PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Trollestrand etapp 1, del av fastigheten Trolldalen 1:1 m.fl., Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING.

Transkript

1 1 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för Trollestrand etapp 1, del av fastigheten Trolldalen 1:1 m.fl., Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING

2 2 HANDLINGAR Plankarta med bestämmelser i skala 1:1000 Illustration Planbeskrivning (detta dokument) Genomförandebeskrivning Program Samrådsredogörelse för programskedet Arkeologisk utredning Trolldalen UV Mitt, rapport 2009:26 Fastighetsförteckning PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG För Trollestrand, inom fastigheterna Trolldalen 1:1 m.fl., har en detaljplan upprättats. Syftet med detaljplanen är bland annat att möjliggöra utbyggnad av den nya stadsdelen, Trollestrand, söder om Djulösjön. Detaljplaneläggningen kommer att genomföras etappvis. Tomter skapas för bostadsbebyggelse, totalt 51 enbostadshus samt 22 lägenheter i par- och radhus. Detaljplanen grundar sig på ett program som tidigare tagits fram, Program för bostadsbebyggelse vid Trollestrand, i syfte att skapa förutsättningar för utvecklingen av Katrineholm som boendeort. FÖRENLIGT MED MILJÖBALKEN Planen är förenlig med miljöbalken 3-4 kap. PLANDATA Lägesbestämning Markägoförhållanden Planområdet ligger ca 4 km från centrum, söder om Djulösjön. Planen avgränsas i norr av Djulösjön och i söder av Djulönäsvägen. I väster sträcker sig om orådet till och med Jordvallstorp och i öster fram till Långvik. Marken inom planområdet ägs huvudsakligen av Katrineholms kommun.

3 3 Orienteringskarta TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktliga planer Program för planområdet ÖP 1991 anger för området naturvårdintressen och intressen för friluftsliv. Ett program för Trollestrand upprättades och samrådsremitterades under tiden den 21 juli till och med den 22 september Program Efter samrådet har en särskild arkeologisk utredning genomförts. Därefter har detaljplanen utarbetats. Planprogrammet är framtaget i samverkan mellan stadsarkitektkontoret samt arkitekt SAR/MSA Hans Bäckström, Hans Bäckström Arkitektkontor, arkitekt SAR/MSA Johanna Holm-Bodin, Basark, och arkitekt LAR/MSA Lena Dübeck, WSP. Behovsbedömning En behovsbedömning är gjord. Kommunens ställningstagande är att planens genomförande inte väntas innebära betydande miljöpåverkan. FÖRUTSÄTTNINGAR och FÖRÄNDRINGAR Natur Mark och vegetation Naturvårdsprogram för Södermanlands län framtaget 1991 av länsstyrelsen definierar delar av området som tillhörande klass III-högt naturvärde. Delar av planområdet ingår också i kommunens inventering av kommunägd mark från Området i öster utgörs av skog, mestadels gammal tallskog med en del smågranar. Området vid Jordvallstorp är ett kuperat skogsområde. I planprogrammet inventerades naturtyperna inom planområdet. I den västra delen utgör Jordvallstorp en välhävdad, öppen och ljus torp- och gårdsmiljö med sluttningar ner mot stranden samt vyer över sjön. Området är välvårdat med slagna gräsmarker ända ner till stranden med öppna ängar och vida utblickar.

4 4 Den östra delen av planområdet domineras av halvgles granskog. Marken är lättframkomlig. I norr finns gallrad granskog i brant sluttning mot sjön, söder om sluttningen finns en granskogsbevuxen platå. I skogsområdet närmast stranden finns en smal zon med äldre skog där det även hittats fynd av hotade och hänsynskrävande svampar (koppartaggsvamp, dofttaggsvamp samt gråticka). Vattenområdet är en del av Djulösjön, Långviken. Halvgles granskog inom planområdets östra del Landskapsåtgärder En målsättning är att skapa ett friluftsstråk längs stranden med badplatsen och gårdsbildningen vid Jordvalltorp som mellanstationer. Jordvallstorp iordningställs till ett allmänt och gemensamt parkområde med naturkaraktär, liksom även badplatsen. Tomten vid Jordvallstorp är ljus, öppen och välhävdad i kontrast till områdets skogsprägel i övrigt. Brygga och strandremsan anpassas för allmänt utnyttjande. Granskogen är för tät och erbjuder obearbetad ingen verklig sjöutsikt. Skogen gallras försiktigt, i slänten i öster, ner mot stranden, så att risken för vindfällen inte uppstår i syfte att öppna för utblickar mot sjön och skapa siktlinjer. Vy från söder över Djulösjön En gångväg iordningställs utmed stranden genom hela området vid släntfoten och i strandlinjen. Den anläggs med grus och hålls smal för anpassning till landskapet. Där det är alltför brant utförs stigen i form av självbärande träkonstruktioner, broar, bryggor, ramper eller trappor. I några lägen kan mindre bryggor anläggas ut i vattnet.

5 5 Angöringsvägen, Djulönäsvägen, åtgärdas så att vägrummet blir tilltalande. Sidoområdena läks genom att diken fylls upp med makadam där så är möjligt och besås så att gräs och örter går fram till asfaltskanten. Mot bostadsområdet planteras uppstammade träd, en enradig allé med till exempel oxel, lind eller fågelbär. Mot markerna söder om Djulönäsvägen planteras brynzoner, som anknyter till det sörmländska landskapet, av lövbärande arter, träd och buskar, ut mot vägrummet. Bebyggelseområdet skall upplevas som ljust och luftigt med möjlighet till utblickar över Djulösjön. Entrégatorna till området skall medvetet gestaltas med lågväxande buskar eller motsvarande i syfte att öppna upp området. Inom tomterna, som ansluter till entrégatorna, skall byggnaderna placeras långt in på tomten och inom en zon motsvarande femton meter från tomtgräns vid entrésidan tillåts ingen bebyggelse. I entrégatornas förlängning öppnas siktlinjer i skogen. Fornlämningar Väster om planområdet finns Trolleträsk ruin. Ruinen kan ha uppförts under 1300-talet. Antagligen var det av försvarsskäl som byggnaden uppfördes på den dåtida vattenomflutna ön enligt kulturminnesvårdsprogram för Katrineholms kommun. I samband med utbyggnad av Djulönäsvägen gjordes en första utredning avseende fornlämningar. I utredningen hittades inget av bevarandevärde. Efter programsamrådet genomfördes under sommaren 2009 ytterligare en arkeologisk utredning av Riksantikvarieämbetet UV-mitt för hela programområdet. Planläggningen av området har därefter delats i två etapper. Etapp 1 omfattar området från och med Jordvallstorp fram till Långvik, norr om Djulönäsvägen. Bebyggelseområden Bostäder En medveten gestaltning, med ett planmönster, som inom givna spelregler ger utrymme för individuell påverkan där inspirationen är hämtad från den Sörmländska byggnadskulturen avseende formspråk, proportioner, materiel och färger. Inspirationsbild från Segersäng. Källa: Södergruppen arkitektkontor AB.

6 6 Tillsammans med en strävan att binda ihop bebyggelsen med övriga Katrineholm dels visuellt över och runt Djulösjön, dels med ett tydligt sammanhang hela vägen från Norrköpingsvägen och Djulökvarn där såväl vägar som vatten bildar knutpunkt. Den bebyggelse som föreslås är huvudsakligen villor i en gles struktur med stora tomter på mellan och m². Tomterna ger utrymme för komplementbyggnader (t ex hemmakontor, gäststuga) och garage/uthus på den egna tomten. Inspirationsbilder från Segersäng bebyggelsekaraktären. Källa: Södergruppen arkitektkontor AB. Inspirationsbilder från Segersäng komplementbyggnader (generationsbostad, kontor, verkstad, förråd, garage, växthus etc.). Källa: Södergruppen arkitektkontor AB. I den känsliga terrängen i branten ner mot vattnet, föreslås en tätare gruppbebyggelse som par- och/eller radhus. Husen placeras här närmare gatan, cirka sex meter. De goda förutsättningarna för sjöutsikt tillvaratas optimalt. Med en enhetlig utformning av denna över sjön exponerade bebyggelse skapas ett ordnat och tilltalande blickfång från andra sidan vattnet.

7 7 Illustration på den planerade stadsdelen Trollestrand etapp 1 Byggnaderna ska ha en god utformning där målet är en enkel bostad med hög kvalitet. Formspråket ska anknyta till den lokala traditionen. Husens formuttryck bör begränsas till enkla rätvinkliga volymer med en genomtänkt färgsättning anpassad till landskapet och husets karaktär. Färgsättningen är starkt gestaltningsbidragande och skall fungera bra ihop med naturens färgskala för att bidra till en positiv helhet. Husen bör underordna sig landskapet. Se bilaga Etapp 1 av stadsdelen Trollestrand omfattar 51 tomter för enbostadshus och 22 par- och/eller radhus. Största byggnadsarea för villor bör inte överstiga 100 m². Taket på huvudbyggnaderna bör utföras som sadeltak med beläggning av ljust tegelfärgade takpannor. Taklutningarna bör ligga mellan 23 till 38 grader för enbostadshusen. För par- och radhusen bör vinkeln inte överstiga 27 grader. Husens placering, tomtens utformning och trädgårdens vegetation är lika väsentliga som husets färg och form. Planen ger utrymme för egen odling och för små djur, för tillbyggnader, uthus och sidobyggnad, samt icke störande verksamhet hemmavid. Bebyggelsen ska växa fram ur landskapets natur, där bergsknallar och skogsdungar får vara med och bestämma. Exempel på hur tomterna i Trollestrand kan disponeras. Illustrationen längst till vänster (a) avser det planerade bostadsområdet inom den västra delen av planområdet, medan de övriga (b, c, d) avser den östra delen.

8 8 Goda välstuderade terränganpassningar möjliggör mindre ingrepp i marken. Envåningshusen bör ha förhöjt fasadliv. I sådana envåningshus är det tillåtet att inreda vind. Suterrängvåning får anordnas där det prövas lämpligt, vid paroch radhusen, med hänsyn till tomtens lutning och att tillgängligheten till bostadshuset kan ordnas. Två våningar med suterrängvåning är inte tillåtet liksom två våningar med inredd vind. Service Inom tomterna blir möjligt med mindre etableringar, kanske kontor, frisör, närbutik) Total föreslagen bebyggelse ger underlag för förskola. I etapp två inplaneras en förskola. I Jordvallstorp finns möjlighet till samlingslokal för föreningar etc. På lite mer än en kilometers avstånd finns två restauranger, Duveholms herrgård och Stora Djulö. Övrig service såsom skola, vård och kommersiell service finns i Katrineholm. Tillgänglighet Byggnadskultur Tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga skall tillgodoses så långt som möjligt i området. De stora nivåskillnaderna ner till Långvikens strand kan dock utgöra hinder för kraven. Där så är möjligt skall dock angöringspunkter till strandpromenaden utföras tillgängliga. Tomter som tas i anspråk för bebyggelsen skall vara tillgängliga om det inte är obefogat med hänsyn till terrängen. Kring det gamla torpet Jordvallstorp är den gamla odlingsmarken välbevarad. Merparten av ytan betas idag. Den ålderdomliga torpbebyggelsen har högt upplevelsevärde. Platsen bevaras som en naturlig samlingspunkt kring den fina kulturmiljön som kommer att ligga centralt för hela stadsdelen. Torpet Jordvallstorp Friytor Lek och rekreation Norr om Jordvallstorp finns en badplats tillgänglig för allmänheten. I närheten finns en ridanläggning vid Trolldalen, motocrossbana och skjutbana vid Dammstugan samt skidbacke vid Spökbacken. Badplatsen utvecklas som en allmän och gemensam tillgång, där badbryggor iordningställs. I strandkanten anordnas en stig längs vattnet. Utefter stigen byggs utsiktsbryggor för allmänheten, där fritidsbåtar får angöra.

9 9 Naturmiljö Vattenområden Området är en del av ett större område av intresse för friluftslivet. Omgivande marker är intressanta som strövområden. Trollestrandsområdet utvecklas som ett strakt komplement till befintliga naturintressen och till friluftslivet. Vid stranden till Långviken utvecklas badplatsen, där badbryggor iordningställs. I anslutning till den längsgående strandpromenaden iordningställs fyra utsiktsbryggor med möjlighet till angöring för fritidsbåtar. Alla anordningar i vattenområdet skall vara tillgängliga för allmänheten och bidra till ett vidgat friluftsliv. Exempel på utsiktsbrygga, Lillsjön, Stockholm Strandskydd Djulökvarn och Djulönäs har utvecklats till stadsdelar. Länken emellan, Trollestrand, blir en ny naturlig stadsdel nära landet och med landsbygdens karaktär. Detaljplanen följer intentionerna i det tidigare samrådsremitterade programmet. Strövområdet utvecklas och blir en ännu större tillgång för allmänheten och de boende. Strandområdet tillgodoser det allmänna intresset av ett utvecklat natur- och friluftsområde. Strandskyddet bevaras inom allmän plats natur och vattenområde samt upphävs inom kvartersmark. Bebyggelsen har placerats med hänsyn till topografi och vegetation. Strandskyddszonen varierar mellan femtio och hundra meter. Inom begränsade delar av vattenområdet tillåts byggande av bryggor och mindre anläggningar för allmänhetens behov. Gator och trafik Gatunät Området försörjs huvudsakligen från Djulönäsvägen, lokalgata. Parallellt byggs en lokalgata som ansluter till Djulönäsvägen vid Jordvallstorp. Parallellgatan mynnar i en vändplan. Från Djulönäsvägen ansluter tre entrégator till området. Varje entrégata utformas som två parallellt enkelriktade 3,5 meter breda gator. Mellan gatorna planteras ett 7 meter brett område med låg växtlighet. Entrégatorna mynnar ut i norr ut i en torgbildning, som integreras med parallellgatan. Kollektivtrafik Närmaste busshållplats ligger omkring en kilometer från Trollestrand, vid Norrköpingsvägen. Utvecklingen av kollektiv busstrafik utreds för närvaran-

10 10 de. Till järnvägsstationen är det fyra-fem kilometer. Parkering Boendeparkering iordningställs inom den egna tomten. Gästparkering får anordnas utmed entrégatorna. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Dagvatten El VA finns sedan tidigare utbyggt till Djulönäs fritidsbebyggelse. Trollestrandsområdet kommer att anslutas till kommunens vatten- och avloppsnät genom ny ledningsdragning över Djulösjön. En ny pumpstation uppförs i anslutning till Långviken. Dagvattnet ska hanteras lokalt på den egna tomten. Regnvatten och smältvatten ska fördröjas inom den egna tomtmarken och infiltreras i marken. För att möjliggöra omhändertagande av dagvatten bör mängden hårdgjord yta begränsas till 10 % av den del av tomten som inte utgör berg i dagen eller upptas av byggnader. Exempel på hårdgjord yta är asfalt, platsgjuten betong, plattlagd yta av betong eller sten och tät trallbyggnad. Vattnet från gator kommer att ledas till skåldiken. Bebyggelsen ansluts till Utsikt AB:s nät. Inom etapp 1 av Trollestrand kommer två nya transformatorstationer att uppföras. Stationerna utformas med träfasad. När området är utbyggt i planprogrammets fulla omfattning kommer ytterligare en transformatorstation i väster (etapp 2). Störningar Trolldals ridhus ligger väster om planområdet. Avståndet till ridhuset är drygt 400 meter. Allergibesvär på grund av närheten till hästarna väntas inte då allergisporerna inte sprids så långt med vinden enligt de senaste forskarrönen. Avståndet till ridhuset följer underlag för den fysiska planeringen i Skåne län. Trafiken till området kommer att matas från Djulönäsvägen. Trafiken på vägen är att betrakta som interntrafik och kommer inte att medföra störningar för området. Avståndet (~300 meter) till Östra förbifarten som är under utbyggnad är tillräckligt för att bullernivåerna kommer att ligga under rekommenderade gränsvärden. I miljökonsekvensbeskrivningen tillhörande arbetsplanen för Östra förbifarten är en enklare bullerutredning gjord som redovisar detta. Knappt två kilometer söder om planområdet ligger Dammängens skjutbana där det även finns en motorbana. Störningarna ligger inom acceptabla nivåer.

11 11 KATRINEHOLM Stadsarkitektkontoret Ingalis Morfeldt Stadsarkitekt Erik Bjelmrot Planarkitekt Martin Larsheim Stadsbyggnadsarkitekt

12 Bilaga till planbeskrivning - Detaljplan för Trollestrand etapp 1 Samrådshandling BYGGA PÅ TROLLESTAND Röda hus Ett färgprov för röda hus skall se brunt ut för att ge ett vackert rött hus. Använd helst traditionell slamfärg. Falurött Äkta rödfärg NCS 5040-Y80R Ljus faluröd NCS 5040-Y70R Gula hus En gul nyans får inte bli gräll för att samspela med landskapet. Använd helst oljefärg. Ljusgult Klargult Gulbrunt NCS 1020-Y20R NCS 2030-Y20R NCS 3040-Y30R Svarta hus På landsbygden är det lättare att anpassa ett svart hus än ett vitt. Svartheten återges om den överstiger 85 oavsett kulör. Falusvart NCS 8500-R Bruna hus Färgprovet skall vara brungrått för att uppfattas som brunt. Använd helst traditionell slamfärg. Mörkbrunt hus Ljusbrunt hus NCS 8010-Y70R NCS 6010-Y70R Gröna hus Färgprovet skall vara smutsigt gulgrönt för att ge ett vacker grönt hus. Skogsgrönt Dämpat grönt NCS 5020-G30Y NCS 3010-G30Y Gråa hus Färgprovet skall vara varmt grått. Järnvitriol ger vackert silvergråa hus. Varmt grått Neutralt mörkgrått NCS 3005-Y20R NCS 6005-Y20R