Vägledning för barnhälsovården Preliminärversion

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vägledning för barnhälsovården Preliminärversion 130802"

Transkript

1

2 Vägledning för barnhälsovården Preliminärversion

3 Du får gärna citera Socialstyrelsens om du uppger källan, exempelvis i utbildnings-material till självkostnadspris, men du får inte använda i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. ISBN Artikelnr Omslag Foto Sättning Tryck ISBN läggs in i större rapporter som ska vara maximalt sökbara Har de flesta rapporterna. Artikelnummer erhålls av produktionsledaren. Om formgivet omslag Om det finns foton i rapporten Om sättning gjorts externt Tryckeri, ort, månad årtal alt. om den publiceras på webbplatsen 2

4 Förord Regeringen gav 2010 Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram, tillgängliggöra och kontinuerligt uppdatera vägledningar, rekommendationer och kunskapsöversikter för förlossnings-, nyföddhets- och barnhälsovården samt elevhälsan. I dag saknas nationella styrdokument för barnhälsovården. Företrädare för barnhälsovården har efterfrågat riktlinjer och rekommendationer på nationell nivå. Syftet med den här vägledningen är att bidra till utvecklingen av en likvärdig barnhälsovård över landet. Den avser att ge kunskaps- och handläggningsstöd för professionella och beslutsfattare och förväntas även bidra till att stärka användandet av evidensbaserad praktik inom barnhälsovården. Vägledningen riktar sig i första hand till personal i barnhälsovården, till verksamhetschefer för barnhälsovård samt till vårdgivare och beslutsfattare. Den är även av intresse för hälso- och sjukvård, liksom andra verksamheter som riktar sig till barn. 3

5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 9 Vägledning för barnhälsovården 10 Arbetet med vägledningen 10 Vad är en vägledning? 11 Underlag för vägledningens olika delar 11 Lagstiftning 11 Forskning och utvärdering 11 Systematiskt kvalitetsarbete 12 Målgrupp och berörda yrkeskategorier 12 Definitioner av vissa begrepp som används i vägledningen 12 Vad saknas i vägledningen? 12 Barnhälsovård bakgrund 13 Förändrat synsätt 13 Barnhälsovårdens uppgifter i dag 14 Barnhälsovården i folkhälsoarbetet 14 Barnhälsovårdens mål 16 Barnhälsovårdens mål 16 Barnhälsovårdens organisation 18 BHV:s förutsättningar 19 Barnhälsovårdsjournal 20 Kvalitetsuppföljning 21 Kvalitetsindikatorer 22 Register och årlig sammanställning på nationell nivå 22 Perspektiv i barnhälsovårdens arbete 24 Barnkonventionen 24 Barnperspektiv 25 Etiskt perspektiv 25 Perspektiv utifrån barnets familj 26 Barn med föräldrar födda utomlands 26 Barn med ensamstående och separerade föräldrar 27 Barn med samkönade föräldrar 27 Barn med unga föräldrar 28 Genusperspektiv 28 Evidensbaserad barnhälsovård 30 Evidensbaserad praktik inom barnhälsovården 30 Synen på evidens inom förebyggande arbete i andra länder 31 4

6 Barns hälsa 33 Hälsans bestämningsfaktorer, skydds- och riskfaktorer 34 Samhällsfaktorer 35 Barnhälsovårdens uppgifter: främja förebygga åtgärda 37 Att främja hälsa och förebygga ohälsa 37 Olika förebyggande åtgärder 37 Åtgärder till alla eller åtgärder till dem som behöver dem mest? 38 Universellt förebyggande insatser 39 Hälsoövervakning 40 Screening 41 Screening 41 Generell screening 41 Selektiv screening 41 Krav på screeningprogram 42 Vaccinationer 43 Föräldrarnas samtycke krävs vid vaccination av barn 43 Journalföring av vaccinationer 43 Alla vaccinationer som ges i det allmänna vaccinationsprogrammet ska registreras i vaccinationsregistret 43 Vem har rätt att ge vaccination? 44 Samverkan barnhälsovårdens relation till omvärlden 45 Samverkan varför, med vem och om vad? 45 Barnen och deras familjer ska vara medaktörer vid samverkan 45 Förutsättningar för samverkan 46 Styrning 46 Struktur 46 Samsyn 46 Faktorer som påverkar barnhälsovårdens samverkan med andra verksamheter 47 Att tänka på vid samverkan 47 Exempel på barnhälsovårdens samverkan med andra aktörer 47 Samverkan med mödrahälsovården och förlossningsvården 48 Samverkan inom familjecentral 48 Samverkan med förskola 49 Uppgifter för barnhälsovården 49 Barn med särskilda behov i förskolan 50 Barnhälsovårdens roll för smittsamma sjukdomar inom förskolan 50 Samverkan med sjukvården 51 Samverkan med socialtjänsten 51 Individuell plan 52 Samverkan när barn far illa 52 Anmälningsskyldighet 53 Barn i samhällsvård 53 Samverkan med elevhälsan 53 Samverkan med tandvården 54 Arbetssätt och metoder inom barnhälsovården 56 Samtal och föräldrastöd 56 Rådgivande och informativa samtal 56 Samtal för förändringar av levnadsvanor 56 5

7 Hembesök 57 Hembesök har en lång tradition inom svensk barnhälsovård 57 Syftet med hembesök 58 Internationella erfarenheter 58 Hembesök inom barnhälsovården 58 Föräldrastöd i grupp 59 Utredningar om föräldrastöd 59 Aktuella förhållanden 60 Teamarbete 60 Hälsoövervakning 62 Uppmärksamma föräldrars frågor om sitt barn 62 Ta anamnes om barnets utveckling och sätt att fungera 62 Undersöka och observera barnets utveckling 63 Identifiera skydds- och riskfaktorer 64 Följa upp insatser 64 Förmedla information och vägledning anpassad efter ålder, utveckling och behov 64 Modell för handläggningsrutiner inom barnhälsovården vid tecken på utvecklingsavvikelse eller psykisk ohälsa 65 Kompletterande bedömning inom barnhälsovården 65 Kompletterande bedömning inom barnhälsovården 66 Åtgärder vid identifierade problem, riktade insatser inom barnhälsovården 66 Det lilla barnets behov och förälderns uppgift 67 Anknytning 67 Hur anknytningen utvecklas beror på många faktorer 67 Förälderns roll under småbarnstiden 67 Vad kan barnhälsovården göra? 68 Små barns signaler 68 Även lindriga problem kan ha stor betydelse 68 Barn är olika, har olika temperament och olika förmåga att reglera intryck 69 Vad kan barnhälsovården göra? 69 Utveckling och psykisk hälsa 71 Utvecklingsförsening och utvecklingsavvikelser 71 Anledningar till att uppmärksamma barn med utvecklingsförsening 71 Motorisk utveckling 72 Olika orsaker till motoriska svårigheter 72 Samtidiga problem 73 Vad kan barnhälsovården göra? 73 Försenad eller avvikande tal- och språkutveckling 73 Vad kan barnhälsovården göra? 74 Psykisk ohälsa 74 Inåtvända och utagerande symtom 75 Autism 75 Vad kan barnhälsovården göra? 76 Överaktivitet impulsivitet ADHD 76 Samtidiga problem 77 Vad kan barnhälsovården göra? 77 6

8 Olika aspekter av barnets utveckling och beteende hänger samman ESSENCE 77 Tidiga insatser 78 Vad kan barnhälsovården göra? 78 Depression hos nyblivna föräldrar 79 Följder av depression post partum 79 Hälsoövervakning, tidig upptäckt, EPDS 80 Vad ska barnhälsovården reagera på? 82 Riskfaktorer för att ett barn far illa 83 Anmälningsskyldighet 83 Anmälningsskyldigheten är sekretessbrytande 84 Samråd eller konsultation innan anmälan 84 Samråd och stöd internt 84 Anmälan till socialtjänsten helst skriftligt 85 Anmälan till polisen 85 Information till föräldrarna 85 Återkoppling 85 Levnadsvanor - goda matvanor och fysisk aktivitet 86 Hälsofrämjande insatser 87 Hälsoövervakning 87 Riskfaktorer 88 Förebyggande insatser 88 Förutsättningar 89 Barn med kroniska sjukdomar och funktionsnedsättningar 90 Barn från andra länder 92 Hälsoundersökning 92 Hälsoundersökningens syfte och innehåll 92 Adoptivbarn 94 Somatiska hälsoundersökningar inom barnhälsovården 95 Höfter 95 Syfte 95 Förekomst 95 Testning 95 När ska barnet remitteras? 96 Ögon och syn 96 Syftet med ögonundersökning under neonatalperioden 96 Förekomst 96 Testning 96 Syftet med synundersökningen vid 4 år på BVC 97 Förekomst av amblyopi 97 Testning 97 Vilka barn skall remitteras till ögonläkare eller ortoptist? 97 Barn yngre än 4 år 97 Screening för ROP 98 Syfte 98 Riktad ögonscreening 98 Hörsel 98 Syfte 98 Förekomst av bestående och permanent hörselnedsättning 99 Förekomst av tillfällig hörselnedsättning 99 Hälsoövervakning 99 Testning 99 7

9 När ska barnet remitteras? 100 Testiklar 100 Syfte 100 Förekomst 100 Testning 100 När ska barnet remitteras? 101 Tillväxt och fysisk utveckling 101 Syfte 101 Hur avspeglar tillväxt hälsa? 101 Bedömning av tillväxten 102 När ska barnet vägas och mätas? 102 Referenser 104 Bilaga 1. Specifika metoder för att bedöma barns utveckling 118 Internationellt använda frågeformulär 119 Frågeformulär för att upptäcka autismspektrumtillstånd 119 Metoder för att bedöma barns utveckling 120 Bilaga 2. Hälsobesöken på BVC innehåll och tidpunkter 121 Allmänna synpunkter på innehåll i varje kontakttillfälle 121 Vaccinationer ska ske enligt program. 122 Kontakter under första levnadsåret 122 Kontakter under småbarnsåren 122 Kontakter i förskoleåldern 123 Bilaga 3. Hälsoundersökningar veckor (sjuksköterska) veckor (sjuksköterska, läkare) veckor 6 månader (sjuksköterska) mån (sjuksköterska, läkare) mån (sjuksköterska, läkare) mån (sjuksköterska) 125 2,5 3 år (sjuksköterska, läkare) år (sjuksköterska) år (sjuksköterska) 126 Bilaga 4. Arbetsprocess och deltagande myndigheter och organisationer 126 Arbetsgivarorganisationen 128 8

10 Sammanfattning 9

11 Vägledning för barnhälsovården Sedan Socialstyrelsens Allmänna råd för barnhälsovård från 1991 upphörde att gälla 2009 har det saknats nationella styrdokument för barnhälsovården. 1 Företrädare för mödra-, och barnhälsovård samt elevhälsan har dock efterfrågat riktlinjer och rekommendationer på nationell nivå för sina verksamheter. Behovet av att uppdatera vägledningar för barnhälsovården har också uppmärksammats av regeringen som gett Socialstyrelsen (5/2 2010) i uppdrag att utarbeta, tillgängliggöra och kontinuerligt uppdatera vägledningar, rekommendationer och kunskapsöversikter för förlossnings- nyföddhetsoch barnhälsovård samt elevhälsa. Syftet med den här vägledningen är att bidra till en förbättrad och mer jämlik barnhälsovård över landet. Syftet är också att vägledningen ska bidra till att stärka användandet av evidensbaserad praktik inom barnhälsovården på regional och lokal nivå. Arbetet med vägledningen Hösten 2010 bjöd Socialstyrelsen in företrädare för barnhälsovårdens professioner för att identifiera utvecklings- och förbättringsområden inom deras verksamheter. Barnhälsovården företräddes av den så kallade Evelinagruppen som består av företrädare för de olika professionerna utsedda av de centrala barnhälsovårdsenheterna i landet. Utifrån intresse delade deltagarna upp sig i arbetsgrupper som var och en prioriterade utvecklingsområden. Resultatet från inventeringen redovisades i rapporten Utvecklingsområden för mödra- och barnhälsovård samt elevhälsa. En kartläggning av professionernas önskemål om riktlinjer eller annan vägledning. 2 Utifrån dessa prioriteringar genomförde Socialstyrelsen kunskapsöversikter om metoder för tidig upptäckt av psykisk ohälsa och om metoder för tidig upptäckt av utvecklingsavvikelser. Dessutom har en systematisk kunskapsöversikt genomförts över hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder på området goda matvanor och fysisk aktivitet bland barn och ungdomar. Arbetet med vägledningen har under hela processen stämts av med Evelinagruppen som utgörs av professionsföreträdare. Sista året gjordes avstämningarna med gruppens så kallade redaktionsråd som också har ansvar för att utveckla arbetet med den webbaserade Rikshandboken för barnhälsovård. Arbetet med webbhandboken har ambitionen att beskriva hur arbetet inom barnhälsovården kan utföras. 3 1 Meddelandeblad. Upphävande av vissa författningar med anknytning till hälso- och sjukvård. Socialstyrelsen Utvecklingsområden för mödra- och barnhälsovård samt elevhälsa. En kartläggning av professionernas önskemål om riktlinjer eller annan vägledning. Socialstyrelsen

12 Vad är en vägledning? Vägledningar från Socialstyrelsen kan ha olika utformning. Gemensamt är dock att de ska ge kunskaps- och handläggningsstöd för professionella och beslutsstöd för beslutsfattare. En vägledning från Socialstyrelsen ska vara baserad på bästa tillgängliga kunskap. De systematiska kunskapsöversikter som denna gång har tagits fram inom projektets prioriterade områden har dock bara gett ett begränsat stöd för vägledning. De har därför kompletterats med expertutlåtanden samt professionellas kunskap och erfarenhet 4. Underlag för vägledningens olika delar Lagstiftning En del i denna vägledning är beskrivningen av det regelverk som styr barnhälsovården. Det finns hänvisningar till underlag som använts i löpande text. Här ingår bland annat lagtexter och allmänna råd. Forskning och utvärdering Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) ska all hälso- och sjukvårdsverksamhet vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. På flera områden är den vetenskapliga grunden för att ge vägledning om hur barnhälsovården bäst kan arbeta hälsofrämjande och stödjande bristfällig. För att kunna värdera effekter av barnhälsovårdens insatser behövs det möjligheter att kontinuerligt kartlägga och dokumentera barns utveckling och hälsa. Det saknas på de flesta områden ett vetenskapligt underlag som Socialstyrelsen kan utgå från för att rekommendera tidpunkter eller metoder för barnhälsovårdens olika insatser vid kroppsliga undersökningar. Rekommendationerna i denna vägledning har därför utgått från utlåtanden om det vetenskapliga kunskapsunderlaget från Socialstyrelsens vetenskapliga råd eller den expertis det vetenskapliga rådet rekommenderat. Dessa utlåtanden har vidare granskats av Socialstyrelsens vetenskapliga råd eller de experter som specialistföreningarna har utsett. (Se vidare bilaga 3.) Socialstyrelsen har 2013 presenterat en modell för att bedöma, införa och följa upp screeningprogram 5. Modellen är utvecklad för att kunna tillämpas oavsett vilket tillstånd ett screeningprogram är avsett att upptäcka och åtgärda. Med utgångspunkt från kriterierna i modellen visar Socialstyrelsens översiktsarbeten dock att det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att rekommendera införandet av någon särskild metod för generell screening för att upptäcka utvecklingsavvikelser eller psykisk ohälsa hos barn. 4 Se bilaga 3 för en beskrivning av arbetsprocess, vilka myndigheter och organisationer som deltagit i arbetet 5 Nationella screeningprogram modell för bedömning, införande och uppföljning. Socialstyrelsen

13 I det fortsatta arbetet med kommande vägledningar är det angeläget att även de kroppsliga hälsoundersökningarna får en kompletterande analys utifrån denna modell. Systematiskt kvalitetsarbete Med så stora brister i de vetenskapliga underlagen är det angeläget för verksamhetens utveckling att huvudmännen ger verksamheterna förutsättningar för det systematiska kvalitetsarbetet både på lednings- och verksamhetsnivå. Utvärderingen av arbetet behöver utvecklas på alla nivåer, från den enskilda BVC-mottagningen till nationell nivå. Målgrupp och berörda yrkeskategorier Den här vägledningen riktar sig i första hand till personal inom barnhälsovården, centrala barnhälsovårdsenheter och verksamhetschefer för barnhälsovård samt vårdgivare och beslutsfattare. Definitioner av vissa begrepp som används i vägledningen I vägledningen har vi valt att i stället för vårdnadshavare skriva förälder. Det är inte helt rätt men gör texten mindre formell. Vad saknas i vägledningen? I vägledningen saknas det några viktiga områden i barnhälsovårdens verksamhet, som barns miljö, barnsäkerhet, föräldrars rökning och alkoholbruk. Socialstyrelsen anser att dessa områden är viktiga i barnhälsovårdens verksamheter, men har inte inom ramen för detta projekt haft möjlighet att täcka in dem. Dessutom saknas det ett kapitel om amning. Socialstyrelsen kommer tillsammans med Konsumentverket, Statens Folkhälsoinstitut och Livsmedelsverket att utarbeta en strategisk plan för samordning av amningsfrågor hämtad

14 Barnhälsovård bakgrund Barnhälsovård är en kostnadsfri verksamhet för barn 0-5 år och dess föräldrar för att med universella och riktade insatser bidra till att främja barns hälsa och utveckling. Efter riksdagsbeslutet 1937 om frivillig, kostnadsfri och generell mödraoch barnhälsovård skapades barnavårdscentraler successivt över hela landet. I barnhälsovårdens mål och innehåll betonades under 1960-talet en hälsoövervakande och handikappuppspårande uppgift. Från 1970-talet och framåt framhävs alltmer uppgiften att stödja och aktivera föräldrar i deras föräldraskap för att skapa gynnsamma betingelser för en allsidig utveckling hos barn. År 1980 beslöt riksdagen att mödra- och barnhälsovården skulle erbjuda föräldrautbildning 7 som ett led i samhällets insatser för att skapa goda villkor för familjen och goda uppväxtvillkor för barnen. De konkreta målen var att öka kunskaper, skapa kontaktytor för föräldrar och möjlighet till medvetenhet om och påverkan av samhälleliga förhållanden för barn. I Allmänna råd från Socialstyrelsen och 1991:8 9 definierades målen för barnhälsovårdens arbete. Dessa allmänna råd har upphävts 10 eftersom de saknade aktuell uppdatering. De målsättningar som beskrivs i de allmänna råden återkommer dock i landstingens aktuella beskrivningar av barnhälsovårdens uppgifter. Huvudmålen för barnhälsovården beskrevs i de allmänna råden som att minska dödlighet, sjuklighet och handikapp hos blivande och nyblivna mödrar och deras barn minska skadlig påfrestning för föräldrar och barn stödja och aktivera föräldrar i deras föräldraskap och på så sätt skapa gynnsamma betingelser för en allsidig utveckling för barn. Förändrat synsätt Från att barnhälsovården främst haft ett hälsoövervakande perspektiv har den alltmer fått en hälsofrämjande och förebyggande uppgift, liksom att uppmärksamma behoven hos barn som har ökad risk för hälsoproblem. Det har bland annat inneburit att 7 Föräldrautbildning och förbättringar av föräldraförsäkringen m.m. Proposition 1978/79:168 8 Hälsovård för mödrar och barn inom primärvården, Allmänna råd från Socialstyrelsens 1981:8 9 Hälsoundersökningar inom barnhälsovården. Allmänna råd från Socialstyrelsen 1991:8 10 Meddelandeblad. Upphävande av vissa författningar med anknytning till hälso- och sjukvård. Socialstyrelsen

15 uppgiften är att uppmärksamma barnet i sin familj och att ge stöd till föräldrar i deras föräldraskap relationen mellan professionella och föräldrar skiftar fokus från kontroll eller övervakning till partnerskap uppgiften blir alltmer att öka föräldrars delaktighet och tilltro till sin egen förmåga (empowerment) och uppmuntra dem till att ställa krav på professionella för sina behov Också internationellt har hälsoövervakning och förebyggande insatser kompletterats med ett hälsofrämjande perspektiv [1]. Barnhälsovårdens uppgifter i dag En central uppgift för barnhälsovården är att främja och följa alla barns hälsa, utveckling och livssituation. Förändringar i det samtida samhället kan innebära nya påfrestningar för barn och deras familjer med nya hot mot hälsan. Därför finns det skäl för barnhälsovården att följa barns aktuella hälsoläge och vara beredd att uppmärksamma nya hälsorisker. Det finns mycket som talar för att det är de mest sårbara grupperna barn som behöver följas i större utsträckning, det vill säga de barn som inte lever under de ekonomiska och sociala förhållanden som är en förutsättning för god hälsa. I flera sammanhang har oroande tendenser till ökad ojämlikhet i hälsa uppmärksammats som manar till särskild uppmärksamhet 11 och särskilda insatser för barn 12 Barnhälsovården i folkhälsoarbetet Folkhälsokommitténs slutbetänkande Hälsa på lika villkor 13 resulterade i regeringspropositionen Mål för folkhälsan 14 som antogs av riksdagen Det övergripande nationella målet för allt folkhälsoarbete ska enligt dess vara att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Beslutet betonar att det är Särskilt angeläget att hälsan förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa. Folkhälsokommittén definierade elva målområden som med utgångspunkt från hälsans bestämningsfaktorer definierade områden inom vilka man bedömde att hälsofrämjande insatser var särskilt angelägna 15. Ett av dessa mål är formulerat: Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barns och ungdomars hälsa och för folkhälsan på lång sikt. Ett av motiven för detta mål var Den ökande psykiska ohälsan bland barn och 11 Strategi för en god och mer jämlik vård S Statens folkhälsoinstitut, Socialstyrelsen. Svenska lärdomar av Marmot-kommissionens rapport Closing the Gap 13 Nationella folkhälsokommittén. Hälsa på lika villkor - nationella mål för folkhälsan. SOU 2000:91 14 Mål för folkhälsan. Prop. 2002/03:35 15 Nationella folkhälsokommittén. Hälsa på lika villkor - nationella mål för folkhälsan. SOU 2000:91 14

16 ungdomar skall uppmärksammas särskilt, liksom utvecklingen av barns och ungdomars levnadsvanor. Barnhälsovården är en del av detta folkhälsoarbete och har en viktig roll genom att den når så gott som alla barn och har ett gott förtroende bland befolkningen. Det är en utmaning för barnhälsovården att förvalta det förtroendet så att alla barnfamiljer också fortsättningsvis nås av barnhälsovårdens insatser och att barnhälsovården tar en aktiv del folkhälsoarbetet. I utmaningen ligger att utveckla och anpassa sitt arbetssätt till förändringar i samhällsutvecklingen för att möta aktuella och framtida uppgifter inom folkhälsoområdet. 15

17 Barnhälsovårdens mål I 2 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL, definieras vad som är målet för all hälso- och sjukvård och därmed också barnhälsovården: Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Med begreppet hälso- och sjukvård avses enligt 1 HSL åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Av förarbetena till HSL framgår att definitionen i 1 HSL innefattar såväl miljöinriktade som individinriktade förebyggande åtgärder och att den sistnämnda åtgärden innefattar åtgärder för att spåra upp hälsoproblem 16. Som exempel på förebyggande individinriktade åtgärder nämns allmänna och riktade hälsokontroller, vaccinationer, hälsoupplysning samt mödra- och barnhälsovård. Vidare säger HSL att varje landsting ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget. 17 Barnhälsovårdens mål finns inte specifikt definierade i lagtext, men Socialstyrelsen beskrev i allmänna råd 1991 mål och delmål för barnhälsovårdens arbete. I brist på uppdatering har de allmänna råden blivit upphävda, men de mål som beskrevs i dem återkommer med något olika formuleringar i regionala och lokala riktlinjer för barnhälsovården Barnhälsovårdens mål Utifrån HSL och den ambition som barnhälsovården sedan länge har med utgångspunkt från Socialstyrelsens allmänna råd från kan målen för barnhälsovården formuleras på följande sätt. Barnhälsovårdens mål är att bidra till bästa möjliga fysiska, psykiska och sociala hälsa för barn genom att: främja barns hälsa och utveckling förebygga ohälsa hos barn tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem i barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö. För att uppnå dessa mål behöver barnhälsovården erbjuda: universella insatser riktade förstärkta insatser till grupper av barn och föräldrar med särskilda behov 16 prop. 1981/82:97 s HSL 18 Hälsoundersökningar inom barnhälsovården. Allmänna råd från Socialstyrelsen 1991:8 16

18 hälsoövervakning av alla barn individuellt utformad hjälp till barn som löper högre risk att drabbas av ohälsa eller som redan indikerar att hälsan är nedsatt uppmärksamhet på förhållanden i familjens närmiljö. Det är Socialstyrelsens bedömning att dessa mål kan vara vägledande för huvudmännens fortsatta arbete med att ta fram och följa upp egna riktlinjer. 17

19 Barnhälsovårdens organisation Regeringen uttrycker i sin Strategi för en god och mer jämlik vård att alla barn i Sverige ska ges tillgång till kostnadsfri hälsovård och det finns generella program som följer deras hälsoutveckling med återkommande besök och kontroller hos barn-, skol- och tandhälsovården. Barnhälsovård organiseras i form av barnavårdscentraler (BVC) med ansvar för de barn som de har inskrivna. Barnhälsovården är offentligt finansierad. Barnavårdscentralerna kan vara både privat och offentligt drivna. Det organisatoriska ansvaret för barnavårdscentralens arbete ligger på den verksamhetschef till vilken den hör. BVC kan vara en del av en familjecentral som förutom barnhälsovård innehåller mödrahälsovård, öppen förskola och socialtjänst med inriktning mot förebyggande arbete. Här arbetar flera olika yrkeskategorier, ofta med olika huvudmän, tillsammans kring barnfamiljen. I en kunskapsöversikt redovisade Socialstyrelsen 2008 sina erfarenheter av barnhälsovårdens arbete organiserat inom familjecentral 20. På en BVC arbetar en eller flera legitimerade sjuksköterskor med specialistsjuksköterskeexamen som distriktssköterska alternativt med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdom. Legitimerade läkare med adekvat kompetens som läkare med specialistkompetens i allmänmedicin, pediatrik eller barnpsykiatri är knutna till varje BVC. Barnhälsovårdspsykolog kan arbeta i direkt kontakt med barn och föräldrar och som stöd för BVC-personal i det psykosociala och föräldrastödjande arbetet. Inom vissa landsting finns det andra yrkeskategorier som kurator, dietist, ortoptist och logoped knutna till barnhälsovården. På vad som kallas integrerad BVC arbetar sjuksköterskan med både barnhälsovård på BVC och med vuxna på distriktssköterskemottagning eller vårdcentral. På hel-bvc arbetar sjuksköterskan enbart på BVC avgränsad från annan verksamhet. Olika vetenskapliga studier har visat på fördelar med hel-bvc (Se [2] för en översikt), främst genom att personalen ges möjligheter att utveckla kompetens och metoder för arbetet inom barnhälsovården, men också för att det ökar tillgängligheten och kontinuiteten. Barnhälsovården erbjuder hälsovägledning, föräldrastöd och hälsoövervakning av alla anslutna barn enligt ett för barnhälsovårdsområdet lokalt eller regionalt fastställt program. En aktuell kartläggning visar att det råder stora skillnader mellan vad olika landsting [3] erbjuder, som tidpunkter för undersökningar, antal rutinmässiga läkarkontakter och val av metoder. 19 Strategi för en god och mer jämlik vård S Familjecentraler - Kartläggning och kunskapsöversikt. Socialstyrelsen hämtad

20 Professionsföreträdare inom barnhälsovården har tagit fram en nätbaserad nationell Rikshandbok i barnhälsovård 21 som beskriver innehåll, metoder och kunskapsunderlag för hur arbetet inom barnhälsovården kan utföras. Arbetet med att utveckla och hålla handoken uppdaterad leds av ett tvärprofessionellt redaktionsråd bestående av representanter från barnhälsovårdens överläkare, vårdutvecklare och psykologer som är utsedda av respektive yrkesförening. I alla landsting finns barnhälsovårdsöverläkare och vårdutvecklare eller samordnare som av sin landstingsledning fått i uppdrag att utbilda barnhälsovårdspersonal, ansvara för verksamhetsutveckling, följa kvaliteten, utveckla metoder och ge metodstöd. BHV:s förutsättningar I Allmänna råd från Socialstyrelsen om Verksamhetschef inom hälso- och sjukvård 22 tydliggörs kraven på att ledningen av hälso- och sjukvårdsverksamheten organiseras så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet på vården, samt främjar kostnadseffektivitet. Verksamhetschefen har det samlade ledningsansvaret och ansvarar för att BVC-personalen får adekvat kompetensutveckling, har adekvata resurser och ges möjlighet att delta i fortbildning. I BVC-personalens arbetsuppgifter ingår det att kunna värdera barns hälsa och utveckling, ge adekvata svar på föräldrars frågor samt stödja föräldrar i deras föräldraskap. Därför krävs det återkommande fortbildning och möjlighet till metodträning och information om ny kunskap. Detta är en uppgift som ofta tilldelats de centrala barnhälsovårdsteamen som består av barnhälsovårdsöverläkare och vårdutvecklare och ofta psykolog i respektive landsting. Det är sedan verksamhetschefens ansvar att BVC-personalen får adekvat kompetensutveckling och ges möjlighet att delta i fortbildning. I en rapport från 2001 presenterade en arbetsgrupp inom Socialstyrelsen förslag om Åtgärder för att stärka barnkompetensen inom hälso- och sjukvården 23. Bakgrunden till arbetet var att det till Socialstyrelsen framkommit oro om uttunnad barnkompetens i hälso- och sjukvården. Arbetsgruppen ansåg att det krävs ett visst antal barn för att personalen ska kunna upprätthålla sina kunskaper om barn och utveckla en adekvat metodik i arbetet (för varje sjuksköterska krävs ett minimum på 25 nyfödda per år för att han eller hon ska kunna ägna 20 timmar eller mer per vecka åt barnhälsovård). Ett annat förslag från arbetsgruppen var att det krävs en förstärkning av BVC:s resurser i invandrarrika och socialt tunga områden enligt särskilda beräkningar av vårdtyngd. Några landsting har utvecklat sätt för att beräkna olika BVC-områdens vårdtyngd för att med det som underlag fördela resurser. Till exempel har barnhälsovården i Örebro och Uppsala län arbetat fram Verksamhetschef inom hälso- och sjukvård..socialstyrelsens allmänna råd. SOSFS 1997:8, _bilaga.pdf hämtad

21 en mall för att beräkna vårdtyngd där man tar hänsyn till olika faktorer som kan ha betydelse för vårdtyngden, till exempel andelen förstabarnsföräldrar och andelen familjer med utländsk härkomst 24,25. Personalen på BVC möter barn med sammansatta problem, varför de behöver konsultera i första hand barnläkare och psykolog, men också logoped, barnpsykiater, ortoptist, dietist med flera. Vidare behövs upparbetade samarbetskanaler bland annat till kommunens socialtjänst (se vidare avsnitt samverkan). Barnhälsovårdsjournal Barnhälsovårdsjournal ska upprättas för varje barn och finnas tillgänglig på den BVC där barnet är inskrivet. Av patientdatalagen (2008:355), PDL, 26 och Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2008:14 om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården 27 framgår det att personal inom barnhälsovården är skyldiga att föra journal över sitt arbete. En barnhälsovårdsjournal ska upprättas för varje barn och ska finnas tillgänglig på den BVC där barnet är inskrivet. Journalen är gemensam för de yrkesgrupper som träffar barnet inom barnhälsovården. Enligt patientdatalagen ska originaljournalen bevaras hos den vårdgivare som upprättat den och att det är dennes ansvar att bevara journalen 28. Om journalen lånas ut till elevhälsan eller annan mottagare ska det finnas rutiner för hur man hanterar utlåningen så att journal återför dit den upprättats. En journal inom hälso- och sjukvård är först och främst avsedd att vara ett stöd för dem som ansvarar för patientens vård. Den utgör ett underlag för bedömning av åtgärder som kan behöva vidtas av någon som inte tidigare träffat patienten. En journal inom hälso- och sjukvård är även en informationskälla för patienten. Därför ska dokumentationen belysa det man identifierat (symtom, sjukdom eller situation) och beskriva vilka åtgärder man vidtagit. Informationen i ett barns barnhälsovårdsjournal följer barnet vid till exempel vid flytt. Mer information finns i Socialstyrelsens handbok om informationshantering och journalföring. 29 Vidare utgör journalen ett viktigt instrument för kvalitets-, forsknings och utvärderingsarbetet samt underlag för tillsyn av den vård som patienten 24 Årsrapport barnhälsovård Örebro län 2011http://www.orebroll.se/sv/Halsa-och-vard/Forvardgivare/Barnhalsovarden/Rapporter/Statistik/ hämtad Årsrapport barnhälsovård Uppsala län Patientdatalagen (2008:355) 27 Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:14) 28 Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:14) 29 Handboken ett stöd för vårdgivare, verksamhetschefer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor och hälso- och sjukvårdspersonal som ska tillämpa Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:14) om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Vägledning för barnhälsovården

Vägledning för barnhälsovården Vägledning för barnhälsovården Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 GUNNEL HOLMQVIST, SAMORDNANDE BVC-SJUKSKÖTERSKA ANNA LUNDMARK, BARNHÄLSOVÅRDSÖVERLÄKARE FÖRÄLDRA- och BARNHÄLSAN Kompetenscentrum

Läs mer

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Psykologer för Mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version Augusti 2011 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25 KARLSKRONA SPRÅKFRISKOLA KARLSKRONA MONTESSORIFRISKOLA Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ORGANISATION/STYRNING ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATSER...

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS 2014 ÄLVKARLEBY KOMMUN

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS 2014 ÄLVKARLEBY KOMMUN 1 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS 2014 ÄLVKARLEBY KOMMUN 20150130 Gunnmari Nordström Verksamhetschef Elevhälsans medicinska enhet 1 2 Innehållsförteckning Inledning 3 Elevhälsan

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan Landstingets/regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan 20120212 Ragnhild Hellström, Verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning De medicinska

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24 KARLSKRONA SPRÅKFRISKOLA KARLSKRONA MONTESSORIFRISKOLA Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24 Innehållsförteckning ORGANISATION/STYRNING MEDICINSKA INSATSER... 4 DEN MEDICINSKA

Läs mer

Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014

Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014 Månadsbladet nr 4, april 2014 NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD Barn i Sverige har rätt till en likvärdig vård för sin fysiska, psykiska och sociala hälsa oavsett var de bor. Barnhälsovården har en särskilt

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten Nationella bedömningskriterier för tillsyn av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten från den 1 januari 2012 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Projektorganisation... 3

Läs mer

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: MostPhotos Varför bör vi utveckla stödet till föräldrar? Nationell

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

BILD 1 ELEVHÄLSA Referenser:

BILD 1 ELEVHÄLSA Referenser: BILD 1 ELEVHÄLSA Elevhälsa är ett nytt begrepp i skollagen och ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Skolhälsovården försvinner som begrepp och ersätts av

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna.

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna. VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna. Innehållsförteckning 1. Målsättning...2 2. Barnavårdscentral (BVC)...2

Läs mer

Barn som är närstående

Barn som är närstående Barn som är närstående VÄGLEDNING OCH ANSVARSNIVÅER FÖR VERKSAMHETSANPASSADE RUTINER FÖR INFORMATION, RÅD OCH STÖD Vägledning vill ge underlag och inspiration till utveckling av rutiner för det vardagliga

Läs mer

Patientsäker hets berättelse

Patientsäker hets berättelse TIMRÅ KOMMUN Barn & Utbilnn1nq~na '1"den TIMRÅ KOMMUN Patientsäker hets berättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 150223 Ulf Svanberg Skolläkare 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL Ht 2014-2015 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen för

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Oro för barn och unga

Oro för barn och unga Oro för barn och unga Så här går det till när en anmälan om oro för barn och unga lämnas in. Detta material ersätter tidigare lathund. Laholm 2013-05-24 www.laholm.se Så här går det till på socialkontoret

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun SOTENÄS KOMMUN Arbetsutskottet 2007-05-10 Beslut i Utbildningsnämnden 2007-05-31 68 och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun K:\PROT\UN\2007\ och riktlinjer för skolhälsovården 070531.doc 2008-08-21

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Dokumenttyp: Riktlinje Diarienummer: 26/2015 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2015-03-04 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015

Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015 Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015 Översikt 1-3v 4v 6-8v 3-5m 6m 8m 10m 12m 18m 2,5-3 år* 4 år 5 år Hem BVC BVC BVC BVC BVC Hem BVC BVC BVC BVC BVC BVC S 2 besök L+S

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Bakgrund och syfte Kommunerna i Stockholm län och Stockholms Läns Landsting har nedtecknat ett

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd

Nya föreskrifter och allmänna råd Nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet beslutade och publicerade träder i kraft den 1 januari 2012 Bakgrund Varför behövde de nuvarande föreskrifterna

Läs mer

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Familjehemsplacerade barns hälsa Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Alla barn har rätt till fysisk och psykisk hälsa FN:s konvention om mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter 2013-11-25

Läs mer

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Systematiskt kvalitetsarbete för hälso- o sjukvården i elevhälsan

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012 Socialstyrelsens föreskrifter f och allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete Träder i kraft 1 januari 2012 SOSFS 2011:9 ersätter Socialstyrelsens ledningssystem

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Enhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård, Region Skåne Fd kommissionär, Malmökommissionen Hälsans bestämningsfaktorer Efter

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. (reviderade 2012-01-01)

Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. (reviderade 2012-01-01) Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd (reviderade 2012-01-01) 1 2 Innehållsförteckning Förord... 4 Målet för samverkan och målgruppen... 5 Grundläggande utgångspunkter...

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess Barnrättsbaserad beslutsprocess - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen inom tandvården Varför en barnrättsbaserad beslutsprocess? Barnkonventionen har varit en del av svensk lagstiftning

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Samverkan mellan barnhälsovården, medicinska elevhälsan och barn - och ungdomshabiliteringen när det gäller barnoch ungdomshabiliteringens målgrupp

Samverkan mellan barnhälsovården, medicinska elevhälsan och barn - och ungdomshabiliteringen när det gäller barnoch ungdomshabiliteringens målgrupp Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Barn- och ungdomshabiliteringen 1 8 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Åsa Hedeberg, verksamhetsutvecklare BUH Lena Möller,

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: landsting och kommuner (hälso- och sjukvårdshuvudmän), vårdgivare, samverkansnämnder, sjukhus i Sverige, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Barn som anhöriga - pyramiden

Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga - pyramiden Modell för utveckling av arbete runt barn som anhöriga inom hälso- och sjukvården www.lio.se Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga-pyramiden är tänkt att vara ett

Läs mer

SOSFS 2011:9 ersätter

SOSFS 2011:9 ersätter SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Riktlinje för riskanalys

Riktlinje för riskanalys Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2015-08-25 Therese Lindén, Ulrika Ström, Ingrid Olausson Förvaltningens ledningsgrupp Riktlinje för riskanalys KUB1001, v2.0, 2013-02-26 Kungsbacka kommun Vård & Omsorg

Läs mer

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie Rapportering av ECT-behandling till patientregistret en kvalitetsstudie Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer