9 16 oktober Nr 101 Konkurrensregler för Borås Stad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "9 16 oktober 2008. Nr 101 Konkurrensregler för Borås Stad"

Transkript

1 9 16 oktober 2008 Nr 101 Konkurrensregler för Borås Stad Från Kommunstyrelsen Till Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige antog den 23 november 2000 Konkurrenspolicy för Borås Stad. Kommunstyrelsen föreslår nu att denna policy upphävs och ersätts av bilagda Konkurrensregler för Borås Stad. De nu föreslagna reglerna har en annan inriktning än den tidigare policyn. Förslaget begränsar sig till regler om handläggning och beslut då en verksamhet skall konkurrensutsättas. I princip är det en nämnd som, efter att ha inhämtat Kommunfullmäktiges bemyndigande om konkurrensutsättning, genomför en upphandling efter reglerna i förslaget. Efter att ha fått ett bemyndigande behöver nämnden inte föra frågan till Kommunfullmäktige inför en förnyad upphandling utan kan på egen hand helt handlägga ärendet. I övrigt hänvisas till regelförslaget. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Konkurrenspolicy för Borås Stad upphävs. Kommunstyrelsens förslag till Konkurrensregler för Borås Stad fastställs att gälla omgående. Rose-Marie Liljenby Andersson (s), Micael Svensson (s), Petter Löberg (s), Lena Palmen (s), Ulf Olsson (s), Lennart Andreasson (v) deltog inte i beslutet om förslaget till Kommunfullmäktige. KOMMUNSTYRELSEN Ulrik Nilsson Christer Johansson

2 B 402 Kommunfullmäktiges handlingar 16 oktober 2008 Borås Stad Förhandlings-/Informationsprotokoll MBL Lokal förhandling enligt MBL 11 Datum för förhandling/information och Parter som omfattas av förhandlingen Borås Stad och de fackliga organisationerna i Centrala samverkansgruppen Vad förhandlingen/informationen gäller Förhandling gällande beslut om konkurrensregler för Borås Stad. Förhandlingen ajourneras till onsdagen den 2 juli 2008 kl Arbetstagarparten anför följande avvikande mening Se separat skrivelse Förhandlingen avslutas när protokollet justeras Underskrift - Arbetsgivaren Per Olsson Underskrift Arbetstagarparten Irene Sorvali Gunilla Jacobsson Susanne Jörgensen SKTF Vårdförbundet SACO Catrine Katby Lärarförbundet Lena Eksberg Kommunal Bilaga De fackliga organisationernas ståndpunkt inför de nya konkurrensreglerna för Borås Stad Inledning De fackliga organisationerna vill påtala att vi anser att samverkan i frågan har brustit eller i klartext helt uteblivit. Frågan togs upp i CSG som underlag för ett politiskt beslut. Politiska beslut ska tas av politiker och inte i en samverkansgrupp mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det politiska grundbeslutet för denna fråga bör vara att man vill skapa nya konkurrensregler och i beslutet ska viljeinriktningen vara tydlig. När det beslutet är fattat tar sedan samverkan vid enligt FAS mellan fackliga organisationer och arbetsgivaren, dvs tjänsteman som fått uppdraget. En sådan arbetsgång är ett absolut krav från den fackliga sidan då detta regelverk kommer att beröra alla anställda i Borås Stad. Synpunkter på regelverket: Ang kap 3 19 kommunallagen; Hur ska fullmäktige tillgodose lagen om kontroll och uppföljning? Personalfrågor nämns inte i regelverket men en tolkning från de fackliga organisationerna är att personalen beräknas i omställningskostnaderna och ska hanteras om engångskostnader. Planering och framförhållning ur ett personal och verksamhetsperspektiv saknas helt, så även riskanalyser för den kvarvarande verksamheten samt personalekonomiska konsekvenser. Regelverket hänvisar endast till kommunallagen men vid den muntliga föredragningen/informationen antyddes det att det finns fler lagtexter som styr och ska vara till stöd för nämnderna när de ska fatta beslut. Finns det någon sådan lagtext så skall hänvisningen ske till denna. Har nämndledamöterna ute i förvaltningarna en affärsjuridisk bakgrund så att de vet vilka lagar/regler de ska beakta vid ett upphandlingsförfarande? Med detta tunna och otydliga dokument som inte omfattar personalen på något vis så säger vi fackliga organisationer nej till de nya konkurrensreglerna för Borås Stad. Lena Eksberg Irene Sorvali Gunilla Jacobsson Kommunal SKTF Vårdförbundet Catrin Katby Susanne Jörgensen Ulf Lannér Lärarförbundet Saco-rådet Lärarnas Riksförbund

3 Kommunfullmäktiges handlingar 16 oktober 2008 B 403 Konkurrensregler för Borås Stad Antagna av Kommunfullmäktige Gäller fr o m Inledning Dessa regler styr hur kommunen hanterar entreprenader. Konkurrensreglerna gäller för kommunens hela offentligrättsliga organisation, dvs den verksamhet som drivs av kommunens nämnder och förvaltningar. Av ägardirektiven för de kommunägda bolagen ska framgå att reglerna gäller även för dessa. Vid en entreprenad är den ansvariga kommunala nämnden fortfarande huvudman för verksamheten. Delar av verksamheter (exempelvis fastighetsskötsel av en skola) omfattas inte av dessa regler utan kan hanteras helt av respektive nämnd. Lagutrymme Kommunallagen 3 kap 16 anger: Kommuner och landsting får efter beslut av fullmäktige lämna över vården av en kommunal angelägenhet, för vars handhavande särskild ordning inte föreskrivits, till ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk förening, en ideell förening, en stiftelse eller en enskild individ. Kommunallagen 3kap 19 anger vidare: Innan en kommun eller ett landsting lämnar över vården av en kommunal angelägenhet till någon annan än som anges i 17 och 18 skall fullmäktige se till att kommunen respektive landstinget tillförsäkras en möjlighet att kontrollera och följa upp verksamheten. (anm: 17 och 18 behandlar helägda respektive delägda kommunala aktiebolag) Kommunallagen 3kap 19a anger: Om en kommun eller ett landsting sluter avtal med någon annan än som avses i 17 och 18 om att denne skall utföra en kommunal angelägenhet skall kommunen eller landstinget beakta intresset av att genom avtalet tillförsäkras information som gör det möjligt för allmänheten att få insyn i hur angelägenheten utförs. Beslutsordning 1. Nämnden Den ansvariga nämnden beslutar att man vill pröva frågan om drift av en angelägenhet på entreprenad. Sådant beslut ska fattas vid nämndsammanträde och beslutet får inte delegeras. Av nämndens beslut ska framgå vilken verksamhet man vill ha bemyndigande för, samt vad man vill uppnå genom en förändring i driftform. 2. Fullmäktige Fullmäktige beslutar om ett bemyndigande för nämnden att överföra den aktuella verksamheten, eller del av verksamheten, till annan utförare. I beredningen av ärendet ska Kommunstyrelsen bedöma behovet av egen produktionskapacitet med hänsyn till kompetens och marknad. 3. Nämnden (offentlig upphandling) Efter fullmäktiges bemyndigande upphandlar nämnden den aktuella verksamheten. Nämnden ska särskilt värdera hur verksamheten ska uppdelas för att ge lämpliga anbud hur nämnden ska fullgöra kraven i KL 3 kap 19 respektive 19 a hur inkomna anbud ska utvärderas (normalt bästa totalekonomi). Nämnden ska även pröva om man vill tillåta interna anbud (s k intraprenader). 4. Nämnden (utvärdering av anbud) Anbuden ska utvärderas enligt lagen om offentlig upphandling. Vid utvärderingen ska inkomna anbud ställas mot verksamheten driven i egen regi där möjlighet finns att jämföra med sådan. Därvid ska egenregi bedömas enligt de förutsättningar som råder framåt. Om egenregi bedöms vara mer gynnsamt än entreprenad ska upphandlingen avbrytas. Utvärderingen av egenregi ska särskilt notera om det kan uppkomma kostnader som hör till tidigare verksamhet (t ex omställningskostnader), och som därför kan störa jämförelsen mellan anbuden och egenregi. Sådana kostnader ska lyftas ur jämförelsen och hanteras som engångskostnader. När utvärderingen är klar beslutar nämnden att anta entreprenör eller att avbryta upphandlingen. 5. Nämnden (utvärdering av avtalet) För verksamhet som överlåtits på entreprenör ska nämnden besluta om hur utvärdering sker. Normalt ska alla entreprenader - liksom drift i egenregi som följd av upphandling - utvärderas efter 2-3 år. Utvärdering ska ske före beslut om förlängning. Förutsättningar Kommunstyrelsen har det strategiska och övergripande ansvaret för konkurrensfrågorna inom kommunen. Kommunstyrelsen har rätt att fatta beslut om tillämpning av dessa regler. Varje upphandling ska ta hänsyn till de mål och policier som Borås Stad har antagit. En nämnd har rätt att göra avsteg från dessa i de fall nystartade företag och småföretag diskrimineras i förhållande till andra företag.

4 B 404 Kommunfullmäktiges handlingar 16 oktober 2008 Nr 102 Rapportering av ej verkställda gynnande biståndsbeslut t o m den 30 juni Från Kommunstyrelsen Till Kommunfullmäktige Riksdagen beslutade den 30 maj 2006 att en rapporteringsskyldighet införs i socialtjänstlagen (SoL) 16 kap 6 h-f. Rapporteringen gäller ej verkställda gynnande beslut enligt 4 kap 1 SoL. Rapportering ska ske till Länsstyrelsen, kommunens revisorer och Kommunfullmäktige. Ändringarna i Socialtjänstlagen och Kommunallagen trädde i kraft den 1 juli Till Länsstyrelsen och revisorerna ska Socialnämnden/Kommundelsnämnden rapportera alla gynnande beslut om bistånd enligt 4 kap 1 SoL som inte verkställts inom tre månader från dagen för beslut. För varje beslut ska anges tidpunkten för beslutet och vilken typ av insats beslutet gäller samt skälen för dröjsmålet. Personen ska vara identifierbar. Rapportering ska ske en gång per kvartal. När ett ärende som tidigare rapporteras som ej verkställts, senare verkställs, ska nämnden anmäla detta till Länsstyrelsen och revisorerna. Till Kommunfullmäktige ska Socialnämnden/Kommundelsnämnden lämna en statistikrapport över hur många gynnande beslut enligt 4 kap 1 SoL som inte verkställts inom tre månader från dagen för respektive beslut. I rapporten ska anges vilka typer av bistånd dessa beslut gäller samt hur lång tid som förflutit från dagen för respektive beslut. Uppgifterna i rapporten ska vara avidentifierade. Däremot ska det framgå hur stor del av de ej verkställda besluten som gäller kvinnor respektive män. Rapportering ska göras en gång per kvartal. Som en yttersta konsekvens av lagändringen kan Länsstyrelsen ansöka hos Länsrätten om att den dömer ut särskild avgift till kommun som inte inom skälig tid tillhandahåller bistånd enligt 4 kap 1 SoL. Länsstyrelserna har kommit överens om att rapporteringen ska göras på ett enhetligt sätt över landet. En enkät skickas till samtliga kommuner varje kvartal. I Borås Stad besvarar berörda nämnder Länsstyrelsens enkät och skickar in en rapport. Kopia på rapporten skickas till Revisionskontoret. En avidentifierad rapport skickas till Kommunledningskansliet som sammanställer en statistikrapport till Kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Rapporten läggs till handlingarna. KOMMUNSTYRELSEN Karl-Gustav Drotz Ingegerd Eriksson Bilaga: Statistikrapport över ej verkställda gynnande beslut enligt 4 kap.1 SoL till och med 30 juni Från Kommunledningskansliet Redovisning av ej verkställda gynnande biståndsbeslut t o m 30 juni 2008 Ej verkställda gynnande beslut enligt 4 kap. 1 Socialtjänstlagen t o m 30 juni 2008 Inga ej verkställda beslut x Ej verkställda beslut Typ av bistånd Nämnd Brämhult Centrum x Permanent bostad (Särskilt boende) Dalsjöfors x Fristad x Göta x Norrby x Sandhult x Sjöbo x Permanent bostad (Särskilt boende) Trandared x Viskafors x Permanent bostad (Särskilt boende) Socialnämnden x Kontaktperson Kontaktfamilj Övergångsbostad 30 juni dagar sedan beslut Man/ kvinna 110 K 31 mar K 139 M 206 M K M M 151 M 133 M 103 M 103 M 381 M K K M 102 K 102 M 102 M 259 M M 137 M

5 Kommunfullmäktiges handlingar 16 oktober 2008 B 405 När det gäller det ej verkställda beslutet till permanent bostad på särskilt boende har personen blivit erbjuden bostad men tackat nej. Samtliga ärenden vad gäller kontaktperson/kontaktfamilj har fått erbjudanden. En förbättrad organisation har börjat ge förhoppningar om att kunna verkställa dessa beslut. De tre ärendena som gäller övergångsbostad har en återtagit sin ansökan, en förväntas få lägenhet efter semestern och för den tredje är uppfattningen att det blir mycket svårt att hitta ett boende.

6 B 406 Kommunfullmäktiges handlingar 16 oktober 2008 Nr 103 Redovisning av hemlösheten i Borås Stad Från Kommunstyrelsen Till Kommunfullmäktige Socialnämnden har Kommunfullmäktiges uppdrag att årligen redogöra för situationen för hemlösa i Borås. Nämnden har nu lämnat en redogörelse för Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta: Ärendet läggs till handlingarna. KOMMUNSTYRELSEN Karl-Gustav Drotz Från Socialnämnden Till Kommunstyrelsen Christer Johansson Redovisning av hemlösheten i Borås Stad 2008 Socialnämnden har Kommunfullmäktiges uppdrag att årligen redogöra för situationen för hemlösa i Borås. I Borås Stads budget 2006 står skrivet under framtidsfrågor; i Borås ska ingen behöva vara bostadslös. Varje individ som behöver hjälp för att få tak över huvudet ska så fort som möjligt erbjudas bra alternativ. Då förmågan är varierande krävs det olika boendeformer. I april 2005 genomfördes en mätning av hemlösheten i Sveriges kommuner på uppdrag av Socialstyrelsen. Rapporten Hemlöshet i Sverige 2005 omfattning och karaktär redovisades i början på Socialnämnden har valt att använda samma frågeunderlag som Socialstyrelsen och att genomföra en årlig mätning under vecka 17. På så sätt kan situationen jämföras över tiden. Uppgiftslämnare i Socialstyrelsens kartläggning var alla myndigheter och organisationer som kommer i kontakt med personer som är hemlösa. Det var, förutom socialtjänsten t ex behandlingshem, kriminalvårdsmyndigheter, frivården, beroendekliniker, psykiatriska kliniker, akutmottagningar, ungdomsmottagningar, kvinnojourer och andra frivilligorganisationer. Av bland annat sekretesskäl kommer nämndens årliga kartläggningar endast utgå från nämndens verksamheter och ansvarsområden. Beslut Rapporten översänds till Kommunstyrelsen. SOCIALNÄMNDEN Ingegerd Nyborg Dan Persson Bilaga: Redovisning av hemlösheten i Borås Stad 2008 Redovisning av hemlösheten i Borås Stad 2008 Inledning Socialnämnden har Kommunfullmäktiges uppdrag att årligen redogöra för situationen för hemlösa i Borås. Kartläggningen genomförs v. 17 och utgår från det frågeunderlag som Socialstyrelsen använde vid sin riksomfattade kartläggning april Detta är den tredje kartläggningen som Socialnämnden själv genomfört. Uppgiftslämnare i Socialstyrelsens kartläggning var alla myndigheter och organisationer som kommer i kontakt med personer som är hemlösa. Det var, förutom socialtjänsten t ex behandlingshem, kriminalvårdsmyndigheter, frivården, beroendekliniker, psykiatriska kliniker, akutmottagningar, ungdomsmottagningar, kvinnojourer och andra frivilligorganisationer. Av bland annat sekretesskäl kan nämndens årliga kartläggningar endast utgå från nämndens verksamheter och ansvarsområden. I Borås Stads budget 2006 står skrivet under framtidsfrågor; i Borås ska ingen behöva vara bostadslös. Varje individ som behöver hjälp för att få tak över huvudet ska så fort som möjligt erbjudas bra alternativ. Då förmågan är varierande krävs det olika boendeformer. När är man hemlös? Hemlöshet är en situation och inte en karaktäristik av personer. Individuella, ekonomiska och sociala problem kan vara en del av orsakerna till hemlöshet, men i hög grad även strukturella faktorer, t ex den lokala bostadssituationen. En del har psykiska problem och ett missbruk, med behov av omfattande och sammansatt stöd och boende. Det finns även barnfamiljer bland dem som definieras som hemlösa. I dagligt tal används begreppet hemlös, för att beskriva en person som sover ute eller är hänvisad till akutboende eller härbärge. Socialstyrelsens definition är bredare och inkluderar grupper som har någonstans där de vistas men som på olika sätt har en osäker boendesituation. Definitionen visar hur komplex hemlöshetsproblematiken är. Socialstyrelsen definierar hemlöshet som: Situation 1 En person som är hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende eller är uteliggare. Situation 2 En person som är intagen/inskriven på antingen: kriminalvårdsanstalt/behandlingsenhet eller stödboende inom socialtjänst/landsting/privat vårdgivare/hvb-hem/sis-institution och planeras skrivas ut inom tre månader efter mätperioden men inte har någon bostad ordnad inför utskrivningen/utflyttningen. 1 Hemlöshet i Sverige 2005, Socialstyrelsen

7 Kommunfullmäktiges handlingar 16 oktober 2008 B 407 Situation 3 En person som är intagen/inskriven på behandlingsenheter eller stödboende inom socialtjänst/landsting/privat vårdgivare/hvbhem/sis-institution och inte planeras att skrivas ut inom tre månader men har inte någon bostad ordnad vid eventuell framtida utskrivning/utflyttning. Situation 4 En person som bor tillfälligt och kontraktslöst hos kompisar/bekanta, familj/släktingar eller har ett tillfälligt inneboende- eller andrahandskontrakt (kortare än tre månader) och har på grund av denna situation sökt hjälp/varit i kontakt med den uppgiftslämnande myndigheten/organisationen under mätperioden. Resultat av kartläggningen (För mer detaljerat resultat, se tabellbilagan) Totalt fanns det under mätveckan (v ) 123 personer som ansågs tillhöra någon av situationerna. Detta kan jämföras med 86 under samma period 2006 och 104 under Till detta kommer 150 övergångslägenheter, samt Kaptensgatan, Moldegatan och Tårpilsgatan, totalt 207 platser. Dessa redovisas inte i rapporten och har inte heller ingått övriga år. En knapp tredjedel av de inventerade var kvinnor. Under 2007 levde 79 procent ensamma och 11 procent tillsammans med en partner. Detta har ändrats 2008 till 88 procent resp 7 procent. 52 personer har barn under 18 år, hälften av dessa är också vårdnadshavare och 14 lever helt eller delvis tillsammans med sina barn. 17 personer var hänvisade till akutboende, härbärge, jourboende eller som uteliggare. 22 personer var intagna/inskrivna på någon form av institution, t ex kriminalvårdsanstalt eller behandlingshem och planerades att bli utskrivna inom tre månader och där bostad inte fanns ordnad. Ytterligare 26 personer fanns där den planerade utskrivningen var längre fram än tre månader. Slutligen fanns 58 personer som bodde tillfälligt och kontraktslöst hos kompisar/bekanta, familj/släktingar eller hade ett tillfälligt inneboende- eller andrahandskontrakt (kortare än tre månader). Nästa tabell visar att förändringar i de olika situationerna och andel i situation 1 och 4 har minskat från 2007 medan det har ökat i situation 2 och 4. Ökningen i dessa kategorier beror på att ett större antal personer som beviljats vård och boende på behandlingshem och där biståndet inte har kunnat avslutas beroende på att de inte har något boende. Detta innebär fler antal vårddygn och ökade kostnader. Situation? Situation , , ,8 Situation , , ,9 Situation ,4 8 7, ,1 Situation , , ,2 Ingen kännedom 7 8,1 4 3,8 0 0 Summa personer som varit hemlösa mer än ett år har nästan fördubblats jämfört med Då var det 23 procent medan det i år har ökat till 46 procent och det är en något större andel bland kvinnorna än männen. Under mätveckan 2008 bodde 21 procent hos vänner och 22 procent tillfälligt hos familj eller släktingar. Den största skillnaden jämfört med 2007 är andelen på behandlingshem som ökat från 5 procent till drygt 18, detta förklarar också ökningen i situation 2 och 3. Även antalet uteliggare har förändrats och minskat, från 9 till 3 personer Boendesituation v.17 (Flera alternativ kan anges) Uteliggare 2 2,4 9 7,4 3 2,2 Akutboende/lågtröskelboende 2 2,4 2 1,7 5 3,7 Hotell/camping/vandrarhem 4 4,8 3 2,5 8 5,9 Kvinnojour 1 4, ,7 Ungkarlshotell/hotellhem 2 2,4 2 1,7 0 0 Boendekollektiv/gruppboende/kategoriboende 4 4,8 2 1,7 0 0 Träningslägenhet/försökslägenhet/socialt kontrakt 4 4,8 1 0,8 3 2,2 Institutionsboende (HVB-hem) 11 13,1 6 5, ,5 Kriminalvårdsanstalt/häkte 3 3,6 11 9,1 13 9,6 Tillfälligt hos familj/ släktingar 7 8, , ,5 Tillfälligt kontraktslöst boende hos kompisar 36 42, , ,7 Tillfälligt andrahandskontrakt eller inneboendekontrakt 2 2,4 8 6,6 6 4,4 Vet ej 2 2,4 6 5,0 0 0 Annat 4 4,8 8 6, ,4 Summa Fler har någon form av sysselsättning än tidigare, 64 procent jämfört med 59 under Fler har också sysselsättning som beviljad insats och ett arbete på den öppna marknaden. När det gäller inkomstkälla så hade hälften ekonomiskt bistånd. Jämfört med tidigare år är det färre som saknar inkomst helt, däremot har andelen med sjukersättning/aktivitetsersättning ökat från 8 procent till 16. Fler män än kvinnor har haft missbruksproblem under året, och totalt har andelen som inte missbrukar minskat från ca 25 till 21 procent. När det gäller de som har haft någon form av institutionsvård/familjehemsvård har andelen ökat, från 8 till 15 procent. Samtidigt har andelen som fått vård i öppna former minskat från 29 till 25 procent. Den vanligaste faktorn till hemlösheten är missbruk, och den har ökat jämfört med tidigare år. Därefter följer vräkning och som ökat kraftigt medan betalningsanmärkningar ligger på ungefär samma nivå som 2007.

8 B 408 Kommunfullmäktiges handlingar 16 oktober 2008 Åtgärder för att förhindra hemlöshet I februari 2007 beslutade regeringen om en strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Strategin omfattar perioden Fyra mål har pekats ut: Alla ska vara garanterade tak över huvudet och erbjudas fortsatta samordnade insatser utifrån individuella behov. et kvinnor respektive män som är intagna eller inskrivna på kriminalvårdsanstalt, behandlingsenhet, har stödboende eller vistas på hem för vård eller boende (HVB) och inte har ordnad bostad inför utskrivningen skall minska. Inträde på den ordinarie bostadsmarknaden ska underlättas för kvinnor respektive män som befinner sig i boendetrappor, träningslägenhet eller andra former av boenden som tillhandahålls av socialtjänsten eller andra aktörer. et vräkningar ska minskas och inga barn ska vräkas. Kopplat till strategin har regeringen även gett ett antal särskilda uppdrag: Socialstyrelsen ska ta fram vägledning till stöd för kommunernas arbete med att förebygga vräkningar. Socialstyrelsen ska, tillsammans med Boverket, ta fram en plan för hur den så kallade sekundära bostadsmarknaden återkommande ska kunna kartläggas samt ta fram kunskapsöversikt om effekterna av olika bostadslösningar för att lösa hemlösheten. Socialstyrelsen ska, i samråd med berörda myndigheter, lämna förslag på hur utvecklingen av hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden fortlöpande ska kunna följas. Barn och ungdomars situation ska särskilt uppmärksammas. Dessutom har Kronofogdemyndigheten fått i uppdrag att utveckla statistik över vräkningar. Uppdraget ska slutredovisas till regeringen senast den 1 juli Under de sista åren har ett aktivt arbete pågått tillsammans med AB Bostäder när det gäller frågor om lägenheter. Bostadsbolaget liksom Sociala blocket har en organisation med särskilda kontaktpersoner som arbetar tillsammans för att i speciella fall undanröja att personer blir bostadslösa. Detta arbetssätt kommer också att spridas till privata fastighetsägare för att även dessa i högre utsträckning ska kunna samverka med Sociala blocket. Individ och familjeomsorgen har fått ca 3 mnkr från Socialstyrelsen för det vräkningsförebyggande arbetet. Även AB Bostäder har sökt och fått medel, motsvarande 0,5 åa. En arbets-/projektgrupp har bildats: 1,0 samordnare, Insats Vuxen 1,0 behandlingsassistent, Insats Vuxen 1,0 socialsekreterare, IFO Ekonomi 0,5 socialsekreterare, IFO barn och familj 0,25 socialassistent 0,5 AB Bostäder Prioriteringsordning är i första hand barnfamiljer, därefter unga och äldre. Projektet syftar till att utveckla ett mer aktivt och tidigare stöd till personer/familjer där hyresförhållandet inte fungerar, genom aktivt uppsökande och förebyggande individinriktat stöd med hög tillgänglighet. Vidareutveckla samverkansformer mellan socialtjänsten, kronofogdemyndigheten och hyresvärdar i Borås Stad. Målet är att öka antalet familjer/personer som kan få/behålla 2 Hemlöshet många ansikten, mångas ansvar. Socialstyrelsen sitt förstahandskontrakt och därmed minska antalet hemlösa. 3 Förberedelsearbetet har pågått en tid och mätperioden börjar 1 september Projektet kommer att pågå tom december Sociala blocket har under året tillsammans med tre kommunala bostadsbolag, tre privata hyresvärdar och kronofogdemyndigheten sett över hur hanteringen av vräkningar sker samt hur de olika hyresvärdarna och kronofogden arbetar med ärenden som störning och ärenden som gått till betalningsföreläggande. Detta för att skaffa oss bättre kunskap inför det kommande vräkningsförebyggande arbetet men också för att förklara hur socialtjänsten arbetar med de olika ärendena. Sociala blocket har också deltagit i en konferens anordnad av SABO Att förebygga hemlöshet och vräkningar Konferensen fokuserade på hur bostadsbolagen tillsammans med övriga aktörer arbetade med dessa frågor. Besök gjordes i Norrköping och Västerås där vi fick ta del av hur bostadsbolagen och kommunen samarbetade för att förhindra vräkningar. Utifrån en politisk samsyn har ytterligare en arbetsgrupp/projektgrupp med representanter från IFO, Lokalförsörjningskontoret och AB Bostäder bildats med uppdrag att ta fram en strategisk plan för boende till personer som saknar eget boende. Planen ska gälla både kortsiktiga och långsiktiga lösningar. I detta arbete ingår bland annat omvärldsbevakning/studiebesök finns det goda exempel? och en gemensam inventering och en tydlig vårdkedja, där de olika aktörerna ser sin del och sitt ansvar. Det kan också innebära ändringar i rutiner och policy. Genom Statens bostadskreditsnämnd finns från och med hösten 2007 möjlighet att söka en kommunal hyresgaranti för den som har ekonomiska förutsättningar att betala hyra men ändå saknar ett eget boende. En kommun kan efter ansökan få kr i statsbidrag per beslutad garanti. Förutsättning är att hyresgarantin omfattar minst sex månadshyror och gäller under minst två år. Det är också krav på en individuell behovsprövning med bedömning av betalningsförmåga, betalningsanmärkningar etc försörjningsstöd får inte räknas in i hushållets inkomster. Vidare ska kommunen kontrollera att sökande inte har eget boende samt saknar möjlighet att få tillgång till eget boende utan stöd av kommunala hyresgarantin. Det innebär ett administrativt arbete med en målgrupp som inte är Individ och familjeomsorgens. IFO har ett bra samarbete med hyresvärdar i Borås och bygger vidare på det samarbetet i det vräkningsförebyggande arbetet Frågan togs upp i Socialnämndens presidium och det beslutades att IFO inte arbetar med kommunala hyresgarantier i nuläget samt att förvaltningschefen återför frågan till Kommunledningskansliet. Ett stort problem för IFO Vuxen är att personer som beviljats behandlingshem för sitt missbruk, inte kan komma hem eftersom de inte har någon bostad ordnad. Det innebär att verksamheten måste köpa extra vårddygn som inte beror på behandlingsbehov. Vid ett mättillfälle i april uppskattade Distrikt Vuxen att dessa extra vårddygn kostade verksamheten ca 1,4 mkr under månaden. Den största problematiken finns fortfarande för de personer som har någon form av sociala problem. Denna kan dock inte enbart 3 Ansökan om utvecklingsmedel för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden,

9 Kommunfullmäktiges handlingar 16 oktober 2008 B 409 lösas genom att socialtjänsten får tillgång till fler lägenheter. Det behövs även ett varierat och differentierat utbud av permanenta boendeformer för de personer som har inte förmåga att klara någon form av de boenden socialtjänsten kan erbjuda idag. Det finns även personer som inte vill ha någon som helst kontakt med socialtjänsten. För personer med missbruks och/eller psykisk ohälsa är det också viktigt att olika boendeformer kan kombineras med sysselsättning och behandling. Tabellbilaga Hur länge har personen varit hemlös? mån 22 27, , ,2 4-6 mån 10 12, , , mån 10 12, , ,7 1-3 år 23 28, , ,5 4-6 år 8 10,0 4 3,9 11 8,9 7-9 år år eller längre 1 1,3 2 1,9 6 4,8 Vet ej 6 7,5 10 9,7 5 4,0 Summa Sysselsättning v.17 (Flera alternativ kan anges) Arbete på öppna marknaden 2 2,4 2 1,7 5 3,6 Skyddat arbete 1 1,2 1 0,8 1 0,7 Studerande 3 3,7 9 7,6 5 3,6 Sysselsättnings som insats (t ex daglig verksamhet/sysselsättning/studier inom behandlingsprogram/öppenvård eller inom kriminalvårdsanstalt) 8 9, , ,7 Arbetssökande, arbetslös 15 18, , ,1 Saknar sysselsättning 41 50, , ,8 Vet ej 2 2,4 7 5,9 3 2,2 Annat 10 12, , ,2 Summa Inkomstkälla v.17 (Flera alternativ kan anges) Lön från regelbundet arbete ,7 2 1,6 Lön från tillfälliga arbeten ,5 4 3,1 Studiemedel ,7 0 0 AMS/ALU-bidrag, aktivitetsstöd, rehabiliteringsersättning 1 1, ,8 A-kassa, ALFA-kassa ,1 0 0 Inkomstkälla v.17 (Flera alternativ kan anges) Sjukpenning, föräldrapenning 2 2,4 6 5,0 5 3,9 Sjukersättning, aktivitetsersättning 16 19,0 10 8, ,3 Anstaltslön 3 3,6 5 4,1 9 7,0 Ålderspension Introduktionsersättning Ekonomiskt bistånd 44 52, , ,4 Saknar inkomstkälla 9 10, ,2 8 6,2 Vet ej 2 2,4 7 5,8 2 1,6 Annat 7 8,3 4 3,3 12 9,3 Summa Frivilliga boendeinsatser under det senaste året (Flera alternativ kan anges) Inga insatser 42 41, , ,5 Akutboende/lågtröskelboende 3 3,0 12 9,8 9 6,5 Hotell/camping/vandrarhem 7 6,9 6 4,9 13 9,4 Kvinnojour 3 3,0 1 0,8 3 2,2 Ungkarlshotell/hotellhem 3 3,0 4 3,3 0 0 Boendekollektiv/gruppboende/kategori-boende/inackorderingshem 6 5,9 3 2,5 4 2,9 Träningslägenhet/försökslägenhet/socialt kontrakt 10 9, ,3 12 8,7 Institutionshem (HVB-hem) 10 9,9 10 8, ,0 Boendestöd i egen bostad 5 5,0 5 4,1 1 0,7 Vet ej 2 2,0 2 1,6 7 5,1 Annat 10 9,9 9 7,4 11 8,0 Summa Frivilliga insatser mot missbruk det senaste året (Flera alternativ kan anges) Personen missbrukar inte 20 22, , ,4 Inga insatser 20 22, , ,9 Öppenvård 19 20, , ,8 Frivillig institutionsvård/ familjevård 13 14,3 9 7, ,2 Eftervård 1 1,1 1 0,9 0 0 Metadonbehandling Subutexbehandling 1 1, Avgiftning 5 5,5 5 4,3 14 9,7 Vet ej 5 5,5 10 8,5 13 9,0 Annat 7 7,7 10 8,5 3 2,1 Summa

10 B 410 Kommunfullmäktiges handlingar 16 oktober 2008 Frivilliga insatser mot psykiska problem det senaste året (Flera alternativ kan anges) Personen har inga psykiska problem 26 31, , ,5 Inga insatser 24 29, , ,6 Psykiatrisk öppenvård 15 18, , ,3 Psykiatrisk slutenvård frivillig 3 3,7 7 6,4 10 7,8 Rehabilitering 2 2,4 1 0,9 0 0 Annan psykiatrisk eftervård ,9 3 2,3 Vet ej 7 8, , ,5 Annat 5 6,1 2 1,8 4 3,1 Summa Frivilliga insatser mot somatiska problem det senaste året (Flera alternativ kan anges) i i 2008 % % 2008 i % Personen har inga somatiska problem 31 29, , ,3 Inga insatser 16 18, , ,6 Somatisk öppenvård 11 3, , ,6 Somatisk slutenvård 1 2,4 5 4,5 6 4,7 Tandvård ,3 5 3,9 Vet ej 16 8, , ,9 Annat 2 6,1 1 0,9 0 0 Summa Frivilligt övrigt stöd under det senaste året (Flera alternativ kan anges) Personen har inte fått några stödinsatser 17 16, , ,7 Ekonomiska bistånd enligt SoL 50 48, , ,8 Familjestöd enligt SoL (inkl stöd till barn/ungdomar) 4 3,9 2 1,7 2 1,4 Insatser enligt LSS 2 1, Personligt ombud ,6 Kontaktperson enligt SoL 1 1,0 1 0,9 4 2,9 God man 1 1, ,2 Hemtjänst ,7 Stöd från idéell organisation/ frivilligorganisation 6 5,8 4 3,4 7 5,1 Frivilligt övrigt stöd under det senaste året (Flera alternativ kan anges) Vet ej 3 2,9 8 6,9 10 7,2 Annat 19 18,4 11 9,5 6 4,3 Summa Icke frivilliga insatser under det senaste året (Flera alternativ kan anges) Inga insatser 53 60, , ,0 Psykiatriks tvångsvård (LPT) 3 3,4 1 0,8 3 2,2 Psykiatrisk tvångsvård (LRV) 1 1,1 2 1,7 3 2,2 Missbruksvård tvångsvård (LVM) 1 1,1 2 1,7 7 5,1 Tvångsvård (LVU) ,8 0 0 Tvångsvård (LUL) Kriminalvård 10 11, , ,6 Frivård (skyddstillsyn) 11 12, ,2 13 9,6 Samhällstjänst ,8 1 0,7 Vet ej 7 8,0 6 5,0 13 9,6 Annat 1 1,1 1 0,8 0 0 Summa Viktigaste faktorer till personens hemlöshet (Flera alternativ kan anges) 2006 svar 2007 svar 2008 svar Betalningsanmärkningar Arbetslöshet Missbruksproblem Psykisk ohälsa Skilsmässa/separation Konflikt i familjen Våld i familjen Vräkning p g a ekonomiska skulder/missbruksproblem/störande beteende Bostadsbrist Vet ej Annat Summa

11 Nr 104 Risk- och sårbarhetsanalys Kommunfullmäktiges handlingar 16 oktober 2008 B Från Kommunstyrelsen Till Kommunfullmäktige Bakgrund: För att skapa en så trygg och säker miljö som möjligt för alla som vistas i kommunen behövs en bra bild över hur det ser ut idag. Beslutsfattare och verksamhetsansvariga behöver känna till de risker och sårbarheter som finns i kommunen för att kunna verka för att minska dem, så att det inträffar färre olyckor och andra allvarliga händelser i kommunen. Nästan dagligen kan vi i medierna se hur såväl små som stora kriser inträffar och får konsekvenser för samhället. Alla dessa kriser berör någon av landets kommuner. Därför är det angeläget att kommunerna har en god förmåga att hantera krissituationer. Risk- och sårbarhetsanalyser är ett bra underlag i detta arbete. En inventering och analys av risker och sårbarheter i kommunen är ett nödvändigt underlag för att utveckla förmågan att hantera olyckor och kriser. Om det finns en kunskap om vad som kan inträffa så finns det också större möjligheter att bygga upp förmågan att hantera dessa händelser Kommunerna har även ett geografiskt områdesansvar, på lokal nivå, som innebär att de ska verka för att olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet, de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas, och informationen till allmänheten under sådana förhållanden samordnas. Kommunen bör därför ha en bild av risker och sårbarheter inom kommunens geografiska område, vilket efter hand kommer att innebära att fler viktiga aktörer utanför kommunens egen organisation deltar i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser. Hanteringen av risker och sårbarheter angår främst de som har ansvaret för verksamheten oavsett om det är kommunen, landstinget, staten eller näringslivet. Vid många tillfällen finns det dock anledning att samverka kring gemensamma frågor, och det geografiska områdesansvaret på lokal nivå innebär i detta fall att kommunen förväntas ta initiativ till sådan samverkan. Planens innehåll: Borås Stad har remissbehandlat och kompletterat den tidigare risk- och sårbarhetsanalysen och den utgör nu ett underlag för såväl samhällsplanering och kunskapsspridning som för Kommunal handlingsplan för förebyggande arbete med skydd mot olyckor och extraordinära händelser. En särskilt bilaga till analysen innehåller en översikt över de skadehändelser som bedöms kunna leda till räddningsinsatser eller extraordinära händelser. I viss mån är även vardagsolyckor, såsom fallolyckor med i analysen. För att förbättra risk- och sårbarhetsanalysen i de delar som handlar om vilken förmåga kommunen har att hantera extraordinära händelser har Borås Stad genomfört en fördjupad förmågeanalys för tre tänkbara scenarier: Störning i elförsörjningen, Kemolycka samt Snöoväder. Förmågeanalysen är ett bra underlag för att utveckla kommunens förmåga att hantera sådana händelser. Förutom verksamheter inom kommunens egen organisation, som medverkade i en riskhanteringsgrupp, så har även sjukvården och polisen deltagit i arbetet med att ta fram analysen. I analysen finns även indikatorer, där Borås Stad jämförs med Västra Götalands län och med riket. Indikatorerna är utvald statistik som ger en fingervisning om läget inom området skydd mot olyckor och ger kommunen en bild av var vi står idag. Analysen innehåller anvisningar för uppföljning och utvärdering. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Risk- och sårbarhetsanalysen godkänns. Borås Stads nämnder, bolag och förbund ges i uppdrag att använda den som planeringsunderlag. KOMMUNSTYRELSEN Ulrik Nilsson Hans Alkmark Separat bilaga: Risk- och sårbarhetsanalys för Borås Stad. Från Kommunledningskansliet / Remissammanställning Synpunkter på befintlig Risk- och sårbarhetsanalys Borås Stad fastställd av KF Dnr 2007/KS0152 Remisstiden har varit 1 februari 16 mars Syftet har varit att få in synpunkter på den befintliga analysen för att kunna uppdatera den. Specifikt har frågor ställts om aktualitet, om något saknas, om förvaltningarna kan bidra med statistik och om en annan presentation av analysen kan göra den lättare att använda. Remiss har skickats ut till följande nämnder, bolag och organisationer: Kommundelskontoren Brämhult, Centrum, Dalsjöfors, Fristad, Göta, Norrby, Sandhult, Sjöbo, Trandared och Viskafors, Administrativa kontoret, Kommunledningskansliet, Kulturkontoret Lokalförsörjningskontoret, Servicekontoret, Utbildningskontoret, Miljökontoret, Stadsbyggnadskontoret, Gatukontoret, Fritids- och

12 B 412 Kommunfullmäktiges handlingar 16 oktober 2008 turistkontoret, Sociala Blocket, Borås Energi och Miljö AB, Borås Energi Nät AB, Borås Lokaltrafik AB, AB Bostäder i Borås, Fristadbostäder AB, Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, Viskaforshem AB, Borås Djurpark AB, Polismyndigheten i Västra Götaland, Västra Götalandsregionen, AB Sandhultsbostäder, AB Toarpshus Synpunkter under remisstiden Remisspart Svar Utan erinran Erinran/ synpunkt AB Bostäder i Borås x Västra Götalandsreg, PKMC och SÄS x Servicekontoret x Kommundelskontor Brämhult x Borås Energi och Miljö AB x Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund x Utbildningskontoret x Kulturnämnden x Kdk Norrby/Sandhult x Kdk Göta x Kdk Fristad x Stadsbyggnadskontoret x Nedan refereras och kommenteras de erinringar och synpunkter som framförts i yttrandena. AB Bostäder i Borås 1. I samband vid större skador/bränder etc bör det finnas sedan tidigare beslutade uppsamlingsplatser, t ex samlingssalar i offentliga byggnader i respektive stads- och kommundel. 2. Kontrollsystem för mutsituationer som personal kan utsättas för och övriga ekonomiska frestelser. I övrigt har vi inga fler synpunkter. Kommentar 1. Resurslista för uppsamlingsplatser upprättas. Tas med som åtgärd i Handlingsplan för förebyggande arbete med skydd mot olyckor och extraordinära händelser. 2. Rutiner och kontrollsystem införs för att undvika mutsituationer och ekonomiska frestelser. Inventarieförteckningar med uppföljning ska finnas. Särskilt värdefull materiel ska låsas in med kodlås, med möjlighet att registrera vem som varit där. Bra rutiner för behörighet, inloggning, attesträtt och uppföljning av utbetalning av ekonomiska medel ska finnas. Uppdraget tas med som åtgärd i Handlingsplanen. Västra Götalandsregionen. Pre Hostpitalt och Katastrof Medicinskt Centrum, PKMC, och Södra Älvsborgs Sjukhus 1. Skalan för konsekvens på liv är mycket grov. Den bygger endast på antal förolyckade. Ett stort antal drabbade icke förolyckade borde även innebära en stor påfrestning på samhället både för kommun och sjukvården.(sida 1) 2. Föroreningar i vattentäkt. Stämmer denna bedömning att det innebär liten konsekvens av liv? Bör diskuteras och förankras med smittskyddsläkare.(sida 3) 3. Transporter snöoväder. Inom sjukvården påverkas man av att personal och patienter inte kan ta sig till sjukhuset eller lämna sjukhuset. Detta kan innebära konsekvenser på liv.(sida 7) 4. Trafikolycka. Olyckor med buss och olyckor vid transport av farliga ämnen innebär en stor risk för konsekvens på liv. 5. Lasarettet heter idag Södra Älvsborgs Sjukhus, SÄS. I begreppet SÄS ingår Borås och Skene.(sida 14, 16) 6. Tabell 14 våld och övergrepp. Hot mot politiker. Stämmer bedömningen med att konsekvensen på liv är stor. Bedömning över 10 förolyckade? (sid17) Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser SFS 2006:544 tar upp att samverkan ska ske vid analys och planering. PKMC och SÄS ser fram emot ett fortsatt gott samarbete. Kommentar 1. Som komplettering och för att få en mer nyanserad bild förs en kolumn över antal drabbade in i tabellen. Vid nästa omarbetning av analysen tas innehållet fram till denna kolumn. 2. Risk att många drabbas av akut magsjuka enligt smittskyddsläkaren. Informationen skrivs in i den nya kolumnen drabbade. Däremot är bedömningen för kolumnen, konsekvens på liv = liten, rimlig. 3. Ändrat/fört in i tabell 5.1: Transporter snöoväder: Sjukvården påverkas av att personal och patienter inte kan ta sig till sjukhuset eller lämna sjukhuset. Detta kan innebära konsekvenser på liv. 4. Ändra/för in i tabell 5.2: Transport av farligt gods, stor olycka: Ändrat konsekvens liv från liten/medel, till Stor. Lagt till Olyckor vid transport av farliga ämnen innebär en stor risk för konsekvens på liv kolumnen Konsekvens (avs eoh). Fört in i tabell 5.3: Trafikolycka: Fyllt i konsekvens för liv Medel/stor. Lagt till Olyckor med buss innebär en stor risk för konsekvens på liv. i kolumnen Konsekvens (avse oh). 5. Ordet Lasarett byts ut mot sjukhus (SÄS Södra Älvsborgs Sjukhus ) i tabell På sidan 14 (tabell avses Borås Energi & Miljös anläggning detta förtydligas.) 6. Ändra i tabell Stämmer ej med bedömningen >10 förolyckade. Ändrat till Medel, dvs enstaka personer förolyckas. Lagt till text under konsekvens (avs eoh): Hoten mot tjänstemän är vanliga idag. Hot mot politiker förekommer också. Hot förekommer via telefon, e-post, personliga kontakter i tjänsteutövandet. Det har ännu inte lett till att någon förolyckats. Servicekontoret 1. Det är önskvärt att få en samlad geografisk uppfattning om risker i kommunen genom metoder som kan samlas i ett geografiskt informationssystem typ GIS. (För utförligare beskrivning se risk- och sårbarhetsanalysen avsnittet Behov av flera/fördjupade analyser.) 2. Servicekontoret har GIS-system och kompetens för att skapa ett geografiskt underlag som kompletterar informationen i risk- och sårbarhetsanalysen. Systemet som används är SolenX. Servicekontoret har kollat aktualiteten och om något saknats samt reflekterat över om de har statistik att tillföra. Förvaltningen har inga synpunkter utöver de som angivits ovan om GIS. Kommentar 1. Stadsbyggnadskontoret har bistått med att ta fram en GIS-karta med riskobjekten i tabell 13. Den återfinns som bilaga 3 i analysen. 2. Avsikten är att underlaget, utöver att finnas som kartbild i analysen, även ska kunna göras tillgängligt på kommunens intranät,

13 Kommunfullmäktiges handlingar 16 oktober 2008 B 413 via BOGIS Borås Stads GIS-webb, för de som behöver det. Därför har Statsbyggnadskontoret fått uppdraget. Kommundelskontor Brämhult Risk- och sårbarhetsanalysen känns fortfarande aktuell. Några reflektioner finns dock. 1. Vi ser risker med den ökade användningen av fjärrvärme. Fallerar fjärrvärmen vid kallt väder drabbas många invånare. 2. Vidare ökar dataanvändningen och därmed sårbarheten med att nå information vid avbrott i datanätet. 3. Dokumentet ska naturligtvis uppdateras regelbundet, men det bör även framgå hur det ska användas och implementeras i verksamheten. 4. Kraften bör läggas på förmågeanalyser och att få ut erfarenheterna i verksamheten. 5. Det vore också önskvärt med statistik på elbortfall och andra väderberoende risker. Kommentar 1. Skrivit in antalet drabbade till >3 000 kunder. Lagt till texten: Den ökade användningen av fjärrvärme är en risk för kommunen. Fallerar fjärrvärmen vid kallt väder drabbas många invånare samtidigt. Längre avbrott i fjärrvärmeförsörjningen får mycket allvarliga konsekvenser för hushåll med fjärrvärme i tabell 3, bilaga Kompletterat tabell 4. Allvarliga störningar i viktiga IT-system med texten: Datoranvändningen ökar och därmed sårbarheten med att nå information vid avbrott i nätverket, såväl internt som externt. Dessutom kan Information från viktiga samverkande aktörer bli svår att nå. 3. Analysen har kompletterats med syfte. Implementeringen sker till största delen genom att åtgärder genomförs i verksamheterna enligt de uppdrag de får i Kommunal handlingsplan för förebyggande arbete med skydd mot olyckor samt genom att risk- och sårbarhetsanalysen är ett underlag för samhällsplaneringen. 4. Prioriteringen under den här mandatperioden är förmågeanalyserna. Genomförandet sker av respektive nämnd och bolag enligt det ansvar som anges i handlingsplanen. 5. Detaljerad elbortfallsstatistik för prioriterade kommunala anläggningar finns, men redovisas inte i risk- och sårbarhetsanalysen. Däremot kan den användas som ett av flera underlag vid planering för vilka anläggningar som bör förberedas för reservel. Borås Energi och Miljö AB 1. Renhållningsverksamheten ingår numera i företaget. Här behöver en justering ske av dokumentets text (handlingsplanen) beträffande det nya ansvaret för renhållningsverksamheten. 2. Det är viktigt att följa upp resultaten av beslutade återgärder (handlingsplanen) och se om avvikelser finns och hur dessa bäst ska hanteras framöver. 3. Förslag: Genomför en verklighetsbaserad övning i syfte att pröva rutiner och handlingsplaner för att använda som verktyg för att ständigt förbättra beredskap och kunnande. 4. Förslag avseende utformning: a. Omarbeta de två separata handlingarna (risk- och sårbarhetsanalys resp handlingsplan) till ett sammanfattande dokument. Dvs risk, sannolikhet, konsekvens, handlingsplan (med tid och ansvarig) sammanfattat. b. Sammanfatta riskerna och handlingsplanerna enligt prioritet ( störst risk, störst påverkan ) c. En överblick över vilka risker och händelser som påverkar oss mest kan göras i en matris där man grafiskt illustrerar sannolikhet och påverkan (på miljö, ekonomi etc) för olika händelser. Kommentar 1. Ändrar i handlingsplanen enligt förslag. 2. Detta görs redan. 3. En krisledningsövning är planerad till november a. Det är inte aktuellt att göra ett gemensamt dokument av risk- och sårbarhetsanalysen och handlingsplanen nu. 4. b-c. Riskerna har förts in i en riskmatris där man kan avläsa sannolikhet och konsekvens för de olika skadehändelserna från den översiktliga grovanalysen i bilaga 1. Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund 1. Analysen är genomgående kvalitativ på sikt måste den göras med kvantitativ. Inledningsvis kan enklare dokumenterade erfarenheter från respektive förvaltning utgöra en mer kvantitativ hållning. 2. Enligt 2 kap 4 i Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) finns Skyldigheter vid farlig verksamhet. De anläggningar som klassificerats som 2:4 bör infogas i analysen. 3. Analysen bör ha en ambition om hur risk- och sårbarhetsbilden kan komma att förändras i Borås Stad. Analysen bör alltså inte endast erbjuda en ögonblicksbild av riskbilden. 4. En inventering av industrier och transporter som vid en olycka kan komma att påverka Borås Stads dricksvattenförsörjning bör genomföras och infogas i analysen. 5. Ekonomiska och sociala risker har närmast obefintligt utrymme i analysen. Frågan bör lyftas för att klargöra att riskerna verkligen är så osannolika att de inte behöver behandlas i analysen. 6. Riskhanteringsprocessen avseende olyckor i vägnätet måste förbättras. Varken SÄRF eller Borås Stad äger frågan fullt ut men det måste läggas mer resurser på att försöka förändra riskbilden gällande olyckor i vägnätet. Att ge mer utrymme i riskanalysen åt trafikfrågor är ett steg i rätt riktning. Kommentar 1. I samband med begäran om synpunkter på risk- och sårbarhetsanalysen från har förvaltningar, bolag, m fl ombetts att bidra med statistik till analysen. Även om statistik inte inkommit via förvalningar och bolag, så kompletteras analysen med en bilaga 3, kommunblad 2008 Borås. Där framgår några av de indikatorer som sammanställts med hjälp av Räddningsverkets webbaserade informationssystem IDA. 2. 2:4-anläggningarna som avses är: a. Brenntag Nordic AB, Vevgatan 2, Borås b. Coventya AB, Ödegärdsgatan 3, Borås c. Rya Kraftvärmeverk, Kilsundsgatan 14, Borås d. Borås-Viared Flygplats, Vindgatan, Borås Anläggningarna a-c finns med i risk- och sårbarhetsanalysen sedan tidigare (tabell 13 Riskobjekt) och finns nu även upptagna i riskmatrisen. Bilaga 1 Översikt över skadehändelser, tabell 13 Riskobjekt, kompletteras med information om att anläggningarna numera

14 B 414 Kommunfullmäktiges handlingar 16 oktober 2008 är klassade som Farlig verksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor 2 kap, 4 : Skyldigheter vid farlig verksamhet. Flygplatser omfattas av samma skyldigheter varför även Borås- Viareds flygplats tas med i förteckningen över riskobjekt. 3. Inventering beträffande kommande kända förändringar i riskbilden behöver genomföras. Uppdraget tas med som åtgärd i Handlingsplanen. 4. En inventering gjordes i anslutning till att arbetet gjordes med skyddsområdet för Öresjö gjordes en inventering av föroreningskällor. Information om att utredningen finns hos Gatukontoret skrivs in i risk- och sårbarhetsanalysen. 5. Ekonomiska och sociala risker. Dessa risker är inte osannolika och inte utelämnade av det skälet. Sociala risker är ofta en bakomliggande orsak till händelser som leder till räddningstjänst. Om ekonomiska risker ska ingå i analysen har vi inte tagit ställning till tidigare, eftersom det inte verkade ha en direkt koppling till att det leder till räddningstjänst eller till extraordinär händelse. Vi behöver definiera vad som menas med social risk och ekonomisk risk i det här sammanhanget och sedan reflektera över vad som kan tillföras. En text om detta läggas under avsnittet behov av flera/fördjupade analyser. 6. I den befintliga risk- och sårbarhetsanalysen, avsnittet behov av flera/fördjupade analyser finns området med i form av att kommunen ska bli bättre på att följa upp olyckor. Detta arbete är nu påbörjat inom SÄRF och samverkan med Gatukontoret och Vägverket. En bilaga som innefattar antalet trafikolyckor, särskilt utsatta vägsträckor och platser samt de huvudsakliga orsakerna läggs till analysen. Aktuella underlag finns hos SÄRF och Gatukontoret. Utbildningskontoret 1. På skolorna finns risk för arbetsplatsolyckor när det gäller kemisalar med laborationer samt industrimaskiner, fordon m m, på yrkesutbildningarna. Sannolikheten får anses vara Medel, konsekvensen på liv Medel samt på egendom och miljö Små. Konsekvensen är personskada på elever. I övrigt finns inga ytterligare synpunkter eller kompletteringar från Utbildningsförvaltningen. Kommentar 1. Tabell 15 kompletteras enligt förslag. Kulturnämnden Analys av skadehändelser på någon utav kulturinstitutionerna, inkl Kulturhuset får stora konsekvenser för Borås Stads historia och identitet. Personal och besökare skulle utsättas för stora risker vid omfattande olyckor i någon utav Kulturnämndens institutioner. Ovärderliga värden i form av konst, kulturhistoria och litteratur kan gå förlorade. It systemet sköter all registrering av verksamheten. Kommentar Kompletterat analysen med bevarandeobjekt, tabell 12: , samt lagt till texten Under ex Kulturnatten strömmar besökare genom Kulturhuset. under 12:6. Dessa objekt vill nämnden ska ingå i riskobjekten, man bör skilja på risk och bevarandeobjekt, så objekten förs inte in under rubriken riskobjekt. Kompletterat tabell 4, störningar i IT-system, med texten registrering av museiföremål och konst. Nämnden bör titta över sin IT-användning, så att säkerheten är tillräckligt bra. Våld och övergrepp i samband med lättillgängliga och kvälls/ helgöppna arbetsplatser. Detta finns redan med under rubriken Kommundelskontoret Norrby/Sandhult 1. Statistik från välfärdsbokslutet är av intresse för risk- och sårbarhetsanalysen. 2. Analysen är logiskt uppbyggd, skriven på vanlig svenska och är enligt vårt sätt att se det lätt att läsa och förstå. 3. Nyetableringar: Servicekontoret etablering, värmeverkets planerade nya tank, samt nyetableringar på Viared behöver beaktas i risk- och sårbarhetsanalysen. Kommentar 1. Infogar denna text under rubriken Beskrivning om vad som är utlämnat: Statistikmaterial som redovisas i Välfärdsbokslutet finns inte med här. Bokslutet används som ett verktyg för Socialnämnden och kommundelsnämnderna och har många beröringspunkter med risk- och sårbarhetsanalysen, när det gäller sociala bakomliggande orsaker till olyckor. Välfärdsbokslutet finns tillgängligt på valfardsbokslut. Analysen innehåller nu en fotnot om vilka indikatorer som mätts Ingen åtgärd. 3. Tabell 13 riskobjekt behöver arbetas om, så att räddningstjänstens kännedom om riskernas omfattning framgår bättre. Flera av objekten är med för att de innehar miljöfarliga ämnen, vilket behöver anges tydligare och eventuellt gallras något. Detta görs inför nästa uppdatering av analysen. Kompletterar avsnittet: Behov av flera/fördjupade analyser. Kommundelskontoret Göta 1. En fördelning av riskobjekten per kommundel skulle ge en tydligare bild av var riskobjekten finns. Kommentar 2. Stadsbyggnadskontoret har bistått med att ta fram en GIS-karta med riskobjekten i tabell 13. Den återfinns som bilaga 3 i analysen. Kommundelskontoret Fristad 1. Viktigt att inkludera andra viktiga aktörer utanför kommunens egen organisation. 2. Saknar en beskrivning av organisationen och namn på de personer som varit med om att ta fram analysen. 3. Vilket mål har kommunen med analysen? 4. Bilaga 1 kan göras tydligare genom att beskriva resultatet tydligare utifrån Risk sannolikhet Konsekvens. 5. Sårbarhet Brister i hanteringsförmåga. En grafisk presentation där man lätt kan se förmågan att hantera olika risker är önskvärt. Kommentar 1. Kommunen bör ha en bild av risker och sårbarheter inom kommunens geografiska område, vilket efter hand kommer att inkludera att fler viktiga aktörer utanför kommunens egen organisation deltar i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser. Hanteringen av risker och sårbarheter angår främst de som

15 Kommunfullmäktiges handlingar 16 oktober 2008 B 415 har ansvaret för verksamheten oavsett om det är kommunen, landstinget, staten eller näringslivet. Vid många tillfällen finns det dock anledning att samverka kring gemensamma frågor, och det geografiska områdesansvaret innebär i detta fall att kommunen förväntas ta initiativ till sådan samverkan. Lägger till en text om detta under Behov av fler/fördjupade analyser. 2. Organisation och deltagarlista tas med. 3. Kompletterar inledningen med att tydligare ange syftet med analysen. 4. Analysen kompletteras med en riskmatris som åskådliggör sannolikhet och konsekvens för händelser relaterade till riskobjekten. 5. Sårbarheten brister i hanteringsförmågan, beskrivs i en sammanfattning av sårbarhetsanalysen och med hjälp av tabeller Stadsbyggnadskontoret 1. Med anledning av att mycket av det som tas upp i risk och sårbarhetsanalysen är kopplat till fysisk planering bör en representant från Stadsbyggnadskontoret vara med i riskhanteringsgruppen. 2. Det bör framgå hur analysen avgränsas till andra dokument som tagits fram i kommunen t ex Säker och trygg kommun. 3. För att lättare kunna använda materialet bör det även finnas tillgängligt på en karta, gärna GIS-baserat. 4. I tabellen Översikt över skadehändelser finns oklarheter i hur olika skadehändelser kan hanteras eller påverkar den fysiska planeringen. 5. Fördjupat underlag önskas inom ett flertal områden: Klimatförändringar, översvämningsrisker, farligt gods, ras, skred, erosionsrisker, risk och skyddsobjekt som behöver riskavstånd. Objekt med brandfarlig vara bör framgå i riskobjektförteckningen. Kommentar 1. Fredrik Engkvist är med som representant för Stadsbyggnadskontoret. 2. En representant från Säker och trygg kommun finns med i riskhanteringsgruppen. Tanken är att risk- och sårbarhetsanalysen ska vara ett underlag även för det arbetet. Det framgår i analysen. På sikt bör kommunens olika dokument kunna samordnas mer. 3. Stadsbyggnadskontoret har bistått med att ta fram en GISkarta med riskobjekten i tabell 13. Den återfinns som bilaga 3 i analysen. Avsikten är att underlaget, utöver att finnas som kartbild i analysen, även ska kunna göras tillgängligt på kommunens intranät, via BOGIS Borås Stads GIS-webb, för dem som behöver det. Därför har Statsbyggnadskontoret fått uppdraget. 4. Åtgärder för att minska antalet skadehändelser och minimera konsekvenser av dem som ändå inträffar återfinns i Kommunal handlingsplan för förebyggande arbete med skydd mot olyckor och extraordinära händelser. 5. Förslagen till fördjupningar skrivs in under avsnittet Behov av flera/fördjupade analyser. Tabell 13, riskobjekt kompletteras med uppgift om brandfarlig vara. Sammanställt /Jn Forts. sammanställt /vh Forts. sammanställt /Kg Forts. sammanställt /Jn

16 B 416 Kommunfullmäktiges handlingar 16 oktober 2008 Nr 105 Handlingsplan för förebyggande arbete med skydd mot olyckor och extraordinära händelser Från Kommunstyrelsen Till Kommunfullmäktige Bakgrund: Handlingsplanen är utarbetad mot bakgrund av lagen (2003:778) om skydd mot olyckor och lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Handlingsplanen avser det förebyggande arbetet mot dels olyckor som kan leda till räddningsinsats, och dels händelser som kan leda till extraordinära händelser i samhället. Det bygger på en riskinventering och ska ge en samlad bild av mål, åtgärder och viljeinriktning från kommunens sida. Det handlingsprogram som ska göras enligt 3 kap, 3, lagen om skydd mot olyckor fastställs av Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, SÄRF och antogs av SÄRF:s direktion i mars För att inte förväxla dessa dokument har vi valt att kalla den plan som nu läggs fram till Kommunfullmäktige för kommunal handlingsplan. Handlingsplanen ska vara en grund för konkreta åtgärder som syftar till att - minska antalet döda och skadade till följd av olyckor - minska olyckors konsekvenser på egendom och på miljön - minska sannolikheten för att extraordinära händelser ska inträffa eller få allvarliga konsekvenser, samt - öka förmågan att hantera extraordinära händelser och andra kriser. Planen ska dessutom inspirera till politiska dialoger, diskussioner mellan politiker, medborgare och andra aktörer, samt vara underlag till agerande. Planens innehåll: Planen beskriver ansvaret för säkerheten, såväl den enskildes som det ansvar som åvilar kommunen. Kommunen arbetar redan idag med förebyggande säkerhetsarbete, såväl inom de enskilda nämnderna och bolagen, som i samverkan med andra kommuner och aktörer. Detta arbete beskrivs översiktligt i handlingsplanen. Ett förslag till inriktning har tagits fram mot bakgrund av risk- och sårbarhetsanalysen, effektsamband som visar samhällsekonomiska vinster, ett antal bakgrundsfaktorer som demografisk utveckling, drog- och alkoholvanor samt vanliga olyckstyper och trenderna för dessa. Tidigare handlingsplan har följts upp och prioriterade åtgärder från den uppföljningen har tillvaratagits i den nya handlingsplanen. Handlingsplanen innehåller anvisningar för uppföljning och utvärdering. Borås Stad har remissbehandlat handlingsplanen och kompletterat planen med de synpunkter som nämnder och bolag har lämnat på innehållet och tidsplanen. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Handlingsplanen för förebyggande arbete med skydd mot olyckor och extraordinära händelser godkänns. Borås Stads nämnder, bolag och förbund ges i uppdrag att genomföra de åtgärder som anges i bilaga 1 samt årligen lämna uppföljning till Kommunstyrelsen. KOMMUNSTYRELSEN Ulrik Nilsson Hans Alkmark Separat bilaga: Kommunal handlingsplan för förebyggande arbete med skydd mot olyckor och extraordinära händelser Från Kommunledningskansliet Remissammanställning Synpunkter på Kommunal handlingsplan för förebyggande arbete med skydd mot olyckor och extraordinära händelser Dnr 2007/KS0630 Remisstiden har varit 17 augusti 31 oktober Syftet har varit att få in synpunkter på förslaget till handlingsplan och även att få in underlag för att tidsätta uppgifterna. Remiss har skickats ut till följande nämnder, bolag och organisationer: Kommundelskontoren Brämhult, Centrum, Dalsjöfors, Fristad, Göta, Norrby, Sandhult, Sjöbo, Trandared och Viskafors, Administrativa kontoret, Kulturkontoret Lokalförsörjningskontoret, Revisionskontoret, Servicekontoret, Utbildningskontoret, Miljökontoret, Stadsbyggnadskontoret, Gatukontoret, Fritids- och turistkontoret, Sociala Blocket, Borås Energi och Miljö AB, Borås Energi Nät AB, Borås Lokaltrafik AB, Borås kommuns Parkerings AB, AB Bostäder i Borås, Fristadbostäder AB, Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, Viskaforshem AB, Borås Djurpark AB, Polismyndigheten i Västra Götaland, Västra Götalandsregionen, AB Sandhultsbostäder, AB Toarpshus

17 Kommunfullmäktiges handlingar 16 oktober 2008 B 417 Synpunkter under remisstiden Remisspart Svar Utan erinran KDN Norrby x Kulturnämnden x KDN Göta x Utbildningsnämnden x Miljönämnden x Socialnämnden x KDN Dalsjöfors x KDN Brämhult x Servicenämnden x AB Bostäder i Borås KDN Fristad x Borås Djurpark AB x Borås Energi och Miljö AB KDN Centrum x KDN Sjöbo x Gatunämnden x Polismyndigheten x Västra Götalandsregionen x KDN Trandared x KDN Sandhult Borås Energi Nät AB Södra Älvsborgs Räddningstjänstsförb KDN Viskafors Borås kommuns Parkerings AB x Fritids- och turistnämnden x Lokalförsörjningsnämnden x Erinran/ synpunkt Nedan refereras och kommenteras de erinringar och synpunkter som framförts i yttrandena. Kommundelsnämnden Norrby Kommundelsnämnden Norrby tillstyrker Remiss förslag till handlingsplan för förebyggande arbete med skydd mot olyckor och extraordinära händelser. Nämnden godkänner förslag till tidsplan för handlingsplanen (se bilaga). Kommundelsnämnden förutsätter att hänsyn tas till resultatet av uppföljningen som gjorts under hösten 2007 av handlingsplanen Förslag till tidplan ingår i remissvaret. Kommentar En sammanställning av uppföljningen av den gamla handlingsplanen bifogas i dokumentet. Erfarenheter från uppföljningen beaktas i den nya handlingsplanen. x Hänsyn tas till tidplanen efter samordning med övriga nämnders förslag. Kulturnämnden Generellt saknas kulturverksamheten i dokumentet, det talas om vård, skola, omsorg, näringslivsetablering, boende och turism, (s 13 och 14), men ingen kultur. Kommunens kulturverksamhet bedrivs i flera olika lokaler och har ett stort antal besökare dagligen. Under ett år uppgår antal besök på Stadsbiblioteket, Stadsteatern och de tre museerna till över en halv miljon. En hel del är barn och ungdomar. Utmärkande är att det inte är samma besökare dagligen som skulle kunna lära känna lokalerna, som i fallet skolor och vård, utan att det alltid finns gott om förstagångsbesökare. Vid en olycka, brand eller extraordinär händelse innebär det en större risk och ställer därmed hårdare krav på både säkerhet och personalens utbildning. Dessutom är det en öppen och tillgänglig verksamhet vilket kan innebära risk för tillbud. Kulturverksamheten innehar ett stort antal värdefulla samlingar. Det handlar om skydd mot inbrott, stöld, brand men också risk för skador om el, värme och ventilation upphör. Kommentar Ett avsnitt om vikten av säkerheten vid kulturhistoriska byggnader läggs till i risk- och sårbarhetsanalysen. Kommundelsnämnden Göta Handlingsplanen beskriver tydliga mål, övergripande metoder, aktuella projekt och konkreta åtgärder som ska åtgärdas under Utöver den beskrivna handlingsplanen vill Göta kommundelsnämnd tillägga vissa områden som bör beaktas i åtgärdsplanen: - Vägbeläggning, dvs asfaltbeläggning - Riksväg 27 - Transport av farligt gods - Verksamheterna på Bråts skjutfält Kommentar Källhänvisning läggs till de avsnitt där information hämtats från andra dokument och statistikkällor. Vägbeläggning, R27 och verksamheten vid Bråts skjutfält kommer inte att hanteras i denna handlingsplan. Transport av farliga ämnen ingår redan som ett uppdrag i handlingsplanen. Utbildningsnämnden Nämnden har inget att erinra mot innehållet i planen, men efterlyser ett tydligt stöd i vissa av de uppdrag som lagts på nämnden. Förslag till tidplan ingår i remissvaret. Kommentar Hänsyn tas till tidplanen efter samordning med övriga nämnders förslag.

18 B 418 Kommunfullmäktiges handlingar 16 oktober 2008 Miljönämnden Det finns en risk i att planen blir alltför omfattande och svåröverskådlig när ambitionen är att ge en samlad bild av kommunens säkerhetsarbete. Miljönämnden anser att Borås Stad som ett led i säkerhetsarbetet bör göra en särskild risk- och sårbarhetsanalys med avseende på klimatförändringarna. Denna kan ta sin utgångspunkt i den nyligen presenterade Klimat- och sårbarhetsutredningens betänkande. Kontoret vill särskilt betona vikten av att kommunens planering för extraordinära händelser ses över att tydliga och effektiva rutiner etableras för kommunens arbete i sådana situationer. Kommentarer: En risk- och sårbarhetsanalys avseende klimatförändringarna för att tydliggöra hur de påverkar kommunen och vilka hänsyn som kommunen behöver ta framför allt i samband med exploatering av nya områden. Avsnittet om Miljökontorets förebyggande säkerhetsarbete samt styrdokument ändras så det överensstämmer med remissvaret. Socialnämnden Socialnämnden tillstyrker handlingsplanen med de ändringar som anges nedan. I samband med omorganisationen 2005 då Handikappomsorgen och Individ- och familjeomsorgen centraliserades till Sociala Blocket, skedde en del förändringar och nämnden vill korrigera vissa uppgifter i texten. Dessutom konstaterar nämnden att framtagna sifferuppgifter under Droger och alkohol, sid. 15, förändras över tiden och bör därför anges på likande sätt som under Befolkningsstrukturen, sid. 14. De bör även framgå om framtagna uppgifter avser Borås Stad, Västra Götalandsregionen eller hela riket. Kommentarer Avsnittet om Droger och alkohol förses med källa och med hänvisning till att statistiken gäller för riket. Avsnittet om Socialnämndens förebyggande säkerhetsarbetet ändras så det överensstämmer med remissvaret. Förändringar i samband med omorganisationen rättas till även under avsnittet om kommundelsnämndernas ansvar och i åtgärdslistan. Kommundelsnämnden Dalsjöfors Nämnden anser att förslaget till kommunal handlingsplan för förebyggande arbete med skydd mot olyckor och extraordinära händelser är bra och väl genomarbetat. Nämnden stöder förslaget i sin helhet. Kommentarer Kommundelsnämnden Brämhult Nämnden anser att förslaget till kommunal handlingsplan för förebyggande arbete med skydd mot olyckor och extraordinära händelser är bra och väl genomarbetat. Nämnden stöder förslaget i sin helhet. Kommentarer Servicenämnden Servicenämnden avstår från yttrande Kommentarer AB Bostäder i Borås AB Bostäder har redan påbörjat det förebyggande arbetet, genom att installera brandvarnare i samtliga lägenheter samt på vindar och i förrådsutrymmen. Företaget har tagit fram en beredskapsplanering för extraordinära händelser och ser över denna årligen samt öva på det. Kommentarer Kommundelsnämnden Fristad Kommundelsnämnden i Fristad tillstyrker Kommunal handlingsplan för förebyggande arbete med skydd mot olyckor och extraordinära händelser. Kommundelsnämnden ser gärna en bra samverkan inom kommunen mellan förvaltningar och verksamheter för en bättre förebyggande verksamhet. Kommentarer Borås Djurpark AB Borås Djurpark AB tillstyrker förslaget. Kommentarer Borås Energi och Miljö AB Borås Energi och Miljö AB avstyrker förslaget. Förtydligandet avser bolagsnamnets förkortning och hänvisning sker till handlingsplanen, sidan 8, respektive bilaga 4 sidan 2 (rubriken: Spridning av farliga ämnen, kemiska): BEAB ändras till BEM (Borås Energi och Miljö AB). Styrdokumenten är Riskpolicy och Riskhandbok. Bolagets yttrande i sammanfattning: Ändring av förkortning beträffande bolagsnamnet till BEM i texten sidan 8, respektive bilaga 4, sidan 2. (Borås Energi och Miljö AB). Hänvisning sker till bilaga 1 och Uppdrag till kommunala förvaltningar, bolag och kommunalförbund, sidan 2: Teknisk infrastruktur, värmeförsörjning. I dagsläget finns inom bolaget en Riskpolicy och Riskhandbok som anger hur olika risker inom t ex fjärrvärmeförsörjningen skall hanteras. Ytterligare åtgärdsförslag för att hantera säkerheten för fjärrvärmeförsörjningen anses därför inte behövas i dagsläget. Uppdraget som också föreslås i bilaga 1, sidan 2, är att informera privata fastighetsägare om hur långt kommunens ansvar för fjärrvärme sträcker sig Remissvaret/yttrandet är: att uppmärksamma (informera) fastighetsägare om var leveransgränsen

19 Kommunfullmäktiges handlingar 16 oktober 2008 B 419 är för fjärrvärme och vilket ansvar som kunden har för sin egen anläggning. (T ex drift av cirkulationspumpar etc och som hör till kundens anläggning). Ansvarig för detta är BEM (Borås Energi och Miljö AB). Kommentarer Förkortningen BEAB ändras till BEM (Borås Energi och Miljö AB).Uppdraget att ta fram åtgärdsförslag för ökad säkerhet i fjärrvärmeförsörjningen stryks, eftersom BEM anger att det finns i bolagets egen Riskpolicy och Riskhandbok. Uppdraget att informera privata fastighetsägare ändras så det överensstämmer med BEM:s formulering: att uppmärksamma (informera) fastighetsägare om var leveransgränsen är för fjärrvärme och vilket ansvar som kunden har för sin egen anläggning. (t ex drift av cirkulationspumpar etc och som hör till kundens anläggning). Kommundelsnämnden Centrum Kommundelsnämnden tillstyrker handlingsplanen med de ändringar som anges nedan. Kommentarer Ändringarna avser korrigeringar avseende de förändringar som skett sedan Sociala Blocket infördes. (Sidan 7 samt Bilaga 1, sidan 10). Ändringarna genonförs i HP. Kommundelsnämnden Sjöbo Sjöbo kommundelsnämnd har inget att erinra mot remissen. Kommentarer Gatunämnden Gatunämnden tillstyrker remissen med följande kommentarer och synpunkter och översändes till Kommunstyrelsen: Dispositionen och upplägget av planen med en separat uppdrags bilaga är bra och blir på det viset överskådlig. I sammanfattningen beskrivs risk- och sårbarhetsanalysen i mer generella termer varför Gatunämnden anser att exemplena på olycksdrabbade vägar som berörs här endast behöver beskrivas generellt i term av riksvägar samt att korsningsolyckor är förekommande. Under rubriken Kommunens förebyggande säkerhetsarbete bör för Gatukontoret del texten bytas ut till: Gatukontoret ansvarar för drift och underhåll av kommunens gator och vägar, broar, parker samt övriga allmänna platser, persontransporter, vatten- och avloppsreningsverksamt ledningar med tillhörande anordningar. Här finns de trafiksäkerhetsansvariga och de som projekterar och handlar upp trafikändringar, ett trafiksäkerhetsråd med medverkan från NTF, polisen m fl. Gatunämnden är tillika trafiknämnd. Viktiga styrdokument är: Vattentjänstlagen, vägtrafikförordningen, trafiknätsanalysen och miljöbalken. I stycket om effektsamband borde det vara möjligt att även få fram andra parametrar, åtgärder än bara inom räddningstjänstens område. Bland annat finns det många exempel inomtrafiksäkerhetsområdet så som reflexer, bilbälten, krockkuddar m m. Under rubriken Sammanfattning av risk- och sårbarhetsanalys står det om förhållandet mellanantalet trafikolyckor som överstiger antalet bränder. Varför görs denna jämförelse och behöver den vara med? För att få en bättre möjlighet att följa upp statistiken av trafikolyckor måste den officiella statistiken hämtas från vägverkets STRADA. I den statistik som redovisas där, finns det möjlighet att på ett helt annat sätt bryta ner statistiken för att finna orsakssammanhang. På sidan 15 bör även fallolyckor komma in under de olika typerna av olyckor. Under åtgärder inom sex prioriterade områden, samma sida, saknas de oskyddade trafikanterna som är en grupp som inte syns så tydligt i statistiken då mörkertalet för personolyckor är mycket stort. Denna grupp är många gånger helt dimensionerande för utformningen av trafiksäkerheten och måste också vara prioriterad samt även vara med under säkerhetsmålen i kommunen. Gatunämnden anser att det är viktigt med en forsatt satsning på denna utsatta trafikantgrupp. I bilaga 1 sidan 3, Transporter och vägtrafiken, kan konstateras att säkerhetsaspekten viddimensionering av vägar och broar ingår som en given del i konstruktionsarbetet och behöver inte vara med här. Däremot skall trafiksäkerheten beaktas vid upphandlingar. På sidan 4 står det att berörda nämnder ska erbjuda förarutbildning vilket strider mot förslaget om riktlinjerna för resor där de framgår att nämnderna skall tillse att personalen skall ha förarutbildning för att skjutsa andra i exempelvis minibussar. Gatukontoret tar fram alternativ på utbildningar till berörda nämnder. Vidare anser, i vart fall Gatunämnden att Kommunstyrelsen har samordningsansvaret för det övergripande vägnätet varför det som står från och med om Verka för att R 27s och nedåt inom denna åtgärd, där bör ansvaret ligga på Kommunstyrelsen och då blir Gatunämnden en medaktör. Inom området opinionsbildning, kampanjer etc saknas två viktiga aktörer, polisen och vägverket. På sidan 5 anser Gatunämnden återigen att STRADA skall vara det officiella instrumentet för att följa upp olyckorna inom trafikområdet och där vägverket samlar in informationen. Vägverket håller för närvarande på med försök med 30-skyltar som lyser när bussen stannar. Gatukontoret följer upp deras försöksverksamhet varför nämnden anser att denna åtgärd bör avvaktas med tills utvärderingen är gjord. Försök med gåbuss är lovvärt men där initiativet och ansvaret bör komma från skolan tillsammans med föräldraföreningar. Gatukontoret kan här vara en samarbetspartner för att få med trafiksäkerhetsfrågan på ett bra sätt. På sidan 6, Spridning av farliga ämnen, ser nämnden ett ansvar för det egna väghållningsområdet men där även vägverket är en stor medaktör vad det gäller vägvalsstyrning och skyltning inom deras väghållningsområde. Uppställningsplatser, parkeringsplatser, nattparkering, leveranser samt tidsstyrning av farligt gods är områden

20 B 420 Kommunfullmäktiges handlingar 16 oktober 2008 som Gatunämnden i dagsläget anser vara för tidigt för att kunna påta sig ett samordningsansvar. Här krävs ytterligare utredningar om ansvarsfrågorna. Däremot borde SÄRF var ensjälvskriven aktör i frågor som berör farligtgods hantering. Under rubriken på sidan 7, översvämningskartering bör även Byggnadsnämnden ingå samt att de går in i stället eller tillsammans med Gatunämnden under åtgärder för skred- och rasrisker. I bilaga 3 sidan 2 används IDA-portalen för vägtransportolyckor vilken måste bytas ut mot STRADA för bland annat få med skador på de oskyddade trafikanterna.(bilaga) Kommentarer Exemplen på olycksdrabbade vägar bör vara kvar. Avsnittet om Gatunämndens förebyggande säkerhetsarbetet ändras så det överensstämmer med remissvaret. Stycket med effektsamband kompletteras med effektsamband inom trafikområdet. Jämförelsen mellan antalet trafikolyckor och bränder tas bort. Södra Älvsborgs Sjukhus påbörjade sin registrering i Vägverkets register STRADA först under sommaren Uppgifterna som finns i STRADA i dagsläget är de som Polisen och registrerat och avser dödsfall och skadade på olycksplatsen, vilket även Räddningsverkets IDA-statistik som används här visar. Efterhand som tillgång till bättre statistik finns bör denna självklart användas. Bilaga 3 kompletteras med den statistik från STRADA. Säkerhetsaspekten vid dimensionering av vägar och broar stryks. Det ingår redan. Förarutbildning vid körning av minibuss ska krävas. Ändrar så att det framgår att nämnderna ska tillse att denna utbildning genomförs enligt Riktlinjer för resor som kommunen tagit fram. Avsnittet om trafikplanering i bilaga 1 ändras enligt Gatukontorets förslag. Avsnittet om opinionsbildning komplettas med Polisen och Vägverket enligt förslaget. Uppföljning av olyckor enligt LSO bör användas som underlag för trafiksäkerhetsplanering. Denna åtgärd tas inte bort som Gatunämnden föreslår. Texten kompletteras med att STRADA också används. Gatunämnden inväntar att Vägverkets pågående försök med 30- skyltar som lyser när bussen stannar utvärderats. Om försöken visar sig ge goda resultat ska åtgärder genomföras. Försök med Gåbussar ändras enligt Gatunämndens förslag till att ansvar och initiativ får komma från skolor och föräldraföreningar och genomföras vid någon/några skolor där det finns intresse och behov. Vägvalsstyrning farligt gods ändras enligt Gatunämndens förslag. Samordningsansvaret läggs på Kommunstyrelsen i stället för Gatunämnden. I arbetet med lokal översvämningskartering samt åtgärder för skred- och rasrisker ska även byggnadsnämnden delta. I de fall STRADA ger bättre statistik än IDA kommer den att användas. Detta gäller framför allt för statistik efter att SÄS nyligen börjat rapportera i STRADA. Går det få fram statistik över döda och skadade oskyddade trafikanter så görs denna komplettering. Polismyndigheten i Västra Götaland, Närpolisområde Borås Polismyndigheten har tagit del av handlingsplanen. Risk- och sårbarhetsanalysen är väl underbyggd och välgjord. Därav är förslag på åtgärder under helt realistiska. Polismyndigheten samverkar med flera parter där den kommunala handlingsplanen föreskriver inriktningar samt åtgärder. Främst när det gäller trafikplanering, droger och alkohol i trafiken samt förebyggande arbete i brottsförebyggande rådet. Polismyndigheten är positiv till de uppdrag som handlingsplanen visar och ser fram mot fortsatt samverkan i de uppdrag där polisen är en samarbetspartner. Kommentarer Västra Götalandsregionen, Prehospitalt och katastrofmedicinskt centrum I sammanfattningen, sid 2, och i inledningen, sid 4, sker änvisning till ett lagrum om extraordinära händelser som har upphört. Skall i stället anges; Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544) som gäller från 1 september I övrigt har PKMC inga synpunkter på handlingsplanen. Kommentarer Ändrar enligt förslag. Kommundelsnämnden Trandared Kommundelsnämnden har inga avvikande synpunkter på handlingsplanen och kommer att använda planen som underlag för kommundelens egen handlingsplan. Nämnden vill dock understryka vikten av att informera allmänheten om den enskildes ansvar, som beskrivs på sidan 5 i remissen. Kommentarer Information till allmänheten om den enskildes ansvar enligt LSO är viktigt. Detta bör särskilt SÄRF tänka på inom sitt ansvarsområde. Kommundelsnämnden Sandhult Kommundelsnämnden Sandhult tillstyrker svar på remiss Förslag till handlingsplan för förebyggande arbete med skydd mot olyckor och extraordinära händelser. Nämnden godkänner förslag till tidsplan för handlingsplanen (se bilaga).

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program mot hemlöshet Hemlöshet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, sakkunnig 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning genomfördes

Läs mer

Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Information och vägledning

Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Information och vägledning Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Information och vägledning 2Produktion: Samordning Socialdepartementet för att motverka Form: Blomquist och förebygga

Läs mer

Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län

Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län TJÄNSTEMANNAREMISS Dnr: KSL/12/0170 2013-03-15 Förvaltningschefer i Stockholms läns kommuner inom socialtjänst eller motsvarande Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-03-11 SN 2014/0140 0480-450885

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-03-11 SN 2014/0140 0480-450885 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-03-11 SN 2014/0140 0480-450885 Socialnämnden Hemlöshet 2014 Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med anledning av

Läs mer

Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012

Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012 Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012 2012-05-31... 1 1 Inledning... 2 2 Datainsamling... 4 2.1 Datainsamling... 4 2.2 Tillförlitlighet... 4 3 Resultat...

Läs mer

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012 Revisionsrapport Arbete kring hemlösa Halmstads kommun Christel Eriksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund 2 3 Granskningsresultat 3 3.1 Socialstyrelsens kartläggning av hemlösa 2011 3

Läs mer

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Socialförvaltningen Boendeenheten Tjänsteskrivelse 1(6) Karin Säfström 046-35 57 94 Karin.safstrom@lund.se Socialnämnden i Lund Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Sammanfattning

Läs mer

hemlöshet en strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden

hemlöshet en strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden hemlöshet många ansikten mångas ansvar en strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Regeringen har presenterat en strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

2015-09-16. Svar på motion Utanförskap i hemlöshet

2015-09-16. Svar på motion Utanförskap i hemlöshet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (9) 2015-09-16 Socialnämnden Dnr Son 2015/203, Kst 2015/85 Svar på motion Utanförskap i hemlöshet Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag 1. Socialnämnden översänder förvaltningens

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-08-11 SN 2014/0140 0480-450885

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-08-11 SN 2014/0140 0480-450885 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 4-8- SN 4/4 48-45885 Socialnämnden Hemlöshet 4 Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med anledning av informationen. Bakgrund

Läs mer

Överenskommelse om ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län

Överenskommelse om ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län REKOMMENDATION 2013-10-10 Dnr KSL/12/0170 För kännedom: Socialnämnd eller motsvarande Förvaltningschef inom socialtjänsten eller motsvarande Äldrenämnd eller motsvarande Förvaltningschef inom socialtjänsten

Läs mer

Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad 2013. Redovisning av akut hemlöshet situation 1

Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad 2013. Redovisning av akut hemlöshet situation 1 Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad Redovisning av akut hemlöshet situation Carin Nilsson Mars Innehållsförteckning Sammanfattning... Inledning... Socialstyrelsens definition av hemlöshet... Målgrupp

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

2011-04-05. Rapport över ej verkställda beslut enligt socialtjänstlagen SoL och lag om service till funktionshindrade LSS. (AU 83) Dnr KS 2010-167

2011-04-05. Rapport över ej verkställda beslut enligt socialtjänstlagen SoL och lag om service till funktionshindrade LSS. (AU 83) Dnr KS 2010-167 FALKENBERG Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg / I 2011-04-05 102 Rapport över ej verkställda beslut enligt socialtjänstlagen SoL och lag om service till funktionshindrade.

Läs mer

Riktlinje för Riskanalys och Intern kontroll

Riktlinje för Riskanalys och Intern kontroll Diarienummer: 2015/560-KS-004 Riktlinje för Riskanalys och Intern kontroll Beslutad av kommunstyrelsen 2015 XX - XX program policy handlingsplan riktlinje 1 Riktlinje för Riskanalys och Intern kontroll

Läs mer

PROTOKOLL. Sammanträdesdatum 2014-03-04 KOMMUNSTYRELSENS SOCIALA UTSKOTT

PROTOKOLL. Sammanträdesdatum 2014-03-04 KOMMUNSTYRELSENS SOCIALA UTSKOTT STENUNGSUNDS KOMMUN Tid 08:30-11:30 KOMMUNSTYRELSENS SOCIALA UTSKOTT Plats Skeppet Ledamöter Lillemor Arvidsson (M) ordförande Janette Olsson (S) vice ordförande Thomas Danielsson (C) Jan Rohlén (S) Ersättare

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Kartläggning av hemlösa år 2013. 2014-02-12 Vår referens. Karin Andersson Utvecklingssekreterare. Karin.Andersson@malmo.

Tjänsteskrivelse. Kartläggning av hemlösa år 2013. 2014-02-12 Vår referens. Karin Andersson Utvecklingssekreterare. Karin.Andersson@malmo. SIGNERAD 2014-01-28 Malmö stad Stadskontoret 1 (10) Datum 2014-02-12 Vår referens Karin Andersson Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse Karin.Andersson@malmo.se Kartläggning av hemlösa år 2013 STK-2013-969

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Dokumentets syfte Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att ensamkommande barn som placerats i Nacka kommun får en rättssäker handläggning.

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

MODULBOENDET VID SIVIK SAMT BOENDESITUATIONEN FÖR PERSONER SOM ÄR UTAN BOSTAD I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS 2015-156

MODULBOENDET VID SIVIK SAMT BOENDESITUATIONEN FÖR PERSONER SOM ÄR UTAN BOSTAD I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS 2015-156 1/1 Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse Datum: 2015-03-25 Förvaltning: Kommunledningskontoret Handläggare: Ola Ingevaldson Telefon: 0523/61 31 19 E-post: ola.ingevaldson@lysekil.se MODULBOENDET VID SIVIK

Läs mer

Regeringsuppdrag etableringshinder. Peter Karpestam

Regeringsuppdrag etableringshinder. Peter Karpestam Regeringsuppdrag etableringshinder Peter Karpestam Uppdraget Del 1: Belysa konkreta etableringsproblem med fokus på områden där kunskap saknas. Del 2: Lämna förslag på åtgärder som kan underlätta för svaga

Läs mer

Karl-Arne Larsson (C), ordförande Inga-Lill Hellgren (S) Susanne Stambolidou Tellebo (FP) Jan Plantin (M)

Karl-Arne Larsson (C), ordförande Inga-Lill Hellgren (S) Susanne Stambolidou Tellebo (FP) Jan Plantin (M) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (24) Plats och tid Vård och omsorgsförvaltningen, Heby, kl 08.30-12.00 Beslutande Karl-Arne Larsson (C), ordförande Inga-Lill Hellgren (S) Susanne Stambolidou Tellebo (FP) Jan Plantin

Läs mer

Reviderad överenskommelse om ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län

Reviderad överenskommelse om ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-01-14 SN-2013/4196.103 1 (3) HANDLÄGGARE Berit Knutmejer 08-535 377 11 Berit.Knutmejer@huddinge.se Socialnämnden Reviderad

Läs mer

Hemlöshet många ansikten, mångas ansvar

Hemlöshet många ansikten, mångas ansvar Hemlöshet många ansikten, mångas ansvar Plan för genomförande av regeringens strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2007 2009 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad Mellan Arbetsförmedlingen och Malmö stad genom JobbMalmö

Läs mer

Social- och omvårdnadsnämnden 2012-04-17 2 (15) Social- och omvårdnadsnämnden

Social- och omvårdnadsnämnden 2012-04-17 2 (15) Social- och omvårdnadsnämnden Social- och omvårdnadsnämnden 2012-04-17 1 (15) Plats och tid Stadshuset, sessionssalen kl. 13.00 15.15 Paragrafer 34-45 BESLUTANDE Ledamöter Tjänstgörande ersättare ÖVRIGA Ersättare Namn Christer Johansson

Läs mer

Sammanträdesprotokoll 9-18

Sammanträdesprotokoll 9-18 Sammanträdesprotokoll 9-18 Sammanträde med Skultuna kommundelsnämnd Sammanträdesdatum Onsdagen den 25 februari 2009 Plats och tid Skultunagården kl. 16:00-17:15 Närvarande ledamöter Ordförande Sven Svensson

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Helsingborgs stads bostadssociala program

Helsingborgs stads bostadssociala program KÄRNFASTIGHETER 2013-12-13 SID 1(12) Helsingborgs stads bostadssociala program Inledning I den här rapporten följer en översyn av det bostadssociala programmet. Syftet med rapporten är att kartlägga stadens

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

Socialnämnden. Susanna Karlsson (S), Linda Söder Jonsson (S), Elisabeth Järvinen (MP), Lena Norstedt (C), Yvonne Ericsson (M)

Socialnämnden. Susanna Karlsson (S), Linda Söder Jonsson (S), Elisabeth Järvinen (MP), Lena Norstedt (C), Yvonne Ericsson (M) Socialnämnden 1 Plats och tid Kommunhuset, Hellqvistsalen, Kungsör, tisdagen den 17 mars 2015, klockan 15:00-18.15 ande Marie Norin Junttila (S) ordförande, Kristin Fernerud (S), Marita Pettersson (S),

Läs mer

ÅTVIDABERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2007-11-27

ÅTVIDABERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2007-11-27 Kf 144 Ks 208 Dnr 2007-269 269 Medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening Ärendebeskrivning Åtvidabergs kommuns intresseanmälan om medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening har behandlats av föreningens

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag.

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. 1(16) Plats och tid Kommunstyrelsesalen Kommunkontoret Charlottenberg kl 09.00-12,00 13.00-15.50 Beslutande Lars-Magnus Pålsson (M), ordförande Lars-Erik Andersson (C) Birgitta Eklund (S) Hans-Peter Jessen

Läs mer

Namnge det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan.

Namnge det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan. Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Arbetsförmedlingen 1 Namnge det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan. Remiss Remissvar

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem. vård- och omsorgsboenden

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem. vård- och omsorgsboenden ÄLDREFÖRVALTNINGEN UPPHANDLING OCH UTVE CKLING TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 0801-88/2012 2013-02-26 Handläggare: Marita Sundell 08-508 36 205 Revidering av tillämpningsanvisningar från 2012-04-24 Tillämpningsanvisningar

Läs mer

Socialnämnden. Sammanträdesprotokoll 2013-02-19. Plats och tid Lokal Roten, kl. 13.50 16.15 Beslutande. Ej tjänstgörande ersättare

Socialnämnden. Sammanträdesprotokoll 2013-02-19. Plats och tid Lokal Roten, kl. 13.50 16.15 Beslutande. Ej tjänstgörande ersättare Sida 1/11 Plats och tid Lokal Roten, kl. 13.50 16.15 Beslutande Ej tjänstgörande ersättare Krister Olsson (S) Agnetha Persson (C) Pernilla Ekelund (FP), tjänstgörande ersättare för Thomas Löfgren (M) Anneli

Läs mer

PM: Politik för att minska hemlösheten

PM: Politik för att minska hemlösheten PM: Politik för att minska hemlösheten Bakgrund En fast bostad är ett grundläggande mänskligt behov, likt mat och kläder, och också en rättighet. I Stockholms stad finns närmare 3000 personer som saknar

Läs mer

Karl-Arne Larsson (C), ordförande Åke Malmqvist (MP) ersättare för Susanne Stambolidou Tellebo (FP) Jan Plantin (M) Kristina Pettersson (S)

Karl-Arne Larsson (C), ordförande Åke Malmqvist (MP) ersättare för Susanne Stambolidou Tellebo (FP) Jan Plantin (M) Kristina Pettersson (S) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (14) Plats och tid Vård och omsorgsförvaltningen, Heby, kl 12.30 16.00 Beslutande Karl-Arne Larsson (C), ordförande Åke Malmqvist (MP) ersättare för Susanne Stambolidou Tellebo

Läs mer

Socialnämnders respektive ideella föreningars ansvar för god kvalitet m.m. vid utförandet av insatser enligt socialtjänstlagen

Socialnämnders respektive ideella föreningars ansvar för god kvalitet m.m. vid utförandet av insatser enligt socialtjänstlagen Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder, ideella föreningar m.fl. Nr 2/2012 Februari 2012 Socialnämnders respektive ideella föreningars ansvar för god kvalitet m.m. vid utförandet av insatser enligt socialtjänstlagen

Läs mer

MPHASIS. Mutual Progress on Homelessness through Advancing and Strengthening Information Systems

MPHASIS. Mutual Progress on Homelessness through Advancing and Strengthening Information Systems MPHASIS Mutual Progress on Homelessness through Advancing and Strengthening Information Systems Funded by EUROPEAN COMMISSION Employment, Social Affairs and Equal Opportunities DG National Context Statement

Läs mer

Socialnämnden 2015-09-10

Socialnämnden 2015-09-10 100 Redovisning av delegationsbeslut enl. 35 Kommunallagen... 2 101 Budgetuppföljning med delårsredovisning... 3 102 Delgivningar... 4 103 Internkontroll... 5 104 Verksamhetsinformation... 6 105 Rapport

Läs mer

Eva Pettersson, nämndsekreterare Monica Hammar, socialchef Lena Larsson, äldreomsorgschef Linda Tolliner, ekonom. Eva Pettersson Sekreterare

Eva Pettersson, nämndsekreterare Monica Hammar, socialchef Lena Larsson, äldreomsorgschef Linda Tolliner, ekonom. Eva Pettersson Sekreterare Socialnämnden 2011-01-24 1 (10) 6-14 PLATS OCH TID Socialkontoret, Hagfors, kl 13.00 15.00 BESLUTANDE Åsa Johansson (S), ordförande Ulla Lundh (S) Margot Carlsson (S) Thomas Pettersson (S) Gunilla Östlund

Läs mer

Social- och omvårdnadsnämnden 2015-05-19 1 (13) Stadshuset Sessionssalen 13.00 16.00

Social- och omvårdnadsnämnden 2015-05-19 1 (13) Stadshuset Sessionssalen 13.00 16.00 Social- och omvårdnadsnämnden 2015-05-19 1 (13) Plats och tid Stadshuset Sessionssalen 13.00 16.00 Paragrafer 56-65 BESLUTANDE Ledamöter Namn Christer Johansson (S) ordförande Ingvar Jansson (S) Anna Zöögling

Läs mer

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Hässleholm 1 september 2014 Projektledare Birgitta Greitz, Socialstyrelsen Verksamhet med personligt ombud Tio försöksverksamheter Utvärderingen av försöksverksamheterna

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Rapport ej verkställda beslut enligt socialtjänstlagen m fl lagar. (AU 59) KS 2013-186

Rapport ej verkställda beslut enligt socialtjänstlagen m fl lagar. (AU 59) KS 2013-186 kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-03-04 70 Rapport ej verkställda beslut enligt socialtjänstlagen m fl lagar. (AU 59) KS 2013-186 KF Beslut Kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Arbetsutskottets

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

PROTOKOLL. Sammanträdesdatum 2014-09-02 KOMMUNSTYRELSENS SOCIALA UTSKOTT

PROTOKOLL. Sammanträdesdatum 2014-09-02 KOMMUNSTYRELSENS SOCIALA UTSKOTT Tid 08:30-10:30 KOMMUNSTYRELSENS SOCIALA UTSKOTT Plats Skeppet Ledamöter Lillemor Arvidsson (M) ordförande Janette Olsson (S) vice ordförande Thomas Danielsson (C) Jan Rohlén (S) Christian Andersson (FP)

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(9)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(9) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(9) Plats och tid Yxningen, kommunhuset, kl. 08:30 10:25 Beslutande Ledamöter Thomas Lidberg (S), ordförande Peder Griph (S) Astrid-Marie Jonsson, (C) Övriga närvarande Linda

Läs mer

LESSEBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida

LESSEBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialnämnden 2011-05-25 2 SN 66 Dnr 35.11 700 Fastställande av patientsäkerhetsplan 2011 Patientsäkerhetslag (SFS 2010:659) syftar till att främja hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården. Vårdgivaren

Läs mer

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-04-08

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-04-08 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-04-08 24 (38) 53 MODULBOENDET VID SIVIK SAMT BOENDESITUATIONEN FÖR PERSONER SOM ÄR UTAN BOSTAD I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS 2015-156 Socialnämnden

Läs mer

Rutin för lex Sarah 2014-11-01

Rutin för lex Sarah 2014-11-01 RUTIN FÖR LEX SARAH Rutin för lex Sarah 2014-11-01 Bakgrund och syfte Den 1 juli 2011 trädde nya bestämmelser om lex Sarah i kraft. De nya bestämmelserna ska tillämpas inom hela socialtjänsten. Det innebär

Läs mer

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun 1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

En dag om hemlöshet i Stockholms län

En dag om hemlöshet i Stockholms län En dag om hemlöshet i Stockholms län 09.00 09.30 Länsstyreslens arbete med att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Henrik Weston, Länsstyrelsen 09.30 10.15 Gemensamma mål grund för

Läs mer

70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta?

70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta? 70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta? Reflektioner över ej verkställda beslut inom socialtjänsten. Johan Brisfjord, Inspektionen för vård och omsorg Problemet med ej verkställda beslut

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

2012-05-25. Göran Björklund

2012-05-25. Göran Björklund KALLELSE 1 (6) 2012-05-25 Kommunstyrelsens ledamöter och ersättare kallas härmed till sammanträde i Kommunstyrelsens sessionssal i Stadshuset, måndage agen den 4 juni 2012, kl 14.00. Ulf Olsson Göran Björklund

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden 2012-11-21 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2012/133-809 Fritidsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till protokollet Sammanfattning Kommunfullmäktige

Läs mer

Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer

Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer Trosa kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om vissa kommunala befogenheter; SFS 2009:47 Utkom från trycket den 17 februari 2009 utfärdad den 5 februari 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap.

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

VÄGEN TILL EGEN BOSTAD

VÄGEN TILL EGEN BOSTAD VÄGEN TILL EGEN BOSTAD Information om socialtjänstens arbete med bostadsfrågor Östervåla Harbo Vittinge Huddunge Tärnsjö Runhällen Morgongåva Heby Vem kan ha rätt till bostad via socialtjänsten? I Socialtjänstlagen

Läs mer

Meddelandeblad. Information om nya bestämmelser om lex Sarah

Meddelandeblad. Information om nya bestämmelser om lex Sarah Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom socialtjänsten och LSS, förvaltningschefer Landsting: nämnder med ansvar enligt LSS, förvaltningschefer Huvudmän för yrkesmässigt

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

SJÖBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Vård- och omsorgsnämnden 2012-08-30 92

SJÖBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Vård- och omsorgsnämnden 2012-08-30 92 Plats och tid Kommunhuset, Sessionsalen, kl. 18.30-20.10 Beslutande Berit Lundström (M) Lena Blennow-Andersson (M) Irene Norrman (M) Bodil Czernyson (C) Ethel Thulin (SJP) Yvonne Roos (S) Liz-Beth Persson

Läs mer

Riktlinje för SoL Vuxna

Riktlinje för SoL Vuxna nternati Riktlinje för SoL Vuxna Beslutad av Individ- och familjenämnden 29 mars 2012 program policy handlingsplan riktlinje Riktlinje för SoL Vuxen program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Höstkonferens Lokal och regional krisberedskap 2014. Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga

Höstkonferens Lokal och regional krisberedskap 2014. Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga Höstkonferens Lokal och regional krisberedskap 2014 Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga Organisationen och dess ansvar, verksamhet och geografi Borås Stads organisation Stadshuskoncernen,

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Öster Kommunstyrelsens kontor Björn Moe Datum 2015-04-22 Dnr Till Kommunstyrelsen Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering Ansökan

Rutin ärendes aktualisering Ansökan Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer

1,619-0 4- Fax +46 010-788 56 46 Org nr 202100-6537 BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6)

1,619-0 4- Fax +46 010-788 56 46 Org nr 202100-6537 BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6) BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6) Avdelning mitt Ann Fagerlind ann.fagerlindgivo.se Eskilstuna kommun Arbetsmarknads- och familjenämnden 631 86 Eskilstuna Ärendet Egeninitierad

Läs mer

REGLEMENTE INTERN KONTROLL

REGLEMENTE INTERN KONTROLL REGLEMENTE INTERN KONTROLL Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område. Den ska vara vägledande för beslut och styrning. En policy som är av principiell beskaffenhet

Läs mer

Revisionsrapport Utskottsorganisation. Ragunda kommun

Revisionsrapport Utskottsorganisation. Ragunda kommun Revisionsrapport Utskottsorganisation. Ragunda kommun 30Augusti 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Budgetprocessen... 3 3. Revisionell bedömning... 6 Sammanfattning På uppdrag av kommunens

Läs mer

Vård- och omsorgsutskottet

Vård- och omsorgsutskottet Sida 1/11 Plats och tid Kommunhuset, lokal Strået, kl. 13.30 14.45 Beslutande Övriga deltagare Krister Olsson (S), ordförande Anette Hallberg (S) Agnetha Persson (C) Thomas Löfgren (M) Pernilla Ekelund

Läs mer

Vägledning för Hyresgarantier

Vägledning för Hyresgarantier Vägledning för Hyresgarantier Januari 2012 2(9) INNEHÅLL 1 Versionshantering... 3 2 Syfte... 3 3 Vad är en kommunal hyresgaranti?... 3 4 För vem?... 4 4.1 Behovsprövning... 4 5 Omfattning på hyresgarantin...

Läs mer

Revisionsrapport. Stadsrevisionen i Örebro. Förstudie - ej verkställda gynnande SoL-beslut Socialnämnderna i Örebro kommun

Revisionsrapport. Stadsrevisionen i Örebro. Förstudie - ej verkställda gynnande SoL-beslut Socialnämnderna i Örebro kommun Revisionsrapport Förstudie - ej verkställda gynnande SoL-beslut Socialnämnderna i Örebro kommun Stadsrevisionen i Örebro Ingrid Norman, certifierad kommunal revisor Förstudie - ej verkställda SoL-beslut

Läs mer

Socialnämnden Sammanträdesdatum Sida 2013-01-22 1 (13)

Socialnämnden Sammanträdesdatum Sida 2013-01-22 1 (13) 2013-01-22 1 (13) Plats och tid Älmhults kommunhus 22 januari 2013 kl. 8.30 10.45 Beslutande Övriga deltagande Vidar Lundbäck (C), ordförande Ann Johansson (S), andre vice ordförande Annelie Olin (C) Gun-Britt

Läs mer

Socialnämnden 2015-08-17 1(14)

Socialnämnden 2015-08-17 1(14) Socialnämnden 2015-08-17 1(14) Plats och tid Nämndrummet kl 13.00-16.30 Beslutande Solweig Gard (S) ordförande Margareta Ivarsson (C) Anders Englund (S) ersätter Daniel Hjelm (S) Jan Jansson (S) ersätter

Läs mer

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport.

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport. Greger Nyberg Yrkesrevisor 044-309 3207, 0768-87 00 04 greger.nyberg@skane.se 1 (8) Granskning av Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport., Höganäs kommun,

Läs mer

Utveckling av statistik om socialtjänstens insatser gällande bistånd till boende

Utveckling av statistik om socialtjänstens insatser gällande bistånd till boende Utveckling av statistik om socialtjänstens insatser gällande bistånd till boende Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Dnr SN13/38 RIKTLINJER för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Socialnämnden 2013-12-19 Dnr SN13/38 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Målgrupper... 3 2.1 Målgrupp för insats enligt

Läs mer

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG Ku 1 i BESLUTSFÖRSLAG Tillämpning av LOV under 65 år Sociala omsorgsnämnden beslutade 2015-04-21 att tillämpa hemtjänstvalet för personer 18-64 år, enligt uppdrag i budget, för de personer som har hemtjänst

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna

Läs mer

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 1 2003-03-21 STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 Bakgrund Individ- och familjeomsorgen i kommunen styrs på många sätt av den nationella lagstiftning som finns. Till

Läs mer

nriktningsmål sociala insatser för vuxna

nriktningsmål sociala insatser för vuxna I nriktningsmål sociala insatser för vuxna Antagna av kommunfullmäktige 2003-05-26, 123 Ersätter Inriktningsmål för individ- och familjeomsorg antagna av Kommunfullmäktige 1996-11-25 i de delar som avser

Läs mer

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16 Handlingsplan Då barn misstänks far illa Reviderad 2015-05-16 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning s. 2 Förord s. 3 Vad säger lagen om anmälningsplikt? s. 4 Vad innebär detta i praktiken? s. 4 Vad

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Konkurrensutsättningsplan 2014-2016 Social- och äldrenämnden

Konkurrensutsättningsplan 2014-2016 Social- och äldrenämnden Styrdokument, plan 2013-09-11 Dnr SÄN/2013:259 Konkurrensutsättningsplan 2014-2016 Social- och äldrenämnden Nivå: Social- och äldrenämnden Antagen: Social- och äldrenämnden den 15 oktober 2013 Reviderad:

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer