Dickies Institutionella Teori Om Konst

Transkript

1 Dickies Institutionella Teori Om Konst Är det en rimlig teori om vad som är konst? Göteborgs Universitet Filosofiska Institutionen Fördjupningskurs 1, Höstterminen 2006 C-uppsats 10 poäng Av Daniel Persson Handledare: Gunnar Björnsson 1

2 Innehållsförteckning 1 Inledning s. 2 2 Den institutionella teorin om konst s Bakgrund s Första versionen av den institutionella teorin om konst s Den senare versionen s. 4 3 Davies kritik av den institutionella teorin s Konstvärlden, roller och regler är inte tillräckligt definierade för att kunna räknas som institutionella s Är alla lika mycket konstnärer? s En anknytning till konstvärlden behövs s Den isolerade konstnären s Dickies definition är cirkulär s Försvar av Dickies institutionella teori om konst s Konstvärlden, roller och regler s Dickies svar på om alla är lika mycket konstnärer s Anknytning till konsthistorien s Problemet med den isolerade konstnären s Cirkulariteten i Dickies definition s.21 5 Avslutning s Litteraturförteckning s. 25 2

3 1 Inledning Varför en uppsats om Dickies Institutionella teori om konst? Med den här uppsatsen vill jag undersöka om Dickies teori är rimlig som en teori om vad som kallas konst eller snarare om det finns argument mot teorin som verkar särskilt träffande. Det finns viss kritik mot den och jag vill undersöka hur pass rimlig den är. Jag är inte ute efter att vederlägga teorin då det skulle vara ett allt för omfattande arbete för en C-uppsats. Jag vill snarare undersöka ett par argument mot teorin av Stephen Davies för att sedan se om de verkar bra eller dåliga, och sedan se om Dickie har något bra försvar mot kritiken. Det är tänkt att läsaren ska få en förståelse av vad den institutionella teorin om konst går ut på och också vilka problem den kan tänkas ha. Av vad jag har förstått så är många som verkar inom konstvärlden ganska överens om att det finns någon typ av institutionalism inblandad när man talar om vad som är konst, även om det finns väldigt många olika teorier om konst. Dickies tänker sig att hans och alla andra teorier om konst är av ontologisk karaktär, de är är förklaringar av varför ett konstverk är konst 1. Jag ska först förklara bakgrunden till Dickies teori. Sedan ska jag i korthet förklara den institutionella teorin. Jag ska sedan redogöra för ett par argument från Davies som tar upp problem med teorin, för att sedan behandla Dickies svar på vissa av dessa argument. Jag ska också själv försöka att ta upp problem med Dickies teori och diskutera lite kort om vad jag tycker om de argument som talar mot den institutionella teorin. Slutligen hoppas jag att läsaren ska ha fått en uppfattning om vad Dickies teori går ut på och om det finns argument som talar för och emot teorin, och om dessa argument är bra eller ej. Jag kommer att förklara kriterierna som utgör den institutionella teorin om konst. Det finns en tidig version och en senare version av den institutionella teorin om konst, jag kommer att beröra båda. Jag är intresserad av huruvida man kan skilja på bra och dålig konst, det kommer jag dock inte att ta upp så mycket i den här uppsatsen. Dickie menar att problemet 1 Art And Value, George Dickie, 2001, S 43 3

4 med tidigare teorier om konst, är att man försökt att hitta lättillgängliga gemensamma nämnare hos objekten, som till exempel representationer eller att de är känslomässigt expressiva. Man bör istället söka efter det som är karaktäristiskt för konstverk som ett resultat av deras relation inom en kulturell kontext, och på så vis finna egenskaper som definierar dem. 2. Den institutionella teorin om konst 2.1 Bakgrund Enligt Dickie så har de tidigare teorierna om konst varit för snäva 2. Enligt till exempel Imitations teorin om konst så är konst bara imitation av verkligheten, ju bättre imitation desto bättre konst. Tidigare konstteorier har utgått från objekten och de estetiska beskaffenheter de kan tänkas ha för att avgöra om något är konst eller ej. Som Beardsleys instrumentella teori där konstverk är sådana objekt som konstnären åsyftat att man ska få vissa estetiska upplevelser av, ju bättre konstverk desto lättare är det att få estetiska upplevelser av dem. Det krävs att objekten har vissa kvaliteter som intensitet, komplexitet och enhetlighet. Dickies teori handlar snarare om på vilket sätt ett objekt skapats och inom vilken kontext. Idag när vi talar om konst så vet vi att begreppet är betydligt mer omfattande än att bara bra imitation av verkligheten är konst, eller att konst är något som är representativt, eller emotionellt expressivt. Konst kan vara alla dessa saker men det kan inte var det som avgör om något är konst eller ej. Man måste snarare leta efter vad konstverk har gemensamt som ett resultat av deras relation till en kulturell kontext 3 men vad exakt faller inom ramen för begreppet konst? Dickie vill med den institutionella teorin om konst fånga det vi menar med konst när vi talar om konst. Han säger att han alltid tänkt sig att teorier om konst ska fungera som en förklaring av varför ett konstverk är konst och att även om man har en adekvat definition av vad konst är, så kan det vara så att man inte kan avgöra om ett objekt är konst eller inte om man inte känner till historien hos det objekt man ser på eller lyssnar till 4. Dickie försöker inte med sin teori bevisa att hans teori är obestridlig, han hoppas dock att hans argument ska vara tillräckliga för att teorin ska kunna 2 The Art Circle, A Theory of Art, 1997, S. 7 Dickie verkar mena att tidigare teorier om konst har varit för snäva eller otilllåtande när det gäller vad som ska kunna räknas som konst. 3 Art And Value, Dickie S Art And Value, George Dickie, S. 43 4

5 tas på allvar 5. Dickie menar att konstverk är ett begrepp som de flesta människor har någon uppfattning om vad det är. För att förstå vad konst är så måste man förstå det nätverk av relationer och kontext, det ramverk (framework) som teorin omfattar 6. Konst är konst för att den verkar inom en viss kontext eller inom en institution. Det är inte en teori om estetik utan en teori om konst. Dickie talar om art och works of art ; art i betydelsen artefakt (föremål som skapats av människa i ett syfte). Konstverk är alltså artefakter. En artefakt behöver inte vara ett fysiskt föremål, en dikt är en artefakt, så även till exempel improviserad dans. Sättet att skapa konst på är mycket brett och vissa sätt verkar mer självklara än andra, måla, göra film, skriva poesi verkar inte vara svårt att acceptera att det skulle vara konst, men till exempel Duchamps Fountain 7 verkar många ha svårt att acceptera att det skulle vara konst. 2.2 Första versionen av den institutionella teorin om konst Det finns tre variationer på den första versionen av den institutionella teorin om konst, jag nämner dock bara den sista som lyder: (A) A work of art in the classificatory sense is (1) an artifact (2) a set of the aspects of which has had conferred upon it the status of candidate for appreciation by some person or persons acting on behalf of a certain social institution (the artworld) Den senare versionen av den institutionella teorin om konst (B)1) An artist is a person who participates with understanding in the making of a work of art. 2) A work of art is an artifact of a kind created to be presented to an artworld public. 3) A public is a set of persons the members of which are prepared in some degree to understand an object which is presented to them. 4) The artworld is the totality of all artworld systems. 5) An artworld system is a framework for the presentation of a work of art by an artist to an artworld public. 9 5 The Art Circle, Dickie, S. 7 6 The Art Circle, A Theory of Art, Dickie, S. 7 7 Ett omtalat konstverk skapat av konstnären Duchamp som ställde ut en urinoar och kallade den konst. 8 Art and Value, George Dicke, S.52 9 The Art Circle, A Theory of Art, S

6 Vid alla formuleringar av denna teori så har Dicke först börjat med en deskriptiv förklaring och har sedan försökt att klassificera begreppet konst eller work of art. Den institutionella teorin om konst handlar om de medlemmar som omfattas av klassen av det vi kallar konst eller works of art. Dickie är medveten om att ordet konst kan ha en evaluativ mening det ska dock inte förstås så här 10. När man talar om konst i den institutionella teroin om så ska det vara värdeneutralt. Att något faller under begreppet konst innebär inte automatiskt att det är bra, om det vore fallet så skulle det vara omöjligt att tala om bra eller dålig konst 11. De båda versionerna av den institutionella teorin om konst ska fungera som svar på den syn som innebär att begreppet konst är ett öppet begrepp som inte kan definieras i termer av nödvändiga och tillräckliga villkor An artist is a person who participates with understanding in the making of a work of art. Enligt Dickie så är det inte något märkligt med den här definitionen, konstverk behöver kanske en djupare förklaring, den kommer dock senare. Understanding innebär här att den som skapar ett konstverk gör det medvetet, man har en intention att skapa ett konstverk. Ett konstverk inte skapas genom en olycka. När det gäller participates så menar Dickie någon som deltar i skapandet av ett konstverk med intentionen att skapa ett konstverk, som till exempel en regissör eller författare. En snickare som arbetar med ett scenbygge deltar också men inte med intentionen att skapa ett konstverk, en snickare är snarare ett redskap (i det här fallet). Så det är skillnad på att delta och att skapa A work of art is an artifact of a kind created to be presented to an artworld public. Att något är ett konstverk innebär att det har fått en position eller status inom konstvärlden. Status får konstverket genom att det skapats på ett sätt inom ramen för vad som räknas som konstskapande inom konstvärlden. Konstverket behöver inte presenteras i ett offentligt konstsammanhang inför publik för att räknas som konst. Enligt definitionen så är konst en viss typ av sak som skapas för att presenteras. Det innebär dock inte att den någonsin 10 Art And Value, Dickie, S The Art Circle, A Theory of Art, Dickie, S Art And Value, Dickie, S The Art Circle, A Theory Of Art, Dickie, S. 80 6

7 behöver presenteras för att vara konst. Typ eller kind ska inte misstolkas för att handla om genrer eller kategorier som målning, teater eller dikter, utan här ska typ i definitionen förstås som en artefakt som kan presenteras. Om något skapats med intentionen att skapa ett konstverk och det aldrig ses i ett offentligt konstsammanhang så är det ändå konst 14. Man skapar något av en typ som ska presenteras. Även om den som skapar ett konstverk inte tänker visa det för någon av någon anledning så har man ändå en konstpublik i åtanke. Dickie menar att man har en dubbel intention att skapa något som ska presenteras för en konstpublik, men man har också en intention att faktiskt inte presentera den (Dickie verkar här mena att även om man skapar något och aldrig tänker visa den för någon så finns det ändå en publik i åtanke som den inte ska visas för). 3 A public is a set of persons the members of which are prepared in some degree to understand an object which is presented to them. Detta är ett sätt att visa vad som karaktäriserar alla typer av offentlig publik, inte bara de inom konstvärlden. Men alla typer av publik är bundna till någon typ av system, konstvärldens publik är bunden till konstnärer, konstverk och annat som hör till konstvärlden 15. En publik förväntas att ha en generell kunskap om det den ser på. Som till exempel en fotbollspublik, filmpublik eller konstpublik. Har man ingen kunskap om regler och konventioner av det man försöker förstå sig på så kan man inte förstå det. 4 The artworld is the totality of all artworld systems. Den här definitionen kan verka cirkulär men sambandet mellan konstnärer eller konststkapare och det offentliga konstrummet och den struktur av konstvärldssystem som finns, är något konstant genom tiden och har en historia. Definitionerna karaktäriserar en pågående kulturell process. Konstvärlden är en kulturell konstruktion, något som medlemmarna av ett samhälle kollektivt har gjort till vad det är över tid 16. Att till exempel hundutställningar inte kommit att tillhöra konstvärlden är inget som skett medvetet utan det är bara så det blivit. Dickie menar att när det gäller sociala konstruktioner så finns en viss godtycklighet för att de uppkommit genom människors beteende genom tid. Vad man bör 14 The Art Circle, A Theory Of Art, Dickie, S The Art Circle, A Theory Of Art, Dickie, S Art And Value, Dickie, S.60 7

8 komma ihåg är att uttrycket all artworld systems innehåller olika system som ett litteratursystem, ett teatersystem, ett målningssystem osv. Definitionen the Artworld system kanske är cirkulär i sig men när man förstår vad konstvärlden betyder så är det inte längre så självklart att det skulle vara cirkulärt 17. Det här kommer att förklaras senare. 5 An artworld system is a framework for the presentation of a work of art by an artist to an artworld public. Den sista definitionen som handlar om konstvärldssystem samlar ihop alla de begrepp som förekommit i de tidigare definitionerna. Varför denna cirkularitet? Enligt Dickie så är ju detta något som filosofer försöker att undvika i största möjliga mån. Dickie menar att vi inte behöver en första förklaring av vad konst är. Det är något som vi redan har en intuitiv förståelse av. Dessa definitioner är informativa då de reflekterar konstens natur och de relationer som råder mellan de olika elementen i konstvärlden. Dickie menar att konst är något som funnits i i stort sett alla tider, och något alla kommer i kontakt med på ett eller annat sätt. Man får från det att man är barn lära sig att rita och också lära sig att bilderna kan sättas upp på ett kylskåp för att man ska kunna se på dem. Man får lära sig att det finns vissa ställen att visa upp det man gjort, och att det finns vissa sätt skapa på. Sätt och ställen som verkar givna inom vissa sociala kontexter. Dickie menar att man tidigt får lära sig att detta är saker som fungerar på ett visst sätt, inom vissa ramar. När man lär sig något om en dikt, en målning eller en pjäs så lär man sig också att det är ett objekt med ett förflutet, att det är ett objekt som är skapat av människor, och att det är ett objekt med en tänkt framtid, också att det är ett objekt som är tänkt att presenteras. När man får veta att ett objekt är konst ger man det en viss kulturell roll, och det är denna roll Dickie vill förklara eller beskriva i den institutionella teorin om konst Davies kritik av den Institutionella teorin 3.1 Konstvärlden, roller och regler är inte tillräckligt definierade för att kunna räknas som institutionella Davies kallar Dickies institutionella teori om konst för en procedurmässig definition av 17 The Art Circle, A Theory Of Art, Dickie, S The Art Circle, A Theory Of Art, Dickie, S

9 konst. Något är konst om det blivit dubbat, döpt, eller ärat till konst av någon som är auktoriserad att göra något till konst genom dennas position i konstvärlden 19. Davies hävdar att när teorin först presenterades så ansågs den innehålla ett enkelt misstag. Teorin innebär att saker blir konstverk för att de blir placerade inom en viss institutionell kontext när man i vanliga fall menar att det är för att något är ett konstverk som det är lämpligt att placera det på ett visst ställe 20. En annan svårighet enligt Davies är att om konstverk kan skapas av konstnärer trots att de aldrig visar dem för en publik, så verkar det som att den institutionella kontexten inte är nödvändig för skapandet av konst 21. Davies anser att Dickie allt för ofta diskuterar tilldelandet av konststatus som om det vore en handling likt att raka sig, snarare än ett utövande av en auktoritet inom socialt definierade roller. Vilket resulterar i att Dickie inte har någon bra förklaring av vem som kan tilldela konststatus till något. Enligt Davies så misslyckas Dickie med att karaktärisera strukturen hos den informella institution som konstvärlden utgör 22. Dickie lyckas därför inte med att ge en rimlig institutionell förklaring av konst. Davies verkar alltså mena att eftersom Dickies teori påstås vara en strukurell teori så behöver Dickie på ett bättre sätt förklara hur strukturerna fungerar. Vem som får tilldela konstatus och när måste också förklaras bättre, det måste finnas regler för det. Enligt Davies så måste den institutionella teorin se till att konstvärlden är en strukturerad institution och inte en institution som bara fungerar socialt. Den måste vara betydligt striktare och det är viktigt att de som handlar inom institutionen har en uppfattning om de regler som gäller och hur de fungerar. Det är viktigt att den institutionella teorin kan visa att de regler som följs av medlemmarna av konstvärlden är sådana att de definierar de roller som gör en institution strukturell. Det här är viktigt för att visa att konstskapande är institutionaliserat och inte bara en social syssla, och att konstskapande väsentligen är institutionellt och inte bara kontingent institutionellt 23. Enligt Davies så är det viktigt att det finns regler för hur man skapar konst och det skulle skulle kunna lösas om man hade en hierarki av regler med metaregler som styrde de andra reglerna, på så sätt skulle man kunna tillåta att det uppkom nya sätt att skapa konst på, genom att man kunde modifiera de regler 19 Definitions Of Art, Stephen Davies, 1991, S Definitions Of Art, Davies, S Definitions Of Art, Davies, S Definitions Of Art, Davies, S Definitions Of Art, Davies, S. 98 9

10 som styrs av metareglerna. Om man inte skulle göra på det här sättet så är det svårt att se hur man ska kunna skilja på något som är ett hittills okänt sätt att skapa konst på och något som inte är ett sätt att skapa konst på. Enligt Davies så har kritiker som Beardsley, Iseminger, Bachrach, McGregor och Carroll 24 hävdat att även om sättet att arbeta för konstnärer är bestämt av regler, så är det så att reglerna man följer endast utgör en social tillämpning och är enbart kontingent institutionell. Enligt Davies så medger Dickie att konstnärer inte agerar på konstvärldens vägnar när de tilldelar konststatus, i allafall inte på ett formellt sätt 25. Davies tror dock att någon faktiskt skulle kunna agera på konstvärldens vägnar även om det handlar om en informell institution om bara institutionen ifråga är strukturerad (som konstvärlden bör vara enligt Davies) genom att specifika roller är i besittning av specifika auktoriteter. På så sätt kan man agera på en institutions vägnar genom sin position inom institutionen utan medgivande av de andra medlemmarna. Davies menar att om den institutionella teorin ska kunna vara rimlig så måste den vara formellt strukturerad. 3.2 Är alla lika mycket konstnärer? Enligt Dickie som Davies tolkar honom så tilldelar en konstnär konstatus till något som blir konst inom konstvärldens institutionaliserade kontext, och varje medlem av konstvärlden är eller kan vara en konstnär. Enligt Dickies teori så är det som skiljer tilldelandet av konststatus till Duchamps urinoar från om en urinoarförsäljare skulle göra detsamma (utnämna en urinoar till konst) är kontexten inom vilken tilldelandet utförts det vill säga ett konstsammanhang 26. Om en urinoarförsäljare plötsligt skulle få för sig att kalla en urinoar för konst så har han inte skapat ett konstverk (vilket Duchamp har) eftersom att han inte tilldelade den konststatus inom kontexten av konstvärlden. Det skulle dock inte finnas något institutionellt hinder som skulle förhindra urinoarförsäljaren att göra det Duchamp gjorde. Han skulle ha kunnat skapa Fountain 27 om han hade verkat inom den rätta institutionella kontexten. Alltså skulle urinoarförsäljaren vara lika mycket konstnär som 24 Ibid 25 Definitions Of Art, Davies, S Definitions Of Art, Davies, S Danto har ett argument som han kallar The Perceptually- Indistinguishable-Objects Argument där man har två visuellt likadana objekt som till exempel två urinoarer och bara det ena är ett konstverk. För att skilja dem åt så behövs en kontext som inte har med det visuella hos objeketet att göra. 27 Namnet på Duchamps konstverk 10

11 Duchamp inom den kontext som konstvärlden utgör. Det här är enligt Davies osannolikt eftersom även om urinloarförsäljaren hade skapat konstverk som till exempel målningar, så är det inte säkert att han som Duchamp lyckats tilldela en urinoar konststatus. Även om han hade försökt så är det inte säkert att han hade lyckats. Vem som har auktoritet att tilldela konststatus bör inte vara så godtyckligt antingen så måste det finnas något som reglerar vem som har rätt att auktorisera eller så blir det just för godtyckligt. Davies verkar mena att som Dickies teori ser ut nu är det antingen för lätt att tilldela något konststatus eller så är det märkligt att någon skulle kunna försöka tilldela en urinoar konststatus och misslyckas för att någon eller några från konstvärlden inte skulle acceptera det. Att acceptera att vem som helst är eller kan vara konstnär verkar underminera den institutionella teorin, på så vis att det inte verkar spela någon roll vem som gör vad så länge det är inom rätt kontext. Det verkar som att det är godtyckligt vem som har vilka roller inom konstvärlden. Det är inte vad som normalt karaktäriserar roller vid sociala institutioner enligt Davies. Vad som vanligtvis kännetecknar olika roller vid sociala institutioner är att de har vissa bestämda roller, och vissa har större auktoritet än andra. Om alla har lika stor befogenhet att godkänna eller utnämna något till konst, så blir begreppet att auktorisera tomt. Så även påståendet att en sådan auktoritet markerar gränsen av som definierar en viss roll i en institution. Detta är en allvarlig invändning mot Dickies institutionella teori hävdar Davies. De konventioner som något blir tilldelat konststatus genom förändras över tid, det gäller även de konventioner som skapar de roller som har auktoriteten att avgöra om något bör eller kan tilldelas konststatus. Inte ens Duchamp hade kunnat skapa färdiggjorda (readymades 28 ) konstverk om han hade levt för två hundra år sedan. Nu när Duchamp varit med och skapat nya konventioner att skapa konst på så är det dock inte lika märkligt. Det verkar finnas vissa sätt som är mer tillgängliga för alla som till exempel att måla, det verkar vara något som alla mer eller mindre kan behärska. Men i fallet med Duchamps Fountain så hade det nog inte varit möjligt att vem som helst skulle kunna påstå att en urinoar plötsligt skulle vara ett konstverk. Om Duchamp inte hade varit känd som en avantgardisk konstnär när han skapade Fountain så hade nog ingen tagit honom på allvar menar Davies. Kanske är hantverksskicklighet ett av de informella sätten för en person att kvalificera sig på för att få den auktoritet som krävs för att få kalla sig en erkänd konstnär 29 då verkar det 28 Som Duchamps Fountain, det vill säga som i det här fallet där ett färdigt objekt sätts in i en ny kontext och blir något annat än det ursprungligen var tänkt att vara. Kallas även Found Art. 29 Definitions Of Art, Davies, S

12 som att det viktiga är auktoriteten snarare än hantverksskicklighet vid skapandet av konst. Ett annat problem som Davies anser att Dickie gör sig skyldig till är att han ofta skriver som om att vem som helst som lyckas (eller skulle kunna) tilldela något konststatus blir en konstnär 30. Davies menar att enligt Dickie så är det så att om en gallerist tilldelar en schimpans målning konststatus genom att galleristen hänger ut den inom en lämplig institutionell kontext så är galleristen därmed en konstnär. Det verkar som att vem som helst som tilldelar konststatus till artefakter som är skapade även utanför konstvärldens kontext är konstnärer, detta verkar även gälla någon som tilldelar konststatus till drivved 31 utan att göra några som helst förändringar på den. Det verkar märkligt om det krävs så lite för att bli konstnär. Davies verkar mena att det är vad som är ens auktoritära ställning som avgör om man kan skapa konst av vissa saker och att det är ett problem. Vad som borde vara avgörande för om man kan skapa konst eller inte borde bero på ens kunskap och skicklighet enligt Davies, inte om man har en viss auktoritet eller inte. Om det nu är auktoritet som är viktig så måste Dickie ha bestämda regler som reglerar vem som har auktoritet och när. Enligt Davies så skulle det inte vara så märkligt om Dickie menade att vem som helst skulle kunna ha eller få den skicklighet eller kunskap som krävs för att vara en konstnär. Men Dickie verkar mena att vem som helst skulle kunna besitta den auktoritet som krävs för att nyttja alla de konventioner som det innebär när man tilldelar något konststatus, i så fall har han fel menar Davies 32. Han har även fel när han påstår att alla som skapar konst eller tilldelar något konststatus är konstnärer. Om man accepterar att auktoriteten att tilldela konststatus kan gälla andra roller än konstnären så är det inga problem att inte godta Dickies extension av meningen av begreppet konstnär för att omfatta aktiviteter som gäller kuratorer och andra med liknande roller som tilldelar konststatus på schimpansers målningar till exempel. 3.3 En anknytning till Konstvärldens historia behövs Ett problem som Davies anser att den institutionella teorin har är att Dickies teori inte tar 30 Definitions Of Art, Davies, S Ett återkommande exempel hos Dickie 32 Definitions Of Art, Davies, S

13 konstvärldens 33 historia i beräkning när han talar om vad som är konst. Davies menar att Dickie misslyckas med att karaktärisera de roller som framställer den struktur som institutionen får, och de gränser, begränsningar och omständigheter under vilka de förändras och villkoren för deras besittning av deras positioner osv 34. Dickie behöver säga något om konstens historia inte för att förklara varför konstverk är som de är nu utan snarare för att förklara varför konstvärlden är som den är. Dickie behöver även förklara varför processen som genom vilken konststatus kan uppnås är som den är och vilka restriktioner på vem som kan genomföra denna process är 35. Om man förklarar hur konstvärlden fungerar så förklarar man hur den kan fortsätta bestå genom tiden 36, och om man förklarar hur den kan bestå genom tiden så beskriver man på vilket sätt dess historia och dess större sociala kontext bestämmer dess nuvarande struktur och identitet. Som Dickie ser på konstvärlden menar Davies så kommer vad som helst att kunna vara konst snart, och nästan alla typer av konventioner som man kan tilldela något konststatus på kommer att kunna tilldelas av i stort vem som helst. Det här är kanske inte så märkligt men Dickie måste förklara hur den nuvarande situationen av konstvärlden har haft en historia där dessa konventioner inte alltid varit de korrekta 37. Endast på det sättet kan Dickie förklara hur auktoriteten att tilldela konststatus kommit att bli som det nu är, och på vilket sätt rollen som konstnär blev så demokratisk och krav på skicklighet blivit alltmer oviktigt vid konstskapande. Dickie kan inte påstå att konstvärlden alltid varit som den är nu, och att den alltid skulle kunna vara som den är nu. Enligt Davies så är det så att även om Dickies beskrivning av konstvärlden nu är korrekt så är den inte en korrekt beskrivning av konstvärlden då. Det är inte sant att då Duchamp skapade Fountain så hade en urinoarförsäljare kunnat göra detsamma om han bara hade försökt. Dickie måste på ett bättre sätt beskriva konstvärldens karaktär med någon anknytning till konstvärldens historia Davies jämför med Dantos konstvärld. En teori som Dickie tagit inspiration ifrån men som enligt Dickie inte är så lik hans egna teori som vissa vill få det till. 34 Definitions Of Art, Davies, S Definitions Of Art, Davies, S När Davies här talar om konstvärlden så verkar han ha Dantos konstvärld i åtanke. Enligt Danto så skulle konst inte kunnats skapas innan det fanns en konstvärld, detta håller dock inte Dickie med om. 37 Definitions Of Art, Davies, S Davies säger att det finns de som anser att Dickies teori gör just detta, somt till exempel Donnell-Kotrozo. Davies anser att Dickies teori har en potential att göra detta men att han inte förstått hur nödvändigt det är att redorgöra för det. 13

14 Dickie borde beskriva konstvärldens struktur och visa hur olika roller inom institutionen attraherar olika grader eller olika typer av auktoritet 39. Han borde även ta med den historiska aspekten av institutionen för att förklara hur konstvärlden kommit att få den demokratiska struktur den nu har. Utan en sådan förklaring så ser Dickies institutionella teori ut att bli bestämd av den kontingenta form som Dickies nuvarande konstvärld har och som inte bara skiljer sig från andra konstvärldar utan även från hur den själv såg ut för till exempel åttio år sedan. Davies undrar hur vem som helst skulle kunnat vara en konstnär under femtonhundratalet, då det krävdes en stor teknisk skicklighet för att kunna inneha den roll och auktoritet som krävdes av en konstnär. Hur kunde konststatus tilldelas till vilken artefakt som helst och av vem som helst? När konventionerna endast tillät att sådant som var skapat av någon kunde få konststatus. Det räckte inte med att någon tilldelade konststatus till redan färdiga objekt som till exempel en urinoar. 3.4 Den isolerade konstnären Ett annat problem som den institutionella teorin får är att om den struktur som karaktäriserar konstvärlden, bygger på ett inbördes förhållande mellan informella etablerade roller. Vad händer då med konstnärer som är socialt isolerade? Viss konst verkar skapas utanför den kontext som räknas till konstvärlden, om detta stämmer så verkar inte en institution vara nödvändig för skapandet av konst. Davies hävdar dock att den institutionella teorin kan tillåta det om den som skapar ett konstverk är medveten om att konstvärlden existerar. Invändningen mot den institutionella teorin handlar om fall där någon som inte har någon som helst kontakt med konstvärlden eller ett samhälle överhuvudtaget medvetet skapar ett föremål som ska vara konst, men som inte heller är medveten om att det existerar en så kallad konstvärld 40. Det skulle kunna gälla religiösa föremål, som inte är tänkta att vara konstverk men som uppfattas som det om det ses av en annan kultur. Enligt Davies så har den institutionella teorin tre vägar att gå i den här frågan. 1 Antingen så har föremålet varit konst hela tiden, det har skapats inom kontexten av en konstvärld fast det varit tänkt att ha en religiös funktion i en religiös institution. 39 Definitions Of Art, Davies, S Detta är enligt Davies kritik som framförts av bland annat Beardsley 1976 och Levinson

15 2 Föremålet är inte konst då det skapats i en religiös värld snarare än i en konstvärld. 3 som nummer 2 förutom att det nu är ett konstverk för att det tilldelats konststatus av någon från vår nuvarande konstvärld. Invändningen handlar dock om fall där någon helt avskild från samhällen och konstvärldar skapar något som kan kallas konst. Den första lösningen skulle kunna vara att en enda person kan utgöra en konstvärld. Då skulle en avskild konstnär utan problem kunna skapa konst. Enligt den andra lösningen så skulle det kunna vara konst om vi från vårt konstvärldsperspektiv skulle se det som konst, det skulle innebära att det viktiga vore inte om det var tänkt att vara konst eller inte, utan om någon från konstvärlden ansåg det vara konst eller inte. Davies tänker sig att man kanske inte kan undvika att se vissa saker som konst på grund av vårt perspektiv då vi ser det från vår konstvärld. Enligt Davies så är Dickie av den uppfattningen att den andra lösningen är den rimliga. Davies själv tycker att den första förklaring är den starkaste. Den andra förklaringen är enligt Davies kontraintuitiv då den förnekar att en socialt isolerad person kan skapa konst. Problemet är, menar Davies, att begreppet konstverk har en funktion och vi har ett behov av att urskilja konstverk från andra typer av objekt 41, eftersom konstverk tillfredställer (eller är tänkta att tillfredställa) ett behov som andra typer av objekt inte kan tillfredställa. Davies menar att objekt 42 som skapats innan man talade om en institutionell kontext är omtvistat huruvida det bör klassas som konst eller ej. Enligt Dickie så kan sådant som skapats innan vi hade en konstvärld idag betraktas som konst 43. Förhistoriska föremål som grottmålningar som inte tillhör konstvärlden blir en fråga för vår nuvarande konstvärld. Vad var då konst då det skapades? Skulle det vara konst om konstvärlden försvann? Davies anser att om grottmålningar kan komma att bli konst enligt Dickies teori så kan det också gälla konst som skapats av isolerade konstnärer. Den filosofiskt intressanta frågan menar Davies är om sådana konstverk som grottmålningar och konst skapad av isolerade 41 Definitions Of Art, Davies, S Alltså objekt som verkar ha fyllt den funktion som det vi idag kallar konst gjorde. 43 Det här skulle inte Danto hålla med om. Det som skapats innan en konstvärld existerade kan inte vara konst. 15

16 konstnärer, skulle kunnat vara konst om historien var annorlunda och konstvärlden aldrig uppkommit? En institutionalist skulle hävda att det vore omöjligt. 3.5 Dickies Definition är cirkulär Något som Dickies teori även kritiserats för är att hans teori är cirkulär eftersom i definitionen av konstvärldssystem hänvisas till begrepp som konstverk och konstvärldspublik, som definierats med hjälp av begreppet konstvärldssystem. Davies kritik ser ut på följande vis; If we think of artists as persons, rather than as occupants in some of their actions of informally defined roles, then the institutional account of the definition of art cannot avoid appearing painfully circular. Art is that which is presented as a candidate for appreciation/understanding within the context of the artworld; and to present something as a candidate for appreciation/understanding is to act as an artist does. But how can acting as an artist does be characterized, with the emphasis on the action instead of on the authority of the role, without invoking the explanandum? Or again, if we reject, as Dickie does, any psychological or phenomenological account of the appreciation/understanding invited by artworks, how can we characterize the type of appreciation/understanding mentioned in Dickies definition without presupposing what is supposed to be defined what an artworld is? 44 Davies verkar var ute efter att problemet består i att om konst är något som presenteras som kandidat för uppskattning/förståelse inom kontexten av konstvärlden, och om att presentera något som kandidat för uppskattning/förståelse är att agera som en konstnär gör inom kontexten av konstvärlden, så verkar det som att det krävs någon form av förförståelse av vad konstvärlden är för något. Davies menar att Dickie alltför lätt viftar bort problemet med cirkulariteten i sin teori. Problemet är att för att förstå vad konstverk och konstvärldspublik är så måste man förstå vad konstvärldssystem är, och för att förstå vad konstvärldssystem är så måste man veta vad konstverk är. Detta resulterar i en cirkel vilket innebär att definitionen inte säger någonting egentligen. Man förutses ha en viss kunskap om den term som ska förklaras, men om man inte har någon som helst aning om vad konstverk, konstvärldssystem eller konstpublik är så blir det svårt att kunna gå med på att Dickies teori skulle vara en bra förklaring av vad konst är. 44 Definitions Of Art, Davies, S

17 4 Försvar av Dickies institutionella teori om konst 4.1 Konstvärlden, roller och regler Med konstvärld menar inte Dickie vad många felaktigt verkar ha trott, en formell institution där man håller möten och bestämmer vad som ska vara konst eller inte. Dickie menar det kan ha berott på hans tidiga användning av tilldela och agera på konstvärldens vägnar i definitionen av konstverk. Begrepp som lätt kan få en att tänka på formella institutioner som till exempel universitet. Det är inte konstvärlden som en helhet som agerar utan det är ofta en person som skapar konst och ibland fler som när man gör en film. Konstvärlden är den bakgrund som konst skapas under. Dickie menar att han kanske skulle skrivit det istället för Agera på konstvärldens vägnar i sin tidiga definition. När det gäller att ett konstverk ska uppnå status så menar Dickie att det inte ska tilldelas utan det ska åstadkommas på något annat sätt. Det handlar om hur man skapar konst inom en viss kontext med en viss intention. När det gäller roller och regler i konstvärlden så menar Dicke att även om det inte finns några formella regler för vem som har vilka roller så är det inte godtyckligt. Det är väl inte konstigt att man kan ha flera roller? Att en konstnär också kan vara konstpublik beroende på vilka situationer det handlar om. Det är väl inte helt godtyckligt när man är publik heller? En konstpublik ska enligt Dickie vara medveten om att det som presenteras för dem är konst vilket ska förstås på ett visst sätt, och en konstpublik bör ha viss kunskap om konst för att kunna förstå det. Det behövs väl inga formella regler för att förstå det? Och att det här uppstår genom konventioner är väl inte heller så märkligt? Konstnärer skapar och publiken försöker förstå det konstnären skapar. När det gäller hur man till exempel presenterar målningar så finns det vissa konventioner för hur man gör det, man hänger upp dem på en vägg med baksidan av tavlan mot väggen. Det skulle förstås kunna vara tvärtom som var det konventionella sättet, att hänga framsidan av en målning mot väggen men det är det dock inte 45. När det gäller att skapa och presentera konst så finns det väldigt många sätt och väldigt många konventioner. Att 45 The Art Circle, Dickie, S

18 framföra en teaterpjäs, visa upp fotografier, måla en tavla osv är exempel på olika sätt att skapa och presentera konst på. När man gör vad är något man helt enkelt lärt sig genom konventioner och genom konventioner uppstår regler. De regler som uppstår är dock inte tillräckligt formella för att vara institutionella enligt Davies. Jag tror dock inte att de behöver vara så formella som Davies vill ha det till. Det gäller ju också sätten att skapa konst på, de är också styrda av regler som uppstår genom konventioner, något som Davies verkat tycka är väldigt problematiskt. Men det finns också grundläggande regler som står över de konventionella reglerna som det att om man vill skapa konst så måste man skapa en artefakt. Vad som gör något till konst i den senare versionen av Dickies teori är sättet ett objekt är skapat på med konstvärlden i åtanke, därför blir tilldelandet av något inte längre väsentligt för konstskapande. Den enda typ av status som nu är aktuell är den ett objekt får genom att det är skapat på det kreativa sätt som konst skapas på 46. Dickie menar att vem som helst kan skapa konst det är inte något som kräver speciella kunskaper, när det gäller att göra riktigt bra konst kan det dock krävas det. Dickie menar att drivved som plockats upp i naturen och sedan sätts upp på en vägg kan vara konst. Man behöver inte göra någon förändring på den för att den ska kunna vara konst, men att sätta den i en ny kontext kan räcka för att det ska kunna räknas som en artefakt. På samma vis som Duchamps Fountain, inga förändringar gjordes på den urinoaren heller men att sätta den i ett konstsammanhang gjorde den till konst. Man har intentionen att skapa konst och placerar då ett visst objekt i en viss kontext. Dickie jämför någon som plockar upp en bit drivved på en strand och sedan lägger den någon annanstans, här finns det inte någon anledning att påstå att det blivit en artefakt. Om någon skulle plocka upp en bit drivved och sedan tälja ett spjut av den, det skulle då vara en artefakt där en viss förändring har gjorts. Det är en artefakt som blivit förändrad för att fylla ett visst syfte oavsett om det används som spjut eller ej. I det första fallet så skapas ingenting. Ett exempel som faller emellan dessa två exempel är för att se om det spelar någon roll varför något är skapat. Om man antar att någon plockar upp en bit drivved och utan att på något sätt förändra den börjar gräva en grop i sanden så har drivveden använts som ett redskap och alltså blivit ett redskap genom sitt användande. 46 The Art Circle, Dickie, S

19 Det är skillnad på exemplet med drivveden som gjorts om till ett spjut då det här inte gjorts någon förändring på drivveden. Vad är det som har blivit gjort om man inte förändrat drivveden på något sätt? I spjutfallet så har ett komplext objekt skapats, där drivveden har karvats på ett speciellt sätt för att bli ett spjut. I det andra exemplet så har även där komplexa objekt skapats, där drivveden använts som ett redskap att gräva med. I dessa fall är drivveden inte ensamt artefakten utan artefakten är drivveden manipulerad och använd på ett speciellt sätt. Drivveden ensamt icke använt eller manipulerad är ett enkelt objekt. De komplexa objekten är komplexa för att de har från att ha varit enkla objekt blivit förändrade av någon. Att hänga upp en bit drivved på en vägg för att till exempel få den ur vägen utan en konstkontext skulle dock inte göra den till konst, men om man har intentionen att det ska vara ett konstverk så skulle det kunna vara det 47. Det skulle alltså vara tillräckligt för att drivveden ska bli ett komplext objekt att det är tänkt att vara konst. Det här gäller även det sätt som Duchamp använde en urinoar för att skapa Fountain 48. Dickie menar att sättet som Duchamp använde en urinoar till att skapa Fountain är detsamma som marmor eller färg används vid mer konventionellt konstskapande. Urinoaren var i och för sig till skillnad från drivveden en artefakt från början men det var inte Duchamps artefakt då någon annan hade skapat urinoaren. På så vis är alltså Fountain en dubbelartefakt. Vissa menar att det bara är för en konstnär att peka på till exempel ett par stenar och säga att det är konst så blir det konst, det skulle dock inte Dickie hålla med om. Det har inte skett några förändringar på stenarna och de har inte hamnat i en ny kontext alltså kan de inte vara konst. Det här skulle även kunna gälla det som Davies anser vara problematisk nämligen det att en schimpans målning skulle kunna vara konst. En schimpans kan inte skapa konst eftersom den inte kan ha intentionen att skapa konst men om någon tog en teckning av en schimpans och presenterade den inom en konstkontext så skulle det kunna vara konst. Huruvida det är bra konst eller ej är som sagt en annan fråga. Davies anser att även det här är ett problem att någon kan ta en målning av en schimpans och sedan säga att det är ett konstverk. Jag tycker själv inte att det är så märkligt. Det kanske vore märkligt om jag som aldrig utgett mig för att vara en konstnär plötsligt skulle ta en målning gjord av en schimpans och kalla den konst och därmed påstå mig vara konstnär. Det är dock inte så det går till. 47 The Art Circle,Dickie, S The Art Circle, Dickie, S

20 4.2 Dickies svar på om alla är lika mycket konstnärer Dickie menar att Davies kritiserar både den tidiga och den senare versionen av den institutionella teorin om konst, eftersom Davies anser att ingen av versionerna är tillräckligt institutionella för att förklara hur tilldelandet av konststatus ska gå till 49. Dickie anser att Davies dock aldrig klargör varför det är nödvändigt. Enligt Dickie så har Davies rätt i att båda versionerna saknar vad han (Davies) anser vara nödvändiga villkor för tilldelandet av konststatus. Enligt Dickie så har han tidigare något slarvigt pratat om tilldelande av konststatus och det att möjligtvis är därför som Davies har hängt upp sig på det. Men enligt den officiella versionen så är det kandidatur för uppskattning som tilldelas och artifaktualitet kan ibland tilldelas. Davies verkar föredra den tidigare versionen av teorin menar Dickie då den talar om att tilldela något vilket den senare versionen inte gör. Davies verkar anse att det nödvändiga vid tilldelandet av konststatus har att göra med ett utövande av auktoritet av en konstnär 50. Enligt Dickie så har han aldrig hävdat att konststatus är något som tilldelas. När Davies jämför Duchamps auktoritära tilldelande av konststatus till en urinoar med bristen på auktoritet hos urinoarförsäljaren i det tidigare exemplet, så hävdar Dickie att urinoarförsäljaren skulle kunnat göra detsamma som Duchamp gjorde om han bara kommit på idén. Enligt Davies så saknar urinoarförsäljaren den auktoritet som krävs för att tilldela konststatus. Dickie anser dock att Davies aldrig ger något bra argument till varför det skulle vara så. Dickie ger ett exempel på ett sätt att skapa konst på, en konstnär målar ensam på en duk och säger efter en stund nu är den färdig och signerar sedan målningen. Då har ett konstverk skapats, dock har inte något utövande av auktoritet skett. Konstnären kan ha utövat någon form av färdighet eller kunskap, men varken han eller Duchamp utövar någon form av auktoritet när de skapar konst. Enligt Dickie så kan konstnären utöva någon form av auktoritet över sina konstverk när de är färdiga eftersom det är deras egendom, som att låta någon gallerist ställa ut dem eller sälja dem. Det här verkar dock inte alls vara den typ av auktoritet som Davies är ute efter. Davies verkar snarare vara ute efter en auktoritet som innebär ett utövande i att ha rätt att avgöra vilka sätt som är de rätta konstskapande 49 Art And Value, Dickie, S Art And Value, Dickie, S

21 konventionerna 51. Jag tycker själv inte att det är något märkligt här. Att någon som inte var en erkänd konstnär skulle kunnat ha skapat Fountain hade väl varit fullt möjligt? Möjligtvis inte för ett par hundra år sedan då konventionera för konstskapande såg helt annorlunda ut än vad de gör idag. Men när Duchamp gjorde det så var det antagligen inte något som låg väldigt långt ifrån det sätt på hur man kunde skapa konst på då. Dickie menar att man kan vara i en position att göra något tack vare att man har en viss auktoritet, eller så kan man vara i en position att göra något av andra anledningar. En polis kan ha auktoritet att göra vissa saker inom lagens ramar. Man kan vara i en position att kunna göra vissa saker för att man har den kunskap som krävs. Vissa kan göra konstgjord andning för att de har den kunskap som krävs för att göra det. Man behöver inte ha auktoritet för att kunna göra sådana saker 52. Att skriva ut recept däremot kräver viss auktoritet. Att skapa konst menar Dickie handlar om att vara i den position där man kan göra något för att man har en viss kunskap och ibland färdighet. Dickie menar att det finns en generell uppfattning av vad det innebär att vara i en position där man kan göra något. Under den här generella uppfattningen så finns det två typer (1) att vara i en position där man kan göra något tack vare att man har auktoritet och (2) att vara i en position där man kan göra något utan att ha auktoritet. Davies verkar blanda ihop Dickies två versioner vilket gör att hans kritik vad gäller auktoritet att tilldela konststatus ohållbar eftersom han blandar ihop två idéer om vad det är att vara i position att göra något. 4.3 Anknytning till konsthistorien Vad gäller Davies kritik av den institutionella teorins bristande känslighet för konstens och konstvärldens historia så menar Dickie att eftersom teorin är strukturell snarare än historisk så behöver han inte ta med den aspekten. Däremot kan en strukturell teori relatera till historien. De första konstverken är de som har en plats inom den institutionella struktur som konstvärlden utgör när konstvärlden uppkommer. Konstvärldens uppkomst kan ha varit gradvis, den fanns alltså inte bara plötsligt där. Grottmålningar är ett exempel på sådant som liknar vad man idag kallar konst, men de hade inte en konstvärld att passa in i då och var därför inte konst när de skapades. De kan dock anses vara konst idag med anknytning till vår konstvärld. 51 Art And Value, Dicke, S Art And Value, Dickie, S

22 The institutional theory of art has frequently been criticized for overlooking the historical dimension of art the dimension so emphasized by Danto, Levinson, Carroll and others. The institutional theory, however, is a structural theory rather than a historical one; it does not neglect art history, rather it just does not view it as being involved in the defining of art. All the talk about art history, as presented by Danto, Carroll and others, is perfectly consistent with the institutional theory, and as noted in the case with Carroll, can be nested within the institutional theory 53. Att konstvärlden är föränderlig behöver väl inte vara ett problem för Dickie, inte heller att vad som helst verkar kunna var konst? Med Dickies teori så tillåts sättet att skapa konst på att utvecklas. Det att synen på hur man skapade konst på för ett par hundra år sedan såg annorlunda ut än hur man kan skapa konst på idag är väl inte problematisk? Enligt Dickie så utvecklas vår syn på vad som är konst hela tiden. Det är en pågende kulturell process. Dickie förklarar i sin teori att konventionerna genom vilka man skapar konst på förändras och utvecklas genom tiden. Alltså är konstvärlden föränderlig och jag anser inte att det är något märkligt med det. Dickie menar också att konstvärlden är konservativ på så sätt att det är inte helt godtyckligt vad vi anser vara konst, eller hur man skapar konst. Wittgensteins familjelikhets-begrepp är ett exempel på hur det kan tänkas fungera. Även om det inte finns något gemensamt hos alla de objekt man kallar konst, så finns det något som liknar något annat som liknar något annat osv. Så på det här sättet så finns det ändå en viss anknytning till konsthistorien. 4.4 Problemet med den isolerade konstnären Vad gäller problemet med den isolerade konstnären så menar Dickie menar att även om en konstnär kan hålla sig borta från så kallade konstinstitutioner så kan man inte hålla sig borta från konstinstitutionen i sig, eftersom det är något man bär med sig hela tiden 54. Att vara medveten om att man skapar konst räcker för att det ska kunna finnas en konstvärld eller en institution. Alla tankar på konst är dock inte relevanta. Man kan tänka på objekt 53 Art And Value, Dickie, S The Art Circle, Dickie, S