Bemötande och människosyn i psykiatrin

Transkript

1 Bemötande och människosyn i psykiatrin Hannes Qvarfordt, RSMH Livet Människosyn 1

2 Människosyn och vetenskapssyn har betydelse, både för bemötandet av brukaren och för brukarens möjlighet till reellt inflytande över vård och sociala insatser. Positivistisk vetenskapssyn / Biologisk-mekanistisk människosyn Objekt ( Organism ) Passiv Underordnad / utan ansvar och inflytande Brukare Hierarkisk och ensidig relation Objektiva kunskaper och iakttagelser Diagnostik och generella, evidensbaserade behandlingar Ohälsan är konstitutionell, knuten till individen och artskild från friska människors tillstånd Instrument ( Expert ) Aktiv Överordnad / styrande Vårdgivare 2

3 Hermeneutisk vetenskapssyn / Humanistisk människosyn Subjekt (Person) Aktiv Självbestämmande / huvudansvarig Subjekt (Person) Aktiv Respekterande / delansvarig med samtycke Brukare Jämställd och ömsesidig relation Tolkning och inlevelse Psykosocialt helhetsperspektiv och individuellt anpassade insatser Ohälsan är i grunden allmänmänsklig, miljöbetingad och endast gradskild från andra människors livssituationer Vårdgivare Bemötande 3

4 Lagar om bemötande och inflytande Hälso- och sjukvården skall [ ] bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. (HSL 2a ) Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. (SOL 1 kap. 1 ) Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. (HSL 2a ) Socialnämndens insatser för den enskilde skall utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne. (SOL 3 kap. 5 ) 4

5 När det finns flera behandlingsalternativ, som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet, skall landstinget ge patienten möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar. (HSL 3a ) Landstinget får inte begränsa den enskildes val till ett visst geografiskt område inom landstinget. (HSL 5 ) Det skall först slås fast, att många enskilda människor inom den psykiatriska vården gör storartade, personliga insatser för att hjälpa sina patienter. Tyvärr förekommer också mycket annat 5

6 Exempel på dåligt bemötande inom vård och Objektifiering Brukaren blir ett (biologiskt) objekt Personligheten blir en sjukdom Känslolivet blir ett symptomliv Läkaren / socialassistenten blir en objektiv iakttagare Exempel på dåligt bemötande inom vård och Demonisering Ohälsan ses som en främmande ondska, som måste bekämpas och kontrolleras företrädesvis med medicinering och tvångsåtgärder 6

7 Exempel på dåligt bemötande inom vård och Förmynderi Läkaren / socialassistenten uppfattar sig som den överordnade experten, som alltid vet bättre vad brukaren behöver i sitt liv Vårdplanering sker över brukarens huvud Exempel på dåligt bemötande inom vård och Uppfostran Brukarens beteende bedöms som felaktigt ett resultat av missanpassning och felaktig inlärning Åtgärd: Upplysning, korrigering och träning av rätt beteende Belöning och bestraffning 7

8 Exempel på dåligt bemötande inom vård och Avfärdande Brukarens upplevelser och erfarenheter betraktas som sprungna ur en sjuk och främmande föreställningsvärld som inte kan tas på allvar Vanföreställningar tolkas bokstavligt och inte bildligt eller symboliskt Exempel på dåligt bemötande inom vård och Förringande Det lidande brukaren har sökt vård för förminskas och beskrivs som en normal del av det mänskliga livet Ingen fråga för psykiatrin att pojkvännen har gjort slut Med din begåvning / välbeställda bakgrund kan du inte ha så stora problem 8

9 Exempel på dåligt bemötande inom vård och Passivitet Inga initiativ till samtalskontakt eller andra aktiviteter tas med patienter inom slutenvården, under förevändningen att patienterna skall tränas att ta egna initiativ Kan liknas vid att föräldrar ignorerar sina barn för att träna dem att själva ta kontakt Exempel på dåligt bemötande inom vård och Gruppjargong vi och dom Hierarkisk kultur på vårdavdelningar och behandlingshem, där personalen gör sig till friska herrar över vad man upplever som en sämre sorts människor patienterna / brukarna 9

10 Frågor att reflektera över Kan brukarens klädsel och övriga, yttre attribut påverka vårdpersonalens bemötande? Kan miljön för mötet och de givna rollerna påverka personalens bemötande av brukaren? Kan personalens bemötande påverka brukarens beteende och därmed den psykiatriska bedömningen? Kan personalens bemötande påverka brukarens hälsotillstånd? Vad är ett gott bemötande? Att med utgångspunkt i hur man själv vill bli bemött vara lyhörd för andra människors upplevelser och erfarenheter Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem (Matteus 7:12) 10

11 Till sist: Hur upplever du bäst ett musikstycke? Genom att lyssna till känslan som musiken förmedlar? Genom att mäta tonstyrkor och frekvenser? 11

12 Hur förstår du bäst en människas livssituation? Genom att med inlevelse lyssna på personens berättelse? Genom att mäta signalsubstanser och räkna symptom? Varmt tack för ert intresse! Hannes Qvarfordt, RSMH Livet 12