Karleby stads välfärdsberättelse. Årsrapport för Plan för 2015
|
|
- Marie Viklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Karleby stads välfärdsberättelse Årsrapport för 2014 Plan för 2015
2 1. Utvärdering av och rapport för innevarande år I den årliga välfärdsberättelsen granskas och utvärderas de mål som uppställdes för insatsområden, som lyftes fram i den omfattande välfärdsberättelsen, samt hur dessa mål uppnåtts. Uppdateringen av välfärdsberättelsen har gjorts i en tväradministrativ välfärdsarbetsgrupp vars verksamhet styrs av stadens ledningsgrupp. Välfärdsarbetsgruppens ordinarie medlemmar är kanslichef Timo Mämmi, ordförande, social- och hälsodirektör Jussi Salminen, utvecklingsdirektör Tuija Tuorila, tf. utvecklingschef Mika Sarkkinen, kulturdirektör Sampo Purontaus, ungdomsdirektör Ronnie Djupsund, idrottsdirektör Lotta Nyqvist, stadsingenjör Heikki Penttilä, planeringschef Ilkka Kangas, bildningsdirektör Leif Jakobsson, Kronoby, detaljplanearkitekt Elina Nissinen, ungdomsfullmäktiges ledamot Julia Rekilä, välfärdskoordinator Riitta Kujala, sekreterare. Ersättare är Saara Lång (Tuija Tuorila), Inger Hägg (Leif Jakobsson), Per-Olof Nyström (Mika Sarkkinen), Johanna Tikka (Julia Rekilä). I den årliga välfärdsberättelsen preciseras mål och åtgärder genom att utnyttja kommunens egna välfärdsuppgifter och indikatorer. Dessutom utvärderas ändringar som skett i de nationella indikatorerna. Den omfattande välfärdsberättelsen kompletteras 2014 enligt följande: 2. Kommunens struktur, ekonomi och livskraft Befolkningsökningen fortsätter. Befolkningens åldersstruktur är relativt god. Den demografiska försörjningskvotens utvecklingsriktning har inte ändrats. Arbetslösheten i Karleby har ökat under
3 Den dåliga trenden till trots är sysselsättningssituationen i Karleby för närvarande ändå bättre än i hela landet i snitt. Enligt en rapport ( ) av Österbottens NTM-central var arbetslöshetsgraden i Karleby 10,4 procent och i hela landet 12,4 procent. I Karleby har arbetslöshetsgraden ändå ökat från i fjol snabbare än i övriga landet i snitt. I Karleby var ökningen 16,9 procent medan medeltalet för hela landet var 10,4 procent. Andelen under 25-åriga arbetslösa är hög i Karleby, 19,0 procent, medan motsvarande siffra för hela landet är 13,3 procent. Detta berättar naturligtvis också att Karleby har en positiv åldersstruktur, många ungdomar. Tyvärr ser det ändå ut som om arbetslöshetsgraden har utvecklats i negativ riktning och samma riktning fortsätter. Barn, yngre tonåringar och barnfamiljer Enligt skolhälsoenkäten 2013 har ungdomarnas hälsa och välfärd till många delar klart förbättrats. De ungas hälsa och levnadssätt har blivit bättre.
4 Rökning och användning av alkohol har minskat bland unga, men det är oroväckande att den positiva attityden till droger och till att pröva på droger har ökat. Grundskoleleverna hade mindre symptom och upplevde att den egna hälsan förbättrades. Problem i anknytning till den mentala hälsan är dock allmänna, ännu allmännare bland flickor. Enligt uppgifter som ungdomstjänster samlade om indikatorer som berör levnadsförhållanden har ungdomarnas besök inom ungdomspsykiatrisk specialiserad sjukvård ökat. På basis av skolhälsoenkäten 2013 är hälso- och välfärdsskillnaderna mellan studerande i gymnasiet och yrkesstuderande fortfarande stora.
5 Barnskydd Inga väsentliga ändringar har skett vad gäller antalet barnskyddsanmälningar. Barnskyddsanmälningar gjordes mest på grund av föräldrarnas användning av rusmedel och barns användning av rusmedel. På tredje plats kom anmälningar som gjordes på grund av brott. Antalet barnskyddsanmälningar som gjordes på grund av förälders/föräldrarnas ork ökade med 36 anmälningar från år 2012 till år (Indikatoruppgifter som beskriver ungdomarnas levnadsförhållanden 2013) En utmaning inom barnskyddet är det stora antalet klienter och att utredningar av barnskyddsbehov inte hinner göras inom tre månader såsom lagen förutsätter. Inom barnskyddet har man utvecklat arbetet som görs med unga och egen familjehandledning och på så sätt försökt förhindra placeringar utom hemmet. I Karleby har placeringarna utom hemmet minskat som ett resultat av målinriktat och planmässigt arbete. De äldre Andelen över 75-åringar som bor hemma i Karleby ska enligt målet vara 91 procent år I slutet av år 2013 bodde 90,8 procent av över 75-åringarna i Karleby hemma. Det ökade antalet hemmaboende i förhållande till tidigare år har krävt ökade resurser inom hemvårdens vårdarbete och optimal inriktning av arbetet samt utveckling av servicehandledning och stödtjänster. Karleby deltar i det tvååriga projektet Seniorikaste som inleddes våren Projektet har som mål att utveckla tjänster och verksamhetssätt som stöder äldre personers boende hemma. Dessa möjliggör de äldres boende hemma så länge som möjligt trots begränsad funktionsförmåga. Kultur-, idrotts- och ungdomstjänster som välfärdens delfaktorer Kulturtjänster har allt mera riktats till specialmålgrupper. Exempelvis i museet är barn och unga den centrala målgruppen. En annan specialmålgrupp som tjänster inriktas på är seniormedborgarna. Kulturtjänster har producerats för äldre som bor i serviceenheter eller som besöker dem dagligen. Även konceptet Strålande! i anknytning till kultur för barn och unga har utvidgats och gjorts mångsidigare för att stöda konstfostran inom småbarnsfostran och i skolan. Människor i alla åldersklasser behöver mera motion. Man har försökt öka rörligheten under skoldagen genom projektet Skolan i rörelse. Även familjers och ungdomars möjligheter att röra på sig har utvecklats med hjälp av Familjeskoj och öppna hobbyturer. Motion måste tas till en central del i främjandet av hälsan, i förebyggandet av sjukdomar och inom vård och rehabilitering t.ex. genom att utöka motionsrådgivningen inom social- och hälsovårdens klientkontakter. Man bör satsa och fästa speciell uppmärksamhet vid främjandet av ungdomars delaktighet och förebyggandet av ungdomars utslagning genom koordinering av branschövergripande samarbete. Lokaler som är avsedda för ungdomar har reparerats och utvecklingsarbetet fortsätter år 2015 bl.a. vid allaktivitetshuset i Storby. Den viktigaste förbättringen vad gäller lokaler är Ungdomscentret Vinge. I början av år 2015 öppnas ungdomarnas informations- och rådgivningspunkt som förverkligas i branschövergri-
6 pande samarbete och anknyter till ungdomarnas utbildning, sysselsättning och livshantering. 2. Insatsområden i välfärdsplanen för och preciseringar för år Systemet för välfärdsledning etableras Främjandet av välfärden införs som en del av planeringen, genomförandet och utvärderingen av kommunens verksamhet och ekonomi och kopplas till uppgörandet av budgeten Användningen av förhandsbedömning av konsekvenserna etableras Informationen i välfärdsberättelsen har fungerat som grund för sektorernas utvecklingsplaner. Utnyttjandet av informationen i välfärdsberättelsen som ett redskap för ledarskap och planering kräver dock ännu övning och handledning. Utnyttjandet av informationen i välfärdsberättelsen bör införas i anvisningarna för ekonomiplaneringen. Förhandsbedömning av konsekvenser används ännu lite och det behövs ännu utbildning för ibruktagandet. Stadens ledningsgrupp bör dra upp riktlinjer för i vilka typer av beslut förhandsbedömningen av konsekvenser tas i bruk. 2.2 Förbättring av förutsättningarna för kommuninvånarnas välfärd Riskgruppernas delaktighet, välfärd och hälsa ökar; Förebyggande arbete och tidigt stöd har effekt Förebyggande verksamhet och tidigt ingripande effektiveras Invånarnas eget ansvar stärks och invånarnas delaktighet i tjänster förbättras De planerade åtgärderna för utvecklingen av familjearbetet har inte inletts på grund av knappa resurser. Basservicen inom social- och hälsovården kan för närvarande inte erbjuda familjerna tidigt stöd i tillräcklig omfattning. Familjer som det är möjligt att hjälpa med annan basservice styrs nu till barnskyddet. Det otillräckliga stödet till familjer vad gäller basservice är en orsak till att antalet klienter inom barnskyddet ökar. Psykiska störningar bland ungdomar framgår som ett ökat antal poliklinikbesök inom specialiserad sjukvård. Det ökade antalet besök beror delvis på att man i ett tidigare skede, då problemen ännu var mindre, inom basservicen inte har kunnat erbjuda den hjälp och det stöd som behövts. Målet borde vara att flytta tyngdpunkten till förebyggande arbete. De viktigaste åtgärderna är de som stöder barnets och den ungas goda tillväxt och utveckling. Basservicen borde kunna erbjuda barn och unga i alla åldrar samt deras familjer familjehandledning samt servicehandledning.
7 Arbetsgruppen inleder beredningen av förslaget att bilda en familjearbetsenhet. Familjearbetsenheten skulle lyda under välfärdsarbetsgruppen. Beredningsarbetet görs 2015 så att kostnaderna ingår i budgeten för Beredningen görs enligt förhandsbedömning av konsekvenser. Nuvarande kostnader räknas och det bedöms vilka kostnadsföljderna är på lång sikt då tyngdpunkten flyttas från korrigerande verksamhet till förebyggande verksamhet. 2.3 Folksjukdomarna minskar Förebyggande och minskande av psykiska störningar, hjärt- och blodkärlssjukdomar, typ 2-diabetes och alkoholsjukdomar Levnadssätt som främjar hälsan stärks Framskrider enligt planerna.
8 1 SYSTEMET FÖR VÄLFÄRDSLEDNING ETABLERAS Främjandet av välfärden införs som en del av planeringen, genomförandet och utvärderingen av kommunens verksamhet och ekonomi och kopplas till uppgörandet av budgeten Användningen av förhandsbedömning av konsekvenserna etableras Åtgärder Resurser Mätare Kultur- och Nämnden definierar begreppet välfärd och beaktar definitionen i sitt eget planeringsarbete. Målen beaktas i nämndens och ungdomsnämnden Välfärdsberättelsens mål beaktas i budgetarbetet inom nämndens ansvarsområden och i utvecklandet av servicen ledning och perso- i ansvarsområdenas planer Nämndens verksamhetsmodeller utvecklas i en riktning som stöder välfärdsarbetet. Som exempel serviceverksamnal Antalet åtgärder som siktar på hetens öppna struktur och en inkluderande verksamhetsmodell inom museitjänster att främja välfärden Förhandsbedömning av konsekvenserna tas i bruk vid planering av service som är underställd nämnden. Ansvarsområdets Verksamhetens räckvidd chefer bär ansvaret för beredning och ibruktagande. Nämnden bär ansvaret för beslutsfattande personal Förhandsbedömningen av och resursering konsekvenserna förverkligas i planeringen av ansvarsområdenas verksamhet Antalet förverkligade bedöm- Idrottsnämnden Nämnden för utbildning och fostran Social- och hälsovårdsvårdsnämnden Stadsstrukturnämnden Välfärdsberättelsens mål beaktas i nämndens budgetarbete och i utvecklandet av idrottstjänster Man följer upp och producerar information om effekterna av motion och om kommuninvånarnas aktivitet. Förhandsbedömning av konsekvenserna tas i bruk vid planering av service som är underställd nämnden. Man deltar aktivt i andra nämnders och ansvarsområdenas utvärderingsarbete så att förutsättningarna för vardagsoch hälsomotion samt friluftsliv beaktas i tillräcklig omfattning i samband med planeringen och utvecklandet av t.ex. markanvändningen, trafiken och byggandet Ansvarsområdets chef bär ansvaret för beredning och ibruktagande. Nämnden bär ansvaret för beslutsfattande och resursering Välfärdsberättelsens mål beaktas i budgetarbetet inom nämndens ansvarsområden och i utvecklandet av servicen. Förhandsbedömning av konsekvenserna tas i bruk vid planering av service som är underställd nämnden (Konsekvenser för barn och unga samt konsekvenser för barnfamiljer). chefer bär ansvaret för beredning och ibruktagande. Nämnden bär ansvaret för beslutsfattande och resursering Plan för elev- och studerandevården utarbetas år 2014 Välfärdsberättelsens mål beaktas i budgetarbetet inom nämndens ansvarsområden och i utvecklandet av servicen Bedömning av effekterna av genomförda åtgärder via välfärdsindikatorer Förhandsbedömning av konsekvenserna tas i bruk vid planering av service som är underställd nämnden. Utbildning för chefer år 2014 om hur metoden används (stryks år 2014) Markanvändnings- och bostadspolitiska programmet (MASTO) och lokalitetsstrategin omsätts i praktiken. Då planmässigheten ökar kan verksamheten göras effektivare och investeringarna inriktas bättre på rätta objekt och i rätt Ansvarsområdets ledning och personal ledning och personal Undervisningstjänsters ledning och personal ledning och personal Projektet Terps2 Tekniska servicecentret ningar Målen beaktas i nämndens och resultatenheternas planer Tillgången till och användningen av indikatoruppgifter Förhandsbedömningen av konsekvenserna förverkligas i planeringen av ansvarsområdets verksamhet Antalet förverkligade bedömningar Målen beaktas i nämndens och i ansvarsområdenas planer Förhandsbedömningen av konsekvenserna förverkligas i planeringen av ansvarsområdenas verksamhet Välfärdsberättelsens indikatorer Antalet förverkligade förhandsbedömningar T.ex. byggnadernas reparationsskuld 2. FÖRBÄTTRING AV FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR KOMMUNINVÅNARNAS VÄLFÄRD
9 Kultur- och ungdomsnämnden Idrottsnämnden Utveckling och styrning av resurser som fås för förbättrande av nämndens välfärds- Riskgruppernas delaktighet, välfärd och hälsa ökar; Förebyggande arbete och tidigt stöd har effekt Förebyggande verksamhet och tidigt ingripande effektiveras Åtgärder Resurser Mätare Ansvarsområdena betonar aktiveringen av kunderna i sina tjänster. Nämnden betonar välfärdseffekterna i planeringen ledning och perso- och resurseringen av sina tjänster. nal dens verksamhet Barn, unga och deras familjer huvudmålgrupper inom förebyggande arbete Nämnden fortsätter att stöda organisationsverksamhet och annat frivilligarbete. Ungdomstjänster koordinerar ungdomsfullmäktiges verksamhet. På biblioteket koncentrerar man sig på att stärka kundernas egen aktivitet. Vid museet satsar man på inkluderande verksamhet, på byrån med specialkunskap och på museipedagogik tjänster Ansvarsområdena utnyttjar delaktighetsmetoder på ett mångsidigt sätt i planeringen och genomförandet av nämndens tjänster. verksamhet utgår från förebyggande verksamhet och tidigt ingripande. Inom serviceverksamheten utvecklas samarbetet mellan olika aktörer. Nämnden svarar för resurserna och ansvarsområdescheferna för verksamheten Välfärdskonsekvenser betonas i planeringen och resurseringen av idrottstjänster som omfattar hela levnadsloppet. Nämnden fortsätter att stöda verksamheten i motions- och idrottsföreningar samt i andra föreningar som arrangerar motion. Hälsomotionens servicekedja utvecklas i en allt bättre fungerande riktning i samarbete med bl.a. social- och hälsovårdstjänster, organisationer och andra serviceerbjudare. Förutsättningarna för frivillig motion upprätthålls och utvecklas. Satsning på näridrottsplatser och idrottsanläggningar som har många användare Utbildningen t.ex. av handledare med egna erfarenheter och av motionsvänner samt utbildningen Kunnon Hoitaja fortsätter Delaktighetsmetoder utnyttjas mångsidigt vid planeringen och förverkligandet av nämndens tjänster. Nämnden svarar för resurserna och ansvarsområdeschefen för verksamheten Barn, unga och deras föräldrar huvudmålgrupper inom förebyggande arbete Koordinator (Ungas levnadsförhållanden) och ansvarsområdets övriga personal Ansvarsområdets personal och samarbetsparter I nämndens budget bl.a. anslag för understödsverksamhet Välfärdseffekterna förtydligas i diskussionen kring nämn- Resultat av kund- och kommuninvånarenkäter inom olika ansvarsområden Utnyttjande av delaktighetsmetoder och utveckling av delaktighet Samhörigheten stärks och individens känsla av betydelse ökar i gemenskapen Hur de resurser som erhålls för utvecklandet av idrottstjänster utvecklas och styrs Resultat av kund- och kommuninvånarenkäter Verksamhetens räckvidd Genomförda projekt Antalet deltagare i utbildningar Utnyttjande av delaktighetsmetoder och delaktighetens utveckling Nämnden för utbildning och fostran Samarbete inom tjänster för småbarnsfostran och undervisningstjänster o allaktivitetshus byggs med beaktande av dagvårdens, förskoleundervisningens och skolans behov o ungdomsväsendet, hälsovården deltar o läroplanerna förnyas 2016 o yrkesövergripande samarbete o trestegsstödet o elevkårsverksamheten och barns/ungas delaktighet stärks Elektroniska tjänster utvecklas bl.a. ansökan om dagvård, skolskjuts, blanketter på Wilma Gymnasiets servicestrukturreform Förhandsbedömningen av konsekvenserna och bedömningen av konsekvenserna för barn och unga utnyttjas aktivt i planeringen av service som är underställd nämnden ledning och personal Utveckling och styrning av resurser som fås för förbättrande av nämndens välfärdstjänster Resultat av klient- och kommuninvånarenkäter inom olika ansvarsområden Utnyttjande av delaktighetsmetoder och utveckling av delaktighet Samhörigheten stärks och
10 Nämnden svarar för resurserna och ansvarsområdescheferna för verksamheten Barn, unga och deras föräldrar huvudmålgrupper inom förebyggande arbete individens känsla av betydelse ökar i gemenskapen Social- och hälsovårdsvårdsnämnden Förebyggande verksamhet och tidigt ingripande effektiveras 1. Yrkesövergripande samarbete mellan dem som arbetar med barn, unga och barnfamiljer utvecklas Omfattande hälsoundersökningar (välfärdsundersökningar för hela familjen) vid rådgivningsbyråer och inom skolhälsovården etableras. I omfattande skolhälsoundersökningar tas en ny lärarblankett i bruk 2014 (stryks 2014) Familjearbetet utvecklas 2. Hälsan och välfärden bland personer i arbetsför ålder främjas Hälsoundersökningar för arbetslösa inleds i oktober 2013 Handikappades och rehabiliteringsklienters boende hemma möjliggörs Stödtjänster koordineras och utvecklas 3. Äldres funktionsförmåga bibehålls och äldres boende hemma möjliggörs Hälsoundersökningar för 67- och 73-åringar, föregripande hembesök hos 80-åringar Stödtjänster koordineras och utvecklas Satsning på rehabiliterande arbetsgrepp inom alla tjänster för äldre Vård- och rehabiliteringsplaner utvecklas och genomförs Systematiskt utnyttjande av RAI-bedömningar Rehabiliteringsplan för nya klienter Näring Invånarnas eget ansvar stärks och invånarnas delaktighet i tjänster förbättras Ett klientråd inom barnskyddet grundas Erfarenhetsexpertis utnyttjas vid utvecklandet av tjänster (missbrukartjänster) E-tjänster tas i bruk planenligt Ansvarsområdets ledning, personal och samarbetsparter Samarbetsmöten 1-2 ggr per år Plan för barns och unga personers välfärd samt barnoch ungdomspolitiskt utvecklingsprogram Ledningsgruppen för barns, ungas och familjers kärnprocess Ansvarsområdets ledning, personal och samarbetsparter, klienter som utvärderare Keski-Pohjanmaan kokemustutkijat ry, Beroendecentret Porten Mängden omfattande hälsoundersökningar, % av åldersklassen Antalet som inte deltar i undersökningarna Barnskyddsstatistik Personalresurserna jämfört med rekommendationerna Erhållna tjänster (transport, hemservice) Antalet hälsoundersökningar 75 år fyllda som bor hemma i % jämfört med befolkning i motsvarande ålder RAI-rapporter och nyckeltal Uppföljning via Effica Klientrespons Antalet gånger som klientrådet sammanträtt Utvärderingssammanfattningar Stadsstrukturnämnden Möjligheterna till mångsidigt boende säkerställs: Den planerade stadsmiljön och det kommunala tomtutbudet motsvarar till kvaliteten och kvantiteten på efterfrågan i olika delar av kommunen. Trafiksäkerhetsplanens åtgärder Frilufts- och naturleder samt underhållet av dem Hinderfriheten säkerställs inom offentligt byggande, arbetsgrupp, handikapporganisationer Tekniska servicecentret Miljötjänster Tomtreserv Kundnöjdhetsenkät Statistik över trafikolyckor / mängden
11 3. FOLKSJUKDOMARNA MINSKAR - Förebyggande och minskande av förekomsten av psykiska störningar, hjärt- och blodkärlssjukdomar, typ 2-diabetes och alkoholsjukdomar - Levnadssätt som främjar hälsan stärks Åtgärder Resurser Mätare Kulturoch ungdomsnämnden Idrottsnämnden Nämnden för utbildning och fostran Socialoch hälsovårdsnämnden Kulturtjänster och förutsättningarna för deltagande i kultur utvecklas i staden Nyckeltal som framgår av nämndens budget Kvantiteten och kvaliteten hos de tjänster som nämnden erbjuder samt användningen av dem i staden Nyckeltal som framgår av nämndens budget Kvantiteten och kvaliteten hos de tjänster som nämnden erbjuder samt användningen av dem i staden Utveckling och styrning av resurser som fås för förbättrande av nämndens välfärdstjänster Resultat av klient- och kommuninvånarenkäter inom olika ansvarsområden Andelen (%) normalviktiga barn i lek- och skolåldern Elever i klasserna 8 och 9 vilka rör för lite på sig Antalet besök på webbsidan Må bra Förverkligade grupper Användning av rusmeder, antalet mininterventioner Antalet klienter inom missbrukartjänster Andelen ( %) deprimerade bland elever i klasserna 8 och 9 (Skolhälsoenkät) Fungerande vårdpraxis Stadsstrukturnämnden Nåbara och mångsidiga biblioteks-, kultur-, musei- och ungdomstjänster erbjuds till rimligt pris i Karleby Förutsättningar för frivillig kulturverksamhet i Karleby skapas För ungdomar arrangeras evenemang som främjar hälsosamma levnadssätt, bl.a. drogfrihet, och specialgrupper beaktas i frågor som berör t.ex. tillgången till och nåbarheten av olika tjänster Invånarna erbjuds informationskällor om hälsofrämjande levnadssätt Ansvaret bärs av ansvarsområdescheferna Nåbara och mångsidiga idrottstjänster och förutsättningar att idka motion erbjuds till rimligt pris i Karleby Utvärdering och utveckling av tjänster som erbjuds av nämnden såsom t.ex. specialmotionskortet i samarbete med bl.a. social- och hälsovårdstjänster, organisationer och andra serviceerbjudare. Nämnden svarar för resurserna och ansvarsområdeschefen för verksamheten Elevvårdstjänster som inriktas på förebyggande verksamhet - ny lag om elev- och studerandevård fr.o.m förbättrat yrkesövergripande samarbete samt effektivering av skolkurator- och psykologarbete Åtgärder som främjar sunda levnadsvanor i daghemmet och skolan Skolmaten och verksamheten under rasterna och i för- och eftermiddagsklubbar samt klubbverksamheten utvecklas 1. Hälsofrämjande levnadssätt stärks Användning av metoden Smarta familjen etableras i rådgivningsbyråer och inom skolhälsovården som stöd för hälsosam kost och motion Kommuninvånare instrueras att på egen hand söka information om näring och annat i anknytning till levnadssättet Vårdpraxis enligt nya riktlinjer för god medicinsk praxis tas i bruk för graviditetsdiabetes Gruppverksamhet utvecklas i samarbete med andra aktörer 2. Förebyggande av användningen av rusmedel och tidigt igenkännande Man kommer gemensamt överens om och tar i bruk en verksamhetsmodell för att ingripa i minderårigas användning av rusmedel och för att utveckla det förutseende arbetet Miniinterventioner (kortrådgivning) verksamheten införs i primärhälsovården som en vårdform för att minska användningen av rusmedel Utbildning för personalen Kartläggning av användningen av tobak och snus i samband med besöken samt avvänjningshandledning Kartläggning av depression i samband med hälsoundersökningar - Handlingsmodellen överenskommes Fortsatt vård Förutsättningar skapas för att säkerställa en stabil produktion av hyresbostäder. Tekniska sektorn deltar för egen del aktivt i utarbetandet och förverkligandet av cykelstrategin Livsmiljö av kvalité, styrsystem årliga budgetar, personal och samarbetsparter årliga budgetar, personal och samarbetsparter ledning och personal Ansvarsområdets ledning, personal och samarbetsparter Information på webbsidan Må bra Personalen inom barnskyddet, undervisnings- och ungdomsväsendet samt polisen Nuotta Tekniska servicecentret Tomtreserv
Karleby stads välfärdsberättelse. Årsrapport för 2014. Plan för 2015
Karleby stads välfärdsberättelse Årsrapport för 2014 Plan för 2015 1. Utvärdering av och rapport för innevarande år I den årliga välfärdsberättelsen granskas och utvärderas de mål som uppställdes för insatsområden,
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING. Källor: Bilaga 2. BILAGA 1 Utvecklingsobjekt BILAGA 2 Beskrivning av tjänsterna för barn, unga och barnfamiljer
KYRKSLÄTTS PLAN FÖR BARNS OCH UNGAS VÄLFÄRD 2009-2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Processarbetet för planen för barns och ungas välfärd 4 2. Kvalitativa kriterier som styr verksamheten 6 2.1
Läs merInledning... 2 Välfärdsteamet... 2 Välfärdsberättelsen... 2 Befintliga program och planer som stöder främjandet av välfärd... 2 Statistik...
Omfattande välfärdsberättelse för Korsholms kommun 2013-2016 Innehållsförteckning Inledning... 2 Välfärdsteamet... 2 Välfärdsberättelsen... 2 Befintliga program och planer som stöder främjandet av välfärd...
Läs merKokkolan kaupunki Sivistyskeskus. Verksamhetsplan för eftermiddagsverksamhet. skolelever 2015-2016
Kokkolan kaupunki Sivistyskeskus Verksamhetsplan för eftermiddagsverksamhet för skolelever 2015-2016 Karleby stad Bildningscentralen 2015 Innehåll 1. Utgångspunkterna för anordnandet av morgon- och eftermiddagsverksamheten...
Läs merInriktning av folkhälsoarbetet 2011
PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar
Läs mer3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN
KORSHOLMS KOMMUNS Innehållsförteckning 1 MÅL FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN 1.1 Stödjandet av hemmets och skolans fostrande arbete...3 1.2 Stödjandet av välbefinnandet, känslolivet och den sociala
Läs merKaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå KOMMUNINVÅNARNAS VÄLFÄRD OCH DELAKTIGHET: FÖRSLAG TILL STRATEGISKA MÅL
Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå KOMMUNINVÅNARNAS VÄLFÄRD OCH DELAKTIGHET: FÖRSLAG TILL STRATEGISKA MÅL Förslag till strategiska mål Stadens delområden/synpunkter på välfärd Förslag till strategiska
Läs merServicestrukturreformen och Svenskfinland
Kunskap ger välfärd 1 Servicestrukturreformen och Svenskfinland Forskningsprofessor Kristian Wahlbeck Stakes, gruppen för mental hälsa Forsknings och utvecklingscentralen för social och hälsovården 29/09/2006
Läs merFÖRSKOLEUNDERVISNINGEN
ELEVVÅRDSPLANEN FÖR PARGAS STAD FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN Innehåll Elevvårdsplanen för Pargas stad, förskoleundervisningen 3 1. Inledning 3 2. Yrkesövergripande samarbete inom elevvården 4 2.1 Styrgruppen
Läs merKvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och
Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2013:11 Vasa den 16.8.2013 Viveca Arrhenius Socialråd Andelen 75 år fyllda
Läs merElevhälsoplan för Vörå kommuns skolor
Elevhälsoplan för Vörå kommuns skolor Innehåll 1. Utgångspunkter för elevhälsan 1.1 Mål och begrepp 1.2 Nuläge och behov 1.3 Schematisk struktur över organisationen av elevhälsa 2. Generell elevhälsa 3.
Läs merMÅL ÅTGÄRDER ANSVARSSEKTOR TIDTABELL
ÅTGÄRDSFÖRSLAG 1. FÖREBYGGANDE ARBETE MÅL ÅTGÄRDER ANSVARSSEKTOR TIDTABELL 1.1 Effektivisera det förebyggande arbetet Åtgärderna indelas enligt åldern: 1) Spädbarn, 0 2 år 2) Barn i lekåldern, 3 5 år 3)
Läs merVERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD
VERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD 2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD INLEDNING Morgon- och eftermiddagsverksamheten
Läs merEsbo stad Protokoll 74. Nämnden Svenska rum 15.06.2016 Sida 1 / 1
Nämnden Svenska rum 15.06.2016 Sida 1 / 1 2795/2015 00.03.00.00 74 Utredning över revisionsnämndens utvärderingsberättelse 2015 och avgivande av utlåtande Beredning och upplysningar: Annika Latva-Äijö,
Läs merSTUDERANDEVÅRDSPLAN. Pargas svenska gymnasium
STUDERANDEVÅRDSPLAN Pargas svenska gymnasium 1. Allmänt Målet med studerandevården i gymnasiet är att främja de studerandes lärande, hälsa och välbefinnande och värna om hela läroanstaltens välbefinnande
Läs merOM UTVECKLINSLINJERNA FÖR MOTION OCH KOST SOM FRÄMJAR HÄLSA
Social- och hälsovårdministeirets broschyrer 2008:10swe Statsrådets principbeslut OM UTVECKLINSLINJERNA FÖR MOTION OCH KOST SOM FRÄMJAR HÄLSA SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET Handlingsplanen för principbeslutet
Läs merUppföljning av ålderslagen - Kommunenkät
Uppföljning av ålderslagen - Kommunenkät Skede 1 Information om uppgiftslämnaren 1. Information om uppgiftslämnaren * 2. Tjänstebeteckning * 3. E-post * 4. Telefon *. Information om Kommunen/*Samkommunen
Läs merRP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att familjevårdslagen ändras. Enligt förslaget
Läs merINKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK
INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK Bestämmelser, tillämpningar och reformförslag Gustav Wikström Grundskolans specialundervisning är lagstadgad GrUL 17 : Elever med lindriga inlärnings- eller anpassningssvårigheter
Läs merFRÄMJANDE AV HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2011
FRÄMJANDE AV HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2011 Svaranvisningar Alla frågor i webbformuläret besvaras på en gång. Det går inte att avbryta svarandet och fortsätta senare. När
Läs merVision: God hälsa och tillväxt genom samverkan
1 (5) Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan Överenskommelse mellan Folkhögskolorna i Västerbottens län och Västerbottens läns landsting 2007 2009 1. Inledning Västerbottens läns landsting och
Läs merHandikappolitiskt program för Sibbo kommun 2013 2016
Handikappolitiskt program för Sibbo kommun 2013 2016 Innehåll Förord... 1 1. Programmets mål... 2 2. Värden... 3 3. Attityder... 4 4. Kommunikation... 4 5. Livsmiljö, byggande och tillgänglighet... 5 6.
Läs merFOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1
FOLKHÄLSOPLAN För Emmaboda kommun 2013-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 Hållbar och Hälsa Miljö tog initiativ till att en lokal folkhälsoprofil skulle tas fram, och
Läs merSOCIALSERVICE OCH HEMVÅRD
GRANKULLA STAD SOCIALSERVICE OCH HEMVÅRD Social- och hälsovård 22.1.2010 Social- och hälsovård 1 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD Målet för social- och hälsovården är att upprätthålla och främja kommuninvånarnas
Läs merEsbo stad Protokoll 74. Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1
Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1 2420/00.01.01/2014 Stadsstyrelsen 167 2.6.2014 74 Ändring av instruktionerna för bildningssektorn samt för nämnder och direktioner i bildningssektorn Beredning och upplysningar:
Läs merSmåbarnsfostran i Helsingfors
Småbarnsfostran i Helsingfors Småbarnsfostran är vård, fostran och undervisning som knyts samman med varandra. Målet för småbarnsfostran är ett välmående barn som utvecklas och lär sig. 1 Innehållsförteckning
Läs merFolkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA
Läs merMax18skolan årskurs 7-9. Hälsa
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom
Läs mer5.3 ELEVVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄKERHET
5.3 ELEVVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 5.3.1 Yrkesövergripande samarbete inom elevvården 5.3.2 Gemensam elevvård 5.3.3 Individuell elevvård 5.3.4 Elevvårdsplaner 5.3.5 Den enhetsspecifika
Läs merFPA:s STANDARD FÖR REHABILITERING I ÖPPEN OCH SLUTEN VÅRD
FOLKPENSIONSANSTALTEN Hälsoavdelningen Rehabiliteringsgruppen FPA:s STANDARD FÖR REHABILITERING I ÖPPEN OCH SLUTEN VÅRD SERVICELINJEN FÖR ANPASSNINGSKURSER FÖR VUXNA MED CANCER Anpassningskurser för personer
Läs merGrunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken
Regeringens riktlinjer 7.11.2015 Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken I regeringsförhandlingarna beslöt regeringen att de självstyranden områdenas antal ska vara
Läs merAnordnarna av gymnasieutbildning 37/520/2010
Datum 26.5.2010 Anordnarna av gymnasieutbildning Dnr 37/520/2010 Ärende ANSÖKAN TILL PILOTPROJEKTET FÖR STUDIEHANDLEDNING I GYMNASIET OCH FINANSIERING SOM HÄNFÖR SIG TILL DEN Undervisnings- och kulturministeriet
Läs merHandbok om utvecklingssamtal. ledning. Samarbete ger goda resultat
Handbok om utvecklingssamtal för kommundirektören och kommunens politiska ledning Samarbete ger goda resultat 2 Till läsaren Ledningen av kommunerna sker i samarbete mellan den politiska och den professionella
Läs merLOJO STADS MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHET FÖR SKOLELEVER VERKSAMHETSPLAN
LOJO STADS MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHET FÖR SKOLELEVER VERKSAMHETSPLAN Utbildningsnämndens svenska sektion 10.12.2008 2 1. UTGÅNGSPUNKTER FÖR ORDNANDET AV VERKSAMHETEN... 3 1.1. Lagstiftning... 3
Läs merHälsofrämjande aktivitet (TEA) inom den grundläggande hälsovården 2010
Hälsofrämjande aktivitet (TEA) inom den grundläggande hälsovården 2010 Svarsanvisningar Vi rekommenderar att ni först fyller i pappersformuläret. Besvarandet av enkäten kan avbrytas med knappen "Avbryt"
Läs merVerksamhetsrapport 2002
Verksamhetsrapport 2002 Hälso- och sjukvårdsberedning Nord Uppdrag 2002 Hälso- och sjukvårdsberedningarna ansvarar för att utvärdera det strategiska målet för hälso- och sjukvård utifrån analyser av befolkningens
Läs mer32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård
32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Momenten 30 och 31 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). Dessutom
Läs merKökar kommuns äldreomsorgsplan 2010 2015
1 Kökar kommuns äldreomsorgsplan 2010 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid 1 1. INLEDNING sid 2 1.1 Allmänt sid 2 1.2 Styrande dokument sid 2 1.3 Värderingar, attityder och förhållningssätt sid 2 2. MÅLSÄTTNING
Läs merJÄTTEBRA VASA SPORRAR SINA ARBETSTAGARE UNDER HELA ARBETSLIVET
JÄTTEBRA VASA SPORRAR SINA ARBETSTAGARE UNDER HELA ARBETSLIVET Vasa stads åldersprogram ÅLDERSPROGRAM I ANSLUTNING TILL VASA STADS PERSONALSTRATEGI VISION Vasa stads kunniga och välmående personal trivs
Läs merINSTRUKTION FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSVÄSENDET 2015 2017
INSTRUKTION FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSVÄSENDET 2015 2017 1 Innehåll 1. VERKSAMHETSIDÉ... 4 2. GRUND FÖR INSTRUKTIONEN... 4 3. SAMMANTRÄDES- OCH FÖRVALTNINGSFÖRFARANDE... 4 3.1. Tid och plats för sammanträde...
Läs merSKOLPSYKOLOGERNAS OCH SKOLKURATORERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014-2015. Sammanfattning
1 SKOLPSYKOLOGERNAS OCH SKOLKURATORERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Sammanfattning Skolpsykologernas och skolkuratorernas arbete har bl.a. bestått av samarbete med skolpersonal och av klientarbete med elever
Läs merHandikappolitiskt program. för. Orust kommun
FÖRFATTNINGSAMLING (7.16) Handikappolitiskt program för Orust kommun 2010 2014 Handikappolitiskt program Övergripande handlingsplan Dokumenttyp Planer Ämnesområde Handikappolitik Ägare/ansvarig Stabschef
Läs merBakgrundsinformation om hälsovårdscentralen
Hälsofrämjande verksamhet (TEA) inom primärvården Svarsanvisningar Vi rekommenderar att du först fyller i pappersformuläret. Du kan avbryta ifyllandet genom att klicka på "", och sedan fortsätta senare.
Läs merFolkhälsostrategi 2014-2018
Folkhälsostrategi 2014-2018 En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande och förebyggande insatser åstadkomma en
Läs merProjektbeskrivning Projektets delområden dygnet runt vård koordinerande verksamhet
Projektbeskrivning Projektet Trygghet i hemmet dygnet runt startade i augusti 2010. Det tvååriga projektet är Kristinestads eget med Österbottens Förbund som delfinansiär. Projektets huvudsakliga målgrupp
Läs merPlan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007
Plan för folkhälsoarbetet 2007 2011 Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 2 Foto omslag: Fysingen, Jan Franzén. Valstadagen, Franciesco Sapiensa. Grafisk form: PQ layout. 2007 Innehåll Inledning
Läs merSärskilt mål 10.1 Förbättra arbets- och funktionsförmågan hos personer som står utanför arbetslivet
1 Nationellt tema: Delaktighet Åtgärdsområde 5: Social delaktighet och bekämpning av fattigdom Åtgärdshelheter: Stödjande av den sociala delaktigheten hos de personer som har den svagaste ställningen på
Läs merSTATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM RIKTLINJER FÖR FRÄMJANDE AV IDROTT OCH MOTION
Bilaga 3 STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM RIKTLINJER FÖR FRÄMJANDE AV IDROTT OCH MOTION Bakgrund Enligt regeringsprogrammet för statsminister Matti Vanhanens andra regering främjas befolkningens välbefinnande,
Läs merFPA:s STANDARD FÖR REHABILITERING I ÖPPEN OCH SLUTEN VÅRD
1 FOLKPENSIONSANSTALTEN Hälsoavdelningen Rehabiliteringsgruppen FPA:s STANDARD FÖR REHABILITERING I ÖPPEN OCH SLUTEN VÅRD SERVICELINJEN FÖR ANPASSNINGSKURSER FÖR VUXNA MED CANCER Anpassningskurser för
Läs merFolkhälsorådet 2015-11-13 1. Dan Hovskär (KD), HSN Peter Persson (S), MB. Mohamad (S), HSN
Folkhälsorådet 2015-11-13 1 Plats och tid Vara Kommunhus, 13 november 2015, klockan 08.30-12.00 Beslutande Dan Hovskär (KD) HSNÖ Irene Karlsson (C) BIN Peter Persson (S) MBN Thore Agneta Svenson Edvardsson
Läs merFRÄMJANDE AV DEN MENTALA HÄLSAN HOS BARN OCH UNGA INTRODUKTION JA NEJ EX.M JA NEJ INTRODUKTION JA NEJ EX.M JA NEJ
Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: FRÄMJANDE AV DEN MENTALA HÄLSAN HOS BARN OCH UNGA EXAMINANDENS NAMN:
Läs merRP 177/2004 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård
RP 177/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om specialiserad
Läs merAlkohol- och drogpolitiskt program
STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Alkohol- och drogpolitiskt program Antaget av Kommunfullmäktige 2007-10-11, 178 Folkhälsorådet Skrivelse 1 (5) 2007-05-14 Lis palm 0526-19121 Dnr: lis.palm@stromstad.se
Läs merUngdomspolitiskt program för Karlskrona kommun
Ungdomspolitiskt program för Karlskrona kommun Gäller från och med 2012-10-18 2 Ungdomspolitiskt program Ungdomsrådet, som tidigare kallades ungdomsdemokratigruppen, där också framtagandet av ett ungdomspolitiskt
Läs merFPA:s STANDARD FÖR REHABILITERING I ÖPPEN OCH SLUTEN VÅRD
FOLKPENSIONSANSTALTEN Hälsoavdelningen Rehabiliteringsgruppen FPA:s STANDARD FÖR REHABILITERING I ÖPPEN OCH SLUTEN VÅRD SERVICELINJEN FÖR ANPASSNINGSKURSER FÖR BARN, UNGA OCH VUXNA MED HUDSJUKDOMAR - Anpassningskurser
Läs merH A N D I K A P P R Å D E T I K A R L E B Y V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E
H A N D I K A P P R Å D E T I K A R L E B Y V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E 2 0 1 1 HANDIKAPPRÅDET I KARLEBY VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 2011 Handikapprådets sammansättning 2011 På grund av kommunsammanslagningen
Läs merEsbo stad Protokoll 11. Valtuusto 30.01.2012 Sida 1 / 1
Valtuusto 30.01.2012 Sida 1 / 1 [Förhandsbesked] 6128/05.03.00/2011 Social- och hälsovårdsnämnden 133 15.12.2011 Stadsstyrelsen 11 9.1.2012 11 Fråga om fattigdom bland barnfamiljer Beredning och upplysningar:
Läs merUnder 2015 ska samtliga verksamheter genomföra den kommunövergripande miljöutbildningen vid APT. Respektive chef ansvarar för detta genomförande.
Verksamhetsplan 2015 FOKUSOMRÅDE - ORDNING OCH REDA I EKONOMIN Fullmäktigemål - Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet Kommunens alla verksamheter ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt
Läs merElevhälsoplan för Tuna skola
Elevhälsoplan för Tuna skola 2014-08-04 2 (10) Innehåll Inledning... 3 Arbetsgrupper... 3 Elevhälsoplanens grund... 4 Syftet med elevhälsoplanen... 4 Ansvar för elevhälsoarbetet... 4 Mål med elevhälsoarbetet...
Läs mer(För- och grundundervisningen samt gymnasieunder- visningen)
Uppdatering av kapitlet Elevvårdsarbete i Borgå stads kommunala läroplan (För- och grundundervisningen samt gymnasieunder- visningen) Innehåll 1 Inledning... 3 2 Elevhälsoarbetets verksamhetsprinciper...
Läs merGULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD
GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD KS 2014/45 Verksamhetsberättelse för år 2013 GULLSPÅNGS KOMMUN 1 Inledning Verksamhetsberättelsen beskriver det arbete som har stöttats med folkhälsorådets budget under
Läs merLokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2015-10-29 6 (xx) Dnr SN 2015/217 Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun Sammanfattning Arbetsgruppen för det drogförebyggande
Läs merLIVSKUNSKAP. Barn och Utbildningsnämnden Piteå kommun 2004 2004-04-28 BUN 51. Bilden gjord av mellanstadieelever Sjulnäs skola
LIVSKUNSKAP Barn och Utbildningsnämnden Piteå kommun 2004 2004-04-28 BUN 51 Bilden gjord av mellanstadieelever Sjulnäs skola SANT-plan för grund- och gymnasieskolan i Piteå kommun Mål SANT-undervisningen
Läs merFolkhälsoprogram 2014-2017
Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens
Läs merElevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun 2014-2015
Elevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun 2014-2015 Bli den du är! Var och en ska kunna bli allt det som den har förutsättning att bli! Elevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun Elevhälsan ska bidra
Läs merVERKSAMHETSPLAN för Ålands Idrott 2015 17
VERKSAMHETSPLAN för Ålands Idrott 2015 17 Fastställd av Idrottstinget 3.3.2015 Ålands Idrotts verksamhet FÖRBUNDETS VERKSAMHET Förbundets namn är Ålands Idrottsförbund där det officiella marknadsföringsnamnet
Läs merStrömbackaskolan läsåret 2015-2016. Handlingsplan mot droger
Strömbackaskolan läsåret 2015-2016 Handlingsplan mot droger! Piteå maj 2015, Piteå kommun Strömbackaskolan. Handlingsplan mot droger I detta dokument avses med ordet drog, alkohol, narkotika, icke medicinsk
Läs merHur motsvarar planerna lagens mål?
4 Slutsatser Utarbetandet av en plan för stadsregionen enligt ramlagen har huvudsakligen främjat det kommunala samarbetet i regionerna. Även samordningen av markanvändning, boende och trafik på regional
Läs merHANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN
HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 2006-12-20, 127 BAKGRUND I alla delar av världen, i varje land och på alla samhällsnivåer finns människor med funktionsnedsättningar. Handikappolitik
Läs merFyra hälsoutmaningar i Nacka
Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en
Läs merLÄGESRAPPORT PREDA. PREDA Lisa Hartman-Wedin 2004-02-19. Utecklingsområdet SKOLAN
PREDA Lisa Hartman-Wedin 2004-02-19 LÄGESRAPPORT PREDA Utecklingsområdet SKOLAN Minska användning av droger och alkohol bland barn och ungdomar i Kramfors kommun. Effektmål Öka ungdomars självkännedom
Läs merMål- och styrdokument för Västerviks kommuns arbete med barn och ungdomar
1 Fastställd av kommunstyrelsen 2014-04-28, 201 Mål- och styrdokument för Västerviks kommuns arbete med barn och ungdomar Styrning och ledning Arbetet med barn- och ungdomsfrågor, med fokus på samordning
Läs merUppdaterad 31.3.2011. FPA:s ASLAK-kurser innehåll och ansökningsförfarande
Uppdaterad 31.3.2011 FPA:s ASLAK-kurser innehåll och ansökningsförfarande 1 FPA:s ASLAK-KURSER INNEHÅLL OCH ANSÖKNINGSFÖRFARANDE gäller från 1.1.2012 Innehållsförteckning FPA:s ASLAK-KURSER INNEHÅLL OCH
Läs merBarn- och ungdomspolitiskt handlingsprogram 2011-2013. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-03-24
Barn- och ungdomspolitiskt handlingsprogram 2011-2013 Antaget av Kommunfullmäktige 2011-03-24 1. Syfte Lysekils barn och ungdomspolitiska handlingsprogram 2011-2013 syftar till att: Definitioner Beskriva
Läs merKungsbackanämnden Bokslut 2013
Ärende 4 - bilaga Kungsbackanämnden Bokslut 2013 Bokslut 2013 Kungsbackanämnden Kungsbackanämnden Ledamöter Ulrika Jörgensen (M), ordförande Maud Lanne (S), vice ordförande Charlotte Wallenstein (M) Bo
Läs merLäroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo
Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo Resultatenheten Svenska bildningstjänster, 6/2016 Innehåll INLÄGG... 3 1 UTGÅNGSPUNKTER FÖR DEN FÖRBEREDANDE
Läs merIdrottspolitiskt program för Falköpings kommun
Idrottspolitiskt program för Falköpings kommun Beachhallen Antaget av kommunfullmäktige den 30 mars 2015, 28 Innehållsförteckning Inledning... 3 Idrotten är en samhällsresurs... 4 Idrottsrörelsens verksamhetsidé...
Läs merKT Cirkulär 3/2015 bilaga 1 1 (9) Hämäläinen 11.3.2015. Promemoria om de viktigaste ändringarna i jämställdhetslagen. De viktigaste ändringarna
KT Cirkulär 3/2015 bilaga 1 1 (9) Promemoria om de viktigaste ändringarna i jämställdhetslagen De viktigaste ändringarna Jämställdhetsplan och lönekartläggning Jämställdhetsplanen utarbetas av arbetsgivaren
Läs merEsbo stad Protokoll 86. Nämnden Svenska rum 19.11.2015 Sida 1 / 1
Nämnden Svenska rum 19.11.2015 Sida 1 / 1 249/2015 02.02.02 86 Uppföljningsrapport för nämnden Svenska rum 31.10.2015 Beredning och upplysningar: Kirsti Askolin, tel. 09 816 52161 Katja Hagman, tel. 09
Läs merANVISNINGAR FÖR GENOMFÖRANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD SAMT STORLEKEN AV VÅRDARVODENA I LOVISA FRÅN OCH MED 1.1. 2013
ANVISNINGAR FÖR GENOMFÖRANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD SAMT STORLEKEN AV VÅRDARVODENA I LOVISA FRÅN OCH MED 1.1. 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BEGREPP OCH DEFINITIONER INOM NÄRSTÅENDEVÅRDEN 2. KRITERIER
Läs merKAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd
KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som
Läs merTEKNISKA CENTRALEN Principer för verksamheten Till tekniska centralen hör följande huvudansvarsområden: Tyngdpunkter för verksamheten
TEKNISKA CENTRALEN Principer för verksamheten Tekniska centralens uppgift är att främja och upprätthålla stadsmiljöns funktionsduglighet, trivsamhet och säkerhet genom att styra och övervaka byggandet
Läs merVÄLKOMMEN TILL SKOLAN!
VÄLKOMMEN TILL SKOLAN! BÄSTA VÅRDNADSHAVARE Att inleda det första skolåret upplevs både med glädje och spänning. I detta häfte finns information som är nyttig då en familjemedlem skall inleda sin skolgång.
Läs merRevisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd
Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011 Eskilstuna kommun Granskning av anhörigstöd Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och
Läs merLiv & Hälsa ung 2011
2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &
Läs merÄNDRADE GRUNDER FÖR LÄROPLANEN FÖR GYMNASIEUTBILDNINGEN: STUDERANDEVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄKERHET
1 ÄNDRADE GRUNDER FÖR LÄROPLANEN FÖR GYMNASIEUTBILDNINGEN: STUDERANDEVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 2 Innehåll 1. Studerandevård... 3 2. Studerandevårdsplaner... 3 3. Yrkesövergripande samarbete
Läs merHembesök som främjar de äldres välbefinnande
FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 19.12.2013 1 (5) Hembesök som främjar de äldres välbefinnande Anvisningar för dem som gör hembesök som främjar välbefinnandet Tupu Holma & Hannele Häkkinen Bakgrund I Finland har
Läs merBarn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun
TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman, 0550-88045 johan.ohman@kristinehamn.se Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun Sammanfattning 2006 antogs av kommunfullmäktige i Kristinehamns
Läs merRiktlinjer och policys för IFK Borlänge Alpin
Riktlinjer och policys för IFK Borlänge Alpin Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 1 2. IFK BORLÄNGE ALPIN STRÄVAR EFTER ATT:... 2 3. ATT VARA FÖRÄLDER I IFK BORLÄNGE ALPIN... 2 4. ATT VARA AKTIV ÅKARE
Läs merSkolans klubbverksamhet stödjer den grundläggande utbildningen
Skolans klubbverksamhet stödjer den grundläggande utbildningen Skolans klubbverksamhet utvecklar kvaliteten i den grundläggande utbildningen De resurser som frigörs från undervisningen när åldersklasserna
Läs merKultur- och fritidsvaneundersökningen
LERUM Kultur- och fritidsvaneundersökningen Frivan en källa att ösa ur Barn, kultur och natur ska göras till bärare av kommunens identitet Saxat ur kommunens inriktningsmål 2009-2011 Bakgrund Kultur- och
Läs mer4A ELEVVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄKERHET
4A ELEVVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 4A.1 Yrkesövergripande samarbete inom elevvården 4A.2 Gemensam elevvård 4A.3 Individuell elevvård 4A.4 Elevvårdsplaner 4A.4.1 Välfärdsplan 4A.4.2 Elevvården
Läs merVÄLFÄRDSPLAN FÖR BARN OCH UNGA I HELSINGFORS. Bergen 18-20.9.2011 Bettina von Kraemer, Minna Tikanoja
VÄLFÄRDSPLAN FÖR BARN OCH UNGA I HELSINGFORS Bergen 18-20.9.2011 Bettina von Kraemer, Minna Tikanoja Bakgrund Den omarbetade barnskyddslagen (417/2007, 12 ) ålägger kommunerna att varje fullmäktigeperiod
Läs merPsoriasisförbundets. tjänster
Psoriasisförbundets tjänster PSORIASISFÖRBUNDETS TJÄNSTER Psoriasisliitto - Psoriasisförbundet ry är en landsomfattande patientoch folkhälsoorganisation. Psoriasisförbundet arbetar för att utveckla service
Läs merLaholmsnämnden Bokslut 2010
Laholmsnämnden Bokslut 2010 Bokslut Laholmsnämnden LNLHM110014 Ledamöter Margareta Bengtsson (M), ordf. Thomas Jönsson (M) Angela Magnusson (M) Annalena Emilsson (C) Monica Yngvesson (S), v ordf. Villemo
Läs meralkohol- och drogpolitiskt program
alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav
Läs merFolkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017
Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och
Läs merFolkhälsoprogram för åren 2011-2016
1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning
Läs merIdrottsprogrammet ELIT
Idrottsprogrammet ELIT Är du en elitsatsande idrottstalang? Då är det här du ska tillbringa dina år på gymnasiet. Tillgängliga idrottskurser (hos IGU) Specialidrott Träningslära, Näringslära, Ledarskap
Läs mer