Tekniken i skolan. Teknikspanarna på turné igen NYHETSBREV FÖR TEKNIKÄMNET I FÖRSKOLA OCH SKOLA NR 1 MARS 2011 ÅRGÅNG 17

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tekniken i skolan. Teknikspanarna på turné igen NYHETSBREV FÖR TEKNIKÄMNET I FÖRSKOLA OCH SKOLA NR 1 MARS 2011 ÅRGÅNG 17"

Transkript

1 Tekniken i skolan NYHETSBREV FÖR TEKNIKÄMNET I FÖRSKOLA OCH SKOLA NR 1 MARS 2011 ÅRGÅNG 17 Teknikspanarna på turné igen TEXT OCH FOTO: KATARINA BLOMQVIST, CETIS Fyra år har gått sedan Teknikspanarna var på nationell turné senast. Den här gången är det ca elever som får besök av unga ingenjörer. Karlshovsskolan i Norrköping anmälde sitt intresse och under två dagar har elever och lärare blivit introducerade i teknikspaningen. In i klassrummet kommer 16 elever i åk 4, de förses med brickor med siffror på och delas in i arbetsteam. Ingenjörerna Åsa Ullrich och Jacqueline Simonsson börjar med att fråga vad de tänker på när de hör ordet teknik. -Flygande bilar! Micro! Spis! Säng! Soda Stream! Mixer! Dator! Fotboll! Någon elev säger att hela skolan är teknik, och det är precis vad det är. - Så bra säger Åsa, vi är ute efter nya teknikspanare och ni vet ju redan vad teknik är. Nu gäller det att hitta ny teknik så att vi kan förbättra och utveckla det vi har. Teknik är ju också det som gör livet roligare. Det håller alla barnen med om. Jacqueline fortsätter att berätta om att teknik är ett vitt begrepp; allt från MP3-spelare till rör, pumpar och gungorna på skolgården. Åsa Ullrich och nyfikna elever. - Varför ska vi förbättra och utveckla tekniken som finns, undrar Jacqueline. Jo, vi ska ta hänsyn till vår miljö och då behöver vi uppfinnare som tänker nytt. Jag vill också kunna spela TV-spel när jag blir gammal, då måste någon komma på nya, större handkontroller, och så kanske jag vill ha en tuffare rollator, någon måste designa en sådan! I sex olika teknikstationer får barnen testa sina kunskaper och sin förmåga att lösa uppgifter. Här ryms områden som hem och hushåll, bondgården, rymden, miljö- och transportfrågor Forts. s. 3

2 Nu borde det väl ändå vara dags? TEXT: THOMAS GINNER, FÖRESTÅNDARE, CETIS Teknikföretagen, som organiserar 3500 svenska industriföretag, har i fl era år medverkat till att utveckla grundskolans teknikämne, framför allt genom Teknikspanarna och Årets teknikutbildning. Vid starten 2004 var intresset för de kringresande teknikspanarna rätt begränsat. Det var heller inte alltid lätt att hitta bidrag med tillräcklig höjd till Årets teknikutbildning. Men något har hänt och under senare år tycks utvecklingen ha vänt, menar de ansvariga på Teknikföretagen. Det är nog precis så det är. Vi har kunnat iaktta liknande tendenser inom de områden CETIS är verksamt. Läget är betydligt bättre nu än för t.ex. tio år sedan. Å skräp vore det väl annars att teknik är ett obligatoriskt ämne i hela grundskolan sedan 1980 borde ju trots allt slå igenom så småningom Samtidigt konstaterar Teknikdelegationen i sitt betänkande Vändpunkt Sverige att läget är långt ifrån acceptabelt. CETIS har vid fler tillfällen påpekat att merparten av dem, som undervisar i teknik, Fingrar i arbete från fortbildning i teknik. Foto: Claes Klasander saknar utbildning i ämnet: Cirka 65% har ingen eller högst någon dags utbildning. Detta faktum ställer krav på omedelbara, breda och långsiktiga insatser. Vem ska få sätta betyg? En ny kursplan skall introduceras. Även om den nu är tydligare och anger ett centralt innehåll, är det nog svårt att göra ett bra jobb om man inte har någon aning om vad det centrala innehållet faktiskt beskriver. Därtill kommer det nu kunskapskrav, eller låt oss kalla dem betygskriterier, också för åk 6. Om man inte kan ämnet och aldrig har satt betyg i det hur kommer det att sluta. Och med så få utbildade lärare i teknik vilka kommer överhuvudtaget vara behöriga att sätta några betyg? Ta teknikämnet på allvar! Skall man nu ta det obligatoriska teknikämnet på allvar och det tycker ju både riksdag, Teknikdelegation, IVA och många andra krävs snabba och långsiktiga insatser. CETIS har, med hjälp av medel från Skolverket och tillsammans med bl.a. landets lärarutbildare i teknik och representanter för Science Centers och KomTek, tagit fram ramkursplaner för kompetensutveckling av personal i förskola och årskurs 1-6. Vi skulle också kunna göra något liknande för 7-9. Ganska snabbt skulle vi kunna få till stånd ett nationellt kursutbud på ett stort antal orter. Men än har vi inte hört något och tiden går. Kanske kan man hoppas att teknik blir ett av de större utbildningsområdena i det nya Lärarlyftet men då krävs det nog att kommunala företrädare och skolledare vaknar till. I tid. Thomas Ginner Foto: Christina Wallnér Tekniken i skolan ges ut av CETIS, Centrum för tekniken i skolan, vid Linköpings universitet. Nyhetsbrevet utkommer fyra gånger per år med en upplaga på ca 9000 exemplar. Redaktör: Claes Klasander, CETIS Postadress: Linköpings universitet Campus Norrköping NORRKÖPING e-post: Telefon: Ansvarig utgivare: Thomas Ginner e-post: Tryck: V-TAB ANNONSBOKNING Rekvisitör: Katarina Blomqvist Postadress: CETIS Linköpings universitet Norrköping e-post: Telefon: Mobil: Aktuella priser med mera finns på PRENUMERATION Beställ ditt eget exemplar gratis från CETIS hemsida KONTAKT Projektledare: Eva Skogman Telefon: e-post: 2 Tekniken i skolan nr

3 Forts. från s. 1 och vilken maskin som hör till vilken ritning. Teknikhistoria, som t.ex. Leonardo da Vincis helikopterritning från 1483 blandas med frågor om modern teknik som pastöriseringsmaskinen och espressomaskinen. Och vem av barnen hade kunnat tänka sig att den första mobiltelefonen vägde mer är 30 kg? Bra inspiration i viktigt ämne Nina Sandén, 4-6-lärare, tycker att det var jätteintressant att få chansen att vara med på teknikspanarturnén. - Det här blir intressant, dels för att vi som lärare behöver utvecklas hela tiden, och för att kunna jämföra klasser som inte fått den här kunskapen. - Vi började med teknikämnet tidigare under hösten och det här ligger i tiden för oss. Vi får ny inspiration och teknikspaning är ett bra sätt att variera sin undervisning på. Hitta nya idéer för miljö och transport. Efter att de sex stationerna är avklarade avslutas eftermiddagen med tre korta filmer där ingenjörer pratar om sina forskningsområden som trafiksäkerhet, mjölkproduktion, miljö och utveckling av datorer för funktionshindrade. Barnen har lärt sig mycket nytt, men har samtidigt visat att de redan vet en hel del om teknik. Åsa Ullrich avslutar med att säga att förhoppningen är att materialet och informationsträffar med lärarna ska fungera som en kickoff inför fortsatt viktigt teknikarbete i skolorna i landet. Teknikspanarna startade Med den nationella turnén som pågår under två läsår är målet att öka teknikintresset hos dagens ungdomar samt att inspirera lärare att arbeta mer med teknikämnet. Fem unga ingenjörer som arbetar med turnén under första terminen har besökt orter mellan Stockholm, Göteborg, Sundsvall och Kalmar. Egna erfarenheter som dragits är att många elever bidrar med nya kunskaper. Barnens grundkunskaper skiljer sig från ort till ort, men intresset hos lärarna är detsamma över landet. Under åren mellan turnéerna har lärare kunnat hämta lektionsförslag på nätet. Teknikspanarna finansieras av Teknikföretagen som i sin tur består av företag i landet. Designa en bil för öknen. Regionala konferenser i höst På sex orter, från norr till söder, anordnas Polhemskonferenser i höst. Veckorna fylls med den nya teknikkursplanen, bedömning, seminarier och inspiration från Christoffer Polhems genialiska innovations- och entreprenörsförmåga. Upptäck hur teknikundervisningen kan laddas med hjälp av denna ikon. För mer information, se sep Umeå 28 sep Stockholm 4 okt Karlstad 5 okt Göteborg 11 okt Malmö 12 okt Norrköping Polhem 350 år Tekniken i skolan nr

4 Provbank och bedömningsstöd i teknik Skolverket kommer under hösten att ge lärare möjligheter att finna bra bedömningsstöd på sin webbplats. Redan nu har några skolämnen delar av sitt material publicerat. För teknik kommer det under hösten. TEXT OCH FOTO: KATARINA BLOMQVIST, CETIS - Vi har i ett första skede arbetat med att pröva ut uppgifter som rör teknisk förändring och tekniska system. Nu håller vi på med utprövningen av uppgifter som innefattar olika former av konstruktionsuppdrag, bl.a. om design, elektronik och hydraulik, säger projektledare Claes Klasander, CETIS. Ett tjugotal lärare i landet har varit engagerade med att låta elever genomföra uppgifterna. - Deras åsikter om uppgifternas utformning och om elevernas kvalitativa nivåer i lösningen av uppgifterna har varit värdefulla bidrag, påpekar Ann Zetterqvist, Göteborgs universitet, som också deltar i projektet. Uppgifterna i provbanken ska, inför genomförandet av Skola 2011, ta sin utgångspunkt i kursplanens centrala innehåll och visa på relationen till de förmågor som eleverna ska utveckla. - De ska kunna användas både för formativ och summativ bedömning, som inspiration för undervisning och vara ett sätt för föräldrar och elever att få kunskaper om teknikämnets karaktär, säger Karin Bårman, anvarigt undervisningsråd vid Skolverket. Provbanken med bedömningsstöd för teknik beräknas vara tillgängligt under hösten. Teknikföretagen presenterar stolt: Ett helt nytt kostnadsfritt lektionsmaterial för er teknikundervisning. Inspirationsmöten för alla lärare. Information och anmälan: LÄRARMATERIAL MED 40 KONKRETA LEKTIONER KOPPLAT TILL KURSPLANEN I TEKNIK SVERIGETURNÉ MED INSPIRATIONSMÖTEN FARTFYLLDA OCH ROLIGA ÖVNINGAR MASSOR MED INSPIRATION, TIPS OCH IDÉER GRATIS FÖR ALLA LÄRARE I ÅRSKURS 4-6 Om Teknikspanarnas inspirationsmöten Nu ger vi oss ut på en Sverigeturné för att presentera Teknikspanarnas nya lektionsmaterial. Under två trevliga och fartfyllda timmar går vi igenom materialet och visar hur enkelt det är att använda i teknikundervisningen. Materialet är kostnadsfritt för alla lärare som deltar vid inspirationsmötet. Vi passar också på att hålla en kickoff med era elever. Under 90 minuter får de testa sex stycken Teknikspanarutmaningar, guidade av två unga ingenjörer. Sedan 2004 har Teknikspanarnas turné mött elever och lärare. Med ett helt nytt koncept åker vi ut igen för att under fyra terminer träffa elever och 6000 lärare. Teknikspanarna är en satsning från arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen. 4 Tekniken i skolan nr

5 Teknik när det är som bäst TEXT OCH FOTO: TORSTEN HOLMSTRÖM När undervisning möter elev och ljuv musik uppstår är läraryrket inte bara världens viktigaste, utan också det roligaste. Och när en gammal humanist som jag vederfars denna känsla av pedagogisk lycka i ett ämne som teknik, vill man gärna dela med sig av sina erfarenheter. gav oss ut på en målmedveten resa i teknikens värld. Elever från den nedlagda Odarslövs skola hade flyttats till Vallåkra skola. Här möttes två olika skolkulturer. Under lekfulla former fick eleverna nu lära känna inte bara varandra, utan även bekanta sig med en flora av uppfinningar från stenyxan till datorn. Att ställa frågor inom teknikens begreppsvärld är ovant. Och så utvecklades även förmågan att få träna sig i muntlighet och redovisa sitt föremål inför alla klasskamrater. Kunde vi också bilda en teknikhistorisk tidslinje? Starten kunde inte ha blivit bättre, spännande möten uppstod och vi tog en ny ansats. Att få i uppdrag att anpassa undervisningen i teknikämnet till de nya kursplanekraven är en utmaning för de flesta, säkert även de initierade. Med stöd från rektor Violet Salomonsson och i samarbete med NOlärare Annika Olsson grep jag mig an utmaningen. Skolan i fråga råkade dessutom vara en ny bekantskap för mig, liksom de flesta av de sextiotalet berörda eleverna i årskurserna 4 5. Men hjälp stod att få och på mycket nära håll, under webbadressen: Den enda svårigheten låg i att sovra bland alla spännande försök med teknik som fanns. Vi ville inte fastna i fällan att planera för undervisning, utan arbeta efter de förmågor som skall utvecklas i ämnet. Skolverkets arbetskopior tillhandahöll Kunskapskrav i åk 6 och en bedömningsmatris upprättades som ledstjärna. Till sist fastnade vi för popubokens pedagogiska möjligheter. Popupboken är teknik Kollegor bistod med barnböcker i popupform, böcker med rörliga delar. Kort är kanske en vanligare företeelse. Många igenkännande blickar följde Exempel på en popupbok. introduktionen. Nya ord togs in under arbetes gång som t.ex. in- och utbuktning, öppningsbara flikar, dragbara remsor, bilder som roterar, fjädrar, mekanism, gångjärn, båge, illustration m.m. Först tränade eleverna på de olika teknikerna i små grupper, därefter följde redovisning för varandra. Här prövades olika förmågor, att följa en instruktion, konstruera, rita, skriva bildtext och vem ville förresten gå ut på rast? Än roligare blev det att få göra en egen bok och själv välja utformning och innehåll. Vad skulle boken handla om, vem skulle läsa den och med vilka tekniker vill jag förmedla mitt budskap? Tacksam ämnesintegration Vi var plötsligt mitt uppe i ett tematiskt arbete och elevtimmarna hade en strykande åtgång. Då gällde det att veta vart vi var på väg. Tillsammans skulle vi lära och att få ge respons på kamraternas böcker är inte alltid lätt, men nyttigt. Och så roligt att få visa upp böckerna för andra, både i skolan och hemma. En starter för längre arbetspass hittade vi också; övningen Lapp på ryggen, med olika teknikbilder, tilltalade och vi Istället för läxor Ett nytt begrepp dök upp: omvärldsuppgift. Vilket tilltalande ord för de gamla otidsenliga läxorna! Att i hemmet söka svar där vi inte kan finna dem i skolan är både ansvars- och meningsfullt. Var finns rörliga mekanismer? Diskmaskinen gav vägledning och associationer till popupbokens delar. Fantasin kände inga gränser när det gällde elevernas vetgirighet och tavlan i klassrummet fylldes snart med exempel på elevernas nyförvärvade teknikkunskaper. I skolbiblioteket kunde resultatet beundras av stora och små, ingen behövde tvivla på att inte ha levt upp till målen. Deras böcker var bevis nog. Utan att behöva jämföra sig med någon hade också insikten i egna styrkor och svagheter ökat. Alla hade haft en egen utmaning och skolan kändes plötsligt likvärdig. Att sedan årets traditionella julpyssel kom att bli på temat popup är en annan historia. Detalj ur en popupbok. Tekniken i skolan nr

6 Ett centralt innehåll Vi såg till att grundligt dokumentera för framtida behov och kollegor. Vi kunde konstatera att förmågan att använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer hade stärkts hos alla elever. Mycket jobb återstår innan vi tillgodosett styrdokumentens krav, ett är säkert, innehållet i kursplanen känns inte längre lika omfattande och ouppnåeligt. Men framförallt, det är kul med teknik, hur kul som helst! Ur några ämnens centrala innehåll, enligt Lgr 11: - Vardagliga föremål som består av rörliga delar och hur de rörliga delarna är sammanfogade med hjälp av olika mekanismer för att överföra och förstärka krafter (Tk) - Några enkla ord och begrepp för Alla elever var stolta över sina popup-böcker! att benämna och samtala om tekniska lösningar (Tk) - Texter som kombinerar ord och bild (Sv) - Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare (Sv) - Framställande av berättande och informativa bilder (Bd) - Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete (Bd) Polhem350 har börjat! TEXT: MICHAEL H. LINDGREN Under de kommande åren är tanken att lyfta fram och uppmärksamma Christopher Polhem, den svenska mekanikens fader, född för 350 år sedan. Som en stimulerande och inspirerande förebild kan han få oss alla att reflektera över och ägna mer tid åt tekniken. Genom att lyssna på den visionäre mångsysslaren, uppfi nnaren, innovatören, entreprenören, industrimannen, teknikspridaren och teknikläraren, kan vi kanske komma till insikter även om vår egen tid. Så låt oss lära känna honom närmare! Polhem föddes troligtvis i slutet av 1661 i Visby på Gotland. Men starten i livet blev inte den bästa. Familjens ekonomi var dålig så han fick knappt någon utbildning. Endast 12 år gammal blev han lämnad att själv förtjäna sitt bröd. Anställd som dräng söder om Stockholm lärde han sig själv smida, fila och svarva, samt laga klockor och bygga maskiner. Men åren gick och alla hans drömmar om någon form av teknisk utbildning grusades en efter en. Under tiden strävade han framåt med praktiska försök och misslyckanden och blev allt duktigare. Lusten övervinner allt, skrev han. Som genom ett mirakel, skrevs han in vid Universitetet i Uppsala. Han var då 25 år gammal. Urverk och gruvor I Uppsala lyckades han laga och förnya det gamla konsturet i Domkyrkan en bragd i sig, eftersom han saknade utbildning som urmakare. Ett sådant ur var den mest avancerade typen av maskin i världen. Ryktet om denne skicklige Mechanicus nådde snabbt huvudstaden och även kungen. För Karl XI visade Christopher Polhem upp en modell av en otrolig gruvmaskin, som han hade upp- Staty över Polhem, Heden, Göteborg Foto: Fluff 6 Tekniken i skolan nr

7 manats att skapa. Den förtjuste kungen belönade honom med livstids lön och Polhem prisade Gud som hade lämnat ett ofärdigt ur i Uppsala till honom. En resa i teknik Utrymmet här räcker inte till för en 89-årig äventyrs- och samhällsklassresa på teknikens område. Men Christopher Polhem reste vidare och blev gruvingenjör och konstmästare i Falun, där konst betyder maskin, som bekant är. Vid Kopparberget och även utomlands byggde han många nydanande gruvmaskiner. År 1700 grundade han den märkliga industrianläggningen Manufakturverket i Stjärnsund, en plats dit han flyttade med sin kära hustru Maria och där flera av deras barn växte upp. Där hittade han på mängder av unika vattendrivna maskiner och praktiska hushållsprodukter, som dyrksäkra lås och tallrikar av plåt. Han hade svårt att få tag i arbetare, så många varor tillverkades utan menniskio henders tilhielp, d.v.s. med automatiska vattendrivna maskiner, som han hade uppfunnit. Polhem - teknikdidaktikern På Stjärnsund byggde han också upp en skola i teknik med en bred tvärvetenskaplig inriktning med mekanik och vattenkraft i fokus Laboratorium Mechanicum. I undervisningen där hade Polhems mekaniska alfabet en särskilt viktig roll. Det mekaniska alfabetet bestod i ett antal trämodeller som visade viktiga rörliga delar i maskiner, som hävstången, kugghjul eller en polhemsknut. Han utvecklade även undervisningsplaner i teknik för sina barnbarn, två 10-åriga pojkar. Så blev den lille övergivne invandrarsonen Christopher med tiden den store Christopher Polhem. Hans teknik och pedagogik var framtidens, även om inte alla förstod det då. I Polhems värld var tekniken enklare att förstå än den som omger oss idag, inte minst för att mekaniken är så påtaglig och fullt synlig. Det är ju så mycket lättare att förstå en vattendriven sax som klipper plåt, än en platt-tv. I vår datoriserade värld är Christopher Polhem en uppfriskande och mycket nyttig pedagogisk ledstjärna för alla åldrar, och en utomordentlig lärare att börja med. Hade Christopher Polhem levt idag och fått gå i grundskolan hade han nog häpnat. Och han hade säkert gillat teknikämnet! Men han hade inte kunnat förstå hur våra elevers mobiler kan fungera pyttesmå lysande maskiner som man kan tala över avstånd med och se vilka konstiga material de är gjorda av! Christopher Polhem hade nog frågat hur de fungerar, men förvånats över att han inte fick så många svar. I stället hade han säkert rekommenderat barnen att börja med att försöka förstå mekaniken i ett urverk En sådan bequäm exercis tiänar och till kråpzens lagoma motion och hälsans konservation. Teknikpedagogik från 1690-talet! Kopia av en av de 80 modeller ur Polhem mekaniska alfabetet, byggd av författaren. Foto: Michael H. Lindgren. Fråga eleven! Christoffer Polhem fyller 350 år Vet du vem han var, gjorde och jobbade med? Amanda Josefsson åk 8, Navestadsskolan Jag tror att han var en uppfinnare och industriman. Vi har pratat om uppfinnare på tekniken i skolan men inte om Christoffer Polhem just. Nu jobbar vi med olika konstruktioner på tekniklektionerna. Bygg en händelsekedja och var med i Husbyggarens tävling! Använd tekniklektionerna till en rolig utmaning för lärare och elever. En s.k. Rube Goldbergmaskin kan vara så avancerad som den bandet OK Go lät bygga till sin video, men så behöver det inte vara i denna tävling. Bygg er händelsekedja, filma, lägg ut den på Youtube och skicka länken till tidskriften Husbyggaren. Läs mer om tävlingen och inspireras av OK Go på Carl Adam Stråberg åk 9, Hagaskolan Christopher Polhem var en svensk uppfinnare. Polhemslåset, ett hänglås, är en av hans idéer. Och han är avbildad på baksidan av femhundralappen! Tekniken i skolan nr

8 Returadress: Centrum för Tekniken i Skolan Linköpings Universitet Campus Norrköping Norrköping B Boktips Att urskilja tekniska system didaktiska dimensioner i grundskolan Studies in Science and Technology Education, 2011 Maria Svensson Häftad, 140 s ISBN: Att känna till hur elever uppfattar tekniska system är viktigt för lärare som ska utveckla sin undervisning om detta. Svenssons avhandling bidrar till teknikdidaktiken genom att lyfta fram dimensioner och kritiska aspekter inom detta specifika kunskapsinnehåll. Avhandlingen bygger på två intervjustudier där energi-, transport- och informationssystem är i fokus. PORTO BETALT PORT PAYÉ Jordbruk som håller i längden Forskningsrådet Formas, 2010 Birgitta Johansson (Red.) Häftad, 456 sidor ISBN: Pris: Ca 51 kr, inkl. moms Beställ genom Formas kundtjänst på Liber , Nya produktionstekniska lösningar behövs för ett hållbart jordbruk. Ska vi använda en ekologisk eller en konventionell odlingsmetod? Ska vi använda genteknik i odling och produktion? Redaktören har delat in boken i områden som djurens livskvalitet, livsmedelskvalitet, det globala perspektivet och hur vi ska göra för att nå ett hållbart jordbruk. Trä ute snickerier till hus och trädgård Ica Bokförlag, 2011 Hans Mårtensson Inbunden, 152 sidor ISBN: Pris: Ca 175 kr, inkl. moms Hus och trädgård är stora investeringar och underhållet är viktigt. Här blandar författaren vackra bilder med konkreta tips för den händige. Köksträdgården kan bli ännu bättre med enkla träkonstruktioner och pröva att snickra utemöblerna själv Boken innehåller byggbeskrivningar med mått för det praktiska arbetet, eller varför inte bara titta på de vackra husen och bli inspirerad av att vårda ditt hus. Mulle Meck berättar om tåg Natur & Kultur, ny reviderad utgåva 2009 George Johansson Inbunden, 32 sidor ISBN: Pris: Ca 98 kr, inkl. moms Här läser ni spännande fakta om ånglok, spårvagnar, järnvägslinjer m.m. I ånglokens barndom i början av 1800-talet användes de i gruvor för att dra malm och kol. Det första riktiga lokomotivet kallades för Raketen, det kom upp i 20 km i timmen. Mulle Meck jämför med dagens snabbtåg, som svävar fram på en räls med hjälp av elektricitet och magnetism. Fler boktips fi nns på 8 Tekniken i skolan nr

Teknik Möjligheter och dilemman. Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu.

Teknik Möjligheter och dilemman. Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu. Teknik Möjligheter och dilemman Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu.se Barn och ungdomars uppfattningar om tekniska system Teknik

Läs mer

Polhem 350. Lärarhandledning för årskurs 1-3

Polhem 350. Lärarhandledning för årskurs 1-3 Polhem 350 Lärarhandledning för årskurs 1-3 JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn 036-10 50 00 (vxl) Postadress (om inget annat anges) 551 89 Jönköping www.jonkoping.se UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping

Läs mer

PROGRAM. Tekniken i skolan. Regional konferens Karlstad 2005 02 10

PROGRAM. Tekniken i skolan. Regional konferens Karlstad 2005 02 10 PROGRAM Tekniken i skolan Regional konferens Karlstad 2005 02 10 2 Innehållsförteckning Välkomsthälsning 3 Arrangörer och utställare 4 Program 5 7 Åttonde rikskonferensen Tekniken i skolan 20 21 MARS 2006

Läs mer

PROGRAM. Tekniken i skolan. Regional konferens Stockholm 2005 02 15

PROGRAM. Tekniken i skolan. Regional konferens Stockholm 2005 02 15 PROGRAM Tekniken i skolan Regional konferens 2005 02 15 2 Innehållsförteckning Välkomsthälsning s. 3 Arrangörer och utställare s. 4 Program s. 5 8 Åttonde rikskonferensen Tekniken i skolan 20 21 MARS 2006

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Hacka med sensorer. Hacka ett labb i MegaMind i samarbete med King

LÄRARHANDLEDNING Hacka med sensorer. Hacka ett labb i MegaMind i samarbete med King LÄRARHANDLEDNING Hacka med sensorer Hacka ett labb i MegaMind i samarbete med King Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den

Läs mer

Projekt uppgift åk: 9 vt 2012

Projekt uppgift åk: 9 vt 2012 Projekt uppgift åk: 9 vt 2012 Inledning: Grupparbeter eller enskilt. Syftet med projektet Undervisningen i ämnet teknik syftar till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet

Läs mer

skolmaterial som underlättar ditt JoBB

skolmaterial som underlättar ditt JoBB skolmaterial som underlättar ditt JoBB Gratis skolmaterial för alla åldrar om konsumenträttigheter, privatekonomi och reklam. Gratis skolmaterial och färdiga lektioner. www.konsumentverket.se/skola är

Läs mer

Med Hans Persson som guide, blir de här veckans roligaste ämnen!

Med Hans Persson som guide, blir de här veckans roligaste ämnen! Med Hans Persson som guide, blir de här veckans roligaste ämnen! Boken om-serien Boken om-serien är skriven med den lätthet som blivit ett signum för Hans Persson. Via vardagsnära texter och enkla experiment

Läs mer

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg Ett program för undervisning i teknik och fysik Vad är Algodoo? Ett program för alla åldrar Skapa simuleringar i fysik och teknik Uppföljare till Phun Bakgrund

Läs mer

Transformera Transportera Att lagra Kontrollera/styra/reglera Kilen skruven lutande planet LUTANDE PLANET KILEN

Transformera Transportera Att lagra Kontrollera/styra/reglera Kilen skruven lutande planet LUTANDE PLANET KILEN De enkla maskinerna Teknik är en sammanfattande benämning på alla människans metoder att tillfredsställa sina önskningar genom att använda fysiska föremål. Detta görs oftast genom att utnyttja och omvandla

Läs mer

Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar

Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar Handläggare Anette Johansson Stensbergs förskola 070 5585332 Datum 13 2014-01-15 Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar Teknikcentrum, förskolan som inspirerar

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från?

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13 Kurs: Storyline Market place Tidsperiod: Vecka 46- Skola: Åsens Skola Klass: F-5 Lärare: Alla Kursen kommer att handla om: Du kommer att få arbeta med Storylinen Market place där du ska få lära dig hur

Läs mer

Digitala verktyg vid examination av lärare Annelie Bodén Karlstads universitet

Digitala verktyg vid examination av lärare Annelie Bodén Karlstads universitet Digitala verktyg vid examination av lärare Annelie Bodén Karlstads universitet Användningen av bloggar och video i lärplattformen, svårigheter och möjligheter Annelie Bodén, universitetsadjunkt och programledare

Läs mer

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar. Ung Företagsamhet Fyrbodal jobbar med att få fler företagsamma barn och ungdomar. I drygt 30 år har vi jobbat med UF-företag på gymnasienivå. Nu gör vi en nysatsning där elever och ni lärare på grundskolan

Läs mer

Diviga diodtavlan Diana

Diviga diodtavlan Diana Diviga diodtavlan Diana En tavla med motivet förbättrat med lysande dioder. Se en film på produkten: http://youtu.be/twyg12aj3ci Vilket material behöver man? Plywood 4 mm Träregel 45 x 45 mm Lysdioder

Läs mer

Kursplanen i ämnet teknik

Kursplanen i ämnet teknik DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet teknik Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING INFORMATION OM PROJEKTET POLHEM350

LÄRARHANDLEDNING INFORMATION OM PROJEKTET POLHEM350 LÄRARHANDLEDNING LÄRARHANDLEDNING INFORMATION OM PROJEKTET POLHEM350 Christopher Polhem var en svensk uppfinnare som skulle ha fyllt 350 år under 2011. Med anledning av detta har initiativ tagits för att

Läs mer

Progressionen i teknikämnets centrala innehåll

Progressionen i teknikämnets centrala innehåll Det centrala innehållet i kursplanen anger vilket obligatoriskt innehåll som ska behandlas i undervisningen. Det är strukturerat så att det visar på en progression. Det innebär att innehållet vidgas och

Läs mer

Kort om kursplanen i teknik

Kort om kursplanen i teknik Kort om kursplanen i teknik är ett sammandrag av Skolverkets kursplan i teknik från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 1 samt Kommentarmaterial till kursplanen i teknik 2.

Läs mer

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm j h Elevenkät Årskurs 4 Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2007 k l Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv.

Läs mer

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm ELEVFRÅGOR International Association for the Evaluation of Educational Achievement Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv och

Läs mer

Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 4

Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 4 TUMMEN UPP! Ç I TUMMEN UPP! SVENSKA KARTLÄGGNING ÅK 4 finns övningar som är direkt kopplade till kunskapskraven i åk 6. Kunskapskraven är tydligt presenterade på varje sida i anknytning till övningarna.

Läs mer

Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet; Lgr 11.

Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet; Lgr 11. Lokal studieplan för introduktionsgrupper årskurs 8-9 Centrum för tvåspråkighet Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet;

Läs mer

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande med Skogen i Skolan NYFIKENHET TEKNIK Motivation tävling livsmedel SKOG MILJÖ Hälsa framtiden friluftsliv Drivkrafter innovationer Entreprenörskap kreativitet

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

Tro på dig själv Lärarmaterial

Tro på dig själv Lärarmaterial sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips

Läs mer

Teseus, kungens son MARIE DUEDAHL

Teseus, kungens son MARIE DUEDAHL SIDAN 1 Boken handlar om: Teseus har kommit till Aten för att träffa sin far, kung Aigeus. Teseus blir inte insläppt till borgen, utan istället hamnar han hos Cadmus. Cadmus äger stans bästa brottarlag.

Läs mer

LEKTION 5: TEKNIKFÖRETAGETS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET

LEKTION 5: TEKNIKFÖRETAGETS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET LEKTION 5: TEKNIKFÖRETAGETS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 5: TEKNIKFÖRETAGETS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET Tid: 60 minuter Årskurs: 7-9 Huvudämne: Teknik KOPPLING TILL KURSPLANER FÖRMÅGOR

Läs mer

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014 GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning

Läs mer

Tekniken i skolan. En ny kursplan på gång

Tekniken i skolan. En ny kursplan på gång Tekniken i skolan NYHETSBREV FÖR TEKNIKÄMNET I FÖRSKOLA OCH SKOLA NR 3 OKTOBER 2009 ÅRGÅNG 15 En ny kursplan på gång TEXT: CLAES KLASANDER, CETIS Ny kursplan innebär ny struktur. Foto: Claes Klasander

Läs mer

Matematiklyftet 2013/2014

Matematiklyftet 2013/2014 Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska

Läs mer

Välkommen till Pedagogiska samtal, Alla kan alltid bli bättre

Välkommen till Pedagogiska samtal, Alla kan alltid bli bättre Välkommen till Pedagogiska samtal, Alla kan alltid bli bättre Metoder för att ge dig fler och förfinade redskap i undervisningen. Syfte Att ge dig nya och förfinade verktyg för att bemöta, coatcha och

Läs mer

Strålande skrivaren Sara

Strålande skrivaren Sara Strålande skrivaren Sara Lyser upp när du skriver, perfekt för att skriva hemligheter i mörker. Se en film på produkten: http://youtu.be/nt1c3xhkid8 Vilket material behöver man? Genomskinlig bläckpenna

Läs mer

Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten

Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Totalt 174 lärare har svarat på enkätundersökningen fördelat på

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Bild

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Bild ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Bild Övergripande Mål: kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material, undersöka

Läs mer

Teknik Granbergsskolan 7-

Teknik Granbergsskolan 7- Teknik Granbergsskolan 7- Teknikämnets Syfte 9 Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: identifiera och analysera tekniska lösningar

Läs mer

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Referat från seminarium i Almedalen Almedalsveckan, måndagen den 1 juli 2013 Gotlands Museum, Strandgatan 14, Visby

Läs mer

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN. Skriftliga omdömen och kommentarbanker

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN. Skriftliga omdömen och kommentarbanker UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN Skriftliga omdömen och kommentarbanker UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN 2009-08-12 SKRIFTLIGA OMDÖMEN OCH KOMMENTARBANKER Individuell utvecklingsplan

Läs mer

Lärarmaterial Småungar & Medier. mediekompass

Lärarmaterial Småungar & Medier. mediekompass Lärarmaterial Småungar & Medier mediekompass Småungar & Medier att arbeta med de yngre barnens medievanor Nästan hälften av alla 2-åringar har använt datorn någon gång. Det betyder att när barnen kommer

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska utveckla sin förmåga att: Bild Målet med undervisningen är att eleverna ska utveckla sin förmåga att: Kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med

Läs mer

Materials egenskaper

Materials egenskaper Materials egenskaper Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

Skolledarträff. 14 februari 2013 IVA

Skolledarträff. 14 februari 2013 IVA Skolledarträff 14 februari 2013 IVA Teknikly

Läs mer

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27 Beskrivning av kurs ht 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 1-3, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp Lärare

Läs mer

Idéer och uppfinningar för grundsärskolan

Idéer och uppfinningar för grundsärskolan Idéer och uppfinningar för grundsärskolan ETT SKOLPROGRAM FÖR GRUNDSÄRSKOLANS ÅRSKURS 1 9 SOM LÄSER ÄMNEN EFTERARBETSMATERIAL Det här materialet kompletterar lärarhandledning till Nobelmuseets skolprogram

Läs mer

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning.

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning. BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska

Läs mer

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger

Läs mer

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor BILD

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor BILD KRAVNIVÅER Åtvidabergs kommuns grundskolor BILD Reviderade december 2008 Förord Välkommen att ta del av Åtvidabergs kommuns kravnivåer och bedömningskriterier för grundskolan. Materialet har tagits fram

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

OMVÅRDNADSBLADET. generationsväxling. i serien! GY/VUX Hösten 2009 GRÄNSLÖST LÄRANDE

OMVÅRDNADSBLADET. generationsväxling. i serien! GY/VUX Hösten 2009 GRÄNSLÖST LÄRANDE GY/VUX Hösten 2009 OMVÅRDNADSBLADET GRÄNSLÖST LÄRANDE generationsväxling i serien! TESTA EN NY GENERATION omvårdnadsbladet Utgivare liber, 113 98 Stockholm redaktion Miriam Barzelatto linda Ericsson layout

Läs mer

DU VET VAD DU GILLAR VI VET VAD SOM KRÄVS

DU VET VAD DU GILLAR VI VET VAD SOM KRÄVS DU VET VAD DU GILLAR VI VET VAD SOM KRÄVS Du är mitt i tonåren. Framtiden kommer att vara fylld av utmaningar, stora förändringar och tuffa beslut. Så varför inte ägna de närmaste åren åt det du gillar

Läs mer

TEMA 1800-TAL Industrialiseringen av Sverige ÅR.8 V.5-11

TEMA 1800-TAL Industrialiseringen av Sverige ÅR.8 V.5-11 TEMA 1800-TAL Industrialiseringen av Sverige ÅR.8 V.5-11 För att nå målen för godkänt skall eleven Redogöra för skiftesreformerna och förändringarna i jordbruket under 1800-talet Redogöra för några betydelsefulla

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

Tummen upp! Matte ÅK 6

Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: RESONERA OCH KOMMUNICERA Provlektion Följande provlektion är

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

LPP för Fritidshem BILDCIRKELN

LPP för Fritidshem BILDCIRKELN LPP för Fritidshem BILDCIRKELN Yvonne Engberg Innehållsförteckning Elevgrupp... 1 Syfte... 1 Långsiktigt mål... 1-2 Konkreta mål... 2 Arbetssätt.2-3 Bedömning... 3 Dokumentation....3 Analys av bedömning

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52 KomTek Järfälla Bakgrund, nuläge och framtid Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek Maj 2015 Kon 2015/52 1 (6) Innehåll 1. KONCEPTET KOMTEK... 2 1.1. Bakgrund och mål... 2 1.2. Organisation... 2 2. KOMTEK

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Dnr 61-2013:819

Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Dnr 61-2013:819 Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 4-6, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp

Läs mer

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger - att lära av varandra".

Läs mer

Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001

Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001 Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001 Detta var bra 333 Varierat program teori/övningar. Positiva och inspirerande ledare. Bra grupp: åldersblandat o könsfördelat. Öppenhet i gruppen.

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man

Läs mer

Bild i skolan 2015. talare

Bild i skolan 2015. talare inspiration utveckling kunskap Bild i skolan 2015 Bildanalys och bildkommunikation fördjupa dina kunskaper och öka elevernas förståelse för bildens integrering med andra uttrycksformer Ta del av det senaste

Läs mer

Tummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11.

Tummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. Tummen upp! SO ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11 PROVLEKTION: UTTRYCKA OCH VÄRDERA STÅNDPUNKTER Provlektion Följande provlektion

Läs mer

Lathund att skapa och tilldela en LPP

Lathund att skapa och tilldela en LPP Lathund att skapa och tilldela en LPP Här presenteras ett sätt att steg-för-steg ta fram en lokal pedagogisk planering för ett arbetsmoment eller en terminsplanering i ett ämne eller ett ämnesövergripande

Läs mer

Fröken spöke kommer tillbaka

Fröken spöke kommer tillbaka Lärarmaterial Kerstin Lundberg Hahn SIDAN 1 Vad handlar boken om? Boken handlar om Ebba och Ivar. De är tvillingar. En dag är deras lärare sjuk och klassen behöver en vikarie. Klassen vill att Fröken Sparre

Läs mer

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö Företag som lärmiljö Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen

Läs mer

VARFÖR TEKNIK I FÖRSKOLAN? VARFÖR TEKNIK I SKOLAN?

VARFÖR TEKNIK I FÖRSKOLAN? VARFÖR TEKNIK I SKOLAN? VARFÖR TEKNIK I FÖRSKOLAN? VARFÖR TEKNIK I SKOLAN? Ekonomiargument Nyttoargument VARFÖR? Demokratiargument Kulturargument Dagens samhälle är ett teknikintensivt samhälle och vi klarar oss inte utan kunskaper

Läs mer

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan.

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. 79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. KOMMENTARER: vad var särskilt positivt under dagen och vad kan förbättras? Tänk på innehållet under dagen, förtäring,

Läs mer

Vad gömmer sig det bestämmer du!

Vad gömmer sig det bestämmer du! 1 (5) Vad gömmer sig det bestämmer du! Utifrån en rektangulär låda får eleverna konstruera något som rör sig med hjälp av pneumatik. Kanske blir det ett monster som gömmer sig i en grotta eller en figur

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Vill du undervisa i utomhuspedagogik eller naturvetenskap? Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Vill du undervisa i utomhuspedagogik eller naturvetenskap? Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Vill du undervisa i utomhuspedagogik eller naturvetenskap? Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Foto: Annika Manni Utomhuspedagogik och naturvetenskap I våra utomhuspedagogiska

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Bedömning för lärande Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Förmågor - Bild Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera

Läs mer

Leonardo da Vinci och människokroppen

Leonardo da Vinci och människokroppen Leonardo da Vinci och människokroppen När vi läser om renässansen, är det självklart att studera Leonardo da Vinci eftersom han behärskade så många områden och kom att prägla mycket av det som vi referar

Läs mer

Engelskaläxa glosor samt fraser till berättelsen En sommar i Storbritannien

Engelskaläxa glosor samt fraser till berättelsen En sommar i Storbritannien Instruktioner Part 1: Glosor - träna på att uttala, stava samt veta vad den svenska motsvarigeten till ordet är. Glosorna får du i pappersform varannan måndag (jämna veckor), för att sätta i din läxpärm.

Läs mer

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem Läroplanen 1. Skolans värdegrund och uppdrag Kursplaner Syfte Centralt innehåll 1-3 2. Övergripande mål och riktlinjer 4-6 Normer och värden 7-9 Kunskaper Kunskapskrav Elevernas ansvar och inflytande 6

Läs mer

Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen

Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska

Läs mer

Varför ska tjugofem elever ha samma bok?

Varför ska tjugofem elever ha samma bok? 86 Varför ska tjugofem elever ha samma bok? Hon hade dåliga betyg i skolan och var övertygad om att hon var dum. Lärare var det sista hon skulle kunna bli, även om hon i hemlighet alltid drömt om det.

Läs mer

Välkommen till Christopher Polhem tillbaka till framtiden

Välkommen till Christopher Polhem tillbaka till framtiden Välkommen till Christopher Polhem tillbaka till framtiden Detta material riktar sig till dig som vill besöka utställningen Polhem tillbaka till framtiden på egen hand med din grupp/klass som går i mellan-

Läs mer

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:

Läs mer

RATTVIS HANDEL I SKOLAN TEMAN, LARANDEMAL & OVNINGAR. www.malmo.se/fairtradecity

RATTVIS HANDEL I SKOLAN TEMAN, LARANDEMAL & OVNINGAR. www.malmo.se/fairtradecity RATTVIS HANDEL I SKOLAN TEMAN, LARANDEMAL & OVNINGAR RATTVIS HANDEL I SKOLAN DEN SOCIALA OCH ETISKA ASPEKTEN AV LARANDE FOR HALLBAR UTVECKLING Malmö är Sveriges första Fairtrade City. Genom att handla

Läs mer

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Trafikkalendern har funnits i 23 år och är Sveriges mest omfattande och mest använda läromedel med tema barn och trafik.

Trafikkalendern har funnits i 23 år och är Sveriges mest omfattande och mest använda läromedel med tema barn och trafik. har funnits i 23 år och är Sveriges mest omfattande och mest använda läromedel med tema barn och trafik. Läsåret 2013/2014 distribueras materialet till drygt 500 000 skolbarn i årskurs F-6, 27 000 lärare

Läs mer

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen?

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen? Foto: Chris Ryan Vad är en lärare egentligen? Foto: Istockphoto Det här är inte en lärare Som lärare är du ständigt exponerad för omvärlden. Du betraktas och bedöms av eleverna och deras anhöriga, av rektorerna,

Läs mer

Uppsala Universitet Instutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Matematik 2, Ht 2014 Tilde Henriksson, Hannah Kling, Linn Kristell

Uppsala Universitet Instutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Matematik 2, Ht 2014 Tilde Henriksson, Hannah Kling, Linn Kristell Del 1: Pedagogisk planering a) Vi har gjort två lektionsplaneringar med fokus på tvådimensionella geometriska figurer för årskurs 1-3. Utifrån det centrala innehållet i Lgr11 för årskurs 1-3 ska eleverna

Läs mer