÅlerydsvägen-Kärnmakaregatan-Söderleden
Rapport 2006:42 Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Ålerydsvägen-Kärnmakaregatan-Söderleden Linköpings stad och kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L
Läs merBoplatser i Svärtinge, för andra gången
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:13 ARKEOLOGisK FÖRUNdERsÖKNiNG Boplatser i Svärtinge, för andra gången Östergötland, Norrköpings socken och kommun, RAÄ 351 och 352, fastighet svärtinge 1:6. Leif Karlenby
Läs merFibertillskott i Övra Östa
ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2014:31 ARKEOLOGISK UTREDNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Fibertillskott i Övra Östa Övra Östa 3:7, 1:2, 5:1, Knista kyrka 1:1, 1:2, Tegelsta 1:1, Knista socken, Lekebergs
Läs merNY VATTENLEDNING I SMEDSTAD
RAPPORT 2014:41 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING NY VATTENLEDNING I SMEDSTAD RAÄ 398:1 SMEDSTAD 1:4 LINKÖPINGS STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ERIKA RÄF Ny vattenledning i Smedstad Innehåll Sammanfattning...........................................................
Läs merVattenledning från Nevishög till Svedala och Sturup
uv Syd rapport 2010:3 arkeologisk utredning steg 2 2009 Vattenledning från Nevishög till Svedala och Sturup Skåne, Nevishög, Esarp, Hyby och Svedala socknar, Staffanstorp och Svedala kommuner, Dnr 421-3481-2009
Läs merBackenområdet. Södermanland, Huddinge socken; Glömsta 2:1, 4:1, 4:2, 4:5, 4:6, 4:9, 4:10, 4:14, 5:1, 5:29 och 5:37, RAÄ 113 Camilla Grön
UV MITT, RAPPORT 2008:10 ARKEOLOGISK UTREDNING Backenområdet Södermanland, Huddinge socken; Glömsta 2:1, 4:1, 4:2, 4:5, 4:6, 4:9, 4:10, 4:14, 5:1, 5:29 och 5:37, RAÄ 113 Camilla Grön UV MITT, RAPPORT
Läs merÖSTRAMAREN. Våtmarksrestaurering på Eskön Arkeologisk utredning. Raä 211 Hille Socken Gävle Kommun Gästrikland 2014. Bo Ulfhielm
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2014:00 ÖSTRAMAREN Våtmarksrestaurering på Eskön Arkeologisk utredning Raä 211 Hille Socken Gävle Kommun Gästrikland 2014 Bo Ulfhielm ÖSTRAMAREN Våtmarksrestaurering på Eskön
Läs merKanaljorden 2:1. Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland.
uv öst rapport 2008:57 arkeologisk utredning, etapp 1 Kanaljorden 2:1 Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr 421-2398-2008 Annika
Läs merARKEOLOGISK RAPPORT 200 6:4. Räbbåsvägen. Björlanda 365 Boplats Bronsålder/järnålder Förundersökning Göteborgs kommun.
ARKEOLOGISK RAPPORT 200 6:4 Räbbåsvägen Björlanda 365 Boplats Bronsålder/järnålder Förundersökning Göteborgs kommun Tom Wennberg ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN 1651-7636 Göteborgs
Läs merSökschakt i Tväggestad och Husby-Broby
UV ÖST RAPPORT 2006:44 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Sökschakt i Tväggestad och Husby-Broby Tväggestad 1:2,1:4 och Husby-Broby 2:2 Östra Husby socken Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-2426-2006
Läs merVA-ledning mellan Anneberg och Lindome
UV RAPPORT 2014:21 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Anneberg och Lindome Arkeologisk förundersökning längs planerad sträckning av VA-ledning i Kungsbacka kommun Hallands län, Halland, Kungsbacka
Läs merGamla staden 7:1 Helsingborgs kommun
UV SYD RAPPORT 2005:2 ARKEOLOGISK UTREDNING Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun Skåne, Helsingborg, Gamla staden 7:1 Magnus Andersson Kolumntitel 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar
Läs merNytt besökscentrum/naturum vid Djurgården
Rapport 2009:7 Arkeologisk förundersökning Nytt besökscentrum/naturum vid Djurgården RAÄ 360, 363 och 364 Smedstad 1:4 Linköpings stad och kommun Östergötlands län Rickard Lindberg Ö S T E R G Ö T L A
Läs merViks Fiskeläge 62:1 ANLÄGGANDE AV UTEPLATS
Arkeologisk undersökning 2015 Viks Fiskeläge 62:1 ANLÄGGANDE AV UTEPLATS RAÄ Rörum 44:1, Rörums socken i Simrishamns kommun Skåne län Österlenarkeologi Rapport 2015:11 Lars Jönsson Arkeologisk undersökning
Läs merHärdar i utförsbacke. Särskild arkeologisk utredning. inför planerad husbyggnation inom fastigheterna Vattentuben 1 och Bergafoten 1
Särskild arkeologisk utredning Härdar i utförsbacke inför planerad husbyggnation inom fastigheterna Vattentuben 1 och Bergafoten 1 Gränna socken i Jönköpings kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM
Läs merSchaktningsövervakning vid Snöromsvägen
RAPPORT 2015:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktningsövervakning vid Snöromsvägen I samband med schaktning för vatten och spillvatten Östergötland Norrköpings kommun Krokeks socken RAÄ 109 Dnr 3.1.1-03453-2014
Läs merRapport 2010:50. Östra Sjukhuset 2. Arkeologisk utredning 2010. Per Sarnäs
Rapport 2010:50 Östra Sjukhuset 2 Arkeologisk utredning 2010 Per Sarnäs Rapport 2010:50 Östra Sjukhuset 2 Arkeologisk utredning 2010 Per Sarnäs Östra Sjukhuset 2,Malmö Malmö kommun Skåne län Sydsvensk
Läs merLjusterö golfbana STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Kjell Andersson. Arkeologisk utredning
Arkeologisk utredning Ljusterö golfbana inför planerad utbyggnad, Mörtsunda 1:2, Ljusterö socken, Österåkers kommun, Uppland Kjell Andersson Rapport 2001:13 STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM Arkeologisk utredning
Läs merYngsjö 14:59 m.fl., Åhus socken
Rapport 2013:22 Yngsjö 14:59 m.fl., Åhus socken Schaktningsövervakning 2012-2013 Tony Björk Rapport 2013:22 Yngsjö 14:59 m.fl., Åhus socken Schaktningsövervakning 2012-2013 Tony Björk Yngsjö 14:59 m.fl.
Läs merTvå boplatser i Gullbringa. Gullbringa. Två boplatser i. Judith Crawford och Per Falkenström
XX FU Två boplatser i Gullbringa Judith Crawford och Per Falkenström Rapport 2007:81 Två boplatser i Gullbringa Arkeologisk förundersökning Hålta 132, 133 och 134 Gullbringa 1:4, Hålta socken, Kungälvs
Läs merInnerstaden 31:10, fornlämning 20, Malmö stad, Malmö kn Arkeologisk förundersökning 2012
Rapport 2013:17 Innerstaden 31:10, fornlämning 20, Malmö stad, Malmö kn Arkeologisk förundersökning 2012 Per Sarnäs Rapport 2013:17 Innerstaden 31:10, fornlämning 20, Malmö stad, Malmö kn Arkeologisk
Läs merRapport 2014:16. Slottsvången 8. Arkeologisk förundersökning 2014, Helsingborgs stad och kommun. Therese Ohlsson
Rapport 2014:16 Slottsvången 8 Arkeologisk förundersökning 2014, Helsingborgs stad och kommun. Therese Ohlsson Rapport 2014:16 Slottsvången 8 Arkeologisk förundersökning 2014, Helsingborgs stad och kommun.
Läs merArkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10
Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 1 Rapport
Läs merArkeologisk rapport 2013:2. Arkeologisk schaktövervakning i STORSTEN. vid dragning av elkabel genom blästbrukslämning RAÄ 23 och boplats RAÄ 130 i
Arkeologisk schaktövervakning i STORSTEN vid dragning av elkabel genom blästbrukslämning RAÄ 23 och boplats RAÄ 130 i Torsångs socken, Borlänge kommun, Dalarna Arkeologisk rapport 2013:2 Anna Lögdqvist
Läs merFlygbränsleledning Brista Arlanda flygplats
UV MITT, RAPPORT 2005:15 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 OCH FÖRUNDERSÖKNING Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats Uppland, Norrsunda och Husby-Ärlinghundra socknar, Norrsunda 1:1, RAÄ 158 i Norrsunda
Läs merUV SYD RAPPORT 2005:15 ARKEOLOGISK UTREDNING Mårtensfälad 1:15. Skåne, Lund, Mårtensfälad 1:15 Sven Hellerström. Mårtensfälad 1:15 1
UV SYD RAPPORT 2005:15 ARKEOLOGISK UTREDNING 2004 Mårtensfälad 1:15 Skåne, Lund, Mårtensfälad 1:15 Mårtensfälad 1:15 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Åkergränden
Läs merARKEOLOGGRUPPEN I ÖREBRO AB Drottninggatan 11, 702 10 Örebro Telefon 019-609 04 10 www.arkeologgruppen.se arkeologgruppen@arkeologgruppen.
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:25 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kv Järnlodet 16 Uppland, Norrtälje socken, Norrtälje kommun, del av RAÄ Norrtälje 42:1 Annica Ramström ARKEOLOGGRUPPEN I ÖREBRO AB Drottninggatan
Läs merNy gatubelysning framför Skänninge station
Rapport 2008:81 Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning Ny gatubelysning framför Skänninge station Invid RAÄ 5 Järnvägsgatan - Borgmästaregatan Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Mats
Läs merM Uppdragsarkeologi AB B
. C M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför en utökad bergstäkt inom fastigheten Ullstorp 9:16, RAÄ 7 i Önnestads socken och
Läs merArkeologisk utredning inför utbyggnad av Örebro flygplats
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:18 ARKEOLOGISK UTREDNING Arkeologisk utredning inför utbyggnad av Örebro flygplats Fastigheterna Vallbytorp 5:1, Råberga 5:8, Råberga 5:10, Falltorp 1:2 och Falltorp 1:3,
Läs merARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06. Ann-Marie Pettersson 2007
ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06 Ann-Marie Pettersson 2007 2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken
Läs merFossil åkermark i Hackvads-Bo 1:14 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:31 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:31 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 Fossil åkermark i Hackvads-Bo 1:14 Fastigheten Hackvads-Bo 1:14, Lekebergs kommun, Hackvads socken, Närke Johnny Rönngren ARKEOLOGGRUPPEN
Läs merArkeologisk utredning för Tulebo Villastad
UV RAPPORT 2014:17 ARKEOLOGISK UTREDNING Arkeologisk utredning för Tulebo Villastad Västra Götalands län, Västergötland, Mölndals kommun, Kållereds socken, Stretered 1:1 Gundela Lindman UV RAPPORT 2014:17
Läs merStenålder vid Lönndalsvägen
Arkeologisk rapport 2005:35 Stenålder vid Lönndalsvägen Styrsö 109, 110 och 111 Lönndalsvägen, Brännö Fyndplatser för flinta Schaktövervakning Göteborgs kommun Thomas Johansson ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN
Läs merKaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland.
Arkeologisk utredning vid Kaxberg Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Rapport 2010:37 Kjell Andersson Arkeologisk utredning vid Kaxberg
Läs merNedläggning av en vattenledning mellan Morup och Björkäng
UV VÄST RAPPORT 2000:24 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Nedläggning av en vattenledning mellan Morup och Björkäng Halland, Falkenbergs kommun, Morup socken, Morup-Lyngen 34:1, 5:1 och 17:1, RAÄ 20, 104, 107
Läs mer