Kompletteringar avseende projektet Planeringsverktyg för hållbara orter

Transkript

1 Sida 1/8 Karin von Zweigbergk Samhällsbyggnadsfunktionen Delegationen för hållbara städer: Boverket: Kompletteringar avseende projektet Planeringsverktyg för hållbara orter Den 8 juni samlades en grupp på 13 personer bestående av representanter för Gnosjö, Gislaved, Mullsjö och Vetlanda kommuner samt Länsstyrelsens samhällsbyggnadsfunktion, för att diskutera projektet och ett eventuellt deltagande inför kompletteringen. Den fråga vi i projektet vill komma åt är svår och komplex. Mötet ägnades därför åt att resonera kring frågan utifrån situationen i respektive kommun. Gemensamt ville vi hitta en inriktning på projektet och en rimlig avgränsning som är möjlig att genomföra och vars resultat man sedan kan arbeta vidare utifrån. Slutsatsen blev att vi väljer att fokusera på några orter som av olika anledningar har en positiv utveckling och som personer utifrån har en positiv bild utav. Efter mötet har Gnosjö och Vetlanda kommuner valt att delta i projektet samt Aneby kommun som tillkommit. Förutom en förankring hos dessa kommuner har samtal förts med samtliga funktioner och personer inom Länsstyrelsen samt Regionförbundet som står med i ansökan. Länsstyrelsens roll i planeringsprocessen är bland annat att ge råd och stöd till kommunerna i arbetet med sina översiktsplaner och tillhandahålla planeringsunderlag som rör allmänna intressen. Att som i det här projektet tillsammans med tre kommuner studera utvecklingen i några specifika orter ur ett brett perspektiv ligger utanför ramen för Länsstyrelsens ordinarie arbete. Eftersom projektet innebär en metodutveckling är det omöjligt att i dagsläget ange hur resultatet eller verktyget kommer att utformas. Det kan bli en beskrivning av arbetsmetoden, en processbeskrivning eller något annat. Vi hoppas att ni har modet att ge oss den friheten. Projektet inklusive budget och tidsplan beskrivs i den projektplan som följer nedan och som ska ligga till grund för projektet. Länsstyrelsen avser endast att genomföra projektet om projektmedel beviljas. Niklas Aronsson tf. avdelningschef Karin von Zweigbergk planarkitekt Kopia till Internt per e-post Ingemar Svensson (Gnosjö kommun); Martin Karlsson, Annika Lundwall (Vetlanda kommun); Michael Wirestam (Aneby kommun); Britt Wennerström (Regionförbundet) Samtliga e-post Länsstyrelsen i Jönköpings län Besöksadress Hamngatan 4, Jönköping Postadress Jönköping Telefon Fax E-post jonkoping@lansstyrelsen.se Webbplats

2 Sida 2/8 PROJEKTPLAN Projektnamn: Planeringsverktyg för hållbara orter Bakgrund och utgångspunkter I allmänhet leder dessa små vägar till hus vari det bor män eller kvinnor som har gjort sitt. Inte bara på grund av ålder, men därför att det för dessa människor, småbönder och småhantverkare, ingenting mer finns att göra. De är fria män och fria kvinnor som sett denna bygd växa, utvecklas, avfolkas och försvinna. Dom är kvarlämnade, ensamma sittande på stolar i ren förvåning över att en egendomlig tystnad sänkt sig över trakten medan dom sov. Dom begrep inte hur det var meningen att bygden skulle utvecklas till tystnad. (Claesson 1986, sid. 14) Detta var ett citat hämtat ur Stig Claessons bok Vem älskar Yngve Frej. Boken skildrar en bygd som förr varit levande och som nu är på väg att dö ut men boken berättar också om den romantiska bild människor har av landet och den lilla bullerbyn. Sanningen idag är dock att trots att vi pratar om alla fördelar med att bo i en liten stad och det romantiska med att bo på landet så är de flesta människor i praktiken inte villiga att bosätta sig där. Möjligtvis kan några tänka sig att bo på rena landsbygden men det medför långa pendlingssträckor till en större stad där jobben finns och då passar man också på att handla i staden istället för att stödja den kanske enda butiken som finns på närmare håll. Så ser det ut i många bygder och byar runtom i Sverige och så även i stora delar av vårt län. Att planera i motgång och, trots minskade resurser och sviktande befolkningsunderlag, skapa attraktiva samhällen som lockar folk att stanna kvar och flytta dit är en utmaning. Det är dock en utmaning som vi måste anta. För att kunna få ett hållbart samhälle i stort behöver de små orterna finnas kvar och stärkas. Någon måste leva på landsbygden och bruka jorden och skogen för att försörja resten av landet, och de som gör det ska kunna ha nära till nödvändig service och ha möjlighet att vara en del av ett socialt sammanhang. Förutsättningarna för att skapa bra, hållbara kommunikationer blir godare om orterna är mer livskraftiga med en större befolkning. Möjligheten att jobba med närodlade produkter ökar om det finns ett bättre underlag nära produktionen. Därmed kan transporterna minska vilket leder till minskade koldioxidutsläpp. De som bor i små orter har samma rättigheter till goda och ombonade livsmiljöer och att få uppleva fina välvårdade kulturmiljöer, som de som bor i en större stad eller kommunhuvudorten. Social hållbarhet kan sägas innebära att samhället på lång sikt måste kunna tillfredsställa människans sociala behov. Det handlar om att kunna leva ett bra liv med mat, sjukvård, omsorg osv. men också att ha möjlighet att möta och umgås med andra människor och att samhället

3 Sida 3/8 därmed ska kunna erbjuda kontaktytor. När affären försvinner från byn försvinner också en sådan kontaktyta. Projektet kan på detta sätt ses ur ett stort och brett hållbarhetsperspektiv och i förlängningen ge sådana resultat vilket är en bakgrund till projektet. Vår idé är dock att utveckla en metod för hur man på ett konkret sätt och på lokal nivå kan jobba med de små orternas utveckling och attraktivitet. I Boverkets rapport Den måttfulla staden (rapport 1995:7), inom nätverket Cittaslow ( i Ebenezer Howards bok om trädgårdsstaden för att nämna några, finns tankar om att den lilla staden är hållbar, såväl miljömässigt som socialt och ekonomiskt. Den lilla staden har kvaliteter som storstaden inte har, det är promenadvänligt, det är nära till service, det är nära till naturen, det är ren luft och lite trafik, man känner varandra, det är tryggt osv. En liten stad har också goda möjligheter att utveckla en egen identitet. Om man ser till miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, som är tänkt att spegla alla de kvaliteter som en stad eller ort bör ha så finns det många paralleller till de beskrivningar av den lilla stadens kvaliteter som görs i exemplen ovan. Men hur ser det då ut i våra egna små orter? Trots att det inte är någon inflyttning till orten, vad är det som gör att de som faktiskt bor där också vill bo där? Vad är kvaliteterna i den enskilda orten? Vad är det som gör att man är stolt över sin byggd och sin ort? Är det i verkligheten så som vi har tankar om att det skulle kunna vara? Dessa frågor vill vi närma oss i projektet. Ett konkret exempel och en indikation på att vår romantiska bild av småorterna inte stämmer med verkligheten kommer från en av länets småorter. Där ligger skolan på ena sidan och bostadsområdet på andra sidan av en större väg som går rakt igenom samhället. Det resulterar i att föräldrarna kör sina barn några hundra meter till skolan varje dag. Det stämmer inte med den bild vi målar upp av den lilla orten där man kan gå överallt och som därmed ger förutsättningar för att vara hållbar. En förbifart har varit på tal länge men varken Trafikverkets eller kommunens ekonomiska analyser tillåter en prioritering av ett sådant vägprojekt utan de satsar på vägar som till synes gagnar fler människor dvs. i kommunhuvudorten. I ett större perspektiv är det kanske just sådana lösningar som skapar de kvaliteter i orterna som gör att folk faktiskt vill bo där. För att de ska bli verklighet måste man kunna visa på varför den typen av lösningar är viktiga att genomföra. Där har översiktsplanen en viktig roll. Ett annat konkret exempel som istället är positivt är en liten ort mitt i Småland med drygt 1400 invånare. Orten korsas av en relativt vältrafikerad väg, men när man passerar igenom tänker man genast, vilken mysig liten ort. Den är ombonad, idyllisk och livfull. Där finns ett café, ett värdshus, skola, livsmedelsbutik, antikaffärer och parkmiljöer. Vad är det som skapar liv i just den här orten? Det finns ytterligare några exempel i länet på mindre orter som går emot trenden och faktiskt har en positiv utveckling. Vad är det som gör dessa orter lyckade? Vad är det som gör att de är identitetsstarka? Vad är det som gör att de är trevliga? Hur har den här utvecklingen skett? Är det en mentalitet hos dem som bor där som går att

4 Sida 4/8 spåra långt tillbaka i tiden? Är det en enda eldsjäl som har skapat ortens själ? Är det de geografiska förutsättningarna? Är det de historiska rötterna och de kulturhistoriska värdena? Syfte En vision är att länets mindre orter är attraktiva och trevliga att bo i. Människor som bor i orterna cyklar eller går för att handla eller för att lämna sina barn på dagis. Det finns platser där folk kan mötas och miljöerna känns ombonade. Folk lockas till att bosätta sig i de mindre orterna för att de ser det som ett attraktivt val med många fördelar gentemot att bosätta sig i en större stad. De som bor i orterna ser att det händer saker och känner delaktighet i det som sker. Länets mindre orter uppfyller kriterierna för en god bebyggd miljö. Denna vision når man dock inte genom ett projekt. Men man måste börja arbetet någonstans. Vi tror på ett projekt där resurserna läggs på att analysera några orter och försöka förstå vad det är som gör att dessa orter är lyckade". Syftet med projektet är därför att tillsammans med Gnosjö, Vetlanda och Aneby kommuner undersöka vad det är i de orter med positiv utveckling och som har en positiv klang som gör att de har lyckats behålla befolkningen och vad det är som skapar en stolthet bland dem som bor där. Efter att ha studerat några orter blir uppgiften att se hur resultatet av analysen kan användas inom arbetet med den översiktliga planeringen och inom kommunens politiska visionsarbete. Syftet utifrån ett hållbarhetsperspektiv är därmed att genom att uppmärksamma de små orterna och försöka förstå vad som är nyckeln för att en ort ska lyckas och bli attraktiv och trevlig, skapa möjligheter för fler orter att fortsätta att utvecklas på ett hållbart sätt. Syftet är tvådelat, dels att de orter som är små och med låg eller ingen inflyttning ändå ska kunna vara hållbara och trevliga, om möjligt försöka vända trenden och skapa attraktiva orter som lockar personer att flytta dit. Det senare är en större och mer långsiktig utmaning. Projektmål HUVUDMÅL Projektets huvudmål är att ta fram ett planeringsverktyg som kan användas i arbetet med att utveckla små orter med låg eller minskande befolkningstillväxt. Målet är också att hitta ett sätt att använda resultatet i översiktlig planering.

5 Sida 5/8 DELMÅL 1. Förstudie: Genomföra en omvärldsanalys samt samla in befintlig kunskap inom ämnesområdet. Vilken forskning finns? Finns konkreta exempel på arbete inom området? Vad har redan gjorts vad gäller god bebyggd miljö som kan kopplas till projektet? Etc. 2. Metodutveckling: Välja analysmetod 3. Analys: Göra en analys av 4-5 orter som har en positiv utveckling och som har en bild av sig att vara trevliga orter. Vad är det som är nyckelfaktorerna? 4. Kreativ fas: Undersöka på vilket sätt det framtagna materialet kan användas i översiktlig planering och hur utvecklingsfrågan vävs samman med övriga frågor inom ramen för översiktsplaneringen. (Kan innehålla aktiviteter som workshops med externa konsulter, studiebesök m.m.) 5. Kommunikationsplanering: Välja kommunikationssätt och hur materialet ska presenteras. 6. Sammanställning 1: Sammanställa en metodbeskrivning samt resultatbeskrivning riktade mot kommuner och Länsstyrelser. 7. Sammanställning 2: Sammanställa en broschyr riktad till kommuninvånare. 8. Informationsspridning: Redovisa projektresultatet på Länsstyrelsens årliga höstkonferens. Skicka materialet till övriga länsstyrelser. Informationsspridning internt i kommunerna samt till kommuninvånare. Omfattning/avgränsning Projektet omfattar en analys av fyra till fem orter inom Gnosjö, Vetlanda och Aneby kommuner. Projektet är inriktat på ett analyserande och metodutvecklande arbete och kommer inte att innefatta fysiska åtgärder. Den typen av genomförandeaspekter kommer att vara ett mer långsiktigt resultat av kommunernas fortsatta arbete. Den analys som är tänkt att genomföras är inte inriktad på fysiska faktorer och det innebär därför att vi inte använder oss av traditionell ortsanalys. Projektet syftar till att utveckla en metod som fundersöker varför vissa orter har en så positiv aura omkring sig och vars resultat kan vara av allt från fysisk till social karaktär. Att faktorerna kanske inte går att knyta direkt till fysisk planering är ingen begränsning utan den vunna kunskapen är en förutsättning för att förstå vad som händer med platsers utveckling. Redovisning/informationsspridning Projektet riktar sig i första hand till kommuntjänstemän och politiker. Resultatet i form av ett verktyg eller underlag är tänkt att användas kopplat

6 Sida 6/8 till kommunernas översiktliga planering och visionsarbete och som grund för prioritering av insatser i kommunen. Resultatet av projektet kommer att presenteras på Länsstyrelsens årliga höstkonferens som riktar sig till länets planerare och bygglovhandläggare och politiker. Projektet kommer också att uppmärksammas i tidningen +E, en tidning som når ut till alla boende i Jönköpings län, och som är en del av Länsstyrelsens miljömålsarbete. Resultatet kommer att skickas till landets samtliga Länsstyrelser. Inom kommunen kommer resultatet spridas i olika former. Genom möten uti i orterna, genom översiktsplane- och planprogramsarbete m.m. De orter som ingår i projektet involveras i samband med analysarbetet och kommer att delges resultatet. En separat broschyr riktad till kommuninvånare kommer att tas fram. Utvärdering och uppföljning Utifrån ett planeringsperspektiv menar vi att projektets effekter vad gäller de tre dimensionerna av hållbar utveckling är rimligast att utvärdera genom att se på vilket sätt kommunerna har jobbat med frågorna inom översiktsplanberingen och fördjupad översiktplanering. Projektet kommer att utvärderas utifrån följande aspekter och frågeställningar. Planeringsverktygets spridning och användning: - I hur många av de deltagande kommunerna har utvecklingen av kommunens små orter med hjälp av planeringsverktyget fortskridit 1 år efter genomfört projekt? - I hur många av de deltagande kommunerna har utvecklingen av kommunens små orter med hjälp av planeringsverktyget fortskridit nästkommande mandatperiod (från projektets slutdatum)? - Hur många av länets övriga kommuner arbetar med utvecklingen av småorterna med hjälp av det verktyg som arbetats fram inom projektet 1 år efter projektets genomförande? - Hur många av länets övriga kommuner arbetar med utvecklingen av småorterna med hjälp av det verktyg som arbetats fram inom projektet nästkommande mandatperiod? - Hur många av landets Länsstyrelser har arbetat med planeringsverktyget gentemot sina respektive kommuner 1 år efter projektets genomförande? - Hur många av landets Länsstyrelser har arbetat med planeringsverktyget gentemot sina respektive kommuner nästkommande mandatperiod?

7 Sida 7/8 Resultat: - För hur många av projektorterna har de deltagande kommunerna utarbetat fördjupade översiktplaner eller liknande för att säkerställa de kvaliteter som framkommit i projektet nästkommande mandatperiod? - Hur många av länets översiktsplaner har ett fokus på utvecklingen av de små orterna i lika stor utsträckning som kommunhuvudorten nästkommande mandatperiod? - Hur ser befolkningsstatistiken ut i länets små orter 1år efter projektets genomförande? - Hur ser befolkningsstatistiken ut i länets små orter nästkommande mandatperiod? Tids- resurs- och kostnadsramar TIDSPLAN Uppstartsmöte oktober 2012 Kunskapsinhämtning och val av metod våren 2013 Analysarbete sommaren och hösten 2013 Bearbetning av analysresultat och hur resultatet kan användas i planeringssammanhang våren 2014 Sammanställning av material hösten 2014 Presentation på Länsstyrelsens höstkonferens 2014 Slutfört 31 december 2014 BUDGET Utgiftstyp Arbetstid Årsarbetskrafter Kostnader Länsstyrelsen (personalresurser m.m.): Person 1 1/8 tjänst i 2 år 0, Person 2 1/8 tjänst i 2 år 0, Referensgrupp 160 timmar (16 timmar * 10 personer) 0, Overheadkostnader 0, Gnosjö kommun (personalresurs utspritt på flera personer inklusive interna arbetsgrupper m.m.) 1/8 tjänst i 2 år 0, Vetlanda kommun (personalresurs utspritt på flera personer inklusive interna arbetsgrupper m.m.) 1/8 tjänst i 2 år 0, Aneby kommun (personalresurs utspritt på flera personer inklusive interna arbetsgrupper m.m.) 1/8 tjänst i 2 år 0,

8 Sida 8/8 Resor Extern föreläsare Studiebesök Tryckkostnader rapport Tryckkostnader sammanfattning populärversion Övrigt (material, fika m.m.) Totalt Sökt belopp (30 %) Projektorganisation PROJEKTGRUPP: Tjänstemän och politiker från Gnosjö, Vetlanda och Aneby kommuner samt Länsstyrelsens samhällsbyggnadsfunktion PROJEKTLEDNING: Länsstyrelsens samhällsbyggnadsfunktion REFERENSGRUPP: Länsstyrelsens planberedning samt beroende på frågeställning: Henrick Blank, Linda Hassel (landskapsstrategi), Andreas Olsson (klimat), Karin Mernelius (sociala frågor), Stefan Lundvall (miljömål), Mattias Sörensen (kulturmiljö), Malin Berglind (klimatanpassning), Jan Enler (regionalekonomi), Christer Frennberg (företagsstöd), Henrik Lundqvist (GIS) Britt Wennerström, Regionförbundet Aktivitetsplan (färdigställs vid positivt beslut) 1 mars Ansökan skickas in maj Förankring internt på Länsstyrelsen och med deltagande kommuner 8 juni Möte med kommuner och Länsstyrelsen för att förankra projektplanen och kompletteringarna till ansökan 12 juni Kompletteringar skickas in (Samtliga involverade externt och internt får ansökan för kännedom.)