träningspartner Peter Westford om träningens betydelse för framgång

Transkript

1 #3/2011 DIN TIDNING OM FÖRETAGSHÄLSA FRÅN PREVIA Håll kvar semesterkänslan i höst Det svåra samtalet så gör du Previa och SATS i nytt samarbete Chef och Nolltolerans på kärnkraftverket träningspartner Peter Westford om träningens betydelse för framgång chefsdag Möt Previa på Stora Chefsdagen 90 sekunder Redo för utryckning på drygt en minut efter bomben Inga men tack vare snabb krisbearbetning ny forskning Låg självkänsla ökar risken för utbrändhet

2 Ledare Lönsamhet och hälsa går hand i hand Hur ökar man effektiviteten på arbetsplatsen genom att satsa på hälsa? För en hälsosam arbetsplats är också en arbetsplats där affärerna går bra, där medarbetarna trivs och kan prestera sitt bästa. Lönsamhet och hälsosam arbetsplats går hand i hand, det har vi på Previa sett många bevis på. Vi har sett att de företag som investerar i hälsa får igen detta i form av högre produktivitet och lägre sjukfrånvaro. I detta nummer av Prima delar Årets Hälsosamma Chef 2011, Peter Westford, med sig av sina tankar om hur träning gör hans arbetsplats friskare. Läs och inspireras! Att uppmuntra till träning är en sak. Men att få de som verkligen behöver träningen att komma i gång det är något helt annat. Därför har Previa i samarbete med träningsföretaget SATS arbetat fram konceptet Fysisk aktivitet på recept med personlig träning. Pilotprojektet i Göteborg har gett utmärkta resultat, så nu lanseras tjänsten även i Stockholm och Malmö. I detta nummer av Prima kan du läsa om hur Sandra Pettersson kom tillbaka från utbrändhet tack vare vår nya tjänst. En hälsosam arbetsplats handlar inte bara om gemensam morgongympa och stegräknare, att träna tillsammans med sina medarbetare. Att ta tag i allvarligare problem, som missbruk av droger och alkohol, är mycket viktigt och ingår också i arbetet med att skapa en hälsosam arbetsplats. Kärnkraftverket i Oskarshamn, OKG AB, är ett föregångsföretag på den fronten. Previa har en viktig roll i deras arbete för att skapa en arbetsplats fri från droger och alkohol. Hur det arbetet inte bara skapat en säkrare arbetsplats, utan även hjälpt flera personer ur ett missbruk, kan du läsa om i denna tidning. Trevlig läsning! Viktigt med vila för chefen ÅTERHÄMTNING Sju av tio chefer arbetar fast de är sjuka. Och lika många är tillgängliga på telefon eller e-post under semestern. Det framgår av en undersökning som Svensk Chefsförening gjort bland sina medlemmar. I undersökningen säger 85 procent av cheferna att de arbetar övertid varje vecka. Studien visar också att man har svårt att koppla av och att cheferna ofta känner sig stressade. Många sover dåligt på grund av jobbet. Det är viktigt att även chefen får den vila och den återhämtning som är förutsättningen för ett ansvarsfullt arbete. Detta är extra viktigt för chefer som i sin tur har stort ansvar för anställd personal, säger Dolores Kandelin Mogard, kanslichef på Svensk Chefsförening, i ett pressmeddelande. Prenumera på vår Youtube-kanal! Gå in och sök på abprevia så ser du alla våra klipp, och du får ett mejl så fort vi lagt upp ett nytt. Harald Abelin vd, Previa previa prima Ansvarig utgivare: Harald Abelin Redaktion: Katrin Malm, Isabelle Öblom Produktion: Spoon Publishing AB Omslagsfoto: Samir Soudah Tryck: Sandvikens Tryckeri AB, ISSN Så sover du bättre SÖMN I Previas stora kartläggning visade det sig att nästan var fjärde person, 23 procent, ofta sover oroligt eller har svårt att somna på kvällen. Och kvinnor sover generellt sett sämre än män. Det är en bild som bekräftas av Torbjörn Åkerstedt, sömnforskare och professor vid Karolinska Institutet. Enligt honom lider över elva procent av befolkningen av så allvarliga sömnstörningar att deras prestationsförmåga försämras. Forskningen visar också ett starkt samband mellan sömnproblem och sjukdomar som depression, utbrändhet, hjärt- och kärlåkommor och diabetes. Rutiner, nedvarvning, god sovmiljö och regelbunden motion är några goda tips som kan hjälpa mot sömnsvårigheter. 2 Prima

3 9 av 10 anställda trivs med sitt arbete. Det visar en kartläggning från Previa, baserad på anställda i hela landet. 82 procent tycker att de har frihet att själva bestämma över hur de ska utföra sina arbetsuppgifter. Endast en procent uppger att de inte trivs alls. Ohälsan kostar storbolagen skjortan EKONOMI Priset för de anställdas ohälsa är skyhögt. Det visar en studie från konsultbolaget Proactive Health Partner, som presenterades i Dagens Industri i september. Sjukfrånvaro, rökning och dålig kondition kostar minst 42 miljarder kronor per år. Inte mindre än 42 procent av de anställda på landets hundra största företag har en syreupptagningsförmåga som ger försämrad arbetskapacitet. Rökarna utgör 14 procent av den totala arbetskraften i storbolagen, och kostar 5,7 miljarder kronor per år. Bristen på bra flås hos medarbetare leder till 29,1 miljarder kronor i minskad produktivitet medan sjukfrånvaron kostar 7,1 miljarder kronor. Även om 42 miljarder kronor låter enormt mycket, ingår inte ohälsofaktorer som dåligt ledarskap, arbetsmiljö, missbruk, stress och förslitningsskador i undersökningen. Om man kunde kvantifiera dem så skulle ohälso kostnaderna bli betydligt större än 40 miljarder kronor, säger Johan Rudborg på Proactive Health Partner. Siffrorna baseras på nationell statistik samt vetenskapligt belagda samband mellan kondition och produktivitet. Källa: Proactive Health Partner Så ska bedömningen av arbetsförmågan förbättras ARBETSFÖRMÅGA Det är Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans uppgift att ta reda på om en sjukskriven person kan arbeta eller ska fortsätta få sjukpenning. Men eftersom prövningen av arbetsförmågan har fått mycket kritik sedan den infördes, har nu regeringen gett Försäkringskassan i uppdrag att ta fram en ny bedömningsmetod. Tanken är att det nya verktyget, som bland annat består av ett formulär där den sjuke själv beskriver sin hälsa och vad han eller hon kan klara av att göra, ska göra bedömningen mer enhetlig och framför allt begriplig. Under hösten testas det nya bedömningsverktyget på några av Försäkringskassans kontor. Det väntas fungera fullt ut Jag tror att många inte riktigt är medvetna om vilken hälsoekonomisk effekt träning ger Peter Westford, Årets Hälsosamma Chef Läs på mer på sidan 8. Prima

4 Nykter och drogfri ett måste på kärnkraftverket När Oskarshamns kärnkraftverk ville införa alkohol- och drogtester av personalen blev det ramaskri. I dag höjer ingen längre på ögonbrynen för de tester som görs dagligen av Previas personal många anställda med beroendeproblematik har fått hjälp under åren som gått. text monica samuelsson foto Tommy Hvitfeldt Vad folk gör på sin fritid lägger vi oss inte i, men man ska vara nykter när man kommer till jobbet, säger Nicke Rundquist, HR-specialist på OKG. På kärnkraftverket finns i dag en väl utarbetad alkohol- och drogpolicy. Det innebär att man vet vad som ska göras om en medarbetares test visar positivt i ett utandnings- eller urinprov. 4 Prima Nykterhet är en förutsättning för att vi ska kunna driva ett säkert kärnkraftverk, säger HR-specialist Nicke Rundquist på OKG. Som arbetsgivare har vi ansvar för personalens hälsa. Vi har också ett rehabiliteringsansvar. Eftersom alkoholism klassas som sjukdom vill vi erbjuda hjälp och rehabilitering under förutsättning att den anställde är villig att ta emot det, säger Rundquist som understryker allvaret i den verksamhet företaget bedriver. För oss är säkerheten alltid viktigast. Vi har ett stort förtroende från allmänheten att köra anläggningen här. Oskarshamns kärnkraftverk ligger precis vid Kalmarsund. Här finns närmare niohundra anställda, i huvudsak ingenjörer. Åtta av tio är män. Därtill kommer dagligen flera hundra konsulter och entreprenörer. Gemensamt för alla är att de, för att släppas in på området, måste passera vakten. Entrén liknar i dag mest en modern flygplats och säkerhetskontrollen är rigorös. När man skannar sitt passerkort lyser i de allra flesta fall en grön pil rakt fram. Men ibland och utan förvarning visar en röd pil in personen ifråga till ett angränsande rum för provtagning. I rummet tar Anne-Lie Lind, företagssköterska från Previa, emot. Ibland handlar det enbart om ett utandningstest för alkohol. Ibland om ett urinprov för att säkerställa att personen inte har använt droger av något slag. Urintestet kan påvisa bruk av en lång rad narkotiska preparat, säger Anne- Lie och visar den toalett som används. Vattnet i stolen är blåfärgat och handfat saknas. Allt för att proverna inte ska kunna manipuleras. Vid utandningstest följer vi samma gränsvärde som trafikpolisen, det vill säga Vi har ett stort förtroende från allmänheten att köra anläggningen 0,2 promille. Har man mer än så släpps man inte in på jobbet den aktuella dagen, fortsätter Anne-Lie som har genomfört tusentals tester. När någon testar positivt för alkohol erbjuder Anne-Lie och hennes kollegor alltid ett test som visar om personen intagit mycket alkohol under en längre tid. Ett positivt test drar i gång en stor process och samtal både med den testade själv och med dennes chef. OKG och Previa tar gemensamt fram en handlingsplan. På OKG finns alkohol- och drogterapeuter och dessutom viktiga samtalsgrupper för personer med beroendeproblematik. OKG började testa sin personal redan i mitten av 1990-talet. Resan mot en drogfri arbetsplats har inte varit bekymmersfri. Många tyckte att testerna var integritetskränkande. När en anställd vägrade genomgå testet fördes frågan till

5 Hälsoexempel: OKG Utmaning: Att höja säkerheten på kärnkraftverket genom att belysa medarbetarnas alkohol- och drogvanor. Lösning: I dag genomför Previa slumpvisa alkohol- och drogtester av all personal och även inhyrda konsulter och entreprenörer. Genom utandningstest och urinprov kan risk- och missbruk upptäckas och handlingsplaner utformas för att hjälpa medarbetarna till en nykter arbetsmiljö. Resultat: Antalet positiva provsvar minskar, vilket ses som ett tecken på ökad medvetenhet ifråga om alkohol och droger. Samtidigt har samtalsklimatet på företaget förändrats så att man vågar prata mer öppet om problematiken. Både kollegor och chefer vågar i dag i större utsträckning fråga hur en arbetskamrat egentligen mår. Oavsett om man är anställd, konsult eller entreprenör genomgår man samma tester för att få komma in på anläggningen. På bilden Anne-Lie Lind, företagssköterska från Previa. Prima

6 Företaget vågade konfrontera mig med mitt drickande. Det blev vändpunkten för mig, berättar Klas som vill vara anonym. Jag kan märka en förändrad attityd till alkohol bland företagets anställda, säger Anne-Lie Lind. Ska man ut och flyga förväntar man sig att piloten är nykter. Det är samma sak här. Arbetsdomstolen, som gav företaget rätt. OKG är kund hos Previa sedan länge, och företaget använder även tjänsten Sjuk och Frisk (sjuk- och friskanmälan) som bland annat sätter ljus på upprepad korttidsfrånvaro, något som i vissa fall kan dölja risk- eller missbruksproblematik. Vi vill ta vårt arbetsgivaransvar. Visst hade vi kunnat säga tack och adjö till en anställd, men det är inte så vi vill se på våra medarbetare. Alla är anställda på grund av sina meriter. Kan vi tillsammans med Previa hjälpa en anställd att komma på fötter igen så känns det som att vi gjort något väldigt bra av en mycket svår situation, säger Nicke Rundquist som menar att OKG i dag är en säkrare arbetsplats än det var innan alkohol- och drogtesterna infördes. Testerna har en avskräckande effekt vi har i dag ett fallande antal positiva provsvar. Och den som funderar på jobb här får tidigt veta hur vi förhåller oss till alkohol och droger. Klas, vi kan kalla honom så, är en av de anställda som fått hjälp att komma ifrån sitt alkoholmissbruk. Han har jobbat på OKG i mer än tjugo år och har haft många, även mycket ansvarsfulla, befattningar. Det kom till en punkt när min situation blev ohållbar. Jag presterade allt sämre på jobbet och mina arbetskamrater började undra. För många innebär alkohol något positivt. Men mitt beroende var så starkt att det styrde mitt liv. I Klas fall var det en observant chef som till slut konfronterade honom med situationen. Det var smärtsamt och förnekelsen gjorde att Klas inte såg hur allvarligt det faktiskt var. I dag är Klas tacksam för att hans chef var så modig. När det var som värst förstod han inte att han behövde hjälp. I dag ser han annorlunda på saken. Jag är glad att företaget vågade stå för sina värderingar och möta mig i den situationen. I dag är jag tacksam för det jag gått igenom och att jag fått tillbaka ett värdigt liv. Tidigare var det alkoholen som styrde mitt liv. I dag är det jag som bestämmer, säger han. Sedan tio år tillbaka är Klas nykter alkoholist. De slumpvisa testerna, menar 6 Prima

7 Se upp för dröm-medarbetaren Medarbetaren som alltid vill prestera optimalt kan i själva verket vara i riskzonen för utbrändhet, visar en ny avhandling i psykologi. OKG driver tre av Sveriges kärnkraftsreaktorer. Blodprover är en del av arbetet mot droger och alkohol. Se FILMEN om det förebyggande arbetet hos OKG på previa.se/okg. Du kan också läsa av koden ovan med din smartphone. han, är en naturlig del av ambitionen att hålla arbetsplatsen nykter. Metoden är demokratisk här testas alla. Ska man ut och flyga förväntar man sig att piloten är nykter. Det är samma sak här. Tycker man att testerna är integritetskränkande, då är man inte på rätt arbetsplats. Klas vill gärna vara en förebild för andra som är i samma situation han en gång var. En del på företaget känner till min bakgrund. Jag hoppas kunna vara till hjälp för andra som står inför samma resa som jag gjort. Tidigare forskning om riskfaktorerna bakom utbrändhet har framför allt fokuserat på vad det är i arbetslivets organisation som gör att folk blir utbrända. Forskaren Victoria Blom vid Stockholms universitet ville i stället se om det gick att hitta personlighetstyper som lättare går in i väggen än andra. Hennes resultat, som hon nyligen presenterat i en doktorsavhandling i psykologi, visar att det finns det. Och de kan vid en första anblick se ut som drömmedarbetare. De säger nästan aldrig nej till nya arbetsuppgifter, är överdrivet självkritiska och mycket noggranna. Men beteendet grundar sig i en låg självkänsla som de försöker kompensera med prestationer. De strävar efter att skaffa den självkänsla de saknar genom att ställa extra höga krav på sig själva. Ofta känner de inte när arbetsbördan börjar bli orimlig, menar Victoria Blom. I sin avhandling gjorde Victoria Blom ett experiment där hon testade hur individer med denna typ av villkorlig självkänsla reagerade när de fick utföra ett svårt test. Försökspersonerna fick själva uppskatta hur stressade de var. Sedan mättes blodtryck, puls och grad av anspänning. Hypotesen var att ju högre prestationsberoende självkänsla, desto mer anspänt beteende i en prestationssituation. Ett av resultaten var att personerna med hög prestationsberoende självkänsla fortsatte att kämpa länge trots att de fick väldigt dåliga resultat på testet. De med lägre prestationsberoende självkänsla däremot, slutade försöka när de insåg hur omöjligt det var att lyckas. Dessa personer känner sig värdefulla när det går bra och de får mycket bekräftelse. Men om det går dåligt känner de sig mindre värda, blir självkritiska och får högt kontrollbehov. Detta leder i sin tur till att de överarbetar och lägger ner energi på omöjliga uppgifter, vilket kan vara förödande. Victoria Blom drar paralleller till utbränningsprocessen. Trots att arbetssituationen är omöjlig, fortsätter man att driva sig själv och kämpa, i stället för att ge upp och ifrågasätta de yttre omständigheterna. Victoria Blom menar att det finns mycket som chefer kan göra för att minska riskerna för utbrändhet. Individer med kombinationen låg självkänsla och kompensation genom prestationer tycks triggas av vissa faktorer. Om de ges alltför gränslösa arbetsuppgifter som de själva ska definiera, riskerar de att driva sig för långt. Att skapa en sund arbetsplats där man inte bränner ut sig handlar om att ge människor tydliga ramar genom väl definierade arbetsområden och tydliga mål. Hur de sedan väljer att utföra arbetet kan däremot vara upp till var och en. Det är också viktigt med ett arbetsklimat där det är okej att misslyckas och att be om hjälp, säger Victoria Blom. Prima

8 Peter Westford Ålder: 41 år (den fysiologiska åldern 21 år). Familj: Ensamstående pappa till Alexander, 9, och Isabelle, 5. Bor: Djursholm. Träningsfavorit: CrossFit ett styrkeoch konditionsprogram byggt på ständigt varierade funktionella rörelser utförda med hög intensitet. Det positiva är också att man kan göra det i ett gäng eller ensam, på gym eller ute i skogen. Jag ser det som mitt uppdrag att coacha, leda och utmana lite grann Peter Westfords bästa hälsotips 1. Gör en nulägesanalys. Hur är personalens fysiska och psykiska hälsa? 2. Ta under utvecklingssamtalen upp hälsofrågor och gör en bedömning av vilka hälsobehov som finns. Prata sedan ihop er om vad ni tycker kan vara roligt att göra tillsammans. Sätt sedan upp vissa delmål och prata om vad ni vill uppnå med träningen. Motivera. 3. Ta inte i för hårt i början. Prova många olika träningsmetoder. Lägg er på en nivå som alla klarar av. 4. Låt grupperna tävla sinsemellan. Fungerar som en sporre och bygger upp vi-känslan. 5. Mät gärna den fysiologiska åldern. Är ofta ett uppvaknande till att börja leva sundare. 8 Prima

9 Han har hittat hälsoreceptet En bra ledare, coach och träningskompis. Tre önskningar i en och samma person. Finns den? Ja, i Peter Westford, vd på HR-konsultföretaget Navigio Rekrytering & Ledarskap. text håkan årblom foto Samir Soudah Den som påstår att företagshälsovård handlar om ett årligt träningsbidrag till gymkortet, en läkarkontroll då och då eller brännboll på kickoffen har förmodligen aldrig träffat Peter Westford. Han är svår att stoppa så snart hälsa kommer på tal. Mår inte kroppen bra kommer inget annat att fungera på arbetet heller. Därför satsar vi på att ha välmående medarbetare. Det är en ganska enkel nyckel till att fortsätta utvecklas som företag, säger han. Sedan drar han iväg på minst fem olika sidospår, i en och samma mening, om varför hälsofrämjande åtgärder förbättrar personalens hälsa samtidigt som det är en bra affär för företaget. Resonemanget landar i följande: Att träning påverkar både kroppens och hjärnans funktioner på en hel rad positiva sätt som man har nytta av i arbetslivet är känt sedan länge men jag tror att många inte riktigt är medvetna om vilken hälsoekonomisk effekt den ger. Och han vet vad han talar om. I år vann han priset som Årets Hälsosamma Chef 2011 som tidningen Chef delar ut varje år. Nu är varken Peter eller de övriga medarbetarna på Navigio några nybörjare på hälsa. Redan 2003 beslutade företagsledningen att införa en rad olika aktiviteter som höjde personalens hälsa och företagets produktivitet. Vi sa, att om vi ska bli Nordens bästa företag inom rekrytering och ledarutveckling måste vi alltid leverera högsta kvalitet. För att uppnå det måste vi ha medarbetare som är motiverade, friska och välmående. Då satte vi ner ett antal grundstenar som skulle vara värdegrundsbaserande för organisationen. En av dessa var ett hälsofrämjande ledarskap: Ett ledarskap som skulle bygga upp en företagskultur som främjade hälsa, vi-känslan och uppmuntrade de anställda att motionera. Resultatet lät inte vänta på sig. Genom att inspirera personalen till att äta bättre och motionera mera dröjde det inte länge innan vi minskade sjukfrånvaron, mådde bättre och kunde prestera bättre på jobbet. Peter Westford är märkbart förtjust över att visa att hälsoeffekten märks tydligt i en mätning företaget har gjort. Varje satsad krona på hälsoinvesteringar i personalen betalar sig. Ta till exempel våra duktiga researcher och Front Office-medarbetare som har ökat sin effektivitet med 33 procent och våra konsulter med 25 procent. Produktivitetsökningen beror till största delen på processförbättringar, men en viss del ska tillskrivas vårt hälsofrämjande arbete. Vad får en hel organisation att anamma en värdegrund där tyngdpunkten ligger på hälsa? Peter Westford berättar några anekdoter som på ett bra sätt kännetecknar varför det fungerar. En anledning är att vi försöker hitta olika motionsformer som passar alla. En medarbetare kom i gång fint genom att hitta något som heter brasiliansk jiujitsu. En annan kom i gång med hjälp av stavgång, och hon sänkte sin fysiologiska ålder från 80 till 60 år. Det är häftigt. Just mätningen av varje medarbetares och hela organisationens fysiologiska ålder är, enligt Peter Westford, en sporre för alla att hålla formen. Det sätter upp ett gruppmål för hela organisationen. Varje år förlägger vi en av våra sex konferenser på SATS för att mäta vår fysiologiska ålder. Första gången vi testade hade vi 39 år som fysiologisk snittålder. Tre år senare hade vi sänkt snittåldern till 26 år, och samtliga medarbetare hade uppnått en fysiologisk ålder som var lägre än den biologiska. Du är bevisligen bra på att inspirera dina medarbetare att träna hur gör du? Jag försöker att vara en förebild genom att träna mycket, peppa andra och bjuda in till diskussioner kring kost och hälsa. Jag sätter upp träningsscheman för varje kommande månad, och då uppmanar jag till att följa med på något pass. Sen ser jag det som mitt uppdrag att coacha, leda och utmana lite grann. Om någon halkar efter med träningen försöker jag ta reda på vad som krävs för att personen ska vara med på nästa träningspass. Nu har du vunnit ett prestigefullt pris hur ska ni fortsätta hålla er hälsoprofil? Priset är smickrande, men det är också en bekräftelse på att ledningen har valt rätt väg, och att vi i företaget har uppnått flera mål tillsammans. Vi fortsätter att jobba långsiktigt för att nå olika hälsomål och träna regelbundet tillsammans i olika former. Prima

10 Tillbaka tack vare träningen Motion på recept blir allt vanligare, men många kommer aldrig iväg till gymmet. Med Previas och SATS nya koncept får medarbetaren hjälp att hålla i gång träningen. Sandra Pettersson på Posten i Göteborg är på god väg tillbaka till en heltidstjänst tack vare Fysisk aktivitet på recept med personlig träning. text karin aase foto ciprian gorga I den stora ljusa träningssalen hos SATS i Göteborg pulserar musiken ur högtalarna. Sandra Pettersson tränar boxning på en sandsäck samtidigt som hennes personliga tränare Anna Videhall står bredvid och hejar på. Bara tio sekunder kvar! Kom igen! Bra tempo! Sandra ser stark ut där hon gör situps, springer upp och ner för hinder och lyfter vikter. Men för bara ett halvår sedan var hon så slut att hon knappt orkade gå hem från bussen. Jag kunde tänka att nu sätter jag mig här i snödrivan och somnar, så trött var jag, minns hon. Sandra arbetade då som gruppledare på Postens terminal i Göteborg och var på god väg att gå in i väggen. Via jobbet fick hon träffa en läkare på Previa som skrev ut fysisk aktivitet på recept. I vanliga fall slutar det hela där. Patienten får sitt recept, men får själv försöka hitta en passande träningsform vilket gör att många ändå inte kommer i gång att träna, trots sitt recept. Sedan hösten 2009 har ett pilotprojekt i Göteborg genomförts tillsammans med Previa, träningsföretaget SATS och Postens terminal i Göteborg. När personal på Previa har skrivit ut fysisk aktivitet på recept så har de kunnat hänvisa de kundanställda vidare till SATS gym och personliga tränaren Anna Videhall. Hon har sedan, utifrån läkarens bedömning, utformat ett träningsprogram anpassat för just den här personen. Den kundanställda har också fått göra olika tester, som sedan har följts upp på återbesök hos Previa några månader senare. Fysisk aktivitet på recept har blivit allt vanligare i vårdsammanhang. Vid många fysisk aktivitet på recept med personlig träning Under pilotprojektet i Göteborg har Previas läkare skrivit ut fysisk aktivitet på recept. Den personliga tränaren på SATS har sedan lagt upp ett personligt program och även genomfört tester med den kundanställde. Personlig träning har erbjudits under 6 8 timmar, och Previas personal har hela tiden följt medarbetaren och återkopplat till denne och till uppdragsgivaren. sjukdomar är fysisk aktivitet extra viktigt då det i många fall kan förebygga, lindra eller till och med bota många sjukdomar. Fysisk aktivitet kan till exempel minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar och typ 2-diabetes. Goda resultat har även visats för depression, smärta och höga blodfetter. Resultaten från pilotprojektet har inte låtit vänta på sig. Vi har sett att alla de kundanställda som har deltagit i pilotprojektet har fått en tydlig förbättring i sin hälsoutveckling, Tack vare de goda resultaten lanseras tjänsten nu också i Stockholm, Göteborg och Malmö. Kunder kommer att erbjudas träning med en personlig tränare under tre månader för att få goda förutsättningar att träna på ett roligt och säkert sätt. 10 Prima

11 Sandra Pettersson, anställd på Postens terminal i Göteborg. Med en personlig tränare är chansen större att träningen blir av. Till höger PT:n Anna Videhall. berättar Nancy Nordanstad, projektledare för samarbetet Previa/SATS. Och förutom de rent fysiska resultaten, som att många till exempel har tränat Jag orkar så otroligt mycket mer än tidigare upp sin fysik så pass att de har blivit av med smärta, så har de lärt sig hur de ska träna för att förebygga skador och trötthet. För Sandra Pettersson har möjligheten att få hjälp av en personlig tränare varit helt avgörande. Innan har jag gjort som många andra, satt i gång att träna och sedan har det runnit ut i sanden efter tre veckor. Men det går inte när man har en personlig tränare som hjälper och uppmuntrar. Resultaten syntes på en gång. Sandra började träna med Anna under vårvintern 2011 och redan vid tredje träffen efter cirka tre veckor kunde båda konstatera att hon orkade betydligt mer än i början. Och vid de avslutande testerna efter tre månader hade Sandra förbättrat sin kondition markant, från en svag trea på en sexgradig skala när hon kom till SATS till en stark sexa, denna gång med betydligt tyngre vikter på träningscykeln. Nu fortsätter jag att träna ensam och har dessutom börjat simma och cykla. Jag orkar så otroligt mycket mer än tidigare, och även om jag bara jobbar halvtid nu så känns målet att snart gå upp på heltid igen inte alls långt borta. Kajsa Ekberg är produktionschef på Posten i Göteborg och är den som fat- Se FILMEN om pilotprojektet Fysisk aktivitet på recept på previa.se/sats. Du kan också läsa av koden ovan med din smartphone. tade beslutet om att Sandra skulle delta i pilotprojektet. Jag resonerade tillsammans med Previa och kände att tanken tilltalade mig, att det krävs en egen insats från den anställda. Personen tar ett eget ansvar för sin hälsa och går dit och tränar. Är du nöjd med resultatet? Ja, absolut. Det ger en skjuts för att ta sig ur sjukskrivningen. Det märks på Sand ras självuppfattning, nu vet hon att hon klarar av att prestera och det påverkar områden inom arbetet också. Prima

12 Hur mycket man dricker är inget vanligt samtalsämne kollegor emellan, trots att det kan påverka såväl prestation som säkerhet. Previas beteendevetare Ann Seppänen uppmanar till öppenhet: Det är en hälsofråga, precis som kost och motion. text Stina Gerhardt ILLUSTRATION SYSTER DIESEL Alkohol inget känsligt ämne Att som arbetsgivare lägga sig i medarbetares alkoholkonsumtion kan vara minst sagt känsligt. Inte desto mindre kan en persons alkoholvanor utanför arbetstid påverka inte bara den enskildes hälsa, utan även prestation och säkerhet på arbetsplatsen. Ett riskbruk handlar inte om att komma full till jobbet, det behöver inte ens handla om att vara i riskzonen för ett beroende. Folkhälsoinstitutets definition är att konsumtionen ligger på en nivå som medför en ökad risk för skadliga fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. Och faller man inom ramarna är man långt ifrån ensam om det. Vid hälsoundersökningar där personer screenas för riskbruk brukar 12 till 20 procent ligga över gränsen för ett riskbruk. Som arbetsgivare är det mycket Karin, 52: Nu orkar jag träna Karin, som egentligen heter något annat, är 52 år och arbetar med administrativa uppgifter på ett företag i Norrköpingstrakten. Efter en tid med ökad korttidsfrånvaro träffade hon en företagssköterska från Previa. Karin svarade på frågor om tidigare sjukdomar och vad hon hade för vanor när det gällde kost, tobak och även alkohol. Tanken hade väl slagit mig att det kunde bli lite mycket, och att jag var trött ibland, även om jag inte drack mig stupfull. När vi räknade efter så låg jag inom gränsen för ett riskbruk. Mycket mer än så krävdes egentligen inte för att Karin skulle bestämma sig för att minska sin konsumtion. Företagssköterskan hjälpte henne med en strategi för att ta bort lite här och lite där. Därefter träffades de en gång för uppföljning. Det var ingen konst att dra ner och nu orkar jag träna och sover bättre. När man har gjort något som man är lite nöjd med så gör man ännu mer. Previas sköterska var alla tiders och bemötte det som en hälsofråga, utan pekpinnar. Previas företagssköterska har också varit på Karins arbetsplats för att informera om riskbruk och Karin tycker att ämnet har blivit mindre tabubelagt. På min arbetsplats är det många som har arbetsuppgifter där det kan hända en olycka, och vi har blivit lite modigare tycker jag när det gäller att ställa frågan om alkohol. Vi är rädda om varandra. Jag tycker att det är toppen att arbetsgivaren på det här sättet kan arbeta mer förebyggande. svårt att veta om en medarbetare har ett riskbruk. När man på arbetsplatsen börjar misstänka att det finns en för hög alkoholkonsumtion så har det oftast gått väldigt långt och handlar då om ett missbruk eller beroende, säger Ann Seppänen. Hon är beteendevetare på Previa och träffar bland annat personer som screenats positivt för riskbruk, i motiverande samtal. Vägen till att arbeta proaktivt med riskbruk på en arbetsplats är att uppmärksamma det som en viktig riskfaktor i arbetsmiljön samt att hantera alkoholvanor som en livsstilsfaktor precis som kost och motion. Kollegor emellan pratar man ofta öppet om att man har slarvat med träningen eller har ätit för mycket onyttig mat under helgen. Men man pratar inte lika gärna om hur mycket alkohol man dricker och hur man påverkas av det. Att ge information till alla anställda och utbilda chefer och skyddsombud är ett sätt för arbetsgivaren att sprida öppenhet och kunskap om riskbruk. Liksom att ha en tydlig policy med riktlinjer och rutiner när det gäller alkohol. För att arbeta på flera nivåer kan man integrera riskbruksscreening i hälsokontroller genom företagshälsan. Man lägger till ett frågeformulär om alkoholvanor och kan också ta ett 12 Prima

13 Fyra glas kan vara för mycket Hög alkoholkonsumtion kopplas till ett sextiotal olika sjukdomar och hälsoproblem. Det kan vara allt från sömnstörningar och depression till hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Steget från liten risk till förhöjd risk för ohälsa till följd av alkoholkonsumtion är flytande, men Folkhälsoinstitutet använder sig av följande definition: Om en man konsumerar 14 standardglas (ett standardglas = cl vin eller 33 cl starköl) per vecka eller en kvinna konsumerar nio standardglas per vecka. Riskbruk föreligger också vid intensivkonsumtion som definieras enligt följande: Om en man dricker fem standardglas vid ett tillfälle eller en kvinna dricker fyra standardglas. Lägre gränser kan gälla vid sjukdom etc. Källa: Folkhälsoinstitutet. blodprov som visar om man har haft ett högt alkoholintag de senaste två till fyra veckorna, berättar Ann Seppänen. Om man screenar positivt erbjuds man Ann Seppänän, Previa rådgivande och, om behov finns, motiverande samtal. Men i många fall räcker det att personen får klart för sig att han eller hon har en för hög konsumtion. Genom att hantera alkoholvanor som en hälsofråga brukar det inte upplevas som känsligt för medarbetaren att svara på frågor om sina alkoholvanor, visar utvärderingar. Det blir också helt och hållet en fråga mellan den enskilde och företagshälsan. Studier visar att det finns en ökad sjukfrånvaro kopplad till riskbruk vilket motiverar att arbetsgivaren ska inkludera alkoholfrågan i sin hälsofrämjande strategi. Det finns företag där man sett sjukfrånvaron minska som en följd av att man tagit riskbruk på allvar. Det är en jättestor folkhälsofråga men reaktionen på många arbetsplatser när jag berättat om riskbruk är att många fortfarande inte känner till vad det innebär, säger Ann Seppänen. Hon har fått en utbildning inom det statliga Riskbruksprojektet, som pågick 2004 till Bakgrunden till projektet var att forskare konstaterat att svenskarna på mindre än tio år hade ökat sin alkoholkonsumtion med nästan 30 procent Något som jag tagit starkt intryck av är att dagen efter -effekten, som man gjort studier på, är så omfattande när det gäller vår reaktionsförmåga och vårt beteende. Om man dricker alkohol upp till en promille så blåser man grönt efter fem till åtta timmar. Trots det har man symtom många timmar därefter. Personer som fick köra slalom mellan trafikkoner med bil hade 25 procent sämre resultat 14 timmar efter alkoholintag än när de hade varit helt nyktra i ett dygn. Det kan vara en stor säkerhetsrisk på många arbetsplatser. Prima

14 När larmet går har vi 90 sekunder på oss Extrema arbetsplatser Hjärtstopp, trafikolyckor, bränder eller brutna ben. Peter Palmér jobbar som ambulanssjuksköterska och att rädda liv är vardag. Då gäller det att alltid vara redo både psykiskt och fysiskt. Text Josefin Lindberg Foto Adam Haglund När larmet går på Sirius Humanum Ambulans i Ängelholm har Peter Palmér 90 sekunder på sig innan ambulansen ska ha lämnat stationen. Då ska vi ta oss till patienten och sedan bedöma om vi kan göra något på plats eller åka till sjukhuset så fort som möjligt, säger Peter. Men det är mer komplext än det låter. Den olycksdrabbade kan vara ett barn som har drunknat, någon som har tagit en överdos eller en person som har brutit benet. Peters arbetsplats finns överallt och i jobbet har han stött på vitt skilda situationer och människor. Det är mötet med patienterna och att vi ofta kan förändra något till det bättre som är de stora drivkrafterna i mitt jobb, säger Peter. Det har hänt att Peter har kommit försent eller insett att det inte gått att göra något för att rädda de inblandade. Han visar en bild på en totalt demolerad personbil. I detta fall kom vi till olycksplatsen och konstaterade att vi inte kunde göra någonting. Då fick vi vänta in Räddningstjänsten som tog hand om resterna av olyckan, säger han. När Peter och hans kolleger är på uppdrag har de fullt fokus på jobbet och då hinner de inte känna efter. Man har ett skal för att klara uppdraget, det hade ju inte varit bra om man kom ut på en plats och började storgråta, säger han. Peter pratar helst inte om de svåra situationer han har utsatts för i jobbet men berättar ändå att de svåraste utryckningarna är de där han känt patienten sedan tidigare. En gång åkte jag på en körning och när jag kom fram visade det sig att det var en före detta kollega som hade fått hjärtstopp. Det var väldigt tungt, säger Peter. Han fortsätter: Sedan är det också hemskt när man kommer ut och inser att man inte kan göra något. Att det är för sent. I vissa fall kan Peter och hans kollegor få hjälp från Previa att hantera den stress och press som yrket skapar, men ofta hjälper det att prata med kamratstödjare eller kollegor. Mina arbetskompisar är min största ventil och att bara prata på väg tillbaka till stationen är nog så viktigt, säger Peter. I Skåne sker en ambulansutryckning var femte minut dygnet runt, året runt. Men trots att ambulansyrket är fartfyllt innehåller det mycket mer än bara blåljus. Varje dag börjar med att ambulanssjuksköterskorna kontrollerar att bilen är komplett. Förutom att bilen måste vara intakt gäller det att ta hand om sin kropp för att orka med alla tunga lyft av bår, medicin och hjälpmedel. På vissa utryckningar har vi med oss nästan 80 kilo, så det gäller att träna regelbundet och hålla sig i god form, säger Peter. Min arbetsplats är där folk kan råka illa ut och i varje ny situation måste man fundera på hur man på bästa sätt ska ta sig därifrån utan att utsätta sig själv eller patienten för fara. Det kan handla om en klätterolycka i brant terräng eller att hjälpa någon med ryggskott ner för en spiraltrappa. Trots att ambulansyrket är fullt av svåra olyckor och situationer man omöjligt kan förbereda sig inför, har Peter varit ambulanssjuksköterska i 14 år. Där andra ser något omöjligt ser jag en möjlighet att kunna förändra situationen till något bättre. Ibland räcker det med att vi pratar lugnande med patienten och ibland krävs betydligt mer. Men det finns inga patienter som ligger kvar i sängen eller sitter kvar i en demolerad bilen när vi har lämnat olycksplatsen. 14 Prima

15 Peter Palmér Ålder: 40. Yrke: Ambulanssjuksköterska och driftschef på Sirius Humanum i Ängelholm. Bäst med jobbet: Friheten och utmaningarna. Gör på fritiden: Sysslar med geocoaching, dyker, friluftsliv.

16 Krishjälp när bomben smällde Scanpix Tack vare snabb krishjälp från Previa kunde Clas Ohlsons anställda gå tillbaka till jobbet bara några dagar efter bombdådet på Drottninggatan. Vi har verkligen lärt oss vikten av att ha en plan när det oförutsägbara händer, säger Magnus Mejersten, regionchef för Clas Ohlsons butiker i Stockholm. text helena kämpfe fredén foto Scanpix Det har gått tio månader sedan självmordsbomben smällde på Drottninggatan i Stockholm. I dag pågår kommersen i Clas Ohlson-butiken som vanligt, och de anställda pratar inte lika ofta om den ödesdigra dagen. Inte heller har sjukfrånvaron ökat, något som annars är mycket vanligt efter stora trauman på arbetsplatser. När bomben briserade den 11 december 2010 lät det mest som en tung container som lossades precis utanför Clas Ohlsonbutikens personalingång. Uppskrämda människor sprang in från Drottninggatan medan andra sprang ut från butiken för att se vad som hade hänt. 16 Prima När polisen väl fått grepp om händelseförloppet utrymdes och stängdes butiken. Kvar fanns en grupp uppskärrade medarbetare och en lika omskakad butikschef. Direkt efter bombdådet satte vi i gång att arbete enligt vår egen krisplan. En naturlig del av planen var att kontakta Previa för att få hjälp med krisbearbetningen. Kort därefter kom en krisspecialist från Previa och pratade med både chefer och medarbetare, berättar Magnus Mejersten. Under de följande två dagarna fick alla inblandade hjälp med att bearbeta händelsen. Personal från andra Clas Ohlson-butiker togs in och de som jobbat när bomben smällde togs ur tjänst. Gruppsamtal varvades med individuella samtal med stöd från Previa. En viktig del i bearbetningen var att Previa k24 Kristjänsten K24 är tillgänglig dygnet runt och ger kunderna snabb tillgång till kvalificerad hjälp och handledning via telefon. Vid extraordinära krissituationer kan Previas krishanterare även komma ut på plats.

17 Previakompetens För Mer Information......om Previa K24 kontakta Per Larsson på eller previa.se alla medarbetare fick möjlighet att berätta om sina egna upplevelser. Alla var förstås chockade, men i olika grad. Magnus Mejersten kom själv till butiken morgonen efter bombdådet. När jag träffade alla medarbetare insåg jag hur dåligt de hade mått av traumat det berörde mig kraftigt. Jag kände då en stor tacksamhet över att vi hade en krisplan som fungerade när det oförutsägbara hände, säger han. Krisbearbetningen avslutades med ett gemensamt samtal ungefär två veckor efter bombdådet. Att det lönade sig att vara väl förberedda har Clas Ohlson nu, tio månader efter traumat, fått kvitto på. Vi är väldigt nöjda med det professionella stödet och vi slapp helt sjukskrivningar till följd av krisen. Nu inser vi till fullo vikten av att ha en plan när det oförutsägbara händer. Och hur viktigt Per Larsson, Previa. det är att kalla in experter, säger Magnus Mejersten. Sedan drygt ett år tillbaka erbjuder Previa krisstödet Previa K24. Previas personal kan rycka ut direkt efter krisen som i Clas Ohlsons fall men framför allt är K24 en proaktiv tjänst som syftar till att bygga upp rätt kompetens inom kundföretaget. Utbildning av chefer är A och O. Per Larsson, beteendevetenskaplig samordnare på Previa, berättar varför: Om cheferna agerar fel kan detta orsaka större skada än traumat i sig. Men gör man rätt från början främjas en återhämtning av såväl individen, arbetsmiljön som verksamheten, säger han. Lyssna efter tidiga signaler på ohälsa Tre frågor till Gunilla Dahlgren, sjukgymnast på Previa, som även är specialist inom ergonomi och ortopedi. 1 Vem ansvarar för arbetsmiljön chefen eller den anställde? Ansvaret vilar på både chef och medarbetare. Enligt arbetsmiljölagen ska bägge parter samverka för en god arbetsmiljö. Däremot har arbetsgivaren ansvaret för att förebygga skador eller ohälsa som beror på arbetsmiljön och se till att lokaler, maskiner och annat underhålls väl. Men det kanske viktigaste arbetet för chefen är att systematiskt planera, leda och kontrollera att arbetsmiljön är god. Man ska ha en rutin för hur man identifierar risker och sedan åtgärdar dem. Det ska tydligt framgå vem som ansvarar för arbetsmiljöfrågan och inom vilket forum som dessa frågor diskuteras exempelvis som en stående punkt på arbetsplatsträffen, medarbetarsamtalet eller skyddsronden. 2 Det låter komplicerat finns det hjälp att få för chefen? Absolut. Ett praktiskt redskap är den checklista som finns att ladda ner på Arbetsmiljöverkets hemsida (www. av.se). Använder man den får man på köpet den dokumentation av arbetsmiljön och arbetet med denna, som lagen kräver. Här kan även Previa som företagshälsa vara en resurs på både organisation, grupp och individnivå. Vi kan hjälpa till med allt från chefsutbildning inom ergonomi till riskbedömningar på arbetsplatsen eller med att få till fungerande rutiner för det som krävs enligt arbetsmiljölagen. Ibland kan det vara bra att ha en neutral part som bedömer de fysiska, psykiska och psykosociala riskerna. Vi har kunskap om vilka bedömningsmetoder som passar för det man vill undersöka inom alla branscher. 3 Kan man arbeta förebyggande med ergonomi? Javisst, det viktigaste arbetet gör man innan något inträffar! Det är viktigt att ha en ömsesidig och god kommunikation mellan medarbetare och chef för att förekomma ohälsa och skapa ett tryggt och tillåtande arbetsklimat. Först då kan man få ett Mental stress kan uttrycka sig som ont i kroppen fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete för att förebygga ohälsa och skada hos medarbetare. Som chef är det viktigt att lyssna efter tidiga signaler om ohälsa, som att en medarbetare känner sig spänd eller är onormalt trött. Mental stress kan uttrycka sig som ont i kroppen. Undersök vad orsaken är och gör den förändring som behövs. Många gånger har medarbetaren själv förslag på förbättringar i arbetsmiljön. Följ alltid upp insatser hur har det gått? Kan vi förbättra något ytterligare? Ibland kan det vara svårt att identifiera problemet och då går det bra att vända sig till oss för att få stöd och hjälp. Tidiga signaler av ohälsa kan över tid ge smärtor och funktionsnedsättning. Därför är det viktigt att vara lyhörd innan det går för långt. Prima

18 Har du Sveriges snyggaste kontor? På sajten sverigessnyggastekontor.se kan du nominera ditt kontor till tävlingen, där svenska folket kan rösta fram sina favoriter. En namnkunnig jury, under ledning av stjärnarkitekten Gert Wingårdh, utser sedan landets finaste kontor. Vinnaren utses den 10 november i samband med ett seminarium på Berns Salonger i Stockholm. Generationsanpassat ledarskap, Linus Jonkman, TUK Förlag Undertiteln Från Pearl Harbor till Pearl Jam ger en fingervisning om vad boken handlar om. Författaren Linus Jonkman förklarar olika generationers drivkrafter, värderingar och attityder utifrån den tid då de växte upp. Här belyses hur rätt ledarskap betyder olika saker för olika generationer, och hur man skapar förutsättningar för att flera generationer ska kunna samverka. Människor emellan, Anders Engquist, Norstedts Du kan inte ändra på andra bara på dig själv och ditt eget beteende. Genom att ändra ditt beteende kan du också uppnå en förändring i din relation eller i ditt arbete. Att pröva att göra nya saker kan också bryta ett mönster. Författaren kallar det för hävstångseffekten små förändringar kan åstadkomma stora resultat. Det motsatta är energiläckage, det vill säga när du ältar och grubblar och gång på gång kör huvudet i väggen. Med Anders Engquists steg för stegmetod kan du med små medel dämpa ångesten och på sikt uppnå ett gott resultat. Kompetensutveckling? Previa erbjuder ett flertal utbildningar och aktiviteter. Hitta rätt på previa.se/ aktiviteter Kamilla Kraczkowski/Folio Semesterkänsla i höst Var det svårt att komma i gång med jobbet efter semestern? Med några smarta tips kan du återskapa den sköna känslan av ledighet även när höstmörkret kryper inpå. Fortsätt att röra på dig Sitt inte inne och kura låt motionsvanorna från sommaren hänga med. Vi behöver minst en halvtimmes motion varje dag gärna en rask promenad. Motion motverkar stress. Ät grönt Passa på att njuta av säsongens frukter och grönsaker. Svenska äpplen är inte bara godast just nu forskning visar att de också innehåller så kallade fytokemikalier, som är viktiga i kampen mot cancer. Solljus Gå ut en stund mitt på dagen varje dag. Kroppen behöver ljus och solen är vår viktigaste källa till D-vitamin. Brist på D-vitamin kopplas bland annat till hjärtinfarkt och benskörhet. I stället för hängmattan Planera in stunder av vila om inte en tupplur i hängmattan så kanske en stund i soffan? Det är också viktigt att planera in roliga saker under den lediga tiden man har, inte bara måsten. 18 Prima

19 Följ oss! Vi finns på Facebook och Twitter: facebook.se/abprevia och twitter. com/previa_ab. Du kan också prenumerera på vårt nyhetsbrev på previa.se Det handlar om företagshälsa och ger tips på hur du tar hand om din hälsa. Möt oss på Stora Chefsdagen! KOMPETENSUTVECKLING Previa är medarrangör på Stora Chefsdagen som tidningen Chef anordnar den 12 oktober. Temat för dagen är lusten som drivkraft. Det är den som ska få dig att uppnå resultat, den som ska smitta av sig på din personal. Och det är lusten som kommer att bli avgörande när ditt företag ska attrahera den nya generationens bästa medarbetare. Men var ska lusten komma ifrån? Välkommen att besöka Previas monter på Stora Chefsdagen! Läs mer på Hallå där... Bodil Paulin, marknadsutvecklare på Previa. Hur har Previa Effekt tagits emot? Nu har det gått ungefär ett halvår sedan helhetslösningen Previa Effekt lanserades. Hur har den tagits emot av kunderna? Mycket bra! Både bland våra befintliga kunder och hos presumtiva kunder har intresset varit väldigt stort, såväl för hela konceptet som för de tre delar som det består av: Previa Puls, Previa Sjuk- och Friskanmälan och Previa Privatvårdsförsäkring. En del vill ha helhetslösningen medan andra gärna börjar med en eller ett par av delarna. Redan nu efter sommaren är flera av våra kunder i full gång med Previa Effekt. Vad tror du det stora intresset beror på? Många tilltalas nog av enkelheten. Previa Effekt gör att det blir lätt att snabbt komma i gång med ett strategiskt hälsoarbete där allt är genomtänkt, från det främjande och förebyggande arbetet till omhändertagande vid sjukdom och rehabilitering. De flesta vet att förbättrad hälsa är lönsamt för organisationen och genom Previa Effekt kan vi nu hjälpa våra kunder att mäta detta på ett enkelt sätt. Blir det några förändringar av Previa Effekt? Vi vidareutvecklar och förbättrar konceptet kontinuerligt. Visste Du att kvinnor och män generellt sett reagerar olika vid stress. En typisk reaktion hos en stressad man är flykt, det vill säga att man undviker situationer och personer och stänger in sig. En stressad kvinna reagerar oftare med att vilja knyta an till och vårda sina närmaste.... en timme för lite sömn varje natt under en vecka ger en nedsatt prestationsförmåga som motsvarar ungefär 0,6 0,8 promille i blodet.... om du regelbundet utsätter dig för mild stress som följs av vila bygger du upp din stresstålighet på samma sätt som att du blir starkare när du tränar kroppen.... oro över en okontrollerbar framtid är det som stressar oss mest. Men det går att lugna ner hjärna och kropp genom att styra tankarna i en mer positiv riktning. Källa: Chef Pocket, en guide från tidningen Chef i samarbete med Previa. Previa Effekts tre delar: Previa Puls För att ta pulsen på verksamheten utifrån såväl ett individ- och organisationsperspektiv som ett ekonomiskt perspektiv. Nulägesanalysen mynnar ut i en övergripande handlingsplan som är inriktad på att verksamheten snabbare ska nå sina mål genom effektiva insatser inom företagshälsa. Previa Sjuk- och Friskanmälan Förenklar administrationen kring sjukskrivningar och gör det möjligt för chefen att uppmärksamma tidiga signaler på ohälsa. Previa Privatvårdsförsäkring Gör att medarbetare snabbare kommer tillbaka i arbete efter skada eller sjukdom. Vill du veta mer om Previa Effekt? Kontakta Bodil Paulin, marknadsutveckling på Previa, , bodil.paulin@previa.se Prima

20 posttidning B returadress: AB Previa Box Stockholm porto betalt Är adress eller mottagare felaktig? Ändra dina uppgifter på info@previa.se Läs Prima på ipad Prima på Ipad Gå in på App Store och sök på Previa. Di hittar Prima under IPad Apps. Här finns Previa Blekinge län: Karlshamn, Karlskrona, Ronneby Dalarnas län: Borlänge, Falun, Leksand Gotlands län: Visby Gävleborgs län: Gävle, Hudiksvall, Hofors, Sandviken, Skutskär Hallands län: Falkenberg, Halmstad, Varberg Jämtlands län: Östersund Jönköpings län: Eksjö, Forserum, Habo, Jönköping, Nässjö, Vaggeryd, Värnamo Kalmar län: Borgholm, Högsby, Kalmar, Mönsterås, Nybro, Oskarshamn Kronobergs län: Alvesta, Tingsryd Lenhovda, Lessebo, Växjö, Älmhult Norrbottens län: Boden, Gällivare, Haparanda, Kiruna, Luleå, Piteå Skåne län: Bjuv, Broby, Eslöv, Helsingborg, Hässleholm, Kristianstad, Landskrona, Lund, Malmö, Simrishamn, Skurup, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Ystad, Ängelholm, Örkelljunga Stockholms län: Arlanda, Märsta, Huddinge, Kista, Liljeholmen, Solna Strand, Stockholm/Gullmarsplan, Stockholm/Vasastan, Stockholm/City, Stockholm/Östermalm, Södertälje Södermanlands län: Eskilstuna, Flen, Kat rineholm, Nyköping, Oxelösund, Strängnäs Uppsala län: Uppsala, Enköping Värmlands län: Arvika, Charlottenberg, Karlstad Västerbottens län: Dorotea, Lycksele, Skellefteå, Sorsele, Storuman, Umeå, Vindeln, Vilhelmina, Vännas, Åsele Västernorrlands län: Husum, Härnösand, Sundsvall, Örnsköldsvik Västmanlands län: Enköping, Köping, Västerås, Sala Västra Götalands län: Borås, Falköping, Göteborg Centrum, Göteborg/Gårdatorget, Lidköping, Lilla Edet, Skövde, Strömstad, Tibro, Tidaholm, Troll hättan, uddevalla, Vänersborg Örebro län: Hallsberg, Karlskoga, Örebro, Östergötlands län: Linköping, Mjölby, Motala, Norrköping, Vadstena Christer Jansson Kontakta oss på telefon: mail: info@previa.se hemsida: