Projektredovisning Framtidens boende för äldre. Therese Nilsson Socialförvaltningen Burlövs kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektredovisning Framtidens boende för äldre. Therese Nilsson Socialförvaltningen Burlövs kommun"

Transkript

1 Projektredovisning Framtidens boende för äldre Therese Nilsson Socialförvaltningen Burlövs kommun

2 Innehåll Förord... 1 Sammanfattning... 2 Bakgrund... 3 Den demografiska utvecklingen och dess konsekvenser... 3 Boendemiljöns betydelse för hälsan... 4 Utemiljöns betydelse för hälsan... 5 Avgränsning... 5 Syfte... 5 Mål... 5 Frågeställningar... 6 Målgrupp... 6 Metod... 6 Tidplan Projektets genomförande... 7 Projektorganisation... 7 Förankringsarbete... 8 Enkätundersökning... 8 Fokusgrupper... 9 Djupintervjuer... 9 Inventering... 9 Resultat...10 Fakta om respondenterna...10 Boendeform...11 Trygghet och säkerhet...12 Tillgänglighet och arbetsmiljö...14 Delaktighet och Social gemenskap...14 Service...16 Rekreation & Livskvalitet...17 Diskussion...18 Utvärdering...20 Referenser...21 Bilagor till projektredovisningen...22 Bilaga 1:1 Enkätunderlaget...22 Bilaga 1:2 Följebrev enkätundersökningen...25 Bilaga 1:3 Sammanställning enkätundersökning...26 Bilaga 2:1 Intervjuguide fokusgrupp...43 Bilaga 2:2 Sammanställning fokusgruppssynpunkter...44 Bilaga 3:1 Informationsblad djupintervjuer...46 Bilaga 3:2 Samtycke djupintervjuer...47 Bilaga 4:1 Sammanställning inventering...49 Bilaga 5:1 Engelsk sammanfattning...51 Bilaga 6:1 Ekonomisk redovisning...53 Bilaga 6:2 Utvärdering...54

3 Förord Den demografiska utvecklingen i Sverige pekar på att andelen äldre ökar och att andelen yngre i befolkningen blir allt färre. Planering för kommande befolkningsutveckling är av stor vikt då bostadsmarknadsfrågan för äldre har stor betydelse ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. En viktig förutsättning för att en individ ska må bra och ha en god hälsa är en bra bostad och boendemiljöer. Med finansiellt stöd från Hjälpmedelsinstitutet fick Burlövs kommun möjligheten att skapa ett bättre underlag om framtida äldres boende inför kommande planering. Förstudien Framtidens boende för äldre har koncentrerats till bra boendemiljöer för äldre. Förstudien har genomförts av folkhälsovetare Therese Nilsson i nära samarbete med socialnämndens råd för äldre och funktionshindrade, bostadsbolag, personal och representanter från kommunens övriga förvaltningar. Detta gränsöverskridande arbete har varit av stor betydelse och ger en ökad flexibilitet och nya möjligheter att utveckla kommunen i framtiden. April 2012 Maud Jörwall Socialchef 1

4 Sammanfattning Projektidén växte fram i samband med att Hjälpmedelsinstitutet [HI] finansierade för förstudier om boendemiljöer för äldre i framtiden och det faktum att Burlövs kommun står inför många ställningstaganden i samband med en stor utbyggnad av kommunen. Andelen äldre ökar i samhället och för att möta detta är det av stor vikt från kommunens sida att veta hur invånarna prioriterar inför framtiden med avseende på boende. Förstudien har som syfte att öka kunskapsbredden över invånarnas behov och prioriteringar som utgångspunkt för planering av framtidens boendemiljöer för äldre i kommunen. Förstudien vänder sig till invånare i åldersgruppen år. Det gränsöverskridande arbetet inom kommunens förvaltningar har varit av stor betydelse under hela projekttiden och ger för framtiden en ökad flexibilitet och nya möjligheter att utveckla kommunen. I resultatet som baseras på en enkätundersökning, fokusgruppsintervjuer, djupintervjuer samt en inventering av bostadsområdet Svenshög framgår de faktorer som prioriteras. De boendeformer som prioriteras vid en eventuell framtida flytt är eget hus/villa/radhus, seniorboende, hyresrätt samt bostadsrätt. Vilken boendeform som blir aktuellt beror även mycket på de kostnader som boendet innebär. I valet av sitt framtida boende är det enligt majoriteten av respondenterna mycket viktigt med uteplats alternativt en inglasad balkong, att det är anpassat både utomhus och inomhus, att det finns personal för serviceinsatser i närheten samt att ytterdörrar är utrustade med porttelefon/porttagg. Det framgår även önskemål om en tryggare utemiljö i kommunen eftersom faktorer som bättre belysning, fler patrullerande poliser samt bättre skött vegetation lyfts. Tillgängligheten i många ordinära boende är enligt resultatet i nuläget bristfällig, något som ger en sämre livskvalitet för de boende samt en sämre arbetsmiljö för hemtjänstpersonal. Tillgänglighet, både utomhus och inomhus, är en viktig faktor i framtida boendemiljöer. Mindre än hälften av respondenterna tycker det är mycket viktigt att bo centralt, en faktor som dock ökar i vikt med åldern. Trots detta anser majoriteten att det är mycket viktigt med närhet till serviceutbud, hälso- och sjukvård, matställen/restauranger samt tillgång till goda kommunikationsmöjligheter och ett utbud av tilläggstjänster i hemmet till ett rimligt pris. Närhet till naturen/grönområden, att få vacker utsikt, en omgivning som är vacker och ett gott utbud av naturliga mötesplatser såsom torg och parker är mycket viktiga faktorer vid planeringen av framtida boendemiljöer. Dock framhävs inte närheten till kulturutbud såsom bibliotek, biograf och teater, gym och gruppträning och badhus som lika viktiga faktorer i närheten av sitt framtida boende. Resultatet tar även upp de signifikanta skillnader som synts mellan olika grupper i kommunen. I diskussionen tas olika aspekter för den framtida planeringen upp. Ett förslag som behandlas är att kommunen arbetar vidare med att skapa sig en samlad bild av det ordinära bostadsbeståndet genom en översiktlig inventering. Detta för att lättare kunna erbjuda äldre personer bostäder i tillgängliga boendemiljöer. Ett arbete som förslagsvis görs i ett samarbete med den kommunala bostadsförvaltningen Burlövs Bostäder. Även trygghetsarbetet tas upp och förutom det nu påbörjade trygghetsarbetet lyfts tekniska hjälpmedel såsom trygghetslarm, kameraporttelefon samt avancerade larm som en aspekt att utveckla vidare för att öka tryggheten för invånarna. I samråd med tidigare forskning lyfts vikten av att arbeta för att främja de äldres hälsa. Ett förslag är att exempelvis bygga utegym för äldre i samband med nybyggnation. Genom att skapa goda utemiljöer främjas även möjligheten till utevistelse och då även fysisk aktivitet som är viktig för hälsan. 2

5 Bakgrund Burlövs kommun står inför en stor utbyggnad av centralorten Arlöv i det s.k. Kronetorpsområdet, inklusive Burlövs centrum och tillbyggnad av Södra Stambanan från två till fyra spår. Kronetorpsområdet ligger centralt i Burlövs kommun i den del av Arlöv som ligger nära kommunens andra ort, Åkarp. Arlöv har idag ca invånare och Åkarp har ca Resultatet av den planerade utbyggnaden möjliggör för hela kommunen att öka med ca invånare. En fördjupad översiktsplan (FÖP) för Arlöv, antogs vid kommunfullmäktiges sammanträde i maj Enligt denna skall Kronetorpsområdet bebyggas och inriktningen för ny bebyggelse är s.k. blandad bebyggelse, d.v.s. bostäder för alla åldrar, verksamheter, idrottsanläggning, parker, samlingsplatser och även handel och service. Boendeplanering är en viktig del av kommunens strategiska planering. Det handlar om att analysera och bedöma behovet av förändringar i bostadsbeståndet till följd av förändrade önskemål och behov hos invånarna. Bostadens och boendemiljöns utformning har stor betydelse när det gäller förutsättningar att kunna ge den enskilde invånaren en god vård och omsorg i hemmet. Genom att kommunen erbjuder boendemiljöer som följer de önskemål och behov av god tillgänglighet och trygghet kan behovet av vård och omsorg skjutas upp och möjligheterna till att ge adekvata insatser i hemmet kan öka. Insatser för att främja bättre boendemiljöer kan således ge långsiktiga vinster för såväl den enskilde som kommunen. Med detta som bakgrund gav kommunstyrelsen i februari 2011 socialnämnden i uppdrag att hos Hjälpmedelsinstitutet ansöka om medel till en förstudie innehållande behovsinventering inför kommande bebyggelse av bostäder för äldre. Projektet har finansierats med medel från Hjälpmedelsinstitutet inom ramen för regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar. Bo bra på äldre dar är ett regeringsuppdrag som pågår fram till december Syftet är att stimulera till nytänkande, kreativitet och utveckling vad gäller bostäder och boendemiljöer för äldre. Den demografiska utvecklingen och dess konsekvenser Det finns många anledningar till varför kommunen bör prioritera den fysiska planeringen för ett hälsosamt åldrande och ge människor möjligheten att leva ett gott liv långt upp i åldrarna. En större andel av befolkningen blir allt äldre och i takt med samhällsutvecklingen lever vi allt längre. Om 30 år kommer nästan var fjärde svensk att vara 65 år eller äldre och antalet personer över 85 år kommer att fördubblas. Detta är något som medför att den offentliga sektorn står inför en stor utmaning då kostnader för pensioner, sjukvård, och äldreomsorg beräknas öka i snabbare takt än skatteintäkterna (Sundström & Tingvall, 2006). Enligt befolkningsprognosen för Burlövs kommun gjord i mars 2010 förväntas antalet pensionärer (65 år eller äldre) öka från vid årsskiftet 2009/2010 till år Detta är en ökning med drygt 420 personer. Det är både den yngre (65-79 år) och den äldre (80 år -) pensionärsgruppen som väntas öka med likaledes ca 210 personer var (KAAB Prognos AB, 2010). Den äldre befolkningen växer och så även andelen äldre med utländsk bakgrund. Burlövs kommun är mångkulturell i sin sammansättning med cirka 30 % utlandsfödda, vilket gör att hänsyn måste tas till olika gruppers önskemål. Med det i tankarna behöver kommunen förbereda sig inför framtidens behov, det är därmed viktigt att de äldres olika behov och prioriteringar analyseras redan från början. Regeringen har initierat projektet Långsiktig efterfrågan på välfärdstjänster med avsikt att bidra med nya insikter och utgångspunkter vad gäller en långsiktig, god och hållbar vård de kommande 40 åren. Rapporten visar att det finns mycket positivt med att vi blir allt äldre, 3

6 Sveriges befolkning kommer fram till 2050 att få en förbättrad hälsa och en ökad livslängd. Med en förbättrad hälsa minskar vård- och omsorgskostnaderna per person men då vi lever allt längre ökar den totala kostnaden. I Sverige beräknas kostnaden för den åldrade befolkningens äldreomsorg att öka med 70 % och hälso- och sjukvården med 30 % fram till Detta är något som leder till att även personalbehovet inom särskilt äldreomsorgen beräknas öka. För att möta de framtida utmaningarna så måste, enligt rapporten, fokus läggas på effektiviseringsgapet. Något som kräver ett målinriktat arbete, framtidens samhälle behöver vara tillgängligt med anpassade boendemiljöer och kommunikationer, närservice, möjligheter till fysiska och sociala aktiviteter med mera. Ökar möjligheten för äldre att bo kvar i det egna hemmet kan insatserna inom äldreomsorgen komma att styras mot insatser i ordinärt boende vilket kommer att ha stor betydelse för kostnadsutvecklingen i framtiden (Regeringskansliet, 2010). Boendemiljöns betydelse för hälsan Det övergripande folkhälsomålet för folkhälsoarbetet i Sverige är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen (Statens folkhälsoinstitut [FHI], 2010a). Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. En viktig förutsättning för att en individ ska må bra och ha en god hälsa är en bra bostad och boendemiljö. Statens folkhälsoinstitut har identifierat fyra områden som är särskilt viktiga för att äldre ska må bra: sociala kontakter, att känna sig behövd, fysisk aktivitet och bra mat. För att dessa grundförutsättningar ska kunna tillgodoses är en god boendesituation av stor vikt och i relation till detta bör framtidens boende för äldre utgöra en källa för att stimulera faktorer som har betydelse för de äldres hälsa och välbefinnande (FHI, 2008). Forskare som har undersökt boendemiljöns betydelse för hälsan har lyft flera viktiga aspekter som till exempel platsens fysiska egenskaper, tillgång till hälsosamma omgivningar samt tillgång till service och boendemiljöns rykte. Bostaden och närområdet har stor betydelse för social gemenskap och trygghet, vilka hör till människans grundläggande behov. En bra boendemiljö handlar både om bra fysiska kvaliteter som till exempel god ventilation, bra vitvaror och grönområden inom räckhåll men även sociala kvaliteter såsom trygghet, säkerhet och gemenskap (FHI, 2010b). EU-projektet Enable Age har under perioden studerat relationen mellan åldrande och hemmiljön. Studiens resultat illustrerade på många sätt hur viktig hemmiljön var för äldre personer. Innebörden av hemmet var nära knutet till självständighet, delaktighet och hälsa. Bostaden beskrivs som en del av en själv, som ens identitet. Äldre personer har ofta starka känslomässiga band till sin hemmiljö och vill därför gärna bo kvar. Hemmet sågs som den plats som starkt bidrar till autonomi, en plats där du har en frihet att göra vad du vill utan att vara beroende av någon annan (Ivanoff et. al.2001). Lind H, Bergenstråhle S (2004) tar även de upp vikten av bostadens betydelse för äldre. Den studien visar att saker som framför allt främjar våra grundläggande livskvaliteter lyfts vid beskrivningen av den egna bostaden. Trygghet är en viktig faktor och då särskilt avseende grannar, man vill ha bra grannar som känner igen en och som vet vem man är. Detta är något som värderas högre ju äldre man är. Som boende är det viktigt med en grundläggande social trygghet i boendemiljön som tillexempel närhet till grönområde, bra kommunikationer och service. Ett bra mått på tryggheten i bostadsområdet är att de boende vågar gå ut på kvällen. 4

7 Utemiljöns betydelse för hälsan Utevistelse är ett inslag i så gott som allas vardag och för att kunna bevara sitt välmående så måste utevistelse ingå som en naturlig del i vardagen. En god boendemiljö är i många fall en förutsättning för att utevistelse överhuvudtaget ska äga rum, särskilt om personen som skall utföra aktiviteten är försvagad på grund av ålder eller funktionshinder. Tidigare studier har sammanfattat resultaten av dessa hälsoeffekter. De är bland annat att skelettet stärks och benskörhet motverkas, muskulatur och rörlighet bibehålls, övervikt minskar, sömnkvaliteten förbättras, depression och ångest motverkas samt att socialt liv främjas. Många tidigare rapporter har även särskilt studerat samband mellan utevistelse och fysik aktivitet. Resultaten visar att om man dessutom utövar fysisk aktivitet vid utevistelse förebygger man kroniska sjukdomar, ökar benstyrkan, förbättrar den fysiska förmågan, ökar innehållet av mineral i skelettet, sänker halten av blodfetter (triglycerider) i blodet, minskar risken för fysiska funktionshinder, förebygger hjärt-kärlsjukdom och stroke, minskar dödlighetsrisken för cancer samt ger förlängt oberoende med 5 10 år (FHI, 2003). En god planering för framtidens boendemiljöer med god tillgänglighet är en stark faktor för att bibehålla en god hälsa bland våra äldre. Avgränsning Projektet Framtidens boende för äldre har avgränsats till bra boendelösningar och boendemiljöer för äldre i ordinärt boende. Med det avses ett boende och boendemiljöer för friska, äldre personer och inte vård- och omsorgsboende som är en boendeform för äldre som omfattas av rätten till bistånd enligt socialtjänstlagen (SOU 2008:113). Syfte Syftet med förstudien är att genom en behovsinventering få en ökad kunskapsbredd om invånarnas, i åldersgruppen år, behov och prioriteringar som utgångspunkt för planering av framtidens boendemiljöer för äldre i kommunen. Mål Målet med förstudien är att kartlägga kommande behov och prioriteringar för framtidens boendemiljöer bland kommunens invånare utifrån följande kriterier: boendeform, trygghet, säkerhet, tillgänglighet, social gemenskap, delaktighet, rekreation, arbetsmiljö, service och livskvalitet. Målet är även att undersöka möjligheten att skapa en åldersintegrerad stadsdel. Undersökningen ska även vara ett underlag för arkitekttävlingen runt Kronetorpsgård på Kronetorpsområdet och vidare planering av boendemiljöer för äldre. 5

8 Frågeställningar Förstudien har för avsikt att besvara följande frågeställningar Hur kan kommunen tänka inför utvecklingen av Burlövs kommun i avseende på boende för äldre? Vilka framtida behov väntas uppkomma i samband med ett ökat antal äldre i kommunen? Hur kan framtidens bebyggelse för äldre och funktionshindrade konstrueras? Var ska framtidens boende för äldre och funktionshindrade byggas? Ska de vara avskärmade eller inom bebyggd miljö? Vilken inomhusmiljö ska vi ha? Vilken utomhusmiljö ska vi ha? Hur ska den befintliga bebyggelsemiljön anpassas för att möta det kommande behovet? Hur kan teknikens möjligheter användas för att underlätta för de äldre som önskar bo kvar hemma? Hur åstadkommer vi så mycket valfrihet som möjligt? Målgrupp Projektet riktar sig till invånare i åldrarna år i Burlövs kommun. Detta för att få ett synsätt ur de blivande äldres perspektiv, på hur de vill ha sitt framtida boende. Metod För att få en så bred bild som möjligt har undersökningen baserats både på primärdata och sekundärdata. Primärdata baseras på en enkätundersökning, fokusgruppsintervjuer, inventering av ett bostadsområde samt genomförda intervjuer. Enkäten har skickat ut till cirka 1800 slumpmässigt utvalda kommuninvånare i ålder år. Sju djupintervjuer har genomförts och samtliga intervjuer har varit av en låg grad av standardisering, dvs. intervjupersonerna har getts stort utrymme att själva kunna svara på frågorna utan några förbestämda svarsalternativ. För att få ett bra flyt i samtalet och inte styra intervjupersonen allt för mycket, har ordningen i intervjumallen endast legat som grund. Som ett komplement till ovanstående har även sekundärdata använts i form av tidigare forskning och undersökningar. Rapporter och olika former av informationsdokument inom området har studerats. Statistik har tagits fram och sammanställts (Patel &Davidson, 2011). Tidplan Nedan följer en tidsplan över projektarbetet. September Informationsinsamling Studiebesök Victoria Park Påbörjade utformningen av enkät Kommunvandring, lära känna kommunen. Möte med Kommunala pensionärsrådet, Kommunala handikapprådet och anhörigsamordnare. 6

9 Oktober Skapade informationsfolder. Deltog på seminarium - äldre och trygghetsboende, Staffanstorps kommun. Utskick av enkäter och informationsfolder Skrev artikel till Burlövsbladet Nätverksmöte, Lund. Deltog på seminarium - Kultur för livet, Malmö Möte med ledningsgrupp äldreomsorg November Registrering och bearbetning av enkäter. Genomförde fokusgruppsintervjuer Deltog på seminarium - äldre och trygghetsboende, Hässleholm Deltog på trygghetsvandring i kommunen Deltog på seminarium, Länsstyrelsen Malmö December Sammanställning av enkätundersökningen inför arkitekttävlingen. Deltog i kommunens översiktsarbete Bearbetning av fokusgruppsmaterial Januari mars Kickoff arkitekttävling Fortsatt arbete med intervjuer Deltog på seminarium vid fastighetsmässan, Malmömässan Inventering av Svenshögsområdet tillsammans med arbetsterapeuter och Burlövs Bostäder Fortsatt arbete med rapporten i samråd med styrgrupp och referensgrupp Justering och korrekturläsning April Färdigställd utvärdering av projektet av Ernst & Young Färdigställd slutrapport överlämnad till socialnämnden och Hjälpmedelsinstitutet Informationsmöte för såväl politiker som allmänhet Projektets genomförande Under projekttiden har en projektorganisation funnits och förstudien genomfördes i fyra delar. Inledningsvis gjordes en enkätundersökning vilken sedan kompletterades med fokusgruppsintervjuer, djupintervjuer och en inventering av ett av kommunens bostadsområden. Under arbetets gång har även en rad aktiviteter varvats om vartannat, allt för att nå en bredd i kunskapsinhämtningen. För att ge en bild över hur arbetet mer konkret har bedrivits presenteras de olika delarna nedan. Projektorganisation En styrgrupp bestående av representanter från olika förvaltningar har under hela processen följt arbetet. Styrgruppens roll har varit att sätta upp mål och ramar för projektet. Styrgruppen 7

10 rekryterade projektledaren Therese Nilsson externt. Styrgruppens sammansättning har bidragit till ett gränsöverskridande arbete eftersom styrgruppen består av personer från olika förvaltningar. Syftet med ett gränsöverskridande arbete är att skapa ett mervärde för invånarna. Detta eftersom ett arbete med personer från olika förvaltningar spänner över olika kunskapsområden och över olika delar av verksamheten vilket ger ökad flexibilitet och nya möjligheter att utmana och utveckla verksamheten. Styrgruppen består av socialchefen som representerar socialförvaltningen och har som uppgift att informera och förankra arbetet i socialnämnden, stadsarkitekt som även är projektledare för kommunens arkitekttävling och en planchef som har som uppgift att förankra arbetet i det fortlöpande planeringsarbetet i kommunen samt chefen för biståndshandläggning som har bidragit med djup kunskap om äldres behov av stöd och service. Under hela projektets gång har en referensgrupp bestående av personer från det kommunala pensionärsrådet och det kommunala handikapprådet fungerat som bollplank i frågor som rör projektets genomförande. Referensgruppen har träffats vid fyra tillfällen då de har bidragit med kunskap, verklighetsförankring och varit med att ta fram frågeställningar till intervjuoch enkätundersökningen. Förankringsarbete För att förankra och integrera projektet inom berörda förvaltningar och kommunala aktörer har vi genomfört ett flertal aktiviteter som t.ex. föredrag på fastighetsmässa på Malmömässan, föredrag för folkhälsorådet, deltagit och lämnat underlag till kommunens arbete med översiktsplanen samt till det nyligen påbörjade förvaltningsgemensamma trygghetsarbetet i kommunen. Vidare har vi haft ett löpande samarbete med det kommunala bostadsbolaget Burlövs Bostäder samt enhetschefer inom äldreomsorgen. I kommunen finns det två PROföreningar, en i Arlöv och en i Åkarp, och i arbetet med att göra en behovsinventering inför framtidens boende för äldre har de båda föreningarna blivit informerade om arbetet och fått möjlighet att vara med och delge sina tankar och åsikter. För att få en bredare kunskapsbas för projektet har projektledaren deltagit i en rad seminarier och aktiviteter såsom Kultur för livet i Malmö 7-8 november, trygghetsvandring i kommunen, seminarium om äldre och trygghetsboende i Hässleholm, seminarium om äldre och trygghetsboende i Staffanstorp, Nätverket syd i Lund, Seminarium Länsstyrelsen i Malmö, Utbildningsdag i Svedala, Föreläsning om skydds- och riskfaktorer i Arlöv. Efter att projektet har avslutats kommer resultatet att presenteras för såväl politiker som allmänhet. Enkätundersökning Den största delen av förstudien är en enkätundersökning. Enkätundersökningen har skett genom postala enkäter till slumpmässigt utvalda kommuninvånare i åldern år. Åldersgruppen består av cirka 5500 invånare och enkäten skickades till cirka 1800 personer vilket motsvarar cirka 30 % av gruppen. Tillsammans med enkäten skickades även ett följebrev där information om projektet gavs. Projektledaren utformade enkäten (se bilaga 1:1) samt följebrev (se bilaga 1:2) i samråd med en referensgrupp bestående av personer från det kommunala pensionärsrådet, det kommunala handikapprådet, anhörigsamordnaren samt styrgruppen för projektet. För att möjliggöra en ökad svarsfrekvens så gavs respondenterna möjligheten att besvara enkäten både genom att sända tillbaka den postala enkäten eller besvara den via en webbenkät. Webbverktyget som användes var Sitevison. Totalt besvarades enkäten av 728 personer vilket motsvarar en svarsfrekvens på 40 % vilket ses som ett tillräckligt underlag för att kunna dra vissa slutsatser. Materialet analyserades i samråd med en lektor i biostatistik och epidemiologi från Malmö Högskola. Vid beräkningar av 8

11 signifikanta skillnader mellan grupper har chi-två test använts med en signifikansnivå på 5 %. För sammanställning av enkätundersökningen se bilaga 1:3. Fokusgrupper Vid två tillfällen samlades hemtjänstpersonal för att diskutera läget i de ordinära boendena i kommunen idag. För att få en så bred överblick över kommunen som möjligt samlades personal från olika grupper ifrån de två samhällena i Burlövs kommun, Arlöv och Åkarp. Projektledaren ledde fokusgrupperna tillsammans med en landskapsarkitekt från kommunens planeringsavdelning som arbetar med utformningen av den nya översiktsplanen i kommunen. Fokusgrupperna genomfördes med hjälp av en intervjuguide (se bilaga 2:1) som var uppdelad i fyra teman som grund. De fyra temana var; utemiljö, innemiljö, service samt kommunikationer. En karta över kommunen var till hjälp för att kunna beskriva på vilka platser i kommunen man såg behov av förbättringar (karta som används som underlag i kommunens arbete med översiktsplanen). En sammanställning av de faktorer som angavs gjordes (se bilaga 2:2). Djupintervjuer För att ge kommuninvånarna möjlighet att fördjupa sina svar har även djupintervjuer genomförts. I arbetet med att ge kommuninvånarna möjlighet att komma till tals gick vi i projektet ut i den kommunala tidningen, Burlövsbladet. I tidningen skrev vi om projektet och om vår pågående enkätundersökning och uppmuntrade invånarna att anmäla sitt intresse för att delta i en intervju. Dessvärre var det bara 2 personer som anmälde sitt intresse vilket vi ansåg var ett för litet underlag. Projektledaren tog då kontakt med anhörigsamordnaren för att informera om projektet och på det viset undersöka om det fanns någon som var intresserad av att bli intervjuad. De personer som har kontakt med anhörigsamordnaren har en nära anhörig som är i behov av hjälp och stöd och bär därmed med sig egenskaper som kan vara bra vid planering för framtiden. Genom den kontakten anmälda sig 5 personer. Slutligen anmälde sig även en person via information vid PRO. Sammanlagt så var det 8 informanter som ställde upp på djupintervjuerna. Vi hade önskat en jämn fördelning mellan män och kvinnor men det var 7 kvinnor och 1 man. Mannen valde vid ett senare tillfälle att inte ställa upp vilket ledde till att intervjuerna blev med enbart kvinnor. Tre av kvinnorna var utlandsfödda och 4 var svenskfödda. Alla kvinnorna utom en befann sig inom vår målgrupp på år men vi valde att även ta med hennes åsikter då det inte skilde så många år. Vid intervjuerna har en intervjuguide använts som grund men med en låg grad av standardisering, dvs. intervjupersonerna har getts stort utrymme att själv kunna svara på frågorna utan några förbestämda svarsalternativ. För att få ett bra flyt i samtalet och inte styra intervjupersonen allt för mycket, har ordning i intervjumallen enbart legat som grund. De som intervjuats har delgetts information såväl skriftligt (se bilaga 3:1) som muntligt och gett samtycke till intervjuerna (se bilaga 3:2). Inventering Tillsammans med det kommunala bostadsbolaget Burlövs Bostäder har även en inventering över ett av bostadsområdena i kommunen gjorts. Genom denna översiktliga inventering försökte vi skapa en bild över vilka möjligheter och hinder som finns i de ordinära boendena vad gäller tillgängligheten. Enkla förbättringar och åtgärder som fastighetsägaren kan göra utan stora ombyggnader föreslogs, lösningar som vi hoppas möjliggör för fler äldre att kunna bo kvar om de önskar och ha ett aktivt liv. Projektledaren utförde inventering av bostadsområdet Svenshög tillsammans med en av kommunens arbetsterapeuter som arbetar 9

12 med bostadsanpassningar. Materialet som användes utgår från arbetsterapeutens vardagliga arbete. För sammanställning se bilaga 4:1. Resultat Resultatet består av svaren från enkätundersökningen, djupintervjuer, fokusgrupper samt bostadsinventeringen av Svenshögsområdet. Resultatet presenteras utifrån de ställda kriterierna vid målsättningen. För att tydliggöra vilket som framkommit vid de egna synpunkterna vid enkätsvaren och vilket som framkommit vid intervjuerna har det i resultatet presenterats olika. De svar som framkommit i enkätsvaren presenteras i punktform medan intervjuerna presenteras inom citationstecken. Fakta om respondenterna Av de 728 respondenterna i enkäten är 51 % kvinnor, 47 % män och 2 % procent har inte angett kön. 76 % av respondenterna är födda i Sverige medan 24 % har uppgett att de är födda utomlands. Motsvarande andelar i kommunen är att 73 % av kommuninvånarna är svenskfödda och 27 % är utlandsfödda (Kommunfakta Burlövs kommun 2011, Statistiska centralbyrån (SCB), 2011). Procent 30% Diagram 2.1 Åldersfördelning 25% 20% 15% Urvalsgruppen Kommunen 10% 5% 0% år år år år år Ålder Diagram 2.1 visar åldersfördelningen bland respondenterna i urvalsgruppen i enkäten jämfört med åldersfördelningen i kommunen. Av de 7 kvinnor som var med vid djupintervjuerna så var det 4 utlandsfödda och 3 svenskfödda. 10

13 Boendeform Hälften av respondenterna i enkätundersökningen bor i eget hus/villa/radhus. Ungefär var fjärde (26 %) respondent bor i hyresrätt medan 16 % bor i bostadsrätt. Diagram 2.4 Hur bor du idag? Inte svarat 1% Annat 1% Hyresrätt 26% Bostadsrätt 16% Eget hus/villa/radhus. 56% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Procent Storleken på hushållen ser även olika ut. Nästan hälften(46 %) av respondenterna uppger att de bor två personer i hushållet, ungefär en tredjedel(35 %) bor 3 eller fler personer och 16 % uppger att de är ensamboende. Vid frågan om vilken boendeform som främst skulle vara intressant vid en eventuell framtida flytt gavs en rad olika svar. Procent Diagram 2.5 Vilken boendeform skulle du främst vara intresserad av om det skulle bli aktuellt för dig att flytta? 20% 18% 16% 14% 12% 19% 13% 12% 17% 13% 16% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 2% 1% 0% 3% 2% 2% Eget hus/villa/radhus Bostadsrätt Hyresrätt Ägarlägenhet Kollektivtboende Seniorboende Kooperativt boende Trygghetsboende Vill ej flytta Vet ej Annat Inte svarat 11

14 Nästan var femte respondent (19 %) skulle vilja flytta till eget hus/villa/radhus och intresset låg även högt vid flytt till ett seniorboende då 17 % av respondenterna valde detta alternativ. 13 % av respondenterna vill bo kvar i sitt nuvarande boende och 13 % respektive 12 % är främst intresserad av en flytt till bostadsrätt respektive hyresrätt. Även vid intervjuerna så angav intervjupersonerna olika önskemål vilken boendeform som var mest intressant. Mycket handlade om priset på boendet och hur mycket man har i pension. Jag tycker det här med seniorbostad verkar bra, gärna med insats för bor man i hyreslägenhet då kostar det ju, jag har ju inte råd till det. Säljer jag mitt hus så kan jag köpa en lägenhet och sen slipper jag en dyr hyra. Hyresrätter nuförtiden är så dyrt Just kostnaden av bostaden är en faktor som lyfts av flera av intervjupersoner. Jag kan tänka mig att flytta, ja till en hyresrätt för jag har inga pengar att köpa en bostadsrätt. (.) Vad jag har råd att betala i hyra beror såklart på vilken pension jag får men jag vet ju att jag inte får så mycket. Men max kr för en 2rok Att priset är en avgörande faktor inför en eventuell framtida flytt är något som lyfts i intervjuerna. Vilken framtida pension man har, om man lever ensam eller med sin partner gör att det är svårt att svara på frågan om vilken boendeform som är det främsta alternativet. Ett boende där det finns balkong eller uteplats är vikigt för respondenterna i enkätundersökningen. Mer än 9 av 10 respondenter tycker att det är viktigt. Vid intervjuerna togs frågan om balkong och uteplats upp och förstärktes. Jag vill bo där det finns en inglasad balkong, där man kan ha mycket blommor och som man kan sitta i hela året. Ett extra rum En annan uttrycker sig så här: Jag vill ha en uteplats, bara en liten täppa där man kan ta sitt kaffe och njuta av solen. ( ) Det går bra med balkong med då måste den vara inglasad så man kan använda den hela året Sammanfattningsvis så visar resultatet av kriteriet boendeform att merparten av respondenterna idag bor i hus/villa/radhus och att en stor del av dem även vill göra det i framtiden. Intresset är dock även stort för att flytta till både bostadsrätter, hyresrätter och seniorboende. Resultatet visar även att det finns ett stort intresse av att vid en eventuellt framtida flytt få tillgång till en uteplats eller en inglasad balkong. Boendekostnaden är av stor betydelse inför eventuell framtida flytt, något som beror på hur ekonomin ser ut då. Trygghet och säkerhet Avseende trygghet och säkerhet i boendemiljön anser 68 % av respondenterna, utifrån enkätens givna frågeställningar inom området (se bilaga 1:1), att en viktig faktor är att boendet är anpassat både utomhus och inomhus t.ex. breda dörrar, hiss, ramp etc. Detta är något 75 % av de tillfrågade kvinnorna anser mycket viktigt jämfört med 64 % av männen (denna skillnad är statistiskt signifikant). 67 % av respondenterna anser att det är mycket viktigt att det finns personal för serviceinsatser i närheten samt att ytterdörrar är utrustade med porttelefon/porttagg. Cirka hälften av respondenterna(49 %) tyckte det är mycket viktigt att bo kvar i sitt nuvarande bostadsområde, något som skilde sig mellan svenskfödda och utlandsfödda. 63 % av de utlandsfödda jämfört med 47 % av de svenskfödda anser att det är 12

15 mycket viktigt att bo kvar i sitt nuvarande bostadsområde(denna skillnad är statistiskt signifikant). Möjligheten att känna sig trygg i närmiljön är viktigt då ett flertal av respondenterna har tagit upp trygghetsfrågan i kommunen vid möjligheten att lämna egna synpunkter. Mycket mer polis, både dag och natt Mer belysning Kommunen måste bli bättre på att hålla ordning i och omkring våra gångstråk. Dålig belysning och för mycket vegetation gör vägarna osäkra och otrygga. Äldre personer på väg till och från sin bostad känner idag olust över att gå på vägarna. Man ska känna sig trygg/säker både ute och inne. Man ska ej oroa sig för att bli rånad/väskrykt eller överfallen av kriminella element. Även tryggt om det fanns TV-skärm i lägenheten så man ser vem som ringer på porten eller lägenhetsdörren. Vid djupintervjuerna så kände majoriteten sig otrygga i kommunen, flertalet väljer att inte gå ut på kvällarna om de inte måste. Någon kände även sig otrygg på dagtid. Stationen i Arlöv känns otrygg även mitt på dagen. Det var ju ett överfall där för inte så längesen, då var ju klockan bara fem eller nått Otrygghet handlar inte bara om rädslan för att bli överfallen då även rädslan för fallolyckor på grund av dålig utformning av offentliga utrymmen i kommunen tas upp i djupintervjuerna. Det är ju viktigt att röra på sig, det måste vara något som man kan göra varje dag. Jag tycker om att gå ut och gå, jag går här runt området, här är det liksom plan väg hela vägen, inga höga trottoarer eller lutningar och så. Du vet jag har ju nedsatt syn så när jag går utanför området så är jag mer orolig att jag ska snubbla eller något. Men vägen häromkring är bra När man blir äldre hade det varit tryggt med något larm som fungerar utomhus så att folk vet var man är om man trillar Och även bland de egna synpunkterna i enkätsvaren lyfts vikten av bra utformade offentliga utrymmen. På vissa ställen kryper trädrötterna igenom asfalten, när det är mörkt är det svårt att se var man går om inte belysningen fungerar eller finns uppsatt. Flertalet av respondenterna(89 %) tycker att det är mycket viktigt att bo i ett lugnt område. Däremot anser bara 26 % att det var mycket viktigt att området man bor i är bilfritt något som skilde mellan utlandsfödda och svenskfödda då 39 % av de utlandsfödda jämfört med 22 % av de svenskfödda anser att det är mycket viktigt (denna skillnad är statistiskt signifikant). Vid egna synpunkter i enkäten framkom även att invånarna önskar en bättre snöröjning, mer synlig polis och bättre underhåll av vegetationer. Platser i kommunen där utformningen skapar otrygghet sammanfattades även vid fokusgruppsintervjuerna (se bilaga 2:2). Sammanfattningsvis önskar nästan 70 % av respondenterna i enkätundersökningen att boendet är anpassat både utomhus och inomhus avseende tillgänglighet och teknik. Ett flertal av respondenterna i enkätundersökningen och intervjupersonerna har framfört önskemål om en 13

16 tryggare utemiljö. Faktorer som särskilt har lyfts fram är bättre belysning, fler synliga poliser samt bättre skött vegetation. Tillgänglighet och arbetsmiljö En boendemiljö som är tillgänglig genom god utbyggnad av gång- och cykelvägar anser 78 % av respondenterna är en mycket viktig faktor vid valet av eventuellt framtida boende. 13 % av respondenterna i enkätundersökningen uppgav att de inte vill flytta från sitt nuvarande boende utan bo kvar där de bor idag. Viljan att bo kvar i sitt nuvarande boende ökar med åldern, där 67 % av respondenterna i de äldre åldersgrupperna år tycker detta är mycket viktigt jämfört med 58 % av respondenterna i de yngre åldersgrupperna år (denna skillnad är statistiskt signifikant). Något som även lyftes av en del av intervjupersonerna. Jag bor i lägenhet, en hyreslägenhet. Jag trivs bra här och nu ska jag bo kvar här tills det är dags för kyrkogården. Även utformningen av bostaden är av betydelse vid eventuell framtida flytt. Jag bor idag i en lägenhet som jag trivs i men den har ett väldigt litet badrum med en duschkabin som är väldigt liten. Jag har sett att det finns såna duschpallar som man kan ha när man duschar och min man som är 5 år äldre än mig och är tjock skulle aldrig få plats sittande i vår kabin. (..) Ett stort badrum är viktigt om vi flyttar. ( ) Och så är det ju det här med trösklar, en lägenhet utan en massa trösklar nu när man börjar bli lite tung i benen Vid de två fokusgruppsintervjuerna beskrevs tillgängligheten i de äldres boende som ett problem vid kvarboende i kommunen. Det största problemet vad gäller tillgänglighet enligt fokusgrupperna är att finns för mycket trösklar och för smala dörrar. De beskriver även att många av de äldre som får hemtjänst inte kan ta sig ut på sin balkong, det är för höga trösklar eller för smala dörrar som gör att det är omöjligt för dem att ta sig ut själva på balkongen. De beskriver vidare att badrummen ofta är väldigt trånga vilket ger en dålig arbetsmiljö och gör att de har svårt att göra sitt arbete på ett effektivt sätt. De lyfter även platser i utemiljön som på olika sätt försvårar äldres möjlighet till utevistelse (se bilaga 2:2). Vid inventeringen av Svenshögsområdet sammanfattades förbättringar som Burlövs Bostäder kan göra för att tillgängligheten ska bli bättre för de boende i samband med övriga renoveringar. Enkla avhjälpta hinder som dörröppnare, sittplats i entrén och hiss, borttagning av trösklar och möjliggöra skuggiga platser för vila utomhus är några av dessa. För hela sammanställningen se bilaga 4:1. Sammanfattningsvis är tillgängligheten, både utomhus och inomhus, en viktig faktor i framtida boendemiljöer. Tillgängligheten beskrivs idag som ett problem vid kvarboende i de ordinära boendena. Arbetsmiljön för vårdpersonalen beskrivs som bristfällig och de boende har själva problem att utnyttja boendets fulla kapacitet på grund av hinder som i vissa fall kan vara enkelt avhjälpta. Delaktighet och Social gemenskap Ungefär hälften av respondenterna (49 %) anser att det är viktigt att bo nära anhöriga/vänner. En faktor där det finns en signifikant skillnad mellan män och kvinnor, 72 % av de tillfrågade kvinnorna anser att det är mycket viktigt jämfört med 59 % av männen. Möjligheten att bo nära sina vänner och anhöriga bidrar inte enbart till en ökad social gemenskap utan bidrar 14

17 även till en ökad trygghet i tanken på att man inte ska klara sig själv när man blir äldre. En kvinna beskriver vikten av vetskapen att hennes barn bor nära så här: Min dotter ringer mig varje dag, jag behöver aldrig känna mig ensam. Tänk om jag inte haft dem så nära, jag vill ju inte använda hemtjänst, jag vill klara mig själv. Det är ett lugn att veta att de alltid finns där, men jag har ju alltid funnits för dem Lite mindre än hälften (46 %) av respondenterna i enkätundersökningen anser att det är mycket viktigt att bo med människor i sin egen åldersgrupp. Vid de fördjupade intervjuerna så beskrev en av kvinnorna även sin delade mening vid denna fråga Jag bor i ett 55+-hus, så här bor bara äldre men huset mitt emot är inte 55+ och ibland är det ett väldigt skrikande där så det kan vara jobbigt också. Men det är å andra sidan roligt att se barn som leker och andra i alla åldrar. Det är bra att ha en åldersuppdelning i huset men att huset ligger i bebyggt område så det är liv och rörelse runt om. En av respondenterna i enkätundersökningen skrev vid möjligheten att lämna egna synpunkter så här Viktigt att äldre- och seniorboende integreras i övriga samhället, så man som äldre möter andra vuxna i olika åldrar och även barn. Att få vara där det rör lite på sig. En kvinna beskrev vid intervjun rädslan för att inte känna sig som en del av samhället när man blir äldre. Jag kan tänka mig att flytta när det behövs, bara inte på vischan som är långt från allt, miljö och folk. Jag vill kunna titta på folk, man vill ju inte bara puttas bort för att man blir gammal, jag vill bo blandat När det gäller möjlighet till social samvaro i det framtida boendet anser 70 % av respondenterna att tillgång till naturliga mötesplatser såsom torg och parker är mycket viktigt och 63 % anser att möjlighet att äta tillsammans med andra i en gemensam lokal är mycket viktig. Tillgång till naturliga mötesplatser skiljer sig lite mellan utlandsfödda och svenskfödda då 81 % av utlandsfödda anser att det är mycket viktigt jämfört med 71 % av de svenskfödda (denna skillnad är statistiskt signifikant). En faktor som även skilde sig mellan kvinnor och män, 78 % av kvinnorna jämfört med 65 % av männen (denna skillnad är statistiskt signifikant). Möjlighet till social samvaro i t.ex. kvarterslokal anser 42 % vara mycket viktigt medan 69 % anser att det inte var viktigt att man fick lov att vara med och bestämma gemensamma aktiviteter i ett framtida boende. Respondenterna lämnade även egna synpunkter i denna fråga: Det är väldigt viktigt att det finns dagverksamhet ifall man blir ensam så att jag kan träffa andra människor och umgås/pyssla. Jag ser på min mamma så isolerad hon är. Det är ovärdigt anser jag. En av intervjupersonerna beskriver vikten av social samvaro såhär: Det som är viktigt är ju socialt umgänge, att man har folk omkring sig. Ensamhet, att bli isolerad och att inte ha något meningsfullt att göra tror jag blir jobbigt, kanske det skulle finnas en liten verkstad där man kunde sitta och sticka och snickra. Det hade varit bra att ha i närheten av där man bor. 15

18 Vidare beskriver en annan intervjuperson: En väninna till mig berättade att de hade en aktivitet på biblioteket, där satt någon och läste en bok samtidigt som man kunde komma dit och sitta och sticka under tiden som man lyssnade på boken och var tillsammans med andra. Det tyckte hon var fantastisk. Det låter som en bra idé. Och gärna någon aktuell bok då, någon som många pratar om. Tre av informanterna i intervjustudien berättar att deras aktiviteter på fritiden är en viktig faktor för den sociala gemenskapen. En av kvinnorna beskriver det så här: Den här möjligheten att vara med i Senior sport School är precis vad jag behöver, göra olika aktiviteter som vattengympa och zumba pratades det om och bowling, tillsammans med en massa andra i min situation Sammanfattningsvis anser en mycket stor del att det är viktigt att bo nära vänner och anhöriga. Det framgår att det råder delade meningar angående det åldersblandade boendets vara eller icke vara. Ungefär lika många föredrar att bo med blandade åldersgrupper som med enbart personer i sin egen ålder enligt enkätsvaren. Det framgår dock både vid de egna synpunkterna i enkätsvaren samt vid intervjuerna att många kan tänka sig att bo med personer i sin egen ålder men att det är viktigt att boendet ska vara beläget i en blandad bebyggelse. På så vis blandas både lugn och rörelse. Vid intervjuerna lyftes särskilt vikten av att det ska finnas möjlighet till socialt umgänge vid t.ex. en gemensamhetslokal i närheten av sitt framtida boende. Service Mindre än hälften av respondenterna(46 %) tycker att det är mycket viktigt att bo centralt, detta är dock något som ökar i vikt ju äldre man är. Trots detta anser majoriteten (82 %) av respondenterna att vid valet av ett framtida boende är närheten till ett bra serviceutbud mycket viktigt. Något svenskfödda, 87 % av de tillfrågade anser är mycket viktigt jämfört med 75 % av de utlandsfödda (denna skillnad är statistiskt signifikant). Även närhet till restauranger och matställen där man även kan beställa hem mat ifrån anser mer än hälften, 58 % av respondenterna är mycket viktigt. 82 % av respondenterna anser även att det är mycket viktigt med närhet till allmänna kommunikationer, något som 87 % av de svenskfödda anser som mycket viktigt jämfört med 79 % av de utlandsfödda (denna skillnad är statistiskt signifikant). Önskemål om bättre kommunikationer på olika sätt såsom buss, tåg och taxi är en återkommande synpunkt bland de egna kommentarerna i enkäten. Respondenterna anger även tilläggstjänster såsom hjälp med praktiska saker i hemmet som en viktig del i serviceutbudet Hjälp med enklare reparationer - "fixarhjälp" Fixar "Malte" Tillgången till service menar flertalet av informanterna vid intervjuerna också är viktigt. En kvinna beskriver tillgången till service: Det är superviktigt att vara nära service. Posten och butik med dagliga varor, någon billig servering med mat för när man blir äldre kanske man inte orkar laga mat, husmanskost. Där man kan träffa andra. 16

19 En annan kvinna säger att vid valet av det boende hon bor i idag så var närheten till service viktig: Det är nära till Burlövs center och där finns en massa affärer och dit kan man ta sig om man inte kan köra bil och det är viktigt Majoriteten av respondenterna, 81 %, anser att det är mycket viktigt att ha närhet till hälsooch sjukvård. Även närheten till apotek påtalas som en viktig del i serviceutbudet. Jag förstår inte varför de flyttade apoteket ifrån vårdcentralen. Det var så bra när det låg där. Nu ligger det två apotek på Burlövs center som är längre att ta sig till Intervjupersonerna var överrens i frågan om att man var beredd att betala för tilläggstjänster för hjälp i hemmet. Möjlighet till tilläggstjänster var av intresse men detta berodde på vad sådana tjänster skulle kosta och då vilken pension man hade. Sammanfattningsvis anses det bland respondenterna vara mycket viktigt att bo nära ett bra serviceutbud. Det som prioriteras är vårdinrättningar, apotek, livsmedelsbutiker, restauranger och möjligheter till ett utbud av tilläggstjänster i hemmet till ett rimligt pris. En välfungerande och utbyggd kollektivtrafik är även det något som värderas högt bland respondenterna. Rekreation & Livskvalitet Närhet till naturen/grönområde, att få vacker utsikt och att omgivningen är vacker anser majoriteten av respondenterna är mycket viktigt. Bland respondenternas egna synpunkter är det många som lyfter att grönområden är viktiga, likaså anser många att kommunen ska vara försiktig med att bygga bort befintliga grönområden. Vid fokusgruppsintervjuerna framkom det att man som äldre och funktionshindrad inte använde sig så mycket av de grönområden som finns idag eftersom de inte är tillgänglighetsanpassade. Fråga om vikten av att bo nära kulturutbudet såsom bibliotek, biograf och teater samt ha tillgång till gym och gruppträning i anslutning till sitt boende prioriteras inte lika högt. Enbart 29 % av respondenterna anser att det är mycket viktigt med badhus i närheten av sitt boende, dock är det en faktor som skiljer sig mellan utlandsfödda och svenskfödda. 43 % av de utlandsfödda anser att det är en mycket viktig faktor jämfört med 26 % av de svenskfödda (denna skillnad är statistiskt signifikant). 17

20 Diskussion Förstudien har genomförts med syfte att få en ökad kunskapsbredd om invånarnas behov och prioriteringar inför framtidens utveckling av boendemiljöer för äldre i kommunen. Under arbetets gång har en bild av hur invånarna vill ha det på äldre dar vuxit fram och först och främst kan man konstatera att önskemålen om vilken upplåtelseform som föredras vid valet av framtida boende är olika och fördelas på villa/radhus, seniorboende, hyresrätt och bostadsrätt. Vid valet av upplåtelseform spelar kostnaden en stor roll, en faktor man från kommunens sida måste ge akt på Eftersom de ekonomiska möjligheterna skiljer sig åt mellan olika människor är det viktigt att se vilka möjligheter invånarna i kommunen har. Många säger att de skulle kunna tänka sig att flytta men de har inte råd, det är för dyrt att byta till ett annat boende. Att sälja sin villa genererar många gånger en vinst men för många känns det inte bra att betala så mycket pengar för en ny bostad, då bor man billigare där man bor idag. Det är därför viktigt att bygga boende i olika upplåtelseformer och prisklasser. För att underlätta för dem som vill flytta men som känner att det finns många hinder kan man förutom att bygga bostäder som inte är alltför kostsamma även bygga stora förrådsutrymmen i lägenheter vilket motverkar de hinder som kan komma med en flytt från hus till lägenhet. Kommunen kan även bygga övernattningsrum/lägenheter i anslutning till nya lägenheter så att även en person som flyttar från en villa till lägenhet har möjlighet att ta emot besök av t.ex. sina barn och barnbarn. Detta för att kunna ge en så stor valfrihet som möjligt för alla invånare i kommunen, oavsett ekonomiska möjligheter. Oavsett vilken upplåtelseform man föredrar önskar dock majoriteten att det ska finnas tillgång till en uteplats eller alternativt en inglasad balkong. Angående tillgång till service och tjänster, såsom matställen/restauranger där man kan beställa mat ifrån och närhet till hälso- och sjukvård i närheten av sitt framtida boende, så önskar nära 70 % att det ska finnas tillgängligt men samtidigt vill hälften av respondenterna bo kvar i sitt nuvarande bostadsområde. Därmed måste kommunen även fokusera på att kunna möjliggöra ett bra serviceutbud i befintliga bostadsområden och inte enbart lägga resurser på frågan i samband med nybyggnation. Trots de höga önskemålen om närhet till ett bra serviceutbud är det inte viktigt att boendet är centralt, mindre än hälften av respondenterna ansåg detta som mycket viktigt. Däremot är det viktigt att ens boende ligger i anslutning till bra kommunikationer. Om man som kommuninvånare känner att man har en god tillgång till kommunikationer minskar kravet på att bo centralt. Detta framgår även då flera av respondenterna i undersökningen efterfrågat lokal busstrafik i kommunen, något som man saknar idag. Vikten av sociala mötesplatser i närheten av bostaden är även något som lyfts i undersökningen. Parker, torg, gemensamhetslokaler och möjligheter till aktiviteter på fritiden som gör att man mår bättre är viktiga. Detta är även något som tidigare forskning påvisat och viktiga områden för att människor ska må bra är bl.a. möjlighet till sociala kontakter, känslan av att vara behövd, förutsättningar för fysisk aktivitet och tillgång till bra mat, faktorer som en god utarbetad boendemiljö kan ge förutsättningar för. Dock ger undersökningen en tvetydig bild över om man vill bo med personer i den egna åldern eller med blandade åldrar. Lika många anser att de vill bo blandat som inte. Däremot lyfts det att det hade varit bra att bo i ett seniorboende där det bara bor personer i sin egen ålder men att detta boende kan vara placerat i blandad bebyggelse så man som äldre inte känner sig förskjuten från övriga samhället. Genom att arbeta på detta sätt tillgodoser man ett större antal av de behov och prioriteringar som uppkommit i undersökningen. Viljan bland respondenterna att bo kvar i sin nuvarande bostad eller bostadsområde är något som utlandsfödda och de äldre grupperna av respondenterna anser är viktigare än svenskfödda och de yngre åldersgrupperna vilket innebär 18

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan

Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan Konferens Integrerad bostadsplanering med fokus på äldre Göteborg 2012 05 09 Barbro Westerholm Vad kommer jag att tala om Demografin Äldres

Läs mer

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo?

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Allt fler äldre en stor möjlighet Du och alla inom fastighetsbranschen står inför en utmaning och en stor möjlighet. Snart är var fjärde svensk över 65 år och

Läs mer

Hur vill du bo som senior? Rapport från dialogmöte den 12 februari 2014

Hur vill du bo som senior? Rapport från dialogmöte den 12 februari 2014 Hur vill du bo som senior? Rapport från dialogmöte den 12 februari 2014 2 av 7 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Genomförande 4 Ämnena som diskuterades 4 Sammanfattning av synpunkter 5 Miljö och boendeform

Läs mer

Att flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll?

Att flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll? www.med.lu.se/case Att flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll? Marianne Granbom leg. arbetsterapeut och doktorand Centre of Ageing and Supportive Environments Forskargruppen Aktivt och hälsosamt

Läs mer

Genomförandeplan Boende för äldre i Luleå Leif Wikman Det goda boendet på äldre dar PRO 2013-03-14 Wikman-konsult AB

Genomförandeplan Boende för äldre i Luleå Leif Wikman Det goda boendet på äldre dar PRO 2013-03-14 Wikman-konsult AB Genomförandeplan Boende för äldre i Luleå Leif Wikman Det goda boendet på äldre dar PRO 2013-03-14 Wikman-konsult AB Äldre Äldreomsorg Planera morgondagens bostäder för gårdagens ungdomar. Med både hjärta

Läs mer

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE ENKÄT MED KOMMUNINVÅNARE I ÅLDERN 65 80 ÅR USK AB Hans-Åke Gustavsson 08-508 35 066 2011-06-29 hans-ake.gustavsson@uskab.se Intresse för trygghetsbostäder i Huddinge

Läs mer

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön juni 2011 Beredningen för infrastruktur och boende Innehåll 1 Uppdrag 5 1.1 Bakgrund, syfte...5 1.2 Metod och genomförande...5 1.3 Resultat...5

Läs mer

Äldres boende områdesfakta. Antal personer 65 år och äldre

Äldres boende områdesfakta. Antal personer 65 år och äldre Äldres boende områdesfakta Antal personer 65 år och äldre Syfte med delprojektet/strategin Utveckla en modell för att beskriva äldres boende i såväl stadsdelar som delområden i staden Underlag för fördjupade

Läs mer

Projektredovisning Arkitekttävling i Burlöv

Projektredovisning Arkitekttävling i Burlöv Projektredovisning Arkitekttävling i Burlöv Bebyggelse av bostäder för äldre vid Kronetorps Gård i Burlövs kommun Mona Svensson Kommunstyrelsen, planeringsavdelningen Innehåll Förord...3 Sammanfattning/resultat...3

Läs mer

Bra boende för äldre på Vikbolandet

Bra boende för äldre på Vikbolandet 1 Bra boende för äldre på Vikbolandet Enkätens omfattning - sammanställning av enkätsvar Enkäten gick ut till personer som fyller 65 år eller mer under 2014 och som den 17 februari 2014 var folkbokförda

Läs mer

Attraktivt seniorliv. Kort sammanfattning: Seniorstrategi. Attraktivt Boende är A och O 2014-03-01 1( 5)

Attraktivt seniorliv. Kort sammanfattning: Seniorstrategi. Attraktivt Boende är A och O 2014-03-01 1( 5) 2014-03-01 1( 5) Attraktivt seniorliv På uppdrag av Moderata seniorer i Trelleborg har vi undersökt vad som utgör ett attraktivt liv för seniorer.. Ett gott seniorliv bygger på fyra hörnpelare. Attraktivt

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Förvalta och bygga tillgängligt boende. Bra för äldre bra för alla!

Förvalta och bygga tillgängligt boende. Bra för äldre bra för alla! Förvalta och bygga tillgängligt boende Bra för äldre bra för alla! Handen på hjärtat Vet du hur framkomligheten och tillgängligheten fungerar i dina fastigheter? Alla mår bra av att komma ut i friska luften.

Läs mer

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Stor brist på sådana boenden idag Rekordgenerationen födda under efterkrigstiden Vi seniorer är alla olika intressen, betalningsförmåga,

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

TRYGGHETSBOENDE LULEÅ

TRYGGHETSBOENDE LULEÅ LULEÅ KOMMUN 1(6) TRYGGHETSBOENDE LULEÅ BAKGRUND Kommunfullmäktige i Luleå behandlade i maj 2010 utredningsrapporten Planering för bostäder för äldre i Luleå och beslutade att en genomförandeplan skulle

Läs mer

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Fotografer: Duo Fotografi, Johan Lindqvist, Annelie Sjöberg, Inger Nilsson, Laila Mikaelsen, Therese Pettersson,

Läs mer

Anders Nordstrand VD Micasa Fastigheter i Stockholm Göteborg 1 mars 2012

Anders Nordstrand VD Micasa Fastigheter i Stockholm Göteborg 1 mars 2012 Anders Nordstrand VD Micasa Fastigheter i Stockholm Göteborg 1 mars 2012 Micasa Fastigheter skall vara ett nytt, spännande fastighetsbolag ett annorlunda bolag ett bolag i framtiden Micasa Fastigheter

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012.

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Oktober 2012 Sammanfattning Brukarundersökningen som genomfördes under

Läs mer

Äldreomsorg. i Täby kommun

Äldreomsorg. i Täby kommun Äldreomsorg i Täby kommun I denna broschyr beskrivs de tjänster som du kan ansöka om och ta del av som Täbybo. De flesta tjänster tilldelas efter bedömning av den individuella förmågan. Hur den bedöm ningen

Läs mer

HUR SÖKER JAG BISTÅND? Ett informationshäfte om ansökan, bedömning, avgifter, och handläggare.

HUR SÖKER JAG BISTÅND? Ett informationshäfte om ansökan, bedömning, avgifter, och handläggare. HUR SÖKER JAG BISTÅND? Ett informationshäfte om ansökan, bedömning, avgifter, och handläggare. Biståndshandläggare De personer som har hand om Din ansökan kallas för biståndshandläggare. Biståndshandläggaren

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR!

STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR! ÄLDREFÖRVALTNINGEN Version 1.0 Karin Gens/Johan Schuber SID 1 (6) 2012-03-15 STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR! OpenLab projekt - inom området: Ett värdigt åldrande Uppdragsgivare

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Bo bra på äldre dar i Nordanstig

Bo bra på äldre dar i Nordanstig Bo bra på äldre dar i Nordanstig EN SAMMANSTÄLLNING AV BESLUTSUNDERLAG OCH FÖRSLAG AV BERITH DANIELSSON Hej, Mitt namn är Berith Danielsson och jag är projektledare för projektet Bo bra på äldre dar i

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN Mäklarsamfundet granskar trögrörligheten på bostadsmarknaden JULI 2015 VI HAR FRÅGAT DE ÄLDRE VAD DE SJÄLVA VILL! FAKTA OM GRANSKNINGEN TNS Sifo har ställt

Läs mer

Riktlinjer för trygghetsboende i Helsingborgs stad

Riktlinjer för trygghetsboende i Helsingborgs stad HELSINGBORGS STAD Sammanträdesdatum 21 mars 2012 Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för trygghetsboende i Helsingborgs stad Bakgrund I november 2007 fattade vård- och omsorgsnämnden beslut om trygghetsboende

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Inledning Målsättningarna för den svenska handikappolitiken är ambitiösa. Under många år och inom en rad olika områden

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 1. Varför en bostadsförsörjningsplan? Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:183) föreskriver att varje kommun ska planera

Läs mer

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade Mobilt trygghetslarm För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade TRYGGHETSLARM ÄR FÖR MÅNGA DEN LÖSNING SOM GÖR DET MÖJLIGT ATT BO KVAR HEMMA TROTS FUNKTIONSHINDER ELLER KRONISK SJUKDOM. SYFTET MED ETT

Läs mer

Projektspecifikation. Terminologi. Versionshantering av dokumentet. Refererande dokument

Projektspecifikation. Terminologi. Versionshantering av dokumentet. Refererande dokument Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) 2010/08/27 Projektspecifikation Projekt: Sociala Innehållet 2264 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 091229 Godkänd av: Datum:

Läs mer

Bo bra hela livet - också när man blir äldre. Barbro Westerholm 2010 11 17

Bo bra hela livet - också när man blir äldre. Barbro Westerholm 2010 11 17 Bo bra hela livet - också när man blir äldre Barbro Westerholm 2010 11 17 Skälen till äldreboendeutredningen 2006-2008 Bristen på platser i särskilt boende Insikten om att det är en myt att alla vill bo

Läs mer

Åsa Borén 08-550 222 03 asa.boren@sodertalje.se Christina Hallström 08-550 263 79 christina.hallstrom@sodertalje.se

Åsa Borén 08-550 222 03 asa.boren@sodertalje.se Christina Hallström 08-550 263 79 christina.hallstrom@sodertalje.se 1 (3) 2009-07-13 Tjänsteskrivelse Dnr 09/93 Kontor Äldreomsorgskontoret Handläggare Åsa Borén 08-550 222 03 asa.boren@sodertalje.se Christina Hallström 08-550 263 79 christina.hallstrom@sodertalje.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje 2015-03-23 Särskilt boende SoL Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Diarienummer: VON 2015/00377 734 Antagen av vård- och omsorgsnämnden den 14 maj 2013 Riktlinjen

Läs mer

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag Statens folkhälsoinstitut, Östersund isbn: 978-91-7257-473-1 omslagsillustration: AB Typoform/Ann Sjögren grafisk form: AB Typoform foto: sid 5 Peter de

Läs mer

1 (5) Vägledarens. Årsrapport 2010. Februari 2010. Ewa Karlsson Vägledare

1 (5) Vägledarens. Årsrapport 2010. Februari 2010. Ewa Karlsson Vägledare 1 (5) Vägledarens Årsrapport 2010 Februari 2010 Ewa Karlsson Vägledare 2 (5) Inledning I Oskarshamns kommun finns, sedan 2006, en tjänst som Vägledare inrättad. Vägledarens arbetsplats finns i Kulturhuset

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård 2012-06-18 Resultat av enkät till äldre våren 2012 Pensionärer om sin munhälsa och tandvård Sammanfattning Det är vanligt eller ganska vanligt att äldre har problem med mun och tänder. Det upplever 4 av

Läs mer

Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018

Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018 1 Det goda boendet Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018 Inledning För Socialdemokraterna är rätten till en egen bostad en social rättighet. Alla människor, och inte bara

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Ekonomisk analys av projektet Gôrbra för äldre

Ekonomisk analys av projektet Gôrbra för äldre Ekonomisk analys av projektet Gôrbra för äldre Charlotte Karlsson charlotte.karlsson@se. pwc.com 010-212 46 50 Bakgrund - Vad är Gôrbra för äldre? - Fakta om fastigheterna 2 Om Gôrbra för äldre Försöksområdesprojekt

Läs mer

Levande centrum och levande Valfrihet och trygghet i boende i. tätorter, hela kommunen, Samverkan, Egen avdelning för finsktalande,

Levande centrum och levande Valfrihet och trygghet i boende i. tätorter, hela kommunen, Samverkan, Egen avdelning för finsktalande, Totalt genomfördes sex stycken workshops under perioden mars-maj 2105. Representanter från visionsgruppen träffade pensionärsorganisationer, handikapporganisationer, föreningsliv, företagare och elevråd

Läs mer

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR JÄRNA TÄTORT MED OMGIVNING

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR JÄRNA TÄTORT MED OMGIVNING FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR JÄRNA TÄTORT MED OMGIVNING B A R N, U N G D O M A R O C H D E T O F F E N T L I G A R U M M E T En undersökning i samband med arbetet med den fördjupade översiktsplanen B A

Läs mer

Vara Kommun. Invånarenkät. Hösten 2013

Vara Kommun. Invånarenkät. Hösten 2013 Vara Kommun Invånarenkät Hösten Markör Örebro Markör Stockholm Kungsgatan 1, 01 Örebro Virkesvägen, 10 0 Stockholm Tel: 01-16 16 16, Fax:01-16 16 1 Tel: 01-16 16 16, Fax: 08-16 8 81 info@markor.se www.markor.se

Läs mer

Medborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog

Medborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog Sammanställning av medborgardialog 2012-10-31 Jörgen Ölund Innehåll 1 Inledning 5 2 Frågorna 7 2.1.1 Bygg på höjden...7 2.1.2 Utpendlingen....7 2.1.3 Utveckling främst i tätorterna....8 2.1.4 Fler arbetsplatsområden....8

Läs mer

Äldre på bostadsmarknaden

Äldre på bostadsmarknaden Äldre på bostadsmarknaden Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar

Läs mer

Hovsjöstudien. Kan en ombyggnation i Hovsjö ge effekter på hälsa, levnadsvillkor och fysisk aktivitet? Johan Faskunger, fil dr

Hovsjöstudien. Kan en ombyggnation i Hovsjö ge effekter på hälsa, levnadsvillkor och fysisk aktivitet? Johan Faskunger, fil dr Hovsjöstudien Kan en ombyggnation i Hovsjö ge effekter på hälsa, levnadsvillkor och fysisk aktivitet? Johan Faskunger, fil dr johan.faskunger@proactivity.se Bostadsområdet vi bor i påverkar vår hälsa,

Läs mer

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Service och omvårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Kommunens verksamhet inom Vård och omsorg ska ge äldre och funktionshindrade möjlighet att leva

Läs mer

Vad händer när allt mer av vård och hälsovård flyttar in i hemmen? Hur kan man organisera?

Vad händer när allt mer av vård och hälsovård flyttar in i hemmen? Hur kan man organisera? Healthcare in Housing space & organization Vad händer när allt mer av vård och hälsovård flyttar in i hemmen? Vad I fysiska miljön behöver utvecklas? Hur kan man organisera? Bakgrund Demografiska situationen

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014 Helsingborgs stad Medborgarundersökning 2014 Q2 Genomförd av CMA Research AB Juni 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 4 Resultat 5 Stadstrafiken

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Bakgrund I ett av de mål som formulerades i Socialplanen framhölls vikten av att undersöka vad äldreomsorgens brukare tycker om de insatser som ges.

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM 2007-2010 ALLA BEHÖVS I MALMÖ

HANDLINGSPROGRAM 2007-2010 ALLA BEHÖVS I MALMÖ ALLA BEHÖVS I MALMÖ Socialdemokraterna i Malmö vill arbeta för att:» Grundskolan och förskolan ska fungera så att ingen förälder ska behöva välja bort förskolan eller skolan i sin närhet av kvalitetsskäl.»

Läs mer

Projektredovisning Tjörns kommun

Projektredovisning Tjörns kommun 1 Projektredovisning Tjörns kommun Projektets bakgrund och syfte. Bakgrunden till projektet är att andelen äldre invånare ökar stadigt samtidigt som det saknas bostäder och boendemiljöer med god tillgänglighet

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Malmö och Lund som bor i egen bostad har minskat från 64 procent 2003

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Förslag till Tillgänglighetsplan för allmänna platser och lokaler i Vårgårda kommun. Antagen av KF 2010-04-14 63

Förslag till Tillgänglighetsplan för allmänna platser och lokaler i Vårgårda kommun. Antagen av KF 2010-04-14 63 Förslag till Tillgänglighetsplan för allmänna platser och lokaler i Vårgårda kommun Antagen av KF 2010-04-14 63 1 Innehållsförteckning 1. Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte...3 1.3 Metod...3 1.4

Läs mer

Planering för framtidens seniorboende (55+) i Sävast

Planering för framtidens seniorboende (55+) i Sävast Planering för framtidens seniorboende (55+) i Sävast Sävast Byautveckling i samarbete med Bodens kommun För frågor kontakta David Sundström, projektledare för Framtidens seniorboende tel 070 657 4280,

Läs mer

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Fakta om undersökningen Undersökningen är genomförd av JM i samarbete med TEMO och Field

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

www.stockholmsvanstern.se

www.stockholmsvanstern.se www.stockholmsvanstern.se Det går att bygga ett Stockholm för alla. Ett Stockholm där det inte är tjockleken på plånboken som bestämmer vilken del av staden du kan bo i. Där innerstaden inte domineras

Läs mer

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen Juni 2006 Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA RESULTATEN... 3 FAKTA OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN...

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37. Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-

Läs mer

Trygghetslarm inom äldre och. handikappomsorgen. Meddelande 2006:26

Trygghetslarm inom äldre och. handikappomsorgen. Meddelande 2006:26 Trygghetslarm inom äldre och Trygghetslarm handikappomsorgen inom äldre- 2006 och handikappomsorgen Meddelande 2006:26 Länsstyrelsen Halland Meddelande 2006:26 ISSN 1101-1084 ISRN LSTY-N-M-2006/26-SE Tryckt

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Äldres flyttningar och boendepreferenser

Äldres flyttningar och boendepreferenser Äldres flyttningar och boendepreferenser Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att de äldre

Läs mer

Värdegrund- förslag till lagändring

Värdegrund- förslag till lagändring Värdegrund- förslag till lagändring 5 kap. 4 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) Socialnämnden ska verka för

Läs mer

Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser

Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser Bakgrund: Juli 2010 november 2012 50 miljoner kronor 76 projekt finansierade i 58 kommuner Fyra arkitekttävlingar Samråd myndigheter; Arbetsmiljöverket,

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Resultat. Ungas boendesituation. Peab 2012-10-02

Resultat. Ungas boendesituation. Peab 2012-10-02 Resultat Ungas boendesituation Peab -- Genomförande Undersökningens målgrupp var unga i storstadsområden Ålder 5-8 år, jämn könsfördelning Resultatet vägt på kön och antal personer i målgruppen i respektive

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4:1 4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4.1 Befolkning och bostäder Vallentunas befolkning uppgick den 2001-12-31 till 25 643 personer. Kommunen har idag en relativt ung befolkning med en hög

Läs mer

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Utvärdering av Tölö ängar Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Upplägg av presentation 1. Kort om utvärderingen 2. Fakta om området 3. Utformningen av området och de boendes attityder 4. Sammanfattning

Läs mer

Cultural Planning i Norrby stadsdel, Borås. Britt-Inger Lindqvist, Kulturförvaltningen, Borås Stad britt-inger.lindqvist@boras.

Cultural Planning i Norrby stadsdel, Borås. Britt-Inger Lindqvist, Kulturförvaltningen, Borås Stad britt-inger.lindqvist@boras. Cultural Planning i Norrby stadsdel, Borås Britt-Inger Lindqvist, Kulturförvaltningen, Borås Stad britt-inger.lindqvist@boras.se, 033 35 76 18 Central periferi bra läge men dåligt rykte - i fysisk,

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Lotta Malm Projektledare Projekt BRA-grupper

Läs mer