Bilaga 2: Miljökonsekvensbeskrivning
|
|
- Camilla Gerd Axelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bilaga 2: Miljökonsekvensbeskrivning Lakvattenhantering Avesta Vatten och Avfall AB Uppdragsnr:14031 Status:Slutversion
2 Sida 2 (37)
3 Bilaga 2: Miljökonsekvensbeskrivning Lakvattenhantering Avesta Vatten och Avfall AB Beställare Avesta Vatten och Avfall AB Symeoni Andriopoulou Konsult Vatten & Miljöbyrån i Sverige AB Bergvikskurvan 11C Luleå Organisationsnummer: Telefon: E-post: fornamn.efternamn@vmbyran.se Hemsida: Uppdragsledare: Charlotta Lindberg Handläggare: Ulf Pettersson, Roland Hägglund Granskare: Anna Mäki Sida 3 (37)
4 Sida 4 (37)
5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Områdesbeskrivning Karlslunds deponiområde Fastigheter och bostadsområden inom området Planförhållanden Översiktsplan Detaljplan Hydrologi Dalälvens avrinningsområde (uppströms Grytnäsåns inflöde) Grytnäsån avrinningsområde Karlslunds avfallsdeponi Flora och fauna Geologi Friluftsliv Kultur och fornminnen Transporter Lakvatten Bakgrundsbelastning Dalälven Grytnäsån Skyddade områden Lokalisering Nollalternativ Alternativ 1 (förordat alternativ) Alternativ Alternativ Alternativ Motivering till valt alternativ Miljökonsekvenser Naturmiljö Landskapsbild Geologi Sida 5 (37)
6 6.1.3 Hydrologi Vattenkvalitet Flora och fauna Buller Luft Lukt Kulturmiljö och fornminnen Rekreation och friluftsliv Boendemiljö Naturresurser Energi Markanvändning Kemikalier Avfall Byggnadsskedet Miljömål Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Skadeförebyggande åtgärder Kontroll av verksamheten Sammanfattning av miljökonsekvenserna Referenser Sida 6 (37)
7 Sida 7 (37)
8 ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING Karlslunds avfallsanläggning drivs av Avesta Vatten och Avfall AB (Avesta Vatten). Deponiverksamheten inom området upphörde Inom anläggningen har hushållsavfall, grovavfall, aska samt avfall från Gränges aluminium deponerats. Mellanlagring av farligt avfall, elektronikskrot och kylmöbler sker även idag inom anläggningen. Deponierna i Karlslund ger upphov till lakvatten som behandlas lokalt för att sedan pumpas till Krylbo avloppsreningsverk. I och med lakvattnets sammansättning med bl.a. högt ph samt höga klorid- och ammoniumhalter belastas reningsverkets processer hårt. Lakvattnets sammansättning medför att reningsverkets slam förorenas så att det inte går användas som t.ex. jordförbättring på åkermark. För att minska belastningen från anläggningens lakvattenutsläpp planerar Avesta Vatten en ny lakvattenanläggning inom deponiområdet samt sluttäckning av befintliga deponier. Sluttäckningen av deponierna har påbörjats. Täckningen görs i etapper och beräknas vara färdig senast Uppförande av lakvattenanläggningen ska genomföras parallellt med sluttäckningen av den avslutade deponin då de jordmassor som grävs ut för dammarna avses användas som sluttäckningsmaterial. Sluttäckningen behandlas inte vidare i denna miljökonsekvensbeskrivning, då den inte berörs av den aktuella tillståndsprövningen. Lakvattenanläggningen för lakvatten från Karlslund kommer att utformas med två dammar och en översilningsyta som fungerar som ett slutpoleringssteg. En damm kommer att luftas intensivt så ammoniumkväve i lakvattnet oxideras till nitrat (nitrifikation). För att förlänga vattnets uppehållstid samt effektivisera oxidationsprocessen under växtsäsongen kommer dammen att utrustas med flytväggar. Den andra dammen planeras att huvudsakligen användas som utjämningssystem. Efter genomförd sluttäckning förväntas lakvattenflödet från Karlslunds avfallsdeponi vara cirka m 3 /år och infiltrationen förväntas minska till nära noll. När det är säkerställt att den lokala reningen ger avsedd effekt kommer det behandlade lakvattnet att pumpas till recipienten Dalälven. Som utsläppspunkt förordas Månsbo i närheten av Kyrkbron, Avesta. Utsläppta mängder näringsämnen, klorid och metaller (kg/dygn) från avfallsanläggningen kommer att utgöra en försumbar andel av motsvarande transport i Dalälven. För de närboende till projektet är den mest påtagbara miljökonsekvensen den påverkan de planerade dammvallarna har på landskapsbilden. Dammvallarna planeras därför att anläggas med tanke på säkerhet, estetik och landskapsbild. Miljötillstånd för verksamheten söks enligt kap. 9 miljöbalken där denna miljökonsekvensbeskrivning beskriver de miljökonsekvenser som projektet förväntas orsaka. Miljökonsekvenserna från projektet har bedömts vara små Sida 8 (37)
9 1 OMRÅDESBESKRIVNING 1.1 Karlslunds deponiområde Karlslunds avfallsdeponi togs i drift under 1960-talet. Fram till början av 1980-talet fanns en sopförbränningsanläggning på området. Sedan den lagts ned har området endast använts för deponering av avfall. Enligt ett beslut från koncessionsnämnden för miljöskydd från 1984, tilläts deponering av aska, jordmassor, byggnadsavfall samt mindre mängder slaktavfall, latrin och hushållsavfall. Sedan 1981 har Gränges Aluminium haft tillstånd att deponera avfall från aluminiumsmältverket i området (Bodén, 2013). Uppdelningen av avfallet inom områdets olika deponidelar framgår av Figur 1. Figur 1: Karlslunds avfallsanläggning med sluttäckningsplan, Sweco 2014 Deponiverksamheten i Karlslund upphörde (Miljörapport 2013). Sedan dess bedrivs endast mellanlagring och sortering samt drift av en återvinningscentral (ÅVC). En avslutningsplan är framtagen för deponin samt inlämnad till Länsstyrelsen i december Enligt avslutningsplanen planeras sluttäckningen genomföras i etapper: : Sluttäckning aluminiumdeponi : Sluttäckning bygg- och grovavfallsdeponi : Sluttäckning askdeponi Inför varje etapp avses anmälan lämnas in till Länsstyrelsen där mer detaljerade uppgifter beskrivs vad gäller material, tidplan och kontroll av utförande. I samband med sluttäckning kommer ÅVC att flyttas till annan plats i kommunen Sida 9 (37)
10 Lakvattenhanteringen inom deponiområdet består idag av två dammar (Figur 2). Från aluminiumdelen av deponin leds lakvatten i en dräneringsledning till en damm (Al-damm, m 3 ), där vattnet luftas intensivt (Figur 3). Därefter pumpas vattnet till det norra lakvattendiket, där lakvatten från ask- och grovavfallsdeponierna tillförs. Vattnet leds därefter via det norra lakvattendiket till en utjämningsdamm med en volym av m 3 (Figur 4) innan det pumpas till Krylbo ARV genom det kommunala spillvattennätet. Krylbo ARV drivs av Avesta Vatten och har drygt anslutna personekvivalenter. Figur 2: Översiktsbild Karlslunds avfallsanläggning med lakvattendammarna markerade. Figur 3: Luftad Al-damm med deponiområdet i bakgrunden Sida 10 (37)
11 Figur 4. Damm för lakvatten från ask- och industrideponin. Norra dikets inlopp i dammen syns längst bort i bild. 1.2 Fastigheter och bostadsområden inom området I Figur 5 visas fastigheter närbelägna till Karlslunds avfalls- respektive lakvattenanläggning med röda cirklar. Lakvattenanläggningen gränsar i norr mot fastigheterna Sör Nävde 15:8 och 19:19. Fastigheten Sör Nävde 13:11 ligger i anslutning till avfallsanläggningens infart. Ca 250 m söder om avfallsanläggningen ligger fastigheten Ingevallsbo 4:3 som omfattar olika typer av bostäder. Det närmaste större bostadsområdet, Skogsbo, är beläget ca 1 km söder om anläggningen (Figur 5 och Figur 6) Sida 11 (37)
12 Figur 5: Omgivande bostadsfastigheter är markerade med röd ring. (Källa: Lantmäteriet) Figur 6: Lokalisering av avfallsanläggningen i förhållande till större bostadsområden i Avesta. (Källa: Lantmäteriet) Sida 12 (37)
13 1.3 Planförhållanden Översiktsplan Området som är aktuellt för den nya lakvattenanläggningen ligger på gränsen mellan två delområden (Sn6 och J6) i Avesta kommuns översiktsplan (Figur 7). Båda delområdena gränsar till sjön Nävdens södra strand. Nävden är enligt Avesta kommuns vattenvårdsplan (1993) vatten med högt skyddsvärde. Delområde Sn6 (HÄLLSÄNGARNA), mellan sjön Nävdens sydvästra strand och Skogsbo, karaktäriseras främst av skogsområden med stora natur- och rekreationsvärden. Området innehåller ett cirka 3 hektar stort skogsområde som är avsatt för naturvårdsändamål och skyddat från bebyggelseplaner. Området ingår delvis i bevarandeprogram för odlingslandskapet, Länsstyrelsen, 1994:1. Strandområdet i norr ingår i länets naturvårdsprogram, nr 17 Nävden (klass II), intresse för friluftsliv och natur. Genom området korsar två kraftledningar (130 kv och 220 kv) och en sträckningskorridor för naturgas. Bebyggelsen i Skräddarbo ligger inom det kommunala verksamhetsområdet för vatten. Delområdet J6 (DAMMEN-INGEVALLSBO) karakteriseras i översiktsplanen som jordbruksområde. Grytnäsån dränerar genom området från Nävdens södra strand mot Dalälven. Skog längs med ån som berörs av strandskyddet är miljöcertifierad enligt FSC. Området ingår delvis i länets naturvårdsprogram nr 17 Nävden (klass II) intresse för friluftsliv samt i bevarandeprogrammet för odlingslandskapet, Länsstyrelsen 1994:1. Inom delar av området gäller utökat strandskydd enligt Länsstyrelsens beslut Avståndet mellan Grytnäsån och den östra gränsen av området där lakvattenanläggningen planeras varierar mellan 30 och 70 m. Vid bebyggelsen Dammen finns en större gemensam enskild vattentäkt. Bebyggelsen vid Ingevallsbo ligger inom kommunens verksamhetsområde för vatten. Genom området korsar en 220 kv kraftledning och länsväg 731. Figur 7: Områdets placering i förhållande till Sn6 och J6 samt Grytnäsån (Källa: Lantmäteriet) Sida 13 (37)
14 1.3.2 Detaljplan Området för lakvattenanläggningen omfattas inte av någon kommunal detaljplan eller har områdesbestämmelser enligt Avesta kommuns översiktsplan (2007). Föreslagen utsläppspunkt till Dalälven vid Månsbo omfattas av delområde G56, som enligt 3 kap. MB är utpekat som riksintresse för kulturminnesvård. Ingen ny bebyggelse får därmed tillkomma inom området utöver kompletteringar på redan ianspråktagna tomtplatser. 1.4 Hydrologi Dalälvens avrinningsområde (uppströms Grytnäsåns inflöde) Dalälvens avrinningsområde uppströms sammanflödet med Grytnäsån uppvisar en area av km 2 (SMHI). Under perioden visade Dalälven följande medelvattenföringar vid denna punkt ( Medelvattenföring = 346 m 3 /s Medelhögvattenföring = 878 m 3 /s Medellågvattenföring av 137 m 3 /s. Markanvändningen inom delavrinningsområdet domineras av skogsmark (77%), jordbruksmark (2,6%), bebyggd mark (1,0%), Mosse (7,3%), Kärr (0,6%), sjöar (6,3%), Kalfjäll (0,5%) och övrig mark (4,6%) Grytnäsån avrinningsområde Grytnäsåns avrinningsområde sträcker sig från Dammsjön, söder om Garpenberg, via sjön Nävden (cirka 1 km uppströms avfallsdeponin), Jädersjön och Kungsgårdssjön till Dalälven nedströms Avesta/Krylbo (Figur 8) Sida 14 (37)
15 Figur 8: Grytnäsåns avrinningsområde (Källa: SMHI bearbetad av Vatten & Miljöbyrån AB). Sammanlagt är ån cirka 30 km lång (SMHI) och avrinningsområdet 87 km 2. Under perioden visade Grytnäsån följande medelvattenföring vid sammanflödet till Dalälven: Medelvattenföring = 0,8 m 3 /s Medelhögvattenföring = 4,5 m 3 /s Medellågvattenföring av 0,1 m 3 /s. Markanvändningen inom delavrinningsområdet domineras av skogsmark (67%), jordbruksmark (21%), sjöar (7%) och bebyggd mark (3%). Jordarterna inom delavrinningsområdet utgörs av morän (40%), finjord/lera (23%), grovjord (9%), tunn jord och kalt berg (8%), sjöytor (7%), torv (6%) och urban mark (3%). Högre partier i området domineras av graniter och morän. Vid sjön Nävden är kärrtorv och silt de dominerande jordarterna för att nedströms Grytnäs övergå till lermarker Karlslunds avfallsdeponi Karlslunds avfallsdeponi ligger inom Grytnäsåns avrinningsområde (Figur 8). En vattendelare cirka 300 m väster om avfallsanläggningen medför att tillrinningsområdet för anläggningen är litet. Områdets topografi orsakar att ytvatten och grundvatten avrinner i riktning mot Grytnäsån (Figur 9). Mätningar visar att relativt stora vattenmängder dränerar från det avslutade deponiområdet och att en relativt liten vattenmängd infiltrerar genom marken. Detta bedöms bero på markens relativt låga Sida 15 (37)
16 permeabilitet (SWECO, 2013) samt det topografiska förhållandet vilket medför att området utgör ett utströmningsområde för grundvatten. Figur 9: Karta över avfallsanläggningens närområde med huvudsakliga flödesriktningar för vatten markerade (karta bearbetad av Vatten & Miljöbyrån AB) Sida 16 (37)
17 1.5 Flora och fauna Området närmast Karlslunds avfallsanläggning domineras av åkermark och skogsmark (Figur 10). Sjön Nävden är belägen cirka 1 km norr om anläggningen. Häger och fiskgjuse återfinns i sjöns omgivning. I Grytnäsån nedströms Nävden är följande växtarter vanliga: starr, bredkaveldun, vattenpest, svalting, andmat, näckrosor, sprängört, besksöta, igelknopp, blomvass, fackelblomster, säv, fräken, lånke och jättegröe. Här finns också ålnate, näckmossa, olika grönalger, topplösa och strandlysing. Bäver förekommer i övre delarna av Grytnäsån. Figur 10: Karlslunds avfallsanläggning med omgivning. 1.6 Geologi Berggrundskartan från Sveriges Geologiska Undersökning (Figur 11) visar att berggrunden i verksamhetsområdet består av granit och andra sura intrusiva bergarter. SGUs jordartskarta över området (Figur 12) visar på jordarter bestående av morän, postglacial lera och sand Sida 17 (37)
18 Figur 11: SGUs berggrundskarta över området (Källa: Sveriges geologiska undersökning bearbetad av Vatten & Miljöbyrån AB). Figur 12: SGUs jordartskarta över området (Källa: Sveriges geologiska undersökning bearbetad av Vatten & Miljöbyrån AB) Sida 18 (37)
19 En geoteknisk undersökning av åkermarken direkt norr om deponiområdet visar på jordarterna lerig silt som överlagrar morän d.v.s. jordarter med låg vattengenomsläpplighet (permeabilitet 2,1x10-10 och 10-9 m/s) (SWECO, 2013). Vid undersökningen grävdes sex provgropar (Figur 13). Den generella tendensen var ett ökat lerinnehåll mot djupet samt en grundvattennivå kring eller djupare än 4 meter. Vid två lokaler övergick de finkorniga jordarterna till mer grovkorniga mot djupet (grusig morän) samt vid en lokal påträffades block vid 3,8 meters djup. Grundvattenrör i områdets norra del visade grundvattennivåer mellan 3,5 och 4 meters djup. Ett grundvattenrör i områdets södra del visade på en grundvattennivå av 0,5 meter. Figur 13: Resultat från geoteknisk undersökning av åkermarken direkt norr om nuvarande anläggning. PG= provgrop, GV=grundvatten (Sweco 2013) 1.7 Friluftsliv Området ligger på cykelavstånd från Avesta. Området kring sjön Nävden ingår i länets naturvårdsprogram och har viss betydelse för friluftslivet, som t ex turridning med islandshäst i Ingevallsbo, utflykter till badplatser vid sjön Nävden och skogsvandringar. Under 1980-talet köpte kommunen in Ryttnäset med ambitionen att använda området till friluftsändamål. 1.8 Kultur och fornminnen Under första hälften av 1900-talet, fram till 1945, pågick kruttillverkning vid sjön Nävdens södra strand. Området kring tillverkningsplatsen kallas "Smäll ååv". Ett flertal lämningar från verksamheten i form av sprängämnesförråd, vaktstuga, bostadsruiner, sprängämnesmagasin mm återfinns fortfarande på plats. Området vid sjön Nävden ingår i bevarandeprogrammet för odlingslandskapet (Länsstyrelsen 1994:1) som bland annat består i att skogsklädda stränder hålls öppna av kor som betar inom området Sida 19 (37)
20 1.9 Transporter Transporter till området sker huvudsakligen genom Kyrkbron längs från Myrgatan och Kyrkogatan och Skogsbovägen (vid Skogsbo förort). Ett annat alternativ är genom trafikplats Dalahästen och Get Johannas väg som mötas med Skogsbovägen vid Borgers väg. 2 LAKVATTEN Lakvatten från Karlslunds avfallsdeponi behandlas idag på plats via luftning i den s.k. aluminiumdammen och i Krylbo avloppsreningsverk varefter det släpps ut i Dalälven. Genom att lufta vattnet minskas främst kvävehalterna i vattnet (Tabell 1). Tabell 1: Obehandlat (vid inloppet till Al-damm) och behandlat lakvatten innan vidare pumpning till Krylbo avloppsreningsverk. Provtagningslokal Tot-N NH 4-N Tot-P Cl - COD BOD 7 Inlopp Aluminiumdamm (mg/l) Utlopp Aluminiumdamm (mg/l) Till avloppsreningsverk (mg/l) , Till avloppsreningsverk (kg/dygn) , ,6 Mängder och halter metaller i renat lakvatten från Karlslunds avfallsdeponi innan vidare pumpning till Krylbo avloppsreningsverk är presenterade i Tabell 2. Tabell 2: Mängder och halter av metaller i behandlat lakvatten innan viadre pumpning till Krylbo avloppsreningsverk. Zn Cu Pb Cr Cd As Ni Co Mängd (kg/dygn) 0,0055 0,0069 0,0001 0,0007 0, ,0019 0,0083 0,0004 Halter (µg/l) ,6 3,5 0,3 8,6 38 1,8 Lakvattenflödet från Karlslund utgör en betydande belastning på Krylbo avloppsreningsverk. Under 2012 utgjorde lakvattenflödet nästan 3 % av reningsverkets totalt inkommande flöde. De parametrar som främst orsakar störningar på reningsverket är högt ph, alkalinitet, klorid och ammoniumkväve. De utsläppta mängderna per dygn av olika element utgör dock en försumbar andel av transporten motsvarande element i Dalälven (jämför Tabell 1 och Tabell 2 med Tabell 3 och Tabell 4). För att se hur lakvattnets kvalitet varierar med tiden har Avesta Vatten genomfört analyser under åren 2011 till Flera element (Figur 14) visar relativt liten variation mellan åren (t.ex. kväve, ammoniumkväve, klorid, konduktivitet, alkalinitet). COD och BOD 7 visar större variationer där COD Sida 20 (37)
21 visar lägre halter under 2014 jämfört med övriga år och BOD 7 visar högre halter under 2013 jämfört med övriga år. Koppar, arsenik och zink är de metaller (Figur 15) som visat högst haltvariationer under samma period. Figur 14: Lakvattnets innehåll av icke metaller. Mätningarna utförda i september och i juni Figur 15. Lakvattnets metallinnehåll vid mätningar i september och i juni Sida 21 (37)
22 3 BAKGRUNDSBELASTNING Dalälven Medelhalten (mg/l) och den totala transporten (kg/dygn) av kväve, fosfor och klorid i Dalälven norr om sammanflödet med Grytnäsån för perioden är presenterade i Tabell 3 (SMHI). Tabell 3: Transporterade mängder (kg/dygn) och halter (mg/l) av totalkväve och totalfosfor i Dalälven. Tot-N Tot-P Cl Mängd (kg/dygn) Halter (mg/l) 0,423 0,010 1,8 Enligt Naturvårdsverkets riktlinjer klassas vattendrag med totalkvävehalter på <0,450 mg/l och totalfosforhalter på mellan 0,007 och 0,015 mg/l som näringsfattiga vattendrag med låga kvävehalter. Den totala transporten (kg/dygn) och medelhalten (µg/l) av metaller i Dalälven vid Långhag, mellan Borlänge och Avesta, är presenterade i Tabell 4 (Havs och vattenmyndigheten, SMED Rapport Nr 104, 2012). Tabell 4: Transporterade mängder (kg/dygn) och halter µg/l) av metaller i Dalälven. Zn Cu Pb Cr Cd As Ni Co Mängd (kg/dygn) ,9 6,6 0,3 6,6 8,7 3,6 Halter (µg/l) 7,90 1,10 0,13 0,22 0,01 0,22 0,29 0,12 Jämfört med Naturvårdsverkets halter för tillståndsbedömning klassas Zn, Cu, Cr, Cd som metaller med låga halter och Pb, As och Ni klassas som metaller med mycket låga halter. Enligt vattenvårdsplanen för Dalälvens avrinningsområde bedöms omfattningen av olika miljöproblem i Dalälven vid Avesta vara enligt följande (Tabell 5): Tabell 5: Bedömning av vattenkvalitet i Dalälven vid Avesta enligt Dalälvens vattenvårdsplan. Miljöproblem Försurning Näringstillförsel Miljögifter inkl. metaller Reglering Rensning och rätning Vandringshinder Bedömning enligt vattenvårdsplanen Obetydligt Stort Stort Litet Litet Litet Sida 22 (37)
23 3.1.2 Grytnäsån Inget kontrollprogram finns antaget för Grytnäsåns vattenkvalitet. De källor som främst kan påverka vattenkvaliteten i Grytnäsån är: Slagghögar från nedlagd gruvindustri vid källflödet I trakten av Pålsbenningssjön, söder om Garpenberg, finns gamla slagghögar från gruvverksamhet. Från dessa slagghögar lakas metaller ut som transporteras vidare via Grytnäsåns källflöden. En viss del av metallerna är partikelbundna och kan antas sedimentera i sjöarna Pålsbenningssjön och Nävden. Näringsämnen och organiskt material längs med vattensystemet Mellan Nävdens utlopp och Grytnäsåns nedre del belastas vattensystemet främst av näringsämnen och organiskt material från åkermark och bebyggelse. Medelhalten (mg/l) och den totala transporten (kg/d) av kväve och fosfor i Grytnäsån vid sammanflödet med Dalälven för perioden är presenterade i Tabell 6 (SMHI). Den höga belastningen av näringsämnen leder till att syrebrist kan uppstå i lugna partier längs med ån under sommaren. För att minska det generella läckaget av näringsämnen har hushållsavlopp inom området anslutits till det kommunala reningsverket i Krylbo. Tabell 6: Transporterade mängder (kg/dygn) och halter (mg/l) av totalkväve och totalfosfor i Grytnäsån. Tot-N Tot-P Mängd (kg/dygn) Halt (mg/l) Klorid, ph, alkalinitet och ammonium från Karlslund grovavfallsdeponering Lakvatten från Karlslunds grovavfallsdeponi pumpas till avloppsreningsverket i Krylbo. Lakvattnet innehåller förhöjda halter av främst klorid (6900 mg/l) och kväve (280 mg/l) och ammoniumkväve (240 mg/l) samt har en hög alkalinitet (1200 mg/l), konduktivitet (>2000 ms/m) och ph (8,7). Enligt vattenvårdsplanen för Dalälvens avrinningsområde bedöms omfattningen av olika miljöproblem i Grytnäsåns delavrinningsområde vara enligt följande (Tabell 7). Grytnäsåns påverkan på Dalälven är dock begränsad i och med dess jämförelsevis låga vattenföring. Tabell 7: Bedömning av vattenkvalitet i Grytnäsån vid sammanflödet med Dalälven enligt Dalälvens vattenvårdsplan. Miljöproblem Försurning Näringstillförsel Miljögifter inkl. metaller Reglering Rensning och rätning Vandringshinder Bedömning enligt vattenvårdsplanen Obetydligt Stort Obetydligt Obetydligt Obetydligt Litet Sida 23 (37)
24 4 SKYDDADE OMRÅDEN Området kring Karlslunds avfallsanläggning är inte skyddat via något riksintresse, nationalpark, reservat eller Natura-2000 område. Det närmaste skyddade området är sjön Nävden som ingår i länets naturvårdsprogram och program för friluftsliv samt bevarandeprogram för odlingslandskapet (Länsstyrelsen 1994:1). Nävden har även ett högt skyddsvärde enligt kommunens vattenvårdsplan från Månsbo vid den föreslagna utsläppspunkten i Dalälven är utpekat som riksintresse för kulturminnesvård. Ingen ny bebyggelse får därmed tillkomma inom området utöver kompletteringar på redan ianspråktagna tomtplatser. 5 LOKALISERING De olika alternativen för lokaliseringen av projektets delar är presenterade i Figur 16. Figur 16: Lokalisering av olika alternativa lösningar för rening av lakvatten från Karlslund. (Källa: Lantmäteriet bearbetad av Avesta Vatten) Sida 24 (37)
25 5.1 Nollalternativ Nollalternativet för detta projekt betyder att lakvatten från deponierna fortsatt kommer behandlas på plats genom luftning samt uppsamling i utjämningsmagasin för att sedan överledas till Krylbo ARV. Avloppsreningsverket i Krylbo kommer därmed även i fortsättningen att belastas av lakvatten från Karlslunds avfallsanläggning och slammet från reningsverket kommer inte att kunna återanvändas utan måste behandlas. Nuvarande dammars placering kommer att påverka deponins sluttäckning i och med att de delvis ligger inom området som kommer att täckas. 5.2 Alternativ 1 (förordat alternativ) Den lokala lakvattenanläggningen föreslås etablera direkt norr om Karlslunds avfallsanläggning i Skogsbo, som ligger 3,5 km norrut om centrala Avesta och ca 600 m söder om sjön Nävden. Området avgränsas mot väster av länsvägen 731, mot öster av fastigheterna Sör Nävde 23:7 och Axelsbo 3:1 och mot norr av fastigheterna Sör Nävde 19:19 och 15:8. Anläggningen kommer att lokaliseras i närheten av Grytnäsån som regleras av strandskyddet. Avståndet mellan Grytnäsån och den östra gränsen av området där lakvattenanläggningen planeras varierar mellan 30 och 70 m. En buffert i form av ett skogsområde sparas mellan ån och lakvattenanläggningen. Alternativ 1 bygger på att två dammar anläggs i områdets södra del, nära de befintliga deponierna. En översilningsyta som fungerar som ett slutpoleringssteg kommer även att anläggas. I och med det korta avståndet mellan de avtäckta massorna från dammarna och avfallsdeponierna kan de avtäckta massorna nyttjas för sluttäckning av avfallsdeponin. En damm kommer att luftas intensivt så att ammoniumkväve i lakvattnet oxideras till nitrat (nitrifikation). För att förlänga vattnets uppehållstid samt effektivisera oxidationsprocessen under växtsäsongen kommer dammen att utrustas med flytväggar eller styrskärmar. Genom styrskärmar kan den luftade dammen även modifieras så att den har både luftade och oluftade delar, vilket främjar nitrifikation och denitrifikation. Den andra dammen planeras att huvudsakligen användas som utjämningsmagasin. Översilningsytan avser att komplettera kvävereningen genom ytterligare nitrifikation samt upptag av nitrat (NO 3) i växter. Genom att behandla vatten via en översilningsyta kan även partiklar filtreras bort samt organiska ämnen brytas ned. De växtsystem som översilningsytan planeras baseras på kommer att bestå av olika vatten- och kvävekrävande gräs- och lövträdsarter, vilka har god tolerans mot höga salthalter. Översilningsytan kommer att utformas så att den tar emot en mindre del av den totala lakvattenmängden. Den största delen lakvatten kommer att avledas direkt till recipienten (Dalälven) efter rening i dammarna. Rening av lakvatten kommer att ske under växtsäsongen. Under vintersäsongen kommer bildat lakvatten huvudsakligen att lagras i de båda dammarna inför kommande växtsäsong. I ett inledningsskede kommer lakvattnet att pumpas till Krylbo avloppsreningsverk. En ny ledning anläggs mellan reningsanläggningen och den planerade utsläppspunkten Månsbo, belägen på den norra stranden av Dalälven i de centrala delarna av Avesta. Utsläppspunkten är lokaliserad nedströms ett vattenskyddsområde och karakteriseras av bra omblandning. Då mätningar visar att kvävereduktionen i dammarna är tillfredsställande leds det behandlade lakvattnet direkt, eller via översilningsytan, till utsläppspunkten i Månsbo. Områdets utseende vid reningsanläggningen kommer att ändras i och med att åkermarkens översta jordlager (ca. 2 m) avtäcks och de två dammarna anläggs. Genom att utnyttja den naturliga topografin Sida 25 (37)
26 kan den avtäckta ytan och de anlagda dammarna utformas och anpassas till landskapet på ett estetiskt tilltalande sätt. 5.3 Alternativ 2 Lokal reningsanläggning vid Karlslund enligt ovan. Utsläppspunkten i Dalälven lokaliseras till Åsbo. Åsbo ligger i närheten av trafikplatsen Dalahästen och vid Åsbobron. Österut finns Avestas golfklubb. Älven vid utsläppspunkten karakteriseras av grunda områden. 5.4 Alternativ 3 Området norr om den befintliga anläggningen tas inte i anspråk. Befintliga lakvattendammar och diken grävs istället ur och tätas i kombination med en tät sluttäckning av deponierna. Liksom alternativ 1 och 2 pumpas lakvatten till Krylbo ARV under ett inledningsskede, varefter det senare leds direkt till Dalälven. En ny ledning anläggs mellan anläggningen och utsläppspunkten i Dalälven, enligt ovan antingen till Månsbo eller till Åsbo. Alternativet ger ett mindre ingrepp i omgivande miljö och mindre konflikt med den bofasta befolkningen inom området. Problem förutses med detta alternativ främst på grund av utrymmesskäl och hög grundvattenyta inom området. Den kommande sluttäckningen av deponierna planeras delvis täcka området där dammarna idag ligger vilket innebär att de kommer att fyllas igen och därmed inte kan nyttjas om inte dammvallarna byggs på höjden, vilket bedöms som orealistiskt. Det finns inte heller plats för någon översilningsyta inom området. Den höga grundvattenytan kan medföra att vatten pressas in genom botten och/eller sidorna på de befintliga dammarna när de grävs ur och tätas. 5.5 Alternativ 4 En lokal reningsanläggning i form av luftade lakvattendammar anläggs i Rembo (cirka 4 km nordväst om Avesta, längs med väg 70, nära flygplatsen). I Rembo finns ett avloppsreningsverk som i nuläget inte är i drift och där luftade lakvattendammar kan anläggas. Anläggningens befintliga utloppsledning kan utnyttjas för utsläpp av behandlat lakvatten till Dalälven. Alternativet kräver dock en ny överföringsledning från Karlslund. Utsläppspunkten till Dalälven vid Rembo bedöms som mindre lämplig då den ligger i en nyckelbiotop samt inom Dalälvens vattenskyddsområde. I området bedrivs aktivt fiske från såväl båt som land och öring sätts årligen ut i älven. Strömförhållandena på den tilltänkta utsläppsplatsen bedöms inte var lämpliga, då det finns en kraftig bakström vid denna plats. Yttre skyddsområdet för Germundsbo sträcker sig hit. 5.6 Motivering till valt alternativ Avesta Vatten har i tidigare skeden av projektet utrett andra reningstekniker, som omvänd osmos. Alternativen har förkastats av såväl tekniska som ekonomiska orsaker, varför den valda tekniken med luftade dammar kompletterat med översilningsyta har bedömts som det mest lämpliga ur såväl teknisk som investerings- och driftskostnadssynpunkt Sida 26 (37)
27 Med hänvisning till de beskrivningar av de olika alternativen som anges i föregående avsnitt, förordas alternativet med en lokal lakvattenanläggning bestående av två luftade dammar och en översilningsyta i området direkt norr om avfallsanläggningen, följt av överledning till Månsbo och utsläpp i recipienten Dalälven vid Månsbo (alternativ 1 Figur 16). En viktig orsak till det förordade alternativet är att utsläppspunkten inte finns i eller i närheten av något naturvärdesområde. Ledningsdragningen till Månsbo och Åsbo bedöms likvärdig. I alternativet uppnås synergieffekter då uppgrävda massorna från de nyanlagda dammarna kan användas vid sluttäckningen av avfallsdeponin, vilket ger minskade transporter av täckmaterial till området. I och med att lakvattenanläggningen placeras i närheten av deponin erhålls en så lokal lösning som möjligt. 6 MILJÖKONSEKVENSER 6.1 Naturmiljö Landskapsbild Landskapsbilden på området där dammarna anläggs kommer att påverkas. Det övre skiktet av markytan kommer att schaktas bort för att användas vid sluttäckning av deponin. Genom att nyttja de naturliga variationerna i topografin vid utformning och placering av dammarna kan den negativa påverkan minimeras. Landskapsbilden vid utsläppspunkten i Dalälven kommer inte att påverkas Geologi Geologin i området kommer inte att påverkas. De översta lösa jordlagren (ca 2 m) där nya dammar planeras kommer att schaktas bort Hydrologi Vid utformningen av dammarna kommer hänsyn att tas till Grytnäsåns känsliga miljö. Lakvatten kommer att förhindras att avrinna mot ån vid t.ex. driftstörningar i pumpanläggningen. Som en följd av sluttäckningen av deponin förutses en större andel vatten ledas bort från deponiområdet som ytvatten mot Grytnäsån. Ytvattnets tillskott förväntas ha en positiv på påverkan på Grytnäsån. Översilningsområdet kommer att konstrueras med en tät botten för att minimera läckage av föroreningar till grundvattnet. De växtsystem som översilningsytan planeras baseras på kommer att bestå av olika vatten- och kvävekrävande gräs- och lövträdsarter, vilka har god tolerans mot höga salthalter. Vatten från Karlslund som idag släpps ut i Dalälven vid Krylbo avloppsreningsverk kommer att i framtiden släppas ut längre uppströms i älven. Denna förändring kommer inte att påverka Dalälvens vattenföring i och med att tillskottet från Karlslund är litet Sida 27 (37)
28 6.1.4 Vattenkvalitet Vattenkvaliteten i Dalälven vid det renade lakvattnets utsläppspunkt kommer inte påverkas negativt. Detta i och med att det renade lakvattnet snabbt späds ut cirka 400 gånger när det når Dalälven. Grundvattnet inom reningsanläggningen kan dock påverkas negativt om dammarnas botten inte är täta Flora och fauna Genom markavtäckningen kommer den flora och fauna som idag finns i det aktuella området att försvinna. Marken är idag brukad för vallodling. Sannolikheten att det idag finns skyddsvärda växter på området bedöms som liten. Påverkan på insekter, markhäckande fåglar och groddjur förväntas bli större. Vissa arter, t.ex. groddjur och vissa fåglar, kan gynnas av dammarnas tillkomst Buller Bullerstörningar kan förutses uppstå för de närboende under anläggningstiden. Bullernivåerna förväntas inte överskrida naturvårdsverkets riktlinjer för buller från byggarbetsplatser. Under driftsfasen kommer buller främst att kunna uppstå från pumpar. Detta kan dock åtgärdas genom att pumparna byggs in Luft Under anläggningsskedet kommer lastmaskiner mm att ge upphov till avgaser. Detta är en tillfällig påverkan som bedöms som försumbar. Vid luftning kan aerosoler bildas i direkt anslutning till luftningsaggregaten och spridas vidare. Eventuell påverkan bedöms bli lokal inom verksamhetsområdet och inte påverka närboende Lukt Kvävehaltigt lakvatten kan ge upphov till lukt, speciellt om luftningen inte fungerar optimalt. Lakvattensdammarna planeras därför att lokaliseras inom området så långt som möjligt från bebyggda grannfastigheter. Utformning, dimensionering och drift av luftningsutrustningen är av stor betydelse för att inte luktolägenheter ska uppstå. 6.2 Kulturmiljö och fornminnen Inga kända kulturmiljöer eller fornminnen kommer att påverkas av verksamheten. Månsbo vid den föreslagna utsläppspunkten i Dalälven är utpekat som riksintresse för kulturminnesvård. Ingen ny bebyggelse får därmed tillkomma inom området utöver kompletteringar på redan ianspråktagna tomtplatser Sida 28 (37)
29 6.3 Rekreation och friluftsliv Ingen påverkan på friluftsliv eller rekreation förutses, då dammarna kommer att anläggas på mark som idag brukas för jordbruksändamål. 6.4 Boendemiljö Två fastigheter ligger i nära anslutning och vetter mot avfallsanläggningen. En fastighet är en året runt bostad den andra är ett fritidshus. Boendemiljön för personer i de två fastigheterna kan främst komma att påverkas av att mark som tidigare använts som jordbruksmark kommer att användas till en reningsanläggning där två lakvattendammar och en översilningsyta anläggs. Störningar kan främst uppstå vad gäller buller under anläggningsskedet, landskapets estetik samt tillfälliga olägenheter vad gäller lukt i anslutning till driftstörningar som t.ex. med luftningssystemet. 6.5 Naturresurser Energi Under anläggningsskedet kommer energi i form av drivmedel för anläggningsfordon att användas. Under driftsskedet begränsas energiförbrukningen till luftningsanläggningen och pumpning av vattnet från avfallsanläggen till lakvattendammarna och vidare till utsläppspunkten i Dalälven. Motsvarande pumpning sker idag till Krylbo Markanvändning Markanvändningen övergår från att vara jordbruksmark till att fungera som en reningsanläggning för lakvatten med hjälp av lakvattendammar och översilningsyta. De delar av området som inte kommer att användas till dammarna kommer att återplanteras Kemikalier Vid luftningsdammarna kommer inga kemikalier att användas, utom i anläggningsskedet då drivmedel till lastfordon etc. kommer att användas. Genom att vatten från Karlslund renas på plats och inte längre kommer att belasta Krylbo avloppsreningsverk kan kemikalieförbrukningen där komma att minska Avfall Viss sedimentering kommer att ske i dammarna, som därför kan komma att behöva grävas ur efter ett antal år. Sedimentet hanteras som avfall. Genom att lakvattnet inte leds till Krylbo avloppsreningsverk kommer slammet från reningsverket att kunna användas som jordförbättringsmedel istället för att hanteras som ett avfall. 6.6 Byggnadsskedet Sida 29 (37)
30 Den påverkan som uppstår under byggnadsskedet är framför allt buller, eventuellt damning och utsläpp av avgaser från anläggningsfordon. Det är av essentiell betydelse att de nya dammarna kan anläggas innan de befintliga dammarna läggs igen i samband med sluttäckningen av deponin. Logistiken och tidsplaneringen av projektet är därmed mycket viktiga för att verksamheten vid Karlslund ska fungera Sida 30 (37)
31 7 MILJÖMÅL 7.1 Nationella miljömål Riksdagen har antagit 16 olika miljökvalitets mål. Nedan följer en kort sammanställning av dem och i vad mån verksamheten kommer att påverka målen. Nationella miljömål 1. Begränsad klimatpåverkan Ingen påverkan Utsläpp av växthusgaser ska minska 2. Frisk luft Halterna av svaveldioxid, kväveoxid, marknära ozon, partiklar och benso(a)pyren och utsläppen av flyktiga organiska ämnen ska minska 3. Bara naturlig försurning Försurning av sjöar, vattendrag och skog ska minska, utsläpp av svaveldioxid och kväveoxid ska minska 4. Giftfri miljö Information och kunskap om giftiga ämnen, utfasning av giftiga ämnen, dioxiner och kadmium på giftfri nivå, efterbehandling av förorenade områden, minskning av riskerna med kemikalier 5. Skyddande ozonskikt Positiv påverkan, då kväve renas via lakvattendammar och översilningsytor Positiv påverkan då anlagda översilningsytor minskar kväveutsläpp Positiv påverkan, då behandlingen av lakvatten lokalt medför förbättrad slamkvalitet vid Krylbo ARV Ingen påverkan Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen ska ha upphört 6. Säker strålmiljö Ingen påverkan 7. Ingen övergödning Utsläpp av fosfor- och kväveföreningar, ammoniak och kväveoxid ska minska Positiv påverkan, förbättrad rening av lakvatten ger minskat tillskott av kväve i Dalälven Sida 31 (37)
32 8. Levande sjöar och vattendrag Behandlar skydd av natur- och kulturmiljöer, restaurering av vattendrag, vattenförsörjningsplaner, utsättning av djur och växter, åtgärdsprogram för hotade arter 9. Grundvatten av god kvalitet Skydd av grundvattenförande geologiska formationer, grundvattennivåer, rent vatten för dricksvattenförsörjning 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård Möjligen viss positiv påverkan på Grytnäsån p g a ökat flöde Risk för negativ påverkan om dammarna anläggs felaktigt och läckage av förorenat vatten sker Ingen påverkan Skydd av miljöer, strategi för kulturarv och odlingsmiljöer, åtgärdsprogram för hotade marina arter, bifångster, uttag och återväxt av fisk, buller och andra störningar, utsläpp av olja och kemikalier 11. Myllrande våtmarker Strategi för skydd och skötsel, myrskyddsplaner, skogsbilvägar, våtmarker i odlingslandskapet, åtgärdsprogram för hotade arter 12. Levande skogar Viss positiv påverkan, då dammar och översilningsytor kan ses som våtmarker Ingen påverkan Långsiktigt skydd av skogsmark, förstärkt biologisk mångfald, skydd för kulturmiljövärden, åtgärdsprogram för hotade arter 13. Ett rikt odlingslandskap Ängs- och betesmarker, småbiotoper, kulturbärande landskapselement, växtgenetiska resurser och inhemska husdjursraser, åtgärdsprogram för hotade arter, kulturhistoriskt värdefulla ekonomibyggnader 14. Storslagen fjällmiljö Negativ påverkan på åkermark som tas i anspråk av lakvattenanläggningen. Ingen påverkan Skador på mark och vegetation, buller, natur- och kulturvärden, åtgärdsprogram för hotade arter 15. God bebyggd miljö Planeringsunderlag, kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, buller, uttag av naturgrus, avfall, energianvändning mm i byggnader, god inomhusmiljö Tillfällig negativ påverkan i anläggningsskedet, risk för negativ påverkan avseende landskapsbild Sida 32 (37)
33 16. Ett rikt växt- och djurliv Hejdad förlust av biologisk mångfald, minskad andel hotade arter, hållbart nyttjande Liten risk för negativ påverkan lokalt, möjlighet till positiv påverkan pga våtmark Genom att Dalarnas miljömål 2013 publicerats upphörde Dalarnas miljömål från 2007 att gälla. De nationella miljömål som har betydelse för länet och de regionala anpassningarna benämns tillsammans regionala miljömål. 8 MILJÖKVALITETSNORMER Miljökvalitetsnormer (MKN) är juridiskt bindande styrmedel i miljöbalken. De används för att förebygga eller åtgärda miljöproblem. Miljökvalitetsnormer kan fastställas av regeringen eller av en myndighet som regeringen utser. Det finns i dag normer för utomhusluft, vattenförekomster, fisk- och musselvatten samt omgivningsbuller. För utomhusluft finns det gränsvärden för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, bly, partiklar, bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel och benso(a)pyren. Miljökvalitetsnormerna för omgivningsbuller avser buller från vägar, järnvägar, flygplatser och industriell verksamhet. Med industriell verksamhet avses bland annat avfallsanläggningar. Se Tabell 8. Tabell 8: Naturvårdsverkets riktvärden för utomhusbuller vid nyetablering av industri, angivna som ekvivalent ljudnivå. Värdena i tabellen anger frifältsvärden och gäller vid bostadsbebyggelse. Bullervärden för friluftsområden gäller vid sk tysta områden (tidigare opåverkade av buller) Tidpunkt Klockslag Bullervärde vid bostäder Bullervärde vid friluftsområden Dagtid 07:00 18:00 50 db(a) 40 db(a) Kvällstid, helger 18:00 22:00 45 db(a) 35 db(a) Nattetid 22:00 07:00 40 db(a) 35 db(a) Momentant 22:00 07:00 55 db(a) 50 db(a) Verksamheten bedöms inte bidra till att miljökvalitetsnormerna för buller överskrids. Verksamheten bedöms inte heller bidra till att miljökvalitetsnormerna för ytvatten överskrids (Miljökvalitetsnormer Bottenhavets vattendistrikt) Sida 33 (37)
34 9 SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Under anläggningstiden kommer maskiner att orsaka buller och utsläpp till luft. Risk för utsläpp till mark och grundvatten finns från maskiner och fordon. Planerade dammvallar kommer att påverka landskapsbilden vilket närboende kan störas av. De skydds- och skadeförebyggande åtgärder som kommer att vidtas under anläggningstiden är följande: Påverkan från maskiner på miljön minimeras genom att i huvudsak använda miljöklassade fordon och drivmedel. Förvaring av diesel- och oljeprodukter kommer att ske på sätt som uppfyller gängse normer. Beredskap i form av saneringsplaner under byggtiden ska finnas för att minimera läckage av till exempel drivmedel. Naturvårdsverkets riktlinjer för buller på byggarbetsplatser ska följas (NFS 2004:15) Dammar och dammvallar byggs med tanke på säkerhet, estetik och landskapsbilden. Under drifttiden kommer följande åtgärder att vidtas: Vid drift av anläggningen kan pumpar komma att ge upphov till visst buller. Vid behov kan pumpar byggas in för att buller vid omgivande bostäder inte ska överskrida naturvårdsverkets riktlinjer. För att förebygga olyckor skall dammar (beroende på deras utformning) vara inhägnade. Lakvattendammar och lakvattendiket skall ha sådan kapacitet så att de kan buffra för vårflod och höga flöden. Deras dimensionering skall säkerställa att läckage av lakvatten till omgivningen förhindras samt utlakning ur och flykt av sediment förhindras. Åtgärder för skydd mot insyn kompletteras med trädridåer vid norra sidan. Utpumpning från dammarna får inte ske vid bortgrävning av sediment. Uppslammat material skall sedimentera innan utpumpning återupptas. Översilningsytor skall utformas så att utlakning av ackumulerade föroreningar förhindras. Vegetationen på översilningsytor skall skördas med jämna mellanrum för att optimera tillväxten hos grödorna. Den skördade vegetationen får inte användas till foder eller dylikt utan bör förbrännas i en panna som har vederbörliga tillstånd. 10 KONTROLL AV VERKSAMHETEN Ett kontrollprogram enligt Förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll kommer att utarbetas i samråd med tillsynsmyndigheten innan arbetet påbörjas. Kontrollprogrammet ska möjliggöra kontroll av att tillståndets villkor följs. Kontrollprogrammet kommer att fokusera på kvalitet på utgående vatten från lakvattenanläggningen och vid utsläppspunkten till Dalälven, liksom på lukt. Det ska ange mätmetoder, mätfrekvenser och utvärderingsmetoder. Miljökontrollernas och undersökningsmetodernas kostnader måste vara miljömässigt relevanta. Det är viktigt att kunna urskilja störningar av till exempel buller eller utsläpp till vatten orsakade av andra verksamheter vilka ej är relaterade till denna Sida 34 (37)
35 11 SAMMANFATTNING AV MILJÖKONSEKVENSERNA I Tabell 10 följer en sammanfattande bedömning av miljökonsekvenser vid anläggande och drift av verksamheten. Bedömningen görs som en jämförelse med nollalternativet. Bedömning av miljöeffekterna presenteras enligt följande: + positiv effekt 0 ingen förändring - negativ effekt Tabell 10: Sammanfattning av miljöeffekter Rubrik Miljöeffekt Sammanfattande kommentar Ytvatten + Avledande av ytvatten till Grytnäsån istället för blandning med lakvattnet och avledning till Krylbo. Anläggande av översilningsyta ger våtmarksliknande förhållanden. Minskad risk att vattenförekomster i anslutning till Karlslunds avfallsanläggning kontamineras. Utsläppet av renat lakvatten i Dalälven bedöms inte medföra negativ påverkan på älven. Grundvatten 0/(-) Områdets grundvatten bedöms ej påverkas. Möjlig negativ påverkan om planerad översilningsyta inte fyller sin funktion eller läckage sker från lakvattendammar. Buller -/0 Negativt under anläggningsskedet Luft -/0 Möjligen negativt under anläggningsskedet Lukt - Risk för lukt vid otillräcklig luftning Landskapsbild - Anlagda dammar ger en ändrad landskapsbild som kan upplevas som negativ. Kulturmiljö & fornminnen 0 Ingen påverkan Rekreation & friluftsliv 0 Rekreationsområden ligger på visst avstånd från Sida 35 (37)
36 verksamheten Boendemiljö - Risk för försämring om problem med lukt uppstår, visuell förändring kan upplevas som negativ Energi 0 Ingen påverkan Markanvändning _ Förändring från åkermark till annan markanvändning Kemikalier + Minskat kemikaliebehov vid Krylbo avloppsreningsverk möjligt Vatten 0 Ingen förbrukning av renat vatten Avfall + Möjlighet att återanvända slammet från Krylbo avloppsreningsverk Byggnadsskedet - Visst buller etc under byggnadsskedet Sammantaget kan det aktuella företaget inte sägas medföra sådan miljöpåverkan att tillåtligheten kan ifrågasättas Sida 36 (37)
37 12 REFERENSER Bodén, Birgitta MAS-sten som ett möjligt material för att minska föroreningarna från deponin i Karlslund, Examensarbete. Institutionen för mark och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala universitet, Uppsala: Uppsala universitet Formulering av villkor och krav för utsläpp från avloppsreningsverk vägledning, Svenskt Vatten och Naturvårdsverket, 2013 Handbok för Lakvattenbedömning: Metodik för karakterisering av lakvatten från avfallsupplag, Öman C., Malmberg M., Wolf-Waltz C., IVL, 2000, Lakvatten från Deponier, Naturvårdsverket, 2008 Markteknisk undersökningsrapport, Karlslunds deponi, åker norr om deponi. Sweco 2013 Miljörapport 2012 och 2013, Krylbo ARV Nya lakvatten-kemisk sammansättning och lämplig behandling, Junestedt C., Ek M., Stenmarck Å., IVL, 2009 Rening av lakvatten i markbaserade växtsystem, Vägledning vid dimensionering och drift, RVF Utveckling, 2003:01 Råd vid mottagande av avloppsvatten från industri och annan verksamhet, Publikation P95, Svenskt Vatten, 2009 Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter, Svenskt Vatten, 2002 Samordnad recipientkontroll i Dalälven 2012, DVVF, Länsstyrelsen Dalarnas Län Vägen till naturen i Avesta, Avesta kommun, 2003 Översiktsplan för Avesta kommun, Sida 37 (37)
2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING
2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...
Läs merAdministrativa uppgifter... 4. Ombud... 4. Saken... 4. Orientering om ansökt verksamhet... 5. Yrkanden och åtaganden... 6. Fastighet...
1 Innehållsförteckning Administrativa uppgifter... 4 Ombud... 4 Saken... 4 Orientering om ansökt verksamhet... 5 Yrkanden och åtaganden... 6 Fastighet... 7 Tidigare tillstånd och beslut... 8 Nuvarande
Läs merGÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING
LEGAL#12790049v1 Bilaga 1 GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING Denna sammanställning avser de villkor och bemyndiganden som gäller för verksamheten vid Storskogens avfallsanläggning. I parentes
Läs merDetaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun
BEHOVSBEDÖMNING (för MKB) 1(6) Avdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning Plan-, bygg- och trafikavdelningen 2011-03-29 2010-3803 Rebecka Sandelius 0480-45 03 33 Detaljplan för del av Vångerslät 7:96
Läs merVÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)
DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) OKT 2010 2 (8) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Dagvattenhantering vid Väsjöområdet 3 2.1 Väsjön 3 2.2 Förslag till dagvattenhantering 3 2.3 Reningsbehov
Läs merUTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Läs merHantering av vägdagvatten längs Ullevileden.
1 (10) Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. Bilaga till planbeskrivning för detaljplan med MKB i Tornby och Kallerstad för del av SKÄGGETORP 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) UUtställningsshandling
Läs merFörslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar
Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar Förslag på övergripande paraplymål för gruppen våra ekosystemtjänster - Vi ska skydda och bevara
Läs merBehovsbedömning för planer och program
BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)
Läs merUPPDRAGSLEDARE. Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV. Frida Nolkrantz
-14 UPPDRAG Skörby - MKB UPPDRAGSNUMMER 3370792100 UPPDRAGSLEDARE Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV Frida Nolkrantz DATUM 23 Kompletterande bedömning av dagvattnets påverkan på föroreningshalterna i Mälaren
Läs merBilaga D: Lakvattnets karaktär
Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bakgrund I deldomen avses med lakvatten allt vatten som samlas upp inom avfallsanläggningen. Då uppsamlat vatten har olika karaktär, och därmed olika behandlingsbarhet, har
Läs merDetaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS 13.386
KS 13.386 Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun Behovsbedömning Sektor samhällsbyggnad Plan- och exploateringsenheten 2016-03-04 Innehåll 1 Allmänt 3 2 Kort beskrivning
Läs merSärskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009
Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)
Läs merSweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen
Tyresö Kommun Hantering av BDT-vatten i Östra Tyresö Uppdragsnummer 1141230000 Leverans Stockholm 2011-08-15 Sweco Environment AB Denis van Moeffaert 1 (15) Sweco Vatten & Miljö Gjörwellsgatan 22 Box 34044,
Läs merÖversiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren
PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen
Läs merCHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till
Läs merVattnets betydelse i samhället
9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från
Läs mer61 Norrström - Sagåns avrinningsområde
61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun
Läs merBedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun
Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2013-01-23 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Funktionskrav......3 Säker funktion och användarvänlighet.........3
Läs merBedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11
Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11 Innehållsförteckning Inledning...... 3 Funktionskrav.. 3 Säker funktion och användarvänlighet.......
Läs merPM: Sluttäckning av Toverumsdeponin
2014-01-16 PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin Information om sluttäckningsarbeten av Toverum Toverumsdeponin har varit aktiv sedan slutet av 60-talet fram till 2005. Avfall som deponerats är bland annat
Läs merGenomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan
Läs merLäge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder
Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset
Läs merEfterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald
Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald Två av Bolidens efterbehandlingar. På föregående sida ses den sjö som numera täcker Långselegruvan och här syns det vattentäckta
Läs merBehovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015.
Behovsbedömning Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun Bild på Alby gård, mars 2015. Behovsbedömningen av detaljplan för Alby Gård, del av Alby 15:32, är framtagen
Läs merUnderlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson
Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson Översiktlig beskrivning av planområdet och dess influensområde
Läs merTeknik och täkter. Mål och riktlinjer. Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp.
Teknik och täkter Mål och riktlinjer Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp. Ett framtida hållbart avloppssystem bör vara utformat så
Läs mer10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.
10. Nationella mål är livsviktigt för människan och en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnet rör sig genom hela ekosystemet, men för också med sig och sprider föroreningar från en plats till en
Läs merMILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun
MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK Sandvikens kommun Foto: Marie Engström Sandviken 2014-03-05 Carin Eklund Sandviken Energi Vatten AB Miljörapport 2013 Hedåsens reningsverk, Sandvikens kommun Miljörapport
Läs mer1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.
1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se
Läs merMILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER
52(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER Ett genomförande av de möjligheter till utveckling som den fördjupade översiktsplanen medger ger olika konsekvenser i samhället. I följande
Läs merDETALJPLAN FÖR VÄSTANVIK 1:452 M FL (INFART NOTNÄS) TORSBY KOMMUN VÄRMLANDS LÄN
1 av 7 DETALJPLAN FÖR VÄSTANVIK 1:452 M FL (INFART NOTNÄS) TORSBY KOMMUN VÄRMLANDS LÄN PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av plankarta med bestämmelser, denna beskrivning, genomförandebeskrivning,
Läs merHur mår miljön i Västerbottens län?
Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken
Läs merMiljökonsekvensbeskrivning
Miljökonsekvensbeskrivning 2015-03-23 Miljökonsekvensbeskrivning Vallmon 11 m fl Knislinge, Östra Göinge kommun Område där strandskydd upphävs Ny byggrätt, industri Fri pa ssa ge - gån g vä g Inf iltra
Läs merBehovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun
Upprättad dec 2008 Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun Slutsats av behovsbedömningen / Motivering Omvandlingen från fritidshusbebyggelse till ett villaområde med kommunalt
Läs merTyresåns vattenkvalitet 1998 2012
Fakta 2013:9 Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Publiceringsdatum 2013-11-30 Sedan 1998 har Länsstyrelsen och Tyresåns Vattenvårdsförbund bedrivit vattenkemisk provtagning i Tyresåns mynning. Resultaten
Läs merSvenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
Läs merDetaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl Brofästet Öland, västra
Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl 1 (17) Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl Brofästet Öland, västra Checklistan innehåller frågeställningar som rör Planområdets förutsättningar Omfattas
Läs merRiktlinjer för enskilda avlopp
Riktlinjer för enskilda avlopp 2016-03-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Enskilda avlopp 2016-02-23, 18 Miljö- och byggnämnden Tills vidare Dokumentansvarig
Läs merBehovsbedömning av detaljplan för Elektronen 5, Edsberg
Kommunledningskontoret Mats Lindström Planarkitekt 08-579 215 17 Behovsbedömning 2015-01-07 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0679 KS 203 Behovsbedömning av detaljplan för Elektronen 5, Edsberg Inför att förslag till
Läs merEfterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk. Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson
Efterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson Tanken på en efterpoleringsvåtmark efter Hammargårds reningsverk har
Läs merDagvattenutredning, Stationsområdet, Finspång
MiljöInvest AB Järnbrogatan 1 602 24 Norrköping Tel: 011-180220 Fax: 011-180320 Web: www.miljoinvest.se e-post: anders@miljoinvest.se Dagvattenutredning, Stationsområdet, Finspång Utredning av behovet
Läs merUTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING
UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING SLUTRAPPORT (REV. 2013-09-12) Uppdrag: 246365, Översiktlig geoteknik, dagvatten Norra Industriområdet, Storuman Titel på rapport: Norra Industriområdet,
Läs merRiktlinjer för fordonstvättar i Kalmar kommun 2011-11-15
Riktlinjer för fordonstvättar i Kalmar kommun 2011-11-15 Christian Sandholm Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöavdelnings tillsyn Miljöbalken med förordningar, Allmänna hänsynsreglerna, förordning om miljöstörande
Läs merPM Dagvattenföroreningar
o:\sto2\svg\2014\1320008697\3_tnik\r\dagvatten\pm dagvattenföroreningar_rev.docx Tomteboda bussdepå Datum 2015-01-29 Ramböll Sverige AB Box 17009 104 62 Stockholm T: 010-615 60 000 www.ramboll.se Handläggare:
Läs merGötene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010
Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens
Läs mer7 Förstudie väg 1000, Orsa
Det finns fyra stycken hållplatser på var sida av väg 1000 på delen inom förstudieområdet. Hållplatserna är enbart markerade med en skylt vid vägkanten. En av hållplatserna har väderskydd med en mindre
Läs mer2014-10-06. Insamling av underlagsdata Övervakning och kontroll. Orienterande studie (Fas 1) sammanställning av kunskaper och platsbesök
Insamling av underlagsdata Övervakning och kontroll Mötesnamn etc 1 Orienterande studie (Fas 1) sammanställning av kunskaper och platsbesök Uppgiftsinsamling Besök på platsen Mötesnamn etc 2 Uppgiftsinsamling
Läs merMål för Riksdagsförvaltningens miljöarbete 2012-2015
Mål för Riksdagsförvaltningens miljöarbete 2012-2015 Bakgrund Utgångspunkterna för Riksdagsförvaltningens miljömål är Riksdagsförvaltningens betydande miljöaspekter samt de nationella miljökvalitetsmålen
Läs merVäxjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna
Utfärdare Grontmij AB Datum Beskrivning 2010-08-17 Samrådsunderlag Växjö Energi AB Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna UNDERLAG FÖR SAMRÅD 7 SEPTEMBER 2010
Läs merTEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT
Sida 1 av 6 TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Giftfri miljö Frisk luft god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt odlingslandskap Levande skogar Myllrande våtmarker
Läs merHaganäs Bostadsområde PM Miljö
Älmhults kommun Haganäs Bostadsområde PM Miljö Göteborg 2013-10-07 Haganäs Bostadsområde PM Miljö Datum 2013-10-07 Uppdragsnummer 1320002808 Utgåva/Status Katarina Wallinder Anna Fälth/Louise Larborn Katarina
Läs merLyft produktionen med rätt vattenrening
Lyft produktionen med rätt vattenrening ~ 1 ~ Kraven på rening av industriellt avloppsvatten Reningsverken är byggda för att ta emot hushållsspillvatten, som är biologiskt nedbrytbart samt reduktion av
Läs merOxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001
Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag
Läs merUnderlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun
Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun 2015 Innehåll 1 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 1.1 Koncessionsansökan... 3 1.2 Projektets omfattning... 3 1.3 Tidplan... 3 1.4 Samråd...
Läs merPM DAGVATTENUTREDNING GROSTORP
RAPPORT PM DAGVATTENUTREDNING GROSTORP SLUTRAPPORT 2014-05-19 Uppdrag: 250825, Dp Grostorp i Finspång Titel på rapport: PM Dagvattenutredning Grostorp Status: Datum: 2014-05-19 Medverkande Beställare:
Läs mer2.14 Grundvatten, grus och berg
2.14 Grundvatten, grus och berg Allmänt Grundvattenresurser Sveriges riksdag har formulerat 16 miljökvalitetsmål med tillhörande delmål. Däri sägs att grundvattenförande geologiska formationer av vikt
Läs merBilaga 1 FÖP Överum. Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri
Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri UTSTÄLLNINGSUPPLAGA 2015-10-26 Innehåll Översiktskarta... 1 Ögrimsvägen... 2 Östralid... 5 Dalbovägen... 8
Läs merKommunicering via e-post? Kordinater (ange centrumpunkt för punktförorening alt. hörn/noder för förorenat område, SWEREF 15.00)
Saneringsanmälan Enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Anmälare Verksamhetsutövare Personnummer/organisationsnummer Gatuadress Postnummer och ort E-postadress Fastighetsbeteckning
Läs merMiljöaspekter inför och under saneringen. Ale kommun, Västra Götalands län
Miljöaspekter inför och under saneringen Ale kommun, Västra Götalands län Orientering Nationella miljökvalitetsmålen innebär att områden som hotar betydelsefulla vattentäkter skall vara utredda och vid
Läs merRAPPORT ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR BRÄNNVALLEN SLAMAVVATTNINGSANLÄGGNING ÅRE KOMMUN SWECO ENVIRONMENT AB ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ SAMRÅDSUNDERLAG
ÅRE KOMMUN UPPDRAGSNUMMER1644649000 SAMRÅDSUNDERLAG SAMRÅDSUNDERLAG ÖSTERSUND SWECO ENVIRONMENT AB ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ JESSIC RAFTSJÖ LINDBERG HELENA FUREMAN 1 (9) S w e co Bangårdsgatan 2 Box 553
Läs merHYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Bakgrund
2009-06-09 Täby kommun Gripsvall HYROLOGISKA FÖRHÅLLANEN Bakgrund Täby kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan gällande bebyggelse i Gripsvallsområdet (Figur 1). Inom ramen för detta arbete tar Conec
Läs merVATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD
MULLSJÖ KOMMUN 109 VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD Tidan i närheten av Näs, Bjurbäck. HUR SER DET UT? Mullsjö kommun är rik på sjöar och vattendrag. De största sjöarna i kommunen är Stråken, Nässjön, Brängen,
Läs merInventering av fem nedlagda deponier i Ängelholms kommun. - En inventering enligt Naturvårdsverkets MIFO-metod, fas 1.
Inventering av fem nedlagda deponier i Ängelholms kommun - En inventering enligt Naturvårdsverkets MIFO-metod, fas 1 Nina Heinesson 2013 Bilagor Bilaga 1. Analysprotokoll nedströms och uppströms Tåstarps
Läs merTILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad 2013-05-21. Uppdragsnummer 2004-30
TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK Karlstad Uppdragsnummer 2004-30 VA-Konsulten Magnus Aronsson AB Granitvägen 28 653 50 Karlstad Telefon 070-307 87 75 arv:2004-30 Tillsta ndsanso kan:130521
Läs merGenomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall
Arkivbeteckning 1(5) Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall Länsstyrelsen har beretts tillfälle att yttra sig över remitterat författningsförslag som syftar
Läs merAnmälan om ändring av verksamhet enligt miljöbalken
Anmälan om ändring av verksamhet enligt miljöbalken 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Mellanlagring av avfall, Östra Hamnen, Halmstad Halmstads Energi och Miljö AB 2012-07-11
Läs merProjekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten
Uppdragsnr: 10133309 1 (6) PM Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten John Sternbeck, WSP Inledning Slussen i Stockholm är uttjänt och behöver byggas om. Den nuvarande avtappningskapaciteten
Läs merAreella näringar 191
Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om
Läs merHyltegärde 2:2 Bouleklubben
PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING FÖR HYLTEGÄRDE 2:2 OCH DEL AV 2:3, KOMMUN Bouleklubben Handlingar Plan och genomförandebeskrivning Plankarta med bestämmelser Behovsbedömning Fastighetsförteckning 1 2
Läs merBerg avloppsreningsverk Årsrapport 2012
Berg avloppsreningsverk Tekniska förvaltningen, VA-avdelningen 0780-50-021 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsbeskrivning... 3 1.1 Lokalisering och recipient... 3 1.2 Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning...
Läs merB EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheterna Djurön 1:2 och 1:3 (Djurön 1:163 med närområde)
1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheterna Djurön 1:2 och 1:3 (Djurön 1:163 med närområde) inom Dagsberg i Norrköpings kommun, fysisk planering den 22 oktober 2010 A N
Läs merFörtydliganden och rekommendationer avseende risker kring förorenat berggrundvatten inom fastigheten Falkenbäck 25, Varbergs kommun
Handläggare Ann-Sofie Östlund Telefon +46 10 505 32 32 Mobil +46 0 32 6 395 E-post ann-sofie.ostlund@afconsult.com Till Varbergs kommun Att: Fredrik Olausson Samhällsutvecklingskontoret 432 80 Varberg
Läs merSynpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021
Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt
Läs merRAPPORT. Härjedalen Tillstånd HÄRJEDALENS KOMMUN ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ SAMRÅDSUNDERLAG UPPDRAGSNUMMER 1644764000 2015-12-22
HÄRJEDALENS KOMMUN Härjedalen Tillstånd UPPDRAGSNUMMER 1644764000 SAMRÅDSUNDERLAG 2015-12-22 ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ JESSICA RAFTSJÖ LINDBERG Sammanfattning Enligt Härjedalens översiktsplan för Funäsdals-området
Läs merTillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun
Aktbilaga 11 BESLUT 1(8) Diarienr/Dossnr Miljöprövningsdelegationen Miljövård Maria Nordström Tel 026-171233 maria.nordstrom@x.lst.se Hudik Kraft AB Djupedsverket 824 12 Hudiksvall Tillstånd att installera
Läs merÅrsrapport för mindre avloppsreningsverk
Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2014 Haga Huddunge Morgongåva Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga,
Läs merRevidering av Grundförutsättningar Torneträsk Riksgränsen 2013-05-28
Revidering av Grundförutsättningar Torneträsk Riksgränsen 2013-05-28 Följande avsnitt är reviderade. I grunddokumentet är de markerade avsnitten markerade med rött kryss. Kapitel 2.7 har reviderats med
Läs merNamn/Företag. Postnummer och ort. Fastighetsägare Entreprenör Konsult/ombud Arrendator. Fastighetsägare (om annan än sökande)
HUSBEHOVSTÄKT Anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken 1(3) Ankomststämpel: Sökande Namn/Företag Tel. Postadress Mobiltel. Postnummer och ort Fax Sökanden är Fastighetsägare Entreprenör Konsult/ombud
Läs merBullerkarta 1. Vägtrafikbuller i dag TPL Handen (Bullerutredning TPL Handen, Structor 2012).
Bullerkarta 1. Vägtrafikbuller i dag TPL Handen (Bullerutredning TPL Handen, Structor 2012). 30 4.4 Luft Luftkvaliteten vid trafikplats Handen är i första hand beroende av kvaliteten på bakgrundsluften,
Läs merLektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken
Läs merBilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri
Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri Ögrimsvägen Checklista för miljöbedömning PLANEN Beskrivning / Påverkan Verksamheter och åtgärder Andra planer
Läs merStensjön. Berggrunden i området utgörs av grovkornig granit av Växjötyp. Jordarterna domineras av morän men även kalt berg och torv finns.
Stensjön Stensjön tillhör Stensjöbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 9 km SSV om Hultsfred på en höjd av 146 m.ö.h. Det är en näringsfattig, svagt humös sjö, 0,40 km 2
Läs merVattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar
Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,
Läs merVindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16
SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag
Läs merUppdaterad Dagvattenutredning Troxhammar 7:2 mfl
Detaljplaneområdet, Färingsö trä, åker och infartsparkering sett från nordväst. Uppdaterad Dagvattenutredning Troxhammar 7:2 mfl Ekerö kommun Stockholm 2015-07-01 Uppdaterad Dagvattenutredning Troxhammar
Läs merKommunalt ställningstagande
Tillkommande bebyggelse bör i första hand utnyttja ur produktionssynpunkt sämre marker eller marker mellan jord och skog. Alternativt kan bebyggelse lokaliseras till mindre skogsområden eller till kanten
Läs merRetention och enskilda avlopp - ställer vi överkrav?
Retention och enskilda avlopp - ställer vi överkrav? Planering och utvärdering av Vattenvård 2016-04-05, Södertälje Peter Ridderstolpe, tekn lic. WRS AB Peter.ridderstolpe@wrs.se Klicka här för att ändra
Läs merChecklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.
Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: Detaljplan för del av Alfta tätort TEKNISKA FÖRVALTNINGEN
Läs merDETALJPLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG
PROGRAM FÖR ALMÖSTRAND Tjörns kommun BEHOVSBEDÖMNING - Behövs miljöbedömning? MILJÖBEDÖMNING AV DETALJPLANER Enligt plan- och bygglagen samt miljöbalken ska kommunen genomföra en miljöbedömning av alla
Läs merMetallundersökning Indalsälven, augusti 2008
Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.
Läs merBilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67
Bilaga 1 av Tångens avloppsreningsverk Orust kommun 2013-07-02 Tångens avloppsreningsverk Tillståndsansökan Orust kommun av Tångens avloppsreningsverk Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 UTSLÄPPSVILLKOR...
Läs merMiljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande
Miljöbokslut 22 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration
Läs merUtsläpp till vatten. Program för Airport city. Härryda kommun 2011-05-13. Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson
Utsläpp till vatten Program för Airport city Härryda kommun 2011-05-13 Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson Kund Swedavia Flygplatsfastigheter i Landvetter AB, Härryda
Läs merMiljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan
Bilaga 11 1(8) Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan När en plan eller ett program upprättas, vars genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska enligt miljöbalken (1998:808)
Läs merÖversiktlig dagvattenutredning för detaljplan för del av Tegelviken 2:4 (Jungs väg)
1(6) Handläggare Datum Beteckning Stefan Ahlman 2015-11-04 E-post: stefan.ahlman@kvab.kalmar.se Tel: 0480-45 12 22 Samhällsbyggnadskontoret Planenheten Box 611 391 26 Kalmar Översiktlig dagvattenutredning
Läs merPresentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24
Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24 Sjöar Vattendrag Grundvatten Kustvatten Hillevi Hägnesten Vattenstrategiska enheten 040-25 26 20,
Läs merBilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun
1 Bilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun 1. Frisk luft Luftens innehåll av partiklar och ett antal organiska ämnen överskrider inte
Läs merBEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING
ANTAGANDEHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE DNR KS 2011/416 2014-06-02 PLAN NR 158 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Del av Kv. Svärdet, Tomelilla kommun, Skåne län INLEDNING Varje detaljplan
Läs merTilläggsbestämmelser till ABVA
Tilläggsbestämmelser till ABVA Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Kalmar Vatten AB:s allmänna avloppsanläggningar. Fastställt av Kalmar Vattens styrelse
Läs mer