GLASÖGON VS. PIERCINGSMYCKEN

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GLASÖGON VS. PIERCINGSMYCKEN"

Transkript

1 GLASÖGON VS. PIERCINGSMYCKEN I VÅRDRELATERAT ARBETE Steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2014 Författare: Johanna Sundin Handledare: Maria Hansby 1

2 Sammanfattning Projektarbete/ Studie Steriltekniker, 300 YH poäng vid Sollefteå Lärcenter, Författare: Johanna Sundin Antal sidor: 17 Titel: Glasögon vs piercingsmycken i vårdrelaterat arbete Handledare: Maria Hansby Datum: Bakgrund Piercingar har använts länge, och görs fortfarande, i stora delar av världen för utsmyckning vid ceremonier eller av andliga och religiösa skäl. I västvärlden är det ett relativt nytt och populärt fenomen som oftast görs av estetiska anledningar. Med hjälp av en piercingtång hålls området som ska penetreras fast medan en ihålig kanyl förs igenom huden eller slemhinnan. Ett smycke förs in i hålet och försluts med en kula. Vanligtvis är det komplikationsfritt att pierca sig och de största riskerna utspelar sig under läkningsprocessen. Glasögon används för korrigering av synfel. Ungefär varannan svensk behöver glasögon för att läsa en tidning. Glasögon finns i många olika färger och former idag och används som en accessoar. Som alternativ finns mjuka kontaktlinser som fästs direkt på ögat. När man arbetar inom vården kan man bli tvungen att plocka ut piercingsmycken på grund av risken för indirekt kontaktsmitt, samtidigt som privata glasögon är acceptabelt att använda på arbetet. Hur skiljer sig egentligen bakterietillväxten på piercingsmycken i läkta piercingar jämfört med glasögon? Syfte: Att belysa frågan i debatten om piercingsmycken ska accepteras i arbetet. Mål: Att redovisa och jämföra bakterietillväxten på glasögon och piercingsmycken. Metod: Studien gjordes med tryckodling på blodagarplattor på glasögon och olika piercingsmycken. Plattorna inkuberades sedan i 30 C i 5 dygn. Resultat: Bakterietillväxten skiljer inte mycket mellan de olika objekten. Alla bakteriekulturer som hittades tillhör normalfloran. När det gäller indirekt kontaktsmitta är varken glasögon eller piercingsmycken farliga om man följer basala hygienrutiner. 2

3 Innehållsförteckning Sida Bakgrund Piercing Glasögon Frågeställning Syfte och Mål 6 Metod 7 Resultat Artbestämning 9 12 Slutsats 13 Diskussion 14 Källförteckning 15 Bilaga 1: Metodbeskrivning - Gramfärgning 17 3

4 Bakgrund Piercing Piercing är det engelska ordet för genomträngning och innebär håltagning av hud eller slemhinna som följs av fästning av ett smycke. Historiskt finns det många exempel och anledningar till piercingar: Stammar i Afrika, Asien och Sydamerika använde piercing som utsmyckning vid rituella ceremonier, Mayafolket i Mexiko piercade tunga och genitala inför religiösa danser, Egyptiska faraoner prydde sina navlar, Romerska och grekiska atleter piercade sina bröstvårtor för att visa mod och virilitet, medan i Polynesien piercade man näsan för att förhindra onda andar från att ta sig in i kroppen via andningsvägarna. Här i västvärlden är piercingar däremot relativt nytt och mer av estetisk anledning än religiös, statusuttryckande eller andlig. Utförandet av en piercing går till så att piercaren desinfekterar området och markerar placeringen. Med hjälp av en piercingtång (se Bild 1) hålls området som ska penetreras fast medan en ihålig kanyl förs igenom huden eller slemhinnan. Tack vare hålet i kanylen underlättar inträdandet av smycket som vanligtvis försluts med en kula, beroende på vilken sorts piercing och placering som utförts. (se Bild 2) Läkesmycket ska vara generellt ca 5 mm längre än det piercade området för att kompensera för den svullnad som uppstår under läkningsprocessen. Läkesmycket är av titan eller guld. Kirurgiskt stål avger för mycket nickel per cm² och vecka för att få användas under läkning enligt EU s Nickeldirektiv. I läkta piercingar håller sig kirurgiskt stål inom gränsvärdet. Bild 1 Piercingtång och kanyl Bild 2 Olika piercingsmycken och förslutningar BCR (Ball Closure Ring) Labret Banana barbell 4

5 Att pierca sig är vanligtvis komplikationsfritt, men det förekommer risker. De största riskerna utspelar sig under läkningsprocessen. Socialstyrelsen skickade 2003 ut en förfrågan till landets smittskyddsläkare gällande skaderisker med piercing och tatuering. Den visade att den absolut vanligaste komplikationen är lindrig bakteriell infektion, antingen på grund av dålig hygien vid själva piercingtillfället eller av dåligt omhändertagande under läkningsprocessen. I de fall där Hepatit B och Hepatit C förekom var piercingen utförd utomlands eller med förorenade instrument. Socialstyrelsens slutsats blev I Sverige utförd, yrkesmässig tatuering, piercing eller annan kroppsutsmyckning innebär inte någon större skaderisk. Andra risker som kan förekomma är bland annat att svullnaden kan kapsla in smycket om det är för kort och kan kräva kirurgiskt borttagande, fördröjd läkning, ärrbildning, migration, dermatit. Är man diabetiker, etyliker, kortisonbehandlad eller lider av eksem, hudsjukdomar eller hjärtfel bör man undvika att pierca sig då risken för komplikationer ökar. Glasögon Glasögon används för att korrigera olika typer av synfel. Ungefär varannan svensk behöver glasögon för att utan svårighet se en vanlig text i en tidning och behovet ökar med åldern. På talet ska en typ av glasögon uppfunnits i Venedig och linser av bergskristall hade redan då använts som synhjälpmedel länge. Den första typen av glasögon kallades nitbrillor, vilket var två skaftade glasinfattningar som hölls samman av en nit. Nu används glas eller plast som linser monterade i en glasögonbåge, vanligtvis av plast eller metall. Idag finns många olika färger och former på glasögon och de finns även tillgängliga utan styrka för att användas bara som en snygg accessoar. Som alternativ till glasögon finns kontaktlinser, ofta gjorda av silikon- hydrogelmaterial. Kontaktlinser är mjuka och fästs direkt på ögat. Det finns även färgade linser för att till exempel förstärka sin egen färg eller byta ögonfärg eller till och med ögonform. Glasögon Färgad kontaktlins 5

6 Frågeställning Örhängen ser man ofta på personal inom vårdsammanhang. Att bakterietillväxten på öron inte påverkas av öronsmycken bevisas i studien Bacteria associated with ear piercing från 2006 av Mary Catherine Kermicle. Som arbetare inom hälso- och sjukvård kan däremot andra piercingsmycken bli tvunget att plockas ut på grund av risk för indirekt kontaktsmitta. Det finns ingen svensk lag som säger att man inte får ha piercingsmycken när man arbetar men lokala riktlinjer finns på alla arbetsplatser angående detta. Direkt kontaktsmitta: Direkt fysisk kontakt mellan smittkälla och mottagande individ, utan mellanled. Indirekt kontaktsmitta: Överförs via mellanled, t.ex. händer, kläder, föremål som är förorenade, från en person till en annan. I bland annat Region Gävleborgs rutin för Hygien- och klädregler för personal står det Örhängen och andra smycken i piercade hål kan användas om de inte hänger ner i arbetsfältet. Piercing är en risk för kontaktsmitta via händer om hålet är infekterat, men utgör ingen påvisad smittrisk om hålet är läkt. Kontakta arbetsledaren för bedömning. Denna studie går ut på att undersöka om piercingsmycken är potentiellt farligare än till exempel glasögon när det gäller indirekt kontaktsmitta, då det är tillåtet att bära sina privata glasögon på arbetsplatsen men inte alltid är acceptabelt att ha piercingsmycken. Generellt sett rättar en glasögonbärare till sina glasögon oftare än en piercad person rättar till sina piercingsmycken. Hur skiljer sig egentligen bakterieväxten på ett piercingsmycke i en läkt piercing jämfört med på ett par glasögon? Syfte Syftet med studien är att belysa frågan i debatten om piercingsmycken inom vårdarbetet ska vara acceptabelt eller inte genom att jämföra med privata glasögon som i dagsläget är vanligt förkommande på arbetsplatsen. Mål Målet med studien är att redovisa och jämföra de mikrobiologiska testerna på piercingsmycken och glasögon för att se om risken för den indirekta kontaktsmittan skiljer sig. 6

7 Metod Denna studie gjordes genom tryckodling av glasögon och olika piercingsmycken på blodagarplattor (avjoniserat vatten, Columbia blood agar base, L- Tryptophan och fårblod). Denna metod av odling valdes eftersom blodagar är standardmetoden inom hud och miljöodlingar. Det är ett näringsrikt agar där nästan alla bakterier kan växa och ger ett tydligt resultat som hjälper till vid artbestämning av bakteriekulturerna. Glasögonbågar och läppiercingsmycke hämtades ca 15 timmar innan odling och förvarades separat i oanvända fryspåsar. Endast objektens ägares nuddade objekten samt insidan av påsen, som förslöts med påsklämmor. Dessa försökspersoner valdes dels på grund av att de använder de objekt som behövdes för studien samt att de arbetar inom vård och har därmed den nivån av förståelse för hygien och hygienrutiner som studien handlar om. Vid provtagningstillfället på Laboratioriemedicin på Gävle Sjukhus desinfekterades händerna med handsprit och bänken där odlingarna utfördes desinfekterades med ytdesinfektion. Skyddsrock och plasthandskar användes. Glasögonbågar av metall samt glas pressades försiktigt mot varsin agarplatta i 10 sekunder, skalmen fördes försiktigt fram och tillbaka över ännu en platta. 7

8 Följande piercingsmycken rullades och pressades lätt med hjälp av en steril tång mot varsin agarplatta i sekunder: Ett läppiercingsmycke, en så kallad labret, i stål. Ett näspiercingsmycke i akryl. En barbell i stål, från en så kallad Earl- eller Bridge- piercing, en ytlig piercing i näsryggen mellan ögonen. Bilderna illustrerar piercingsmyckenas utseende samt hur de placerades och första bilden visar hur smyckena rullades med hjälp av tången. Fingertopparna från personen med näspiercingsmycket och barbellen pressades lätt i varsin agarplatta i 10 sekunder för att kunna jämföra normalfloran med piercingsmyckenas flora. Blodagarplattorna inkuberades sedan i en HERAcell 240 CO2 inkubator vid 30 C i 5 dygn. 8

9 Resultat Glasögonbåge odling Glasögonöga Läppiercingsmycke odling Näspiercingsmycke odling

10 Earlpiercingsmycke odling Vänster fingertoppar Höger fingertoppar Odlingarna lästes av genom att överslagsräkna antalet bakteriekolonier CFU (Colony Forming Units) samt räkna de olika typerna av bakteriekolonier på varje odlingsplatta. Artbestämningen gjordes genom bedömning av utseendet på kolonierna. I tre fall var artbestämningen osäker, då gjordes gramfärgning på dessa (se Bilaga 1) och i ett fall gjordes ett snabbtest med hjälp av katalas där material från bakteriekolonin blandades ut med väteperoxid på ett objektglas för att klargöra om det är stafylokocker eller inte. Små syrgasbubblor bildas direkt vid positiv katalasreaktion. Maldi- Tof (Matrix- assisted- laser- desorption- ionisation Time- of- flight) är en mer avancerad artbestämningsmetod som användes i ett fall. 10

11 Antal kolonier Antal sorter Utseende Anmärkningar Glasögonbåge odling CFU 4 Orange, gul, vit, ljusgrå Glasögonbåge odling 2 17 CFU 6 Orange, gul, vit, blomma, ljusgrå, grå Grå gramfärgades Glasögonöga 8 CFU 3 Orange, vit, ljusgrå Läppiercingsmycke odling 1 36 CFU 5 Orange, gul, vit, blomma, grå Grå (fet) gramfärgades + Maldi- Tof Läppiercingsmycke odling 2 8 CFU 3 Gul, vit, blomma Näspiercingsmycke odling 1 55 CFU 5 Orange, gul, vit blomma, grå Vit snabbtestades med katalas Näspiercingsmycke odling 2 1 CFU 1 Orange Earlpiercingsmycke odling CFU 6 Orange, gul, vit, blomma, ljusgrå, grå Grå gramfärgades Earlpiercingsmycke odling 2 52 CFU 5 Gul, vit, blomma, ljusgrå, grå Vänster fingertoppar 20 CFU 5 Orange, gul, vit, blomma, ljusgrå Höger fingertoppar 21 CFU 4 Orange, gul, vit, blomma 11

12 Artbestämning Resultat gramfärgning Glasögonbåge odling 2, grå koloni = Grampositiv kock Earlpiercingsmycke odling 1, grå koloni = Grampositiv kock Läppiercingsmycke odling 1, grå (fet) koloni = Gramnegativ kock Resultat Maldi- Tof Läppiercingsmycke odling 1, grå (fet) koloni = Moraxella spp Resultat katalastest Positiv reaktion = Stafylokocker Positivt katalastest Orange = Mikrokocker Grå = KNS (Koagulasnegativ stafylokock) Gul = Mikrokocker Grå (fet) = Moraxella spp Vit = Stafylokocker Blomma = Bacillus spp Ljusgrå = Stafylokocker 12

13 Slutsats Alla bakteriekolonier som hittades vid odling tillhör normalfloran i huden hos oss människor. Moraxella spp som enbart hittades på läppiercingsmycket tillhör normalfloran i munnen. Antalet CFU per agarplatta skiljer sig inte mycket mellan de olika odlingarna och handlar egentligen mer om kontakten mellan objekt och platta än om mängden bakterier som förekommer i jämförelse med varandra. Det är alltså ingen större skillnad på bakterietillväxten på glasögon och piercingsmycken, oavsett var smycket sitter. När det gäller den indirekta kontaktsmittan är det ingen fara att bära varken piercingsmycken eller glasögon, så länge man följer basala hygienrutiner och allmänt vett. Enkla regler: Ta inte på smycket/glasögonen under arbetet. Om beröring är nödvändig: Används handdesinfektion före och efter beröring av smycke/glasögon. 13

14 Diskussion Det är svårt att vara objektiv när man som jag är väldigt intresserad av piercingar och själv har en hel del piercingar. Jag kan tycka att det känns onödigt att smycken måste plockas ur om man jobbar inom vården dels för att jag inte förstår varför, och om man inte vill att piercingarna ska växa igen tar man i smyckena igen efter dagens arbetspass Att plocka i och ur smycken på det sättet är det säkraste sättet att få en infekterad piercing, vilket är logiskt att man inte får ha under arbetet då öppna sår är en risk både för sig själv och för andra. Då måste det ju vara bättre att ha smycket i hela tiden. Som en van piercingbärare tar man inte heller på smycket. Det sitter där det sitter, till skillnad från t.ex. glasögon som glider ner, behöver rättas till eller kanske gör de så det kliar bakom örat. Det var osäkert om odlingarna skulle ge något resultat från glasögonen och läppiercingsmycket eftersom ägarna inte hade möjlighet att följa med vid odlingstillfället och jag samlade in dem ca 15 timmar innan odlingen. Nu blev det ett resultat men detta faktum kan ändå ha påverkat mängden bakteriekolonier som växte på dessa objekt i jämförelse med de andra smyckena som användes fram till ca 1 minut innan odlingen ägde rum. Blodagar visar egentligen bara vilka bakterier som finns och att det växer. För att jämföra mängden tillväxt måste man egentligen med hjälp av sterilvätska odla från lika stora ytor från objekten för att sedan jämföra antalet bakterier/mängd vätska. Denna metod är mer komplicerad och kostar mer, samt att avståndet till närmsta laboratorium som gör dessa odlingar är ganska långt från mig. Men jag tycker ändå att blodagar gav en bra bild av förekomsten av bakterier och att man kan avläsa tillräckligt bra för att jämföra tillväxten, vilket var den nivån av resultat jag hade tänkt mig. Jag är inte förvånad över resultatet, det var ungefär vad jag hade förväntat mig från början. Logiskt sett så hamnar normalfloran på det som huden berör. Denna studie bevisar det jag alltid trott, att det inte är någon fara att bära piercingsmycken när man arbetar så länge man följer basala hygienrutiner. Denna studie skulle kunna användas som argument för att behålla smycket i och därmed undvika att riskera infektioner genom att ta i och ur smycken var och varannan dag när man jobbar. En undersökning som jag skulle vilja fortsätta med i samband med denna är att jämföra teorin med verkligenheten, alltså vad som står i arbetsrutinerna angående att bära piercingsmycken och undersöka om personalen får ha piercingsmycken eller inte i verkligheten. En annan vidareundersökning skulle kunna vara att observera frekvensen av beröring av glasögon vs piercingsmycken under en arbetsdag och jämföra. 14

15 Källor Smittskydd Stockholm Nummer 4/2011 Body Modification: Ett vårdperspektiv Sida 4-5 Roupe, Gösta; Body Piercing motiv, fördomar och medicinska komplikationer (Läkartidningen Nr 45, 2003) Norberg, Kristina, Cernerud, Lars; Piercing ett medicinskt tillsynsproblem (Läkartidningen Nr 42, 2002) Ekelus, Lena, Fohlman, Jan, Kalin,Mats; Fallbeskrivningar- Risken för allvarliga komplikationer vid piercing får inte underskattas (Läkartidningen Nr 37, 2005) Kermicle, Mary Catherine; Bacteria associated with ear piercing (Department of Chemestry and Biology, Tenessee Tech. University, 2006) Sökord: Piercing Glasögon Kontaktlinser Katalas EU s Nickeldirektiv _f%c3%b6rfattningssamling.pdf ( ) tatuering ( ) ( ) Piercing och tatuering Hälsorisker samt gällande regler och lagar Socialstyrelsen, 2010 Piercing och tatuering ett nationellt tillsynsprojekt ( ) 15

16 Reglering av yrkesmässig hygienisk verksamhet och behandling Socialstyrelsen, 2012 Socialstyrelsen Folkhälsorapport 2009 Hörsel och syn 71/Documents/17_Horsel.pdf ( ) Tof ( ) Tack till: Emma Jonsson för lån av läppiercingsmycke Elisabeth Sundin- Johansson för lån av glasögon Linda Lind på Laboratoriemedicin på Gävle Sjukhus för all hjälp med odlingar och information Mig själv för engagemang, piercingsmycken och bilder Maria Hansby för handledning och alla som ställde upp med bilder till kollaget på förstasidan 16

17 Bilaga 1 Metodbeskrivning - Gramfärgning Material: Kristallviolett i droppflaska, Lugols lösning i droppflaska, Aceton- alkohol i droppflaska Saffraninlösning i droppflaska. NaCl 0,9 %, blå ögla, objektglas, tidtagarur, brännare Hushålla med lösningarna. Blanda flaskorna innan användning. Akta händer, kläder och bänkar. Torka ur diskhon ordentligt efteråt. Om nödvändigt använd lite av aceton- alkohol lösningen för att få bort färgen. 1. Placera med hjälp av den blå öglan en liten droppe fysikalisk koksaltlösning (för varje koloni som ska infärgas) på ett objektglas. Objektglaset kan delas in i flera fält. Märk med blyerts! 2. Ta lite bakteriemassa från en koloni med en ögla (den mängd ni tagit ska nätt och jämt bli synlig på glaset) och lägg bredvid droppen. Rör sedan ihop bakterien och koksaltdroppen. Dropparna ska inte bli synligt grumliga. 3. Lufttorka preparatet och fixera preparatet genom att försiktigt föra objektglaset, med bakteriesidan uppåt genom en brännares låga. (OBS: kokta bakterier ändrar form) 4. Täck bakterierna med kristallviolett och låt verka i 1 minut. 5. Skölj försiktigt bort färgen med Lugols lösning. 6. Täck bakterierna med mera Lugols lösning och låt verka i 1 minut. Häll av lösningen. 7. Avfärga i aceton- alkohol tills ingen blå färg längre löser sig. Det kan ta ca sekunder. 8. Skölj försiktigt i vatten i ca 5 sekunder. 9. Täck bakterierna med saffranin. Låt verka i 1 minut. 10. Skölj försiktigt i vatten i ca 5 sekunder. Låt lufttorka. 11. Undersök i mikroskop. Använd 100* lins och immersionsolja. Tvätta av mikroskopen med xylen och rispapper efter användning. Grampositiva bakterier förblir blåvioletta och gramnegativa blir rosa till röda. Källa: obiologi_pdf_16278.pdf 17

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler Bild 1 Basala hygienrutiner och klädregler Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Bild 2 Smitta i vård och omsorg I vår omgivning,

Läs mer

Interna telefoner på Sterilcentral

Interna telefoner på Sterilcentral Interna telefoner på Sterilcentral Steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2015 Författare: Katharina Lindholm, Emma Söderström 1 Sammanfattning Projektarbete/ Studie Steriltekniker,

Läs mer

UMEÅ UNIVERSITET 2011-01-11. Målsättning Att använda metoder för direkt observation av mikroorganismer.

UMEÅ UNIVERSITET 2011-01-11. Målsättning Att använda metoder för direkt observation av mikroorganismer. UMEÅ UNIVERSITET 2011-01-11 Institutionen för molekylärbiologi RUT10 - Biomedicinsk vetenskap I FÄRGNING OCH MIKROSKOPERING AV MIKROORGANISMER Målsättning Att använda metoder för direkt observation av

Läs mer

Piercing och tatuering. hälsorisker samt gällande lagar och regler

Piercing och tatuering. hälsorisker samt gällande lagar och regler Piercing och tatuering hälsorisker samt gällande lagar och regler Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten.

Läs mer

Bioburden på dörröppnare

Bioburden på dörröppnare Bioburden på dörröppnare Operation Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH-poäng, 2014 Författare: Jennie Austmo Handledare: Maria Hansby, Fredrik Törnlund Sammanfattning Projektarbete/ Studie

Läs mer

Rätt klädd och rena händer

Rätt klädd och rena händer Rätt klädd och rena händer Här arbetar vi Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett problem i svensk hälso-

Läs mer

Giltig fr.o.m: 2005-06-15 Dokumenttyp: Vårdprogram

Giltig fr.o.m: 2005-06-15 Dokumenttyp: Vårdprogram 1 (5) Hygienregler för Landstinget i Östergötland Dessa hygienregler är utarbetade av Vårdhygien i samarbete med länets chefläkare. Reglerna är giltiga from 15 juni 2005 (reviderade senast december 2010)

Läs mer

Vetenskaplig rapport

Vetenskaplig rapport Vetenskaplig rapport Frågeställning: Behövs handsprit för att man ska hålla en god handhygien? Emma Berndtsson Gunnesboskolan 9B Skapad vecka 20 17/521/5 Handledare: Annika Berndtsson Huvudlärare: Pernilla

Läs mer

Basala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska

Basala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska Basala hygienrutiner Barbro Liss, hygiensjuksköterska Basala hygienrutiner God handhygien Skyddshandskar Engångsplastförkläde eller skyddsrock Vårdpersonalens ansvar SOSFS 2007:19 Direkt kontaktsmitta

Läs mer

Rätt klädd och rena händer

Rätt klädd och rena händer Rätt klädd och rena händer Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett problem i svensk hälso- och sjukvård.

Läs mer

FÖLJER DET MED BAKTERIER PÅ PAPPER/PLASTPÅSAR IN I OPERATIONSSALEN?

FÖLJER DET MED BAKTERIER PÅ PAPPER/PLASTPÅSAR IN I OPERATIONSSALEN? FÖLJER DET MED BAKTERIER PÅ PAPPER/PLASTPÅSAR IN I OPERATIONSSALEN? Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2014 Författare: Sara Skogersson, Katarina Wisbrant Handledare: Maria Hansby

Läs mer

Smittskydd. Seminarium 160210 Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn

Smittskydd. Seminarium 160210 Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn 1 Smittskydd Seminarium 160210 Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn 2 Smittskydd Definition: Alla åtgärder som vidtas för att förhindra och handlägga spridning av sjukdomsframkallande mikroorganismer.

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

Innehåll: Inledning sid 1

Innehåll: Inledning sid 1 Dokumentnamn: MRSA handläggning i Blekinge Vårdhygien Patientsäkerhetsavdelningen Landstingsdirektörens stab Dokid: H: Multiresistenta bakterier 2 Utfärdare: Vårdhygien Godkänt datum: Ansvarig läkare:

Läs mer

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA Infomöte för de som arbetar med ensamkommande flyktingbarn 16 juni 2014 Sidan 1 Normalflora 3 kg av en människas vikt består av bakterier Vi har 10 ggr

Läs mer

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler? Består av hygiensjuksköterskor och hygienläkare samt en smittskyddsläkare, en smittskyddssköterska och en sekreterare. Jobbar länsövergripande: alla tre sjukhusen, kommunen, primärvården, psykiatrin, habiliteringen.

Läs mer

Riktlinjer gällande basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg SN-2015/75

Riktlinjer gällande basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg SN-2015/75 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2015-03-13 SN-2015/75 Socialnämnden Riktlinjer gällande basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg SN-2015/75 Förslag till

Läs mer

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier Basala hygienrutiner Dygnet runt För alla personalkategorier Vårdhygien Direkt 018-611 3902 Kan vårdrelaterade infektioner förekomma hos oss? Urinvägsinfektioner Diarréer Lunginflammationer Infartsinfektioner

Läs mer

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne Uppdaterad: 2010-06-02 Ursprung: 2008-03- 03 Vårdhygien och Smittskydd Skåne i samarbete med vårdföreträdare i

Läs mer

Hygienföreskrifter. Uppdaterad av ledningsgruppen 2013-10-04

Hygienföreskrifter. Uppdaterad av ledningsgruppen 2013-10-04 Hygienföreskrifter Uppdaterad av ledningsgruppen 2013-10-04 Dnr: H&H 145-2013 Bakgrund Habilitering & Hälsa är en del av Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvård och tar emot patienter med varaktiga

Läs mer

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och hygienrutiner Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och basala hygienrutiner Allmänt Du som arbetar i vården kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Enheten för vårdhygien Kia Karlman 1(6) Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2007:19). Syftet är att förhindra smitta från patient till personal

Läs mer

PROJEKT. Verksamheter där skärande och stickande verktyg används 2012-02-01

PROJEKT. Verksamheter där skärande och stickande verktyg används 2012-02-01 PROJEKT Verksamheter där skärande och stickande verktyg används 2012-02-01 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

Hygieniska sfären i behandlingsrummet

Hygieniska sfären i behandlingsrummet Hygieniska sfären i behandlingsrummet Kliniskt utvecklingsarbete för rationell hygienhantering 2006-2007 Folktandvårdens hygiengrupp Landstinget i Jönköpings län Margareta Jonsson Per-Olof Svensson Christina

Läs mer

ÅSTORPS KOMMUN Bygg- och miljönämnden. INSPEKTIONSRAPPORT Hygienlokaler ADMINISTRATIVA UPPGIFTER. Ansvarig/kontaktperson

ÅSTORPS KOMMUN Bygg- och miljönämnden. INSPEKTIONSRAPPORT Hygienlokaler ADMINISTRATIVA UPPGIFTER. Ansvarig/kontaktperson ÅSTORPS KOMMUN Bygg- och miljönämnden Dnr. Sid. 1 av 6 Version 2010-03-16:1 INSPTIONSRPPORT Hygienlokaler DMINISTRTIV UPPGIFTER Inspektionsdatum Företag Besöksadress Postadress nsvarig/kontaktperson Inspektör

Läs mer

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska

Läs mer

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Vad är vårdhygien Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal

Läs mer

Lokal anvisning 2005-02-16

Lokal anvisning 2005-02-16 1 (5) Titel Skydd mot blodburen smitta samt vård av patient med misstänkt eller konstaterad smitta Dokumenttyp Datum Lokal anvisning 2005-02-16 Utfärdare Elsy Wiksten Anna-Karin Olsson Blodsmitterutiner

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående I denna folder får Du några svar och dessutom tips om vem Du kan vända Dig till med fler frågor. Smittad med MRSA? Vem kan Du fråga och vart kan Du vända

Läs mer

Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012

Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012 Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012 Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen besökte sammanlagt 21 caféer, restauranger och kiosker under sommaren

Läs mer

Vad är en hygienlokal? I en hygienlokal erbjuds allmänheten yrkesmässig hygienisk behandling. Nedan räknas exempel på hygienisk behandling upp.

Vad är en hygienlokal? I en hygienlokal erbjuds allmänheten yrkesmässig hygienisk behandling. Nedan räknas exempel på hygienisk behandling upp. Miljö- och byggavdelningen INFORMATION UI.06 VER.1 1(7) INFORMATION OM YRKESMÄSSIG HYGIENISK VERKSAMHET Vad är en hygienlokal? I en hygienlokal erbjuds allmänheten yrkesmässig hygienisk behandling. Nedan

Läs mer

Carin Jakobsson Folktandvården Wisby

Carin Jakobsson Folktandvården Wisby DESINFEKTION AV AVTRYCK RISK Risken för smittspridning via tandtekniska laboratorium betecknas som låg Den lilla risk som finns skall elimineras Påverkar tandteknikernas arbetsmiljö Risk förknippas med

Läs mer

Basala hygienrutiner Länsövergripande

Basala hygienrutiner Länsövergripande Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) Basala hygienrutiner Länsövergripande Basala hygienrutiner ska tillämpas där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2015:10). Syftet är att förhindra smitta från

Läs mer

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus) 10279.13.G2 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 6 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Anna Skogstam 2014-11-05 2017-11-05

Läs mer

Hygienregler för Region Östergötland. Gäller alla som arbetar inom vård, tandvård och omsorg. www.regionostergotland.se

Hygienregler för Region Östergötland. Gäller alla som arbetar inom vård, tandvård och omsorg. www.regionostergotland.se Hygienregler för Region Östergötland Gäller alla som arbetar inom vård, tandvård och omsorg www.regionostergotland.se God vårdhygien allas ansvar För att förhindra smittspridning ska alla som arbetar i

Läs mer

Egenkontroll vid piercing och tatuering

Egenkontroll vid piercing och tatuering Nationellt tillsynsprojekt om piercing och tatuering 2011 12 Vägledning till miljöförvaltningar Egenkontroll vid piercing och tatuering Som ett stöd till miljöförvaltningarna att bedöma egenkontrollen

Läs mer

Vad händer med renhetsgraden på rengjorda och desinfekterade instrument som omhändertas efter 39 timmar?

Vad händer med renhetsgraden på rengjorda och desinfekterade instrument som omhändertas efter 39 timmar? Vad händer med renhetsgraden på rengjorda och desinfekterade instrument som omhändertas efter 39 timmar? Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2012 Författare: Lena Nilsson

Läs mer

Laborationskompendium

Laborationskompendium Laborationskompendium Medicinsk mikrobiologi, 7,5hp Labhandledare: Ann Erlandsson Fakulteten för Teknik- & Naturvetenskap Avdelningen för Kemi och Biomedicinska ämnen Karlstads Universitet INNEHÅLLSFÖRTECKNING:

Läs mer

Rätt klädd på jobbet

Rätt klädd på jobbet Rätt klädd på jobbet Regler för arbetskläder Angereds Närsjukhus Capio Lundby Närsjukhus Frölunda Specialistsjukhus Kungälvs sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Förord Vårdrelaterade infektioner

Läs mer

Ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien (SOSFS 2007:19).

Ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien (SOSFS 2007:19). 2013-02-12 Dnr 1417/2013 1(3) Kunskapsavdelningen Inger Riesenfeld-Örn inger.riesenfeld-orn@socialstyrelsen.se Enligt sändlista Ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien (SOSFS 2007:19).

Läs mer

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning

Läs mer

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING Dokument PM Upprättat av Ann-Marie Cylvén Godkänt av Anders Österlund Giltigt från 2013-11-12 Revideras senast 2014-11-12 Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer

Läs mer

Marschskador. Utrustning som kan förenkla och utnyttjas vid egenvård och förmodligen bärs med i alla fall är:

Marschskador. Utrustning som kan förenkla och utnyttjas vid egenvård och förmodligen bärs med i alla fall är: 1 Förr eller senare drabbas man av marschrelaterade skador. Vanligtvis är det blåsor, tryckskador på fötter, men även skador som stukningar, knän som svullnar, nerver som kommer i kläm etc. I denna guide

Läs mer

Blodsmitta. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Blodsmitta. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Blodsmitta Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom). Vanligast

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:63 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:44 av Håkan Jörnehed m.fl. (v) om att förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker) Föredragande landstingsråd:

Läs mer

DELEGERING AV PROVTAGNING BLOD

DELEGERING AV PROVTAGNING BLOD 2011-03-11 1 DELEGERING AV PROVTAGNING BLOD Blod tas för analys Vid blodprovstagning tas en liten mängd blod som sedan undersöks, analyseras. Mängden blod varierar lite utifrån hur många och vilka undersökningar

Läs mer

Upphäver / Ändrar Jord- och skogsbruksministeriets cirkulär nr 199 av den 14 maj 1982 om bakteriologisk undersökning vid köttbesiktning

Upphäver / Ändrar Jord- och skogsbruksministeriets cirkulär nr 199 av den 14 maj 1982 om bakteriologisk undersökning vid köttbesiktning J 56 JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET BESLUT nr 1/VLA/2000 Datum 4.2.2000 Dnr 932/00-99 Ikraftträdelse- och giltighetstid 14.2.2000 - tillsvidare Upphäver / Ändrar Jord- och skogsbruksministeriets cirkulär

Läs mer

Basala hygienrutiner och klädregler

Basala hygienrutiner och klädregler Institutionen för Odontologi Basala hygienrutiner och klädregler Reviderade januari 2015 av Jana Johansson Huggare 2 Vid Institutionen för odontologi träffar vi dagligen ett stort antal patienter, studenter

Läs mer

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 1 1. Smitta och smittvägar Smittvägar Smitta kan överföras på olika sätt. I vård- och omsorgsarbete är kontaktsmitta

Läs mer

2015-05-29 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna!

2015-05-29 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna! Varmt välkomna! Smittskydd Sthlm/Smittskyddsläkaren både en person och en myndighet Medarbetare (ca 30 st) - läkare - sköterskor - epidemiologer - jurist - psykolog - socionom - smittspårningsassistenter

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland Hälsa Sjukvård Tandvård Rutiner Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland 1 En trygg och säker vård Vårdrelaterade infektioner leder till att många patienter utsätts för komplikationer

Läs mer

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten Ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själva inom en vecka, oavsett om besvären orsakas av virus eller bakterier. Har du eller ditt barn halsont och feber utan hosta, heshet eller

Läs mer

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015 T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015 1 EN GOD VÅRDHYGIEN ÄR EN FÖRUTSÄTTNING FÖR EN BRA VÅRD Ett vårdhygieniskt arbetssätt är en grundförutsättning för att kunna ge en bra vård. Vem som bär på en smittsam mikroorganism

Läs mer

Handläggning av misstänkt ebolasmittad patient Rutiner för personal utanför infektionskliniken

Handläggning av misstänkt ebolasmittad patient Rutiner för personal utanför infektionskliniken Enheten för vårdhygien 1 av 7 Handläggning av misstänkt ebolasmittad patient Rutiner för personal utanför infektionskliniken Detta dokument bygger på Socialstyrelsens Rekommendation för handläggning av

Läs mer

Hygienregler för Landstinget Dalarna

Hygienregler för Landstinget Dalarna Hygienregler för Landstinget Dalarna Dessa hygienregler gäller alla anställda vid Landstinget Dalarna. Reglerna fastställdes av Landstingsdirektören Ulf Hållmarker Ledningens ansvar Ansvaret för att dessa

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Geting- och bistick Sid 2 Hjärnskakning hos barn Sid 4 Frakturer hos barn (benbrott hos barn) Sid 6 Näsblod Sid 7 Skavsår (blåsor) Sid 8 Stukning eller vrickning Sid 9 Sår/Skärsår

Läs mer

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: RIKTLINJE Dokumentnamn RUTIN Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 2011-11-01 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Virusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet

Virusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet (tillägg till /Infektioner i mag-tarmkanalen/virusorsakad gastroenterit) Dokumentnamn Omhändertagande av patient med virusgastroenterit Giltig fr.o.m. 2016-02-01 Ersätter 2012-02-02 Sida 1(6) Revideras

Läs mer

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker Sida 1(6) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2015-11-13 2014-05-13 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit 1 (7) Titel Calici Dokumenttyp Dokumentnr Lokal anvisning 2003-08-25 Utfärdare Elsy Wiksten, hygiensjuksköterska Anna-Karin Olsson, hygiensjuksköterska Ann-Christine Midtvedt, överläkare Distribution Kommentar

Läs mer

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Rekommendationer för planering. De innehåller

Läs mer

MultiResistenta Bakterier (MRB)

MultiResistenta Bakterier (MRB) 1 (11) MultiResistenta Bakterier () Generella rekommendationer Det är avdelningspersonalen/behandlande läkare som har skyldighet att informera mottagande enhet om att patienten är ESBL/MRSA/VRE-bärare.

Läs mer

Lokalbehandling av sår

Lokalbehandling av sår 2 Lokalbehandling av sår Innehållsförteckning Sid Övergripande målsättning. 2 Tillvägagångssätt.. 2 Den normala sårläkningsprocessen. 3 Lokalt sårstatus. 4 Rengöring och upprensning av sår 5 Hudvård. 6

Läs mer

.hyl. Handlingsplan för en giftfri miljö i Piteå Kommuns förskolor. Piteå Kommun

.hyl. Handlingsplan för en giftfri miljö i Piteå Kommuns förskolor. Piteå Kommun .hyl Handlingsplan för en giftfri miljö i Piteå Kommuns förskolor Piteå Kommun 1 Varför ska Piteås förskolor vara giftfira? Utbildningsförvaltningen har av fullmäktige fått i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan

Läs mer

Farligt avfall skärande/stickande

Farligt avfall skärande/stickande Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 4 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Smittskydd Värmland Ingrid Persson 2013-06-26 Tills vidare

Läs mer

Skotselrad Piercing. #östgötagatan79. Östgötagatan 79, Stockholm T-bana Skanstull +46 (0)8 702 06 54 info@platinuminkpiercing.se

Skotselrad Piercing. #östgötagatan79. Östgötagatan 79, Stockholm T-bana Skanstull +46 (0)8 702 06 54 info@platinuminkpiercing.se safe piercing since 1993 #östgötagatan79 Skotselrad Piercing Östgötagatan 79, Stockholm T-bana Skanstull +46 (0)8 702 06 54 info@platinuminkpiercing.se Om oss I över 20 år har det piercats på Östgötagatan

Läs mer

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Självklart! Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Var vårdar vi våra brukare/patienter? VRE - utbrottet i Västmanland 2008-2010 Totalt 267

Läs mer

Allergi, irritation, kontakteksem

Allergi, irritation, kontakteksem Allergi, irritation, kontakteksem Alla som kommer i kontakt med irriterande ämnen riskerar att få eksem. Därför måste man undvika hudkontakt med sådana ämnen. Den som får kontakteksem av ett ämne i sin

Läs mer

Åtgärder och kontroller av basala hygienrutiner. på särskilda boenden

Åtgärder och kontroller av basala hygienrutiner. på särskilda boenden Åtgärder och kontroller av basala hygienrutiner på särskilda boenden Bild: Webben Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2014 Författare: Jessica Löfgren, Maria Kihl Handledare: Maria

Läs mer

yarndesign@mail.com Ulrika Pileborg, Visby Ni hittar mig på facebook-sidan Stickåvirk

yarndesign@mail.com Ulrika Pileborg, Visby Ni hittar mig på facebook-sidan Stickåvirk yarndesign@mail.com Ulrika Pileborg, Visby Ni hittar mig på facebook-sidan Stickåvirk Tre olika varianter av virkade torgvantar i tvinnat ullgarn. Tjocka, varma och mjuka. Garn: Viking of Norway, Naturgarn

Läs mer

ESBL praktisk hantering. 2012-03-20 Karin Medin hygiensjuksköterska

ESBL praktisk hantering. 2012-03-20 Karin Medin hygiensjuksköterska ESBL praktisk hantering 2012-03-20 Karin Medin hygiensjuksköterska Vilka dokument finns? ESBL och ESBL carba handläggning i slutenvården i Landstinget Gävleborg Multiresistenta bakterier (MRB) handlingsprogram

Läs mer

Patientinformation. Behandlingsdatum är reserverat för dig! Välkommen till Dagoperation dagen den / 20 Klockan

Patientinformation. Behandlingsdatum är reserverat för dig! Välkommen till Dagoperation dagen den / 20 Klockan Patientinformation Behandlingsdatum är reserverat för dig! Välkommen till Dagoperation dagen den / 20 Klockan Vi som tjänstgör inom specialisttandvården/anestesi och uppvakningsenheten vill att du skall

Läs mer

opereras för åderbråck

opereras för åderbråck Till dig som skall opereras för åderbråck Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset!

Läs mer

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014 Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014 Den här skriften är ett gemensamt dokument för smittskyddsläkaren, barnavårdscentralerna och förskoleverksamheten i Solna. Den bygger på Socialstyrelsens

Läs mer

Smittskydd & Vårdhygien. http://www.orebroll.se/uso/smittskydd. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

Smittskydd & Vårdhygien. http://www.orebroll.se/uso/smittskydd. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI) Smittskydd & Vårdhygien förebygga och minska smittspridning förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI) rådgivning, utbildning, information, utarbetande av hygienrutiner http://www.orebroll.se/uso/smittskydd

Läs mer

Provtagning för blododling, information till vårdenhet

Provtagning för blododling, information till vårdenhet sida 1 (6) Provtagning för blododling, information till vårdenhet Indikation Vid misstanke om bakteriemi/septikemi, meningit, pneumoni eller annan svår infektion. Förberedelser Remiss och etikett Ange

Läs mer

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015 Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015 20. Personalinfektioner Blodburen smitta Blod kan innehålla smittämnen som kan överföras till en mottaglig individs slemhinnor eller blodbana

Läs mer

Arv + miljö = diabetes?

Arv + miljö = diabetes? Arv + miljö = diabetes? Kristina Lejon universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Vad är det som gör att vi får diabetes? Anna Möllsten var nyss inne på den frågan och visade

Läs mer

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Vårdhygien 2016 Socialstyrelsens föreskrifter 2015:10 Basal hygien i vård och omsorg 1 januari 2016 trädde en ny föreskrift om Basal

Läs mer

Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen

Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen Verksamhetsområde Kirurgi Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen Vad är en gallblåsa? Gallblåsan är en liten blåsa, reservoar, som sitter fast på gallgången. Den

Läs mer

Basala hygienrutiner när, var, hur och varför. Camilla Artinger Hygiensjuksköterska

Basala hygienrutiner när, var, hur och varför. Camilla Artinger Hygiensjuksköterska Basala hygienrutiner när, var, hur och varför Camilla Artinger Hygiensjuksköterska Basala hygienrutiner Indirekt kontaktsmitta Händer Kläder Föremål Från vårdtagare till nästa vårdtagare Bristande basal

Läs mer

UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK OCH SPOLDESINFEKTOR 4.2.1 BASALA HYGIENRUTINER

UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK OCH SPOLDESINFEKTOR 4.2.1 BASALA HYGIENRUTINER Svensk Förening för Vårdhygien UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK OCH SPOLDESINFEKTOR 4.2.1 BASALA HYGIENRUTINER ATT FÖRHINDRA SMITTSPRIDNING I VÅRDARBETET ISBN 978-91-633-8059-4 2(10) 1 INLEDNING Den vanligaste

Läs mer

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer

Läs mer

Vad händer i hästens leder?

Vad händer i hästens leder? Vad händer i hästens leder? De flesta som sysslar med sporthästar har någon gång stött på problemet att hästen blivit halt. Vad beror det på? Ja, i de flesta fall så har hästen blivit överansträngd och/eller

Läs mer

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN SKÅNE Datum: 2015 03-25 Sida 1 (6) Virusorsakad gastroenterit

Läs mer

Välkommna! Basala hygienrutiner

Välkommna! Basala hygienrutiner Välkommna! Basala hygienrutiner Varför gör vi inte som man ska och vilka konsekvenser har det fått? Hygienombudsträff tillsammans med hygienombud och chefer våren 2015. 2015-04-14 Smittskydd/Vårdhygien

Läs mer

Vett och etikett på IBG En labinstruktion

Vett och etikett på IBG En labinstruktion Vett och etikett på IBG En labinstruktion INNEHÅLL 1 VÄLKOMMEN TILL IBG S KURSLABORATORIER 2 LOKALITETER 2.1 Labrockar 2.2 Klädskåp 2.3 Kursbibliotek 3 ORDNINGSREGLER 4 ALLMÄNNA RUTINER 4.1 Autoklaver

Läs mer

Rena händer och rätt klädd

Rena händer och rätt klädd Rena händer och rätt klädd inom Vård och omsorg Rena händer och rätt klädsel viktigt för att säkra vården Idag får var tionde patient i slutenvård en infektion som är så allvarlig att den kräver antibiotikabehandling.

Läs mer

Välkommen till Operationsenheten Lasarettet Trelleborg. Patientinformation BORTTAGANDE AV HUDFÖRÄNDRING

Välkommen till Operationsenheten Lasarettet Trelleborg. Patientinformation BORTTAGANDE AV HUDFÖRÄNDRING Välkommen till Operationsenheten Lasarettet Trelleborg Patientinformation BORTTAGANDE AV HUDFÖRÄNDRING Ring klockan 15.00-16.00 två vardagar före din operationsdag på telefonnummer 0410 555 03 för att

Läs mer

Välkommen till Odontologisk Profylaktik 2 - klinik termin 1

Välkommen till Odontologisk Profylaktik 2 - klinik termin 1 Välkommen till Odontologisk Profylaktik 2 - klinik termin 1 Höstterminen 2014 Kursansvariga Sebastian Malmqvist Årsansvarig Lena Karlsson Vilka är vi? Studierektor Universitetsadjunkt Nadja Bjurshammar

Läs mer

FÖRBEREDELSER INFÖR EN LEDPROTESOPERATION

FÖRBEREDELSER INFÖR EN LEDPROTESOPERATION Vårdplanerare (06) 826 4782 vardagar kl. 9-12 Kirurgiska polikliniken (06) 826 4293 Kirurgisk vårdavdelning 7 040 6534107 Fysiatri och rehabiliterigstjänster 040 6534254 FÖRBEREDELSER INFÖR EN LEDPROTESOPERATION

Läs mer

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus 1(7) Innehåll: 1.Bakgrund 2. Syfte 3. Omfattning. Ansvar 5. Tillvägagångssätt 5.1 Bedömning av situation 5.2 Tillägg till basala hygienrutiner Handtvätt med tvål och vatten 5.3 Definition utbrott, kohortvård

Läs mer

NO: KEMI. Årskurs 7 2015-11-20

NO: KEMI. Årskurs 7 2015-11-20 NO: KEMI Årskurs 7 2015-11-20 Diskussionsfråga Diskutera i par (tre om två ej är möjligt) Om inte annat anges av läraren. Lektion 3 Rena ämnen och blandningar Att separera ämnen Ämnen kan förändras Planering

Läs mer

Yttrande över betänkandet Kroppsbehandlingar Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd (SOU 2015:100)

Yttrande över betänkandet Kroppsbehandlingar Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd (SOU 2015:100) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lewin Karin Datum 2016-04-15 Diarienummer KSN-2016-0450 Kommunstyrelsen Yttrande över betänkandet Kroppsbehandlingar Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd (SOU 2015:100)

Läs mer

Ljus och färg - Lite teori

Ljus och färg - Lite teori Ljus och färg - Lite teori I samband med musik- och ljud-framträdanden pratar vi om akustik, dvs att ljudet färgas av det material som finns i rummet. En fantastisk flygel kan i en bra konsertlokal låta

Läs mer

Tillsyn av tatuering- och piercingverksamheter i Österåkers kommun

Tillsyn av tatuering- och piercingverksamheter i Österåkers kommun Tillsyn av tatuering- och piercingverksamheter i Österåkers kommun En del i det nationella tillsynsprojektet om piercing och tatuering 2012 Miljö- och hälsoskyddsenheten Österåker Rapport oktober 2012

Läs mer

kärlröntgenundersökning

kärlröntgenundersökning Till dig som skall genomgå en kärlröntgenundersökning Information till patient & närstående Denna information avser kärlröntgenundersökning vid Kärlkirurgisk vårdavdelning 18, på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

2008-07-09 7.1. Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl. Riktlinjer för vårdhygien

2008-07-09 7.1. Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl. Riktlinjer för vårdhygien 2008-07-09 7.1 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl Riktlinjer för vårdhygien Med smittsamma sjukdomar avses i Smittskyddslagen (SFS 2004:168) sjukdomar som kan överföras till eller mellan människor

Läs mer