Praktisk miljöpedagogik i Torslundas nya Kretsloppshus

Transkript

1 Skolbarn på Öland går ut för att lära in: Praktisk miljöpedagogik i Torslundas nya Kretsloppshus Text: Torsten Kellander, Torslunda försöksstation, SLU, Färjestaden På Torslunda försöksstation på Öland har man sedan 5 år tillbaka haft pedagogiskt samarbete med den närbelägna Torslundaskolan i form av en skolträdgård. För ca 2 år sedan utökades samarbetet till att omfatta ett 20-tal skolor på Öland och i Kalmar län. Studiedagar har anordnats på Torslunda med inbjudna skolträdgårdspedagoger. Som ett led i den pedagogiska satsningen invigdes i september ett Kretsloppshus på Torslunda. Detta blir nu stommen i den fortsatta utvecklingen av skolträdgårdsverksamheten. I Kretsloppshuset får barnen sköta höns, odla i växthus, kompostera och i praktisk handling lära sig hur sol-, vind- och vedenergi kan tas tillvara. Torslunda försöksstation Torslunda ingår i verksamheten vid inst. för växtvetenskap, SLU Alnarp, och har 5 st. anställda. Forsknings- och försöksverksamheten är inriktad mot lök, bruna bönor och jordgubbar och syftar till att utveckla en miljövänligare och säkrare odling. Under senare år har verksamheten breddats med havtorn, aronia, blåtry och nypon som livsmedelsråvaror för småskalig industriproduktion. Även spannmålsgrödan Amaranthus, som inte ger allergiska reaktioner vid glutenintolerans, ingår i sortimentet. På stationen finns dessutom välbesökta demonstrationsodlingar med gammaldags rosor, perenner, kryddväxter, äpple- och pionsortiment med ett 80-tal sorter vardera samt en historiskt-vetenskapligt inriktad köksträdgård byggdes ett växthus i trä i 1920-talsstil för att anknyta till den tidsperiod då trädgårdskulturen blomstrade anlades odlingar med ett 40-tal orientaliska grönsaker för friland och växthus. SYFTET MED DEN MILJÖPEDAGOGISKA satsningen på Torslunda försöksstation är att stödja lärarna i utvecklingsarbetet med skolträdgårdar och kretsloppstänkande. Verksamheten har bidragit till att nya skolträdgårdar anlagts runt om i Kalmar län och flera är under projektering i samarbete med barn, föräldrar och lärare. Grundtanken är att bra utemiljö kombinerat med utevistelse och praktiskt arbete ger mera kreativa barn, som tar kreativiteten med sig in i klassrummet. Aktivt deltagande i jordnära arbete gör inlärandet lättare att förstå. Vi tror att undervisningen underlättas för lärarna på sikt - barnen tar mera egna initiativ. Uppdrag till arkitekt Efter hand väcktes tanken att bygga en anläggning på Torslunda som skulle göra det lättare för lärarna på den närbelägna Torslundaskolan att flytta ut pedagogiken. Vi ville göra det möjligt för skol- barnen att inte bara vistas korta stunder i skolträdgården utan kunna ha undervisning på andra teman halva eller hela dagar på området. Våren 1999 träffade jag arkitekten Bertil Thermaenius i Bromma, som tidigare ritat mindre hönshus med växthus. Jag bad honom att vidareutveckla sitt koncept och rita ett större hus med undervisningssal, stort växthus, förråd, hönshus och hönsgård. Samtidigt ville vi få möjlighet att sprida kunskap om hur sol-, vind- och vedenergi kan utnyttjas. Parallellt pågick det mödosamma arbetet med att få till stånd finansiering av Kretsloppshuset. Med uppbådande av stor envishet, energi och skaparkraft lyckades vi till slut ro projektet i land! Kretsloppshuset kunde bli verklighet med hjälp av finansiering från Regionförbundet i Kalmar län, EU:s regionala fond, Länsstyrelsen i Kalmar län, SparbanksStiftelsen Öland samt medel

2 ::.: :.;._ _._..: :..... ~, >_-:_ u Torslundas nya Kretsloppshus. Taket täcks av torv och en växtlighet bestående av olika gräsarter samt fetknopp. Foto: Ingrid Björklund. från vår egen verksamhet på försöksstationen. Totalt har Kretsloppshuset kostat ca l milj.kr, inklusive förprojektering. Invigning i september I slutet av april 2000 togs det första spadtaget till Kretsloppshuset av rektor Lin- nea Danielsson tillsammans med skolbarn från Torslundaskolan. Och lördagen den 23 september var det dags för högtidlig invigning i strålande brittsommarväder! Då var det stor fest, glädjetårar och många gäster, tal av Linnea Danielsson och gratulationer från kommunalråd, skolchef, entreprenörer och sponsorer. Nyckeln till dörren fanns inbakad i en brödkaka, innehållande bl.a. ägg från Kretsloppshusets höns samt solrosfrön och havtornsbär från försöksstationens odlingar. Frida från klass 2 på Torslunda- Arkitekten Bertil Thermaenius ritning på Kretsloppshuset presenterad i augusti 1999, i färdigt skick fick huset en något annorlunda planlösning.

3 Elever i aktivitet i den delvis glasade samlingssalen. Foto: Ingrid Björklund. skolan fick äran att plocka fram nyckeln och invigningsöppna dörren till Kretsloppshuset. Hela klassen sjöng en hyllningssång, specialskriven för invigningen av eleverna tillsammans med sin musiklärare. Efter invigningen blev det teaterföreställning med ekologisk inrikt- ning av Staffan Björklund med kasperdockor från Kävlinge. Även detta tema ingår i Torslundaskolans framtidsplaner - att med naturens material som grund försöka utveckla elevernas teaterlust och koppla hop detta med förståelsen för kretsloppstänkandet. Husets utformning Kretsloppshusets bärande tanke är att på olika sätt ge möjlighet för lärarna på Torslundaskolan att flytta ut pedagogiken från klassrummet. Barnen blir delaktiga i att sköta hönsen, kompostera hönsgödsel och trädgårdsavfall och den färdiga komposten kan utnyttjas i deras sedan tidigare väl etablerade skolträdgårdsarbete. Samtidigt vill vi sprida våra idéer och inspirera kollegor, delar av vårt hus kan användas även för besökande elever och lärare från andra skolor. Solvärme Hela huset är i princip en stor solfångare, det märks så fort solen tittar fram nu i höstrusket. I växthusbädden finns 50 löpmeter värmeslingor nedgrävda, som värms upp av solfångaren i söderfasaden. Cirkulationspumparna startar automatiskt när temperaturskillnaden mellan solfångarvattnet och jordbädden är tillräckligt stor. Dessutom finns i undervisningssalen en värmekonvektor med fläkt, på detta sätt kan barnen direkt känna av värmen från solfångaren. Solceller och vindkraft I huset finns ett 12 V elsystem till lampor och pumpar. Detta drivs av vindkraft och solceller på taket. Elen lagras i batterier. Det går lätt att avläsa hur mycket el som produceras och finns lagrat samt hur mycket som förbrukas när en eller flera lampor tänds. Hönsen har en rymlig beteshage med nättak som skydd mot rovfåglar. Foto: Ingrid Björklund.

4 Gröna tak och vatten i dagen Kretsloppshusets tak är täckt av torvsäckar och ovanpå dessa ett lager lös torv. I torven såddes en gräsblandning av rödoch ängssvingel samt ängsgröe. Sist planterades fetknopp. Regnvatten från takrännorna samlas upp i trätunnor vid husgavlarna och används för bevattning. Samlingssal med vedkamin I den delvis glasade samlingssalen kan elever och lärare samlas för olika aktiviteter på temat kretslopp. För att barnen ska lära sig handskas med eld och uppleva känslan av vedvärme finns mitt i samlingssalen en vedkamin. Möblerna är formade som en ring runt kaminen. Föräldrasamverkan ska se till att det alltid finns ved i huset. Hönshus och hönsgård Inomhus finns ett hönshus med intilliggande förrådsutrymmen för hönsmat och städning. Hönsredena är sådana att barnen måste gå in bland hönsen för att plocka äggen, vilka de sedan använder i skolan eller tar med sig hem. Därigenom lär barnen känna hönsen på ett naturligt sätt och upplever värmen från höns och ägg-hönsgården utomhus är uppdelad i förgård och två rastgårdar, som kan användas växelvis. På så sätt kan man få en återväxt med friskt gräs till hönsen. Även här är det lätt för barnen att gå in bland hönsen för att byta vatten och tvätta vattenskålar. Hönsen - äkta Ölandshönor! - sköts under detta läsår via ett rullande schema av eleverna i klass 2, även på helgerna. Under tiden november-mars stänger vi hönshuset och utackorderar hönorna för att lärare och elever i lugn och ro skall få tid att planera har man vill arbeta nästa säsong. Växthuset Jorden i växthuset värms således upp av solfångare via värmeslingor. Det gör att vi kan börja odla tidigare på våren. I växthusbädden finns även en del som visar hur en enkel rotzonsanläggning fungerar, denna renar vattnet från vasken. Hönsen av arfen Ölandshöns sköts under större delen av året av eleverna från Torslundaskolan. Foto: Ingrid Björklund. Eleverna komposterar avfall från hönshuset och sina trädgårdsland. Foto: Ingrid Björklund.

5 Den pedagogiska planeringen Elevernas användning av Kretsloppshuset planeras av försöksstationens personal samt Torslundaskolans lärare och föräldrar tillsammans. På skolan går elever från förskolan till och med klass 6. I Fakta-rutan här intill beskrivs hur vi i grova drag planerat den kommande verksamheten. Enkelheten, helheten med kretsloppshuset i kombination med skolträdgården och närheten till skolan gör att barnen spontant kommer hit till Torslunda med syskon och föräldrar för att sköta sin skolträdgård, ta hem grönsaker, se till hönsen etc. Därigenom har vårt hus blivit en anläggning som lever och ej ett museum - det har blivit en resurs för hela vår närmaste omgivning. Inte bara Torslundabarnen kommer hit utan även dagisbarn och vuxna från närområdet som inte har elever i skolan. Fakta - Kretsloppshusets pedagogiska planering Tid på året Arbete som utförs Det pedagogiska momentet Hösten 2000 Vi är med den gamla klassen och höstgräver Samarbete, delaktighet Förberedelser inför nästa Samarbete, delaktighet år tillsammans med föräldrar Skall vi ha kycklingar Kunskapsinhämtning, planering nästa år? Våren 2001 Planering av trädgårdsodlingen: - Gruppindelning Samarbete - Rader per grupp Matte - Sortval och beställning Planering, ekonomi, kunskap t.ex. historik kring användning av morötter, rödbetor - Sortval och användning Matlagning, matkultur Föredrag på engelska Språk Kycklingar på plats Skötsel, delaktighet, planering Framtiden Vi hoppas och tror givetvis att det givande samarbetet mellan försöksstationen, Torslundaskolan och andra skolor i regionen skall kunna fortsätta. Vi har planer på att åskådliggöra kretsloppstänkandet genom aktivt lärande även på andra sätt.bl.a. genom forumteater i samarbete med Högskolan i Kalmar. Och vi vill gärna sprida vår kunskap och våra erfarenheter inte bara regionalt utan till skolor och andra intresserade över hela landet! Sommaren 2001 Hösten 2001 Uppmätning rader Rensning, skötsel Insektsangrepp Skörd, matlagning Hönshus/växthus: Kompostering, städning Hönsslakt Matte, samarbete Ansvar, samarbete Biologi, biologisk bekämpning Färg, smak, upplevelser Kretsloppstänkande, ansvar Var kommer kött ifrån? Vad behövs för att det ska bli kött? Torsten Kellander Jag är driftsledare vid Torslunda försöksstation p Öland. Mitt specialområde är att med Torslunda som centrum utveckla skolträdgårdsverksamhete på Öland och delar av Kalmar län. Tel E-post: torsten.kellander@w.slu.se