Fokusrapport. Stockholms läns landsting
|
|
- Birgitta Viklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Medicinskt programarbete Fokusrapport Kostnader för bröstcancervårdkedjans olika steg på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna år inför framtida krav på prioriteringar och kostnadseffektivitet Stockholms läns landsting 2006
2
3 Fokusrapport Kostnader för bröstcancervårdkedjans olika steg på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna år inför framtida krav på prioriteringar och kostnadseffektivitet Rapporten är framtagen av: Ann-Marie Billgren Nils Wilking Ulrik Ringborg ISBN Forum för kunskap och gemensam utveckling
4 Om det medicinska programarbetet i SLL Det medicinska programarbetet (MPA) i Stockholms läns landsting är till för att vårdgivare, beställare och patienter skall mötas för att forma en god och jämlik vård för länets 1,9 miljoner invånare. Kunskapen om den goda vården skall vara gemensam, tillgänglig och genomlysbar och bilda grund för bättre beslut i vården. Arbetet drivs inom Forum, Centrum för vårdutveckling. Sakkunniga från produktion och beställare deltar i arbetet. Patientföreträdarna har också en viktig roll i arbetet och medverkar i de olika grupperna. Stockholms Medicinska Råd och 17 Programråd har skapats för att driva arbetet. Ett flertal årsrapporter, regionala vårdprogram och fokusrapporter har redan publicerats och arbetet med nya rapporter fortskrider kontinuerligt. Syftet med fokusrapporterna är att lyfta fram och belysa angelägna områden, att beskriva dagsläget och diskutera och föreslå möjliga lösningar. Rapporterna från MPA skall vara en bas för dialog mellan beställare och producenter om den medicinska kvaliteten i vården och utgör en grund för beställarorganisationens styrning och uppföljning av vården. Programarbetet har samlat ett stort nätverk av sakkunniga och har lagt grunden till en gemensam arena för vårdens parter
5 Förord Cancersjukdomarna utgör en av de större folksjukdomsgrupperna. Det har förelegat en incidensökning motsvarande 1-2 % per år sedan cancerregistreringen påbörjades i Sverige 1958 (1). Under 1990-talet har en prevalensökning skattats till 3 % per år, (2), vilket bland annat beror på förlängd överlevnad för patienter med en cancerdiagnos. Dessa epidemiologiska data talar för en successivt ökad belastning på sjukvårdssystemet. Förutom en ökad sjukdomsbörda har det tillkommit innovationer inom diagnostik och behandling som leder till att varje patient kan erbjudas mer insatser från sjukvården. Det är därför betydelsefullt att resurser finns för att möta denna belastning men också att dessa används på ett effektivt sätt. Ersättningen, utbetald av landstinget, för svensk cancersjukvård har inte tidigare varit specificerad. Man har tidigare brukat räkna med att ca 10 % av den totala direkta sjukvårdsersättningen har avsatts för cancersjukvård, men detta torde vara en grov skattning. Enligt SBU-rapporten om cytostatikabehandling uppgår ersättningen till 6-7 % (3). SBU-rapporten Strålbehandling vid cancer (4) anger att direkta ersättningar för cancersjukvård 1993 var 6,9 miljarder kronor. Enligt 2001 års prisnivå motsvarar detta 8,9 miljarder i direkta sjukvårdsersättningar vilket är c:a 30 % av den totala ersättningen för samhällets cancersjukvård. Enligt Socialstyrelsens ekonomer beräknas direkta sjukvårdsersättningen 2001 motsvara ca 9 miljarder kronor. Detta innebär i praktiken att inga nya pengar tillförts cancersjukvården sedan Med begränsade resurser ter sig ett system, baserat på kostnadseffektivitet, som mycket attraktivt. För de flesta cancersjukdomar finns vårdprogram, som beskriver en vårdkedja med krav på hur 1. prevention bör bedrivas 2. primärutredning bör ske 3. primär behandling bör ges 4. eventuellt återfall i generaliserad sjukdom bör utredas 5. tidig palliativ vård bör ges 6. vård i livets slutskede (sen palliativ vård) bör ges
6 Om kostnaden för att patienterna erhåller vård i enlighet med ett sådant program kunde beräknas för varje enskilt steg, skulle en kostnadseffektivitet uppnås om prevalens, återfallsfrekvens eller dödlighet minskade. I nuvarande ersättningssystem, KÖKS för öppenvård samt DRG för slutenvård, ges endast möjlighet att beräkna summan av utbetald ersättning för den största delen av vårdkedjan, uppdelat på öppenvård respektive slutenvård. Ett nytt system för ersättning för öppenvård tas i bruk från och med 1/ Ersättningen skall baseras på samma sätt som i slutenvård med DRG. Genom att registrera kvalificerade åtgärder KVÅ (Klassifikation av vårdåtgärder) som komplement till diagnoser, kan vi förhoppningsvis få ett system som bättre beskriver den öppna vården. Ersättning för öppenvårdsbesöken kommer att baseras på kostnad per patient (KPP). Ett annat sätt att beräkna kostnadseffektivitet är att använda direkt registrerade KPP-data. Denna databas, som sedan flera år finns på de större sjukhusen, möjliggör att den verkliga kostnaden kan till största del identifieras och knytas till de olika stegen i vårdprogrammet. KPP-data finns tyvärr idag inte för den sena palliativa fasen. Ett sådant synsätt bedöms kunna bli ett betydelsefullt hjälpmedel för såväl den medicinska professionen som sjukvårdshuvudmän, beställare och politiker. I denna rapport har vi valt att illustrera ovanstående synsätt för vårdprogrammet för bröstcancer. Rapporten är författad av: Ann-Marie Billgren, Överläkare, Med. dr. Ulrik Ringborg, professor i onkologi. Hans Wilking Leg. läkare, Docent, Institutionen för Onkologi och Patologi, Karolinska Institutet. Följande personer har också bidragit med värdefulla insatser: Bengt Jönsson samt Jonas Lundkvist, Handelshögskolan i Stockholm, för inspirerande och värdefulla synpunkter. Arne Nilsson samt Torsten Siegel, SLL, för tillhandahållande av VAL-databasen efter adekvata sorteringar
7 Stig Hagström, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, för tillhandahållande av KPP-data för patienter med bröstcancer. Eva Rämme Bremberg, Karolinska Apoteket, för tillhandahållande av priser på läkemedel samt statistik över kostnaderna för cytostatika. Jan Adolfson, Onkologiskt centrum, för tillhandahållande av data från OC bröstcancerregister. Stockholms Medicinska Råd har antagit rapporten 25 januari Kaj Lindvall Ordförande Stockholms Medicinska Råd Ulrik Ringborg Medicinskt Råd, ordförande Programrådet Onkologi-Hematologi Susanna Lagersten Enhetschef Medicinska programarbetet Centrum för vårdutveckling Forum för kunskap och gemensam utveckling Stockholms läns landsting - 5 -
8 - 6 -
9 Innehåll Om det medicinska programarbetet i SLL...2 Förord...3 Innehåll...7 Kartläggning...9 Bröstcancer...9 Vårdprogram...10 Metoder...10 Prevention...11 Ersättningar baserade på KÖKS/DRG för alla akutsjukhus i SLL...11 Kostnader baserade på KPP för Karolinska Universitetssjukhuset...18 Analys...23 Strategiförslag...25 Referenser
10 - 8 -
11 Kartläggning Bröstcancer Denna tumörform utgör drygt 25 % av kvinnlig cancer. Den totala vårdkedjan är innehållsrik. Primärprevention är ännu ej evidensbaserad medan tidigdiagnostik med screening mammografi rekommenderas för kvinnor år. Ett flertal diagnostiska metoder tillämpas, exempelvis olika former av bilddiagnostik. Inom patologi och cytologi användes metoder för bestämning av olika former av receptorer, proliferativ aktivitet och ibland kromosomala förändringar. Den primära behandlingen är vanligtvis multidisciplinär. Ofta kombineras kirurgi och strålbehandling och en stor del av patienterna får också tilläggsbehandling, antingen med hormonella behandlingsmetoder eller med cytostatikabehandling. Vid återfall förekommer vanligtvis medikamentell cancerbehandling men ofta också kirurgisk behandling och strålterapi. Ett flertal metoder tillämpas i den tidiga palliativa fasen eftersom överlevnadseffekter kan påvisas. Även i den sena palliativa fasen kan sådana metoder framgångsrikt tillämpas i symptomlindrande syfte. Bröstcancersjukdomen har tilldragit sig ett stort intresse inom den molekylära genetiken där metoder utvecklats för identifiering av extrema högriskgrupper. Detta leder till att nya preventiva program vid sidan av mammografiscreening är under utveckling. Psykosocial onkologi och rehabilitering är betydelsefulla verksamheter inom bröstcancerområdet. Detta gäller vid såväl kurativt syftande behandlingar som inom den palliativa onkologin
12 Vårdprogram Vårdprogrammet för bröstcancer utgör ett av 16 officiella vårdprogram som idag finns inom cancervården. Vårdprogrammen specificerar primär diagnostik och behandling samt uppföljningsrutiner. Vårdprogrammet för bröstcancer är ett av de äldsta vårdprogrammen inom Stockholms läns landsting. Det har varit i funktion sedan mitten av 1970-talet och till vårdprogrammet är kopplat ett vårdprogramregister med databasen förlagd till det regionala cancerregistret. Med hjälp av detta kan representativa patientgrupper identifieras för beskrivning av populationen bröstcancerpatienter, incidenstrender och behandlingsresultat. Metoder För alla aktörer inom sjukvården torde det vara av vikt att ersättningen för given vård bör motsvara kostnaden. Att så inte är fallet för de olika enheterna kan bero på fördelningsåtgärder, prioriteringsåtgärder, felaktiga fördelningsnycklar o s v. I detta arbete har vi antagit att ersättning från SLL motsvarar den verkliga kostnaden på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Alla vårdprogram beskriver och kan delas upp enligt en gemensam modell i: Prevention. Diagnos av primär sjukdom. Behandling och uppföljning av primär sjukdom. Diagnos av återfall - i de flesta fall i en generaliserad sjukdom. Tumörspecifik behandling i den palliativa fasen. En mycket stor del av vården bedrivs inom akutsjukhusen. Där har ersättningen, som betalats ut av SLL för de olika cancersjukdomarna kunnat identifieras via VAL-databasen. Ersättningen är baserad på öppenvårdsbesök och slutenvårdstillfällen (med öppenvårdsbesök avses mottagningar på sjukhusen). Endast ersättning där cancerdiagnosen varit huvuddiagnos, har medta
13 gits i tabell 1 och 2. För slutenvården (SLV) har ersättningen för de olika cancerdiagnoserna väl kunnat identifieras. Problemet har varit öppenvården (ÖV), där upp emot 50 % av besöken saknat diagnos, vilket medfört att ersättningen redovisade i tabell 1 och 2 för ÖV är för låga. De flesta akutsjukhus idag fördelar de verkliga kostnaderna för vården till ett system kostnad per patient (KPP). Detta system används på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och har nedan använts för att på detaljnivå kunna beskriva var de olika kostnaderna finns i cancervårdkedjan. När det gäller läkemedelskostnaden, har denna ej ingått i den öppna vården, utan kostnaden för denna har skattats. Prevention Kostnader för den organiserade mammografiscreeningen uppgick år 2001 till 39 mkr. Denna ersättning är anslagsfinansierad. Ersättningar baserade på KÖKS/DRG för alla akutsjukhus i SLL VAL-databasen Landstingets VAL-databas innehåller detaljerade uppgifter om alla registrerade vårdtillfällen (DRG) samt alla registrerade besök (KÖKS) inom den av SLL finansierade vården. För varje vårdtillfälle respektive besök innehåller databasen uppgifter om: Vårdenhet. Patient. Vårdtillfället/besöket, oftast med diagnoser. Produkter enligt Stockholmsmodellen, t ex röntgenundersökningar (inklusive fakturerat belopp)
14 DRG-registreringen är nästan fullständig beträffande diagnoser, medan brister tidigare har förelegat beträffande diagnoser i KÖKS-registreringen. Strålbehandling utgör en stor ersättning inom cancervården. Tyvärr har man tidigare inte haft krav på diagnosregistrering, varför denna ersättning troligen inte finns med i de olika specificerade cancerdiagnoserna utan endast i totalsumman för ersättningen. KÖKS En ersättning utbetald av landstinget baserad på ett öppenvårdsbesök, där ersättningen klassificeras av behandlande läkare efter svårighetsgrad i en skala på 1-5. Denna ersättning kompletteras med en ersättning för beställda diagnostiska undersökningar. Upp till 50 % av registrerade besök saknar diagnos år DRG En ersättning utbetald av landstinget som baseras på ett slutenvårdstillfälle. Denna ersättning inkluderar all vård och utförda undersökningar samt givna läkemedel. Ersättningen är knuten till diagnosen. Normalt spelar längden för ett vårdtillfälle ingen roll, men vid extremt långa vårdtillfällen finns möjligheter att erhålla ytterfallsersättning baserat på KPP. Ersättningar för vård på akutsjukhus Nedanstående tabeller har som underlag endast besök/vårdtillfällen där cancerdiagnosen har registrerats som huvuddiagnos. Tabell 1 visar utvecklingen av den totala ersättningen för cancersjukvård för de 5 vanligaste cancerdiagnoserna respektive all cancervård inom SLL:s akutsjukhus uppdelat på öppenvård respektive slutenvård år Läkemedel ingår i den ersättning som redovisas för slutenvård. Kostnaden för läkemedel, som är en mycket stor kostnad inom öppenvård, har inte kunnat identifieras och finns därför inte med i dessa tabeller. Tabell 1a och 1b visar utvecklingen av de totala ersättningarna uppdelat på kirurgisk onkologi respektive icke kirurgisk onkologi. Man ser i tabell 1a att den onkologiska slutenvården har minskat för bröstcancer och legat relativt stabilt för övriga diagnoser. Den öppna vården har stått för en markant ökning inom hela den onkologiska cancervården. Detta sammanhänger med en utveckling mot bland annat en annorlunda kirurgisk behandling vid bröst
15 cancer, där den vanligaste operationen utgörs av partiell mastektomi i bröstbevarande syfte. Ett sådant ingrepp kompletteras med postoperativ strålterapi, som ges inom öppenvården. Dessutom spelar den medikamentella tilläggsbehandlingen en stor roll i bröstcancer liksom återfallsbehandling som har en livsförlängande effekt vid denna diagnos. Beträffande den kirurgiska delen är förskjutningen mellan öppenvård och slutenvård marginell. För den onkologiska vården har minskade antal slutenvårdsplatser resulterat i minskade antalet patienter vårdats på specialistklinik. Detta har medfört att patienter har vårdats i andra vårdformer och troligen behövt större tillgång till den onkologiska öppenvården samt konsultverksamhet. En uppdelning av bröstcancervården år 2001 fördelat på de stora akutsjukhusen i Stockholm redovisas i tabell 2. Tabell 2a och 2b redovisar hur kostnaderna fördelar sig vid en uppdelning i onkologiska kliniker respektive ickeonkologiska kliniker. Största kostnaden för vård ligger på onkologklinikerna när det gäller den öppna vården. De stora kostnaderna för slutenvård på övriga kliniker domineras av vård på kirurgklinikerna, där de flesta patienterna primärt behandlas med operation. Ersättningar för vård utanför akutsjukhus I den sena palliativa fasen av sjukdomen, bedrivs ofta vården antingen som avancerad vård i hemmet eller på palliativa slutenvårdsenheter alternativt hospice. I dag är det mycket svårt om inte säga omöjligt att få tillgång till ersättning för patienter som vårdas i denna senare del av palliativ fas. Läkemedelskostnader Tidigare skedde en del av cytostatikaförskrivningen på recept. Då belastade kostnaden landstingets/statens kostnad för läkemedelsförmånen utan att kunna hänföras specifikt till cancersjukvården. Under genomfördes en total överföring av all cytostatikaförskrivning till rekvisitionsförfarande. Därigenom kom kostnaden att belasta den enskilda kliniken. Förskrivande klinik ersätts för kostnadsökningen, som överföringen medförde, enligt särskilt avtal med Beställarkontor Vård. Den totala läkemedelskostnaden för cancerläkemedel utgör ca millioner kronor/år i Sverige. 20 % d v s ca 200 millioner kronor/år av denna kostnad kommer från Stockholms läns landstings upptagningsområde (6)
16 Tabell 1. Ersättning för de fem mest frekventa cancerdiagnoserna samt total ersättning för all cancersjukvård inom SLL:s akutsjukvård (miljoner kronor) ÅR Diagnos Typ av vård Bröstcancer Slutenvård Öppenvård Summa Koloncancer Slutenvård Öppenvård Summa Lungcancer Slutenvård Öppenvård Summa Prostatacancer Slutenvård Öppenvård Summa Äggstockscancer Slutenvård Öppenvård Summa All cancer Slutenvård Öppenvård Summa OBS! Läkemedelskostnad ingår ej i ersättningen för öppenvård. Öppenvårdens (ÖV) summor är för låga p g a bristande diagnosregistrering
17 Tabell 1a. Härav ersättning för de fem mest frekventa cancerdiagnoserna samt total ersättning för cancersjukvård inom SLL:s ONKOLOGISKA kliniker (miljoner kronor) ÅR Diagnos Typ av vård Bröstcancer Slutenvård Öppenvård Summa Koloncancer Slutenvård Öppenvård Summa Lungcancer Slutenvård Öppenvård Summa Prostatacancer Slutenvård Öppenvård Summa Äggstockscancer Slutenvård Öppenvård Summa All cancer Slutenvård Öppenvård Summa OBS! Läkemedelskostnad ingår ej i ersättningen för öppenvård. Öppenvårdens (ÖV) summor är för låga p g a bristande diagnosregistrering
18 Tabell 1b. Härav ersättning för de fem mest frekventa cancerdiagnoserna samt total ersättning för cancersjukvård inom SLL:s ICKE ONKOLOGISKA kliniker (miljoner kronor) ÅR Diagnos Typ av vård Bröstcancer Slutenvård Öppenvård Summa Koloncancer Slutenvård Öppenvård Summa Lungcancer Slutenvård Öppenvård Summa Prostatacancer Slutenvård Öppenvård Summa Äggstockscancer Slutenvård Öppenvård Summa All cancer Slutenvård Öppenvård Summa OBS! Läkemedelskostnad ingår ej i ersättningen för öppenvård. Öppenvårdens (ÖV) summor är för låga p g a bristande diagnosregistrering
19 Tabell 2. Ersättning för bröstcancer år 2001 specificerat på de stora akutsjukhusen (miljoner kronor) Sjukhus S:t Göran SÖS HS KS DS ÖVR TOTALT SLV 4,9 8,2 7,9 20,4 5,8 10,0 57,2 ÖPV 3,4 23,7 9,4 28,2 10,8 0,8 76,3 Summa 8,3 31,9 17,3 48,6 16,6 10,8 133,5 OBS! Läkemedelskostnad ingår ej i ersättningen för öppenvård. Öppenvårdens (ÖV) summor är för låga pga bristande diagnosregistrering. Tabell 2a. Härav ersättning för bröstcancer år 2001 specificerat på de stora akutsjukhusen för de ONKOLOGISKA klinikerna (miljoner kronor) Sjukhus S:t Göran SÖS HS KS DS ÖVR TOTALT SLV - 4,8 1,0 9, ,3 ÖPV - 23,6 7,2 24,4 9,9-64,1 Summa - 28,4 8,2 33,9 9,9-79,4 OBS! Läkemedelskostnad ingår ej i ersättningen för öppenvård. Öppenvårdens (ÖV) summor är för låga pga bristande diagnosregistrering. Tabell 2b. Härav ersättning för bröstcancer år 2001 specificerat på de stora akutsjukhusen för de ICKE ONKOLOGISKA klinikerna (miljoner kronor) Sjukhus S:t Göran SÖS HS KS DS ÖVR TOTALT SLV 4,9 3,4 6,9 10,9 5,8 10,0 41,9 ÖPV 3,4 0,1 2,2 3,8 0,9 0,8 12,2 Summa 8,3 3,5 9,1 14,7 6,7 10,8 54,1 OBS! Läkemedelskostnad ingår ej i ersättningen för öppenvård. Öppenvårdens (ÖV) summor är för låga pga bristande diagnosregistrering
20 Kostnader baserade på KPP för Karolinska Universitetssjukhuset i Solna KPP Inom Karolinska Universitetssjukhuset i Solna finns möjligheter att identifiera verkliga kostnader per patient (KPP). Beräkningen genomförs i 4 steg: 1. Identifiera relevant sjukvårdskostnad; vilka kostnader skall ingå? 2. Identifiera och fördela kostnader för gemensamma verksamheter. 3. Beskriva och kostnadsberäkna vårdtjänster. 4. Knyta konsumtion av vårdtjänster till enskild vårdkontakt. Nationella rekommendationer finns för alla fyra steg i modellen (6). Skattningar av säkerhet pekar mot en överensstämmelse, när kostnaderna fördelats enligt ovanstående 4 steg, så hög som 98 % på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Kostnader för vård på Karolinska Universitetssjukhuset år 2001 En mer detaljerad analys av kostnader i den del av vårdkedjan för bröstcancer som ligger inom akutsjukvården presenteras i tabell 3. Tabellen visar kostnader beräknade via KPP, med en fördelning mellan dels kirurgisk och icke kirurgisk onkologi, men även fördelat enligt de olika stegen i vårdkedjan. Den primära behandlingen inklusive diagnostik utgjorde 57,6 % av kostnaderna varav 19,3 % låg inom kirurgisk onkologi och 38,3 % inom ickekirurgisk onkologi. Strålbehandling utgör en stor post, 23,1 % av den totala kostnaden. Man kan också se att slutenvårdskostnader dominerar för den kirurgiska onkologin medan öppenvårdskostnader dominerar för den ickekirurgiska onkologin. Cytostatikabehandling, både som primär som återfallsbehandling, ges framförallt inom den öppna vården, det vill säga skrevs på recept Inom slutenvården är kostnaden för alla givna läkemedel inkluderade
21 Återfallsbehandlingen inklusive diagnostik utgjorde 42,4 % av de totala kostnaderna med 8,8 % inom kirurgiska onkologin och 33,6 % inom den icke-kirurgiska onkologin
22 Tabell 3. Kostnader enligt KPP år 2001 för vård av BRÖSTCANCER på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna uppdelat på de olika stegen i vårdkedjan (miljoner kronor) Icke kirurgisk Kirurgisk Totalt onkologi onkologi ÖV SLV Totalt ÖV SLV Totalt ÖV SLV Totalt Primär diagnostik Radiologi 0,7 0,7 Klinisk kemi 0,2 0,1 Patologi 0,7 0,7 Summa 1,6 1,6 1,5 1,5 1,6 1,5 3,1 Primär behandling 1,6 1,5 Kirurgi 0,6 4,7 Plastikkirurgi 1,3 6,7 Strålbehandling 17,7 Återbesök/vtf 8,6 0,5 Psykosoc. 0,3 Vårddygn-RAH 0,7 Summa 26,6 1,2 27,8 1,9 11,4 13,3 28,5 12,6 41,1 Återfalldiagnostik Radiologi 3,3 0,4 0,4 Klinisk fysik 0,3 0,1 0,1 Klinisk kemi 1,1 0,2 - Patologi 2,2 0,1 0,5 Nuklearmedicin 1,4 0,1 0,1 0,2 Immunologi 0,1 0,2 Infektion 0,1 Summa 8,3 1,0 9,3 0,1 1,5 1,6 8,4 2,5 10,9 Återfallsbehandling Ortopedisk kirurgi 1,7 Kärlkirurgi 0,4 0,2 Pleurodes 0,5 Nerokirurgi 2,4 Strålbehandling 2,0 Återbesök/vtf 2,3 2,5 Psykosocial-RAH 0,1 Vårddygn-RaH 9,6 Övrigt Summa 4,4 12,1 16,5 0,4 4,8 5,2 4,8 16,9 21,7 TOTALT 40,9 14,3 55,2 2,4 19, ,3 33,5 76,8 OBS! Läkemedel ingår ej i öppenvård (ÖV). SLV= slutenvård
23 Läkemedelskostnader Den totala kostnaden för cancerläkemedel i form av cytostatika utgör millioner kronor/år i Sverige. 20 % d v s 200 millioner kronor/år av denna kostnad kommer från Stockholms läns landstings upptagningsområde (6). Bröstcancer utgör ca 15 % av all cancersjukdom, men uppskattningsvis torde läkemedelskostnaderna utgöra en större andel, 25 %, ty bröstcancer har en stor andel av alla effektiva cytostatika, som både används primärt men även i den oftast långa palliativa fasen. Med detta resonemang torde den totala läkemedelskostnaden för bröstcancer utgöra minst 50 millioner kronor/år. I detta arbete har vi försökt uppskatta läkemedelskostnaden och fördela denna mellan primärbehandling och återfallsbehandling. År 2003 insjuknade patienter i Sverige i bröstcancer, varav patienter i Stockholm- Gotland regionen. 361 av dessa erhöll primär cytostatikabehandling efter kirurgi enligt vårdprogrammets riktlinjer och dessutom erhöll 1000 patienter antihormonell terapi (7). Kostnaden för den primära behandlingen har kraftigt ökat de senaste åren, då flera nya dyrare läkemedel, som visat effekt på överlevnad, introducerats. Tabell 4 visar på kostnadsutvecklingen för läkemedel under åren 2001, 2004, 2005 för den primära behandlingen. Vi har antagit att totalt 350 patienter/år har erhållit adjuvant (tilläggsbehandling efter kirurgi) cytostatikabehandling. Dessutom att 1000 patienter/år har erhållit antihormoner, samt att 70 patienter år 2005 har erhållit antikroppsbehandling (trastuzumab) adjuvant. Kostnaden för den vanligaste cytostatikabehandlingen efter kirurgi (FEC) har stigit från ca kronor till ca kronor/patient på grund av ökad mängd cytostatika. Taxaner, ett nytillskott till cytostatikabehandlingen efter kirurgi, som är väsentligt dyrare har introducerats på senare år, som ett mycket potent cytostatika vid bröstcancerbehandling. För de c:a 20 % d v s 70 patienter, som betraktas som högrisk, erbjuds enligt vårdprogrammet den mest potenta cytostatikaregimen, vilket medför att cytostatikakostnaden för dessa patienter ökar. Dessutom har det kommit nya antihormoner (aromatashämmare), som ökat den sjukdomsfria överlevnaden, och därmed tagit plats i den primära behandlingen för vissa patienter. Då det idag saknas exakta siffror på antalet patienter som behandlats med dessa aromatashämmare, har vi gjort ett
24 antagande att av de patienter som erhöll antihormonell behandling har 100 respektive 200 patienter erhållit aromatashämmare år 2004 respektive Även antikroppsbehandling (trastuzumab) har visat överlevnadsvinster. Behandlingsbara (ca 20 %) patienter, bör erbjudas även denna behandling under 1 år, om de på grund av hög risk fått cytostatikabehandling. Tabell 4 Utvecklingen för den primära läkemedelskostnaden för bröstcancer (miljoner kronor) ÅR Antal patienter/år Kostnad per patient BEHANDLING CYTOSTATIKA FEC 60 x ,6 FEC 75 x ,5 4,5 Dosesc FEC x ,6 2,3 2,3 TAC x ,7 4,7 SUMMA ,2 11,5 11,5 ANTIHORMONER Tamoxifen i 5 år x1 5,0 Aromatashämmare i 5år ,5 4,0 5x13 6,5 13,0 SUMMA 5,0 11,0 17,0 ANTIKROPPAR Trastuzumab i 1 år ,8 TOTALT ,2 22,5 50,3-22 -
25 Analys Kostnaden för cancervården i SLL är svåröverblickbar. Den enda säkra kostnaden är för den preventiva mammografiscreeningen, som är anslagsfinansierad. För den senare delen av vårdkedjan, i den sena palliativa fasen, har inte kostnaden kunnat identifieras i dagens system. För cancervården inom SLL:s akutsjukhus har den största delen av vården fram till år 2002 kunnat identifieras med hjälp av diagnoser. Detta har varit viktigt då cancervård bedrivs på många andra kliniker förutom onkologkliniker. Inom öppenvården (KÖKS) har diagnosregistreringen tidigare varit bristfällig, men under senare år stramats upp. Detta har medfört att kostnaderna för strålbehandling ej kunnat fördelas på de olika cancerdiagnoserna före år På senare år har dessutom diagnoskoderna ändrats, bland annat för onkologin, där man infört åtgärder som huvuddiagnoser, t ex Z510 samt Z511, som beskriver strålbehandling respektive cytostatikabehandling. Detta har medfört att möjlighet att analysera data över en tidsaxel försvårats, och som att analysen endast redovisar ersättning fram till år Det nya beskrivningssystemet BESS, som infördes 1/1 2006, bör innebära en förbättring. Detta system baseras på diagnoser samt kvalificerade åtgärder (KVÅ). Tyvärr återspeglar inte de åtgärder som är framtagna cancervårdens komplexa patientomhändertagande. Diagnos samt KVÅ beskriver inte heller var i vårdkedjan patienten befinner sig. Det är av största vikt att diagnoskoderna omfattar ursprungsdiagnosen för att underlätta framtida analyser. Det nya systemet BESS kommer från och med år 2006 även att vara underlag för vilken DRG ersättning kliniken erhåller för öppenvården. Underlag för denna ersättning kommer att beräknas från KPP. Detta torde medföra att om diagnosregistreringen sker på ett konstruktivt sätt samt adekvata KVÅ införs, ges en möjlighet att få ett bättre underlag för analyser av kostnader för de olika stegen i vårdkedjan. Sammanställningen av de olika kostnadernas fördelning för bröstcancervården på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna visar på en möjlighet att knyta den verkliga kostnaden till de olika stegen i vårdprogrammet
26 Tabell 5. Sammanställning av ersättningar och kostnader för bröstcancervården inom SLL:s akutsjukvård och Karolinska Ersättning Specifika cancerläkemedel Ersättning Kostnad KS SLL i SLL KS Prevention 39 mkr Primär diagnos 3,1 mkr Primärbehandling Totalt 48,8 + 41,1 mkr Återfall diagnos 19,7 (RT*) 10,9 mkr Återfall behandling 21,7 mkr Total på akutsjukhus 133 mkr 13,2 mkr 69,5 mkr 76,8 mkr Sen palliativ fas? mkr härav? mkr - - *RT=strålbehandling Beräkningar, som presenteras i denna rapport, utgör ett försök att beskriva ersättningar enligt tidigare system samt ett alternativ med kostnader uppdelat på de olika stegen av en cancervårdskedja för såväl beställare som producenter. Om motsvarande beräkningar finns för de olika cancerdiagnoserna skulle detta medföra en större överblick av den totala kostnaden för vård av cancersjuka och att man kan ställa kostnaden i relation till kostnaden för övrig vård ett första mått på kostnadseffektivitet kan uppnås om prevalens, återfallsfrekvens eller dödlighet minskade i relation till verkliga kostnader för de olika cancerdiagnoserna att ge möjlighet vid behov för professionen att kunna prioritera mellan cancerdiagnoser samt inom vårdkedjans olika steg. Sammanställningen av läkemedelskostnaderna i tabell 4 pekar på en markant ökning av kostnaderna vid primärbehandling av bröstcancer. Läkemedelskostnader bör belysas på samma sätt som övriga kostnader för cancerbehandlingen inom akutsjukhus. Även inom den senare delen av sjukdomstiden, nämligen den sena palliativa fasen, ökar läkemedelskostnaderna. Analysen visar att man sannolikt kan få en relativt god bild av kostnader för cancervårdskedjans primära behandling samt den tidiga palliativa fasen, även om vissa underskattningar kan föreligga. Det är också möjligt via KPP databasen, att se hur de reella kostnaderna fördelar sig hos producenterna. Kostnaden för psykosocial omvårdnad och rehabilitering har dock idag en bristfällig registrering
27 Strategiförslag Förbättra dagens registersystem, för att underlätta framtida analyser av kostnader för cancervård genom att: Införa ett system så att kostnaderna i den sena palliativa fasen kan identifieras på ett bra sätt. Ha strikta regler om hur diagnossättning skall ske i det nya DRGsystemet för öppenvård. Ha samma strikta regler för hur diagnossättning skall ske inom slutenvården. Alltid ha med den ursprungliga cancerdiagnosen som en diagnos. Införa adekvata KVÅ för cancervården, som möjliggör identifiering av var i vårdkedjan patienten befinner sig. Ha en mer noggrann registrering med adekvata diagnoser för psykosocial vård samt för rehabiliteringskostnader. Dessutom visar denna rapport att: En uppdelning av kostnaden för bröstcancervårdkedjans olika delar är möjlig. Den kan utgöra en grund för framtida diskussioner om ersättningsmodeller inom sjukvården. Den kan vara till hjälp för såväl beställare som producenter vid upphandling av sjukvård. Den kan förbättra möjligheterna för professionens vertikala prioritering genom att relatera kostnader till vårdprogram. Den kan genom att knyta kostnader i olika delar av cancervårdkedjan till resultat, skapa förutsättningar för utveckling av kostnadseffektivitet
28 Referenser 1. Cancer incidence in Sweden Socialstyrelsen, Epidemiologiskt Centrum 2. Causes of increasing cancer prevalence in Sweden. M Stenbeck, M Rosén, P Sparén, The Lancet Vol , Cytostatikabehandling vid cancer. Statens beredning för medicinsk utvärdering SBU-rapport ;155: 1, Strålbehandling vid cancer. Statens beredning för medicinsk utvärdering SBU-rapport ;162: 1, Meddelat av SBU:s ekonomer 6. Landstingsförbundet. Kostnad per patient (KPP). För bättre ledningsinformation i hälso- och sjukvården. Stockholm; Läkemedelskostnader enligt Eva Rämme Bremberg, Karolinska apoteket Onkologiskt Centrums bröstcancerregister
29 Beställning Kontorsservice Tel: ; Fax: E-post: Postadress: Box 6401, Stockholm Besöksadress: Crafoords väg 2, 1 tr Rapporter från är publicerade på: Forum för kunskap och gemensam utveckling Box 17553, Stockholm Telefon
Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007
Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell
Läs merVad får en läkemedelsbehandling kosta? Henrik Lindman Onkologkliniken UAS
Vad får en läkemedelsbehandling kosta? Henrik Lindman Onkologkliniken UAS Vad får det kosta? UPP TILL 3 X BNP PER CAPITA Källa: WHO, Lancet Oncology 2007 REKOMMENDATIONEN FÖR RIMLIGA KOSTNADER INOM SJUKVÅRDEN
Läs merRegelbok för specialiserad gynekologisk vård
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-23 HSN 1105-0477 Handläggare: Tore Broström Regelbok för specialiserad gynekologisk vård
Läs mer1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:
1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen
Läs merÅrsrapport Köpt vård 2015. Version: 1.0. Beslutsinstans: Regionstyrelsen
Årsrapport Köpt vård 2015 Version: 1.0 Beslutsinstans: Regionstyrelsen INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UTVECKLING AV KÖPT VÅRD TOTALT... 3 1.1 Primärvård utanför Jämtland Härjedalen... 3 1.2 Länssjukhusvård utanför
Läs merSlutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010
Slutrapport Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid, Cevita Care AB Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 0.1 Slutenvården... 2 0.2 Öppenvården...
Läs merNordens främsta kompetens inom bukhinnecancerbehandling
Nordens främsta kompetens inom bukhinnecancerbehandling Kliniken som kapar vårdköer. Och räddar liv. Bakom varje sjukdomsprognos finns en själ. En människa med drömmar och visioner. Vi som arbetar vid
Läs merAnsökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost för. DISA-processen (DISA står för Diagnosgrupp I Samarbete)
Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost för DISA-processen (DISA står för Diagnosgrupp I Samarbete) Bakgrund 2011 presenterade Rehabiliteringsrådet sitt slutbetänkande Statens Offentliga
Läs merA.1 Ämnesområde Hälso- och sjukvård A.2 Statistikområde Hälsa och sjukdomar A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik
Cancerregistret 2001 HS0105 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Hälso och sjukvård A.2 Statistikområde Hälsa och sjukdomar A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik A.4 Ansvarig Myndighet/organisation:
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2005:67 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:34 av Andres Käärik m fl (fp) om en anläggning i Sverige för protonbehandling av cancer Föredragande landstingsråd: Inger Ros
Läs mermed anledning av prop. 2015/16:138 Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3383 av Emma Henriksson m.fl. (KD) med anledning av prop. 2015/16:138 Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården Förslag till riksdagsbeslut
Läs merCancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning
Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning Landstinget Blekinge Oktober 2015 Inledning Landstinget Blekinge redovisar i detta dokument en sammanställning av aktiviteter och åtgärder som är
Läs merPressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård
8 oktober 2007 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Pressmeddelande Betyg åt den gotländska hälso och sjukvården Enligt Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsens nya öppna jämförelser av den svenska
Läs merLäkarförbundets förslag för en god äldrevård:
Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Primärvården är basen utveckla vårdvalet Flera geriatriker och reformera öppenvården Inför en kommunöverläkare Inför namngiven huvudansvarig vårdgivare Öka
Läs merPatientregistret. Anders Jacobsson. Statistiker. Socialstyrelsen
Patientregistret Socialstyrelsen Anders Jacobsson Statistiker Socialstyrelsens HälsodataregisterH Cancerregistret Medicinska födelseregistret Registret för övervakning av fosterskador Patientregistret
Läs merHandlingsplan för region Hallands införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2015
1(8) Datum Diarienummer 2015-03-12 RS150023 Regionalt cancercentrum Syd Regionalt cancercentrum Väst Handlingsplan för region Hallands införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2015 Bakgrund
Läs merLÅNGA VÄNTETIDER FÖRLORADE BRÖST OJÄMLIK BEHANDLING. BROSTCANCER- VARDEN En rapport från Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation BRO
LÅNGA VÄNTETIDER FÖRLORADE BRÖST OJÄMLIK BEHANDLING BROSTCANCER- VARDEN En rapport från Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation BRO OKTOBER 2015 Denna rapport i siffror 64 1/3 2 78 91 76 % mån % % %
Läs merScreening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g. Onkologiskt centrum
Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g 2011-05 05-19 Sven Törnberg T Onkologiskt centrum Vilket är r problemet? Att ha ont i magen?
Läs merGOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården
GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdsnämnden Begäran om medverkande i screeningprogram för colorektal cancer I Sverige är cancer i grovtarm och ändtarm den tredje
Läs merHur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd
Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd www.vardforbundet.se januari 2008 I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar eller
Läs merPer Malmström Skånes Onkologiska Klinik Lunds Universitetssjukhus Institutionen för Kliniska vetenskaper Lunds Universitet
Per Malmström Skånes Onkologiska Klinik Lunds Universitetssjukhus Institutionen för Kliniska vetenskaper Lunds Universitet Medicinsk behandling 43 tillstånd Kurativ och palliativ behandling Strålbehandling
Läs merFramtidsplan för hälso- och sjukvården 2012
2013-09-20 Sidan 1 Framtidsplan för hälso- och sjukvården 2012 Första steget i genomförandet Sidan 2 Förutsättningar och vårdbehov i SLL Befolkningen i länet ökar. På tio år, fram till 2020, väntas Stockholms
Läs merProstatacancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv
Prostatacancer.doc 1 Prostatacancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26 Prostatacancer.doc 2 Innehåll Sid Bakgrund 3 Syfte 3 Material
Läs merPatientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen
Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen Anders Jacobsson Lisbeth Serdén Olafr Steinum www.socialstyrelsen.se/epc Hälsodataregister Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret
Läs merYttrande över Landstingsrevisorernas rapport 5/2013, Tillgången på vårdplatser Styrningen på landstingsoch sjukhusnivå
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-27 1 (5) HSN 1312-1331 Handläggare: Anna Nergårdh Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, p 11 Yttrande över Landstingsrevisorernas rapport 5/2013,
Läs merPolicydokument. Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03
Policydokument Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03 Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer (NREV) Inledning Svensk förening för övre abdominell
Läs merNovus BRO tar pulsen på bröstcancervården. Juni 2010. 17 juni 2010 Lina Lidell/Annelie Önnerud Åström
Novus BRO tar pulsen på bröstcancervården Juni 2010 17 juni 2010 Lina Lidell/Annelie Önnerud Åström 1704 Om undersökningen Undersökningen har genomförts av Novus Opinion på uppdrag av BRO, Bröstcancerföreningens
Läs merPolitisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015
Christina Lindberg, Hanna Höghielm 2016-04-06 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens
Läs merVårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Total sfinkterruptur hos obstetriska patienter
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Total sfinkterruptur hos obstetriska patienter Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska universitetssjukhuset.
Läs merVälkommen till jämställda och jämlika sjukskrivningar hur når vi dit? 150924 Globen
Välkommen till jämställda och jämlika sjukskrivningar hur når vi dit? 150924 Globen Seminarieprogram 13:45-15:00 - Tillbakablick jämställdhet och sjukskrivningsmiljarden. Ulrika Eklund, SKL - Genushanden
Läs merUppföljning av 2005 års behovsanalys avseende rehabilitering
BESLUTSUNDERLAG 1(1) Ledningsstaben Peter Wahlberg 2012-01-10 LiÖ -3795 Hälso- och sjukvårdsnämnden Uppföljning av års behovsanalys avseende rehabilitering I verksamhetsplanen för fick beredningen för
Läs merFakta om spridd bröstcancer
Fakta om spridd bröstcancer Världens vanligaste kvinnocancer Bröstcancer står för närmare 23 procent av alla cancerfall hos kvinnor och är därmed världens vanligaste cancerform bland kvinnor i såväl rika
Läs merTandvårds- och läkemedelsförmånsverket
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Vi vill främja god hälsa och samtidigt hushålla med samhällets resurser. Det gör vi genom att granska och besluta om vilka läkemedel och tandvårdsbehandlingar som
Läs merUtvecklingsplan för ekonomisk balans Närsjukvården mellersta Dalarna. Riskanalys
209 Närsjukvården Mellersta Dalarna 2009-01-19 Bilaga Utvecklingsplan för ekonomisk balans Närsjukvården mellersta Dalarna. Riskanalys ~ Utvecklingsplanen for ekonomisk balans innehåller forslag till åtgärder
Läs mer23 Fosterdiagnostik RS160306
23 Fosterdiagnostik RS160306 Ärendet 2015 publicerade SBU-rapporten Analys av foster-dna i kvinnans blod: icke-invasiv fosterdiagnostik (NIPT) för trisomi 13,18 och 21 med rekommendationer hur fosterdiagnostik
Läs merNivåstrukturering av urologisk och gynekologisk cancer i Uppsala-Örebroregionen 2015
1 (8) Nivåstrukturering av urologisk och gynekologisk cancer i Uppsala-Örebroregionen 2015 Uppdraget Vårdprocessgrupperna för urologiska och gynekologiska tumörsjukdomar och specialitetsråden för urologi
Läs merLandstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Matstrups- och magsäckscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Matstrups- och magsäckscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2014 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring
Läs merDetta gäller när jag blir sjukskriven
Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven I den här broschyren har vi samlat några kortfattade råd till dig som blivit sjukskriven. När det gäller sjukskrivning och ersättning
Läs merRegionalt cancercentrum sydöst
Regionalt cancercentrum sydöst Vi finns för att cancer finns Var tredje dödsfall i sydöstra sjukvårdsregionen orsakas av cancer Andelen dödsfall pga cancer i sydöstra sjukvårdsregionen Medelökningen av
Läs merProstatacancer. Lästips från sjukhusbiblioteket
Prostatacancer Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Ditt PSA är för högt : mitt möte med prostatacancer. 2003 Av Lars Göran Pärletun Författaren opereras för prostatacancer.
Läs merFokusberedningen för närsjukvård - rapportering av uppdrag Rapport Datum: 2015-10-14 Fokusberedningen för närsjukvård 2015-10-14 Innehåll 1. Uppdrag till fokusberedningen för närsjukvård...4 2. Beredningens
Läs merProstatacancer. Lästips från sjukhusbiblioteket
Prostatacancer Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2015 Ditt PSA är för högt : mitt möte med prostatacancer (2003) Av Lars Göran Pärletun Författaren opereras för prostatacancer.
Läs merCancer i gallblåsan och perihilär gallgång
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Cancer i gallblåsan och perihilär gallgång Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2015 Versionshantering Datum Beskrivning
Läs merUppsala Ö rebro. Verksamhetsbera ttelse 2015. Utkast 2016-02-15
Uppsala Ö rebro Verksamhetsbera ttelse 2015 Utkast 2016-02-15 1 Patientcentrerade kriterier Förebyggande insatser och tidig upptäckt av cancer MÅL: Tydlig regional samordning av mammografi- och cervixcancerscreening,
Läs merVårdens resultat och kvalitet
Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport
Läs merBröstcancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv
Bröstcancer.doc 1 Bröstcancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26 Bröstcancer.doc 2 Innehåll Sid Bakgrund 3 Syfte 3 Material och metod
Läs merTillsammans för kortare väntetider i cancervården
Tillsammans för kortare väntetider i cancervården Omkring 60 000 personer i Sverige kommer att få en cancerdiagnos i år. Runt sig har de många nära som också blir berörda. Varje dag med misstanke eller
Läs merÄnnu bättre cancervård
1 (11) Ännu bättre cancervård En delrapport om nationell samordning av delar av den högspecialiserade cancervården 1 september 2012 Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merTidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst
Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten
Läs merDocent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08
Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?
Läs merNybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar
27:2 Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar Fördelning på län och diagnos, 26 ISSN 1652-9863 Statistik 27:2 Statistikinformation försäkringsstatistik Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar
Läs merÅrsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen
Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att klara framtidens utmaningar Den
Läs merKortsvar Onkologi 10 poäng. Fråga E
Kortsvar Onkologi 10 poäng Fråga E 1 Kod:. Fråga E. Kortsvar Onkologi, 10 poäng 1. Strålbehandling utgör en av onkologins terapeutiska hörnstenar. Patienterna får träffa onkolog i samband med att behandling
Läs merDatum 2008-03-25. Namn Form Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Cervarix Injektionsvätska, suspension, förfylld spruta
BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2008-03-25 Vår beteckning SÖKANDE GlaxoSmithKline AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden
Läs merHälso- och sjukvårdsberedningen
1 (5) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Justerat 2011-04-19 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Onsdagen den 6 april 2011 kl. 13.00 16.00 Plats Närvarande ledamöter Kronobergsrummet, Landstinget
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:1669 av Finn Bengtsson och Andreas Norlén (båda M) Samordning av offentliga utgifter för sjukvård och sjukförsäkring
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1669 av Finn Bengtsson och Andreas Norlén (båda M) Samordning av offentliga utgifter för sjukvård och sjukförsäkring Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen
Läs merCancer Okänd Primärtumör - CUP
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer Okänd Primärtumör - CUP Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Gunnar Lengstrand oktober 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning...
Läs merGör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring. Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna?
Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna? CoreTherm värmebehandling I denna folder kan du läsa om CoreTherm, en poliklinisk behandling för godartad prostataförstoring,
Läs merJU Stockholms läns landsting
JU Stockholms läns landsting Region Gotland Samverkansnämnden Stockholm - Gotland PROTOKOLL 1/2012 1(5) STOCKHOLMS LANS LANDSTING HÄLSO-OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN M 2012-09- 2 5 Datum Tid Plats Närvarande 2012-09-11
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Anders Wallner Kerstin Dolfe, 0-09 8 0 BESLUTSFÖRSLAG Datum 00-05-7 Dnr 080 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för utveckling av den specialiserade palliativa vården
Läs merHandlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i Västra Götalandsregionen 2015
Västra Götalandsregionen 1 (6) Datum 2015-03-25 Diarienummer HS 87-2015 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i Västra Götalandsregionen 2015 Bakgrund
Läs merPatientregistret. Anders Jacobsson. Statistiker. Socialstyrelsen
Patientregistret Socialstyrelsen Anders Jacobsson Statistiker Bakgrund Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Slutenvårdsregistret (försök) 1964-1969 Slutenvårdsregistret
Läs merHälsopartiet 2014 översikt av svaren
Hälsopartiet 2014 översikt av svaren bedömningen är helt och hållet min egen och utgör grunden till val av segrare, Hälsopartiet. Lite mer bakgrundsdata gavs via: http://hudcancer.nu/pdf/sh2014.pdf Fråga
Läs merEn hållbar och livskraftig region med god hälsa för alla
En hållbar och livskraftig region med god hälsa för alla Ett samhälle som omfattar alla stärker och bidrar till människans frihet att förverkliga sina drömmar. Målet för den Socialdemokratiska hälso- och
Läs merArbetsmaterial 2014-06-13. Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund
Arbetsmaterial 2014-06-13 Socialdepartementet PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården Bakgrund Cirka 60 000 cancerfall rapporteras årligen till Cancerregistret. Könsfördelningen
Läs merVisionsmål Delmål Indikator
1 Medicinska programberedningen Sammanträdesplats Landstingets kansli Närvarande Ledamöter Christina Hasselrot (s) ordförande Silvi Wigh-Senestad (m) vice ordförande Martin Tollén (s) Peter Hermansson
Läs merVALPLATTFORM LANDSTINGET I KALMAR LÄN
VALPLATTFORM LANDSTINGET I KALMAR LÄN 2014 DET SKA VARA GOTT ATT LEVA I KALMAR LÄN Alliansen vill skapa en modern och nära sjukvård tillsammans med dig. Vi lyssnar alltid på dig när det gäller var, när
Läs merFörskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen
Janusinfo Stockholms läns landsting Utskriftsversion Nyhet 2007-10-19 Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen Hittills har förskrivningen av bantningsmedlet Acomplia varit
Läs merRegistreringsrutiner för Öron- näsa- halsmottagning, vårdval i Stockholms läns landsting
Somatisk specialistvård Specialistenhet 1 (11) Registreringsrutiner för Öron- näsa- halsmottagning, vårdval i Stockholms läns landsting Gäller fr.o.m. 2013-01-01 Senast uppdaterad 2014-05-23 2014-02-18:
Läs merYttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion
YTTRANDE 1(4) Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion Carina Lindberg (v) m fl har i motion till kommunfullmäktige i Gotlands kommun föreslagit
Läs merKoncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting
Koncept Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2011-01-27 nr Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Karin Hellqvist tel. 08 405 59 23 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för
Läs merSOC1ALSTYRELSEN 2011-06- 09
REGERINGSKANSL1ET Promemoria 2011-05-31 U2011/3579/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Frederique Lemery Ink Doss. Dnr Handl Förslag om ändrad examensbeskrivning för specialistsju
Läs merCancerrehabilitering i vårdprocesser
ARBETSMATERIAL/DISKUSSIONSUNDERLAG Cancerrehabilitering i vårdprocesser Barbro Arvidsson, barbro.arvidsson@orebroll.se och Anna Kling, anna.kling@orebroll.se Processledare för vårdprogramgruppen Cancerrehabilitering,
Läs merBilaga 3 1(2) 2013-12-17 LJ 2013/289 Förvaltningsnamn Avsändare Kostnadsberäkningar för fetma och diabetes Tabell 1 Kostnader i miljoner kronor, nationellt och i Jönköpings län, baserat på att länet utgör
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2005:52 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:7 av Pia Lidwall m.fl. (kd) om genusmedicinsk anpassning av läkemedelsanvändning Föredragande landstingsråd: Birgitta Sevefjord
Läs mer1.5 Tillämpningsregler 2013
1.5 Tillämpningsregler 2013 1.5.1 Användning av regionala priser och ersättningar Priser och ersättningar enligt denna överenskommelse tillämpas i enlighet med regionavtal mellan landstingen i Södra sjukvårdsregionen.
Läs merVårdval Västernorrland Ersättning 2013, bilaga 3 Primärvård 2012 11 22
Vårdval Västernorrland Ersättning 2013, bilaga 3 Primärvård 2012 11 22 1 1 Bakgrund... 3 2 Ny ersättningsmodell... 3 3 Ersättning... 4 3.1 Fördelning...4 4 Generell ersättning... 4 4.1 Vårdpeng...4 4.1.1
Läs merÄr ojämlikheten i vården ofrånkomlig? Rapport från Kommissionen för jämlik vård
Är ojämlikheten i vården ofrånkomlig? Rapport från Kommissionen för jämlik vård Innehåll Inledning...3 Sammanfattning...3 Bakgrund och syfte...3 Ojämlik vård i fakta och siffror...4 Ojämlikhet mellan könen...4
Läs merRegionalt Vårdprogram
Medicinskt programarbete Regionalt Vårdprogram Astma hos vuxna Stockholms läns landsting 2004 Regionalt Vårdprogram Astma hos vuxna Rapporten är framtagen av Victoria Strand Gunnar Bylin ISBN 91-85209-41-7
Läs merFramtidens Cancerupplysning
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-03-03 1 (2) HSN 1402-0286 Handläggare: Torsten Ibring Hälso- och sjukvårdsnämnden, 2014-04-01 p 4 Framtidens Cancerupplysning Ärendebeskrivning En
Läs merKvalitetsbokslut 2014. Onkologiska kliniken Sörmland
Kvalitetsbokslut 2014 Onkologiska kliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet...
Läs mer0ékl Centrala etikprövningsnämnden Sid 1 (3)
0ékl Centrala etikprövningsnämnden Sid 1 (3) - ^ ^ C E N T R A L E T H I C A L R E V I E W B O A R D BESLUT Dnr Ö 17-2008 2008-09-12 KLAGANDE Landstinget i Uppsala län Box 602 751 25 Uppsala, genom Kirurgiska
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens patientregister;
Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2013:XX (M) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens
Läs merAktuell information HSO i Stockholms län Nr 7 december 2010
Aktuell information HSO i Stockholms län Nr 7 december 2010 Innehåll 1. HSO:s kansli Julstängt på kansliet Förändringar på HSO:s kansli 2. HSO:s styrelse Bort med ordet handikapp 3. Ordförandestämman Ordförandestämman
Läs merHandlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014
BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit
Läs merHusläkarverksamhet med basal hemsjukvård
Sida 1(6) Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Rapportering av nedanstående uppgifter skall ske senast den 31 januari påföljande år i den webbaserade inrapporteringsmallen, WIM. Mallen görs tillgänglig
Läs merTäckningsgrad och tillgänglighet av kirurgisk behandling beroende på vilket län patienten bor och behandlas i
Täckningsgrad och tillgänglighet av kirurgisk behandling beroende på vilket län patienten bor och behandlas i Nationsdata avseende gynekologisk kirurgi utförd på benign indikation omfattande GynOp och
Läs merLIF föreslår följande förändringar för att patienter snabbare ska få tillgång till nya läkemedel:
Inspel gällande SLL:s ersättningsmodeller LIF de forskande läkemedelsföretagen har erbjudits möjlighet att lämna synpunkter på SLL:s ersättningsmodeller för att stödja utvecklingen av värdebaserad vård,
Läs merÅrsrapport för 2009. Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit. Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen
Årsrapport för 2009 Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen SKaPa Älvgatan 47 652 30 Karlstad www.skapareg.se skapa@liv.se 054-615000 2010-09-16
Läs merRAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter
RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet
Läs merKodningsutbildning. Kodningsutbildning för läkarsekreterare i Landstinget i Östergötland
Kodningsutbildning för läkarsekreterare i Landstinget i Östergötland 1 VARFÖR BÄTTRE DIAGNOSREGISTRERING? Registrering av diagnoser är lagstadgat enligt journaldatalagen liksom uppgiftsskyldighet till
Läs merKontaktsjuksköterskefunktionen i Landstinget Västmanland Kartläggning och analys våren 2015
Datum: 2015-04-27 Dnr: LTV150519 Kontaktsjuksköterskefunktionen i Landstinget Västmanland Kartläggning och analys våren 2015 JONAS LOSTELIUS ENHETEN FÖR KUNSKAPSSTYRNING OCH UTBILDNING 2 (12) INNEHÅLL
Läs merTeam: Neuropsykiatriska kliniken Malmö
Team: Neuropsykiatriska kliniken Malmö Syfte med deltagandet i Genombrott: Vårt syfte är att förbättra livskvaliteten och bidraga till ett socialt sammanhang för yngre med demenssjukdom och deras anhöriga.
Läs merMANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER BRÖSTCANCER ADJUVANT BEHANDLING
MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER BRÖSTCANCER ADJUVANT BEHANDLING Senaste uppdatering 2015-06-01 (Skapad den 2007-11-28) Ansvarigt Regionalt Cancercentrum REGISTERVERSIONER Omfattar registerversion/-er
Läs merVetenskap, erfarenhet och tyckande..
Vetenskap, erfarenhet och tyckande.. Sjunde nationella prioriteringskonferensen, Gävle 2013-10-21 Hans Starkhammar Verksamhetschef, RCC sydöst Ordförande i prioriteringsgruppen, Socialstyrelsens cancerriktlinjer
Läs merPlaneringsläget inom Stockholms läns landsting inför en befarad influensapandemi
1 (6) Bitr landstingsdirektör Göran Stiernstedt Hantverkargatan 45 Landstingshuset Planeringsläget inom Stockholms läns landsting inför en befarad influensapandemi Bakgrund Influensa A-sjukdomens utbredning
Läs merNivåstrukturering av gynekologisk och urologisk cancer
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Per-Olov Gustafsson Staben för övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor +46155247636 2015-10-17 LS-LED15-1307-1 Ä R E N D E G Å
Läs merEuropaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets rekommendation om cancerscreening (KOM(2003) 230 - C5-0322/2003-2003/0093(CNS))
P5_TA(2003)0502 Cancerscreening * Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets rekommendation om cancerscreening (KOM(2003) 230 - C5-0322/2003-2003/0093(CNS)) (Samrådsförfarandet)
Läs merForskningsresurser i högskolan
, Rapport 2013:7 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008 2012 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008
Läs merUppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005
1(7) Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005 Gotlands kommun har under 2001-2004 lämnat omfattande redovisningar av utvecklingen av arbetet med att
Läs mer