Delrapport 2018: Insatser och samverkan för stöd till föräldrar med kognitiva svårigheter

Transkript

1 1 (12) Delrapport 2018: Insatser och samverkan för stöd till föräldrar med kognitiva svårigheter Nedan följer Landstingens/Regionernas delrapporter gällande insatser och samverkan för stöd till föräldrar med kognitiva svårigheter. Innehåll 1 Landstinget Västmanland (Övergripande) Landstinget Västmanland (Västerås) Region Örebro län Region Uppsala Region Värmland Landstinget i Dalarna Landstinget Västmanland (Övergripande) Sammanfattning hösten 2017 Under hösten 2017 lämnade Habiliteringscentrum Västmanland en skriftlig nulägesbeskrivning till Specialistrådets förvaltningschefsgrupp i regionerna Uppsala och Örebro om hur Habiliteringscentrum arbetar med föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn. Sammantaget av den nulägesbeskrivningen var att det i stort sett inte finns någon upparbetad samverkan mellan Habiliteringscentrum och olika aktörer, utan den samverkan som skedde var utifrån varje enskild individ. Ett undantag är Hallstahammars kommun som har en så kallad SUFF-grupp.

2 2 (12) Slutsatserna i den tidigare nulägesbeskrivningen var att det är viktigt att det blir tydligt vad som är habiliteringens uppdrag men också vad alla definierade aktörer har för uppdrag och hur samverkan kan ske. En annan del som framhölls är vikten av att ge information om funktionsnedsättningen och habiliteringens roll till andra verksamheter för att ge personer med utvecklingsstörning rätt förutsättningar att kunna få vara föräldrar. De involverade aktörerna behöver i samverkan tydliggöra hur uppdraget ska se ut kring föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn/ungdomar. Organisation Habiliteringscentrum Västmanland är fördelat på tre lokalkontor. I Fagersta finns ett barn och ett vuxenteam. Teamen i Fagersta är geografiskt indelade team. Det innebär att de ger stöd till alla olika diagnosgrupper som beviljas insatser inom Habiliteringscentrum. Fagersta har fyra kommuner som upptagningsområde: Fagersta, Norberg, Skinnskatteberg och Surahammar. I Köping finns ett barn och ett vuxenteam. Teamen i Köping är geografiskt indelade team. Det innebär att de ger stöd till alla olika diagnosgrupper som beviljas insatser inom Habiliteringscentrum. Köping har fyra kommuner som upptagningsområde: Köping, Hallstahammar, Kungsör och Arboga. I Västerås finns diagnosinriktade team; enheten för neuropsykiatri, enheten för utvecklingsstörning och enheten för rörelsehinder. Varje enhet har barn och vuxenteam. Västerås har två kommuner som upptagningsområde: Västerås och Sala. Nulägesbeskrivning hösten 2018 Fagersta Sedan förra nulägesbeskrivningen har inget ytterligare arbete har skett. Det finns inget upparbetat samarbete mellan de olika beskrivna aktörerna i de fyra definierade flödena, i någon av kommunerna. Habiliteringen kopplas in är det uppstår behov utifrån individnivå. Kunskapen och kännedomen om habiliteringen i andra verksamheter är mycket begränsad. Om kontakt tas med habiliteringen är det utifrån att individen uttryckt att de har en kontakt eller att handläggare/personal tidigare har erfarenhet av att samverka med habiliteringen. Lokalkontoret i Fagersta ger insatser utifrån ett individperspektiv, där vi får kännedom eller kunskap om att en person med kognitiva svårigheter funderar på föräldraskap eller är gravid. Det samma gäller för de personer med kognitiva svårigheter som har barn mellan 0-6 år eller 6-18 år. Flöde för: Unga vuxna som funderar på föräldraskap När det uppkommer ett behov erbjuder Fagersta tjejgrupper i syfte att stärka självkänslan och där ingår det bland annat information om preventivmedel, rätten till sin kropp, mm. Köping Sedan förra nulägesbeskrivningen har inget ytterligare arbete skett.

3 3 (12) Den kommun som utmärker sig är Hallstahammar. Där är det olika samverkanspartners som träffas ca 2 ggr/termin i syfte att samverka kring personer med kognitiva svårigheter som är föräldrar. Enligt uppgift har det börjat att ske en glidning i vilka frågor som tas upp. Gruppen börjar få mer fokus utifrån barnperspektivet. I övriga kommuner finns inget upparbetat samarbete mellan de olika beskrivna aktörerna i de fyra definierade flödena. Habiliteringen kopplas in är det uppstår behov utifrån individnivå. Västerås Se separat redovisning nedan 2 Landstinget Västmanland (Västerås) Bakgrund Att bli förälder är en av de större utmaningarna och förändringarna i en människas liv. Det är inte svårt att se att denna utmaning är än större om man har kognitiva svårigheter. I socionom Anders Näsström uppsats: Parenting Young Children, Ett utbildningsprogram för föräldrar med kognitiva svårigheter några föräldrars upplevelser av utbildningsprogrammet, Stockholms Universitet 2016, beskrivs nuläget i samhället för föräldrar med kognitiva svårigheter. Det finns studier som pekar på att två av tre föräldrar med kognitiva svårigheter är i behov av stöd för att klara sitt föräldraskap. I rapporten skildras hur svårt det kan vara för barn som växer upp med föräldrar med kognitiva svårigheter och där stödet från samhället har brustit. Men det finns även en annan bild som beskriver att det finns möjligheter att klara ett föräldraskaps utmaningar om man får rätt stöd. Det har även påvisats att det finns få riktade insatser för att möta föräldrar med kognitiva svårigheter i Sverige. Gruppen har ofta blivit hänvisade till program eller insatser som är anpassade för personer med normalbegåvning. Det finns alltså utmaningar för vårt samhälle att kunna ge ett sådant stöd. Det är vanligt med psykisk ohälsa hos målgruppen utifrån en rädsla att inte vara tillräckligt kompetent i sitt föräldraskap. Det finns även en stark oro för att barnen ska omhändertas och familjehems placeras. Det behövs rutiner och strategier för hur blivande föräldrar med kognitiva funktionshinder kan uppmärksammas och erbjudas professionellt stöd och hjälp. Denna grupp behöver ofta mer tydliga och individanpassade insatser än många andra föräldrar behöver. Det är av stor vikt även ur ett barnperspektiv att barnen ges förutsättningar till goda uppväxtförhållanden. Omvärldsanalys Specialistrådets förvaltningschefsgrupp i regionerna Uppsala och Örebro har enats om att föräldrar med kognitiva svårigheter är en grupp som berör alla landsting/regioner. Man ska samverka runt den gruppen för att åstadkomma en mer jämlik vård i regionen. Det ska göras en behovsinventering för att identifiera målgruppens behov och vilka insatser som behövs från olika aktörer i samhället för att tillgodose behoven.

4 4 (12) Verksamhetsanalys För några år sedan gjordes en inventering och då uppskattades att det i Västmanland fanns ungefär 1000 föräldrar med utvecklingsstörning, troligen är den siffran i dagsläget i underkant. Syfte Syftet med projektet var att fånga upp personer med utvecklingsstörning som har tankar på ett eventuellt föräldraskap och informera och stötta till medvetna val utifrån adekvat kunskap. Genom att driva projektet skapa rutiner och strategier gällande professionellt stöd till blivande föräldrar med utvecklingsstörning i Västerås och Sala samt möjlighet till stöd i de fall man redan är förälder. Mål Etablera nya arbetssätt med ovanstående målgrupp, informera om vuxenhabiliteringens verksamhet och utveckla samarbete med vårdgrannar, t ex mödravårdscentraler, BB/förlossning, BVC samt särskola, socialtjänst, för att kunna fånga upp blivande föräldrar med utvecklingsstörning. Genomförda aktiviteter Projektgruppen har etablerat kontakt med berörda vårdgrannar för samverkan såsom mödra- och barnhälsovården, socialtjänsten, familjecenter och Cederängens utrednings- och behandlingshem. Denna kontakt har utmynnat i ett nätverk som träffats regelbundet under året. Från socialtjänsten deltar mottagningsenheten, familjestödjare med riktat uppdrag för föräldrar med kognitiv nedsättning samt familjerätten. Nätverket består nu av 18 representanter från de olika verksamheterna. Projektets deltagare från Habiliteringscentrum ingår i Länsstyrelsens nätverk Föräldraskapsstöd. På mötet hösten 2018 delgavs information om projektet. Projektgruppen har tagits fram en informationsbroschyr att distribuera till vårdgrannar för att informera om vuxenhabiliteringens insatser till målgruppen. Bifogas rapporten. Projektgruppen har vidareutvecklat bildstödet Föda barn och Föda barn kejsarsnitt. Materialet har av SUF:s kunskapscentrum i Uppsala distribuerats till samtliga barnmorskemottagningar i Uppsala län. Bifogas rapporten. Projektgruppen har köpt in och börjat använda ett strukturerat samtalsmaterial Toolkit, för att på ett konsekvent och tydligt sätt gå igenom de områden man behöver ha kunskap om som blivande förälder. Planeringen var att använda Habiliteringscentrums Real Care Baby (en slags babysimulator) i arbetet med de blivande föräldrarna för att skapa en förståelse hos dem och deras anhöriga om vad det innebär att ta hand om ett spädbarn. Att pröva att ta hand om dockan innebär ett lärande om sin beredskap att sätta sina egna behov åt sidan. För målgruppen är det av stort pedagogiskt värde att praktiskt få prova och erfara denna aktivitet istället för att enbart samtala om vad det innebär att sköta en baby. Denna aktivitet har under året inte kunnat genomföras eftersom projektet inte haft kontakt med lämplig patient. Projektgruppen har utvecklat en manual med bildstöd gällande Real Care Babydockan. Manualen vänder sig till patienter som lånar dockan.

5 5 (12) Projektgruppen har informerat barnmorskor i Västmanlands län på ett SAMBA-möte. Då deltog ca 50 barnmorskor som fick information om projektet, material enligt ovan och om vad det kan innebära att ha en utvecklingsstörning. Strax efter mötet kontaktades projektgruppen av barnmorska i länet som önskade samarbete kring en gravid kvinna med utvecklingsstörning. Handledning i handhavande av Real Care Baby samt hur samverkan med myndigheter och vårdgrannar kan etableras har erhållits från psykolog Lydia Springer på SUF-kunskapscentrum. Projektgruppen har deltagit i nationell SUF-konferens i Uppsala under året. Information om hur projektet framskrider har presenterats för Habiliteringscentrums ledningsgrupp och till länets intresseorganisationer. Omvärldsorientering har inhämtats fortlöpande. utvärdering Utvärdering kommer att ske löpande i projektgruppen och tillsammans med verksamhetschef för habiliteringen. Under projekttiden har det i det nya nätverket beslutats att skapa en lokal SUF-grupp i Västerås. Projektmedel till detta har beviljats Habiliteringscentrum under Region Örebro län Vår utgångspunkt Alla barn har rätt till goda uppväxtvillkor. Flera professionella med olika huvudmän har uppdrag som syftar mot det. Samverkan mellan olika verksamheter är oftast en förutsättning för att familjer/föräldrar med kognitiva svårigheter ska få det stöd de behöver för att få en fungerande livssituation. Gemensamt utformat vägledningsmaterial I Region Örebro län finns dokumentet Vägledning till dig som möter föräldrar med kognitiva svårigheter. Syftet med skrivningen är att ge vägledning om vilka stödinsatser som finns för barn och föräldrar där någon eller båda föräldrarna har en kognitiv funktionsnedsättning. Dokumentet informerar professionen om vilka samverkansparters som finns och ger stöd i hur man som yrkesverksam kan uppmärksamma och bemöta föräldrar med kognitiva svårigheter. Skrivningen som uppdaterades under innevarande år har utformats med representanter från länets kommuner och Region Örebro län. Vem gör vad i de olika verksamheterna I vägledningsmaterialet beskrivs nedanstående verksamheters arbete Barnmorskemottagningarna, BMM Barnhälsovård på barnavårdscentralen, BVC Mödra- och barnhälsovårdspsykologer Familjecentralen

6 6 (12) Barn- och ungdomshabiliteringen, BUH Vuxenhabiliteringen, VUH LSS-enheten, (Lag om Stöd och Service till vissa personer med funktionsnedsättning) Socialtjänsten Två gånger per år träffas representanter från de olika verksamheterna för kunskapsbyggande och erfarenhetsutbyte. Insatser av personal med specialiserad habiliteringskunskap Barn ungdom- och Vuxenhabiliteringen ska komplettera de resurser som kommuner och Region Örebro län i övrigt erbjuder för personer med funktionsnedsättningar. Vi har informationsmaterial, anpassade metoder och stödinsatser speciellt riktade till föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn/ungdomar. I arbetet med barn och ungdomar som har autism och/eller utvecklingsstörning är det vanligt att personalen på Barn- och ungdomshabiliteringen (BUH) möter föräldrar som själva har samma problematik. Personalen på BUH försöker då bemöta föräldern utifrån dennes behov och anpassa stödet till förälderns förmåga så att föräldern kan omsätta det i vardagen. I vissa fall hänvisas också föräldern att söka eget stöd från till exempel vuxenhabiliteringen eller andra vårdgivare. Vuxenhabiliteringen kompletterar de resurser som kommuner och Region Örebro län i övrigt erbjuder till föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn/ungdomar. Insatserna är som grund individuellt utformat och bygger på psykoedukation, d v s att lära sig vad funktionsnedsättningen kan innebära eller innebär i föräldraskapet eller för barnet. Beadless familjeintervention och materialet "Föra barnen på tal" är viktiga underlag för individuella samtal. För unga vuxna som funderar på föräldraskap eller väntar barn erbjuds lättläst informationsmaterial, arbete med datordocka, kartläggningssamtal med SIG som utgångspunkt (Support intervju guide), Vägledningssamtal utifrån materialet Tool kit och eller UPS samt föräldragrupper riktade mot AST patienter som väntar eller har fått barn. Vuxenhabiliteringen erbjuder också gruppverksamhet för barn 9 13 år. Gemensamma aktiviteter under året Vi har under året uppdaterat vårt vägledningsdokument vilket föranlett flera professionsmöten över verksamhetsgränserna. I december månad har på Habilitering och hjälpmedels initiativ anordnats en föreläsning med Lisbeth Pipping då det uppdaterade vägledningsdokumentet till dig som möter föräldrar med kognitiva svårigheter presenterades. Vi bedömer att möten där flera professioner och verksamheter träffas är en god grund för bra samverkan i enskilda ärenden.

7 7 (12) 4 Region Uppsala SUF Kunskapscentrum (Samverkan Utveckling Föräldraskap) samfinansieras av länets åtta kommuner och Region Uppsala. SUF-KC leds av en styrgrupp med representanter från parterna. Uppdraget är att utveckla kunskap, samla och sprida kunskap och bidra till att Region Uppsala och länets kommuner når sina lokalt uppsatta mål gällande anpassat stöd till föräldrar med kognitiva svårigheter. Bifogat finns sammanställning över de aktiviteter som SUF- Kunskapscentrum erbjuder Uppsala län Det är en sammanställning över aktiviteter som redan pågår Bilaga 1. Nedan presenteras ett axplock av de aktiviteter som parterna har tagit del av under Vilka åtgärder har vidtagits för att utveckla samverkan med andra aktörer? Nedan lyfts, dels exempel på det arbete som pågår sedan flera år tillbaka dels exempel på inriktningar av mer strategisk karaktär som gjorts under perioden. Grunden för SUF-KC är samverkan. Lokala SUF-grupper: Finns sedan många år i alla länets åtta kommuner. Tvärprofessionell samverkan över verksamhets- och huvudmannagränser. Yrkesverksamma från bl.a. socialtjänst, MHV, BHV, förskola, skola, särskola och habilitering samt personal från SUF-KC. Utgår från lokala förutsättningar, hörnsten för det lokala och regionala kunskaps- och utvecklingsarbetet. Uppdrag: att identifiera behov av kunskap och metodutveckling hos professionella, fånga förbättringsområden och utveckla samverkan i utvecklingsarbetet över verksamhets- och huvudmannagränser i frågor som rör föräldrar som har kognitiva svårigheter. Tillskapats Regional Mötesplats för länets lokala SUF-grupper för inspiration, erfarenhetsutbyte och generera kunskap för metodutveckling. Genomföras två gånger per år. Väcka opinion och sprida kunskap Nationell nivå: För barnens och föräldrarnas skull behöver frågan om anpassat stöd i föräldraskapet till föräldrar med kognitiva svårigheter väckas opinion för. Tillsammans med Gillbergs centrum genomförde vi Nationell Kraftsamling i november 2017 i Sthlm, med ett strategiskt utarbetat program (200 deltagare). Byggde på SUF:s tidigare genomförda Kraftsamlingar som bland annat inneburit samtal i Riksdagen. Efterfrågan av SUF-Kunskapscentrums kunskaper har härefter varit intensiv från hela Sverige, och de externa uppdrag som vi tagit oss an har involverat professionella över professions- verksamhets- och huvudmannagränser. Bland annat Dalarna (280 deltagare, Karlstad (140 deltagare) och Västerbotten (120). Ytterligare exempel: två seminarier; Barnrättsdagarna i Örebro. två seminarier; IASSID (International Association for the Scientific Study of Intellectual and Developmental Disabilities) konferens, Aten. studiebesök från Japan radiointervjuer och intervju i SVT årliga Nationella SUF-konferensen, Uppsala SUF Kunskapscentrums Forskar-praktikernätverk, två gånger/år

8 8 (12) Upplägg i föreläsningar, seminarier, workshops och konsultationer Oftast tvärprofessionellt riktat och upplagt med syftet att bidra till fortsatt utveckling av samverkan. Uppläggen inkluderar oftast även föreläsning av och samtal med föräldrar med kognitiva svårigheter. Angeläget att erfarenheterna från föräldrar med kognitiva svårigheter ges en aktiv roll i att utveckla samverkan mellan professioner. Ett antal tvärprofessionella föreläsningar, seminarier, workshops har bl.a. ägt rum i Enköping Heby Uppsala Älvkarleby Östhammar Älvkarleby Barnhälsovård Mödrahälsovård Socionomutbildningen Familjehem, kontaktpersoner, kontaktfamilj och familjehemssekreterare Antal föreläsningar, utbildningar och konsultationer till yrkesverksamma under 2018 i länet och nationellt: 211 stycken Antal professionella som involverats: deltagare Vilka åtgärder har vidtagits för att utveckla insatser till målgruppen - Gymnasiesärskolans elever: Ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning har rätt att få lättförståelig och anpassad information och kunskap för att ges möjlighet till reflektion och göra informerade beslut om sitt vuxenliv. I ett pilotprojekt utvecklar och utvärderar SUF-KC och Uppsala universitet konkreta verktyg i form av samtalsmaterialet Barn vet jag vad det innebär? samt simulatorn Real Care Baby (RCB). Handlar om att tydliggöra färdigheter som en förälder behöver för att kunna ta ansvar för ett barn, i barnets olika åldrar. Involverar elever och lärare vid åtta gymnasiesärskolor. - Pågående ansökan tillsammans med FUB till Allmänna Arvsfonden om medel för att utveckla studiehandledning till lärare i gymnasiesärskolan rörande Informerat val, se punkten ovan. - Fortsatt utbildning och handledning till yrkesverksamma när de önskar arbeta med en förälder utifrån Real- Care Baby - Fortsatt utveckla stödgruppsmetoder riktat till professionerna i deras arbete att stärka föräldrar i föräldraförmågan - Författat och tillsammans med Infoteket, Region Uppsala publicerat lättläst skrift till barn Wilmas mamma har ADHD - På uppdrag från och i samverkan med bl.a. MHV och BHV utvecklat bildstöd, pratkartor till som stöd i hälsosamtal.

9 9 (12) - Toolkit ett samtalsverktyg, har bl.a. introducerat det inom habiliteringen i Regionen och till andra professioner som har i uppdrag att samtala med föräldrar om vad ett föräldraskap innebär. - Under 2018 har PYC utbildningen fortsatt (Parenting Young Children). I Uppsala län finns det nu utbildade PYC-handledare i länets alla kommuner. Systematiskt och hembaserat föräldrastödsprogram som syftar till att stödja inlärning och utveckling av föräldraförmågan hos personer med kognitiva svårigheter. Bidra till att stärka förälderns samspel och omvårdnad av sitt barn. - Fortsatt stort inflytande från SUF:s referensgrupp. Utgörs av föräldrar som har intellektuell funktionsnedsättning och/eller ADHD, ADD, förvärvad hjärnskada, svagbegåvning. De granskar material, tillsammans med SUF utformar konferenser, seminarier, föreläser mm. - Tillsammans med habiliteringen, Region Uppsala: ett pågående utvecklingsarbete för samtal med barn och föräldrar om förälderns funktionsnedsättning. - Introduktion för nyanställda har under året getts till habilitering och Uppsala socialtjänst/ifo. - SUF-Kunskapscentrum har under 2017/2018 haft uppdrag från Socialstyrelsen i deras regeringsuppdrag om att ta fram en vägledning till socialsekreterare rörande umgänge när barnet är placerat. SUF bidragit med kapitel som behandlar umgänge när föräldern har kognitiva svårigheter. Socialstyrelsen publicerar Vägledningen den 5 mars SUF Kunskapscentrum kommer också att finnas på Kunskapsguiden. - Utvecklat material och gett föreläsningar, seminarier och workshops riktade till socialsekreterare med ansvar för placering av barn och unga. Hög efterfrågan! Finns det dokumenterade överenskommelser mellan olika aktörers roller? - Regional överenskommelse och avtal: SUF-Kunskapscentrum Riktlinje för samverkan i Uppsala Län, : gemensamt dokument mellan Region Uppsala och samtliga kommuner i Uppsala län, där utgångspunkterna för ett samägande av SUF-Kunskapscentrum klargörs. Med utgångpunkt i samägande har huvudmännen gemensamt ansvar för utvecklingsprocesserna så att kunskaps- och metodutvecklingen bidrar till jämlika levnadsvillkor för familjerna. SUF-Kunskapscentrum ska erbjuda och bistå yrkesverksamma kunskapsunderlag och metodutveckling i deras arbete med barn och föräldrar där någon av föräldrarna har intellektuell funktionsnedsättning och/eller andra kognitiva svårigheter. Riktlinje och avtal antagits. - Tierps kommun - Lokal överenskommelse Samverkan, utveckling och föräldraskap (SUF) mellan Tierps kommun och Region Uppsala Denna överenskommelse/rutin omfattar berörda medarbetare vid Habiliteringen, MVC, BVC och Ungdomsmottagningen i Tierp samt medarbetare inom Tierps kommuns verksamheter Individ- och familjeomsorg och Utbildning. Syftet är att säkerställa fungerande samverkan mellan berörda verksamheter. - Konsortium rörande föräldrastödsprogrammet Parenting Young Children (PYC). Konsortiet drivs av FoU Sjuhärad Välfärd, Göteborgsregionen FoU i Väst, FoU Centrum för vård, omsorg och socialt arbete Linköping och SUF Kunskapscentrum, Region Uppsala

10 10 (12) Vilka planer finns för den fortsatta utvecklingen? Realisera den styrnings- och ledningsstruktur som beslutats om i den regionala överenskommelsen för Samverkan mellan Region Uppsala och länets kommuner gällande SUF Kunskapscentrum. Samägande med gemensamt ansvar för utvecklingsprocesserna förtydligar respektive huvudmans ansvar för att driva och följa upp utvecklingen inom sina verksamheter Respektive huvudman har att årligen till SUF-Kunskapscentrum inge de lokala mål och verksamhetsplaner som de har upprättat för sitt utvecklingsarbete gällande stöd i föräldraskapet till föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning, svagbegåvning förvärvad hjärnskada och/eller ADHD, ADD, autism. Verksamhetsplanen för SUF-KC, grundas således på respektive huvudmans lokala mål och verksamhetsplaner för målgruppen. Omfattande arbete. Representant från habilitering, Region Uppsala ingår fr.o.m på strategisk nivå i ledningsgruppen för SUF-Kunskapscentrum i enlighet med den Regionala överenskommelsen för Involvera somatiska enheter. Efterfrågan om SUF:s kunskaper från bl.a. barnkirurg och tandvård. Intensifiera arbete med att utveckla SUF-Kunskapscentrums webbsida. Antal besökare under januari november 2018: besökare. Sammanfattning SUF Kunskapscentrum är en permanent verksamhet, organiserad till Nära vård och hälsa, Region Uppsala. Genom överenskommelsen mellan Regionen och länets åtta kommuner om specifik samverkan (5 år) för målgruppen har länet uttryckt att kunskaps- och utvecklingsarbetet gällande stöd i föräldraförmågan till föräldrar som har intellektuell funktionsnedsättning, svagbegåvning, förvärvad hjärnskada och/eller ADHD, ADD, autism ska vara prioriterad. Överenskommelsen uttrycker en tydlig viljeyttring och ambition. Den anger också en tydlig lednings- och styrstruktur vars konstruktion ska understödja implementering av förändrade syn- och arbetssätt, ha bottom-up perspektiv och innebära engagemang och delaktighet från såväl föräldrar, profession och ledning. Av överenskommelsen framgår att parterna värnar om att SUF-Kunskapscentrum ska kännetecknas av gemensamt ägande och gemensamt ansvarstagande över utvecklingsprocesserna så att kunskaperna och erfarenheterna blir socialt hållbara över tid. Sammanfattningsvis kan sägas att det gångna året dels har präglats av processerna för framtagande av Överenskommelsen, dels av intensivt kunskaps- och utvecklingsarbete på tre nivåer: Familjeplanering (innan graviditet) När barnet finns i hemmet När barnet är placerat Att realisera intentionerna i överenskommelsen kommer framöver att prägla utvecklingsarbetet i såväl kommunerna som i Regionen och generera nya erfarenheter och kunskaper.

11 11 (12) 5 Region Värmland Vi har haft två utbildningsdagar med SUF för att sprida kunskap i regionen: En halvdag med föreläsningar till all personal vid BVC i länet En halvdag med föreläsningar till all personal vid MVC i länet En halvdag med workshop om olika behandlingsverktyg för personal, främst kuratorer och verksamhetsutvecklare, vid habiliteringen och ungdomsmottagningar. En öppen föreläsning som vände sig till personer med kognitiv funktionsnedsättning, till närstående och organisationer inom funktionsrättsområdet. Dåvarande landstinget har under året lyft frågan i gemensamt samverkansform Nya perspektiv för att skapa förutsättningar för gemensam formaliserad samverkan inom SUF-området med samtliga kommuner. Detta har ännu inte varit framkomligt. Under 2019 planeras ett arbete, genom en strategisk grupp för barn- och unga frågor, för att i internt i regionen konkretisera hur vi ska jobba med de framtagna flödesmodellerna. Det kommer då också att ingå hur vi ska samverka med kommuner trots att vi inte har formella överenskommelser och att förutsättningarna ser olika ut i länet. I det arbetet kommer medarbetare som har deltagit i olika föreläsningar och workshops enligt ovan att delta. 6 Landstinget i Dalarna Under hösten 2017 har vi genom den regionala utvecklingsgruppen för funktionshinderområdet (leds av verksamhetschefer inom funktionshinderverksamhet i länet) tagit fram ett förslag till uppdrag utifrån behov av stöd till föräldrar med utvecklingsstörning och/eller andra kognitiva svårigheter. Förslaget härrör från den länsgemensamma analysen utifrån den nationella överenskommelsen Uppdrag psykisk hälsa, förebyggande och främjande arbete, och uppdraget är formulerat så här: Att medvetandegöra, skapa beredskap, bidra med kunskap i verksamheter som i sitt arbete möter föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning ägde den första av dessa fyra kunskapsseminarier rum i Dalarna under rubriken Föräldraskapsstöd förebyggande arbete. Ca 240 personer från regionen deltog. Ytterligare tre kunskapsseminarium är inplanerade. Ytterligare ett länsövergripande initiativ har påbörjats under ledning av Länsstyrelsen i Dalarna under hösten Bakgrunden är att det finns ett behov av ett mer samordnat arbete för att de föräldrafrämjande insatserna ska blir så bra som möjliga. En strategi är under framtagande. Inom Habiliteringen har en satsning på kompetenshöjning kring sexualitet och samlevnad för personer med autism/if påbörjats under 2018 och fortsätter under Målet är att dels förbättra för målgruppen att få stöd i frågor på området från Habiliteringen, dels att samordna insatserna med andra aktörer inom regionen, såsom ungdomsmottagningarna och särskolan.

12 12 (12)