VERKSAMHETSBERÄTTELSE. med årsredovisningar

Transkript

1 2010 VERKSAMHETSBERÄTTELSE med årsredovisningar

2 RF = Riksidrottsförbundet RS = riksidrottsstyrelsen SF = specialidrottsförbund DF = distriktsidrottsförbund SDF = specialidrottsdistriktsförbund Riksidrottsförbundet (RF) är en paraplyorganisation för hela den svenska idrottsrörelsen. I RF:s organisation ingår 70 specialidrottsförbund. Vår främsta uppgift är att stötta medlemsförbunden och företräda idrottsrörelsen i kontakter med myndigheter, politiker med flera. En annan viktig uppgift för RF är den strategiska ledningen, till exempel när det gäller finansiering, organisationsformer och kommunikation. För att få en organisation med över 3 miljoner medlemmar fördelade på drygt föreningar att fungera måste verksamheten spridas över hela landet. Idrotts- Sverige är därför uppdelat i 21 distriktsidrottsförbund som fungerar som RF:s förlängda arm, med motsvarande uppgifter i regionen. De övergripande syftena med statsbidraget till idrotten anges av riksdagen. Idrottsrörelsen lägger själv fast målen för sin verksamhet och metoderna för att nå dem. RF har ett myndighetsansvar för statsbidraget till riksidrottsgymnasierna, specialidrottsförbunden, Sveriges Olympiska Kommitté och till lokala idrottsföreningar.

3 INNEHÅLL Riksidrottsförbundets ordförande och generalsekreterare har ordet 4 Viktiga händelser under året 6 Idrott hela livet 9 Stärkt värdegrund alla får vara med 13 Idrotten i samhället 16 Kraftsamling av det centrala stödet 21 Idrottens ansikte utåt 26 Ekonomiska förutsättningar 28 Årsredovisning Riksidrottsförbundet 30 Årsredovisning Bosön 40 Årsredovisning Prins Bertils och Prinsessan Lilians Idrottsstiftelse 48 Riksidrottsstyrelsen Idrotten i siffror 55 Riksidrottsförbundets medlemsförbund 64 Stipendier och utmärkelser 66 Svenska världsmästare 68 Riksidrottsförbundets organ, råd, projekt- och arbetsgrupper 70 RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE

4 Ordförande Karin Mattsson Weijber reflekterar om IDROTTEN SKA VARA TILLGÄNGLIG FÖR ALLA I ALLA SAMMANHANG IDROTTSÅRET 2010 Vilket guldår och vilka fantastiska framgångar vi sett var också förändringarnas år. Idrotten fick ett större förtroende av regeringen, att med ökad självständighet få fördela resurserna. Barn- och ungdomssatsningen Idrottslyftet är nu en del av statens fasta anslag till idrotten. Den gemensamma elitsatsningen tog form och aldrig förr har svensk idrott haft så stor möjlighet att bestämma hur elitidrotten ska formas. Året har även präglats av osäkerhet när det gäller hur Sveriges ideella föreningar kommer att påverkas av EU:s momsdirektiv. Där har vi fört en intensiv dialog med politikerna. När vi tittar tillbaka på 2010 tror jag vi konstaterar att de förändringar som diskuterades och beslutades har påverkat idrotten i stor utsträckning. IDROTTEN I VALET 2010 Idrotten var på nationell nivå inte en stridsfråga under valrörelsen. Riksdagspartierna är övergripande överens i sin syn på idrottsrörelsen. Men det är skillnad på att å ena sidan inte vara en nationell valfråga och att å den andra synas i valrörelsen. Ur ett lokalt och regionalt perspektiv lyfte kommunpolitiker i hela landet idrotten som en profilfråga både när det gäller kommunens och stadens utveckling, men också vikten av att stötta föreningslivet som bidrar till hela samhället. DET IDEELLA ENGAGEMANGET Det ideella engagemanget, att göra något utöver sitt yrke och utveckla sitt ledaruppdrag, blev 2010 ett tecken i tiden. Såväl unga som gamla vill engagera sig och idrotten har en stor potential att rekrytera krafter och kompetens. Utmaningen ligger i att vara tydlig med vad vi står för, ger och har för förväntningar på ledarna. IDROTTENS MÅNGFALDSSATSNING Riksidrottsförbundet släppte tre studier som visar att totalt sett nästan lika många unga med annan bakgrund än svensk idrottar, men när det gäller ledare och förtroendevalda finns mycket kvar att göra för att öka mångfalden. Detsamma gäller tjejer med utländsk bakgrund, även om det finns vissa idrotter där de i allra högsta grad finns med. Det handlar om allas rätt att vara med oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön, sexuell läggning eller fysiska och psykiska förutsättningar. Vi har inte råd att inte ta till vara alla ledarresurser som finns, men som i dag av någon anledning inte kan eller vill vara med. Den satsning vi startade inom ramen för Idrottslyftet kommer att ha stor betydelse för det fortsatta mångfaldsarbetet inom hela idrotten. VÄRDEFULLT IDROTTANDE Vad gör du som förälder om en tränare toppar laget och sorterar bort din åttaåring? Hur reagerar ledarna om de hör nedsättande ord i omklädningsrummet? Känner sig alla välkomna i föreningen? Genom svensk idrotts riksomfattande utbildningssatsning på värderingsfrågor, Värdefullt, har föreningarna fått nya verktyg för sitt värdegrundsarbete. Att ta ställning till frågorna och agera utifrån sitt ställningstagande. Vi kan hjälpa till med kunskap, verktyg och processledning, men varje förening måste hitta sin egen lösning utifrån sina behov och sin egen drivkraft. EVENEMANG I VÄRLDSKLASS Vi såg inte bara fantastiska svenska idrottsframgångar 2010 utan även högklassiga internationella mästerskap och tävlingar som arrangerades på hemmaplan. Alla är överens om de positiva effekterna för hela landet när Sverige arrangerar stora idrottsevenemang, men frågan om hur idrotten, staten, städerna och näringslivet ska samverka för att vinna hem och kunna genomföra dem väntar fortfarande på svar. UTMANINGAR 2011 På Riksidrottsmötet i Uppsala i maj 2011 ska idrotten fatta beslut i ett antal stora frågor. Det kommer att kräva arbete, oavsett vad besluten blir. Om EU:s krav går igenom, att ideella föreningar ska redovisa moms på exempelvis försäljning, så blir det avgörande för framtidens föreningsliv. Ett orosmoln är de läktarincidenter och bråk som förekommit utanför arenorna i samband med vissa matcher. Här måste idrottsrörelsen och övriga samhället samverka för att hitta hållbara lösningar. Idrotten ska vara tillgänglig för alla. I alla sammanhang. 4

5 MÅNGA TILLSAMMANS KAN GÖRA BÄTTRE DET NÅGON KAN GÖRA ENSKILT Generalsekreterare Erik Strand blickar tillbaka Hur vill du beskriva idrottsåret 2010? För mig var 2010, första året som generalsekreterare, oerhört spännande. Jag har slagits av hur många duktiga människor med stor kompetens och stort engagemang som arbetar för svensk idrott. Riksidrottsförbundet har drivit stora processer och frågor 2010 och med facit i hand har ett ihärdigt jobb med gemensamma krafter gett resultat som idrotten har fått, och kommer att få, stor nytta av. Nämn några områdena som varit i fokus på kansliet Det idrottspolitiska arbetet som vi drivit när det gäller skatte- och momsregler som påverkar hela föreningslivet. Regeringens besked i 2010 års regleringsbrev att idrotten får mer pengar än någonsin i fast anslag att själv fördela är ett resultat av ett stort idrottspolitiskt jobb. Den samlade elitsatsningen och arbetet med att bygga upp en gemensam organisation för den har haft högsta prioritet och kommer ha det även Jag vill också lyfta fram att vi tillsatt en ny enhet för forskning, fakta och analys på kansliet. Idrotten har stor nytta av att ta del av vad som händer inom forskningen och behöver en central enhet som samlar in, bearbetar och följer upp det. Viktig är också satsningen på Bosön som centralt utvecklingscentrum och en konkurrenskraftig anläggning. Vi har tagit beslut om att modernisera ytterligare och bygga nytt för att attrahera såväl idrott som näringsliv. Vi har arbetat intensivt för att öka dialogen med våra 21 distriktsförbund. Vi ska ha en närmare samverkan och vara överens om agendan för att hela idrotten ska få ut maximalt av sina stödorganisationer. Nämn ett begrepp som du tycker definierar arbetet Medlemsnytta. Enkelt uttryckt att många tillsammans kan göra bättre det någon kan göra enskilt. Idrotten är en inkluderande rörelse och ska vara fristående. Men då måste den ha en stark stödoch paraplyorganisation som representerar helheten och mångfalden. Vår omvärld blir alltmer komplex och i dag kan de flesta inte bara ta del av vad som händer utan också uttrycka sin åsikt i olika kanaler. Därför behöver idrotten vara tydlig och skarp i vad den gör för nytta och kan erbjuda. Under 2010 har vi bland annat introducerat vårt nyaste medlemsförbund Svenska Dartförbundet i verksamheten och gemenskapen. Vad har gjort intryck på dig 2010? Alla möten där förbund och distrikt träffats. När vi delgett varandra hur vi arbetar har vi konstaterat hur mycket vi har gemensamt och kan lära över förbundsgränserna. Ett exempel var när Ishockeyförbundet berättade hur de för ett par år sedan upptäckte att de inte längre hade tillströmning till sina föreningar. De startade då skridskoskolor tillsammans med konståkningsklubbar i landet samt Hockeyskolan och plötsligt ökade tillströmningen. Ett annat exempel som illustrerar hur svensk idrott hänger ihop var när Basketbollförbundets barn- och ungdomsansvarige berättade om deras koncept Easy basket som de startat för att fler ska kunna prova på och börja spela basket. Bredvid henne står landslagsansvarige och konstaterar att allt som görs inom Easy basket i slutänden innebär att han får fler och bättre landslagsspelare. Hur vill du under 2011 förvalta och förändra det som hänt 2010? Vi ska i ännu högre utsträckning se till att förbunden kan mötas i forum för att utbyta erfarenheter inom olika områden som barnoch ungdomsidrott, breddidrott, elitverksamhet, juridik med mera. Vi har satt upp mål på olika områden till 2015 och vägen dit startar i verksamhetsplanen för Det stora förtroende vi fått av regeringen och idrottsrörelsen att fördela resurserna och driva idrottens frågor ska vi förvalta väl. Under 2011 ska vi arbeta vidare mot uppsatta mål, vässa vårt arbete och kraftsamla för att bli en tydligare paraplyorganisation. Jag har mycket kompetenta medarbetare och är övertygad om att vi kommer lyckas. RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE

6 VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET IDROTTSPOLITISKT ARBETE Enkla och tydliga skatteregler och undantag från momssystemet, ett fortsatt Idrottslyft och stöd till idrottens utbildning i hela landet. De tre övergripande frågorna beslutade riksidrottsstyrelsen att driva valåret Efter ett intensivt arbete på både nationell och regional nivå konstaterar vi att det varit framgångsrikt och att vi i stort nådde målen. När det gäller skatteregler och undantag från momssystemet satte vi frågan på den politiska agendan och politikerna tog intryck av opinionens engagemang, oro och krav. Även om mycket återstår att göra. Idrottslyftet fortsätter och blev en del av statens ordinarie stöd till idrotten. Antalet kommuner som inte ger något stöd alls till SISU Idrottsutbildarna minskade från 39 till 28. VÄRDEGRUNDSSATSNING Under året startade SISU Idrottsutbildarna på svensk idrotts uppdrag utbildningssatsningen Värdefullt. För att göra svensk idrott till världens bästa riktar sig satsningen till samtliga barn- och ungdomsföreningar i landet. Målet är att nå barnoch ungdomsföreningar inom två år och att de ska diskutera frågor om vad som är viktigt och värdefullt inom barn- och ungdomsidrotten. Hur ska medlemmarna vara mot varandra och vad vill föreningen stå för och förknippas med för värden? SAMLAD ELITSATSNING På RF-stämman 2009 beslutade svensk idrott att göra en samlad elitsatsning för att stärka sin internationella konkurrenskraft genom att 6

7 samordna resurserna från Riksidrottsförbundet (RF), Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) och Sveriges Paralympiska Kommitté (SPK). Regeringen öppnade möjligheten att göra satsningen inom ramen för statsanslaget. Den gemensamma styrgruppen, där de tre organisationerna är representerade, utarbetade kriterier för att fördela resurserna ut till den svenska elitidrotten. Under år 2010 har arbetet med att bygga upp den samlade elitsatsningen varit prioriterat och sammanlagt har 100 miljoner fördelats i landslagsstöd, riktat stöd och gemensamt stöd. MÅNGFALDSARBETE Killar med utländsk bakgrund (13 20 år) deltar i nästan lika stor utsträckning som killar med svensk bakgrund i svenska idrottsföreningars verksamhet. Men tjejer med utländsk bakgrund är en grupp som idrottar betydligt mindre än vad svenska tjejer gör. Mångfalden varierar stort inom olika idrotter. Det visar en av de tre studier om idrott och integration som under 2010 genomförts på RF:s initiativ. Med den bakgrunden och kunskapen påbörjades en intensifierad satsning för att öka mångfalden inom svensk idrott, att göra den ännu mer inkluderande. Utbildningssatsningen Värdefullt är en del av den satsningen. En tydligare inriktning på mångfaldsarbetet inom ramen för Idrottslyftet en annan. IDROTTENS VISION Svensk idrott vill vara bäst i världen för alla på alla nivåer. Vi vill ständigt utvecklas och förbättras till både form och innehåll. Det bygger på en självstyrande och samlad idrottsrörelse med starka förbund och föreningar samt en utbildningsverksamhet i världsklass. IDROTTENS VÄRDEGRUND Glädje och gemenskap Demokrati och delaktighet Allas rätt att vara med Rent spel ORGANISATION OCH UPPBYGGNAD Idrottsrörelsen binds samman av medlemskapet: Individen är medlem i idrottsföreningen. Idrottsföreningen är medlem i specialidrottsförbundet (SF). Specialidrottsförbundet är medlem i Riksidrottsförbundet (RF). RF:s roll är att vara stödorganisation för idrottsrörelsen. RIKSIDROTTSFÖRBUNDETS UPPGIFT Företräda idrottsrörelsen gentemot myndigheter, politiker och samhälle. Ge service och stöd till medlemsorganisationerna. Fördela statens anslag till idrottsrörelsen. Stimulera idrotts- och kunskapsutveckling. Samordna arbetet kring idrottsrörelsens värdegrundsfrågor. Leda och koordinera arbetet för en dopingfri idrott. Samordna idrottsrörelsens internationella arbete. Verka för att bevara det idrottshistoriska arvet. FOKUSOMRÅDEN Kraftsamling av det centrala stödet. Stärka idrottens värdegrund. Skapa en effektiv administration och goda långsiktiga ekonomiska förutsättningar för förbund och föreningar. Långsiktig tillgång till anläggningar och idrottsmiljöer och engagemang i miljöfrågor. RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE

8

9 IDROTT HELA LIVET Idrotten ska vara ett alternativ för människor genom hela livet. Den som har idrotten som enbart motionsform eller de som vill satsa på att nå eliten. Idrottsrörelsen ska finnas för alla. BARN OCH UNGDOM FN:s konvention om barns rättigheter har varit en viktig aspekt RF har tittat på vad barnrättsperspektivet innebär, hur väl Idrotten vill lever upp till konventionens idé och vilka framtida insatser som behövs för att se till att barnkonventionen efterlevs i den enskilda föreningen. Arbetet har bedrivits i samverkan med Barnombudsmannen (BO), Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) nätverk för barn och ungdomsfrågor och andra aktörer inom barnrättsområdet som kunnat bistå med expertis och erfarenheter. RF har arrangerat olika seminarier, bland annat på Barn-och ungdomsforum och Riksidrottsforum i Malmö, för att öka och sprida kunskapen. Under 2011 kommer RF att intensifiera arbetet med att koppla idrottens verksamhet till konventionen. Den ska bygga mer på barnens egna perspektiv och inte de vuxnas som den i dag generellt sett gör. Arbetet för att utveckla idrottsrörelsens samverkan med skolan har fortsatt under året. Tillsammans med Svenska Skolidrottsförbundet har RF startat en webbaserad upplaga av katalogen Idrott i skolan ( iskolan.se). Webbsajten innehåller tips, idéer och kontaktytor till en mängd olika förbund och idrottsgrenar och flera exempel från Idrottslyftet kring skolsamverkan. Målgruppen är främst idrottslärare och annan skolpersonal. Cirka 50 SF är involverade och har egna undersidor. Innan sajten lanserades marknadsfördes den och hela konceptet till lärare, skolor och pedagogiska magasin. MOTION OCH HÄLSA Ett nytt nätverk om folkhälsa, med namnet Idrott hela livet, för SF startades under året. Syftet med nätverket är att vara en mötesplats. Här kan olika aktörer och intressenter utbyta idéer, erfarenheter och kunskaper kring idrottens folkhälsoinriktade arbete. Nätverket ska också vara ett forum för samarbete kring projekt och verksamhetsutveckling och hjälpa till att samordna och genomföra utbildningsinsatser och kompetensutveckling. Hittills har tre endagsträffar genomförts. Distriktsförbunden och SISUdistriktens motsvarande nätverk kring folkhälsa har haft två träffar under året. Programmet har innehållit föreläsningar, information, utbildning, diskussion och erfarenhetsutbyte om idrott folkhälsa-frågor. RF har under 2010 spridit kunskap om sin kostpolicy genom information på Där finns goda kostexempel, utbildningar, pedagogiskt stödmaterial, recept med mera. RF har också påbörjat arbetet med att ta fram branschriktlinjer för idrottsföreningar när det gäller hur de ska hantera livsmedel. De är tänkta att underlätta arbetet med livsmedelshantering i serveringar, kiosker, barer, kafeterior och i samband med cuper och läger. RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE

10 Vägen från att sluta åka skidor till att bli tränare fick Jesper sköta själv. Något som han vill förändra för blivande ledare i dag. Jag ville tillbaka till idrotten och tänkte att tränare verkade roligt Fångar vi upp barn och ungdomar i rolig träning kommer många att stanna kvar inom idrotten hela livet. På samma gång kan glappet mellan junior- och seniornivån minska rejält, menar längdskidåkaren och skidorienteraren Jesper Johnsson. Han vill att det ska bli lättare att tävla utan prestationskrav, att sikta på ett VM-guld och bli tränare åt andra. Jesper har själv gjort just den resan. Här delar han med sig av sina två bästa råd för att få fler att finnas kvar i idrotten hela livet. Fånga upp unga utövare som ledare Jesper Johnsson var tidigt en lovande talang i längdåkning men tappade motivationen i tonåren. I samma veva fick han frågan att testa skidorientering och fastnade direkt. Idrotten passade honom perfekt och han höll på tills han var 20 år. Där någonstans insåg han själv att han ändå saknade det där lilla extra för att tillhöra världseliten. Men efter ett års frånvaro från sin idrott kände Jesper Johnsson att något saknades i livet. Jag ville tillbaka och tänkte att tränare verkade roligt, jag hade ju med mig en del tränarkunskap från skidgymnasiet som jag hade gått på. 10

11 Han hoppade på ledarutbildningar och var tillsammans med en kompis snart klar som tränare för ett gäng tonåringar. Vägen från att sluta åka skidor som junior till att bli tränare fick Jesper Johnsson gå själv. Något han velat ändra på för de som blir ledare i dag. Själv jobbar han som gymnasielärare vid skidgymnasiet i Åre. Det var aldrig någon som frågade mig som sistaårsjunior hur jag ville fortsätta, och jag fick ingen öppning att kunna fortsätta som tränare, berättar han. I stället har han bland annat engagerat sig ideellt i satsningen Unga Ledare, som är en del av Idrottslyftet, är tävlingsansvarig för Kalle Anka Cup och är medlem i barn- och ungdomsgruppen i Skidförbundets regi. Han vurmar för att ledare i tidiga 20-årsåldern ska få kontakt sinsemellan och bra utbildningar för att komma vidare. Som det är nu har vi en väldigt bra elittopp i Sverige inom skidåkning, men snäppet under ligger långt efter. Steget blir ofta för stort och folk slutar i stället lite för tidigt eftersom ingen fixar att vara sist, säger han och menar att mentaliteten inom idrotten måste bli mer tillåtande. Som exempelvis Korpen med sina divisioner i fotboll. Samma lustfyllda och lättsamma tävlingssammanhang borde kunna genomsyra skidåkning och andra idrotter. Nog för att det finns motionslopp som Vasaloppet, men Jesper Johnsson vill se fler kortare distanser som är liknande elitens. Kanske bidrar de senaste årens snörika vintrar till att längdåkare även vågar sig på ett tävlingslopp. Inte världsbäst för att kunna tävla Ett sätt att behålla personer inom idrotten är att sänka ribban för hur duktig du måste vara för att tävla, menar Jesper Johnsson. RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE

12 12

13 STÄRKT VÄRDEGRUND ALLA FÅR VARA MED Svensk idrott världens bästa är idrottsrörelsens gemensamma vision. Den bygger på fyra gemensamma värderingar: glädje och gemenskap, allas rätt att vara med, demokrati och delaktighet samt rent spel. GLÄDJE OCH GEMENSKAP Under året har idrottens studieförbund och utbildningsorganisation SISU Idrottsutbildarna på uppdrag av svensk idrott format den nationella utbildningssatsningen Värdefullt med fokus på värderingar inom idrotten. SISU Idrottsutbildarna har tagit fram ett omfattande utbildningsmaterial som består av böcker, filmer och pedagogiska verktyg. Och en egen sida på Facebook. Där uppmanas föreningarna att prata om vad de vill stå för. Vad gör du som förälder om en tränare toppar laget? Hur reagerar ledarna i föreningen om de hör nedsättande ord i omklädningsrummet? Ställer de krav som gör att vissa inte känner sig välkomna? Målet är att nå barn- och ungdomsföreningar inom två år. DEMOKRATI OCH DELAKTIGHET Idrottens föreningslära (IFL) är en riksomfattande utbildningssatsning som SISU Idrottsutbildarna startade 2008 och som under det gångna året intensifierats. Ett nödvändigt arbete som sker i nära samverkan med stödorganisationerna såväl centralt genom RF och SISU Idrottsutbildarna, som regionalt och lokalt genom deras distriktsförbund. Värdet av en demokratisk struktur kan aldrig överskattas. Men demokrati måste vårdas, och det kräver engagemang och delaktighet från och i idrottsorganisationerna. En förutsättning är också att grundläggande föreningskunskap finns hos dem som ska värna vår svenska, demokratiska idrottsmodell, vilken tjänar som föredöme för stora delar av världen. ALLAS RÄTT ATT VARA MED Idrottslyftets huvudinriktning är att få barn och ungdomar att börja idrotta och få fler att idrotta längre upp i åldrarna. Under Idrottslyftets tredje år har totalt föreningar (en ökning med cirka 600 jämfört med år två) genomfört mer än satsningar med totalt drygt deltagare. Av dessa var 44 procent tjejer och 56 procent killar. Tiotusentals nya ledare, många av dem unga, har rekryterats. För att i ännu större utsträckning öka arbetet med mångfald har RF initierat tre centrala satsningar. Den första är Drive in-idrott, som kan beskrivas som organiserad spontanidrott. Den genomförs i första hand i bostadsområden som har ungdomsrelaterad helgproblematik. Verksamheten har blivit populär och eftertraktad och uppskattningsvis aktiverar Drive in-idrott minst unga per fredagskväll. Även lördagsaktiviteter har blivit populära. Den andra, Flora, ska förbättra rekryteringen och öka antalet organisationsledare med annan bakgrund än svensk. SISU Idrottsutbildarna har stått för utbildningsdelen, som bland annat tagit upp vad idrotten kan göra för att jobba med integration och mångfald bland förtroendevalda. Svenska Innebandy-, Fotboll-, Basketboll- och Friidrottsförbundet hittade fyra pilotföreningar vardera som gått en utbildning. Förbundens gemensamma nämnare var att de har en mångfald bland sina utövare, men att den inte återspeglas i styrelserna. Den tredje satsningen sker inom ramen för Idrottslyftet. Här har 15 idrottsföreningar fått medel till att göra sin verksamhet ännu mer tillgänglig och öka mångfalden. Satsningen innehåller erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling för föreningarna och ska ge ökad kunskap för fortsatt mångfaldsarbete inom hela idrotten. RF-stämman 2009 gav RS i uppdrag att utvärdera idrottsrörelsens jämställdhetsarbete för att till nästa stämma lägga förslag på en ny likabehandlingsplan. Bakgrunden var att jämställdheten inom svensk idrott visserligen blivit bättre, men att utvecklingen går alltför långsamt framför allt när det gäller representation i styrelser och andra ledande organ. Forskaren Gertrud Åström fick utvärderingsuppdraget. Hennes rapport, som blir klar under 2011, ska presentera hur jämställdhetsarbetet bedrivs i ordinarie verksamhet utifrån RF:s uppdrag och mandat, och vilka insatser och effekter som finns i organisationens ordinarie styrdokument, återrapportering och ledning. RENT SPEL FAIR PLAY-PRISET 2010 gick Riksidrottsförbundets och Svenska Sportjournalistförbundets (SSF) fair play-pris till bordtennisspelaren Alexander Lundh, som spelar för småländska BTK Frej. Alexander visade i pojk-sm prov på rent spel, när han i finalspelet gav motståndaren poängen vid ställningen 9 9 i avgörande set. Ingen hade sett att bollen hade träffat både racket och finger, men Alexander talade RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE

14 ändå om det för domaren. Därmed gick Alexanders matchboll i stället till motståndaren som vann den. ANTIDOPING Svensk idrott strävar efter att uppnå en dopingfri idrott med hjälp av omfattande kontrollprogram och en förebyggande informations- och utbildningsverksamhet. Under året har en statlig utredning, som tillsattes efter önskemål från idrottsrörelsen, granskat förutsättningarna att i samverkan mellan svensk idrott och staten bilda en fristående antidopingorganisation. Svenska Gymnastikförbundets ordförande Malin Eggertz Forsmark ledde utredningen och en slutrapport presenteras i början av NÅGRA SIFFROR UNDER ÅRET Målet nationella prov har uppnåtts. Inklusive särskilt beställda kontroller blev slutsumman varav 62 procent utanför tävling och 38 procent vid tävling. Av dessa genomfördes 98,8 procent utan förvarning. Därtill har RF tagit 199 prov på uppdrag av internationella organisationer, främst i anslutning till ett 50-tal olika internationella tävlingar i Sverige. Under 2010 har även så kallade biologiska pass införts varvid ett antal elitidrottare har fått sina blod- respektive hormonprofiler fastställda. Möjligheten att bygga upp individuella profiler minskar radikalt möjligheten att dopa sig och är en av de senaste årens viktigaste framsteg i antidopingarbetet. Cirka 550 individuella idrottare och ett 70-tal olika lag, alla på elitnivå, har under året omfattats av reglerna för vistelserapportering. Det betyder att de regelbundet talat om för RF var och när de tränar och tävlar, så att de alltid är tillgängliga för dopingkontroll. RF har under 2010 förfogat över cirka 150 särskilt utbildade dopingkontrollfunktionärer runt om i landet som genomfört kontrollerna. De har även fortbildats under året. Cirka 400 föreningar har hittills genomfört programmet Vaccinera klubben mot doping.

15 Varje enskild ungdom vi får in på rätt väg är ju positivt, säger Lennart Andersson. Vi vill bli en motvikt till dåliga vägval i livet Det kunde ha varit vilket projekt som helst där kommunens ungdomar fick chansen att prova på fotboll. Men i Umeå tänkte man ett steg längre och kopplade in Brottsförebyggande rådet för att få en extra kraft i arbetet med att räta upp unga på glid. Det är fredagskväll i Umeå och nästan 50 ungdomar väntar på att tiden ska gå. Snart ska de samlas för att göra upp. Stämningen är upprymd och fighten ligger i luften. Fight om vem som gör flest mål, snyggaste finten eller kanske slår en tunnel på dagens ledare. För i stadsdelen Ersboda i norra Umeå samlas ungdomarna i dag kring fotbollen, i stället för att driva runt under helgkvällarna. Risk för utanförskap I Ersboda finns risk för att ungdomar kan hamna i ett utanförskap och en oroväckande tendens till att de har för lite att göra på fritiden. Ett liv i en segregerad miljö kan leda till mycket frustration och i sin tur även kriminalitet. Därför startades projektet Drop in-idrott, som är en del av Idrottslyftet och ett led i strävan efter att få fler i rörelse och förebygga kriminalitet. Tanken var att hitta ungdomar som inte tillhörde en idrottsförening och locka dem att börja idrotta, och på samma gång ge dem en meningsfull fritid på helgerna. Varje fredags- och lördagskväll anordnas idrottsaktiviteter för ungdomar i Ersboda. Snudd på 50 ungdomar dyker upp varje fredag klockan 19 och stannar till 23 på kvällen. Vi ville bli en motvikt till dåliga vägval i livet och ha positiva ledare och ledarfigurer som ungdomarna kan se upp till, berättar Daniel Nilsson, projektledare för Drop in-idrott i Umeå. Positiva förebilder är viktigt Just betydelsen av rätt ledare har varit stor. De ska vara unga vuxna människor som kanske pluggar eller har pluggat på universitet, positiva personer med pondus och som själva har haft motsvarande bakgrund som ungdomarna i Ersboda. Personer som ungdomarna kan relatera till och som kan verka som goda förebilder. Några av dem är också framgångsrika fotbollsspelare. När storhelgerna dyker upp i kalendern ställer Drop inidrotten upp och anordnar aktiviteter. Det är oftast fotboll som ungdomarna efterfrågar men även annat. Och alla samarbetar, UmeBRÅ, polisen, Västerbottens Idrottsförbund, fritidsgården Athena, Game Time Basketball, Umeå kommun och Ersboda Sportklubb. Vi har kontaktnät och kontakter till nyckelpersoner för att få ett så bra samarbete som möjligt, berättar Lennart Andersson som arbetar vid UmeBRÅ och sitter med i styrgruppen för projektet. Projektet finansieras gemensamt av UmeBRÅ, Riksidrottsförbundet och Umeå kommun. Ungdomarna munhuggs med såväl varandra som ledarna och hotar med att festa och supa om inte projektet fortsätter. Halvt på skämt, halvt på allvar. Även om det är för tidigt för att slå fast resultat efter ett års arbete har satsningen definitivt gjort skillnad för de 50 ungdomar som sysselsätts varje helg. Av de undomar som kommit har 40 procent inte tillhört en idrottsförening tidigare och har funnit en ny gemenskap och en väg in till idrotten. Varje enskild ungdom vi får in på rätt väg är positivt, säger Lennart Andersson. RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE

16 IDROTTEN I SAMHÄLLET RF har en viktig roll i att företräda idrottsrörelsen gentemot myndigheter, politiker och samhälle. En roll som blir extra tydlig under ett valår som RS beslutade att driva tre frågor inför valet: Enkla och tydliga skatteregler och undantag från momssystemet, ett fortsatt Idrottslyft och stöd till idrottens utbildning i hela landet. Efter ett intensivt arbete på alla nivåer, både nationellt och regionalt, under valrörelsen kan vi konstatera att det varit framgångsrikt. När det gäller enkla och tydliga skatteregler och undantag från momssystemet satte RF frågan på den politiska agendan. Berörda politiker lyssnade på opinionens engagemang, oro och krav. Idrottslyftet fortsätter och blev en del av statens ordinarie stöd till idrotten. Beträffande stöd till idrottens utbildning minskade antalet kommuner som inte ger något stöd alls till SISU Idrottsutbildarna från 39 till 28, mycket tack vare ett starkt arbete i distriktsförbunden och SISU Idrottsutbildarnas distrikt. Det har funnits en stor uppslutning i påverkansarbetet från aktiva, ledare och idrottsföräldrar runt om i landet. Särskilt viktigt för opinionsbildningen var det strategiska arbetet för att få genomslag i media där idrotten under hela valrörelsen hade en god täckning. De sista veckorna hade alla stora medier idrottsfrågorna på agendan även om den mest omfattande mediebevakningen fanns lokalt och regionalt. MOMS- OCH SKATTE- HOTEN FÖR IDROTTS- FÖRENINGAR I slutet av 2009 inledde RF arbetet med att starta en opinion mot de förslag om inkomstskatt och moms för den ideella sektorn som två olika utredningar har presenterat. RF bedömer att förslagen skulle innebära både krångligare administration och ökade kostnader för idrottsföreningar. Arbetet fortsatte 2010 under parollen Stoppa föreningsskatten!. Ett viktigt verktyg i arbetet var Facebooksidan Rädda min idrott som engagerade mer än medlemmar. Här spelade RF:s och SISU Idrottsutbildarnas gemensamma ungdomsråd en viktig roll. Politikerna tog också intryck. I mars fick finansminister Anders Borg svara på en interpellation i riksdagen och uttryckte då tydligt att föreningslivet skulle hållas skadeslöst. Samtliga riksdagspartier ställde upp bakom den inställningen. Strax därefter skickade han tillsammans med idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth och integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni, även ansvarig för folkrörelsefrågor, ett brev till den ansvarige EU-kommissionären med en uppmaning om att se över EU:s momsdirektiv. I början av sommaren kallade finansministern ett antal organisationer inom den civila sektorn till en hearing för att i första hand diskutera momsfrågan. Han presenterade där en förhöjd omsättningsgräns för när organisationer och föreningar blir skyldiga att redovisa moms, som sin huvudstrategi gentemot EU. Han ville också ha synpunkter på vilken nivå en sådan gräns borde ligga. RF svarade under hösten, tillsammans med Svenska Fotbollförbundet och Ridsportförbundet, som också fått frågan, att förstahandsalternativet måste vara ett generellt undantag från skyldighet att redovisa moms för den ideella sektorn. Vid årets slut hade regeringen inte lagt fram något förslag, varken när det gäller inkomstskatt eller moms för ideella föreningar. ALMEDALEN EN PLATS FÖR PÅVERKAN Den årligen återkommande politikerveckan i Almedalen i gotländska Visby sätter relationen mellan politiken och det övriga samhället i centrum års Almedalsvecka slog alla rekord med nästan registrerade seminarier och 700 ackrediterade journalister. För elfte året i rad deltog RF aktivt i den här veckan och för tredje året i rad arrangerades en särskild Idrottens dag. Den gick av stapeln den 7 juli och den här gången deltog också tio SF och ett SDF med olika aktiviteter. RF arrangerade två seminarier, ett om mångfald inom svensk idrott under rubriken Idrott åt alla stämmer det? och ett om EU och momsfrågan som tog upp ämnet Ska EU besluta om föreningslivets framtid? Under hela dagen pågick aktiviteter, både uppvisningar och prova påaktiviteter som tio SF arrangerade. Aktiviteterna lockade mycket folk på plats, framför allt många barn, och uppmärksammades också i media. Även RF:s seminarier fick, med tanke på den hårda konkurrensen om medieutrymmet, stort genomslag. INTERNATIONELLT Svensk idrott strävar efter ökat inflytande inom olika internationella idrottsorganisationer. I dag har svensk idrott cirka 300 förtroendepositioner i internationella sammanhang. 1616

17

18 Under året har RF tillsatt en internationell referensgrupp. Gruppen består av tolv ledamöter och en RSledamot som ordförande och uppdraget är att vara riksidrottsstyrelsens referensorgan i internationella frågor. RF har sedan år 2000 varje år avsatt två miljoner kronor till särskilda stimulansbidrag för att i första hand stödja SF i deras arbete att öka sin representation i internationella förbund. Allt fler söker bidrag och 2010 kom 47 ansökningar in från 25 SF på sammanlagt kronor. ENGSO I Europa prioriterar RF engagemanget i ENGSO (European Non Governmental Sports Organisation). ENGSO:s 18:e generalförsamling ägde 2010 rum i Zagreb. ENGSO:s EU-arbetsgrupp, där RF är representerat, presenterade ett manifest med temat Sport and Social Inclusion, som mottogs mycket positivt och antogs av årsmötet. Ett svenskt projekt från Idrottslyftet, Football Friday, som Huddinge IF bedriver, var på plats och presenterade hur en idrottsförening kan jobba för att inkludera flera olika grupper genom idrotten. WILD INTERNATIONELLT LEDARSKAP BLAND KVINNOR WILD Women s International Leadership Development Program, är ett internationellt ledarutvecklingsprogram för kvinnor som har internationella arbetsuppgifter inom sitt nationella förbund eller har uppdrag inom sitt internationella förbund. Projektet startade 2010 och avslutas Sex kvinnliga idrottsledare från Sverige har fått erbjudande att delta, tillsammans med kvinnor från Danmark, Finland, Frankrike, Ungern, Italien, Storbritannien, Serbien och Tjeckien. Genom seminarier och utbildningar på såväl nationell som internationell nivå har projektet bidragit till att stärka de kvinnliga nätverken. Några av Sveriges mest erfarna internationella idrottsledare deltar som mentorer för deltagarna i projektet. Projektet är ett EU-projekt där verksamheten till största delen också finansieras av EU. NORDISKT SAMARBETE RF var värd för Nordiskt idrottsmöte 2010, ett årligen återkommande forum med ambulerande värdskap. Mötet ägde rum på Bosön och deltagare var, i enlighet med avtalet om det nordiska samarbetet, ordförande och generalsekreterare i de nordiska länderna inklusive Grönland, Färöarna och Åland. En viktig fråga på dagordningen var idrottens särart och hur idrotten ska kunna hävda den, inte minst i relation till EU. ANLÄGGNINGAR Under Idrottslyftets tredje år fördelades 49 miljoner kronor till 160 olika projekt inom området Ökad tillgänglighet till anläggningar och idrottsmiljöer. Trycket på ansökningar har varit högt och många av distriktsförbundens handläggare vittnar om att projekten förutom huvudsyftet att skapa nya aktivitetsytor, ofta också skapat goda kontakter med kommunens företrädare som varit värdefullt inom andra områden. RF har också fördelat 20 miljoner i anläggningsbidrag där ökat nyttjande, barn och ungdomars verksamhet och miljö- och energiförbättringar varit prioriterat var sista året RF administrerade anläggningsstöden, det vill säga RF:s anläggningsstöd och tillgänglighet inom Idrottslyftet. Utifrån RF-stämmans beslut 2009 har ett arbete pågått som ska ta fram ett förslag om inriktning på ett nytt koordinerat anläggningsstöd. MILJÖ OCH KLIMAT I februari anordnades en klimatkonferens i Örebro där bland annat skriften Energisparande i idrottsanläggningar, som Kompetenscentrum för idrottsmiljöer tagit fram, presenterades. Under hösten har projektet Idrottsenergi och klimat startat. Här samarbetar RF och Örebro läns Idrottsförbund med Energikontoret i Örebro. Även Smålands Idrottsförbund har samarbetat med Energikontoret i sydost i projektet Energismart förening. 1818

19 Möre BK sparar in runt kwh per år. Det ger en bild av hur stor miljöbesparingen skulle kunna bli om landets alla fotbollsklubbar gjorde samma sak. Med solfångare och jordvärmepump spar vi cirka kronor per år Vad händer när en värmepump går sönder och verksamhet ökar? Elkostnaderna skjuter i höjden. Föreningen Möre BK i Ljungbyholm började 2010 se över möjligheterna att minska kostnader och bli mer miljövänliga. Lösningen blev solfångare och en ny jordvärmepump. I föreningen finns drygt 150 aktiva barn, ungdomar och vuxna som tränar fotboll. Säsongen sträcker sig från mars till oktober och träningarna äger oftast rum på kvällstid. Med andra ord perfekta förhållanden för solfångare som under hela dagen värmer upp vattentankarna för kvällens duschande och elförbrukning. Den här lösningen är perfekt för idrottsföreningar med verksamhet under sommarhalvåret, säger Stefan Sandgren, som till vardags jobbar med bland annat solfångare. I Möre BK fanns en del kunskap om solfångare och jordvärme. Två bra alternativ både när det gäller miljösynpunkt och kostnadseffektivitet. Föreningen fick god respons från kommunen där Stefan Sandgren även föreläst för andra föreningar om hur de ska gå till väga med installationer och tänk. Han märkte tydligt bristen på kunskap i ämnet, men också ett stort intresse och engagemang. Kalmar kommun sponsrade föreningen med halva installationskostnaden för solfångare och jordvärmepumpen. Möre BK har också fått statligt stöd och den resterande kostnaden täcks upp av medel från Riksidrottsförbundet. Möre BK går själv in med någonstans mellan och kronor. Genom installationen sparar vi ungefär kronor per år i elkostnader, och då har vi sparat in vår egen investering på två år, säger Stefan Sandgren. Med dessa siffror menar han att systembytet inte är så mycket att fundera på och något som alla idrottsföreningar borde göra. I Kalmar kommun har flera föreningar redan sökt ekonomiskt stöd. Men det behövs fler föreläsningar om hur man söker stöd och installerar eftersom föreningarnas kunskaper varierar runt om i landet. Möre BK sparar in runt kwh per år. Det ger en bild av hur stor miljöbesparingen skulle kunna bli om landets alla fotbollsklubbar gjorde samma sak. RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE

20