Björn Hässler - Livet som konsult. Design och Produktutveckling - Snart på en arbetsplats nära dig. Maskinteknologsektionens egna alumnitidning

Transkript

1 LUMNUS Maskinteknologsektionens egna alumnitidning Design och Produktutveckling - Snart på en arbetsplats nära dig Hur hamnar en maskinare på H&M? - Carina Mårlind berättar Utbytesstudent i Japan - Vänlighet i överflöd Björn Hässler - Livet som konsult

2 2 Sektionen Alumnus 2012 MASKINTEKNOLOGSEKTIONEN Lintek 40 år En kår i förändring Andréas Göransson Chefredaktör Maskinteknik tredje året Redaktionen Innehåll Sektionen Nyheter, ledare och information från sektionen Mot examen och vidare De första DPU-studenterna lämnar nu skolans trygga vrå Konsult som jobb Följ Björn Hässlers flygande karriär Direktör, Fabrikör, Ingenjör Idésprutan Erik Thorstensson Utbytesstudent i Tokyo Kunden är kung Krönika Från flower power till Facebook Flamman Från cykelkällare till en av Linköpings populäraste studentpubar Mentorsverksamheten Läs om sektionens mentorsverksamhet Maskinaren på H&M När jag vågar, då växer jag! 20 Erik Söderby Layout/Skribent Design och Produktutveckling första året Anna Stjernhager Skribent Maskinteknik andra året Jonathan Brandtberg Tryck/Skribent Design och Produktutveckling andra året Sofia Oskarsson Skribent Maskinteknik andra året Josefine Strömsrud Skribent Design och Produktutveckling första året Louise Lindberg Skribent Design och Produktutveckling första året 26 Ansvarig utgivare Andréas Göransson alumni@embassaden.liu.se

3 4 Sektionen Sektionen 5 Ledare Ordförande har ordet Denna tid har fått mig att inse att så är inte fallet. Inriktning spelar mindre roll än studenter tror! Något som vi kanske får de att inse i och med den lilla undersökningen som skickats ut till er alla. Tack för svaren och alla kommentarer! Det är lärorikt och förvånansvärt att man kan förbise vissa saker så lätt. Något jag kommer fortsätta med även efter detta år är att åka på alumniträffar. Ni som inte testat på detta, gör det! Det är ypperliga tillfällen att träffa nya kontakter, eller för den delen, gamla. Med inspirerande föreläsningar, roliga studiebesök och god förtäring är dessa tillställningar sannerligen värda ett besök om ni inte redan varit där. Vi som engagerar oss i alumniverksamheten gillar verkligen att se när anmälningslistorna fylls och känna att evenemangen är omtyckta. Håll utkik på vår för året nya hemsida efter evenemang och allmän information. Om inte bara för att ta en titt på den nya designen. Äntligen har Maskinteknologsektionen en hemsida värd att tala om! Temat för detta nummer av Alumnus är förändring. Passande tycker vi! Något som sker hela tiden, vare sig man vill eller inte. Det är något som för vårt samhälle framåt, på gott och ont. Som student är förändringarna ständigt nalkande, den frihet som finns gör att världen ligger öppen för dig och dina mål. Ett år utomlands eller kanske två, nya kurser hela tiden. Men vad gör väl det? Tillslut når vi den största förändringen av alla. När studentlivet lämnas i kölvattnet och arbetsmarknaden ligger öppen, och förhoppningsvis välkomnande för oss nya förmågor. Förändring. Detta har vi talat om länge. Att Maskinteknologsektionen ständigt utvecklas är något som man har lätt att konstatera. Organisationen utvecklas post för post och samarbeten stärks. Även våra utbildningar står under stor utveckling. Maskinteknik genomgår en stor förändring där man framförallt strävar efter att studenterna ska få arbeta mer genom projektupplägg. Detta kan ses som ett resultat av Design och produktutveckling, som har haft detta upplägg sedan starten 2007, och som gett mycket goda resultat. Design och produktutveckling var det ja. Där är den första årskullen i dagsläget ute på exjobb och skall examineras till sommaren. Med spänning väntar nu programnämnden på att se hur dessa studenter tas emot på arbetsmarknaden, men prognosen ser minst sagt god ut. Foto: Hanna Söderquist En tanke är att bland annat låta FM- och MPiREpateter framföra sina gamla gyckel igen på dessa pubar, men nu för en yngre åskådargeneration än sist. Kanske kan vi till och med få se några av er alumner komma och framföra klassiska gyckel? Maskinteknologstudenternas sånger låter i övrigt fortfarande högst på campus, MPiRE är fortfarande det phadderi som sätter störst skräck i nollan och vårt eminenta Festmaskineri anordnar fortfarande Linköpings mest episka fester. Det är således sig likt här på campus Valla Då var det dags igen. Ännu ett nummer av Alumnus dimper ner i brevlådan. Tidningen som skickas ut till alla alumner på Maskinteknologsektionen har i år fått en ny skara läsare, nämligen de första att utexamineras från Design och produktutveckling. Hoppas arbetsmarknaden ger er ett bra mottagande och att utbildningen förberett er väl! Tiden går och studietiden närmast flyger förbi i en rasande takt. Mitt år som Alumniansvarig börjar gå mot sitt slut och är det något jag lärt mig från detta år så är det att ingen väg är spikrak. Något man på något vis trodde när man började plugga. Och inte bara i början, valet av inriktning kändes livsavgörande. Tänk om jag i denna minut av val väljer fel. Hamnar på fel spår och får jobba med något som inte intresserar mig resten av livet. Hemska tanke! Alumniansvarig Maskinteknologsektionen Andréas Göransson Även vårt yngsta syskon, Energi Miljö Management utvecklas vidare. Där är väl inte frågan så mycket om förändring som att faktiskt bygga från grunden, men utbildningens första version börjar närma sig färdigställande och det vi tydligt ser gällande EMM är hur stor efterfrågan är kring denna typ av utbildning då antagningskraven är otroligt höga. Högst av alla våra tre program. Ser vi kanske en utökning till två klasser även på EMM i höst? Vi i årets sektionsstyrelse har inriktat oss mycket mot att skapa mer arrangemang för våra studenter. Ett nytt Aktivitetsutskott har dragits igång vilket vi hoppas ska generera en starkare sammanhållning på Maskinteknologsektionen. Även en grupp som kallas PubM, som tidigare låg under Festmaskineriet, har knutits närmare sektionen och detta har genererat fler pubar där M-are kan mötas och ta ett par kalla tillsammans. Ordförande Maskinteknologsektionen Erik Helander

4 6 Sektionen Sektionen 7 MPiRE-11 FM trampar vidare Året var 2011 och nästan 300 nollan anlände till Linköping för att vara med om något utöver det vanliga, två veckor Nolle-P som kanske kom att bli det roligaste i nollan dittills så dystra liv. För vad kan vara roligare än nollebrickstest, förevisning av djur, ölhäfv, discon på kårallen, sittningar, klassrumsbesök, sill-luktande nollebrickor, sprutande valen och förfester i regn, bakfylla, biljettbrist samt grunken? Under våren var det en hel del teambuilding (läs fest), det syddes och byggdes otroligt snygga kläder, planerades, utbildades och det skrevs en uppsjö av gyckel (som kan ha varit de bästa i maskinteknologsektionens historia), allt för att förbereda inför nollans ankomst. Phaddrar, klassföreståndare, FM, Styret, EMMA och pateter gjorde våra sömnlösa veckor lättare och vi i MPiRE011 har haft (och har) otroligt roligt tillsammans. Som alltid respresenterar FM Maskinteknologsektionen i alla lägen och arbetet har under året rullat på i sann festerianda. Året har varit fyllt av flera lyckade arrangemang, med höjdpunkten i vårt älskade Le Mans. Året inleddes med Ölstopet, som genomfördes tillsammans med FestMaskineriet 10/11, där mängder av öl, cider, livemusik och vårsol utgjorde ingredienserna för årets härligaste utomhuspub. Mysfaktorn var hög långt in på småtimmarna. Därefter följde det Hemliga ÄvMtyret, ett klassiskt arrangemang där FM tar äventyrslystna maskinare med på en resa de aldrig kommer glömma. Under några soliga dagar i maj gick en buss mot lekar, god mat och klirrande glas på en oförglömligt vacker plats vid Vättern. Efter sommaren var det äntligen dags att välkomna de nya studenterna till MTS. Under MPiREs eminenta ledning, tog FM Nollan på en underhållande vandring till universitet samt anordnade en lek- och grillkväll med allt från gyckel till draguppvisning. I oktober kunde FM stolt presentera det alla väntat på, Le Mans 2011 Sveriges största trampbilstävling! Temat tog de festande studenterna ända till Japan där torsdagen bjöd på en klassisk kravall på Kårallen med temaenlig öl. På fredagskvällen hölls en baninvigning där banan presenterades för de tävlande lagen, som alla bjöds på mat och dryck i hängvänlig miljö på flotten utanför Kårallen. En chans att få ta det lugnt, men även ett bra tillfälle för att kolla in konkurrensen och ladda inför morgondagen. Lördagen brakade igång med en lagfrukost för alla tävlande med hög stämning, solsken och allt fler förväntansfulla åskådare. Efter en actionfylld tävlingsdag med blod, svett och tårar, skratt och skrål som nått ända ner till Stora torget, stod pateterna i FM 10/11 som värdiga segrare. Helgen avslutades med finsittning och eftersläpp på NH, efter en lyckad helg var det ingen som ville att natten, och därmed årets Le Mans, skulle ta slut. "Efter en actionfylld tävlingsdag med blod, svett och tårar stod pateterna i FM 10/11 som värdiga segrare." Innan höstterminen tog slut anordnade FM en mycket uppskattad sittning i matsalen i Kårallen, Ovvesitsen 2011, där psykologer, sjukgymnaster och maskinare bjöds in för att bygga nya broar mellan varandra och de olika sektionerna. Vårterminen kickade sedan igång med FMs herrsitning KÖN Kött, Öl & Naket, som utökades med ytterligare 50 taggade maskinarkillar. Nu ser vi fram emot Ölstopet och att så småningom få lämna över till nya taggade muttrar. Vi hoppas såklart att de kommer få ett lika fantastiskt år som vi har haft och att deras upplevelser som festerister inom Linköpings studentliv, med allt vad det innebär, kommer leva kvar hos dem med samma underbara känsla som de kommer leva kvar hos oss i FM 11/12. FestMaskineriet 11/12 Festmaskinist Helena Eriksson Nåja, förhoppningsvis kommer de nya studenterna främst ihåg allt roligt som hände under dessa två veckor. Vi i MPiRE hoppas och tror att Nolle-P 2011 blev en väldigt bra start på nollans fortsätta studentliv. Vi tror också att alla nya kompisar, upptäckten av roliga Linköpings- och maskintraditioner, flytten från mammas trygga famn och in i studentlivets charm har varit mindre skrämmande, efter de fullspäckade veckorna i augusti. I hopp om att framtida Nolle-P kommer att bli minst lika bra lämnar vi ni över till nästkommande General och hans armé. Vi ser fram emot att följa deras arbete med att möta nästkommande Nollans förväntningar. Förberedelserna började tidigt, några dagar innan det nya året blev 10 blivande krigare meddelade om att de klarat den hårda striden, striden om att få vara med och förgylla Nollans första två veckor på Maskinteknologsektionen. Generalen MPiRE011

5 8 Sektionen Sektionen 9 EMMA Året i bilder Maskinteknologsektionen EMMA-Maskinteknologsektionens tjejförening har de senaste åren fortsatt att växa och få fler medlemmar, något som är otroligt kul! Verksamhetsåret 11/12 har varit ett underbart år fyllt med mycket jobb, men framförallt många roliga aktiviteter, nya kontakter och mycket mer. Det bästa av allt är att det inte är slut än. En av EMMAs populäraste tillställningar är den traditionsenliga Höstmiddagen. En tjejsittning för alla tjejer som läser på något av Maskinteknologsektionens tre program. Denna trerättersmiddag erbjuder en härlig stämning och underhållning i toppklass. I år slog vi rekordet i antal gäster och stämningen var helt fantastisk! En mycket uppskattad och lyckad sittning som vi är stolta över att ha anordnat! Dagen innan Nolle-P drar igång är det tradition att EMMA har en tjejfika där alla nya maskintjejer får en chans att träffas och prata med varandra och EMMAstyret. Ett ypperligt tillfälle att lugna sina nerver inför den kommande nollningen och fortsatta studietiden på Linköpings Universitet. I år var det rekordmånga som kom på tjejfikan, och vi i EMMA tyckte naturligtvis att det var superkul. Uppskattat var även det årliga eventet EMMA s ostoch vinkväll under Nolle-P. Här fick tjejerna återigen chansen att träffas och lära känna varandra mellan de olika programmen. En otroligt trevlig kväll med en hel del skratt! En annan tradition EMMA har är att anordna en julmiddag innan jullovet, vilken även killar är mycket välkomna att gå på. Föregående år utvecklades denna till en ölprovning med jultema och julbord. En succé. Vi i EMMA 11/12 bestämde oss därför att gå i deras fotspår, med en liten tvist. En ölprovning med olika julöl och till det en härligt god jultallrik var vad det bjöds på. Även detta var en succé, biljetterna blev slutsålda och alla verkade mycket glada och nöjda med vad kvällen hade att erbjuda. Något annat vi tagit efter föregående års styre är Träna med EMMA, där vi bland erbjudit våra medlemmar löpträning och backträning. Under våren har vi lite fler sportevents inplanerade, och vi hoppas att våra medlemmar är lika taggade som vi är på dessa! Tillsammans med Y- och D-sektionens tjejföreningar anordnade vi i år ett företagsevent med CombiTech. En kväll fylld med bowling, fantastisk mat och en möjlighet att mingla både med CombiTech s representanter och tjejerna på de andra sektionerna. Ett evenemang som vi verkligen hoppas kunna fortsätta med i framtiden. För att främja gemenskapen kommer vi i EMMA och Y-sektionens tjejförening även bjuda in alla kvinnliga teknologer till en tjejsittning. En sittning vi tror kommer bli mycket uppskattad! I skrivande stund håller vi i EMMA också för fullt på med planeringen inför det årliga Stiletteracet. En unik tävling som för första gången anordnades 08/09 och som sedan dess har varit ett givet inslag i EMMA s verksamhetsår. Tävlingen är ett stafettlopp i högklackat som äger rum i Märkesbacken och där alla är hjärtligt välkomna att delta. Nu återstår endast några få månader av stordigna planer innan vi lämnar över tronen och rampljuset till kommande års EMMA-styre 12/13! EMMA 11/12 BästEMMA Anna Persson

6 10 Intervju Intervju 11 Pionjärerna på Design och Produktutveckling Emma Högberg Inriktning: Management Ålder: 23 Hemstad: Vänersborg Bästa minne från Linköping: Nolle-P (alla 5!) När bestämde du inriktning och varför? - Management är en ekonomiinriktning och då jag tidigare ville läsa industriell ekonomi så kändes det naturligt. Jag bestämde mig så fort inriktningarna offentliggjordes. När Emma skulle börja studera låg industriell ekonomi med inriktning spanska närmast till hands, men på grund av det höga antagningspoängen i det första urvalet började hon på DPU istället. Hon ångrar dock inte sitt val, och med tanke på att hon kunde välja Management som inriktning på mastern kände hon att hon verkligen hade kommit rätt. Emma är inte bara en ekonomiintresserad DPU-student, hon är även årets MPiRE-general! Vad var det bästa med utbildningen? Vad kan bli bättre? - Jag tycker att det är kul att jobba i projekt, det blev mer verklighetsbaserat då. Dessa projekt innebar kontakt med företag, vilket var väldigt givande inför arbetslivet. Främsta förmånen med programmet är att vi har så bra lokaler, det känns verkligen som att de satsar på oss i och med att vi exempelvis har en egen designateljé. Det finns inte mycket att förbättra enligt mig, det skulle väl vara att klasserna är lite för stora. Varför valde du DPU? Bästa respektive sämsta kurs? - Helt ärligt var det en slump. Jag skulle egentligen inte söka, men gjorde en anmälan ändå. DPU var mitt sjätteval, jag var då mer intresserad av industriell ekonomi, men eftersom det fanns en ekonomiinriktning så valde jag att börja på DPU ändå. I efterhand är det verkligen inget jag ångrar! - Material för design är en kurs som innehåller allt, både projektarbete och teori. Riktigt bra kurs! Om jag ska plocka ut en lite sämre så väljer jag ergonomidesign, då den var väldigt ostrukturerad. Vad har förändrats på programmet sedan du började? 2012 är inget vanlig år på Maskinteknologsektionen, det är nämligen året då de första studenterna någonsin på civilingenjörsprogrammet Design och produktutveckling tar examen. Spända av förväntan ska dessa studenter till sommaren ut i arbetslivet som pionjärer för sin utbildning. Design och produktutveckling är ett program som lägger stor vikt på design, skissteknik både för hand och datorbaserat och projektarbeten inom produktveckling, men som även innehåller många kurser relaterat till Maskinteknik och andra ämnen som exempelvis ekonomi. Inför årskurs 4 får studenterna välja mellan tre inriktningar där de specialiserar sig inom ett område. Produktutveckling och teknisk design Som namnet avslöjar så läggs fokus på produktutveckling och designmetodik, nu på en mer avancerad nivå än tidigare. Konstruktion En inriktning som ligger åt maskinteknik-hållet och som erbjuder mycket tekniska kunskaper. Management Läser du management får du examen i industriell ekonomi, här läggs stor vikt på ekonomi och entreprenörskap. Hur kändes det att vara först på programmet? - Det var lite jobbigt att inte veta vad som skulle hända senare och vissa av kurserna i början var inte speciellt genomtänkta, men det var kul att kunna styra ganska mycket på programmet. De lyssnade mycket på oss i början när vi utvärderade kurserna. Hur känns det att ta examen först av alla? - Jag tycker att det är lite svårt att veta hur man ska marknadsföra sig själv, men det blir samtidigt en väldigt bra konkurenssituation och då utbildningen är så pass bred känns det ändå ganska tryggt. - Det har tillkommit fler CAD-kurser i programmet och även mer kunskap inom ämnet. Kurserna har blivit utvärderade och på så sätt blivit bättre, både strukturoch kunskapsmässigt. Har du fixat examensjobb till våren? - Jag har inte hittat något än (i skrivande stund) men jag skulle vilja jobba med produkt- och tjänstesystem. Vilket jobb siktar du på? - Något i linje med mitt examensarbete, gärna som konsult.

7 12 Intervju Intervju 13 Elin Bergkvist Inriktning: Produktutveckling och teknisk design Ålder: 23 Hemstad: Skellefteå Bästa minne från Linköping: Året när jag var med i MPiRE och träffade min pojkvän. Jonas Lindh Inriktning: Konstruktion Ålder: 23 Hemstad: Nyköping Bästa minne från Linköping: Alla spelningar och sittningar. Elin lämnade tryggheten hemma i Skellefteå och hoppade på den nystartade utbildningen Design och produktutveckling, men efter att ha levt i ovisshet till en början kände hon allt eftersom att hon hade valt rätt. CAD-design och ergonomi visade sig vara hennes favoritämnen och följdaktligen valde hon inriktningen Produktutveckling och teknisk design. Varför valde du DPU? - Jag gick en liknande utbildning på gymnasiet, teknik med inriktning innovation och design, och det kändes som en bra utbildning. Jag blev antagen till maskinteknik 2006, men var inte redo att börja plugga då, året efter fick jag tips av vän om DPU och tog en chansning. Hur kändes det att vara först på DPU? - Det var blandade känslor, lite jobbigt med ovissheten men samtidigt väldigt spännande att vara först i satsningen. Sektionen tog emot oss väldigt bra och i början var det väldigt likt maskinteknik så det kändes ganska bra ändå. Hur känns det att ta examen först av alla? - Det är väldigt pirrigt, vi sätter ju ändå standarden inom vårt program. Finns ju inga som har gått ut på DPU innan så det var svårt att veta vart man står någonstans. När bestämde du inriktning och varför? - Jag bestämde mig ganska nyligen faktiskt, i våras. Jag valde kurser för både konstruktion och teknisk design, det fanns alldeles för mycket roligt som jag ville läsa! Det är dock övervägande kurser för produktutveckling och teknisk design. Vad var det bästa med utbildningen? Vad kan bli bättre? - Kurserna är väldigt roliga där man får jobba i verkligheten mot företag, och inte bara sitta med ekvationer.vi har fått träffa riktiga produktutvecklare vilket har gett återkoppling mot studierna. Strukturen var inte den bästa i början men den har blivit avsevärt bättre! Bästa respektive sämsta kurs? - Fortsättningskursen för maskinelement var en riktigt intressant kurs, produktmodelleringen lärde jag mig också mycket i. Produktvisualiseringen är en kurs som hade kunnat vara bättre. Vad har förändrats på programmet sedan du började? - Utbildningen har blivit mycket bättre, det har kommit in mer kunskap i programmet och kurserna har blivit bättre strukturerade. Framförallt så har det tillkommit häftigare CAD-kurser med åren. Har du fixat examensjobb till våren? - Ja, det har jag! Jag och en vän, Hilda Leijon, ska jobba i ett produktutvecklingsprojekt inom ergonomi och design. Tills allt är officiellt vill jag hålla företaget hemligt. Vilket jobb siktar du på? - Jag vill helst jobba med konstruktion, CAD och ergonomi. Antingen på ett större företag och fördjupa sig på ett ämne eller som konsult och jobba kreativt i olika produktutvecklingsprojekt. Jonas är en kreativ kille som brinner för att lösa komplexa problem och skapa smarta tekniska produkter, varpå Konstruktion blev en naturlig inriktning. Att vara först på programmet ser Jonas bara positivt, då han får unika kunskaper ingen annan har lärt sig förr. Varför valde du DPU? - Jag hade en vision om att skapa smarta grejer och hade letat länge efter en sådan här utbildning. Det är som maskinteknik fast med produktutveckling, vilket passar mig perfekt. Hur kändes det att vara först på DPU? - Det kändes som ett experiment från skolans sida, men en förmån att kunna ta ansvar för det jag själv ville lära mig. Allt var nytt och även om kunskapen inte alltid fanns så skaffade vi oss unika egenskaper som ingen annan lärt sig förr. Hur känns det att ta examen först av alla? - Det känns oerhört kul att vara först ut. Jag vill komma ut i arbetslivet och visa att vad jag går för. När bestämde du inriktning och varför? - Det lutade länge åt konstruktion, men bestämde mig ganska sent. Konstruktion kändes mer ingenjösmässigt och det fanns mer tekniska kunskaper att hämta där. Vad var det bästa med utbildningen? Vad kan bli bättre? - Jag tycker att bredden och djupet inom produktuveckling är väldigt bra, inga delar glöms bort. Det läggs fokus på både tekniska aspekter, arbete mot kunden och hur man jobbar i projekt. Strukturen på programmet lämnade väl lite att önska i början men det har blivit mycket bättre allt eftersom. Bästa respektive sämsta kurs? - Produktmodellering är den bästa kursen enligt mig då vi fick lära oss att använda CAD i designprocessen. Sämsta kursen är svårare att plocka ut men termodynamik var ingen höjdare. Intressant ämne men strukturen var inte speciellt bra och det saknades kunskap. Vad har förändrats på programmet sedan du började? - Det har blivit mycket bättre struktur med åren och det har kommit in mer kunskap och erfarenhet i kurserna. De har verkligen lyssnat på oss och tagit åt sig för att förbättra kurserna. Har du fixat examensjobb till våren? - Nej (i skrivande stund), men jag tror inte det kommer bli några större problem. Jag hoppas på ett examensjobb som ligger i gränslandet mellan produktutveckling, CAD-modellering och optimering. Vilket jobb siktar du på? - Jag skulle vilja jobba i projekt som produktutvecklare eller konstruktör. Efter fem år på civilingenjörsprogrammet Design och Produktutveckling är dessa tre, tillsammans med ett 20-tal andra studenter, de första att ta examen på programmet och representera de oranga färgerna ute på arbetsmarknaden. Emma, Elin och Jonas är levande bevis på att, oavsett om du gillar ekonomi, har fallenhet för design eller är ute efter mer avancerade, tekniska kunskaper, så är Design och produktutveckling en gemensam nämnare. Text: Erik Söderby

8 14 Karriär Karriär 15 Björn Hässler Flygande visioner Med ett brinnande intresse för flyg var pilot alltid drömmen för Björn Hässler. Det blev inte riktigt så men som första årskull på inriktningen i flygsystemteknik kom Björn ändå att få jobba med flygplan. Under hela sin uppväxt har Björn varit väldigt flygintresserad. Flygplan är en grymt häftig produkt Största drömmen var såklart att bli pilot men det blir inte alltid som man tänkt sig. Björn hamnade dock i gott sällskap när han valde Maskinteknik med inriktningen flygsystemteknik i Linköping och blev en stolt M93:a. Det var någonstans helt självklart att det var så det skulle bli även om både Jurist och Y-linjen var med på valblanketten inför högskolan. Väl där visade det sig att 5 av 6 på inriktningen hade gjort proven för att bli pilot men inte lyckats av olika anledningar. Nu, ett antal år senare är det inte längre flyg som gäller. Fokus har skiftats till att jobba mer med människor, något som Björn tycker är grymt spännande. I 3 års tid var det programmering i olika delar på Gripen som gällde. Björn trivdes enligt egen utsago 'verkligen skitbra' på SAAB men år 2001 fick sambon en doktorandtjänst i Lund. Samtidigt hade han nu jobbat 3 år på SAAB och ville testa något nytt, och inte långt därefter bar flyttlasset iväg mot Malmö. Det nya jobbet var på Combitech, ett företag som arbetar inom teknik, utvecklings- och verksamhetskonsulting. Första uppdraget blev åt Ericsson med utvecklingen av blåtand, som då var i sin linda. Björn jobbade här med systemtest och integration av programvarupaket från bl.a. Ericsson i Lund och Holland. De byggde ihop, installerade den kompletta programvaran skrev testfall och testade i en miljö som skulle likna kundens så mycket som möjligt. - Skillnaden från att ha jobbat med Gripen där du var en liten kugg i ett stort maskineri till att ha hela produkten på skrivbordet var enorm. Här kunde jag sitta och testa, prova mig fram. Det var verkligen två ytterligheter. "Största drömmen var att bli pilot så att välja flygsystemsteknik när jag sökte högskola var någonstans helt självklart" Efter att ha avslutat sina studier i Linköping fick Björn möjlighet att ex-jobba på SAAB i Linköping med IR transmission. Där utvecklas bland annat flygplan och bör inte förväxlas med SAAB som tillverkat bilar. Att få jobba där tyckte Björn såklart var himla roligt. På SAAB var vi ett stort gäng som gjorde ex-jobb samtidigt. Vi fick sitta på samma ställe vilket såklart var väldigt roligt och det blev ett extremt bra sätt att bygga nätverk på.generellt är exjobbet verkligen en chans att ta vara på, det är ju inte ofta man får jobba ostört med något i 6 månader. Under sin ex-jobbstid upptäckte Björn att hans far också hade läst maskinteknik i Linköping som första årskullen, M69 och dessutom gjort sitt ex-jobb på SAAB! Nere i arkiven hittades Björn nämligen hans gamla ex-jobb. Utan att veta det hade de jobbat åt varsin generation flygplan, Viggen och Gripen. År 2002 hände något i Sverige, ekonomin brakade ihop och Ericsson var tvungna att göra sig av med alla konsulter. Det var ett riktigt stålbad för Ericsson, mycket skars bort och många avskedades. Björn som då precis hade fått barn tog med sig sin föräldralediga sambo tillbaka till Linköping och tog kortare uppdrag på SAAB kopplat till de delar där han jobbat tidigare. - Jag fick då hjälpa till och lära upp en nyanställd, jag tog hand om den kritiska linan så kunde han ta tag i de saker som kom längre fram där han fick mer tid på sig. När han väl var uppe i fart kunde jag sedan checka ut. Under dessa 7-8 månader bodde de i Linköping och när sambons föräldraledighet var över flyttade de tillbaka till Malmö. Väl tillbaka i Lundtrakterna fick Björn diverse olika uppdrag i Öresundsregionen bland annat på SonyEricsson inom deras mobiltelefonutveckling. Efter ex-jobbet blev Björn kvar på SAAB där han jobbade med systemdatorn i Gripen. 'Jag brinner för att utveckla folk'

9 16 Karriär Karriär 17 Sedan 2005 är han tillbaka i Linköping igen, fortfarande med Combitech som arbetsgivare. I ett projekt som Björn deltog i åt Ericsson utvecklade de en hemmaprodukt för GSM-nätet. På många ställen runt om i världen är det fasta telefonnätet mycket dåligt, eller till och med obefintligt. Där finns det behov av en mobiltelefon till vilken du kopplar in din vanliga fasta telefon. Här jobbade de i mindre team där de var ansvariga för att ta fram hela produkten. - Vi fick till och med fundera över hur vi skulle packa produkten i kartongen som skulle ut till kund. Man blev verkligen spindeln i nätet. Jag gillar att lära mig saker, andra vill bli duktiga på något specifikt. Att få vara en del av hela kedjan tyckte jag var riktigt kul. Nu jobbar Björn mest på systemnivå. Det blir mycket utveckla kollegor, att hjälpa folk, ge pushar och stötta. Mer programmera människor, göra undersökningar och prata med folk. Som konsult kan man byta jobb utan att för den delen byta arbetsgivare. Längden på uppdragen varierar och kan vara 6 månader, 1 år eller ännu längre. "Som konsult kan man byta jobb utan att för den delen byta arbetsgivare" Just nu sitter de på Combitechs kontor som en extra utvecklingsenhet åt Ericsson och jobbar med en liten "låda". Ericsson utvecklar bl.a. telefonnät som gör att vi alla kan ringa och surfa på mobiler och via trådlöst bredband. För att förklara denna lilla låda börjar vi från radiomasten där det nu för tiden sitter flera olika basstationer, en för varje teknologi, 2G, 3G och 4G. Dessa basstationer är sedan kopplade till en finurlig liten låda som tar trafiken från basstationerna, mest telefonsamtal och datatrafik och omvandlar detta till IP-trafik, likt en router som de flesta har i hemmet. Men den gör inte bara en ren omvandling, det sker massor av intelligenta och spännande saker med trafiken. För att få fram ett röstsamtal måste alltså dessa datorer samarbeta och göra rätt saker. Det är väldigt viktig att det är bra kvalité på grejerna, speciellt med tanke på att den lilla burken sitter mitt på den kritiska linan. Det är stor skillnad mot Gripen där det är helt andra, högre krav vad gäller dokumentation och flygsäkerhet. Tillförlitligheten på ett telefonsystem är såklart hög, men det är helt andra krav på flyget. Så fort man utvecklar något byggs det in fel likväl, när du slutar planar antalet fel ut. Ska du sedan rätta kod byggs ännu fler fel in. Det gäller helt enkelt att minimera konsekvenserna av detta. Björn jobbar mycket med förstudier, där den ständiga frågan är; Hur vill vi ha detta?. - När man kommer till ett nytt uppdrag gäller det att etablera sig. Det finns massor av skumma förväntningar på en när man kommer dit. För att klara sig gäller det att försöka lägga dessa på lagom nivå. De första månaderna går åt till att gå runt och prata med folk och försöka förstå sin uppgift. Det finns alltid informella ledare och det gäller att förstå hur allting hänger ihop, man får lära sig väldigt mycket. Det är jäkligt roligt. Jag har nog mer och mer insett att det roliga med jobbet är människor. En drivkraft för Björn är att lära sig, så länge han känner att han utvecklas är det kul. Just nu är Björn den lägsta nivån av chef på Combitech, för en liten konsultenhet på personer. Dessa ser han till att hjälpa och utveckla, pratar med helt enkelt. 20 % av tiden är han konsultchef och resterande jobbar hans om vilken konsult som helst. Jag har nog inte riktigt förstått att jag har den positionen, känner mig som vem som helst. Det känns som jag gör det jag alltid har gjort, stöttat och så. Jag brinner för att utveckla människor. Då gäller det att sätta sig in i nya saker, ingen kan det bättre än du och det är helt upp till dig att komma med en så bra lösning som möjligt. Du kan inte något på detaljnivå, vet inte hur det ska fungera exakt och gör såklart fel på vägen. Arbetet tar såklart tid och det gäller att prioritera i livet. - Man sätter krav på sig själv, vill ju åstadkomma någonting. Det är en inre drivkraft att vilja göra saker och ting så bra som möjligt. Då blir det att jobbet tas med hem ibland. Det är såklart både bra och dåligt att man är nåbar hela tiden. Det blir stressande, men det gäller att ta hand om sig. Jag har alltid haft en väldigt hög utvecklingskurva och då trivs jag. Ibland gör man misstag, mest när man var ung och dum. Då var jag mer orädd och gick in i saker, klev på minor. Nu har man lärt sig att det inte alltid är bäst att gå rakt in, utan att prata med personer som folk lyssnar på. Men å andra sidan vågade man chansa mer förr. En viktig del i Björns engagemang för att utveckla folk är som ledare för en grupp i Combitech Talent Program. Där får nyutexamnierade chansen att få en rivstart på karriären genom effektiv kunskapsutveckling. Både fördjupningar inom den tekniska delen men även att lära sig förstå och sätta ord på erfarenheter så att de kan spridas vidare. - Ingenjörer är allmänt dåliga på människor och kommunikation. Hur människor fungerar i grupp och hur man presenterar saker så att folk förstår, det borde vara en större del av civilingenjörsutbildningarna. Text: Andréas Göransson Copyright Saab AB - Stefan Kalm

10 18 Karriär Karriär 19 Roliga fakta 1 juli förra året då Linköpings universitets nya rektor - Helena Dannetun - tillträdde. (liu.se) sökande Maskinteknologsektionens samtliga utbildningsprogram inför höstterminen 2011 (vhs.se) hade 76 miljoner kronor kostade det elektronmikroskop som nu finns hos materialforskarna vid Linköpings universitet. (nyteknik.se) 16 procent högre livslön har akademiker jämfört med personer med endast gymnasial utbildning från NV- och SP-programmen (saco.se) är många alumner Maskinteknologsektionen har. siffran för hur 17 par av mentorer och adepter är med i mentorskapsprogrammet 2011/ är medianlönen i kronor per månad för civilingenjörer utan chefsbefattning med 10 års yrkeserfarenhet. (liu.se) 186 är svenskarna totalt sett är skyldiga CSN. (Vertex 2/2011) antalet miljarder kronor Erik Thorstensson Årets Alumn - Direktör, fabrikör och ingenjör Med ett stort engagemang för de enkla lösningarna och miljön i allmänhet har Erik tagit sig in på marknaden med helt nya idéer. Han kallar sig direktör, fabrikör och ingenjör och är utsedd till årets Alumn Starten på denna resa var hans ex-jobb som han gjorde åt sig själv, med den bästa handledaren man kan få, sig själv. Ett problem uppstod när han skulle hitta en förpackning till sitt dator-case. Förpackningen som dator-case:t var tvunget att skickas i blev helt enkelt dyrare än produktionen av produkten! Vad kan man göra med en förpackningen som annars bara blir en onödig kostnad för kunden? Resultatet blev ett set med tre saker: En lampa, ett iphone-ställ och en fotoram, vilket ledde till ett innovationspris. Det finns ett problem med materialekonomin, det är dåligt med slutna cykler. För varje skräp du kastar hemma har det i snitt kastats 70 gånger mer under hela tillverkningen. Det fanns en hel del spillmaterial från industrin som de vill bli av med. En stor del utav detta är kapspill, provtryck, felproduktion, felaktigt skräp i materialet och felbeställningar. Här måste man anamma ett annat sätt att jobba, istället för att utgå från en produkt och sedan välja material utgår de här från materialen som finns och funderar över vad man kan tillverka av detta. Det gäller att hitta problemen. Med kluriga namn, lite göteborgsk humor och fiffiga lösningar vill de göra skillnad. Flaskhalsar, outnyttjade utrymmen och logistik i befintlig produktion kan användas till att tillverka andra produkter, Creatables produkter. Det gäller att utnyttja energin, få ur så mycket värde som möjligt. Any intelligent fool can make things bigger and more complex; it takes a touch of genius and a lot of courage to move in the opposite direction Albert Einstein Vi jobbar helst med saker som är jäkligt roliga och längst fram, det är så öppet mål på så många områden att det är löjligt. Allting handlar om smartare lösningar och om att ha kul. Lek! Jag tänkte att vi startar upp ett företag som kartlägger spill. Vi är alltså ett stort nätverk av formgivare och ingenjörer som karlägger fabrikers spill och hur ofta det uppstår. Om det är värt att titta på spillet så kan vi erbjuda pengar för det. ITT har blivit Xylem. Med medarbetare i mer än 150 länder har vi resurserna som krävs för att hitta innovativa lösningar för världens vattenförsörjning. Xylem är ett nytt namn för dig, men våra produkter är välkända och ledande inom sina områden Flygt, Leopold, Sanitaire, Wedeco, Lowara och Godwin. Vill du veta mer om Xylem, gå till xyleminc.com eller facebook.com/xylem.jobb vi LEDER UTvECKLINGEN Av HÅLLBAR TEKNIK för PUMPNING, RENING OCH CIRKULATION Av vatten. "Nu för tiden får de flesta cred när de gör stora saker, titta istället på de små enkla sakerna." Nu för tiden får de flesta cred när de gör stora saker, titta istället på de små enkla sakerna. Genom att använda spillmaterial kan befintliga produkter med lite smart form och funktion bli enkla och inte för den delen mindre användbara. Ett mål är att minska fraktvolymen och att få produkterna attraktiva. För att ändra folks vanor och få dem att köpa de miljövänligaste sakerna behöver det billigaste alternativet vara attraktivast. Vi måste helt enkelt öka värdet på produkterna! Text: Andréas Göransson

11 20 Karriär Karriär 21 Carina Mårlind Maskinaren som landat i modebranchen Just do it - ett välkänt citat man skulle kunna säga präglat maskinaren Carina Mårlinds liv. Hon är mitt i karriären, och har ambitioner och visioner som tagit henne världen över och dit hon är nu. Idag jobbar hon på H&M - ett globalt företag i en bransch där det krävs att kunna ta snabba beslut och ständigt möjliggöra effektiviserande förändringar. Carinas resa mot ingenjörsyrket startade Hon flyttade från Göteborg och västkusten till Linköping med sitt rika studentliv och välrenommerade civilingenjörsutbildning i maskinteknik. Varför det blev maskin, är tack vare utbildningens bredd: - Jag ville ha möjligheten att kunna välja och vraka i arbetslivet. Tillsammans med en kompis gav de sig ut på en seglats över Atlanten. De var fem i besättningen och hon minns tydligt än idag hur hon under ett nattpass satt och tittade på stjärnorna och funderade på vad som är viktigt i livet. Efter några månaders resande i Sydamerika vände hon åter blicken hem och mot Europa. Via studentföreningen IAESTE på universitetet fick hon efter återkomsten ett internship på en av Audis fabriker i Tyskland, där hon jobbade med kvalitetssäkring av A6-modellens dörrar. När hon ett år senare började på universitetet var hon nu en student med relevant arbetslivserfarenhet och med ett brett tyskt ordförråd. Med detta i bagaget valde hon att studera utomlands ett år i Graz, Österrike. Med sin flytande tyska och brinnande intresse för skidåkning var detta en väl passande plats. Varför det blev maskinteknik? Jag ville ha möjligheten att kunna välja och vraka i arbetslivet När hon får frågan om utbildningens relevans till arbetslivet, svarar hon att som ingenjör lär man sig att snabbt kunna inhämta information. Man brukar säga att om man har en ingenjörsutbildning i bagaget, är det ett kvitto på att man är snabblärd och duktigt på att driva flera saker parallellt. Detta känner Carina igen, då hon menar att hon inte skulle kommit så långt som hon gjort om hon inte gått maskinteknik på LiTH. Att ha en övergripande lärdom om teknik och således vara kompetent i tekniska diskussioner är även något hon har utbildningen att tacka. I årskurs två antog hon posten som ordförande för maskinsektionens festeri, Festmaskineriet. Hon fick då möjlighet att testa på hur det är att koordinera och styra en större grupp och anser sig fått med ledarskapserfarenhet, men framför allt ett minne från en jättekul tid som innebar många nya bekantskaper med alla event och fester som posten innebar. Under studietiden växte samtidigt en tanke fram om att göra en resa till Sydamerika och upptäcka mer om dess länder och topografi. Med tidigare nämnda citat klingande i öronen så gjorde hon ett uppehåll i studierna mellan tvåan och trean och realiserade drömmen Som inriktning på utbildningen valde Carina logistik. Hon tyckte det kändes mest verklighetsbaserat och något som var möjligt att applicera i livet istället för att bara sitta och räkna på trippelintegraler och balkars hållfasthet. Femte året var nått och dags för examensarbetet. Detta gjorde Carina på inköpsavdelningen på Scania i Södertälje. Där fick hon möjlighet att implementera de kunskaper utbildningen försett henne med, då hon var med och räknade på var den optimala platsen för ett stort centrallager i Europa borde vara placerat, ur ett kostnadsperspektiv för transporter. Som ingenjör lär man sig att snabbt kunna inhämta information" Foto: Pia Nordlander

12 22 Karriär Karriär 23 Med examensbeviset i handen år 2007 var det dags att ge sig ut i verkligheten. Även om hon trivdes väldigt bra på Scania, fick hon chansen att börja på ett traineeprogram på ABB i Västerås. Hon antog utmaningen som kom att bli början på en internationell karriär. Under samma veva var det presidentval i landet, och Carina fick uppleva många intressanta diskussioner bland sina kollegor i SF och Houston, där Barack Obama var populärast i förstnämnd landsdel, medan republikanen John McCain var Texas-bornas favorit. Traineeprogrammet gav henne en inblick i företagets stora verksamhet. Hennes beskrivning lyder: Med ett välsvarvat traineeprogram med över 100 år på nacken fick vi ett helt batteri av ledarskapsutbildningar och ett stort kontaktnät. Hon hamnade på IT-sidan och avdelningen hade hand om övervakningssystem för stora elnät fick hon en utlandstjänst i USA som projektledare och genomförde en behovs- och kostnadsanalys inför utrullning av globala verktyg som användes för distribuerad utveckling i bl.a. Sverige, Tyskland, Indien och USA. Carina under sin tid i Kalifornien. Hon blev först placerad i San Francisco, Kalifornien för att sedan förflytta sig till Houston, Texas. I San Francisco med sitt härliga klimat, sin goda mat och höga levnadsstandard trivdes hon bra. Kontrasten blev tydlig då hon började jobba i Texas. Med många överviktiga människor och en till synes lägre levnadsstandard var det för henne påfallande märkbart att de saknade det sociala skyddsnät vi svenskar numera tar för givet. Copyright H&M Väl tillbaka i Sverige hade hon en god global insikt och erfarenhet av hur våra kulturella skillnader faktiskt spelar in i, inte bara i hur vi lever, utan också i hur vi jobbar. Hon fick då posten som tillförordnad chef för uppbyggnad av en test- och kvalitetsavdelning i Indien, där hon coachade testare och koordinerade aktiviteter mellan Sverige och Indien. Även om hon fortfarande var baserad i Sverige, fick hon under några resor ändå uppleva en liten del av Indien som i nuläget är världens näst folkrikaste land. Själv beskriver hon landet som fascinerande och talar gott om dess vänliga människor. Efter fyra händelserika och utvecklande år på ABB kände Carina att hon var redo för nya utmaningar. Att pendla mellan Stockholm och Västerås var även något hon kände sig klar med efter två vintrar med snökaos. Hon sökte en tjänst på H&M och jobbar sedan dess som strategisk projektledare inom verksamhetsutveckling på IT-avdelningen. "Med 2400 butiker världen över och med tillhörande IT-system ställs krav på effektiva arbetsmetoder" David Beckham poserar för H&M Copyright H&M Copyright H&M "När jag vågar, då växer jag" Att arbeta på ett globalt företag inom modebranschen är en utmaning. Med butiker världen över och med tillhörande IT-system ställs krav på effektiva arbetsmetoder. Carina jobbar med att supporta olika team och försöker hitta vägar till hur de kan jobba smartare i verksamheten. I och med företagets internationella prägling blir hennes dagar mötesintensiva - koordinering internt och med olika representanter ute i världen. Just nu pågår ett stort projekt där kassasystemen i alla butiker ska bytas ut. Carina tittar på hur de ska hantera övergången, som innebär parallella system, under ett antal år och vilken organisation som kommer krävas. Hon stortrivs med att jobba mot det bättre och förändra, och ser sig själv utvecklas jämsides med utmaningarna arbetet ger henne. H&M i Singapore För att må bra i livet menar Carina att det är viktigt att hitta en balans mellan jobb, familj, träning och fritid. Just nu tränar hon inför sommarens segling Gotland runt med tjejvännerna. Hon triggas av tävlingsmomentet, och har tävlingar som Tjejklassikern och Vikingarännet i bagaget. Att få ge sig ut i en orörd backe bortom pisten är ännu en passion. "För att må bra i livet är det viktigt att hitta en balans mellan jobb, träning och fritid" Hur länge det dröjer innan Carina antar ett nytt uppdrag kan endast framtiden visa, men hon tänker stanna på H&M så länge det känns utmanande. Hennes erfarenhet av att segla över Atlanten, hålla ett föredrag på tyska för 100 personer på Audi och att helt byta bransch från ett industriföretag till high fashion beskriver hon som: - När jag vågar, då växer jag. Då förändras jag. Och då vågar jag ta ännu större steg. Text: Anna Stjernhager

13 24 Studentliv Studentliv 25 LinTek 40 år! I november fyllde Linköpings Teknologers Studentkår 40 år vilket firades med dunder och brak både i Linköping och Norrköping. Under en vecka blandades lunchföreläsningar och andra företagsevent med kravaller och en dodgeballturnering. Men hur har egentligen vår kära kår klarat av förändringarna det senaste året, är 40-årskrisen avklarad? Att fylla år är kul, men som bekant så drabbas de flesta av kriser när de fyller jämnt. För LinTek kom 40-årskrisen i form av att kårobligatoriet avskaffades den förste juli Frågor om kårens existensberättigande väcktes, hur stor andel av teknologerna måste vara medlemmar i kåren för att den ska kunna anses föra studenternas talan? Det är en svår fråga som tvingat LinTek att ändra sitt sätt att synas mot studenter, men även att lyssna mer på deras åsikter. Exempelvis så baseras numera kåravgiften på en undersökning som gjorts bland medlemmarna vad de tycker är ett rimligt pris att betala för sitt medlemskap. För nuvarande är den siffran 200 kr. Torsdagen På torsdagen hade alla kåraktiva en bankett i Norrköping som följdes av en hejdundrande kravall på Trappan med Kapten Röd på scenen. Vad som hände på banketten är däremot höljt i ett oförklarligt dunkel... Tårta På fredagen så delade LinTek ut tårta till alla i Collosseum till studenternas förtjusning. Kaoset som följde var totalt men den himmelskt goda tårtan trängde ut sådana världsliga bekymmer. Samuel Anlér, Studentnatt Janek Magnusson, Studentnatt Finkravall Firandet av LinTeks 40-årsdag avslutades på lördagskvällen med en stor jubileumsbankett och senare sedvanligt röj på Kårallens dansgolv. Med det något udda namnet Finkravall menas att man har sin finaste överdel till overallen. Numera är posten som marknadsföringsansvarig på 100% istället för som tidigare 20%, och hela LinTeks kansli hjälper till med att synas. Man jobbar mycket medvetet med frågan och följer en varumärkesoch informationsstrategi. Mycket av det jobb som LinTek gör märks inte i vardagen, såsom att sitta med i olika nämnder och styrelser för att föra studenternas talan. Det jobbet ska nu synliggöras genom att publicera bokslut över vad styrelsen har sysslat med under året. Därmed ska mycket av den studiebevakning som garanterar en hög studiekvalitet synliggöras mer. "Mycket av det jobb som LinTek gör märks inte i vardagen" För oss vanliga studenter där plånboken alltför ofta styr många val är den viktigaste skillnaden att kårrabbatterna blivit fler t.ex. kan man få upp till 30 kr rabatt på en kravallbiljett. Det syns också mycket tydligare vad kåren är involverad i, som det nya välbehövliga studentköket i B-huset eller de omåttligt populära LARM-dagarna. En annan rolig nyhet är att det planeras en stor flerdagarsfestival i Norrköping på initiativ från kåren. Den går av stapeln i den andra helgen i maj och ska sedan återkomma vartannat år när det inte är SOF. Numera så är drygt 50% av teknologerna medlemmar i LinTek, vilket är bättre än många andra kårer i landet. Kriser har benägenheten att göra de som överlever dem starkare, och LinTek kan nog anses tillhöra den skaran. De har färre medlemmar, men alla dessa har gjort ett aktivt val att gå med i kåren som äntligen på ett begripligt sätt förklarar för sina medlemmar vad de egentligen gör. Text: Sofia Oskarsson

14 26 Studentliv Studentliv 27 Utbytesstudent i Tokyo Vi på Alumnus har tagit oss tid att prata med en utbytesstudent i Fjärran Östern för att se hur annorlunda det är på andra sidan jorden. Vad vill vi importera och vilka beteenden vill vi att de behåller för sig själv? Nils Enmark läser i vanliga fall Design och Produktutveckling i Linköping, men har valt att spendera ett år i soluppgångens land Japan. Att åka till ett annat land inte bara på semester utan för att bo i nästan ett helt år kan kännas ganska oöverstigligt. Visum, boende, inresedatum och en hel uppsjö blanketter, allt som det verkar otröstligt beroende av varandra. Som tur är så upplyser Nils snabbt oss om att allt inte behöver fyllas i direkt och att allt pappersarbete löser sig så länge man är ute i god tid. Inga nyheter på den fronten alltså. Japan kan vara ett av de mest välorganiserade länderna i världen med kollektivtrafik som avgår nästan på sekunden enligt tidtabell! Det skulle för de flesta av oss vara en trevlig förändring i vardagen. Det finns dock vissa aspekter av att åka kollektivtrafik som vi nog inte skulle uppskatta i Sverige. Nils berättar: "Kunden är kung Redan innan vi åkte till Japan hade jag hört att kunden är kung. Det visar sig stämma när personal springer för att hjälpa mig, även om det bara rör sig om 10 meter bakom disken så tar de några joggingsteg för att inte slösa på min värdefulla tid. Tyvärr kan det beteendet bli lite överdrivet ibland också, som när jag kollade på en karta i ett varuhus för att hitta vilka tunnelbanelinjer jag skulle ta hem. Då kom en ivrig anställd fram för att hjälpa mig, tillsammans med en kollega studerades flera kartor länge för att komma fram till vilken väg som var den optimala, något som tydligen inte var helt lätt. Jag försökte så artigt som möjligt tacka för deras ansträngning och förklara att jag tänkte ta en viss linje och sedan gå sista biten för att slippa ett byte, men antingen så förstod vi inte varandra eller så nöjde de sig inte med den lösningen, nog skulle de se till att jag fick åka hela vägen hem. Efter ca 5 minuter ytterligare kom de fram till att det nog var optimalt om jag åkte till den station jag hade tänkt, för att där fråga personalen hur jag skulle åka sista biten. Jag tackade artigt för all hjälp, men gjorde sedan som jag själv ville. Denna artighet, berättar Nils vidare, är ett genomgående inslag i det japanska samhället. Du ska i alla situationer vara artig och bete dig på rätt sätt av respekt mot andra, exempelvis så viskar japaner i hissen för att inte störa andra, använder munskydd för att inte smitta andra när de är sjuka och i Tokyo så är det förbjudet att röka på gatorna utom på speciella rökrutor. I alla fall vi på Alumnus tycker att denna artighet och respekt för sina medmänniskor genast borde importeras från östern. Det har blivit något av en bristvara, vare sig man sitter i öppna kontorslandskap eller pluggar i ett stort rum med för många bord. Alltså, vi vill importera artighet men i lagom mängd. Typiskt svenskt! Text: Sofia Oskarsson

15 28 Studentliv Studentliv 29 Från flower power......till Facebook, en krönika av studenten Louise Lindberg Flamman Från cykelkällare till en av Linköpings populäraste studentpubar Ibland så önskar jag att jag hade levt på sjuttiotalet. Eller varför inte åttiotalet, det hade också funkat fint, jag är inte så petig. Helt ärligt har jag ingen större koll på vad som skiljer dem åt, mer än att det på sjuttiotalet var flower power som gällde. Make peace not war, och sådana där saker. Åttiotalet var väl benvärmare och tajta kroppsstrumpor i grälla färger, eller var det kanske Grease som gällde? Hur som helst så hade jag velat uppleva allt det där, och det på riktigt. Inte se det på bilder eller i gamla filmer, utan i verkligheten. Men jag missade det med en hårsmån och det grämer mig lite ibland. "Det är lätt att romantisera, och alldeles för lätt att klaga Missförstå mig inte, jag är en stolt nittiotalist, kommen ur babyboomen och uppvuxen på guldkorn såsom Bolibompa och Disneydags. Jag har haft en jättefin barndom och skulle inte byta den mot allt i världen. Det är bara det att nittiotalet, för att inte prata om tjugohundratalet, ibland känns så himla tråkigt i jämförelse med sjuttio- och åttiotalet! Visst, Internet i all ära, men tänk att sitta samlade kring en lägereld och sjunga sånger om kärlek och frid på jorden och verkligen bry sig om det. Inte halvhjärtat slänga iväg 50 kronor via ett sms till Rädda Barnen för att reklamen på TV ger oss dåligt samvete. Och hallå, vem bestämde egentligen att less is more? Varför ska jeansen vara så smala att jag inte ens kan trä på dem på min underarm, och mobilen så yttepytteliten att den inte går att hitta i väskan? Vem behöver egentligen 400 kanaler på TV:n och när slutade orange, brunt och knallrött att matcha? Dessutom dör jag om jag hör ett enda ord till om LCHF! Visst, det är bra att ta hand om sin kropp, men sluta hitta på nya bantningsmetoder som om det vore Disneyfilmer (ett ämne som jag inte ens ska gå in på, men låt oss bara säga att det var bättre förr, när kvalitet gick före kvantitet och inte tvärt om). Dock så ska jag, och det villigt, erkänna att min uppfattning om hur bra sjuttio- och åttiotalet var endast grundar sig på stereotyper jag matats med i media. Jag var ju som sagt inte där. Men jag vill tro att det var underbart. Färgerna, kläderna och musiken. På alla de punkterna så känns nittio- och tjugohundratalet så slätstruket i jämförelse. Det känns som om världen har förändrats till en mindre sympatisk, mindre entusiastisk plats. Vi låter oss inte imponeras så lätt, för vi har redan allt vi kan tänka oss. Och miljön kollapsar, världsekonomin likaså. Det är så mycket pessimism överallt. Fast det förstås, det finns ju ett känt ordspråk som säger något i stil med att gräset alltid är grönare på andra sidan. Det är lätt att romantisera, och alldeles för lätt att klaga. IT-åldern är ju faktiskt inte så dum, för vad hade man egentligen gjort utan Facebook? Jag må tycka att tjugohundratalet känns blekt just nu men om tjugo år lär jag antagligen sitta och ösa nostalgi över stuprörsjeans och Justin Bieber, hur ofattbart det än känns. För visst är det så att man ofta inte fattar hur bra någonting är förrän efteråt, när det är över? Man glömmer bort tråkiga detaljer och minns allt det roliga. Och hur trist eller jobbigt det än kan kännas med förändring ibland, så tror jag stenhårt på att det i det långa loppet är bra. Människor behöver lite förändring då och då för att må bra. Kanske byta jobb, hårfärg eller stad. Jag flyttade till Linköping i höstas och även om jag ibland kan sakna det bekväma livet jag levde när jag bodde hemma, så tvivlar jag inte en sekund på att det är en av de bästa sakerna jag har gjort i mitt liv. "Människor behöver lite förändring då och då för att må bra Så summa summarium; omväxling förnöjer. Kämpa inte emot förändringar, utan låt dem ske. Om ett par dagar, några månader eller kanske till och med år, så kommer du att vara tacksam för att det hände. Och helt ärligt, hade det inte blivit tråkigt i längden med knalliga benvärmare och vattenkammade Grease-frisyrer? Jo, jag tror faktiskt det. Så heja tjugohundratalet, och allt som må komma därefter! Jag är redo för framtiden. Text: Louise Lindberg Flamman är ett område med studentbostäder som byggdes Området var i första hand avsett för studenterna på lärarhögskolan (Universitetets Filosofiska och Tekniska fakulteter stod inte klara förrän 1967 resp. 1969). Det består till största delen av korridorsrum och sägs idag ha en egen rytm med tydlig samhörighetskänsla. En av dessa korridorer är det mytomspunna korridoren Gökboet. För många är Flamman dock mycket mer än ett studentkomplex, det anses av många vara är en av de bästa studentpubarna. Flamman som pub startades i en halvtom cykelkällare. De som bodde på området letade efter en gemensam samlingslokal, konceptet var opretentiöst med öl till självkostnadspris. Källaren blev populär och 1967 bildades Flamman Pub & Disco, samtidigt som det byggdes bostäder i Ryd och Ryds Herrgård öppnade. Flamman ökade i popularitet och det ryktas att Flamman under 70-talet fick besök av både Olof Palme och Cornelis Vreeswijk. Efter att ha växt ordentligt under första halvan av 80-talet omorganiserades Flamman. Därefter har inga stora förändringar skett i organisationen. Däremot har lokalerna fräschats upp kontinuerligt, de senaste somrarna har bland annat bardisken och de olika rummen rustats upp. Sommarens projekt blir eventuellt att byta discobelysningen på dansgolvet. Dagens Flamman Pub & Disco ägs av förtroenderådet Flamman och drivs av tre driftchefer. De har ca 90 anställda varav de flesta är studenter som jobbar ideellt, även driftcheferna är studenter. Undantaget är vakterna. I nuläget har Flamman öppet tre kvällar i veckan och rymmer upp till 300 personer. På onsdagar är det jazztema med liveband på scenen och på fredagar och lördagar är det nattklubb med happy hour. Man har haft konserter med bland annat Lars Winnerbäck, Caesars Palace, Daniel Lemma, Carolina Wallin Perez och The Majority Says. De studentvänliga priserna är kvar, priset för en öl börjar på 16 kronor. Att Flamman är en populär studentklubb råder ingen tvekan om. Till skillnad från de flesta uteställen som inte kommer igång ordentligt förrän framåt tolv är det fullt ös på Flamman redan från klockan till stängning. Kön ringlar sig lång hela kvällen och är så legendarisk att det skrivs gyckel om den. Text: Josefine Strömsrud

16 30 Sektionen Sektionen 31 LARM-puben 2013 I februari kommer alumniutskottet återigen att anordna den traditionsenliga LARM-puben efter några års uppehåll. Studenter från årskurs fyra och utexaminerade maskinteknologer bjuds in för att samtala och umgås under en pubkväll. Alumner och studenter kommer även att prata i mindre grupper inom de olika inriktningarna som finns på Maskinteknologsektionen. En alumn besitter kunskap och erfarenhet från såväl studietid samt yrkesliv, och mentorsverksamheten är ett bra verktyg för att ta tillvara på denna tillgång. Syfte Att ta tillvara på den kunskap och erfarenhet som M-alumnerna besitter för att stötta sistaårsstudenterna på sin väg mot ex-jobb och yrkesliv. Genom att uppmuntra till en öppen dialog mellan adept och mentor skapas ett ömsesidigt utbyte för båda parter. Att uppmuntra och bidra till ett ökat kontaktskapande för såväl studenter som alumner. Vem kan bli mentor? En M-alumn som har minst två års arbetslivserfarenhet som civilingenjör, och som är registrerad vid LIU:s alumninätverk ( Rollfördelning Vi kommer att söka alumner som är intresserade av att föreläsa och berätta om sitt jobb, ex-jobb, vad LARMdagarna betytt eller andra erfarenheter som kan vara av intresse för studenterna. Mer information kommer att dyka upp på Maskinteknologsektionens nya hemsida: Mentorsverksamhet Upplägg Adepten söker mentorn lyssnar, observerar och ställer frågor Mentorn och adept sätter tillsammans upp riktlinjer för relationen, där förtroende och respekt är av stor vikt. Träffarna formas tillsammans utifrån bådas förväntningar och det kan innehålla konkreta rådfrågningar om till exempel att CV eller mer reflekterande diskussioner Välkommen att bli M-mentor! Din nutid deras framtid, din dåtid deras nutid Vi välkomnar Dig att delta i årets mentorprogram vid M! Som en före detta student, nu med arbetslivserfarenhet, är Du en stor tillgång som vi vill ta vara på för att stötta sistaårs-studenterna på deras väg mot ex-jobb och yrkesliv! Upplägg på mentorsverksamheten Ett mentorsprogram pågår ett år, med en gemensam kickoff i september. Adept och mentor matchas utifrån bådas önskemål och det är sedan adeptens uppgift att ta initiativ till minst fyra träffar. Mentor och adept sätter tillsammans upp riktlinjer för relationen, där förtroende och respekt är av stor vikt. Träffarna formas tillsammans utifrån bådas förväntningar och de kan innehålla konkreta rådfrågningar om till exempel ett CV eller mer reflekterande diskussioner där en öppen dialog medför ett ömsesidigt utbyte. Vem kan bli mentor Du, M-alumn, som har minst två års arbetslivserfarenhet som civilingenjör och som är registrerad vid LIU:s alumninätverk ( Anmäl ditt intresse På Embassadens hemsida, under mentorsverksamhet, kan du registrera ditt intresse genom att fylla i ett formulär som ligger till grund för matchningen. Observera att det endast är en intresseanmälan, i samband med uppstarten av ett mentorsprogram kommer du få en förfrågan om du vill delta kommande år. Du anmäler dig/läser mer här: Sista anmälningsdag 30 april! Missa inte chansen! Hälsningar Alumniutskottet Det är adeptens ansvar att ta initiativ till minst fyra träffar under året och att även förbereda träffarna. Mentorns roll är att stötta adepten på väg mot ex-jobb och yrkesliv, bredda dennes perspektiv och utifrån sina egna erfarenheter och upplevelser fungera som ett bollplank för adepten. Notera att mentorns uppgift inte är att ordna ex-jobb och/eller arbete till adepten.

17 B Porto betalt Är du uppdaterad? Alumninätverket är en mötesplats för alla före detta studenter vid LiU. Få de senaste nyheterna och möt andra alumner vid våra träffar. Prata gamla minnen och hitta nya karriärmöjligheter. Vi håller dig uppdaterad socialt och professionellt. Har du råd att inte vara med?