DtPDen svenska dagspressen har valt väg

Transkript

1 DESIGN TYPOGRAFI PRODUKTION NR 6 ÅRG 1 AUGUSTI DtPDen svenska dagspressen har valt väg VÅRDA DIN BRÖDTEXT MED SAMMA OMSORG SOM BILD OCH RUBRIK Sid 3-5 DU SOM ANVÄNDER QUARK XPRESS FÅR NYA EXPERTTIPS Sid 6 DESKTOPLÄGET I DAGSPRESSEN FRÅN A TILL Ö Sid 8-10 HJÄRNGYMNASTIK FÖR DIG SOM KÖR PAGEMAKER Sid 11 SKA DU KÖPA MODEM? LÄS FÖRALLTIVÄRLDEN DET HÄR FÖRST! Sid 13 I detta nummer av Design Typografi Produktion presenterar vi en undersökning, gjord av vår numera mycket telefonvana medarbetare Erika Lövkvist. Du hittar den på sidorna 8, 9 och 10. Den är en aktuell översikt över desktopteknikens framfart i vårt land. Du kan lätt se vart det bär hän, men några saker kan vara värt att notera även här: Macintosh är datorn dagspressen väljer för ombrytning. Även om manuell brytning fortfarande används, så har också de som idag inte har något ombrytningssystem (ett trettiotal dagstidningar) ofta bestämt sig. Och det är Macintosh som gäller. Ett femtiotal av de 72 undersökta dagstidningarna har valt Macintosh. Quark XPress heter inte oväntat det största skälet till att dagspressen väljer Mac. Quark XPress är i stort sett lika vanligt som Mac. I något enstaka fall (Dagen, Folket) förekommer PageMaker. Ofta är det Quark XPress färgmöjligheter som avgjort valet men visst går det att producera tidningar i PageMaker också! Textsystemen är av skiftande ursprung, inte så konstigt med tanke på att de ofta köptes i en tid då många system av förra generationen slogs om marknadsandelarna i landet. Nu är de flesta borta eller på väg ur marknaden; idag är det standardlösningar med PC eller Mac de flesta väljer. Med de allt billigare Macarna är en helmackad redaktion inte längre någon särskilt exklusiv lösning. Ett varningens ord förspordes dock från Svenska Dagbladet, där man tvivlar på Macens lämplighet i stora nätverk. Vem som gör jobbet (och vem som blir av med sitt) kan du också utläsa i vår översikt, liksom de för- och nackdelar som märkts. Ett ytterst litet fåtal tidningar (bland andra Östra Småland, Gefle Dagblad, Sala Allehanda) noterar kvalitetshöjningar; de flesta anser att besparingarna är främsta fördelen. På minussidan hamnar bland annat att utbildningen ofta släpar efter. Repron går naturligtvis mot helt digitalt repro och integrerad bildbehandling; här finns pengar att spara, pressläggningstid och mer färg att vinna. Ett notabelt undantag är annars så moderna Norrtelje Tidning, som säger sig inte ha planer på annat än traditionellt repro. Kanske avskräckta av en del tidningar ute i landet som trott att vem som helst kan köra scanner, och fått kvalitet därefter. Om hörnet väntar ISDN-nät med lokalredaktioner, mera tekniskt samarbete, integrerad bild/text/annonsbrytning häng med i DtP! Pelle Anderson, redaktör

2 2 Design Typografi Produktion # 6 Augusti 1992 Senaste nytt från faxfronten Faxtidningar ha nått en viss framgång, framförallt i USA, där en procentuellt sett liten grupp med ett specialintresse kan omfatta en miljon människor eller så. Nu kommer fax on demand -tekniken. Prenumeranten ringer upp och beställer via knappsatsen på telefonen exakt den information han eller hon vill ha. Tidningen plockas ihop automatiskt enligt en layoutmall och några sekunder senare tickar den fram ur mottagarens fax. En dagstidning som använder sig av denna teknik är Detroit Free Press. Ämnen med lokalt intresse som inte kan behandlas i mer än begränsad omfattning i stora tidningen kompletteras med en faxtidning som intresserade läsare kan ringa upp och hämta ner till sin fax. Restaurangrecensioner och låneräntor är andra exempel på faxburen information från Detroit Free Press. TextData i konkurs FontShop läggs ned? Sätteriet TextData, med kontor i Malmö, Göteborg och Stockholm, gick under sommaren i konkurs. Inget ovanligt i branschen, men extra tråkigt eftersom företaget hade agenturen för 3B2 och franchise-avtalet för FontShop. Layout/ombrytningsprogrammet 3B2 används av bland andra tidningarna Komunaktuellt och Nöjesguiden, samt av tidningsfabriken Magazine i Stockholm. En orsak till TextDatas konkurs var fordringar på Monotype, som gick i konkurs tidigare i år. Det var vid denna upplagas pressläggning inte klart vad som händer med 3B2 och FontShop i Sverige i fortsättningen. 128 mb optiska diskar framtidens standard Med fyrfärgsrepro i desktopproduktion ökar kraven på lagringsmedia; vanliga disketter är uteslutna om det gäller tidningar. Även 45 mb Syquestdrivar blir lätt för trånga. 88 mb Syquest är ett bättre alternativ, och kostar lika mycket som lillebror 45 gjorde förra året. Drivarna klarar dock inte att läsa varandras skivor. De 25 mb disketter, superdisketter, som nu lanseras i USA, blir med största sannolikhet en flopp. Kapaciteten ligger mitt emellan de flestas behov; för stort eller för litet. 128 mb optiska skivor, som ser ut som vanliga tre-och-en-halv tums disketter, är standard inom kort. I Sverige har endast ett fåtal reproanstalter hunnit skaffa dem. En orsak är att de ännu så länge är ganska långsamma att skriva till, medan lästiden nästan är lika snabb som på en hårddisk på de bättre typerna. En optisk drive med en skiva kostar i Sverige runt kronor just nu. I USA kostar samma maskin mellan och kronor. Kodaks foto-cd öppnar nya vägar Kodaks omtalade CD-teknik kan spara pengar åt tidningar och tidskrifter. Fotografen lämnar in filmen på ett lab och hämtar en kompaktskiva en timme senare med bilderna inscannade i dpi upplösning (vilket gott och väl duger för dagspresstryck). En fotoruta 24x36 i färg ger en bildfil på ungefär 18 mb, som sedan kan plockas in i en Mac eller PC via en särskild CD-ROM-spelare. Fattiga tidningar, eller de som vill vänta på bättre kvalitet, kan klara övergångsåldern med hjälp av denna teknik. Priset på CD-ROM-spelaren är inte ens tiondelen av vad en riktig scanner kostar. FontMonger gör om typsnitt för Windows FontMonger från Ares Software Corp. konverterar typsnitt i olika format för Windowsanvädare. Till och från Adobe PostScript typ 1 och 3, Nimbus Q, TrueType, Agfas Intellifont och Corel WFN. Typsnitten kan sedan lagras för PC, Mac eller Next-datorer. Z byter till gamla Placard Efter att ha bläddrat i brittiska upplagan av Esquire byter tidningen Z rubriktypsnitt till Placard. En gammal bekanting i många blykast, bland annat i Aftonbladets officin i Klara. För digitalt bruk finns den från Monotype i PostScript-format. QMS först med Canons nya printerverk Canons laserprinterverk med en upplösning på 600 dpi (punkter per tum) finns för första gången på marknaden i QMS nya laserskrivare med modellbeteckning 860. Det svenska priset är ännu inte klart, i USA kan du köpa printern för under kronor. Värt att notera är att det handlar om en äkta 600 dpi-maskin, som dessutom använder sig av ett finare kolpulver än i exempelvis LaserWriter. I Apples laserskrivare sitter också Canon-verk, av lägre upplösning (300 x 300), som använder kolpulver med en kornstorlek av 90 mikron. De flesta 600 dpi-verk använder pulver med en kornstorlek av 60 mikron, vilket förbättrar utskriftskvalitén. QMS 860 skriver ut i 300 eller 600 dpi på såväl A4 som A3-papper med en hastighet av åtta A4-sidor i minuten. HP väntas följa efter QMS och introducera en laserkrivare med samma Canonteknik senare i år. Första tidningen helt i Multiple Master Tidningen Personal, som ges ut av SPF och Bonnierägda Fackpressförlaget, har fått ny design. Typsnitten i tidningen är de två första Multiple Mastersnitten Myriad och Minion. Först i Sverige, kanske först i världen? Bakom formen står denna tidnings redaktör, Pelle Anderson. I och med premiärnumret fick Scannrepro i Stockholm tillfälle att lära sig Multiple Mastertekniken, och Digiset behövde bara rycka in vid ett par tillfällen (Illustratorfiler som vägrade komma fram om de innehöll Multiple Master-snitt och monterades i Quark XPress-dokumentet). Typografiskt seminarium hos URW I slutet av augusti hölls seminariet Didot-Works hos typsnittsfirman URW i Hamburg. Seminariet, som riktade sig till typsnittsformgivare, avhandlade historia, form, produktion, teknik, marknadsföring och olika tillämpningar av typografi. Deltagarna, som betalade 850 D- mark för kalaset, kunde ta med resultatet av sina workshops hem, liksom en praktvolym med olika typsnitt. Dessutom fick de välja åtta olika PostScript-snitt gratis ur URW-biblioteket. Bland talarna fanns Frank Blokland, Günther Flake, John Miles och Gerard Unger. Seminariet ingår i EGsatsningen Didot (Digitisation and Design of Type), där nio olika företag och högskolor deltar med seminarier, sommarkurser och utställningar. Aldus startar egen kundtidning Aldus Nytt heter inte oväntat Aldus nya kundtidning, som företaget producerat in-house. Det borde Aldus inte ha gjort; tidningens utseende gör att man som kund (eller presumtiv sådan) får ett missvisande intryck av Aldusprodukternas kapacitet. Ett tips, Sten Torpare: vänd er till ett tidningsproffs nästa gång! Dock: att företag som exempelvis Software Plus eller svenska Adobe inte ens försöker, det är naturligtvis ännu sämre

3 Design Typografi Produktion # 6 Augusti Varför är typografiska vardagsproblem så krångliga numera? I förra numret av Design Typografi Produktion inledde Christer Hellmark sin genomgång av brödtextens mysterier. Där behandlades mellanrum mellan bokstäver (tillriktning, spärrning, knipning, kerning, utjämning). I denna avslutande artikel tar Christer Hellmark upp några vanliga typografiska misstag i desktopproduktion.»typography is the intelligent use of type.«skrev Beatrice Warde en av de få kvinnliga rösterna på detta traditionellt mansdominerade område. Hon använde alltså ordet intelligent; inte slumpmässig. Med den definitionen är det en hel del tryckta texter omkring oss som torde falla i kategorin icke-typografi. Det finns en alldeles speciell och tyvärr alltför vanlig typografisk röra»den verkliga orsaken som kommer av att man inte vet hur det ska vara och/eller inte gör sig tillräcklig till så många otillräckligheter i böcker och andra ken nyproducerad tidning, tidskrift eller möda för att det ska bli rätt. Låter det gnälligt? Bläddra då i vil- bok som helst och studera inkonsekventa skrivsätt, felaktig användning av spe- trycksaker är brist på cialtecken och fast utslutning, dålig eller uttryckligt korrläsning, avstavningsfel osv och bedöm själv hur väl eller illa det är avståndstagande från ställt. Typografi handlar ju om att behärska traditionen och ett arrogant förakt för konven- utan också av alla dess maskformiga varje tänkbar användning inte bara av alfabetets två gånger tjugonio bokstäver bihang i form av apostrofer, citat, accenter, diviser, tankstreck och de tio siffrortionerna. När något är na (i två utföranden) m.m., m.m. bekvämt lättläst, så är Persondatorernas intåg på det typografiska området gör ju att många det tack vare respekt för moment i trycksaksframställningen som tidigare gjorts av en hel rad olika yrkesmän nu görs av samma person som i det brukliga.(...) Konventionella bokstäver och på några av de områden där han eller någon mening är amatör åtminstone hon förväntas göra ett gott arbete. Att konventionella skrivsätt skriva in text, språkbearbeta den, korrekturläsa, välja typsnitt och sättningsparametrar, koda och layouta kräver är oavvisliga förutsättningar för en allmänt det oundvikligen fel här och där till läsa- ansenliga kunskaper; om de saknas blir rens förfång. begriplig, det vill säga»brist på språklig omsorg från författarens sida är särskilt klandervärd i användbar typografi. Den tryckta skrifter som vänder sig till tusentals och åter tusentals läsare. Den som inte tar hänsyn till författare som i dylika arbeten vältrar över klargörandets möda på läsaren detta förbryter sig mot tusenfaldigar ju besväret.«skrev rättskrivningsoraklet Erik Wellander på sin läsaren.«tid i Riktig svenska. Det gäller fortfarande, och det gäller i lika hög grad den Jan Tschichold typografiska omsorgen. Samtidigt har»macifieringen«satt utomordentliga typografiska redskap i händerna på alla som vet vad man ska ha dem till. Men layoutprogrammen bär fortfarande tydliga spår av att de från början inte konstruerades för professionell grafisk användning utan för andra ändamål. De begränsningar som datorernas standardklaviatur sätter känns ibland enerverande på en del sätt är persondatorn fortfarande mest en skrivmaskin. Den saknar ju t.ex. den typografiska nödtorft som kallas citattecken, tankstreck och fyrkantsindrag. Det gör att en rad av de ständigt återkommande typografiska vardagsproblemen visserligen går att lösa, men lösningarna är så krångliga att man frestas att ge upp vilket är precis vad många gör Här följer några råd och tips på hur man navigerar förbi de värsta grynnorna. Knapptryckningar och musklick utgår från Windows-versionen av PageMaker 4.0, som inte just utmärker sig för typografisk sofistikering. Hemligheten är att lära sig använda den»ersätt«-funktion som finns i PageMakers textbehandlare på ett intelligent sätt. (Sök/byt ut-rutiner i andra program kan förstås utnyttjas på liknande sätt.) Divis eller minus Det allra vanligaste typografiska felet är nog att divis används där det borde vara tankstreck, pratminus eller från till-streck. Eller tvärtom. På klaviaturen finns ju bara ett enda streck:»bindestrecket«som en typograf kallar divis (-). I PageMaker och andra layoutprogram kan man med olika kommandon nå ytterligare två streck: ett lite längre ( ) som kallas halvfyrkants minus (eng: endash) och ett dubbelt så långt ( ), helfyrkants streck (emdash). Det längsta strecket ingår inte i svensk typografisk standard (i den mån det finns en sån) och bör inte användas. Engelsmän och amerikaner använder det i tid och otid som pratminus vid repliker och tankstreck, ibland som här utan ordmellanrum kring strecket, vilket dels skapar fula hål i texten, dels gör de sammanhängande teckenharangerna svårbehandlade i avstavningar. Redan Tschicholds Penguin-regler bannlyser detta bruk. Så här ska det vara: Använd divis - 1. som bindestreck vid avstavning; 2. i sammansatta ord för tydlighets skull, dubbelnamn (här följer man personens eget skrivskick), ord med förstavelser och sammansättningar med siffror eller versalförkortningar: Karl-Gustav (eller Karl Gustav), Hjelm-Wallén (men: Segerstedt Wiberg) för- och efternamn följer personens eget skrivsätt, Österrike-Ungern, icke-judisk, nonkonformist, 1900-talet, TT-telegram, sommar-os; 3. vid sammansättning av två adjektiv: fransk-svensk, kemisk-teknisk; 4. för att markera ett utelämnat sammansättningsled: sön- och helgdag. Använd halvfyrkants minus [Ctrl 0] 1. som minustecken i matematiska uttryck (inget mellanrum efter strecket); 2. som pratminus (talstreck) vid repliker (alltid på ny rad med fyrkantsindrag före och kvartsfyrkant efter); 3. som tankstreck för att markera avbrott eller inskjuten sats (ordmellanrum före och efter strecket); 4. i betydelsen från till, t.ex. mellan ortnamn och i sifferuttryck som anger klockslag, årtal, sidor, antal eller liknande (inget mellanrum kring strecket): Stockholm Malmö, kl. 8 9, , s , personer (Observera att personer betyder mellan två personer och trehundra personer) 5. i betydelsen mot och mellan namn i författarpar etc.

4 4 Design Typografi Produktion # 6 Augusti 1992 (inget mellanrum): matchen AIK Djurgården, Sjöwall Wahlöö, korsningen Sveavägen Kungsgatan. 6. i belopp med kolon (inget mellanrum): 10: (tio kronor), :50 (femtio öre). Ordning och reda Det bästa sättet att få ordning och reda på diviser och minus är naturligtvis att vänja sig själv och de skribenter man samarbetar med att skriva in dem på olika sätt i ordbehandlaren: en divis betyder divis, två diviser betyder halvfyrkants minus. Sen kan man»brist på språklig omsorg med hjälp av Ersätt-rutinen i Page- Makers textbehandlare byta alla från författarens sida är dubbeldiviser mot minus. Med tanke på hur ofta man måste byta på detta sätt och hur trivialt särskilt klandervärd i problemet egentligen är vore det fel tryckta skrifter som vänder sig till tusentals och men inte särskilt svårt. Man måste att påstå att det är okomplicerat att göra det; det är onödigt krångligt, bara tänka på att halvfyrkants åter tusentals läsare. Den minus och många andra»specialtecken«(vad det nu är för speciellt författare som i dylika med ett tankstreck...) måste skrivas på olika sätt i text och dialogrutor. I arbeten vältrar över klargörandets möda på läsa- Ersätt med: ^= (dvs. skift/ text alltså: [Ctrl 0]. I dialogrutan»ersätt«skriver man Sök: -- [Tab] cirkumflex+likhetstecken). Glöm ren tusenfaldigar ju inte att kryssa i rutan»alla artiklar«om du vill byta i hela dokumentet. Klicka»Ersätt alla«. besväret.«även för texter inskrivna av Erik Wellander någon som inte förmått skilja på divis och minus kan man använda PageMakers textbehandlare en bit på vägen det är i alla fall enklare än att korrläsa och korrigera bort alla felaktiga streck. Gör så här: ersätt alla förekomster av sekvensen [Mellanslag][Divis][Mellanslag] med [Mellanslag][Minus][Mellanslag], eftersom man kan utgå ifrån att alla diviser som har ordmellanrum på bägge sidor är menade som tankstreck. Mellanslag skrivs även i dialogrutor som mellanslag, halvfyrkants minus som ovan: ^= Pratminus med rätt mellanslag Pratminus vid repliker fixar man på liknande sätt och löser i förbigående ett par andra problem. Teckensekvensen vid replikens början ser troligtvis ut så här: [Enter] [Tab][Divis][Mellanslag] och sen följer texten. Ersätt denna sträng med [Enter][Fyrkants indrag] [Minus][Spatie]. På detta sätt gör man styckeindraget korrekt till fyrkant och petar in fast utslutning mellan pratminuset och texten så att detta avstånd inte varierar med det utslutna ordmellanrummets storlek vid olika repliker. (Spatie är detsamma som en fjärdedels fyrkant se nedan.) Alltså: Sök: ^p^t-[mellanslag][tab] Ersätt: ^p^m^=^< Fyrkanter, spatier och artondelar Fast utslutning var en nödvändighet på den tid när typerna var blykuber som staplades sida vid sida. Det s.k. lågmaterial som lades mellan ord och teckengrupper reglerade noggrant alla sidledes avstånd i typografin. Utgångspunkten var fyrkanten, dvs. gradens storlek som sidan i en kvadrat. Monotype introducerade i början av 1900-talet ett måttsystem som använde sig av fyrkantens delar. Blykuben skivades i lämpliga heltalsbitar: hälften, tredjedelar, fjärdedelar ända ner till artondelar. De digitala tecknen kan flyta omkring godtyckligt och gör det också om man inte vet hur stora avstånden ska vara och var man hittar kommandona för den fasta utslutningen. PageMaker har fyrkant (eng: em-space) som nås med kommandot [Ctrl][Skift]m, halvfyrkant (en-space) [Ctrl] [Skift]n och spatie (thin space) [Ctrl][Skift]t. I dialogrutor skrivs de som ^m, ^n resp. ^t. Dessutom kan man manuellt öka eller minska avståndet mellan två eller flera tecken med 1/25 fyrkant och 1/100 fyrkant, men dessa mått kan inte användas i dialogrutor, t.ex.»ersätt«. (Se artikeln om bokstavsmellanrum, tillriktning, spärrning och utjämning på s. 12 i DtP 5/92.) Tänk vad enkelt det vore om alla fonter hade fast utslutning i standardlayouten (t.ex. hel- och halvfyrkant, spatie, sjättedel och artondel om man ortodoxt vill vill hålla fast vid de gamla Monotype-måtten eller gärna en modern anpassning av de två sista måtten). Då kunde du lägga in dem på egna tangenter och ha dem direkt åtkomliga när du skriver in text från klaviaturen. Du skulle lättare kunna använda dem i olika dialogrutor. I väntan på sådana typografifrämjande innovationer får vi leva med följande krångliga kommandon och ännu krångligare Sök/byt ut-rutiner. Så här kan fyrkantsmåtten användas: Helfyrkant (1/1): indrag vid nytt stycke Halvfyrkant (1/2): i tabeller för att få kolumner att linjera. Versalsiffrorna i en font håller (nästan alltid) halvfyrkants bredd. Spatie (1/4): mellan pratminus och replik; som ordmellanrum i centrerad, vänster- och högerställd sättning egentligen är spatien lite för stor (bättre ordmellanrum är 4/18), men i PageMaker får den ofta duga för att det är enklare. Sjättedel (3/18): mellan siffergrupperna i telefon- och postgiro- och postnummer; i flerordsförkortningar utan punkt. Niondel (2/18): som tusentalsavskiljare i sifferuttryck; i flerordsförkortningar med punkt. Artondel (1/18): före frågetecken, utropstecken, kolon och semikolon för att skilja tecknen från föregående ordbild. De tre sista måtten kan man alltså inte nå i PageMaker, men i kortare texter kan man manuellt använda kommandona [Ctrl Skift Num+] som ger 1/100 fyrkant och [Ctrl Num+] som ger 1/25. [Ctrl Skift Num+][Ctrl Num+] ger 1/20 fyrkant, dvs. en hygglig modernisering av Monotypes gamla artondel. Gemena siffror och versala De gemena siffrorna var länge frånvarande i persondatortypografin. Med Adobes Garamond Original kom den första uppsättningen och numera finns Expert Set och Old Style Figures markerat på många ställen i katalogerna. Adobe har gemena siffror (och kapitäler) till följande typsnitt: New Baskerville (nr 226), Bauer Bodoni (199), New Caledonia (214), Adobe Caslon (181), Linotype Centennial (206), Garamond 3 (193), Adobe Garamond (101), Stempel Garamond (225), Goudy (227), Granjon (209), Janson Text (204), Minion (144), Old Style 7 (239), Palatino (213), Caecilia (235), Times (194), Times Ten (196), Trump Mediaeval (210), Utopia (105), Berthold Walbaum (198). Monotype levererar Expert Sets till Baskerville (nr 1078), Bembo (1080), Centaur (1116), Ehrhardt (1083), Garamond (1101), Perpetua (1087), Plantin ( ), Times New Roman (1096),

5 Design Typografi Produktion # 6 Augusti Problemet kvarstår dock hur dessa specialfonter ska nyttiggöras på ett inte alltför arbetskrävande sätt. I Quark Xpress på Macen finns redan XTtensions som löser problemet för Monotypefonterna genom att standardsiffrorna automatiskt byts mot gemena som hämtas från supplementfonten om man kryssar för i en ruta. Som mindre LITTERATUR lyckligt lottad PageMakeranvändare hoppas man att Detaljerad information för professionella användare om PageMakers liknande tilläggsprogram avancerade funktioner (sånt som saknas i de vanliga manua- kommer med tiden. Tills dess får man använda textbehandlaren och göra tio byten i dokumentet där man vill ha gemena siffror. Om man kopplar ihop kapitel till längre dokument slipper man upprepa proceduren så många gånger. Gå in i textbehandlaren lerna) finns i TechNotes (Aldus TechNotes for Macintosh PageMaker 4.0, 324 sidor, eller Aldus TechNotes for Windows PageMaker 4.0, 336 sidor.) De kan beställas för 250 kr från Aldus (Box 47, Kista, tel , fax ). Samma typ av information finns i»straight Talk«, A4-blad på engelska om olika ämnen som kan beställas från Aldus nr 1, juli 1991 handlar t.ex. om tillriktning och kerning. Här följer tips på några böcker som innehåller detaljerad information i form av språkliga och typografiska regler och råd: och öppna dialogrutan»ersätt«. Skriv Sök: 1 [Tab] Erik Ellegaard Fredriksen: Ersätt: 1. Klicka sen på Bogens Funktion og Æstetik. Vejledning i Bogtilrettelægning.»Attribut«och öppna fontlistan under»ersätt med:«till höger genom att klicka på 2 uppl. Köpenhamn: Christian Ejlers' Forlag, 1981 Christer Hellmark: Typografisk handbok. Stockholm: Ordfront/Ytterlids, 1991 pilen vid»teckensnitt:«. Jost Hochuli Rulla fram till fonten som innehåller de gemena siffrorna och välj den, klicka OK och i nästa dialogruta»alla artiklar«och»ersätt alla«. Upprepa samma sak med siffror 2 9 och glöm inte nollan. På liknande sätt kan man sätta versalsiffror med en punkt mindre grad än omgivande Detaljernas betydelse inom typografin. Stockholm: Compugraphic, Sten Lagerström Bokens typografi. Stockholm: Bröderna Lagerströms, 1950 Ruari McLean: The Thames and Hudson Manual of Typography. London: Thames & Hudson, 1980 Manus. Handbok för redaktörer. Stockholm: Svenska Bokförläggareföreningen, 1989 Svenska skrivregler. Stockholm: Svenska språknämnden/almqvist&wicksell, 1991 text ett bra sätt att få dem mindre iögonenfallande FÖR DIG SOM VILL VETA MER t.ex. i typsnitt där gemena siffror saknas. Istället för att byta typsnitt i dialogrutan»ändra attribut«går man in under»storlek«och klickar på rätt grad. Upprepa detta för alla Harold Evans Handling Newspaper text. London; Heinemann, 1974 Stanley Morison First principles of Typography. Cambridge, 1936 Betty Binns Better Type. New York: Watson & Guptill, 1989 siffror. Ett alternativ till Ersättmetoden är att med hjälp av Programmen PMtracker och LetrTuck+ finns för både Macintosh och Windows och levereras av EDCO Services, N.Dale lämplig typsnittseditor Mabry Highway, Tampa, Florida 33618, USA. Fax (Fontographer, FontMonger, CorelDraw) stuva om i fontlayouten: Med Mac-versionen följer också ett program med vilket man kan redigera breddvärdestabellen för en font. hämta de gemena siffrorna från specialfonten och lägg in dem på respektive siffertangent i standardfonten. Siffrornas breddvärden måste ändras: versalsiffrorna ligger alla på halvfyrkants bredd; de gemena siffrorna har individuella värden. Om texten ska rippas måste den redigerade fonten skickas med och installeras i sätteriets RIP eller dokumentet lämnas som PostScript-fil (PRN-fil). Kerning Det talas numera mycket om kerning i samband med typografisk kvalitet. Det är en utmärkt facilitet som kom med fotosatsen, men den kan lätt drivas för långt: tabeller med tusen och åter tusen teckenpar varav en del så dåligt kernade att ordbilden förstörs därför att paren är för täta, vilket ju inte riktigt var meningen. Det är lätt att glömma bort att det gjordes en hel del hyfsad typografi under de femhundra år då blytypernas sidoytor satte gränsen för hur nära bokstäverna kunde stå varandra Den information om hur brett ett tecken är som finns i fontens breddvärdestabell ger i de flesta fall hyfsade teckensammanställningar. Men vissa bokstäver är ovänner med somliga andra tecken och i par blir de besvärliga att handskas med, t.ex. Va, v. och Ty. Ordbilderna kan förbättras genom att sådana kritiska bokstavspar snyggas till genom att man ändrar oftast minskar mellanrummet. Detta är detta som kallas kerning. I rubriker får man ibland gå in och kerna manuellt på samma sätt som med ojämna versaler (se artikel i DtP 5/92). I löpande text får man lita till de kerningtabeller som följer med fonten. En sådan tabell består av en lista med bokstavspar och ett värde som anger hur mycket tecknen ska flyttas när de hamnar intill varann i en löpande text. Fonter och program kan hantera flera hundra sådana par, vissa flera tusen. Man kan själv redigera kerningtabellerna om man inte är nöjd med satsens kvalitet. I vissa program det bästa för Windows heter LetrTuck+ (finns även i Mac-version) kan man justera kerningparen direkt på skärmen så att de ser lagom täta ut och spara detta utseende som ett värde i tabellen. Tålamodsprövande Det är ett tålamodsprövande jobb att ge sig in och ändra i kerningen; det kräver många försök innan man är nöjd. Skärmens noggrannhet är inte tillräckligt bra för att man säkert ska kunna bedöma slutintrycket, man måste skriva ut flera korrektur på laserskrivaren, helst också»rippa«i normal upplösning. För att varje användare inte ska behöva sitta uppe om nätterna och bröta i sina hundratals fonter finns det nu programtillverkare som levererar förbättrad kerning till vissa program. Man köper färdiga tabeller som man använder i stället för standarden. Det gäller bara att försäkra sig om att leverantören har samma uppfattning om»lagom«kerning som man själv. Ett alternativ är att välja ut ett fåtal typsnitt som man använder ofta eller är särskilt fäst vid och lägga ner tid på att skapa fulländade kerningtabeller för dessa.

6 6 Design Typografi Produktion # 6 Augusti 1992 Quarktipsen som gör dig till en bättre människa (kanske dags för en löne Parallellställd text som följer med brödtextens förskjutning Du kan ha blanka rader och fylla på text efter behov. Har du tänkt på att det femtiotal tips vi publicerat sedan starten av Design Typografi Produktion, direkt riktade till dig som jobbar med Quark XPress, säkert redan ökat ditt v ärde på arbetsmarknaden? Vi vill inte gå så långt som att säga att du blivit en bättre människa, men kanske lite mindre irriterad ibland? Att du blivit säkrare framför skärmen är iallafall säkert. Därför bjuder vi på några tips till! Häng med! 1. Ett enkelt sätt att skapa parallellställda texter i marginalen, såsom sidoställd rubrik eller en jämförande text som följer brödtextens förskjutningar är att skapa ett textblock som förankras i brödtextens insättningspunkt, genom att kopieras eller klippas ut med blockverktyget aktivt, och därefter klistras in vid brödtextens insättningspunkt men med redigeringsverktyget aktivt. Mellan det förankrade blocket och brödtexten slår du ett Indragstecken (Kommando-*). Nu kommer brödtexten att behålla ett indrag lika brett som det förankrade blocket, även om man behöver göra det bredare eller smalare. För att den förankrade texten ska börja vid brödtextens första rad och linjera med brödtextens baslinje bör du välja samma radavstånd där som i brödtexten, samt företa följande inställningar för blocket i Objekt-Specifikationer (Kommando-W): Blockets placering sätts Justerad till textens uppstaplar, Blockmarginal sätts till noll och Första baslinje till Uppstaplar. Den parallellställda texten hänger fortfarande lite nedanför brödtexten baslinje, så använd Flytta baslinje i Text-menyn för att skjuta upp den något lite, 0,5 punkt eller så. Ett mellanrum mellan parallelltexten och brödtexten kan du till exempel skapa med ett Styckeformat-Höger indrag (Kommando-Skift-F) i det förankrade blocket. Vill du ha blankrader i brödtexten, och behålla indraget, gör ett mjukt radbyte med Skift-Retur. När du bestämd dig för den parallellställda textens bredd slår du en tab framför Indragstecknet och specificerar en vänsterställd tab-position där. Vill du skapa ett generellt indrag för all brödtext efter detta stycke slår du bara en tab och ett Indrags-tecken för texten i de följande styckena. En annan metod är att skapa ett vänsterindrag. Både tab-positionen och vänsterindraget kan du knyta till en typografimall för brödtexten. Men se upp vänsterindrag kan inte tillämpas på ett brödtextblock som har ett parallellställt förankrat block, för i så fall dras detta block och näraliggande text in. Ångrar du dig och vill ha bort ett förankrat block så behandla det som om det vore ett ord inte som ett block! Med blockverktyget misslyckas du att ta bort det, däremot kan du enkelt radera det med redigeringsverktyget aktivt, liksom klippa ut det och klistra in det på ett annat ställe med textverktyget aktivt och kommando-x respektive kommando-v. 2. Det kan vara svårt att exakt placera monterade EPS-bilder, eftersom skärmbilden är grov och ofta missvisande. En lösning är att i ritprogrammet vid sidan av bilden göra små passmärken som ansluter till något objekt på sidan, marginalen, baslinjen eller vad det nu är som bilden ska passa till. Förminska sedan bildblocket (inte bilden) så att passmärkena döljs, eller placera dem i förhand så att de beskärs. 3. Var sparsam med beskärning av bilder. QuarkXPress processar nämligen först hela bilden, innan den beskärs, och ju större beskurna bilder du har, desto längre tid tar det. Har du många beskurna bilder kan du i värsta fall råka ut för minnesbrist. Alltså, begränsa bilderna till det som ska tryckas, innan de monteras. 4. Vid uppdatering från XPress 3.0 till 3.1 frågar uppdateraren efter ditt gamla program på hårddisken. Även andras program kan uppdateras, men det får den märkning och licensnummer som din uppdateringsdiskett har. Men det går också att installera ett helt nytt XPress 3.1, utan att någon äldre version finns på hårddisken: alternativ-klicka OK-knappen när uppdateringsprogrammet frågar om du vill uppdatera, och du kan installera din QuarkXPress på nya eller raderade hårddiskar. 5. Precis som block kan förflyttas i små steg med piltangenterna när blockverktyget är aktivt, kan en bild förflyttas inom ett bildblock med piltangenterna när bildverktyget är aktivt. Piltangent flyttar bilden en punkt, medan alternativ piltangent flyttar den 0,1 punkt. 6. Om du tycker att XPress tar alltför lång tid att starta, kan du se över vilka filter och XTensions, tilläggsprogram, du har i XPress-mappen. De som du inte absolut behöver kan du flytta till en annan mapp i XPressmappen, och lyfta ut vid behov. Särskilt tidskrävande är Network Connection från Freebies, eftersom den ska spana efter andra eventuella XPress-användare på nätverket. 7 Vid figursättning kan du få en mjukare och mer avrundad kontur genom att i ritprogrammet dra en linje runt figuren där du vill att texten sedan ska ansluta, och färggsätta linjen vit utan fyllning. I XPress väljer du sedan Infällning-Bild, samt 0 marginal varvid XPress hanterar den osynliga linjen som bildens ytterkant. 8 Automatisk länkning och tillägg av nya sidor är en utmärkt funktion när man importerar text eller skriver in

7 Design Typografi Produktion # 6 Augusti förhöjning? Nytt jobb? Kraftfull fringis typ gratisbiljetter till Alien 3? ny, men den kan skapa förvirring när man har ett dokument med flera artiklar. Du kan styra placeringen av nya sidor i Redigeramenyn Inställningar Allmänna Tillägg av sidor, till Slutet av artikeln, Slutet av avsnittet (förvalt) och Slutet av dokumentet. Den tryggaste metoden i ett komplicerat dokument är dock att stänga av Tillägg av nya sidor och att helt manuellt lägga till sidor genom att antingen välja Lägg till i Sidamenyn (Kommando-+) och kryssa för Länkning med aktiv kedja, eller att dra ned nya sidor från dokumentlayouten och sida för sida flöda texten med länkverktyget. 9. Anfanger skapar du genom att i Styckeformat (kommandoskift-f) kryssar för anfang och anger hur många tecken och rader den ska omfatta. Ofta behöver du dock bygga ut den infällda anfangen, alltså flytta ut den lite i vänstermarginalen, så att tecknet optiskt linjerar med textkanten. Serifferna brukar man ofta bygga ut, så att det inte blir ett glapp mellan seriffens vänsterkant och själva grundstrecket. Vissa oregelbundna tecken, som T, samt rundade tecken, t.ex. O och G, kan man också behöva bygga ut. Poängen är att anfangen optiskt ska linjera med textens vänstermarginal, med baslinjen och första radens uppstapel. Den traditionella metoden är att placera anfangen i ett eget textblock, som dras ut i marginalen och ges infällningsspecifikationer så att det skjuter bort texten lagom till höger och under. Om textblocket däremot ska förankras i brödtexten (genom att klippas ut med blockverktyget aktivt och klistras in vid insättningspunkten med redigeringsverktyget aktivt) hamnar det innanför brödtextens vänstermarginal och tecknet förskjuts för långt in på raden. Du bygger ut det genom att placera ett mellanslag till vänster om anfangblocket, markera mellanslaget och knipa. Det förankrade blocket dras nu över mellanslaget och ut i marginalen. Det andra sättet bygger helt på XPress automatiska anfangfunktion. I Styckeformat anger du att Anfang ska omfatta två tecken. Slå sen ett mellanslag före anfangen, markera mellanslaget och knip. Därvid flyttar anfangtecknet över det osynliga mellanslaget och ut i marginalen. På skärmen blir den utbyggda delen osynlig, men den syns i utskrift. Om du vill justera knipningen och du får besvär med att markera mellanslaget ställer du insättningspunkten före anfangen (kommando piltangent-upp), håller ned skifttangenten och stegar bakåt med piltangenten. Att du lyckats markera mellanslaget ser du i måttpaletten. Samma metod kan du använda för att bygga ut citattecken. Vill du ha en helt utfallande anfang kan du arbeta med förankrade block eller slå tecknet för Indrag hit (kommando *) efter anfangen. På insidan av anfangen använder du också knipverktyget för att reglera avståndet mellan anfang och text. 10. Hamnar du i situationen att en färdigkomponerad sida måste storleksförändras, kanske på grund av ändrat sidformat, kan du komma undan med blotta förskräckelsen, genom att spara sidan som en EPS-fil, montera den i QuarkXPress eller ett ritprogram och generellt skaländra hela sidan med alla komponenter. Behöver du flytta över en textkomposition till ett annat program, Illustrator eller PageMaker, använder du också metoden att spara sidan som EPS. 11. Anfang figursätts vanligen inte, men det första ordet ska ansluta till anfangen, eftersom de hör ihop. Avståndet till anfangen ska vara något större än ett normalt teckenmellanrum, och bör anpassas visuellt. Sätt insättningspunkten mellan anfangen och texten och kerna. Detta påverkar alla raderna, men strunta i det, se bara till att första ordet kommer rätt intill anfangen. Slå därefter ett ny rad (skift-retur) efter raderna och slå fram texten med tabulator eller mellanslag som knips efter behov. Samma metod använder du för att figursätta texten. En annan metod för anslutning och figursättning är att kopiera in anfangen till en egen textbox och dra en linje eller polygon där texten ska sättas. Textboxens infällning och bakgrundsfärg ska sättas till Ingen och linjen eller polygonen ska göras Vit eller behåll den synlig och markera med Skriv inte ut i Linjespecifikationer, så blir det lättare att hitta objektet. Gruppera anfangen och objektet och se till att anfangen är framför linjen och att linjen är framför brödtexten. Denna metod har en allvarlig brist: anfangen och linjen kan inte tillsammans förankras i texten. En tredje metod är att förankra ett block med anfang och använda ny rad och knipt mellanslag för att tvinga in texten intill anfangen i det förankrade blocket. Slå skift-retur vid radens slut och ett mellanslag närmast intill det förankrade blocket, markera mellanslaget och knip. Texten dras nu över mellanslaget och döljs av blocket, men syns i utskrift. Metoden är osäker eftersom du inte ser hur mycket du ska knipa. En fjärde metod är att omvandla anfangen till en bild, montera i ett bildblock och sätta infällningen som Bild eller Manuell. Detta block kan förankras i texten och byggas ut med knipt mellanslag. Det bästa sättet att göra anfangen till bild är att skriva den i Illustrator, Freehand eller annat lämpligt ritprogram och spara som EPS-dokument. Här kan anfangen också förses med en osynlig linje som kan styra figursättningen. Vill du inte lämna QuarkXPress skapar du en sida med minimalt format, skriver anfangen och sparar sidan som EPS. Först måste du testa vilken grad anfangen ska ha för att passa in; tyvärr får man ingen vägledning av en en automatiskt skapad anfang ty dess grad går inte att avläsa. 12. Vill du ha en anfang som sträcker sig över flera stycken slår du bara ny rad (skift-retur) där du vill ha det nya stycket. Ett fuskindrag i det nya stycket gör du med tab eller mellanslag. Egentligen är det förstås ett och samma stycke, men det är en annan femma. För att undvika att sista raden i det som ska se ut som olika stycken slås ut kan du skriva in en nonsenstext efter den riktiga texten på raden, och markera denna vit under Text- Färg så skrivs den inte ut. SKICKA IN DINA TIPS TILL DTP! FAXA OSS PÅ ELLER SKRIV TILL DTP, BOX 20158, STOCKHOLM INFÖRDA TIPS BELÖNAS OCH TÄNK PÅ ÄRAN!

8 Desktop i svensk dagspress en aktuell rapport om datorer, program, grafiker och framtiden Tidning Textsystem Ombrytningssystem Vem bryter sidorna? Tjänster bort? Fördelar/nackdelar? Repro Aftonbladet Atex Macintosh/Quark XPress Nyhetssidor journalister, bilagor grafiker 50 i januari -92 Snabbare och lättare Blandad Arbetet Blir Macintosh Macintosh/Quark XPress 4 grafiker och 6 journalister per skift 38 grafiker, totalt 145 Vet inte ännu Blandad, ska bli helscannad Barometern Norsk Data Blir Mac/Quark XPress MBL om fördelningen grafiker/journalister 5 Blandad, ska bli helscannad Bergslagsposten PC Macintosh/Quark XPress Grafiker Enklare, snabbare, billigare Blandad Blekinge Läns Tidning Toti Macintosh/Quark XPress Hälften grafiker, hälften journalister Sparar dubbelarbete Traditionell, scanner i höst Bohusläningen Toti Blir Mac/Quark XPress Grafiker 15 Sparar pengar Blandad, ska bli helscannad Borås Tidning Norsk Data Manuell/Mac/Quark Hälften grafiker, hälften journalister Utkörningsproblem Blandad Bärgslagsbladet Mälardata Macintosh/Quark XPress Tre journalister, en grafiker per skift inga ännu så länge Blandad, ska bli helscannad Dagen Grafisk Komm. Macintosh/PageMaker Journalister, grafiker, reklamare Blandad Dagens Nyheter PC/Macintosh CCI, Mac/Quark XPress* 36 journalister, 28 grafiker Minst 5 Systemet under inkörning Blandad, går mot helscannad Dala-Demokraten Norsk Data, PC Macintosh/Quark XPress Grafiker Ett fåtal Slipper en massa mellanled Blandad, ska bli helscannad Elfsborgs Läns Allehanda Harris Blir Mac/Quark XPress Under utveckling Blandad Enköpingsposten Toti Manuell, blir Mac/Quark Mest grafiker Cirka 5 Traditionell Eskilstuna-Kuriren Atex Manuell, blir Mac/Quark Oklart hur många Spara folk och pengar Traditionell, ska bli helscannad Expressen Mac, SII och PC Manuell, Mac/Quark En fjärdedel grafiker Inte officiellt Personalbesparande Blandad, ska bli helscannad Folkbladet Östgöten Norsk Data Macintosh/Quark XPress Hälften grafiker, hälften journalister 8 Effektivare, kräver mer kunskap Traditionell, scanner i höst Folket Norsk Data Mac/PageMaker, Quark Hälften grafiker, hälften journalister? Reducera grafikersidan Traditionell Gefle Dagblad Atex Manuell, Mac/Quark** 2 grafiker, 1 journalist på bilagan Kvalitetsförhöjande Lämnas bort, i framtiden helscannad Gotlands Tidningar Norsk Data Macintosh/Quark XPress Hälften grafiker, hälften journalister 5 Bättre koll på sin egen sida Traditionell, ska bli helscannade Göteborgs-Posten Mälardata CCI, Mac/Quark XPress Blandat grafiker och journalister Senare deadline, mer flexibelt Blandad, ska bli helscannad 8 Design Typografi Produktion # 6 Augusti 1992 Hallands Nyheter Mälardata Macintosh/Quark XPress Grafiker Färre system, färre problem Blandad, ska bli helscannad Hallandsposten PC PC/Ventura Grafiker 12 Sparar folk och material Traditionell, ska bli helscannad Helsingborgs Dagblad Macintosh Macintosh/Quark XPress Cirka 10 grafiker, 15 journalister Snyggare fyrfärgstryck Blandad, ska bli helscannad

9 Design Typografi Produktion # 6 Augusti Hudiksvalls-Tidning Norsk Data Manuell Grafiker Traditionell Hälsinge-Kuriren PC, Norsk Data Macintosh/Quark XPress Mest grafiker Överblick över processen Traditionell Jönköpings-Posten Norsk Data Macintosh/Quark XPress Ännu oklart Vill ej uppge antal Slipper dubbelarbete Blandad, ska bli helscannad Karlskoga Tidning Toti Manuell, ska bli Toti Ska förhandlas? Sköts i Karlstad Katrineholms-Kuriren PC Macintosh/Quark XPress Blandat Smidigare att forma sidorna Traditionell, ska bli helscannad Kristianstadbladet Toti Macintosh/Quark XPress Grafiker Lönsamt Blandad, ska bli helscannad Laholms Tidning Mälardata Manuell Grafiker Traditionell Ljusnan PC Macintosh/Quark XPress Blandat? Snabbare sidbehandling Blandad, ska bli helscannad Länstidningen Östersund Macintosh Macintosh/Quark XPress Hälften grafiker, hälften journalister 5-6 Tio timmar vid skärm jobbigt Traditionell Motala Tidning Toti Manuell, Harris på gång Grafiker?? Traditionell, ska bli helscannad Nerikes Allehanda Toti Manuell, Mac på gång Grafiker Traditionell Nordvästra Skånes Tidn. Toti Manuell Grafiker Traditionell Norra Skåne Mälardata Manuell Grafiker Traditionell Norra Västerbotten Atex Manuell, ska köpa system Grafiker Traditionell Norrbottens-Kuriren Wilkenson Manuell, ska köpa system Grafiker Traditionell Norrköpings Tidningar Atex Manuell, ska skaffa Mac? Blandad, ska bli helscannad Norrl. Socialdemokraten Toti Harris Grafiker Slipper dubbla moment Traditionell Norrtelje Tidning Toti Macintosh/Quark XPress Hälften grafiker, hälften journalister Några få Quark är standard i huset Traditionell repro Nya Norrland Norsk Data, PC Macintosh/Quark XPress Något fler journalister 25 Jobbet har blivit ensidigare Traditionell, ska bli helscannade Nya Wermlands-Tidningen PC, IBM Manuell Grafiker Traditionell Piteå-Tidningen Toti Manuell Grafiker Traditionell Sala Allehanda Blir Macintosh Macintosh/Quark XPress Fördelas beroende på talang Kvalitetshöjande, tjänar tid Repro på annat ställe Skarab. Läns Allehanda Toti Manuell Grafiker Traditionell Skånska Dagbladet Wilkenson Data Byter till Mac/Quark Under förhandling, idag grafiker Cirka ett tiotal Flexibiare, bilder integreras Blandad, ska bli helscannad Skövde Nyheter Mälardata Blir Mac/Quark XPress Förhandlas? Bättre ekonomi och tempo Traditionell Smålandsposten Toti Blir Mac/Quark XPress Förhandlas? Redaktionen har kontroll Traditionell

10 10 Design Typografi Produktion # 6 Augusti 1992 Smålands-Tidningen Byter till Mac Macintosh/Quark XPress Något fler journalister? Överskådligare bryta på skärm Blandad repro Smålänningen Wilkenson Manuell, Mac/Quark** Grafiker? - Traditionell Sundsvalls Tidning Macintosh Macintosh/Quark XPress Förhandlas? Snyggare sidor Traditionell, ska bli helscannade Svenska Dagbladet Norsk Data, Mac Manuell, Mac/Quark Nu grafiker Cirka 100 Mac klarar inte stora nätverk Blandad, ska bli helscannad Sydsvenska Dagbladet PC, IBM Manuell än så länge Grafiker - - Traditionell, ska förnyas Sydöstran PC Macintosh/Quark XPress Hälften grafiker, hälften journalister Cirka 25 Redaktörerna större kontroll Blandad, ska bli helscannad Södermanlands Nyheter Unic Manuell Grafiker? - Traditionell Mariestadstidningen Toti Manuell Grafiker - - Ingen egen repro Trollhättans-Tidning PC, Wilkenson PC/Ventura Nu grafiker? Senare deadline Traditionell Upsala Nya Tidning Norsk Data Manuell Vestmanlands Läns Tidn. PC, Grafitex Manuell, Mac, PC Grafiker - Bättre överblick Blandad Vimmerby Tidning PC, Editor Byter till CCI-system Blandat grafiker och journalister? - Traditionell Värmlands Folkblad PC Mac/Quark XPress i höst Blir något fler journalister än grafiker 6 - Traditionell, ska bli helscannad Västerbottens Folkblad PC Ventura, Correl Draw Hälften grafiker, hälften journalister Cirka 20 Utbildningen hänger inte med Blandad, ska bli helscannad Västerbottens-Kuriren Norsk Data Macintosh/Quark XPress Hälften grafiker, hälften journalister? Tar tid att lära sig Blandad, ska bli helscannad Västernorrl. Allehanda Byter till Mac Blir Mac/Quark XPress 5 journalister, 3 grafiker - Kvalitetsförbättring Blandad, ska bli helscannad Västerviks-Tidningen Atex Blir Mac/Quark XPress?? - Traditionell, ska bli helscannad Ystads Allehanda PC, Wilkenson Manuell Grafiker - - Traditionell Örebro-Kuriren Norsk Data Macintosh/Quark XPress Grafiker? Snabbare Traditionell, ska bli helscannad Örnsköldsviks Allehanda Macintosh Macintosh/Quark XPress Något fler grafiker? - Traditionell, ska ev. bli helscannad Östersunds-Posten PC, Macintosh Macintosh/Quark XPress Hälften grafiker, hälften journalister - Lättare hantera materialet Helscannad Östgöta Correspondenten Mälardata Byter till Mac/Quark?? Full kontroll över sidan Blandad, ska bli helscannad Östra Småland Norsk Data Macintosh/Quark XPress Hälften grafiker, hälften journalister Knappt 20 Kvalitetshöjning Helscannad *På Stan-bilagan bryts på Mac/Quark XPress, ekonomi- och kulturredaktionerna skriver på Macintosh, annonsavdelningen har också Macar. **Endast bilagan bryts på skärm.

11 Design Typografi Produktion # 6 Augusti Första hjälpen mot minnesförlust för PageMaker-användare Har snabbkommandon och genvägar fallit ur dina fingrar någonstans mellan hängmattan och badstranden? Medan du fräschar upp de gamla kan du passa på att lära dig några nya: 1. Du vet säkert att du kan montera text på två sätt; automatiskt och manuellt. Vid manuell montering hämtar du varje gång återstående text vid spaltens slut och klickar ut den i nästa spalt. Vid automatisk montering lägger hela texten ut sig och nya sidor läggs till om så krävs för att texten ska få plats. Halvautomatisk montering innebär att du själv klickar ut texten i varje ny spalt, men utan att behöva hämta text från föregående spalt. Aktivera halvautomatisk montering genom att hålla nere skift-tangenten när du första gången ska klicka ut texten. 2. Vissa texter tar oproportionerligt lång tid att montera. En text på så lite som tecken kan i värsta fall ta minuter att överföra till PageMaker, om det vill sig riktigt illa, och ibland kan delar av texten försvinna helt. Ofta rör det sig om att skribenten gjort många inställningar i ordbehandlingsprogrammet, delat in texten i spalter, använt olika sorters indrag och flera typsnitt, använt ihålig och skuggad stil etc. Du vinner tid på att avbryta en långsam montering, öppna texten i ett ordbehandlingsprogram och spara den som ASCII-fil. Då försvinner alla överflödiga inställningar, och du kan montera texten på nolltid. 3. Någon gång har du säkert råkat ut för det tidsödande arbetet att lägga samman flera separata textbitar till en. Istället för att klippa ut & klistra ihop texterna, kan du göra så här: Gå till den sida där den första texten befinner sig. Rulla ihop den till hanterligt format och lägg ut den på monteringsbordet, utanför sidytan. Lägg därefter de andra textblocket ovanpå det första, i den ordning du vill de ska följa i den färdiga texten. När så alla texter ligger ovanpå varann, dra en lasso runt dem med pekverktyget och klipp ut (apple+x). Välj därefter Klistra in (apple+v), och du får fram en sammanhängande text med alla bitar i rätt ordning. 4. Mallsidor är till god hjälp, men i bland är de i vägen. Genom att välja Göm malldelar ur menyn Sida, försvinner paginering, sidhuvud, vinjetter och annat från det uppslag du valt. Vill du använda vissa objekt från mallsidan? Gå då först till mallsidorna, kopiera de objekt du vill använda. Gå därefter till det uppslag du vill ändra och håll nere alternativ-tangenten samtidigt som du väljer klistra in. Nu lägger sig dina inklistrade objekt exakt över malldelarna och behöver inte justeras. Välj därefter Göm malldelar och det hela är klart. Vill du bara bli av med något enstaka objekt från mallsidorna, kan du helt enkelt bara täcka det med vitt på den sida där du arbetar. Gör en täckande rektangel med färg Papper och linje Ingen och lägg den överst. 5. Textbehandlaren är till god hjälp om du vill jämföra stavning av exempelvis namn. Trippelklicka på texten med pekverktyget. Välj Ersätt och skriv i Sök-rutan exempelvis Jan^?on så kan du söka på både Janson och Janzon. Skriv ett ^? för varje variabelt tecken. 6. Ligger flera objekt, som textblock, linjer och bilder, ovanpå varann på sidan, kan det vara svårt att gripa tag i det som ligger underst. Håll nere appletangenten samtidigt som du griper med pekverktyget, så tar du direkt tag i det objekt som ligger underst. 7. Ytan runt ditt dokument, monteringsbordet, kan användas som lagringsormåde för vinjetter, symboler och återkommande textbitar. Det som ligger på monteringsbordet kan du alltid komma åt direkt, oavsett vilken sida du arbetar på. Vill du se hela ytan på monteringsbordet, håll nere skift-tangenten samtidigt som du väljer Skärmstorlek ur Sida-menyn (apple+w). Du uppnår då maximal förminskning. 8. Vill du dela av rubriker eller mellanrubriker i två rader utan att dela av texten i två stycken? Håll nere skift-tangenten och tryck därefter ner vagnretur-tangenten. Särskilt praktiskt är detta om du arbetar med textspecifikationer med mellanrum före och efter stycke, som lägger gluggar mellan rubrikraderna om du delar av texten i två stycken. 9. Varje gång du byter sida i PageMaker, sparar programmet tillfälligt de ändringar du gjort fram till sidbytet. Skulle du råka ut för ett systemfel eller ett strömavbrott under arbetets gång, kan du efter omstart först öppna PageMaker och därefter ditt dokument, så kan du rädda en helt del jobb. Vill du aktivera minispar utan att byta sida, klicka då bara på symbolen för den sida där du befinner dig, så görs minisparet automatiskt. Om du återgår till senast sparade version, går programmet tillbaka till senaste gången du sparade på riktigt, och stannar alltså inte vid din minisparade version. Eftersom PageMaker genom minispar-funktionen lagrar flera olika versioner av ditt dokument, kan det växa ganska snabbt i storlek. Vill du spara plats på hårddisken, välj Spara som istället för Spara från Arkiv-menyn, så gör sig programmet av med de alternativa versionerna i ditt dokument. 10. Saknar du vissa linjebredder i Page- Maker? Gör en fylld rektangel i stället. I 200 eller 400% förstoring och med hjälp av måttlinjalerna kan du göra perfekta 3-punkts, 5-punkts eller vadförslags linjer du än vill ha. Bredden är det väsentliga, linjens längd kan du justera i efterhand i lägre förstoringar.

12 12 Design Typografi Produktion # 6 Augusti 1992 Erik Spiekermann Berlins vassaste typometer talar ut Erik Spiekermann är den kanske klarast skinande stjärnan på dagens typografiska himmel; hans ryktbarhet når nästan upp till Neville Brodys. Enligt vad DtP erfar från en centralt placerad kärna förlåt, källa i Applehuset, så är hans Meta föreslaget som ett av de typsnitt som ska inkluderas i Macens nästa systemversion. Erik Spiekermann verkar i en av Tysklands ledande designbyråer, MetaDesign, som ligger i stadsdelen Kreuzberg i Berlin. MetaDesign har specialiserat sig på företagsprofileringar. Just nu är han sysselsatt med att skapa ett sammanhängande grafiskt kommunikationssystem för det återförenade Berlins tunnelbana. Han är också grundare av (och ägare till) FontShop International, som på kort tid har byggt upp ett världsomfattande nät av typsnittsdistributörer genom ett franchise-system. Att lyssna på Erik Spiekermann kräver absolut koncentration. Inte för att han är oklar, inte på minsta sätt, nej det är hastigheten jag tänker på. Medan marknadsledande tidningsformgivare i Sverige i allmänhet är så tråkiga att lyssa till att auditoriet somnat in efter den femte overheadbilden, är Spiekermann ett fyrverkeri av associationer, nya infallsvinklar, halsbrytande kombinatoner och brott mot invanda tankemönster. En intervju blir därefter; här följer en Spiekermannare (läs artikeln fort så förstår du hur det känns att lyssna till honom). Läsare är tittare. Du tittar innan du läser. Du har en bild av innehållet på sidan innan du läser de första orden i en artikel. Läsbarhet är inte detsamma som att kommunicera. Det får aldrig se tråkigt ut. Du kan göra vad du vill så länge du vet vad du vill göra. Alternativ till Times I det ständigt pågående sökandet efter alternativ till Times och Helvetica vill Erik Spiekermann bidra med några tips: Swift, ett rubrik- och brödtextsnitt för dagspress, tecknat av holländaren Gerard Unger. Concorde, rubrik och textsnitt. ITC Franklin Condensed, en nyritad, nyligen släppt variant, till rubriker. David Berlow har ritat totalt tolv nya varianter på Franklin, med bland annat gemena siffror! Gör dina egna typsnitt! På MetaDesign ändrar vi alltid något i typsnitten vi använder, säger Erik Spiekermann. Vi har typsnitt liggande i vår typsnittsserver, plus alla de olika varianter vi gjort själva. Erik Spiekermann fnyser åt vårt svenska gnäll över felritade å-ringar och illa placerade ä-prickar. Rita om dem då, säger han. Det tar inte många minuter, om man behärskar Fontographer eller Font Studio eller något liknande program. Och gör du inte det kan du köpa tjänsten billigt av någon som vet hur man gör. Och varför gör ni förresten inte ligaturer för kombinationen fö? Meta som faxstil Erik Spiekermann har just gjort sitt typsnitt Meta som faxstil, alltså ritat det för 200 dpi:s upplösning med hintar anpassade till upplösningen på faxen. Sedan passar Erik Spiekermann på att påpeka ett fel i ett gammalt nummer av DtP. Det är alls inte ITC som är boven bakom den Times som finns i de flesta laserskrivare, säger han. Det var Steve Jobs som själv plockade ut typsnitten till den första Laserwritern, och ett gäng på Apple som digitaliserade dem. Erik Spiekermann föddes 1947, och finansierade sina studier genom att trycka böcker på sin egen press i källaren. Han är typsnittsformgivare, designer och typografisk konsult. Bland annat har han designat flera texttypsnitt för Berthold. Idag ingår han i amerikanska ITC:s typografiska ledning, och arbetar på en bok om typsnitt för Adobe. Kontorets typsnitt Till de typsnitt som han ritat själv hör Officina (1990), utgivet av ITC, och Meta (1991). Officina är som namnet antyder främst avsett till de skiftande krav som kontorstryck, affärskorrespondens etc. kan ställa på typografin. Meta är ämnat som alternativ till tyskeriets främsta uttryck, Helvetica, och lämpar sig också till tryck på sämre papperskvalitéer. Erik Spiekermann är en flitig skribent och uppskattad debattör i typografiska frågor. Hans bok Rhyme & Reason: A Typographical Novel har tryckts på tyska och engelska. Det mest avantgardistiska på typsnittsfronten just nu händer i Holland. Max Kisman har samplat fonter; vad sägs om Fudoni, där halva bokstaven kommer från Futura och halva från Bodoni? Aldrig samma bokstav Eller Beowolf (ej att förväxla med Bo Berndals Beowulf) där man lekt med postscriptkoden. Istället för att förena punkterna som bildar bokstavens kontur med en och samma linje eller kurva så gör kommandot freak to att konturen varje gång blir olika. Random types har uppstått! Typsnittshanteringen på Macintosh är stadd i explosionsartad utveckling. Multiple Master är bara början. True Type 2 kommer att få Multiple Master att verka klumpigt, säger Erik Spiekermann. True Type 2 kommer att innehålla allt som Multiple Master har, och mycket därtill. Från ett enda mastertypsnitt kommer du att kunna generera ett oändligt antal varianter i vikt och bredd med optisk skalning och färginformation inkluderad. Optisk skalning Optisk skalning betyder alltså att mindre grader automatiskt tappar en del av de fina detaljerna och att kontrasterna mellan strecken i bokstaven minskar, för att förbättra tryckresultatet och därmed läsbarheten. För större grader, i rubriksats, blir typerna precis så fint utmejslade som storleken tillåter. True Type 2 kommer inte att släppas till Microsoft och Windowsvärlden, säger Erik Spiekermann. True Type 2 blir en stor bit av Macens försprång framför PC:n inom den grafiska världen. MetaDesign är 27 personer och en kock. Nu öppnar de ett kontor i San Fransisco. Vi undviker att ta på oss produktion, men gör mallar i Quark XPress så att andra kan producera efter vår design, säger Erik Spiekermann. Tidningar har vi mallat, och en del producerar vi. Bokomslag gör vi, men bara för skoj skull, eftersom det inte går att tjäna pengar på det. Det går det däremot att göra på Berlins T-bana, som numera knyter samman staden under resterna av den gamla muren. MetaDesigns nya tunnelbaneplan ska bringa reda i det trafikkaos som uppstått i den återförenade staden. Sommaren 1992 sattes den i händerna på Berlinborna.

13 Design Typografi Produktion # 6 Augusti Dags att köpa modem? DtP förklarar hur och varför! Talar din dator med omvärlden? Eller sitter den försjunken i sitt eget nätverk? Priserna på modem har sjunkit både snabbt och rejält, och har du funderat på ett köp behöver du knappast vänta längre. Har du ett långsamt modem kan det vara dags att byta upp sig till ett snabbare. Ett modem med kommunikationsprogram kan användas till mycket som underlättar arbetet för en desktopare. Du kan få artiklar överförda till din dator på några minuter, oavsett var i världen din avsändare befinner sig. Du kan sända dina färdiga sidor direkt till sätteriet, snabbare och smidigare än med post och budbilar. Du kan koppla upp dig till databaser för att söka information eller sända/ta emot meddelanden. Den största fördelen är att du vinner tid. Den som varje vecka skickar sina sidor på diskett med post mellan Stockholm och Karlstad kan med ett modem lugnt sitta kvar när sista minuten-brevlådans lampa blinkar röd och finputsa sitt arbete flera timmar till. Modemkommunikationen är dessutom säker. När sändningen är klar och inga felmeddelanden dykt upp, är jobbet tryggt i hamn. Ingen försenad postgång, inga trasiga disketter att bekymra sig för. Kolla andra änden på tråden först När du skaffar din utrustning, ta då först reda på vad de du kommer att kommunicera med har och anpassa ditt eget val efter det. Det gäller i första hand modemets hastighet och vilket kommunikationsprogram du ska ha. Att sända eller ta emot per modem kostar lika mycket per minut som att tala i telefon och precis som vanligt är det den som ringer upp som betalar. Att hålla linjen kopplad Stockholm-Karlstad två timmar varje vecka blir dyrt i längden. Med ett snabbare modem kan du få ner sändningstiden till 20 minuter och kan arbeta effektivare eftersom du slipper vänta. Ett modems hastighet uttrycks i bps (bitar per sekund), eller som det också kallas, baud. En kort text skriven i ett ordbehandlingsprogram tar kanske upp 4 kilobyte (4 000 byte) på din hårddisk. En bit och en byte är inte samma sak. Man kan grovt räkna med att det går cirka tio bitar på en byte och då är din text alltså på cirka bitar. Vanliga maxhastigheter för modem är 2 400, och bps. Med enkel division kan du räkna ut hur många sekunder din text tar att föra över. I våra räkneexempel här alltså cirka 17, 4 respektive 2,7 sekunder. Ju större dokument, desto viktigare med ett snabbt modem. Det går att köpa modem som klarar bps, men de kostar därefter också, och om de modem du ska kommunicera med inte klarar mer än bps, får du inte full valuta för dina pengar. Sjunkande priser Priset på snabba modem har sjunkit kraftigt. I USA kan du nu köpa ett modem av märket Supra med hastigheten bps för 400 dollar. I Sverige ligger priset på cirka 4000 kronor. Supras modem har dessutom inbyggd fax, så att du kan sända och ta emot fax i datorn. Andra tillverkare tvingas nu följa efter och sänka sina priser. Långsammare modem är det ingen vits att köpa, såvitt du inte säkert kan säga att du enbart avser att sända korta textfiler. Ett modem med hastigheten bps räcker i så fall bra, och det kan du få begagnat för under tusenlappen. Sändningshastigheten påverkas av ytterligare två faktor, nämligen komprimering och felkorrigering. Kommunikationen mellan två modem är ömsesidig, man kan säga att de pratar i munnen på varandra och bekräftar att överföringen är riktig. En överföring till en annan dator måste vara hundra procent korrekt uppstår så lite som en enda felaktig bit kan dokumentet vara oanvändbart. Sändningen till en fax är däremot helt enkelriktad faxen tar enbart emot. I kommunikation med en fax tillåts upp till fem procents fel i överföringen. Några punkter i faxet tillåts hamna fel, men det påverkar inte läsbarheten. Därför är det vanligt att modem klarar att kommunicera snabbare med en fax än med en annan dator. Modemet till Macintosh PowerBook klarar exempelvis att faxa i bps, men talar i bps i samspråk med en annan dator. Ju högre överföringshastighet, desto större är risken för fel. Därför brukar de snabba modemen ha inbyggd felkorrigering. Komprimering kortar telefontiden Komprimering av data krävs för att uppnå de riktigt höga hastigheterna. Modem med datakomprimering packar dina filer medan det sänder dem. Ett modem med hastigheten bps och komprimeringen V42 bis klarar teoretiskt att sända bps om filen går att komprimera maximalt. Felkorrigering och komprimering uttrycks med fullständigt följande bokstavs- och sifferkombinationer: V bps. V bps. V22bis bps. V bps i ena riktningen, 75 bps i den andra. V bps. V32bis Utökar V32 till och bps. V42 Inkluderar felkorrigering: MNP 2-4 och LAP-M. V42bis Ger datakompression i förhållandet 4:1 vilket innebär att ett modem får prestanda på upp till bps. MNP 2-4 metoder för felkorrigering. MNP 5 datakomprimering. Om ditt modem gör komprimerar är det överflödigt att packa dina filer med program som Stuffit och Compactor innan du sänder dem. Modemet gör detta automatiskt. Så över till kommunikationsprogrammet. Här gäller samma tumregel som för modemköpet, ta reda på vilket program du ska sända till och anpassa ditt köp efter det. Det går att sända och ta emot med en uppsjö av program. Om du arbetar i ett nätverk har du kanske meddelandehanterare som QuickMail eller Microsoft Mail? De kan användas till extern kommunikation. Konverteringsprogram som MacLink och LapLink kan gå utmärkt. Kanske följer ett kommunikationsprogram med när du köper modemet? Kanske behöver du ett specialiserat modemprogram som MacTerminal? I regel är det vettigt att satsa på ett program där du kan skräddarsy flera inställningar. Då behöver du bara ange vem du ska ringa upp, så anpassar programmet allt efter de värden du ställt in för just den abonnenten. Se också till att programmet klarar flera protokoll för filöverföring. När du ska sända för första gången, ring och kolla av vad din mottagare har för programinställningar och se till att du själv har samma värden förvalda. Sätterier och tryckerier använder i regel QuickMail och/eller MacTerminal, och säkrast och enklast överföring får du i regel om du använder samma program. Ska du sända till en server som står kopplad till telenätet dygnet runt, krävs ofta att du har avtalat om ett eget kodord för att ta dig in i systemet.

14 14 Design Typografi Produktion # 6 Augusti 1992 Här bjuder vi på inskrivningshjälp för dig som använder Mac SmartKeys 2.1 är ett litet utmärkt program som gör det lättare att skriva rätt på Macen. Två funktioner är riktade till den förhärdade skrivmaskinisten som envisas med att använda dubbla bindestreck istället för tankstreck och som slår dubbelt mellanslag efter interpunktion. SmartKeys 2.1 tar automatiskt bort bindestrecken och skriver ett tankstreck eller om du så vill halvfyrkantsminus istället. Du kan också välja en inställning där minus följt av bindestreck omvandas till tankstreck och tankstreck följt av bindestreck omvandlar till minus. Dubbla mellanslag reducerar programmet till ett mellanslag men bara efter punkt, komma, kolon, semikolon, högerparentes, höger citattecken, apostrof, frågetecken, utropstecken, minus och tankstreck. Programmet varnar också med varningsljud om du dabbar sig. Dessa regler verkar endast vid inskrift och du kan få dispens från dem genom att hålla ned kommandoalternativ-tangenterna (skriver du i XPress räcker det med enbart kommandotangenten). Andra funktioner är allmän skrivhjälp. Ofta skriver man av misstag två versaler efter varandra, därför att man inte släpper skifttangenten i tid. SmartKeys 2.1 går då tillbaka och skriver om den andra versalen till gemen, men bara när nästa bokstav visar sig vara gemen och endast vid inskrift, inte vid redigeringar i efterhand. SmartKeys 2.1 tillåter alltså versala förkortningar och hela versala ord, men för att skriva XPress måste man be SmartKeys 2.1 om dispens genom att slå kommando-skift-p efter X, och sedan P igen. Även vid dubbla versaler kan SmartKeys 2.1 släppa ljud ifrån sig. Nästan utmärkt är att tangentbordets citationstecken kan användas direkt SmartKeys 2.1 översätter tum-tecknet (som enligt någon besserwisser är tecknet för distansminut i Sverige) till engelska citattecken, där det första är upp-och-ned. Smart- Keys 2.1 följer amerikanska regler för valet av citattecken, så du får fortsätta slå alternativ-skift-2 för att få de rätta, men funktionerna är utmärkta för utländsk korresponedens. Vid behov kan du också få tyska citattecken.tumtecknen får du fram genom att hålla ned alternativ-kommando-tangenterna. SmartKeys 2.1 plockar automatiskt och blixtsnabbt fram ligaturerna när du skriver dubbla tecken där det finns ligaturer: ae blir æ, oe blir œ, f l blir fl och f i blir fi, ss kan bli ß om du väljer det. En finess med ligaturerna fi och fl är att om du skriver fel och går tillbaks och skriver om i eller l behålls f. SmartKeys är en CDEV som du installerar genom att placera den i systemmappen, varefter du får fram dess kontrollpanel under Inställningar. Där väljer du vilka funktioner du vill aktivera, och eventuella undantag. En viktig poäng är att alla funktioner var och en kan kopplas på eller stängas av för olika program, fonter och skrivbordstillbehör. SmartKeys 2.1 är frivara och distribueras gratis till DtP-s läsare. Det ersätter tidigare versioner av Smart- Keys och fungerar med system 7. Riktiga, svenska citattecken en gång för alla, i alla program Curles är ett annat litet frivaruprogram, som tar hand om bristen SmartKeys: svenska citattecken. Detta är ett Tilläggsprogram, INIT som saknar kontrollpanel. I amerikansk version skapar den engelska citattecken, men Peter Björknäs i Helsingfors har modifierat den för skandinaviskt bruk, så med den i systemmappen behöver du inte hålla ned alternativtangenten när du skriver citattecken. De andra tangenterna som skapar enkla och dubbla citattecken fungerar fortfarande, alltså alternativ-m för, alternativ-n för, alternativ-skift-m för och alternativskift-n för. Curlers slår ut SmartKeys citathantering, så om du vill du ha Smart- Keys internationella citattecken stänger du av Curlers genom att slå enkelt citattecken, alltså apostroftangenten, det första du gör när Macen har startat. Om SmartKeys inte är installerat återfår du istället tumtecknen. Andra sätt att stänga av Curlers är att flytta ut det ur Tillbehörsmappen, eller via ett program som hanterar tillbehör. Curlers i skandinavisk version är bra i sig och ett bra komplement till SmartKeys. Curlers finns på den diskett alla prenumeranter får med detta nummer av DtP. Hur snål är det nyttigt att vara? Ska man köpa nytt eller billigt? Lönar det sig att köpa begagnat, eller blir du lurad? Kort sagt hur snål är det nyttigt att vara? Vissa saker tjänar du inte på att köpa begagnade. Till dessa hör lösa hårddiskar och modem. Det kommer hela tiden nya, billigare och bättre, som dessutom har garanti. En Macintosh SE eller SE/30 hittar du billigt. Köp en utan hårddisk, eller med en kraschad sådan. Med en ny extern hårddisk blir datorn som ny. En Mac i II-serien kan vara ett bra köp; med ett uppgraderingskort kan du få en extremt snabb dator. Kolla diskdriven extra noga om du köper en dator! Prova om den klarar att läsa dina disketter och formatera en ny. Prova Mata ut -funktionen. Datorn får inte verka slö, då kan det vara nödvändigt att byta hela moderkortet. Kolla alla utgångar för skrivare, modem, SCSI-interface etc. En dator kan bli gammal och ändå fungera. Datorns tillverkningsår är inte avgörande, titta mera på hur den ser ut. Är den fräsch så betyder det oftast att ägaren vårdat den ömt. Om du köper en SE så kolla att skärmbilden inte har krympt det kan tyda på problem med strömförsörjningen. Kolla så att den du köper har kvitto. Förutom att det är olagligt att köpa stöldgods är det inte särskilt juste mot alla som blivit bestulna på sina datorer. Verkar något skumt så kolla serienumret med polisen! Se särskilt upp med annonser i Gula Tidningen. På flera ställen finns det företag som specialicerat sig på att köpa upp konkursbon. Dit kan du ringa och be dem hålla utkik efter en speciell dator eller ett tillbehör åt dig. I Stockholm bland andra Länna Handelshus, tel

15 Design Typografi Produktion # 6 Augusti Vill du inte klippa ur kupongen så kopiera den du kan också faxa den till ! DtP-diskett nummer fyra med ännu ett Les Fonts Terribles Stefan Lundhem, historiker och typograf, har ritat det geometriska typsnittet Terminator, som blir det tredje i vår serie Les Fonts Terribles. Det som kännetecknar Terminator, vars form baserar sig på en affischstil från trettitalet, är att det är uppbyggt av uteslutande kvadrater och trianglar. Versalerna har kulhål (så kallade terminated caps) och kulorna finns med i fonten du hittar dem med tangentkombinationen alt m. Vill du ha siffror med hål i så håll ner alt-tangenten när du trycker på siffertangenten. Med kommande nummer av DtP följer nya typsnitt, kanske mer användbara än de du fått hittills. På disketten hittar du också två XTensions. Dels PM-filter, som gör att du kan öppna PageMakerdokument i Quark XPress. Detta är beta-version nummer två, och fungerar emellanåt (vänta er inga underverk). Dels TypoKorrekt, som är en skandinavisk version av TypeSetting Marks som ni fick på förra DtP-disketten. Lägg in TypoKorrekt i samma mapp som Quark XPress, och släng ut TypeSetting Marks, så slipper ni citattecken som hamnar upp och ned. Vi ber om ursäkt för att vi spred den oöversatta versionen! För er med citattecken på hjärnan (det får man lätt) medföljer också systemtillägget Curlers och programmet SmartKeys (se artiklarna på sidan 14). DtP sprider dem, men tar inget ansvar för eventuella problem i din dator! TERMINATOR AV STEFAN LUNDHEM abcdefghijklmno pqrstuvwxyzåäö!?/()%&øæœçüûé b Ja, jag vill prenumerera på DtP, inklusive gratis disketter, under 1992 (12 nummer) för kr plus moms. Jag får då DtP från nummer 1/1992. Så fort prenumerationen är betald kommer disketter och tidigare utgivna nummer av DtP med posten. Jag vill ha Les Fonts Terribles -typsnitten för b Macintosh, b PC. Jag arbetar med b Quark XPress, b PageMaker. Jag prenumererar redan, men jag tycker att nedanstående person borde prenumerera. b Skicka honom/henne ett provnummer! Jag prenumererar redan, men jag har värvat nedanstående person som prenumererant. b Skicka honom/henne en faktura! NAMN FÖRETAG ADRESS POSTNUMMERPOSTADRESS TELEFON FAX BRA ARTIKEL I DETTA NUMMER OVANLIGT DÅLIG ARTIKEL I DETTA NUMMER DtP Svarspost DtP Design Typografi Produktion kommer ut med 12 nummer om året. Redaktör och ansvarig utgivare är Pelle Anderson. Copyright DtP. Presslagt 23 augusti Adress Design Typografi Produktion Box Stockholm (Bud och besök Kocksgatan 25) Tel Fax PG BG Prenumerationspris kr plus moms. Garanti: Prenumerationen kan när som helst sägas upp; överskjutande summa betalas tillbaka. Tryck Affärstryckeriet, Norrtälje Stockholm Frankeras ej. DtP betalar portot.

16 16 Design Typografi Produktion # 6 Augusti 1992 Canon kombinerar printer-kopiator-scanner Canon CJ10 heter en ny färgkopiator, som också fungerar som scanner och printer ihop med en Mac eller PC. Upplösningen är 400 punkter per tum, alltså bättre än en vanlig laserskrivare, och burken använder sig av bubbeljet/bläckstråleteknik. Varje färg; cyan, magenta, gul och svart, har ett eget munstycke med tillhörande färgmagasin. När en färg är slut byter man hela enheten. Som kopiator klarar den att reproducera ett original i en skala från 50% till 200%. För att koppla ihop den med en dator krävs en tillsats, liksom för att kopiera/scanna diabilder eller videobilder. Priset i Sverige för alltihopa inklusive datortillsatsen ligger på cirka kr plus moms. Datortillsatsen är dock ingen ripenhet, utan det är själva datorn som står för det jobbet. Kvalitén på bilderna som kommer fram är dock anmärkningsvärd. Scannern klarar att läsa in bilderna i 24-bitars färg. Pressinstitutet erbjuder kurspaket Stiftelsen Pressinstitutet, som arbetar på uppdrag av journalistfacket och tidningsutgivarna, erbjuder tidningar hemma hos-kurser i det mindre formatet. Bland ämnena finns tidningslayout, Quark XPress, bildredigering, färgbehandling, typografisk svenska och elektroniska bildarkiv. Intresserade kan beställa kursprogrammet på fax Svensk Grafisk Design ger ut informationsblad Erik Mohlin på BIGG annonsbyrå skriver en intresseväckande artikel om hur Sparbanken bytte symbol i första numret av en väggtidning/ affisch från organisationen SGD. Hur den gamla klassiska eken sågades och ersattes med paret McClains emotionella kalhygge från USA är en lika lärorik som avskräckande historia för den som är intresserad av design och profilering. Tidningen SGD är det första tryckta materialet från organisationen, som bildades förra året. Veckans Affärer får ny grafisk form Veckans Affärer har bantat och anpassar sig till en tillvaro så gott som utan annonser. Nu har också den typografiska dräkten blivit en annan. Resultatet får DtP-panelen att fundera över Franklin Gothic; är detta typsnitt på väg att bli nittiotalets Helvetica? För visst kan det bli för mycket av Franklin, precis som det redan blivit för mycket av Gill Sans. Färgkodsystemet passar säkert bättre i en tidning där annonstrycket gör det svårare för läsarna att hitta; idag, med den slanka VA i handen, har läsarna inga svårigheter att hitta fram till det redaktionella materialet Men loggan är snygg. Stöddig annons retar konkurrenter En annons från konsultföretaget Mac- Meckarna på 14 sidor (!) i senaste numret av Aktuell Grafisk Information har retat gallfeber på konkurrenterna. Hälften av sidorna består av ganska magstarka påhopp på resten av branschen. Som säkert stämmer på en del företag, men inte på alla. Man får inte tala illa om konkurrenter i reklam, så MacMeckarna nämner ingen av kollegerna vid namn, bara som de andra. Fast Adobe nämner man vid namn i följande mening: Adobe kan dra åt helvete. KONFERENSGUIDEN Nya produkter för PowerBook PowerPort/V.32 är ett internt faxmodem för PowerBook-datorerna. Modemdelen arbetar med överföringshastigheter upp till bps, men med hjälp av V.42bis datakompression kan överföringshastigheter upp till bps användas. En Power- Book som för tillfället är i viloläge, väcks när någon försöker att skicka ett fax så att detta kan tas emot. Cirkapris kronor. Specialladdaren för batterier till PowerBook 140/170 laddar ett batteri till en PowerBook 140/170 på 4 timmar. Laddaren kan anslutas till cigarettändaruttaget i en bil, som därmed får en vettigare uppgift, eller till elnätet via den medföljande adaptern. Cirkapris är kronor. Nova i Göteborg levererar, tel Bo Berndal säljer sina typer För det facila priset av 360 kr/font (alltså för en full familj) säljer nu Bo Berndal sina typsnitt till desktoppare med dator. Faxa så skickar Bo info! Glöm heller inte utställningen av Bo Berndals desktopsnitt på Galleri Hålet, med vernissage 5 september. Galleriet ligger på Åsögatan 119 på Söder i Stockholm. Äkta multitasking med Radius Rocket Rocketshare heter en programvara från Compumation som för första gången ger äkta multitasking i Macen. Förutsättningen är dock att du har en Mac II eller Quadra som är utrustad med ett Rocket-kort från Radius. Multitasking innebär att en dator kan göra flera saker samtidigt, utan att de olika uppgifterna konkurrerar med varandra om datortid i processorn. När du skriver ut med bakgrundsutskrift från din Mac märker du oftast på datorns beteende att den sysslar med två uppgifter; beteendet blir ryckigt, det går långsamt etc. Rocketshare gör så att datorn utnyttjar processorn på Rocket-kortet för att skriva ut och datorns egen processor för andra saker. Det fungerar precis som om du hade två olika datorer, och använder en av dem för alla utskrifter. Den enda skillnaden är att du låter de bägge processorerna dela på resurser som hårddiskar och kabelanslutningar. 1-3 sept Monotype Cambridge Fax sept MacWorld Berlin Fax sept Graphic Design Arizona Tel sept Photokina Köln Fax sept Quickprint London Fax sept Seybold San Fransisco Fax sept Elektroniskt foto Köln Tel sept-1 okt Magazine Week San Fransisco Fax sept-2 0kt CD-ROM Boston Fax sept-5 okt Bokmässa Frankfurt Fax okt PostScript Danmark Fax okt Multimedia Wiesbaden Tel nov Folio New York Fax nov Multimedia Toronto Tel jan 1993 MacWorld San Fransisco Fax