Handbok för elevvården i Gymnasierna i Borgå

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handbok för elevvården i Gymnasierna i Borgå"

Transkript

1 Handbok för elevvården i Gymnasierna i Borgå Kommunal läroplan för elevvården i gymnasiet Svenskspråkiga utbildningssektionen

2 Handbok för elevvården i gymnasierna i Borgå 1 Inledning 2 2 Lagstiftning 2.1 Begreppet elevvård och styrande normer Anmälningsplikt Tystnadsplikt och datasekretess Lagar och förordningar som reglerar särskilt stöd Författningar om särskilt stöd i studentexamen 6 3 Elevvårdens uppgifter och mål 7 4 Elevvårdsverksamheten i gymnasierna i Borgå Förebyggande elevvård Elevvårdsgruppens arbete 11 5 Särskilt stöd för studierna i gymnasiet 12 6 Yrkesövergripande samarbete 12 7 Yrkesövergripande elevvård utanför skolan 14 8 Samarbetet mellan hem och skola 14 9 Informationsöverföringen i övergången mellan grundskolan och gymnasiet 14 1

3 1 Inledning Under året 2010 deltog Borgå stads gymnasier, finskspråkiga Linnakosken lukio och svenskspråkiga Borgå Gymnasium i Utbildningsstyrelsens (UBS)projekt Utvecklandet av studerande- och elevvården i gymnasiet. UBS projektet avslutades officiellt i slutet av år 2010 men Borgå gymnasierna beviljades tilläggstid och har haft möjlighet att fortsätta processen hela år Ett motsvarande elevvårdsprojekt har pågått sedan år 2007 inom grundutbildningen i Borgå stad med specialplanerare Minna Öhman som koordinator. Gymnasiets projekt kan ses som en fortsättning på grundutbildningens. Målet för gymnasiets elevvårdsprojekt var att utveckla den förebyggande elevvården, förtydliga elevvårdsgruppens arbete, utveckla samarbetet med yttre stödinstanser samt utveckla informationsgången om elevvårdspersonalens arbete. Under åren har man inom ramen för projektet ordnat studiebesök och fortbildning för rektorer, studiehandledare, lärare, grupphandledare och elevvårdspersonal. Möten för att utveckla samarbetet med yttre stödinstanser som t.ex. ungdomspsykiatrin, socialarbetet och specialungdomsarbetet, har ordnats. Facklitteratur samt arbetsmaterial har införskaffats. I bägge gymnasierna har elevvårdsgrupper och lärargrupper samlats för att arbeta fram gemensamma och skolvisa linjer för elevvårdsarbetet. I skolorna fortsätter processen och mer detaljerade skolvisa instruktioner publiceras i senare skede. Denna handbok sammanfattar gymnasiernas gemensamma linjedragningar. Vårt arbete har underlättats avsevärt av välgjorda modeller för elevvården. Tack till gymnasierna i Åbo, Riihimäen lukio och till Gymnasiet Grankulla samskola. I projektets ledningsgrupp deltog Monica Johansson (rektor, Borgå Gymnasium), Aira Leiviskä (rektor, Linnankosken lukio), Asta Ikonen (studiehandledare, Linnankosken lukio) och Cecilia Holmberg (koordinator för projektet, speciallärare, Borgå Gymnasium) 2

4 2 Lagstiftning 2.1 Begreppet elevvård och styrande normer Elevvård är den verksamhet som främjar, upprätthåller och ökar förutsättningarna för den studerandes studieframgång, goda fysiska och psykiska hälsa samt sociala välfärd. Syftet är att skapa en trygg och sund studie- och arbetsmiljö och förebygga utslagning. Elevvården skall grunda sig på en förebyggande, kartläggande och åtgärdstagande verksamhet. Om anordnandet av elevvård inom olika skol- och läroanstaltsformer föreskrivs i 10 och 11 i gymnasielagen (628/98) samt 13 i lagen om yrkesutbildning (630/98); dessa paragrafer anger utbildningsanordnarens ansvar för samarbetet mellan hemmet och läroanstalten samt för anordnandet av elevvård. Riksdagen godkände ändringar i gymnasielagen som gäller elevvården (29 och 29a ). Ändringarna rörde de bestämmelser som gäller bl.a. elevvård, biträdestjänster för handikappade studerande samt information om hälsovårds- och socialvårdstjänster. Utbildningsstyrelsen har i grunderna för gymnasiets läroplan fastställt elevvårdens mål, uppgifter och arrangemangen kring den (utbildningsstyrelsens föreskrift 33/011/2003). I elevvårdstjänsterna inkluderas den i 14 i folkhälsolagen (66/1972) och 2 i folkhälsoförordningen (802/92) avsedda skolhälsovården och det i barnskyddslagen (2007/417) och i 2a barnskyddsförordningen (1010/83) (ändrad genom 546/90) avsedda stödet vid fostran. Lagen om ändring av folkhälsolagen (626/2007) ändrade begreppet elevhälsovård till studerandehälsovård. Begreppet täcker i sin helhet alla läroanstalter på andra stadiet. Studerandehälsovården ordnas av kommunen och tjänsterna tillhandahålls antingen i läroanstaltens lokaler eller i en separat enhet för studerandehälsovård. Enligt statsrådets förordning (380/2009)bör kommunen ordna en hälsoundersökning som görs av en hälsovårdare under det första studieåret samt en läkarundersökning under det första eller andra studieåret. Enligt förordningen bör en undersökning av munnen ordnas minst en gång under studietiden, i vilken behovet av munhygienisk rådgivning och munhygieniska tjänster utreds. Även preventivmedels rådgivning och annan rådgivning om sexuell hälsa hör till studerandehälsovårdens tjänster. Studerandehälsovården omfattar förutom hälsoundersökningar och hälsorådgivning enligt 2 och 3 kap. också hälso- och sjukvårdstjänster som bestäms i 14 1 mom. 6 punkten i folkhälsolagen (66/1972) såsom tidigt konstaterande, vård och hänvisning till fortsatt vård vid eventuella mentala störningar, tidigt konstaterande, vård och hänvisning till fortsatt vård vid eventuella missbruksproblem, tjänster som främjar sexuell hälsa, mun- och tandvårdstjänster, som omfattar hälsorådgivning, undersökning och vård av mun och tänder enligt individuella behov samt en vårdplan inkluderande egenvård som uppgjorts av en yrkesutbildad person inom mun- och tandvård på basis av en hälsoundersökning (380/2009, 14 ). I syfte att främja de studerandes hälsa ska det vart tredje år göras en undersökning av om skolan och studiemiljön är sund och trygg. Undersökningen ska göras i samarbete med läroanstalten och dess studerande, studerandehälsovården, hälsovårdsinspektören, personalens företagshälsovård och arbetarskyddspersonalen samt vid behov med andra sakkunniga. Arbetet för att avhjälpa de brister som konstaterats vid undersökningen ska följas upp årligen (380/2009, 12 ). 3

5 Den myndighet som ansvarar för folkhälsoarbetet i kommunen ska godkänna enhetliga handlingsprogram för rådgivningsarbetet, studerandehälsovården samt den förebyggande mun- och tandvården för barn och unga. Handlingsprogrammen ska utarbetas i samarbete med socialväsendet och undervisningsväsendet (380/2009, 4 ). Barnskyddslagen och barnskyddsförordningen reglerar kommunens skyldighet att anordna adekvat stöd och handledning och vidta övriga nödvändiga åtgärder för att avlägsna sociala och psykiska svårigheter som hänför sig till skolgången och studerandenas utveckling. I skyldigheten ingår även åtgärder för att utveckla samarbetet mellan skolorna och hemmen. 2.2 Anmälningsplikt Barnskyddslagen 2007/417, 25 : De som är anställda eller innehar ett förtroendeuppdrag inom social- och hälsovården, undervisningsväsendet, ungdomsväsendet, polisväsendet, en församling eller något annat religiöst samfund och de som är anställda hos en annan producent av socialservice eller hälsovårdsservice, utbildningsanordnare eller en enhet som bedriver mottagningsverksamhet för asylsökande eller nödcentralsverksamhet eller morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever samt yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården är skyldiga att utan dröjsmål och utan hinder av sekretessbestämmelserna göra en anmälan till det organ som ansvarar för socialvården i kommunen, om de i sin uppgift fått vetskap om ett barn vars behov av vård och omsorg, omständigheter som äventyrar barnets utveckling eller eget beteende förutsätter att behovet av barnskydd utreds. En barnskyddsanmälan kan göras i elevvårdsgruppens namn, men gymnasiets kontaktperson måste alltid uppges i anmälan. Om elevvårdsgruppen gör en barnskyddsanmälan rekommenderas att man bokför vilka som var närvarande när beslutet om att göra anmälan fattades. Anmälningsplikten gäller alla som arbetar i gymnasiet när det rör sig om en minderårig studerande. 2.3 Tystnadsplikt och datasekretess Gymnasielagen 32 : Den undervisande personalen samt de personer som svarar för skolhälsovården och den övriga elevvården får utbyta sådana uppgifter om den studerande som är nödvändiga för att studierna skall kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt. Beslutsfattande som rör den studerande, elevvården och produktionen av elevvårdstjänster samt utbildningsanordnarens lagstadgade uppgifter förutsätter uppgifter om den studerande. Den studerandes ställning skyddas av konfidentialitet, som återspeglar sig i lagstiftning i form av bestämmelser om tystnadsplikt. Enligt gymnasielagen gäller tystnadsplikten information som man vid skötseln av uppgifter som gäller utbildningen har fått veta om de studerandes, den i denna lag avsedda personalens eller familjemedlemmars personliga förhållanden och ekonomiska ställning. Tystnadsplikten gäller även muntlig information. Även om hela personalen vid gymnasiet omfattas av tystnadsplikten är det inte tillåtet att allmänt behandla en enskild studerandes privata ärenden t.ex. vid personalmöten eller i lärarrummet. 4

6 Om grunderna för tystnadsplikt föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999). De ur elevvårdsperspektiv viktigaste sekretessgrunderna ingår i 11, 12 och 24. Enligt 24 i lagen är sekretessbelagda uppgifter bl.a. handlingar som gäller elevvård samt anteckningar över elevvårdsgruppens arbete (30 mom.), uppgifter om hälsotillstånd, klientskap hos socialvården (25 mom.), psykologiska test/undersökningar (29 mom.) och personens privatliv (32 mom.). Enligt 24 punkt 30 är handlingar som gäller elevvården ovillkorligen sekretessbelagda. I de i paragrafen avsedda handlingar som gäller elevvården ingår ofta uppgifter om barns och ungas hälsotillstånd eller uppgifter som faller inom familjens privatliv, vilka redan i sig är sekretessbelagda. Enligt 11 har vårdnadshavaren rätt att få information om de ärenden som behandlats i elevvårdsgruppen för sitt eget barns del. För en enskild ungdoms del antecknas vem som tagit upp ärendet, ämnet, vilka fortsatta åtgärder man beslutat om, uppföljning och ansvarsperson(er). Det PM som uppgjorts ska på begäran visas åt den studerande (12 ). Med hjälp av anteckningarna kan man senare visa på hur man ingripit i frågan. Egna privata minnesanteckningar är inte offentliga. Handlingarna ska förvaras i ett låst utrymme separat från den anställdas privata minnesanteckningar. Anteckningarna ska göras så att de sekretessbelagda noteringarna vid behov kan särskiljas från de övriga. Förvaringstiderna är Elevvårdens PM - 10 år PM som uppgjorts över speciella situationer (anmälan av händelseförlopp) - 20 år. Myndighetssamarbete: Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999, 29 ) anger att en myndighet kan till en annan myndighet lämna ut uppgifter ur sekretessbelagda handlingar om i lag särskilt tagits in uttryckliga bestämmelser om rätten att lämna ut eller att få uppgifter (utan hinder av sekretess/tystnadsplikt) sekretessplikt har föreskrivits till skydd för någons intressen och denne samtycker till att uppgifter lämnas ut. Exempelvis är utbildningsanordnaren skyldig att på begäran av en socialvårdsmyndighet, utan hinder av sekretessbestämmelserna, utlämna sådana uppgifter och utredningar som de förfogar över och som i väsentlig grad inverkar på en klientrelation inom socialvården och som är nödvändiga för myndigheten på grund av dess lagstadgade uppgifter att utreda klientens behov av socialvård, för att ordna socialvård och genomföra därtill anknutna åtgärder samt för att kontrollera uppgifter som lämnats till myndigheten. Socialvårdsmyndigheterna har rätt att få information men de är inte skyldiga att överlåta sekretessbelagda uppgifter till läroanstalten. Sekretessproblemen kan undvikas genom att man begär vårdnadshavarens medgivande till att en fråga behandlas inom elevvården samt i samarbete med utomstående experter. Vårdnadshavarens medgivande kan begäras i skriftlig form men ett muntligt medgivande räcker. I medgivandet måste specificeras den fråga som ska behandlas. 5

7 2.4 Lagar och förordningar som reglerar särskilt stöd I gymnasiet har begreppet särskilt stöd en annan innebörd än i grundskolan, där det används när en elev är överförd till specialundervisningen och har en individuell plan för anordnande av undervisningen (IP). Gymnasielagstiftningen innehåller inga bestämmelser om specialundervisning. I gymnasiet kan en studerande inte utses till specialstuderande med anpassad undervisning som i grundskolan. Enligt 13 i gymnasielagen kan studierna delvis ordnas på annat sätt än vad som bestäms och föreskrivs i lagen eller med stöd av den, om detta t.ex. är motiverat av skäl som har samband med studerandens hälsotillstånd. Den studerande ska ges möjlighet att bli hörd i ärendet. Den studerande har rätt att söka ändring genom besvär hos länsstyrelsen, eller den instans som ersätter länsstyrelsen, över sådana särskilda stödåtgärder och särskilda undervisningsarrangemang som genomförts enligt 13 i gymnasielagen (34 i gymnasielagen). I gymnasielagstiftningen ingår inga egentliga bestämmelser om stödåtgärderna. I enlighet med 29 i gymnasielagen har handikappade studerande och studerande som av någon annan anledning är i behov av särskilt stöd, rätt till de biträdestjänster, andra undervisnings- och elevvårdstjänster samt särskilda hjälpmedel som studierna kräver. Begreppet särskilt stöd står för de stödåtgärder som erbjuds en studerande med särskilda behov. 2.5 Författningar om särskilt stöd i studentexamen Till anordnandet av studentexamen hänför sig följande författningar, vilka förutsätter att särskilda undervisningsarrangemang genomförs: Lagen om anordnande av studentexamen 672/2005, 8 : Om examinandens prestation i ett prov har försämrats av något synnerligen vägande skäl kan studentexamensnämnden beakta detta vid bedömningen. Statsrådets förordning om studentexamen 915/2005, 6 : Om examinanden har läs- och skrivsvårigheter kan proven för denna examinand ordnas på avvikande sätt. Studentexamensnämnden beslutar om användningen av sådana arrangemang på basis av en ansökan som gjorts av examinanden eller dennes vårdnadshavare. Enligt statsrådets förordning om ändring av 14 studentexamensförordningen (144/2001) kan en studerande som har någon särskild sjukdom, ett handikapp eller någon därmed jämförbar orsak, t.ex. läseller skrivsvårigheter, få studentexamen ordnad på ett avvikande sätt. Studentexamensnämnden har fastslagit vilka särskilda arrangemang som kan tillämpas vid studentskrivningarna samt vilka utlåtanden som behövs för att få dessa. För examinander som ansöker om specialarrangemang krävs ett intyg av en specialläkare. För ytterligare information, kontakta specialläraren. Föreskrifter och blanketter finns här: ( ) Särskilda arrangemang vid studentexamen för en studerande med läs- och skrivsvårigheter kan vara: ο inspelning med långa pauser i hörförståelseprov ο extra tid i slutet av ett hörförståelseprov ο extra tid i skriftligt prov ο uppgifter med stora bokstäver 6

8 ο rätt att skriva provsvar på dator eller skrivmaskin i enskilt rum ο befrielse från att renskriva essäprovet i modersmålet med bläck- eller kulspetspenna ο enskilt provrum Studerande med främmande språk som modersmål får på begäran en utredning över främmande språk som modersmål med tanke på studentexamen. Utredningen baserar sig på minst två ämneslärares omdömen (modersmål eller svenska som andra språk samt en realämneslärare). 3 Elevvårdens uppgifter och mål I lagstiftningen och grunderna för läroplanerna har utbildningsanordnarna ålagts att anordna tjänster. Den studerande har rätt att få tillräckliga tjänster som motsvarar hans eller hennes behov. Elevvårdens uppgift är att bidra till att det på ett mångsidigt sätt sörjs för de ungas fysiska, psykiska och sociala välfärd. Välbefinnande utgör en grund för växande, utveckling och inlärning. Huvudvikten ska ligga på den förebyggande verksamheten. Elevvårdens arbetsfält är att identifiera hinder för och svårigheter i samband med inlärningen och övriga problem i de ungas liv. Målet är att snabbt och i ett tidigt skede ingripa i problem som uppstått. Målet med elevvården är dessutom att skapa en trygg och sund inlärnings- och arbetsmiljö. Samarbetet mellan hemmet och skolan ska i enlighet med de riktgivande normerna organiseras så att ett yrkesövergripande samarbetsnätverk vid behov hjälper familjerna i frågor som rör studerandes studier och välbefi nnande. Utifrån lagstiftningen och olika myndigheters anvisningar hör följande till elevvårdens uppgifter: Principerna för samarbetet mellan hem och skola; samarbete med vårdnadshavarna, med beaktande av de minderåriga och myndiga studerandena vid läroanstalten. Att erbjuda den studerande tillräckligt med stöd och handledning vid fysiska, psykiska och sociala svårigheter i anslutning till studierna, utvecklingen eller livssituationen. Samarbete mellan olika förvaltningsnämnder och lokala stödnätverk för att trygga de tjänster de studerande behöver och för att hänvisa de studerande till behövliga tjänster. Läroanstaltens plan där man definierar verksamheten för att främja studerande- gemenskapens hälsa och säkerhet samt förfaringssätt i problem-, olycks- och krissituationer såsom mobbning, våld, frågor gällande mental hälsa, rökning, alkohol- och droganvändning, olika former av olyckor samt dödsfall. Rekommendationer för hur man anordnar elevvård och personaldimensioneringen har utfärdats av både undervisnings- och social- och hälsovårdsministeriet. Mest omfattande är de följande: 1) Oppilaan hyvinvointi ja oppilashuolto (Elevens välfärd och elevvården), promemoria av undervisningsministeriets arbetsgrupp för elevvården i den grundläggande utbildningen och utbildningen på andra stadiet, , 2) Kvalitetsrekommendationer för skolhälsovården, social- och hälsovårdsministeriet och Finlands kommunförbund, 2004, 3) Rekommendationerna om antalet hälsovårdare och läkare i handboken för studenthälsovården (Opiskeluterveydenhuollon opas), Social- och hälsovårdsministeriets publikation 2006:12 och 4) arbetsgruppen för revidering av elevvårdslagstiftningen, Social- och hälsovårdsministeriets utredningar 2006:33. 7

9 Studiestöd betalas för att trygga den studerandes utkomst under studietiden. Studerande i gymnasiet kan också beviljas studiestöd. För mer information se Folkpensionsanstaltens sidor: ( ) 8

10 4 Elevvårdsverksamheten i gymnasierna i Borgå Elevvårdens mål är att skapa en god studiegemenskap där de unga mår bra och avancerar i studierna i enlighet med sina förutsättningar och mål. Alla studerande tryggas möjlighet till en slutexamen från andra stadiet. Elevvårdsverksamheten kan indelas i tre delar: den hälsofrämjande, den förebyggande och den åtgärdande. Den hälsofrämjande och den förebyggande elevvården berör alla i skolan och all verksamhet där, som på ett eller annat sätt påverkar välbefinnandet i studiegemenskapen (se bild 1). Alla som arbetar inom skolsamfundet ansvarar för sin del för elevvården genom att aktivt bry sig om den unga. Det betyder både att kunna identifiera positiva möjligheter och stöda förverkligandet av dessa och att identifiera svårigheter och handleda den studerande enligt hans/hennes behov. Den studerande uppmuntras att ta del av och ansvar för uppbyggandet av en god studiemiljö. Här har också tutor- och elevkårsverksamheten en viktig roll. Ett gott samarbete mellan olika aktörer inom och utanför skolan samt mellan hemmet och skolan är av stor betydelse för främjandet av välbefinnandet inom studiegemenskapen. I Borgå stads gymnasier finns elevvårdsgrupper som planerar och koordinerar elevvårdsarbetet samt ansvarar för åtgärder inom det särskilda stödet. Tidigt stöd och tidiga åtgärder eftersträvas. Elevvårdsgruppens uppgift är inte att dela ut bestraffningar. Krissituationer hanteras i enlighet med gymnasiernas och bildningsväsendets direktiv. Y Y m O m pg P ä i vä r R a ö n dö i I e v V ä Skolförhållandena Undervisning och fostran -Omgivning, skolutrymmen -Organiserandet av undervisning -Raster, säkerhet -Påföljder, tjänster -skolmåltiden Läroanstaltens välfärdsmodell Allardt 1976; A. Konu 2002; Suomala 2010 Läroanstalt Välfärd Having loving being health Sociala relationer - inlärnigsatmosfären -ledarskapet -Förhållandet mellan lärare och elev -Gruppernas verksamhet -mobbning -Samarbete mellan hem och skola Möjlighet till självförverkligande -Arbetets betydelse och uppskattning -Möjlighet till: Utveckling av självkänsla Feedback, uppmuntran Att påverka Inlärning Hälsotillstånd -Psykosomatiska symptom -långtidssjukdom -sjukdomar -flunsor Bild 1. Figuren beskriver mångfalden av faktorer som inverkar på välbefinnandet i en studiegemenskap. S a m h ä l l e 9

11 4.1 Förebyggande elevvård Det förebyggande elevvårdsarbetet berör alla som arbetar i skolsamfundet. Det hör till varje lärares och handledares uppgift att stödja de studerandes utveckling till goda, harmoniska och bildade människor som har kunskaper och färdigheter för studierna, arbetslivet och för en allsidig personlighetsutveckling. Lika viktigt är att läraren kan identifiera eventuella svårigheter, diskutera oro som väckts med den studerande samt erbjuda handledning och stödåtgärder. Ämneslärare och grupphandledare är nyckelpersoner inom det förebyggande arbetet (se bild 2.)eftersom de möter de studerande i vardagen. Oftast är det ämnesläraren som först lägger märke till behovet av stöd hos en studerande varefter grupphandledaren kan kopplas in. Vid behov kontaktas hemmet och/eller elevvårdspersonalen. Elevvårdsgruppen Vid behov hemmet Grupphandledaren Ämnesläraren Studerande Bild 2. Ämnesläraren möter den studerande dagligen i samband med undervisningen. Ämnesläraren har således möjlighet att ta del av den ungas vardag, göra iakttagelser och på basis av dem vid behov vidta åtgärder. Vid misstanke om att en studerande har inlärningssvårigheter eller andra problem som påverkar studierna, för ämnesläraren ärendet vidare genom att själv handleda den unga eller hänvisa honom/henne till stödtjänster inom elevvården. Ämnesläraren informerar grupphandledaren och/eller kontaktar vid behov någon inom elevvårdspersonalen. Till ämneslärarens uppgifter hör: - att identifiera den studerandes positiva möjligheter och stöda förverkligandet av dem - att handleda studeranden i studieteknik, kursval och studentskrivningar i det egna ämnet - att identifiera svårigheter och snabbt vidta åtgärder när en studerande har behov av stöd Grupphandledaren är en allmän kontaktperson som handleder den studerande i studieärenden, ansvarar för uppföljningen av studieprestationerna och vid behov hänvisar till andra handledare i skolan eller till elevvårdstjänster. Vid behov kontaktar grupphandledaren vårdnadshavaren. Grupphandledaren träffar sina studerande under grupphandledningstillfällen ca en gång per vecka. Till grupphandledarens uppgifter hör: 10

12 - att sträva till att skapa en bild av den studerandes positiva möjligheter och intressen och stöda honom/henne att nå sina mål - att följa upp studieprestationer, kurser och val - att snabbt vidta åtgärder i fall av frånvaro, avbrutna kurser, svaga prestationer eller annat behov av särskilt stöd 4.2 Elevvårdsgruppens arbete En elevvårdsgrupp verkar i båda gymnasierna i Borgå. Gruppen planerar och koordinerar elevvårdsarbetet samt utvecklar elevvården i skolan. Samtliga medlemmar inom elevvårdsgruppen tar emot studerande i behov av särskilt stöd. Kontaktuppgifterna finns på gymnasiernas hemsida och i skolornas infoskrifter, som delats ut i början av läsåret. Elevvårdsgruppen samlas åtminstone en gång i månaden, och vid behov oftare. I brådskande eller akuta fall följs anvisningarna i skolans krisplan. Elevvårdsgruppens ordinarie medlemmar är gymnasiets rektor, som är gruppens ordförande, studiehandledaren, skolhälsovårdaren, specialläraren, kuratorn och skolpsykologen. Vid behov deltar studerande och/eller vårdnadshavare, grupphandledare, ämneslärare eller representanter för yttre stödinstanser (t.ex. social- och ungdomsarbetare eller talterapeut) Ordförande sammankallar mötet. Gruppen väljer inom sig en person som uppgör det officiella PM:et över mötet. Skolans personal och studerande kan kontakta vem som helst av elevvårdsgruppens medlemmar då oro väckts. Ärenden som framläggs inför elevvården kan gälla t.ex. följande saker Elevens studier framskrider inte som väntat Eleven känner att han/hon blivit orättvist behandlad Förändringar i elevens hälsotillstånd Konsultering av personalen i ärenden som angår eleverna Mobbning och konflikter Frånvaro Motivation och inlärning Planering av specialarrangemang Osäkerhet angående valet av studieplats Alla lärare informeras på förhand om elevvårdsgruppens mötesdagar, så att de kan informera gruppmedlemmarna om elevernas problem. Elevvårdsgruppens medlemmar kan vid behov meddela varandra om ärenden till kännedom före mötet. Varje möte protokollförs (obs! inget diskussionsprotokoll). I protokollet antecknas: - vem som deltar i mötet - ärendet - vem som är ansvarsperson i ärendet - vem som sköter uppföljningen - vem (vilka lärare) som skall få information och vem som för ärendet till de berörda Det följande mötet inleds med en uppföljning av ärenden som behandlats gången innan. 11

13 Mötesprotokollet delas ut enbart till gruppens ordinarie medlemmar. Originalen förvaras inlåsta. Informationsgången följer bestämmelser om tystnadsplikt och datasekretess. En grundläggande princip i elevvårdsarbetet är förtroende och samarbete med den studerande och/ eller vårdnadshavaren. I mån av möjlighet diskuteras ärendet med den studerande och/eller vårdnadshavaren redan före mötet men senast genast efter. För gymnasiets elevvårdsarbete uppgörs en årsplan i början av läsåret. Årsplanen innehåller följande punkter: - Elevvårdsgruppens medlemmar och uppgifter - Tidtabell för möten - Mål för verksamheten under läsåret - Utvecklingsområden i skolan detta läsår, bl.a. på basis av vårens utvärdering - Tyngdpunktsområden för elevvårdsgruppens arbete detta läsår - Plan för utvärdering av elevvården och elevvårdsgruppens arbete Planen grundar sig på utvärderingar av det föregående läsåret (t.ex. Hälsa i skolan (THL) och Trivselenkäten - Borgå stad). 5 Särskilt stöd för studierna i gymnasiet Särskilt stöd ges åt sådana studerande som tillfälligt har blivit efter i studierna eller vilkas studieförutsättningar har försvagats p.g.a. handikapp, sjukdom, funktionshinder, lindriga inlärningssvårigheter eller sociala problem. Särskilt stöd omfattar förutom pedagogiskt stöd även socialt stöd, psykiskt stöd samt stöd från hälsovårdens sida. Det särskilda stödet kan innebära: - en individuell plan för studierna som kan uppgöras vid behov (bl.a. för särskilda arrangemang i undervisning och prov) - stödundervisning av ämneslärare - individuell handledning (av ämneslärare, grupphandledare, speciallärare, studiehandledare, kurator, psykolog eller hälsovårdare) - av särskilda skäl beviljad förlängning av studietiden (ett 5:e år), rektors beslut - skolgångsbiträde - särskilda hjälpmedel som studierna kräver - vid behov remittering till yttre stödinstanser (av kurator, psykolog, hälsovårdare) - uppföljning av den studerandes kontakt till yttre stödinstanser (elevvårdspersonalen) - specialarrangemang i studentexamen 6 Yrkesövergripande samarbete Det yrkesövergripande samarbetet i elevvårdsgruppen möjliggör en bredare professionell synvinkel och objektivitet i frågor angående studerande eller personal. Samarbetet medför flera nätverk som kan utnyttjas när gruppen söker efter lösningar till problemen som behandlas eller vid utvecklandet av verksamheten. I och med att flera yrkeskårer är representerade ökar förtroendet till de beslut som fattas. Samtidigt delas ansvaret vid svåra situationer och beslut. Rektor ansvarar för elevvården och är ordförande och sammankallare för elevvårdsgruppen. Studiehandledaren följer upp studerandes kursantal och studieprestationer och för ärenden vidare till grupphandledare, ämneslärare, handledare samt elevvårdspersonal. Studiehandledaren samarbetar med 12

14 specialläraren och handleder studerande i frågor gällande studier och studiemotivation. Syftet är att stöda studerande till självreflektion och beslutsfattande angående framtida utbildning. Studiehandledaren är också en kontaktlänk till andra gymnasier och skolor inom andra stadiet och hjälper studerande som t.ex. planerar byte av skola. Specialläraren ger individuell handledning till studerande som av olika orsaker upplever svårigheter i skolarbetet och denna möjlighet erbjuds alla. Syftet med handledningen är att stödja den studerande i svårigheterna och stärka den studerandes positiva bild av sig själv som inlärare samt ge verktyg till att själv kunna påverka och förbättra sin situation. Under handledningen samarbetar specialläraren med studiehandledaren och vid behov träffar de den studerande tillsammans. Specialläraren utreder studerandes läs- och skrivfärdigheter och skriver utlåtanden till studentexamensnämnden. Samtliga nya studerande genomgår en läs- och skrivscreening. Med dem som fått svaga resultat gör specialläraren upp en plan för stödåtgärder och uppföljning. Med tillstånd av den studerande sänds en kopia av utlåtande om läs- och skrivfärdigheter även till hälsovårdaren. Samarbetet med ämneslärare är viktigt. Även om en studerande inte har fått intyg över läs- och skrivsvårigheter efter screeningen kan en ämneslärare hänvisa den studerande till specialläraren och rekommendera en vidare utredning eller t.ex. studieteknisk handledning i ett senare skede. Studerande kan också själva kontakta specialläraren när som helst under studiernas gång. Målet för skolhälsovården är att stödja de ungas sunda uppväxt och utveckling under skoltiden genom att sätta sig in i den ungas studier. Hälsovårdaren följer den studerandes välbefinnande och utveckling genom att delta i elevvårdsgruppens möten. Hälsovårdaren har tillgång till varje studerandes journal och känner till den studerandes fysiska, psykiska och sociala utveckling före gymnasiestudierna. Som grund för det förebyggande hälsofostrande arbetet gör hälsovårdaren en hälsoundersökning med alla studerande. Vid behov av fortsatt uppföljning hänvisas studerande till läkartjänster utanför skolan. Hälsovårdaren står till alla studerandes förfogande och handleder i frågor gällande hälsan, upplyser i preventivt syfte, hjälper vid sjukdomsfall och remitterar vid behov vidare för ytterligare undersökningar eller behandling. Tandvård: För studerandes tandvård svarar den hälsovårdscentral till vars distrikt den studerande enligt boningsort och adress hör. Det året den studerande fyller 17 år inkallas han/hon till tandgranskning. Tandvården är avgiftsfri för alla under 18 år. Studerande kan vända sig till skolkuratorn då de konfidentiellt vill diskutera frågor i sin livssituation. Under gymnasietiden har många studerande behov av att reflektera över sig själv och sin uppväxt. Man har större kapacitet än tidigare att själv ta itu med och reda ut sina svårigheter. Man står också inför många viktiga val och behöver i lugn och ro få samtala om sig själv och sin framtid. Föräldrar kan också vända sig till kuratorn för att diskutera studerandens angelägenheter. Kuratorn samarbetar vid behov med olika berörda yrkesgrupper både inom och utanför skolan bl.a. socialtjänster och ungdomspsykiatrin. Skolkuratorn deltar i gymnasiets elevvårdsgrupps möten och håller också utanför möten kontakt med medlemmarna i elevvårdsgruppen. Skolpsykologen ger individuell experthjälp åt de studerande och vid behov också råd till vårdnadshavarna och personalen i gymnasiet i frågor som gäller de studerandes välbefinnande. Psykologen deltar i elevvårdsgruppens möten och håller kontakt med gruppens medlemmar också utanför möten i elevvårdsärenden. 13

15 7 Yrkesövergripande elevvård utanför skolan Den viktigaste principen inom elevvårdsarbetet som gäller alla yrkeskårer är konfidentialitet i relation till den studerande och dennes familj. Man måste noggrant överväga vad som är i den studerandes intresse och agera i enlighet med detta. För att skapa ett gynnsamt samarbete eftersträvas alltid den ungas medgivande för behandling av ärenden som gäller honom eller henne. För att möjliggöra ett tidigt ingripande i svåra situationer, har kontakterna till yttre stödinstanser som t.ex. socialtjänsterna, psykiatrin och specialungdomsarbetet, en stor betydelse. Medlemmarna i elevvårdsgruppen kan vid behov konsultera representanter för olika yrkeskårer i ett ärende som gäller en ung människa eller hans eller hennes familj. Kontakten till stödtjänsterna kan ske via elevvårdsgruppen eller gruppens enskilda medlemmar, men den studerande/den studerandes familj har rätt att själv kontakta respektive instans. Vid behov kan elevvårdsgrupperna vid gymnasierna anlita det uppsökande ungdomsarbetet Vingen eller Siipi. "Vingen söker upp unga under 29 år som håller på att bli utanför utbildning och arbetsliv och som behöver stöd för att nå den offentliga sektorns tjänster. 8 Samarbetet mellan hem och skola Vårdnadshavarna skall ges möjlighet att få information om studierna vid gymnasiet. Gymnasiet ordnar föräldramöten årligen per årskurs och utöver dem kan andra former av samarbete förekomma. Dataprogrammet Wilma är en kanal för informationsutbyte mellan skolan, studerande och hemmet. Vårdnadshavarna har egna lösenord och kan här igenom sända meddelanden om studerandes frånvaro eller kommunicera med grupphandledaren eller ämneslärare. Vitsorden skrivs in på Wilma i slutet av perioden och kan alltså läsas där. Under några perioder utdelas även skilda periodbetyg. Information ges via skolans informationsskrift och övriga broschyrer, på hemsidan och per brev. 9 Informationsöverföringen i övergången mellan grundskolan och gymnasiet Elevvårdsuppgifter (t.ex. läkar-, psykolog-, eller specialpedagogiska utlåtanden) överförs inte automatiskt från grundskolan till gymnasiet. Vårdnadshavarens eller den studerandes tillstånd behövs alltid för en informationsöverföring och det är via hemmet eventuella intyg överlämnas till skolan. Syftet med att överföra elevvårdsuppgifter är att stöda den ungas övergång från grundskolan till gymnasiet och främja en flexibel studiestart. Uppgiftsöverföringen syftar till att stöda den studerandes studieframgång och välbefinnande samt att hjälpa gymnasierna att förutse situationer där den studerande kan vara i behov av extra stöd. Överföringen av elevvårdsuppgifter ska alltid vara konfidentiell och ske i enlighet med den studerandes intressen. 14

STUDERANDEVÅRDSPLAN. Pargas svenska gymnasium

STUDERANDEVÅRDSPLAN. Pargas svenska gymnasium STUDERANDEVÅRDSPLAN Pargas svenska gymnasium 1. Allmänt Målet med studerandevården i gymnasiet är att främja de studerandes lärande, hälsa och välbefinnande och värna om hela läroanstaltens välbefinnande

Läs mer

Handbok för studerandevård inom svenskspråkig gymnasieutbildning i Åbo 2012

Handbok för studerandevård inom svenskspråkig gymnasieutbildning i Åbo 2012 Handbok för studerandevård inom svenskspråkig gymnasieutbildning i Åbo 2012 1 Inledning Bakgrund Skolcentralens (numera Ämbetsverket för fostran och utbildning) och Åbo yrkesinstituts samarbetsgrupp beslöt

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 31 december 2013 1287/2013 Lag om elev- och studerandevård Utfärdad i Helsingfors den 30 december 2013 I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

Läs mer

GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA

GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA STUDERANDEVÅRDSPLANEN FÖR PARGAS STAD GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA Innehållsförteckning 1. Allmänt 3 2. Studerandevården vid Pargas svenska gymnasium 3 a. Gemensam studerandevård 3 1. Styrgruppen (gemensam

Läs mer

INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK

INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK Bestämmelser, tillämpningar och reformförslag Gustav Wikström Grundskolans specialundervisning är lagstadgad GrUL 17 : Elever med lindriga inlärnings- eller anpassningssvårigheter

Läs mer

FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN

FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN ELEVVÅRDSPLANEN FÖR PARGAS STAD FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN Innehåll Elevvårdsplanen för Pargas stad, förskoleundervisningen 3 1. Inledning 3 2. Yrkesövergripande samarbete inom elevvården 4 2.1 Styrgruppen

Läs mer

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som

Läs mer

(För- och grundundervisningen samt gymnasieunder- visningen)

(För- och grundundervisningen samt gymnasieunder- visningen) Uppdatering av kapitlet Elevvårdsarbete i Borgå stads kommunala läroplan (För- och grundundervisningen samt gymnasieunder- visningen) Innehåll 1 Inledning... 3 2 Elevhälsoarbetets verksamhetsprinciper...

Läs mer

5.3 ELEVVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄKERHET

5.3 ELEVVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 5.3 ELEVVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 5.3.1 Yrkesövergripande samarbete inom elevvården 5.3.2 Gemensam elevvård 5.3.3 Individuell elevvård 5.3.4 Elevvårdsplaner 5.3.5 Den enhetsspecifika

Läs mer

SJUKA OCH FUNKTIONSHINDRADE EXAMINANDER SAMT FÖRORDANDEN FÖR EXAMINANDER

SJUKA OCH FUNKTIONSHINDRADE EXAMINANDER SAMT FÖRORDANDEN FÖR EXAMINANDER BILAGA G4 Föreskrift Datum 19.1.2007 SJUKA OCH FUNKTIONSHINDRADE EXAMINANDER SAMT FÖRORDANDEN FÖR EXAMINANDER Studentexamensnämndens föreskrift för rektorer och lärare Föreskriften gäller första gången

Läs mer

Ändringar och kompletteringar av läroplanen för den grundläggande utbildningen i Jakobstad

Ändringar och kompletteringar av läroplanen för den grundläggande utbildningen i Jakobstad Ändringar och kompletteringar av läroplanen för den grundläggande utbildningen i Jakobstad 2011 FÖRESKRIFT 29.10.2010 DNR 50/011/2010 GODKÄND I BILDNINGSNÄMNDENS SVENSKA SEKTION 61/22.6.2011 INNEHÅLL 1.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD

VERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD VERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD 2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD INLEDNING Morgon- och eftermiddagsverksamheten

Läs mer

Elevhälsoplan för Vörå kommuns skolor

Elevhälsoplan för Vörå kommuns skolor Elevhälsoplan för Vörå kommuns skolor Innehåll 1. Utgångspunkter för elevhälsan 1.1 Mål och begrepp 1.2 Nuläge och behov 1.3 Schematisk struktur över organisationen av elevhälsa 2. Generell elevhälsa 3.

Läs mer

3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN

3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN KORSHOLMS KOMMUNS Innehållsförteckning 1 MÅL FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN 1.1 Stödjandet av hemmets och skolans fostrande arbete...3 1.2 Stödjandet av välbefinnandet, känslolivet och den sociala

Läs mer

ÄNDRADE GRUNDER FÖR LÄROPLANEN FÖR GYMNASIEUTBILDNINGEN: STUDERANDEVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄKERHET

ÄNDRADE GRUNDER FÖR LÄROPLANEN FÖR GYMNASIEUTBILDNINGEN: STUDERANDEVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 1 ÄNDRADE GRUNDER FÖR LÄROPLANEN FÖR GYMNASIEUTBILDNINGEN: STUDERANDEVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 2 Innehåll 1. Studerandevård... 3 2. Studerandevårdsplaner... 3 3. Yrkesövergripande samarbete

Läs mer

Nya elev- och studerandevårdslagen vad innebär den i praktiken?

Nya elev- och studerandevårdslagen vad innebär den i praktiken? Nya elev- och studerandevårdslagen vad innebär den i praktiken? 4.11.2013 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet för

Läs mer

BORGÅ STAD BESKRIVNING AV TJÄNSTER 1.8.2014 Psykolog- och kuratorstjänster för andra stadiet läsåret 2014 2015

BORGÅ STAD BESKRIVNING AV TJÄNSTER 1.8.2014 Psykolog- och kuratorstjänster för andra stadiet läsåret 2014 2015 BORGÅ STAD BESKRIVNING AV TJÄNSTER 1.8.2014 Psykolog- och kuratorstjänster för andra stadiet läsåret 2014 2015 Med psykolog- och kuratorstjänster avses att elevhälsans psykolog och kurator ger stöd och

Läs mer

4A ELEVVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄKERHET

4A ELEVVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 4A ELEVVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 4A.1 Yrkesövergripande samarbete inom elevvården 4A.2 Gemensam elevvård 4A.3 Individuell elevvård 4A.4 Elevvårdsplaner 4A.4.1 Välfärdsplan 4A.4.2 Elevvården

Läs mer

Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Rektorsområde förskola och grundskola Rektorsområde gymnasium Hultsfreds kommun rutiner för handläggning, utredning och beslut om mottagande

Läs mer

Namn Kommun Kommun Kommun Kommun Träder i kraft. Sibbo Lovisa Kotka Borgå

Namn Kommun Kommun Kommun Kommun Träder i kraft. Sibbo Lovisa Kotka Borgå Namn Kommun Kommun Kommun Kommun Träder i kraft Sibbo Lovisa Kotka Borgå Innehållsförteckning 1. Uppgörandet av läroplanen................................ 1 2. Läroplanens innehåll....................................

Läs mer

Huvudsakligt innehåll

Huvudsakligt innehåll LAGFÖRSLAG nr x/2011-2012 Datum 2011-xx-xx Till Ålands lagting Privat socialvård Huvudsakligt innehåll Landskapsregeringen föreslår att landskapets blankettlagstiftning om privat socialservice ändras från

Läs mer

BEDÖMNINGEN AV STUDIERNA

BEDÖMNINGEN AV STUDIERNA BEDÖMNINGEN AV STUDIERNA 5.1 SYFTET MED BEDÖMNINGEN Syftet med bedömningen är att leda och sporra studerandena i deras studier och utveckla deras förutsättningar att bedöma sig själva. Studerandenas inlärning

Läs mer

Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015

Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015 Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015 Reviderat 2014-10- 01 Innehåll Handlingsplan för elevhälsa... 3 Sverigefinskaskolans handlingsplan... 4 Syftet med handlingsplanen:... 4 Målet

Läs mer

Läroplan för den gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen i Kyrkslätt

Läroplan för den gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen i Kyrkslätt 1 Läroplan för den gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen i Kyrkslätt Kyrkslätts gymnasium i samarbete med Winellska skolan Denna läroplan baserar sig på den gällande läroplanen i Kyrkslätts kommun

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 16 augusti 2011 951/2011 Lag om ändring av lagen om yrkesutbildning Utfärdad i Nådendal den 12 augusti 2011 I enlighet med riksdagens beslut upphävs

Läs mer

Information skolpliktsbevakning

Information skolpliktsbevakning INFORMATION 1(2) 2015-11-09 2015/2952-GSN-648 20151126 Tord Karlsson - p1tk02 tord.karlsson@vasteras.se Delges Text Information skolpliktsbevakning Den rättsliga regleringen avseende skolplikt framgår

Läs mer

TOPELIUSGYMNASIETS LÄROPLAN 2016

TOPELIUSGYMNASIETS LÄROPLAN 2016 TOPELIUSGYMNASIETS LÄROPLAN 2016 1 Innehållsförteckning 1 GYMNASIEUTBILDNINGENS UPPDRAG OCH VÄRDEGRUND... 3 1.1 Gymnasieutbildningens uppdrag... 3 1.2 Värdegrunden... 3 2 UNDERVISNINGEN... 5 2.1 Synen

Läs mer

HÖRSELSKADADE EXAMINANDER

HÖRSELSKADADE EXAMINANDER BILAGA G5 Föreskrift Datum 17.3.2006 HÖRSELSKADADE EXAMINANDER Studentexamensnämndens föreskrift till rektorer och lärare Föreskriften innehåller text ur lagen om anordnande av studentexamen och förordningen

Läs mer

Lag om ändring och temporär ändring av yrkeshögskolelagen. 3 Yrkeshögskolornas självstyrelse och medlemmar

Lag om ändring och temporär ändring av yrkeshögskolelagen. 3 Yrkeshögskolornas självstyrelse och medlemmar 1 Lag om ändring och temporär ändring av yrkeshögskolelagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i yrkeshögskolelagen av den 9 maj 2003 (351/2003) 8 1 mom., varvid det nuvarande 2 och 3 mom. blir 1

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL SKOLAN!

VÄLKOMMEN TILL SKOLAN! VÄLKOMMEN TILL SKOLAN! BÄSTA VÅRDNADSHAVARE Att inleda det första skolåret upplevs både med glädje och spänning. I detta häfte finns information som är nyttig då en familjemedlem skall inleda sin skolgång.

Läs mer

HANDLINGSPLAN VID OROVÄCKANDE FRÅNVARO I GRUNDSKOLAN ÅRSKURS 1-6

HANDLINGSPLAN VID OROVÄCKANDE FRÅNVARO I GRUNDSKOLAN ÅRSKURS 1-6 HANDLINGSPLAN VID OROVÄCKANDE FRÅNVARO I GRUNDSKOLAN ÅRSKURS 1-6 3.6.2014 HANDLINGSPLAN VID OROVÄCKANDE FRÅNVARO I GRUNDSKOLAN ÅRSKURS 1-6 Handlingsplanen har skapats enligt uppdrag a barnens och ungdomarnas

Läs mer

Information om. Sekretess. utdrag ur Offentlighets- och sekretesslagen. för Barn- och familjenämnden i Eslövs kommun

Information om. Sekretess. utdrag ur Offentlighets- och sekretesslagen. för Barn- och familjenämnden i Eslövs kommun Information om Sekretess utdrag ur Offentlighets- och sekretesslagen för Barn- och familjenämnden i Eslövs kommun 2010 Innehållsförteckning Gemensamma regler 2 Samtycke... 4 Sekretess inom Barn- och familjenämnden..

Läs mer

SKOLPSYKOLOGERNAS OCH SKOLKURATORERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014-2015. Sammanfattning

SKOLPSYKOLOGERNAS OCH SKOLKURATORERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014-2015. Sammanfattning 1 SKOLPSYKOLOGERNAS OCH SKOLKURATORERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Sammanfattning Skolpsykologernas och skolkuratorernas arbete har bl.a. bestått av samarbete med skolpersonal och av klientarbete med elever

Läs mer

Elevhälsoplan/EHP. för Järvsö utbildningsområde. Gäller från och med höstterminen 2013

Elevhälsoplan/EHP. för Järvsö utbildningsområde. Gäller från och med höstterminen 2013 sidan 1 av 8 Elevhälsoplan för Järvsö utbildningsområde Gäller från och med höstterminen 2013 Lärare och klassföreståndare Elevhälsosarbetet är en mycket viktig del av varje elevs socialisationsprocess

Läs mer

Kastellskolan Elevhälsoplan 2012-2013 antagen 201211, reviderad 20130911 Claesson Schéele

Kastellskolan Elevhälsoplan 2012-2013 antagen 201211, reviderad 20130911 Claesson Schéele Elevhälsoplan Kastellskolan 2013-2014 Skolans arbete ska vila på en grund av kunskap om vad som främjar elevens lärande och utveckling. Styrdokumenten för skolan är tydliga med att alla elever ska få den

Läs mer

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv Utveckling i samverkan

Läs mer

Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola

Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola 2012-12-20 Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola Barn- och utbildningsförvaltningen Lindesbergs kommun Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden 2012-12-20 Innehåll

Läs mer

UTBILDNINGSSTYRELSEN 23.12.2011 BILAGA 1 1 (15) Yrkesinriktade grundexamina

UTBILDNINGSSTYRELSEN 23.12.2011 BILAGA 1 1 (15) Yrkesinriktade grundexamina UTBILDNINGSSTYRELSEN 23.12.2011 BILAGA 1 1 (15) 2 VERKSTÄLLANDE AV EXAMENSGRUNDERNA INOM DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN 2.1 Uppgörandet av läroplanen och dess innehåll Enligt lagen om yrkesutbildning

Läs mer

Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016

Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016 Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016 2015-05-27 Elevhälsa Elevhälsa är ett samlingsbegrepp för skolans uppdrag att främja varje elevs hälsa, lärande och allmänna utveckling. Uppdraget

Läs mer

2) gemensamma studier som är nödvändiga för förvärvande och kompletterande av yrkesskickligheten,

2) gemensamma studier som är nödvändiga för förvärvande och kompletterande av yrkesskickligheten, 1 of 8 21/03/2011 11:29 Finlex» Lagstiftning» Uppdaterad lagstiftning» 1998» 6.11.1998/811 6.11.1998/811 Beaktats t.o.m. FörfS 203/2011. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Förordning

Läs mer

Elevhälsoplan för Tuna skola

Elevhälsoplan för Tuna skola Elevhälsoplan för Tuna skola 2014-08-04 2 (10) Innehåll Inledning... 3 Arbetsgrupper... 3 Elevhälsoplanens grund... 4 Syftet med elevhälsoplanen... 4 Ansvar för elevhälsoarbetet... 4 Mål med elevhälsoarbetet...

Läs mer

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman Revisionsrapport Elevhälsans arbete Skellefteå kommun Linda Marklund Robert Bergman Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Revisionsfråga...

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 25 mars 2015 246/2015 Lag om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning Utfärdad i Helsingfors den 20 mars 2015 I enlighet med riksdagens beslut

Läs mer

Larsmo kommun. Direktiv för skolskjuts. Godkänd av bildningsnämnden 26.4.2007 42

Larsmo kommun. Direktiv för skolskjuts. Godkänd av bildningsnämnden 26.4.2007 42 Larsmo kommun Direktiv för skolskjuts Godkänd av bildningsnämnden 26.4.2007 42 1. Allmänt 3 1.1 Lagen 3 2. Principer för skolskjutsar 4 2.1 Tidtabeller 4 2.2 Anordnande 4 2.3 Väntetider 4 2.4 Av- och påstigningsplatser

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA Rev ELEVHÄLSOPLAN FÖR UDDEVALLA GYMNASIESKOLA AGNEBERG AKADEMI SINCLAIR MARGRETEGÄRDE ÖSTRABO 1 ÖSTRABO Y POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX POSTGIRO 451 81 Uddevalla Skolgatan 2 0522-69 68 50 0522-697410

Läs mer

Oderljunga skolas likabehandlingsplan. Läsåret 15/16

Oderljunga skolas likabehandlingsplan. Läsåret 15/16 Perstorps kommun Revideras Okt 2015 Barn och utbildningsnämnden OD F-6 Oderljunga skolas likabehandlingsplan Läsåret 15/16 att främja barns och elevers rättigheter och att förebygga och förhindra diskriminering,

Läs mer

Esbo stad Protokoll 74. Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 74. Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1 2420/00.01.01/2014 Stadsstyrelsen 167 2.6.2014 74 Ändring av instruktionerna för bildningssektorn samt för nämnder och direktioner i bildningssektorn Beredning och upplysningar:

Läs mer

VÖRÅ KOMMUNS VERKSAMHETSMODELL FÖR ORDNANDET AV UNDERVISNINGEN INOM DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I ÅK 1-6 FÖR INVANDRARE

VÖRÅ KOMMUNS VERKSAMHETSMODELL FÖR ORDNANDET AV UNDERVISNINGEN INOM DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I ÅK 1-6 FÖR INVANDRARE VÖRÅ KOMMUNS VERKSAMHETSMODELL FÖR ORDNANDET AV UNDERVISNINGEN INOM DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I ÅK 1-6 FÖR INVANDRARE INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Invandrarelev i skolan 1.1 Mottagandet till skolan 2.

Läs mer

Ann Backman. Projektresultat från DelSam i Österbotten

Ann Backman. Projektresultat från DelSam i Österbotten Ann Backman Projektresultat från DelSam i Österbotten FSKC ARBETSPAPPER 5/2015 Projektresultat från DelSam i Österbotten Ann Backman: Projektresultat från DelSam i Österbotten FSKC Arbetspapper 5/2015

Läs mer

STUDERANDEREGISTER/gymnasiestuderande (skoladministrationssystemet Primus inkl. Wilma)

STUDERANDEREGISTER/gymnasiestuderande (skoladministrationssystemet Primus inkl. Wilma) 1 uppdaterad 9.3.2015 STUDERANDEREGISTER/gymnasiestuderande (skoladministrationssystemet Primus inkl. Wilma) Registerbeskrivning i enlighet med 10 personuppgiftslagen (523/99) och information om behandling

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsåret 2011-2012 Definition av likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Sävsjö Kristna Skolas likabehandlingsplan och plan mot kränkande

Läs mer

ÄRENDEN SOM SKALL BEHANDLAS

ÄRENDEN SOM SKALL BEHANDLAS Styrelsen 07 2013 PROTOKOLL 10..09.2013 Styrelsen 10.09.2013 s.2 FÖREDRAGNINGSLISTA 07/2013 Tid: 10.09.2013 kl. 15.00 Plats: Inveon, Edelfeltsstigen 1 ÄRENDEN SOM SKALL BEHANDLAS 1 LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET

Läs mer

Läsårsplan. Elevantal. Antal lönegrundsgrupper. Klasser och undervisningspersonal. Timresurs. Arbetsdagar, arbetstider och händelsekalender

Läsårsplan. Elevantal. Antal lönegrundsgrupper. Klasser och undervisningspersonal. Timresurs. Arbetsdagar, arbetstider och händelsekalender Läsårsplan Iniö skola 2014-2015 Elevantal Studerandeantal: 0 19 elever. Antal lönegrundsgrupper Klasser och undervisningspersonal Klasser och undervisningspersonal Elever Fsk 2 elever Åk 1 5 elever Åk

Läs mer

SKOLSTADGA FÖR geta KOMMUN

SKOLSTADGA FÖR geta KOMMUN SKOLSTADGA FÖR geta KOMMUN FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 08.04.2015, 25 TILLÄMPNING 1 Vid ordnandet av undervisningen i kommunens grundskola skall bestämmelserna i denna skolstadga iakttas utöver vad

Läs mer

om allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen

om allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen BILAGA 3 Statsrådets förordning om riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen Given i Helsingfors den 14 november 2002 Statsrådets förordning om allmänna

Läs mer

HANDLINGSPLAN. för att stimulera hög närvaro och att uppnå goda studieresultat och arbetsvanor. Senast uppdaterad 2012-08-24

HANDLINGSPLAN. för att stimulera hög närvaro och att uppnå goda studieresultat och arbetsvanor. Senast uppdaterad 2012-08-24 HANDLINGSPLAN för att stimulera hög närvaro och att uppnå goda studieresultat och arbetsvanor Senast uppdaterad 2012-08-24 Innehåll Inledning... 3 Mål... 3 Definition av frånvaro... 3 Åtgärder... 3 Främjande

Läs mer

Arbetsplan. Textdelen

Arbetsplan. Textdelen Arbetsplan Textdelen 2015-2016 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH DIREKTIV Verksamheten inom Södra Ålands högstadiedistrikt baserar sig på ett flertal styrdokument, av vilka de viktigaste nämns nedan. Grundskolelagen

Läs mer

Inlärningsstigen i Borgå

Inlärningsstigen i Borgå Inlärningsstigen i Borgå Läroplan för ordnande av: Elevhandledningen Elevstödet Elevvården 1.8.2011 1. Inlärningstigen i Borgå 1.1. Vision 1.2. Barnkonventionen i läroplanen 1.3. Utbildningens värdegrund

Läs mer

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2015-2016 Reviderad

Läs mer

Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun 2013-2014

Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun 2013-2014 Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun 2013-2014 ÖVERTORNEÅ KOMMUN www.overtornea.se/elevhalsan.shtml 1. Målsättning - Organisera ett välfungerande elevhälsoteam för hela kommunen där en tydlig

Läs mer

Handlingsplan för barn/elevvårdsarbete inom Strövelstorps rektorsområde.

Handlingsplan för barn/elevvårdsarbete inom Strövelstorps rektorsområde. Handlingsplan för barn/elevvårdsarbete inom Strövelstorps rektorsområde. 2007-08-23 Q:\Special\Handlingsplan för barn o elevvårdsarbete\första sida handlingsplan.doc 1 Innehåll 1. Arbetsgång för elever

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 1998 Utgiven i Helsingfors den 28 augusti 1998 Nr 628 648 INNEHÅLL Nr Sidan 628 Lag om grundläggande utbildning... 1719 629 Gymnasielag... 1731 630 Lag om yrkesutbildning...

Läs mer

Skolans årliga plan mot kränkande behandling Läsåret 2012/2013 A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ

Skolans årliga plan mot kränkande behandling Läsåret 2012/2013 A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ Skolans årliga plan mot kränkande behandling Läsåret 2012/2013 A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ Enhetens övergripande mål för likabehandling: Alla elever är trygga i skolan. Alla elever behandlas lika oavsett kön,

Läs mer

Etiska Regler för klientarbete

Etiska Regler för klientarbete Etiska Regler för klientarbete HumaNovas Etiska Regler HumaNova Utbildning AB 1 Våra Etiska Regler HumaNovas grundläggande princip är alla människors lika värde, rätt till personlig integritet, ett respektfullt

Läs mer

Verksamhetsplan elevhälsan

Verksamhetsplan elevhälsan Verksamhetsplan elevhälsan För EduLexUs AB 2012/2013 Innehåll Elevhälsan blir ett nytt begrepp i skollagen...3 Om sekretess...3 Elevhälsan inom EduLexUs...4 Så här fungerar det...5 Prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

Processer inom sysselsättning i socialt arbete med ungdomar och unga vuxna - inom Korsholms kommun

Processer inom sysselsättning i socialt arbete med ungdomar och unga vuxna - inom Korsholms kommun Processer inom sysselsättning i socialt arbete med ungdomar och unga vuxna - inom Korsholms kommun 1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Vägen till socialbyrån... 3 3. AN- byrån (Arbets- och näringsbyrån)...

Läs mer

HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING.

HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING. HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING. Bakgrund styrdokumenten säger: Det demokratiska uppdraget är formulerat i skollagen, läroplaner och kursplaner. Det består

Läs mer

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 En samlad elevhälsa i Nordmalings kommun Bakgrund I och med den nya skollagen (2010:800) samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska

Läs mer

ESBO STAD SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORN Familje- och socialservice Äldreomsorgen INSTRUKTION OM STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD

ESBO STAD SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORN Familje- och socialservice Äldreomsorgen INSTRUKTION OM STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD ESBO STAD SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORN Familje- och socialservice Äldreomsorgen INSTRUKTION OM STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD Social- och hälsovårdsnämnden Godkänd 18.5.2006, trädde i kraft 1.6.2006 Godkänd

Läs mer

Handlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14

Handlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14 Handlingsplan för elevhälsan på Mössebergsskolan Läsåret 13/14 Innehållsförteckning: 1. Förhållningssätt, syfte och mål 2. Beskrivning av ansvarsområden för: klasslärare elevhälsan 3. Arbetsgång elevärende

Läs mer

STEFANSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2013-2014

STEFANSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2013-2014 STEFANSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2013-2014 1 BAKGRUND Likabehandlingsarbetet regleras av diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800). Likabehandlingsarbetet behövs för att skapa en skola

Läs mer

Utvärderingsrapport 2013. Resultatenheten för svensk dagvård och utbildning (SDU)

Utvärderingsrapport 2013. Resultatenheten för svensk dagvård och utbildning (SDU) 0 Utvärderingsrapport 2013 Resultatenheten för svensk dagvård och utbildning (SDU) Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Utbildningsresultat... 3 2.1 Utvärdering av inlärningsresultat i hälsokunskap...

Läs mer

Elevhälsan vid Edenskolan

Elevhälsan vid Edenskolan Elevhälsan vid Edenskolan Sida! 1 av 9 Innehållsförteckning 1. Skollag a) Elevhälsans omfattning b) Hälsobesök c) Enkla sjukvårdsinsatser 2. Elevhälsans syfte 3. Elevhälsans lokala omfattning 4. Elevhälsans

Läs mer

Plan för arbetet mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier, för trygghet och studiero.

Plan för arbetet mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier, för trygghet och studiero. Plan för arbetet mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier, för trygghet och studiero. Reviderad 150427 Nulägesbeskrivning utifrån elevenkät dec 14 samt antalet inrapporterade rapporter

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer ELEVHÄLSA Elevhälsa - definition Elevernas hälsa är allas angelägenhet och ansvar. Lärande och hälsa går hand i hand. Elever arbetar och presterar bättre om de mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Varje

Läs mer

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Momenten 30 och 31 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). Dessutom

Läs mer

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? 2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till

Läs mer

UTBILDNINGSANORDNARENS MÖJLIGHETER ATT INGRIPA VID OLÄMPLIGHET FÖR STUDIER

UTBILDNINGSANORDNARENS MÖJLIGHETER ATT INGRIPA VID OLÄMPLIGHET FÖR STUDIER UTBILDNINGSANORDNARENS MÖJLIGHETER ATT INGRIPA VID OLÄMPLIGHET FÖR STUDIER Reviderad guide om verkställande av SORA-författningarna och -föreskrifterna i yrkesutbildningen Guider och handböcker 2015:10

Läs mer

Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun.

Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun. Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun. Inledning I Barn- och Elevhälsoplanen används begreppen förskola och skola. Begreppet skola omfattar förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola.

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA Verksamhetsformer som omfattas av planen: Sörängs skola F-6 Ansvariga för planen: Rektor/förskolechef Vår vision: Sörängsområdet ska vara

Läs mer

Anordnarna av gymnasieutbildning 37/520/2010

Anordnarna av gymnasieutbildning 37/520/2010 Datum 26.5.2010 Anordnarna av gymnasieutbildning Dnr 37/520/2010 Ärende ANSÖKAN TILL PILOTPROJEKTET FÖR STUDIEHANDLEDNING I GYMNASIET OCH FINANSIERING SOM HÄNFÖR SIG TILL DEN Undervisnings- och kulturministeriet

Läs mer

MATTLIDENS GYMNASIUM HANDLINGSPLAN FÖR MOBBNINGSFÖREBYGGANDE OCH MOBBNINGSINGRIPANDE ARBETE I MATTLIDENS GYMNASIUM

MATTLIDENS GYMNASIUM HANDLINGSPLAN FÖR MOBBNINGSFÖREBYGGANDE OCH MOBBNINGSINGRIPANDE ARBETE I MATTLIDENS GYMNASIUM MATTLIDENS GYMNASIUM HANDLINGSPLAN FÖR MOBBNINGSFÖREBYGGANDE OCH MOBBNINGSINGRIPANDE ARBETE I MATTLIDENS GYMNASIUM Planen uppgjord av arbetsgruppen för trygghet och trivsel Senast uppdaterad augusti 2009

Läs mer

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo Resultatenheten Svenska bildningstjänster, 6/2016 Innehåll INLÄGG... 3 1 UTGÅNGSPUNKTER FÖR DEN FÖRBEREDANDE

Läs mer

Studiehandledarpaket 2016

Studiehandledarpaket 2016 Studiehandledarpaket 2016 Anvisningar för dem som slutför den grundläggande utbildningen Gemensam ansökan till yrkesutbildning och gymnasieutbildning Ansökan till yrkesinriktad specialundervisning Ansökan

Läs mer

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014 2015 Planen gäller för samtliga elever och anställda inom RO X vid Västerviks gymnasium. Vision Västerviks gymnasium, rektorsområde X, präglas av respekt och

Läs mer

Sektor för barn och utbildning Reviderad Sept 2012 ELEVHÄLSA

Sektor för barn och utbildning Reviderad Sept 2012 ELEVHÄLSA Sektor för barn och utbildning Reviderad Sept 2012 ELEVHÄLSA Elevhälsan Elevhälsan finns till för att eleverna på vår skola ska må bra, både fysiskt och psykiskt och för att eleverna ska få rätt stöd i

Läs mer

Gymnasiediplom. Huslig ekonomi

Gymnasiediplom. Huslig ekonomi Gymnasiediplom Huslig ekonomi 2010 2011 Föreskrifter och anvisningar 2010:8 ISSN-L 1798 8877 ISSN 1798 8985 (online) Innehåll Allmänt 3 Mål och innehåll för gymnasiediplomet 3 Allmänt 3 Centrala mål 4

Läs mer

Språkprogram för Nylands förbund

Språkprogram för Nylands förbund Lf 2/2012 Ärende nr 23 1 Språkprogram för Nylands förbund BAKGRUND Nylands förbund är en tvåspråkig samkommun som enligt lag ansvarar bl.a. för områdesplanering och regionutveckling i Nyland. Utöver dessa

Läs mer

Hur man beaktar abiturienter i behov av specialstöd i studentexamen i Finland. Om terminologi

Hur man beaktar abiturienter i behov av specialstöd i studentexamen i Finland. Om terminologi Hur man beaktar abiturienter i behov av specialstöd i studentexamen i Finland Nordisk specialpedagogisk konferens Åbo 21.9.2013 Anneli Sihvo Studentexamensnämnden Om terminologi En studerande, (gymnasie)elev

Läs mer

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Motverka missbruksproblem!

Motverka missbruksproblem! Akava Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC Finlands Näringsliv EK KT Kommunarbetsgivarna Kyrkans arbetsmarknadsverk Statens arbetsmarknadsverk SAMV Tjänstemannacentralorganisationen FTFC Motverka

Läs mer

Meningsfull eftermiddag i skolan Information om skolans eftis- och klubbverksamhet

Meningsfull eftermiddag i skolan Information om skolans eftis- och klubbverksamhet Meningsfull eftermiddag i skolan Information om skolans eftis- och klubbverksamhet - 1 - Denna broschyr ger dig information och upplysning om syftet med skolans eftis- och klubbverksamhet, vad den ska

Läs mer

GUIDE TILL DE SJUNDEÅHEM DÄR ETT BARN SKA BÖRJA SKOLAN

GUIDE TILL DE SJUNDEÅHEM DÄR ETT BARN SKA BÖRJA SKOLAN GUIDE TILL DE SJUNDEÅHEM DÄR ETT BARN SKA BÖRJA SKOLAN 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Läroplikten... 4 2. Inskrivning till grundskolans första klass... 4 3. Sjundeå kommuns skolor och kontaktuppgifter... 5

Läs mer

1 LÄROPLANEN... 1 1.1 Uppgörandet av läroplanen... 1 1.2 Läroplanens innehåll... 2

1 LÄROPLANEN... 1 1.1 Uppgörandet av läroplanen... 1 1.2 Läroplanens innehåll... 2 Innehåll 1 LÄROPLANEN... 1 1.1 Uppgörandet av läroplanen... 1 1.2 Läroplanens innehåll... 2 2 GYMNASIEUTBILDNINGENS UPPDRAG OCH VÄRDEGRUND... 4 2.1 Gymnasieutbildningens uppdrag... 4 2.2 Värdegrunden...

Läs mer

Ö V E R K L A G A N D E av Hovrättens över Skåne och Blekinge dom 2012-06-25 i mål nr T 1537-11

Ö V E R K L A G A N D E av Hovrättens över Skåne och Blekinge dom 2012-06-25 i mål nr T 1537-11 2012-07-18 Högsta domstolen Ö V E R K L A G A N D E av Hovrättens över Skåne och Blekinge dom 2012-06-25 i mål nr T 1537-11 Klagande Vellinge kommun, 212000-1033, 235 81 Vellinge Ombud: Advokat Christer

Läs mer

Aktivt främjande av studieförmågan. 29.9.2015 Åbo Klara Schauman-Ahlberg, studiepsykolog

Aktivt främjande av studieförmågan. 29.9.2015 Åbo Klara Schauman-Ahlberg, studiepsykolog Aktivt främjande av studieförmågan 29.9.2015 Åbo Klara Schauman-Ahlberg, studiepsykolog Studieförmåga Studeranden med förmåga? Studieförmåga i högskolesamfundet Videon är producerad inom Kykyprojektet

Läs mer

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun 2013-04-12 Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun Inledning För att en elev skall kunna tas emot i särskolan måste bedömningen ha gjorts att eleven tillhör grundsärskolans

Läs mer

Barnhälsoplan 2014-2015. Förskolan Citronen. Knivsta kommun

Barnhälsoplan 2014-2015. Förskolan Citronen. Knivsta kommun Barnhälsoplan 2014-2015 Förskolan Citronen Knivsta kommun Reviderad ht-2014 Barnhälsoarbetet utgår från Skollagen och Läroplanen för förskolan Lpfö-98 rev 2010 Skollagen (2010) 8 kap Särskilt stöd 9 Barn

Läs mer

DU KAN VÄLJA SAMARBETE.

DU KAN VÄLJA SAMARBETE. För dig som har kontakt med barnomsorg, skola, hälso- och sjukvård och socialvård. DU KAN VÄLJA SAMARBETE. Om tystnadsplikt och samtycke. Här kan du läsa om vad tystnadsplikt innebär. Du får också veta

Läs mer