Handlingar till hälso- och sjukvårdsutskottets sammanträde i Vänersborg den 11 januari 2012

Transkript

1 Handlingar till hälso- och sjukvårdsutskottets sammanträde i Vänersborg den 11 januari 2012

2 FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträde med hälso- och sjukvårdsutskottet den 11 januari 2012 Plats: Sessionssalen, residenset, Vänersborg Tid: Kl 9.00 Val av protokolljusterare Informationer 1. Överenskommelse mellan staten och SKL om stimulansmedel /Mats Johansson, Marie Röllgårdh, Claes-Håkan Björklund 2. Uppföljning av nya riktlinjer för fosterdiagnostik /Bo Hallin, Peter Lönnroth 3. Verksamhetsutveckling med stöd av IT - Lägesrapport tidbokningsuppdragen /Elisabeth Malmborg Selberg - Rosetta, anpassning till patientdatalagen och genomförande av Nationell Patientöversikt i regionen /Dan Wiklund - Remiss och svar /Mats Johansson, Anna Wallman (konsult) 4. Pilotprojekt om digitalisering av patologin, DigiBildLab /Bo Samuelsson, Mikael Wintell 5. Utomlänsersättning för sjukvård och viss specialisttandvård /Hans-Bertil Fransson 6. Information från hälso- och sjukvårdsdirektören Beslut 7. Ansökan om tillstånd att bedriva rikssjukvård avseende barnglaukom och barnkatarakt, dnr RS /Lars Grip 8. Förslag till fördelning av investeringsutrymme 2012 avseende strategiska utrustningsinvesteringar, dnr RS /Mats Johansson 9. Handlingsplan för tidig diagnostik av maligna hudtumörer, dnr RS /Bo Hallin 10. Yttrande över motion av Birgitta Losman (MP) och Göran Larsson (MP) om modern och trygg ambulanssjukvård (Utgick HSU ) dnr RS / 11. Yttrande över motion av Helena Holmberg (FP) om verklig närsjukvård i Angereds närsjukhus, dnr RS / POSTADRESS: Regionens hus Skövde BESÖKSADRESS: Hertig Johans gata 6 TELEFON: HEMSIDA:

3 Hälso- och sjukvårdsutskottet Sida: (2) 12. Yttrande över motion av Roland Abwin (SVG) om att reformera tandvården, dnr RS / 13. Anmälningsärenden, dnr RS Eventuella tillkommande ärenden Efter sammanträdet : Seminarium om Framtidens hälso- och sjukvård

4 Del av ärende 1 Informationsärende

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23 Del av ärende 1 Informationsärende

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51 Ärende 3 Informationsärende

52 1(10) TU/Tjänsteutlåtande Information Del av ärende 3 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Referens Datum Diarienummer Elisabeth Malmborg Selberg RSK 398/2010 Hälso-och sjukvårdsutskottet Lägesrapport : tidbokningsuppdragen Överfört till linjeorg -ingår i arbetet med produktionsplanering 3 Tidbokning mellan specialister inom förvaltning 4 Regiongemensam tidbokning VC bokar på Specialistmottagning 5 Tidbokningtill behandling Bokning 1 SVR bokar på Jour/VC 2 Akutmottagning bokar på VC Kallelse Screening Avvaktar Remiss och svar Remiss o Svar Remissmallar Av och ombokning SMS-tjänst Påminnelse

53 j 2(10) 1. Sjukvårdsrådgivningen, SVR bokar på Jourcentraler/Vårdcentraler Akutmottagningarna bokar på vårdcentraler Uppdraget var att ta fram en teknisk lösning för sjukvårdrådgivningen respektive akutmottagningarna att kunna boka tider på vårdcentraler och jourcentraler. Tekniken är klar. I genomsnitt bokar SVR ca 5000 tider per månad. En funktion som är under utveckling kommer att kunna visa statistik även för bokningar gjorda av akutmottagningar respektive patienter. Projektet avslutat. 2. Kallelse till screening, av- och ombokning till screening Uppdraget var att skapa en möjlighet för invånare som kallats till screeningundersökning att på ett enkelt sätt kunna av- och omboka erbjudna tider. En webbaserad tjänst har utvecklats som också innehåller en kallelsefunktion. Denna tjänst är generell och kan användas till all screeningverksamhet men även för övriga verksamheter inom regionen. Den större omfattningen av projektet innebär en effektivisering och kvalitetshöjning av hela kallelsefunktionen. Utvecklingsprojektet avslutades i april 2011 för att sedan ha övergått till ett införande projekt. Berörda verksamheter är gynekologisk cytologprovtagning, mammografiundersökning samt undersökning av bukaorta på 65-åriga män. En beskrivning av implementeringsläget per den siste oktober redovisas nedan.

54 j 3(10) Gynekologisk cytologscreening Införande projektet ligger enligt plan och systemet har införts inom Göteborg, Södra Bohus och Södra Älvsborg. Under oktober skickades de första kallelserna ut inom gynekologisk screening till kvinnor i Fyrbodalsområdet och därmed kvarstår bara Skaraborgsområdet. Planering för Skaraborgsområdet påbörjas nu för att vara genomfört första kvartalet 2012.

55 j 4(10) Mammografi screening Sahlgrenskas mammografisystem har kopplats in i webbtidboken och kvinnor kallade till Mölndal och Sahlgrenska kan använda webbtidboken för att av- eller omboka sig. Avesina kallar kvinnor i övriga Göteborgsområdet med hjälp av Sahlgrenskas mammografisystem, för att dessa kvinnor skall kunna använda webbtidboken behövs en beställning för implementation från Avesina (ca 40 timmars arbetsinsats). Unilabs ansvarar för att kalla kvinnor till Kungälv, beställning(ca 40 timmar) krävs från Unilabs för implementation av webbtidboken mot deras mottagning. En beställning har inte inkommit vilket påverkar kvinnornas möjlighet att av- och omboka sig i Göteborg och S Bohuslän. NU-sjukvårdens mammografisystem har kopplats in i webbtidboken och samtliga kvinnor inom NU-sjukvården kan nu använda webbtidboken. Skaraborgsområdet Avesina ansvarar för att kalla kvinnor inom området. En beställning behövs från Avesina för att koppla upp mammografisystemet mot webbtidboken. Projektet avvaktar beställning från Avesina angående denna implementation.

56 j 5(10) Bukaorta screening Projektet förbereder nu införande för Bukaorta verksamheten under december 2011 till januari 2012 och beräknas vara klart v 2, Kallade personer till bukaorta verksamheten kan sedan februari 2011 använda sig webbtidboken. Vid införande går sedan personalen över till det nya kallelsesystemet. Projektet kommer att göra klart allt för start i december. Statistik för Bukaorta i Oktober 2011 Tot antal kallade 1265 Telefon Webb Totalt Ombokningar Avbokningar % av och ombokningar fördelat på Telefon resp. Webb 54% 46% % av kallade som av eller ombokar 21%

57 j 6(10) Vi kan se att av 1265 kallade personer så hade 21 % behov av att av- eller omboka sig. Av dessa 21% så är det 54% som ringer och 46% som använder webbtidboken för att ändra sin tid. Statistik och erfarenheter Webbtidboken Webbtidboken har i genomsnitt ca 300 besök om dagen med ca 500 besök per dag som mest.andel av de kallade personer som har behov av att ändra sin bokning och som använder webbtidboken: - Bukaorta 46% - Gynekologisk cellprov 80% - Statistik för mammografi saknas. Andel som ombokar sin kallelse till annan mottagning är ca 10%. Webbtidboken hanterar alltså 46%-80% av av- eller ombokningsbehovet för verksamheterna. (Mammografi ligger troligtvis inom detta intervall), totalt 9048 besök i oktober månad. Ökat antal provtagningar Mottagningarna som genomför gynekologisk cellprovskontroll rapporterar att fler prov tas och att fler kvinnor som normalt inte brukar komma(uteblivare) till provtagning kommer. Statistik för detta har inte tagits fram då det är för tidigt att ta fram korrekt information samt att det krävs analys av tidigare års kallelsedata. Efterfakturering Primärvården finansierar en extrafunktion i systemet som möjliggör att undersökta personer blir efterfakturerade. Detta innebär att 8300 kvinnor som idag undviker att betala i Göteborg och Södra Bohus området kommer att bli fakturerade vilket innebär en ökad intäkt för PV på kr per år. Vid Gynekologisk cellprovskontroll inom Fyrbodal, Södra Älvsborgs och Skaraborgs området är betalningen idag kontant/betalkort. Bedömningen är effektiviseringen motsvarar ca 1-2 heltidstjänster inom mödravården som kan omfördelas till kliniskt arbete efter att efterfakturering har införts. Kontanthantering kan då helt tas bort från verksamheterna för denna typ av undersökning. Jämnare arbetsfördelning för personal Kallelsesystemet sprider ut ordinarie och uteblivande personer så jämnt som möjligt över de schemalagda tiderna vilket till stor utsträckning har förbättrat arbetskvalitén för mottagningarna och de kallade personerna då ett jämnt flöde av kallade personer kommer. Detta samt efterfakturering är den största förbättring för mottagningarna med det nya systemet. Arbetsfördelningen blir jämn och man kan nu enklare öka antalet inbokade personer

58 j 7(10) ebrev Med det nya kallelsesystemet kommer ca st ebrev att skickas årligen. Tidigare har ca av dessa brev skrivits ut och kuverterats av personal inom Västra Götalandsregionen. I dag genereras dessa filer vid bokningen och skickas automatiskt till Posten. Kalleseadministation En regional kallelseadministration möjliggör att man kan kalla för flera olika verksamheter och att man inte behöver ett sådant kansli per verksamhet. Telefonombokning styrs också om från mottagningarna så att kliniskt utbildad personal kan fokusera på sin verksamhet. En påtaglig effektivisering blir konsekvensen av detta nya arbetssätt. Ekonomi Budget för utveckling av hälsokontrollsystemet uppgick till 6 mkr. Utvecklingprojektet avslutades med en utvecklingskostnad på 5,8 mkr ( kr). Införande kostnaden av systemet beräknas uppgå till 3,3 mkr. Projektetligger just nu ca 2 % under planerat införande budget. Regional funktion för hälsokontrollsystem Den första oktober startade (beslutet togs i somras inom primärvårdsförvaltningen) ett regionalt kallelsekansli beläget i Göteborg. Med en person på 100 % och utannonserat ytterligare en tjänst på 75%. Förutom att skicka ut kallelser varje vecka i regionen har personalen hand om det digitala om/avbokningssystemet som patienterna själva kan använda. Uppdraget bör utvecklas och resultera i en bemannad organisationsform som kan göra screeningverksamhet till ett tydligt sammanhållet verksamhetsområde genom att: säkra såväl den regionala samordningens övergripande behov som de enskilda förvaltningarnas behov av medverkan och delaktighet, säkra medverkan även av privata vårdgivare inom regionens screeningverksamheter, på ett övergripande plan hantera generella arbetsrutiner säkra implementering och utveckling av IT-stöd, verka för verksamhetsutveckling och verksamhetsuppföljning. En regional samordning leder till effektivisering av verksamheten och bör vara av intresse för utförarna att medverka till att förverkliga. Primärvården förväntar sig en effektivisering och kostnadsminskning och har därför samordnat funktionen inom gynekologisk screening.

59 j 8(10) Utvecklingsmöjligheter Verksamheterna som använder systemet ser ytterligare utvecklingsmöjligheter som skulle effektivisera det administrativa arbetet. Primärvården har valt att införa efterfakturering vilket kommer att öka intäkterna bara inom Göteborgsområdet med ca 800 tkr/år. Dessa utvecklingsmöjligheter ingår inte i projektet utan hanteras som utvecklingsfrågor inom respektive förvaltning. Exempel på fler utvecklingsområden finns förtecknade i bilaga. Framtida verksamheter För att möta behovet hos patienterna att själva bestämma över sin tid, och för att stödja en effektivisering av verksamheterna, kan flera bokningstjänster implementeras, genom att ta vara på och bredda/vidareutveckla det som framtagits i screeningprojektet. Resultatet övergår nu i förvaltning inom patientadministrativa funktioner respektive vårdportalen inom IT- strategiska enheten( ITSE). Därifrån kommer flera patientnära funktioner då att kunna erbjuda intresserade verksamheter, t ex ombokning av patientbesök via webben. 3 o 5. Tidbok till behandling och tidbokning mellan specialister inom respektive förvaltning samt vårdcentral bokar på specialist mottagning Uppdraget att införa tidbokning till behandling och tidbokning mellan specialister överfördes till förvaltningarna med rapportering till regiondirektören, 2009 och ingår därför inte längre i uppdraget. Vårdcentralernas möjlighet att boka på specialistmottagning har en nära koppling till arbetet med remiss och svars projektet. I dag finns inte verksamhetsförutsättningar för att genomföra detta uppdrag. 4. Regiongemensam tidbokning - röntgen Ett pilotprojekt förflyttning av remiss, startades 7 november. En remisspool har inrättats med två halvtidstjänster. Poolens uppdrag blir att bevaka så att remisser som inte kan tas om hand inom 30 kalederdagar, hos den första röntgenenheten, överförs till annan enhet inom regionen. Frågeställningar som leder till MR-undersökning av knä och ländrygg ingår i pilotprojektet. Ett arbete med att utveckla Bild- och funktionsregistret till att utgöra den tekniska lösningen vid förflyttning av remisser pågår och beräknas vara klart andra kvartalet I avvaktan på detta kommer remisspoolen att finnas. Piloten kommer att ge svar på om informatikarbetet och kraven på IT-stödet är tillräcklig, om regionens rtg-enheter klarar ledtiderna, om rutiner kring informationen till remittenter och patienter är tillräcklig samt ekonomiska konsekvenser. Utvärdering planeras genomförd innan sommaren 2012.

60 j 9(10) Projektet har synliggjort att det finns skillnader vad gäller metoder, sk protokoll för de olika röntgenundersökningarna. Detta har hanterats genom att en kartläggning av dessa skillnader har lämnats till det medicinska sektorsrådet. Projektet har inget uppdrag att ta fram enhetliga metoder, protokoll. Budget för delprojektet förflyttning av remiss Remisspoolen( ca 6 månader) IT-utveckling 300 tkr 300 tkr Utvecklingsarbete nationellt I överenskommelsen mellan staten och Svergies kommuner o landsting, SKL anges särskilda villkor. Ett nationellt projekt Ledtider för Bild- och funktionsmedicin, samt neurofysiologi ska vid projektets avslut den 15 juni 2012 resultera i en kvalitetssäkrad modell för uppföljning av ledtider inom detta område. Landstingen ska för december månad 2012 redovisa ledtider baserade på denna modell. Regionens projekt kommer att följa det nationella arbetet. 4. SMS påminnelsetjänst Uppdraget var att intensifiera arbetet med att sjukhusen ska kunna erbjuda patienterna SMS-påminnelsetjänst. Alla sjukhus har tillgång till tjänsten utom SU som planerar ett breddinförande under första halvåret Uppdraget är därmed slutfört. 6. Summering Styrgruppen för bokningsuppdragen avslutar sitt uppdrag i och med denna rapportering. Regiongemensam tidbok och avslutningen på screeningprojektet fortsätter inom sina respektive projektorganisationer med projektledare som avrapporterar till hälso- och sjukvårdsdirektören.

61 j 10(10) Incheckning i väntrummet. SMS påminnelser Rapport modul Avregistreringsorsak Webbtidbok på olika språk Utökad inchecknings funktion ipad besökslista iphone app e-legimation Verksamheten har framfört önskemål om att kallade personer skall kunna checka in i väntrummet. På så sätt vet personalen vilka som man behöver ropa upp i väntrummet. SMS påminnelser bör finnas så att kallade personer får påminnelse per sms. Rapportmodul för att kunna följa upp kallade personers beteende och mottagningarnas användning. Viktigt för att kunna mäta verksamheten och deras arbetssätt. Önskemål finns om att kallade personer skall kunna ange orsak till sin avregistrering för att få ökad förståelse. Webbtidboken är i dagsläget endast på svenska. Önskemål finns om att möjliggöra olika språk på denna sida. Ca kallelsebrev registreras av MVC på papper och skickas till Cytolog lab där de registreras in elektroniskt. Att skapa ett gränssnitt där barnmorskor kan registrera kallelsen och få ut streckkodsetiketter skulle vara väldigt eftertraktat av personal. Besökslistan plus elektronisk remiss i en ipad applikation skulle kunna förenkla arbetet. Möjlighet att för kallade personer kunna ändra sin tid via vgrs iphone app Sök vård nu Stöd för e-legitimations inlogging på webbtidboken för vissa undersökningar skulle möjliggöra för andra verksamheter än hälsokontroller att kalla personer och använda webbtidboken. Bilaga Primärvården kommer troligtvis godkänna utveckling. Förslag finns, estimering ca timmar. Förslag förstudie 160 timmar, totalt ca 500 timmar. Ej estimerat. Endast mindre arbetsmängd krävs. Ej estimerat. Ej estimerat. Ej estimerat Ej estimerat Även andra verksamheter inom regionens sjukvård skulle kunna har stor nytta av det utvecklade kallelsesystemet. Exempelvis: Koloncancer screening, screening av ögonbottnar för diabetiker, vaccinationsprogram, ultraljud vid graviditet samt övriga screening verksamheter.

62 Ärende 7

63 MISSIV Ärende 7 Lars-Göran Moberg Dnr RS Hälso- och sjukvårdsutskottet Ansökan om tillstånd att bedriva rikssjukvård avseende barnglaukom och barnkatarakt Rikssjukvårdsnämnden beslutade den 15 juni 2011 att definiera barnglaukom och barnkatarakt som rikssjukvård. Ett underlag för ansökan har tagits fram av Sahlgrenska Universitetssjukhuset som idag bedriver behandling inom dessa områden. I ansökan, som godkänts av styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset den 19 december 2011, ingår ett omfattande material med bilagor med bl a policydokument och forskning som besvarar de frågor som Socialstyrelsen ställt. Hälso- och sjukvårdsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att i enlighet med upprättat förslag inge Västra Götalandsregionens ansökan till Socialstyrelsen om tillstånd att bedriva rikssjukvård avseende barnglaukom och barnkatarakt och att förklara paragrafen omedelbart justerad. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN Ann Söderström Peter Lönnroth

64

65 Punkt 11 1(2) Tjänsteutlåtande Referens Datum Diarienummer SU /2011 Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ansökan om att bedriva rikssjukvård beträffande barnglaukom och barnkatarakt Rikssjukvårdsnämnden (RSN) hos Socialstyrelsen har bildats på uppdrag av regeringen för att besluta om viss hälso- och sjukvård ska bedrivas av ett landsting med hela landet som upptagningsområde. Nämnden har två huvuduppgifter, nämligen att: Besluta vilka verksamheter som ska definieras som rikssjukvård samt Besluta om vilka enheter som ska erhålla tillstånd att bedriva rikssjukvård. RSN beslutade vid sitt möte den 15 juni 2011 att definiera barnglaukom och barnkatarakt som rikssjukvård. Ansökningstiden för att erhålla tillstånd att bedriva riksjukvården löper ut den 16 januari Beslut väntas vid RSN:s sammanträde den 23 maj 2012 och start för rikssjukvårdsuppdraget väntas bli den 1 januari Behandlingar för barnglaukom och barnkatarakt bedrivs idag på Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) med landets största samlade verksamhet. Det finns en uttalad önskan från verksamheten att ansöka om att få rikssjukvårdsuppdrag för nämnda behandlingar. Med hänsyn till den rådande situationen i Sverige bedöms SU kunna ge ett betydande bidrag till vården av de barn som drabbas. Mot bakgrunden av detta ställde sig SU:s styrelse vid sitt sammanträde den 27 maj 2011 bakom att man från berörd verksamhet påbörjade arbetet med ansökan. Man har arbetat fram ansökningshandlingar som kommer att vara definitiva och kompletta senast den 23 december 2011 så att de kan vara regionkansliet tillhanda senast den 2 januari 2012 för att vara Socialstyrelsen tillhanda innan sista ansökningsdag den 16 januari 2012.

66 2(2) Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta att en ansökan om att Sahlgrenska Universitetssjukhuset får bedriva barnglaukom och barnkatarakt som rikssjukvård ska lämnas in till socialstyrelsen, att uppdra till sjukhusdirektören att svara för sjukhusets medverkan i regionstyrelsens ansökan, samt att uppdra till sjukhusdirektören att återredovisa en slutlig ansökan till styrelsen. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Jan Eriksson Sjukhusdirektör Bilaga: Expedieras till:

67

68 Ansökan om tillstånd att bedriva rikssjukvård Barnglaukom och barnkatarakt 2

69 Landsting Barnglaukom och barnkatarakt som rikssjukvård Ansökan om tillstånd perioden 1 januari december 2018 Ansökan om tillstånd att bedriva rikssjukvård Barnglaukom och barnkatarakt 3

70 Ansökan om tillstånd att bedriva rikssjukvård Barnglaukom och barnkatarakt 4

71 Innehållsförteckning Innehåll Landsting... 3 Innehållsförteckning... 5 Information om ansökningsförfarandet... 6 Anvisningar för ansökan Strategier för oförutsett resursbortfall Strategier för att utöka befintlig verksamhet God vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård Patientfokuserad hälso- och sjukvård Jämlik hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård i rimlig tid Kompetens Medicinsk kompetens Organisatorisk kompetens Internationell samverkan Forskning Research program Curriculum vitae/scientific qualifications Research funding List of publications Other information Ansökan om tillstånd att bedriva rikssjukvård Barnglaukom och barnkatarakt 5

72 Information om ansökningsförfarandet Denna ansökan gäller endast för ansökan om tillstånd att bedriva rikssjukvård avseende barnglaukom och barnkatarakt Preliminär tidplan: 31 augusti 2011 ansökningshandlingar skickas ut till samtliga landsting 16 januari 2012 ansökningshandlingar från sökande landsting ska ha inkommit Januari april 2012 tillståndsutredning 23 maj 2012 Rikssjukvårdsnämnden fattar beslut om tillstånd 1 januari 2013 tillstånd att bedriva barnglaukom och barnkatarakt som rikssjukvård börjar gälla Endast landsting får ansöka om tillstånd att bedriva rikssjukvård. Till ansökan ska bifogas protokollsutdrag från landstings-/regionstyrelsens alternativt landstings-/regionfullmäktiges sammanträde när ansökan beslutades. OBS! Beslut styrkt i protokollsutdrag är en förutsättning för att ansökan ska kunna prövas. Fullständig ansökan inklusive bilagor skickas i både pappersform samt överfört till CD-skiva eller USB-minne till: Socialstyrelsen, Stockholm samt som e-post till adressen: socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Ansökan ska ha inkommit till Socialstyrelsen senast måndag den 16 januari 2012, svar efter detta datum beaktas ej. Inskickad ansökan utgör allmän handling. Vid frågor om ansökan kontakta ansvarig för samordning rikssjukvård Martin Jansson, tel Ansökan om tillstånd att bedriva rikssjukvård Barnglaukom och barnkatarakt 6

73 Anvisningar för ansökan Alla frågor i detta underlag avser barnglaukom och barnkatarakt som rikssjukvård så som beslutats av Risksjukvårdsnämnden den 2 mars 2011, se definitionsutredning. Underlaget för ansökan om tillstånd att bedriva barnglaukom och barnkatarakt som rikssjukvård består av ett flertal frågor uppdelade i fem delar. Svaren ska skrivas i det markerade textområde som följer efter varje fråga utom i kapitel fem gällande frågor om forskning. Del 3, frågorna 1 5 belyser fem dimensioner av God vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården. Då förutsättningar att granska och bedöma dimensionen Effektiv vård i dagsläget saknas ingår inte denna i bedömningen av verksamheternas förmåga att bedriva god vård. För samtliga frågor i ansökan gäller att svaren bör hållas så kortfattade och kärnfulla som möjligt dock ej längre än angivet utrymme. Den del av svaren som överskrider angivet utrymme beaktas ej vid granskning och bedömning av ansökan. 1 sida motsvarar ca 3000 tecken med blanksteg med typsnittet Times New Roman och teckenstorleken 12 punkter. Frågorna ska besvaras på engelska för att kunna bedömas av internationell expert. Det ska av bifogade dokument och andra bilagor tydligt framgå vilken fråga de hänför sig till. Ansökan om tillstånd att bedriva rikssjukvård Barnglaukom och barnkatarakt 7

74 1. Strategier för oförutsett resursbortfall I hälso- och sjukvårdslagen (2 e ) och tandvårdslagen (4 a ) fastslås att där det bedrivs sjukvård ska det finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård ska kunna ges. En centralisering av vård som rikssjukvård kan innebära sårbarhet i frågan om tillgängligheten av dessa resurser Beskriv hur kliniken säkerställer att samtliga patienter erbjuds god vård i de fall en oförutsedd händelse orsakat bortfall av personal, lokaler eller utrustning? Anvisning: Utrymmet för svar under punkten 1.1 är denna sida. STRATEGI PERSONAL: Kritiska resurser är i dagsläget specialistläkare, med rätt kompetens för rikssjukvårdsspecialiteten, samt optiker. När det gäller specialistsjuksköterskor är bedömningen att verksamheten är väl rustad för eventuellt resursbortfall genom att flera personer finns på varje funktion och att alla medarbetare tillhör fler än ett team. Inom verksamheten finns också en koordinator, för planering av operation och narkos, som har daglig kontroll över beläggningssituation och tillgängliga resurser. - Specialistläkare: Ögonsjukvården inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) har ett internt utbildningsprogram som syftar till att säkra specialistläkarkompetensen inom barnkatarakt och barnglaukom. På så sätt säkras rekryteringsbasen och processen blir mindre sårbar. Vissa delar i processen klaras med relativt basal kunsap inom rikssjukvårdspecialiteten medan andra delar kräver spetskunskap. I det interna utbildningsprogrammet graderas kunskap i nivåer 0-5, från basal nivå (inga specialkunskaper) till högpspecialiserad nivå (att kunna effektuera alla åtgärder). Genom definierade utbildningsmål för varje nivå skall kompetensen höjas inom samtliga nivåer. Utbildning nivå 1-3 pågår och nivå 4-5 kommer att effektueras när basen är tillräcklig. Utbildningsprogram och tidplan för kompetensöverföring beskrivs mer detaljerat i avsnitt 4. Kompetens, Strategier för kompetensöverföring (fråga 4.13). - Optiker: För större delen av patienterna anlitas i nuläget en optiker med specifik kunskap och lång erfarenhet av aktuell patientgrupp. För övriga patienter anlitas optiker från Syncentralen. Planen är att optiker inom vår egen verksamhet, med koppling till Syncentralen, utbildas inom detta specifika kunskapsområde. STRATEGI LOKALER: För undersökning och behandling har ögonsjukvården SU tillgång till lokaler både på Drottnings Silvias Barn- och ungdomssjukhus (DSBUS) och på Mölndals sjukhus (SU/M). Det innebär att det finns möjlighet att byta sjukhuskropp om så krävs. STRATEGI UTRUSTNING: Utrustning för undersökning och diagnostik finns inom verksamheten i flera uppsättningar och vid tillfälligt haveri kan utrustningen disponeras om. Det gäller både mottagning och operation. Regelbunden översyn av befintlig utrustning sker enligt lokal handbok för "Kvalitetssäkring av medicinteknisk utrustning" vilket förebygger oförutsett resursbortfall på grund av bristfällig utrustning. ÖVRIGT: För att på bästa sätt säkerställa vården för barn inom aktuell rikssjukvårdsspecialitet anser vi att det är en fördel om uppdraget tilldelas två nationella centra, med krav på samarbete dem emellan. Om Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som ett av två centra, tilldelas uppdraget kommer sjukhuset aktivt att söka ett sådant samarbete. Ansökan om tillstånd att bedriva rikssjukvård Barnglaukom och barnkatarakt 8

75 2. Strategier för att utöka befintlig verksamhet En konsekvens av att inrätta en verksamhet som rikssjukvård är att antalet utövare kan minska, vilket ofta leder till ökad patientvolym för enheter med tillstånd att bedriva denna vård. Detta kräver att befintlig verksamhet måste kunna anpassas till förändrade förhållanden rörande patientvolymen Beskriv klinikens strategi för att med bibehållen eller höjd vårdkvalitet behandla ett ökat antal patienter, i det fall ni får tillstånd att bedriva barnglaukom och barnkatarakt som rikssjukvård. Anvisning: Utrymmet för svar under punkten 2.1 är denna sida. NULÄGE I dagsläget är antalet ingrepp/operationer inom rikssjukvårdsdefinitionen vid Sahlgenska Universitetssjukhuset omkring 25 per år, varav 10 barnglaukom och 15 barnkatarakt. ETT NATIONELLT CENTRUM Om SU som enda centrum tilldelas riksjukvårdsuppdraget innebär det för ögonsjukvården SU en ökning av att antalet ingrepp, både när det gäller barn med glaukom och barn med katarakt. Antalet ingrepp på barn med glaukom antas öka från omkring 10 per år till omkring 20 per år. Antalet ingrepp på barn med katarakt antas öka från omkring 15 per år till omkring 50 per år. Total ökning: 45 ingrepp STRATEGI FÖR ATT UTÖKA Kort sikt: I nuläget finns inom ögonsjukvården SU kapacitet att utföra 160 ingrepp/operationer per år, på barn med katarakt/glaukom. Antalet utförda ingrepp per år på barn 0-16 år är i dagsläget omkring 50 vilket innebär att det finns en ej utnyttjad kapacitet som används för andra ingrepp. I det fall ögonsjukvården SU får tillstånd att bedriva rikssjukvård avseende barnkatarakt och barnglaukom kommer denna ej utnyttjade kapacitet tas i anspråk. Lång sikt: Ögonsjukvårdens interna utbildningsprogram för specialistläkare (se fråga 1.1 och 4.13) kommer att leda till högre kompetensnivå och större rekryteringsbas vilket innebär ökad kapacitet och därmed bättre möjligheter att utöka befintlig verksamhet om så krävs. Sahlgrenska Universitetssjukhusets strategi för barn- och ungdomssjukvården är att samla all kompetens kring barn och ungdomar "under ett tak" och projektering för ett nytt barn- och ungdomssjukhus pågår. För ögonvsjukvården SU innebär det att den samlade operationskapaciteten kommer att öka vilket möjliggör fler operativa ingrepp. Enligt projektetorganisationens programrapport (maj 2011) kan byggstart ske i slutet av 2013 och inflyttning i slutet av Ansökan om tillstånd att bedriva rikssjukvård Barnglaukom och barnkatarakt 9

76 3. God vård Frågor Frågorna ett (1) till och med fem (5) tar sin utgångspunkt i vägledningen God vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Denna vägledning utgår från hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och tandvårdslagen (1985:125). God vårdkonceptet har tagits fram för att underlätta och stimulera till ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete på olika nivåer inom hälso- och sjukvårdsorganisationen. De föreskrifter som God vård grundar sig på är Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården. Att hälsooch sjukvården utnyttjar tillgängliga resurser på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål är viktigt. I dagsläget saknas dock adekvata bedömningskriterier av dimensionen effektiv vård varför den inte finns med bland frågorna nedan. 1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård innebär att vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. En patient ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som uppfyller dessa krav. 1.1 Beskriv klinikens system för att säkra ett ordnat införande av nya och utmönstrandet av gamla metoder. Av redogörelsen ska det framgå huruvida kliniken rutinmässigt genomför övervakning och kritisk granskning vid införandet av ny kunskap i klinisk praxis (max 2 sidor). INTERN ORGANISATION Det kliniska arbetet inom Ögonverksamheten är organiserat i nio processer utifrån subspecialitet (därutöver finns en akutprocess och en allmänoftalmologisk process). Läkarna är mestadels verksamma i en eller två av dessa, vilket samlar specifik ämneskunskap i koncentrerade grupper. Processerna leds läkare (processansvariga) som utses av verksamhetschefen. I processansvaret ingår bland annat att bevaka utvecklingen inom de områden som den egna processen omfattar. Att flera av de processansvariga läkarna är disputerade och de flesta kursansvariga inom den regionala fortbildningen av ögonspecialister bidrar till att kritisk metodvärdering kännetecknar klinikens arbete och att kunskaperna hålls aktuella. REGIONALT ARBETE Ögonverksamheten tillämpar Västra Götalandsregionens process för ordnat införande och ordnad utmönstring av metoder, och samarbetar i dessa frågor med regionens läkemedelsenhet, regionalt program- och prioriteringsråd, det medicinska sektorsrådet ögonsjukvård och HTA-centrum. Arbetet beskrivs närmare nedan. ALLMÄNT Västra Götalandsregionen arbetar fortlöpande med ordnat införande, en process där nya läkemedel, indikationer och metoder, efter analys, prioritering och beslut, implementeras i rutinsjukvården. Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna, medicinska sektorsråden och olika terapigrupper nominerar nya läkemedel, indikationer och metoder till program- och prioriteringsrådet (PPR). PPR har två beredningsgrupper, en för metoder och en för läkemedel, som går igenom nomineringarna, analyserar och rangordnar dem. PPR utarbetar sedan ett samlat förslag till ordnat införande som överlämnas till hälso- och sjukvårdsdirektören. I rådets uppdrag ingår även att bevaka om nya Ansökan om tillstånd att bedriva rikssjukvård Barnglaukom och barnkatarakt 10